Fördjupningsarbete, klass SU1
|
|
- Karin Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördjupningsarbete, klass SU1 Det är viktigt att ni snabbt bestämmer er för ett ämne ni vill skriva om. Välj ett ämne ni är intresserade av, inte ett ni tror att det går lätt att hitta fakta och går snabbt att skriva om. Det ämne ni väljer att skriva om skall godkännas av David. Lämna in ämnesval och frågeställningar för godkännande via mail eller kontakta mig personligen senast torsdag 28/3. (under lektionstid går också bra) Omfattning Arbetet skall följa mallen Hur du skriver en uppsats (se detta häfte). Avhandling samt diskussion och slutsatser ska vara fem till sex sidor brödtext. Källor Ni skall ha tre olika typer av källor. Kan t.ex. vara Internetkälla (hemsida), bok, tidskrift, film, intervju, enkät, radio- eller tv-program. Sedan är det naturligtvis bra om man har fler än tre källor. (Ex. en bok, en film och tio olika sidor på nätet) Inlämning Lämna det färdiga arbetet via urkund senast tisdagen den 30/4 på följande adress: Urkund kontrollerar så att ni inte har kopierat ett arbete eller skrivit av källor på nätet. Den som lämnar in arbetet senare än den 30/4 kan högst få betyget E. Tidsplan: Vecka 13 Ämnesval och frågeställningar måste vara kontrollerade av David senast torsdag 28/3. Vecka 14 Påsklov Vecka 15 Torsdag: Källkritik, bibliotekarie kommer på besök. Fredag: Arbeta med uppgiften. Vecka 16 Arbeta med uppgiften. Vecka 17 Arbeta med uppgiften. Vecka 18 Inlämning av det färdiga arbetet via urkund. (Tisdag 30/4) 1
2 Förslag till ämnen/ämnesområden Här följer några förslag på ämnen eller ämnesområden som ni kan välja att skriva om. Ni kan givetvis välja något som inte står med här, men det skall ha anknytning till något av nedanstående områden. Arbetslöshet. Allmänt rättsmedvetande, finns det något sådant? Arv eller miljö, hur påverkar de oss? Asyl. Barnmisshandel. Brott/våld mot kvinnor. Den grova brottsligheten i Sverige. Diskriminering (av invandrare, av homosexuella o.s.v.) Etniska minoriteter i Sverige. Familjen förr och nu. Flyktingar i Sverige. Flyktingförläggningar. Frivilligorganisationer (t.ex. BRIS, Stadsmissionen, Frälsningsarmén). Genusskillnader, vilken betydelse har de? Grupptillhörighet och grupptryck. Handikappade ungdomar. Hemlöshet. Huligan varför blir man det? Idoler, vad betyder de för oss? Incest. Integration segregation. Invandring/utvandring. - Under olika tidsperioder, en jämförelse. - Skäl till invandring/utvandring till/från Sverige. Jämställdhet mellan könen. Klassamhället förr och nu. Klädsel i olika kulturer. Kriminalitet. Kriminalvården. Kvinnlig könsstympning. Kvinnobrottslighet. Kvinnomisshandel. Kulturmöten och kulturkrockar. Likhet inför lagen existerar den? Missbruk (samhällsaspekter av missbruk). Mobbning. Myter om invandrare. Nyfattigdom. Nynazism. Omhändertagande av barn. Organhandel. Organiserad brottslighet i Sverige. Orsaker till brott. Polisarbete i Sverige. 2
3 Prostitution. Radikala ungdomsgrupper (t.ex. AFA, radikala feminister, veganer). Rasism. Rasistiska/främlingsfientliga organisationer i Sverige/Europa. Rehabilitering av missbrukare. Reklam, hur påverkar den oss? Religion och religiösa riter. Seder och bruk i olika kulturer. Segregation av olika samhällsgrupper. Sekter. Släkt/familjesystem i olika kulturer. Sociala medier på Internet. Socialbidrag. Socialgrupper och normer inom dessa. Socialisation, vilka betyder mest under vår uppväxt? Subkulturer, ex. hip hop, veganism, punk, MC-gäng. Svensk alkohol/drogpolitik. Svenskhet eller svensk identitet, vad är det? Trafficking. Ungdomar och missbruk vilka samhällskonsekvenser får det? Ungdomars alkoholvanor Ungdomsbrottslighet. Vad gör oss lyckliga? Vilka begår brott? Vilka blir drogmissbrukare? Vilka drabbas av brott? Välfärd, vad innebär det? Äktenskap/orsaker till äktenskap i olika kulturer. I denna uppgift kan följande delar av kursens centrala innehåll beröras: Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter. 3
4 Denna uppgift kan bedömas utifrån följande kunskapskrav: Betyget E I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla reflektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera några orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. 4
5 Nacka Gymnasium Samhällskunskap 2 Termin och år Namn Hur du skriver en uppsats Eventuellt en trevlig underrubrik 5
6 Innehållsförteckning 1. Inledning Presentation av din frågeställning/inledning Syfte Frågeställning Avgränsningen Hur skall du besvara frågan? / Metod Presentation av material Resultat Analys Slutsatser... 9 Referenslista
7 Bakgrund Varför skall man som elev vid Nacka Gymnasium lära sig skriva uppsatser? Det är egentligen inte själva skrivandet som är det viktiga utan själva forskningsarbetet och detta arbete presenteras oftast i skriftlig form. Ett annat svar på frågan är att gymnasieskolan är en förberedelse för högre studier och du kommer då att ha nytta av denna kunskap. Syftet med denna lilla introduktion är att lära dig hur du tar reda på kunskap och hur du presenterar den för andra. Den lilla uppsats du skall skriva är alltså en liten forskningsuppgift där målet är att finna kunskap. Din uppsats börjar med ett problem eller en frågeställning. Inled med att tänka igenom vad vill jag ta reda på och varför? Viktigt är att frågeställningen är meningsfull. Dispositionen av en uppsats 1. Inledning 1.1 Presentation av din frågeställning/inledning. I inledningen börjar du med att presentera din frågeställning på ett intresseväckande sätt. Läsaren är inte lika intresserad som du av ditt ämne utan du måste försöka sälja in det. Du förklarar vilken din problemställning är och varför den är intressant. 1.2 Syfte Denna punkt kan ibland slås ihop med frågeställning. Här hamnar du ofta i trubbel när det gäller humanistiska ämnen. Ofta hamnar du i ställningar där dina värderingar och ideologi spelar stor roll. Hur ska man då lösa detta? Säger du inte var du står i frågan kommer läsaren att försöka lista ut det och säger du vad du står riskerar du att förlora din trovärdighet. Något riktigt bra svar finns inte men det viktiga är att du på denna nivå är medveten om problemet. Syftet svarar alltså på frågan varför denna uppsats skall skrivas 1.3 Frågeställning Hur skall då en bra frågeställning se ut tänker du? Ja, den bör rikta in sig på ett speciellt ämne. Vanligaste felet man gör är att frågeställningen är för diffus. Oftast är du inte van vid att skriva ett svar på en fråga som är på ett antal sidor. När det gäller uppsatser är det viktigt att man bygger upp argument för och emot sitt ställningstagande vilket du förmodligen inte gör till vanliga frågor som någon glad och alert lärare delar ut under en härlig lektion. Ett exempel på en mindre bra frågeställning är följande: - Hur ser den svenska invandringspolitiken ut? Varför är detta inte en bra frågeställning? Eftersom det är ett oerhört brett ämne med många oerhört svårlösta frågor. En enkel beskrivning kommer bli väldigt ytlig. Hur ska då en bra frågeställning se ut? - Vilken är orsaken till invandrarfientliga partiers framväxt i Sverige? Det är en betydligt bättre fråga, som det inte finns något givet svar på. Här finns ett problem som måste analyseras för att frågan skall kunna besvaras. 7
8 1.4 Avgränsningen När du presenterat din frågeställning och bakgrunden till den bör du förklara hur du tänker gå till väga för att besvara den. Här presenterar du hur du tänker avgränsa din uppsats och vilka skäl som ligger bakom avgränsningen. Här kan du ta upp att en orsak till din avgränsning är uppsatsen lilla omfattning och det inte finns möjlighet att analysera alla olika orsaker. Det går inte att behandla alla aspekter av ett problem framför allt om man skriver en uppsats på några få sidor. Ett exempel på hur du kan avgränsa dig är att ändra din frågeställning: - Är det arbetslösheten som gjort att det vuxit fram invandrarfientliga partier i Sverige? Här har du avgränsat till att lösa problemet utifrån en faktor nämligen arbetslösheten. Här kan det givetvis finnas hur många orsaker som helst men du väljer ut några som du tycker är viktigast och motiverar dem. Det är viktigt att du förklarar varför du valt dessa orsaker, en liten uppsats bör bara behandla en frågeställning. Det är lättare både för läsare och för dig själv om det bara är en frågeställning som avhandlas, har man många frågeställningar är det lätt att den så kallade röda tråden försvinner. 2. Hur skall du besvara frågan? / Metod 2.1 Presentation av material När du presenterat din frågeställning och förklarat hur du tänker gå till väga för att besvara den, kommer du till den del där du presenterar all den fakta som du menar kan besvara din frågeställning. Här presenterar du vad du tänker använda dig av för material. Vilken litteratur, vilka tidningar. Det finns en mängd olika metoder att skaffa fram material, enkäter, tidningar, intervjuer och böcker. Denna punkt brukar kallas för uppsatsens metodavsnitt. På den nivå vi befinner oss är det viktigaste att du lär dig att skriva och utforma din uppsats. På denna nivå räcker det oftast med att du förklarar: Så här tänker jag gå till väga för att besvara min frågeställning. Det är viktigt att du förklara hur du gör genom hela uppsatsen för att få fram information. Läsaren kommer inte att uppfatta tillvägagångssättet som en självklarhet utan du måste förklara hur du kommer gå till väga. Tänk också på att ta upp kritik mot dina källor. 3. Resultat Här tar du upp om du gjort en undersökning. Det kan innebära att du beskriver en organisation, redovisar resultaten från en enkätundersökning eller sammanfattar intervjuer. Intervjufrågor, enkäter och även utförliga svar ska visas eller presenteras i bilagor. 4. Analys När du kommit så här långt i din uppsats har du formulerat en fråga och lagt fram faktauppgifter som du menar kan besvara din fråga. Det är med andra ord dags att äntligen få besvara den. Hur menar du att din fakta kan besvara frågan du ställde. Denna del är 8
9 uppsatsens viktigaste del eftersom det är här du presenterar vad du kommit fram till. Det är här resultatet av ditt arbete redovisas och diskuteras. En uppsats som saknar denna del är alltså inte fullständig. Ett argument är ett påstående om saker och ting förhåller sig. Här tar du alltså upp argument för och emot. Du börjar din argumentation med att pröva dina fakta talar för att din frågeställning. Därmed har du lyckats hittat bevis för din teori. Nu räcker det inte med detta utan du måste även ta upp argument som talar emot din teori. På detta sätt fortsätter du att pröva dina bevis för och emot tills du anser att du funnit svaret på din fråga. Kom ihåg att det är uppsatsen viktigaste del och lägg ner mycket tid på denna. 5. Slutsatser Till sist avslutar du din uppsats med att sammanfatta vad du kommit fram till. Du skall helt enkelt sätta ner foten och tydligt tala om vilket svaret på din frågeställning är. Detta avsnitt skall du hålla relativt kort. Oftast räcker det med ett par rader. Argumentationen för ditt svar har du redan haft i analysdelen. Sammanfattning över hur en uppsats kan se ut: Framsida med TITEL Kurs, datum, författarnamn, handledare Sammanfattning Innehållsförteckning Inledning Metod Resultat Analys Slutsatser Källförteckning Allmänfakta Här följer lite allmänfakta som du kan ha nytta över och bör tänka på när du skriver en uppsats. Två varianter Den disposition som föreslås här måste du givetvis inte följa. En faktadel och en analysdel som lagts under två skilda rubriker ett alternativ kan vara att presentera och tolka fakta vart eftersom. 9
10 Figur 1. FAKTA FAKTA ANALYS FAKTA ANALYS ANALYS FAKTA ANALYS SLUTSATSER SSER SLUTSATSER SSER Ofta kommer frågan om vad som krävs för ett högre betyg. Svaret på den frågan hittar du i betygskriterierna för det aktuella ämnet. Ha modellen ovan i bakhuvudet och utveckla den genom att lägga upp uppsatsen genom att ha analysmodellen i ditt bakhuvud. Figur 2. SITUATION ORSAKER Hos - Samhället - Grupper - Individer ÅTGÄRDER Från - Samhället - Grupper - Individer KONSEKVENSER För - Samhället - Grupper - Individer En analysmodell du kan använda dig av är följande. För att förklara modellen kan vi tänka oss att situationen i detta fallet är ungdomskriminalitet. Orsakerna kan vara att samhället stängt fritidsgården och ungdomarna saknar någon meningsfull sysselsättning. En annan orsak kan vara att gruppen saknar de rätta värderingarna eller att individen är missbrukare. Konsekvenserna för samhället blir att kostnaderna för exempelvis polis och domstol ökar, grupper av människor kan känna sig otrygga exempelvis pensionärer som inte vågar gå ut. Konsekvensen för en individ kan vara att den som begår brottet hamnar på en institution som straff för sin handling. 10
11 Åtgärder mot ungdomskriminalitet kan från samhället vara att öka resurserna till polis och domstolsväsende. Övriga åtgärder kan vara att skärpa straffen. Samhället kan även förebygga ungdomskriminalitet genom att motarbeta orsakerna till fenomenet. Detta kan ske genom att fritidsgårdsverksamheten byggs ut och ett utökat stöd för ungdomar på väg att hamna snett. Den röda tråden Det är viktigt att en uppsats följer en röd tråd. Med detta menas att allt som du skriver i din uppsats måste hänga ihop på ett sätt så att det för läsaren uppfattas som en helhet. Ett tips för att lyckas med det är att du inleder varje nytt avsnitt med några inledande fraser om det som redan avhandlats. Fakta och värderingar En fråga som många elever ställer är: Hur skall jag göra med mina egna åsikter? Hittills har vi varit noga med att du som författare måste vara saklig, och vi har sagt att du inte ska låta dina personliga värderingar färga dina faktauppgifter. Principen du kan följa för att svara på denna fråga är att du får tycka hur mycket som helst, bara du vet varför du tycker som du gör och talar om det för läsaren. Här gör många misstaget att de kommer med många påståenden som saknar grund vilket sänker värdet på uppsatsen. Att tänka på: - Var tydlig i din uppsats - Var kritisk - Var självständig - Skriv för läsaren och inte för dig - Skriv korrekt svenska Saklighet Det finns gott om böcker, tidningar och tv-program som är fullproppade med medvetna lögner, halvsanningar som beror på att författaren är slarvig när det gäller saklighet. Med saklighet menas att det är skillnad på fakta och hur fakta tolkas. Målet är alltid att all fakta, oavsett om det stöder den ena eller den andra ståndpunkten, oavsett om det talar för eller emot ens tankar och värderingar skall läggas fram utan värderingar och vinklingar. Självständighet När du presenterar dina fakta räcker det inte med att bara vara saklig utan du måste även vara kritisk och din presentation måste vara självständig. Detta innebär inte att du hela tiden skall ifrågasätta sanningshalten i alla faktauppgifter, utan du ska vara vaksam mot att dina faktauppgifter kanske inte stämmer. Ett exempel på detta kan vara statistik som du använder dig av. Här räcker det med att författaren till den bok du använder dig av råkat trycka fel eller missuppfattat något för att det kan bli helkonstigt. Viktig fakta bör du därför alltid jämföra med en annan källa. Ett exempel: - Hur många är arbetslösa i Sverige? Ja svaret på den frågan beror på vem du frågar och hur man räknar. Formalia Här är ett ställe som många elever gör många små slarvfel vilket sänker värdet på uppsatsen. Två vanliga fel är styckesindelning och noter. Vi börjar med styckesindelning. Du ska aldrig avsluta en mening med att trycka på enter om du inte vill påbörja ett nytt stycke. 11
12 Styckesindelningen är till för att hjälpa läsaren att orientera sig i texten. Varje stycke skall avslutas med en blankrad och det skall inte finnas några hängande meningar i texten. Alla rapporter du skriver skall du använda dig av Times New Roman som teckensnitt i storlek 12. Givetvis skall texten vara högerställd. Rubrikerna kan du skriva i en större storlek och göra fetstorlek. Källhänvisningar Varför skriver man källhänvisningar? Det är naturligtvis för att visa varifrån man har hämtat sina uppgifter. Meningen är att den som vill skall kunna kontrollera att dina uppgifter är riktiga. Om någon läsare inte tror på det du skriver skall denne kunna kolla upp att det du skriver verkligen är sant. När sätter man då ut en källhänvisning? Efter all fakta, citat, bilder som du har hämtat ifrån någon bok, tidning eller intervju, principen är enkel: sätt en hänvisning efter allt som inte är ditt eget. Det är dock extra viktigt att sätta ut källhänvisningar vid påståenden eller faktauppgifter som verkar osannolika. Däremot behöver du inte sätta ut en hänvisning vid saker som är välkända till exempel vem som vann senaste valet. Det finns två system du kan använda dig av. Tänk på att du får inte blanda dessa system i uppsatsen. I det ena ger man hänvisningar inom parantes direkt i texten (författare, årtal, sida). Exempelvis (Englund s. 22). I det andra systemet sätter du ut en siffra efter den aktuella meningen eller stycket du vill nota ett halvtsteg upp. Samma siffra skrivs sedan längst ner på pappret med referens till den källa du vill referera till. Här har du ett exempel 1. Som sagts tidigare så får du inte blanda dina åsikter med andras. Varje not täcker in det som skrivits innan fram till föregående stycke. Det som skrivs efter noten är alltså inte hämtat från samma källa. Referenslista På samma sätt som fotnoter syftar referenslistan till att ge läsaren en chans att kontrollera vad du har skrivit. Alla de författare som du refererat till skall alltså finnas med här. Böcker De uppgifter du skall ha med här är: författare, utgivningsår, titel (vilken du skriver kursiv) förlag och förlagsort. Exempel böcker: Peter Englund, Poltava. Nackas bokförlag, Nacka. Internet De uppgifter du skall ha med här är: Namn på författare eller organisation, datum du hämtat informationen, och adressen. Exempel Internet: Författare: Lena Melin 1 Englund 2006, s
13 Hämtat den: Adress: Tidningar De uppgifter du skall ha med här är: Författare, artikelns rubrik, tidningens namn och datum. Exempel tidningar: Brink, Erik Reformerna staten nu, Dagens Nyheter,
Sverige och USA SM1, vt. 2013
Sverige och USA SM1, vt. 2013 Din uppgift är att göra en fördjupning i ett område där du jämför de två länderna vi arbetat med. Dels jämför du de bakomliggande idéerna och samhällsförhållandena och dels
Läs merAtt skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats
Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merPrövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning
prövning samhällskunskap 1b Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Samhällskunskap 1b Kurskod: SAMSAM01b Gymnasiepoäng: 100 poäng Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merSOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Läs merMomentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt
Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Häromåret firade Sverige 200 år av fred. Tyvärr är det väldigt få människor på jorden som har möjlighet att njuta av en sådan unik lyx. Om vi ska lära något
Läs merMomentguide: Samhällsvetenskaplig metod
Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merKursplan: Samhällskunskap
Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,
Läs merMomentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod
Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort
Läs merHUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
Läs merGYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT
GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning
Läs merÄmnesområde Hållbar konsumtion
Ämnesområde Hållbar konsumtion Årskurs Gymnasiet Lektionstid 180 min Lektionstyp Arbetsuppgift LÄRARINSTRUKTION Skriv en insändare Uppgift Eleverna ska skriva en insändare under temat Gör något, för att
Läs merSlutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013
Jonas Angerud, Karlbergsgymnasiet Åmål Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013 Vi har nu cirka fem stycken lektionstillfällen kvar av vårterminen och det kommer säkert att falla bort något på vägen.
Läs merHur skriver man en vetenskaplig uppsats?
Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merDet centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt
Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 1 9 POLITIK EKONOMI SOCIALT Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Gruppers och individers
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merI undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merProjektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A
Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,
Läs merMomentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod
Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något
Läs merFörsta hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10
Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merTitel. Undertitel. Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn. Här skall du skriva ditt namn och klass
Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn Titel Undertitel [Din titel skall visa vad ditt arbete handlar om. Om du använder dig av en undertitel så skall denna vara förklarande, dvs. förtydliga
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merEtt skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
Läs merMomentguide: Aktörer inom internationell politik
Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika
Läs merAtt skriva en vetenskaplig rapport
Birgittaskolan Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är
Läs merArbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merArbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merRapport för framställande av produkt eller tjänst
Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merAtt skriva en vetenskaplig rapport
Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merMachofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på
Läs merSkrivguide. Tillhör:
Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka
Läs merReligionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Läs merLEDARSKAP OCH ORGANISATION
LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merMomentguide: Makt & demokrati
Momentguide: Makt & demokrati Stefan Löfvens regering har nu avverkat halva sin mandatperiod och den politiska debatten går varm när Magdalena Andersson häromdagen presenterade budgetpropositionen. Det
Läs merPrövning i sociologi
Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
Läs merKRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN
KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN Två skriftliga redovisningar och en muntlig redovisning I momentet Krig och konflikter i världen kommer vi att se närmare på vilka aktörer som finns i det internationella
Läs merDemokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011
Demokrati Styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7 9 / / Rättigheter
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap behandlar kunskaper om samhället och olika samhällsfrågor. I ämnet ingår bland annat kunskaper om hur samhällen styrs, de mänskliga rättigheterna, privatekonomi och
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merMEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION
MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella
Läs merUndervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merEget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik
Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merSvenska som andraspråk
Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merUndervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.
SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merArbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk
Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: 6-8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merKN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)
Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen
Läs merSvenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
Läs merEssä introduktion till hur man skriver en akademisk essä
Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merLag och Rätt 7D och C
Lag och Rätt 7D och C HT 2016 Information om lärare Lärare E-post Kontrosadress och kontorstider Anders Lennmor Anders.lennmor@stockholm.se Lila arbetslaget, 08:00-16:00 Allmän information Beskrivning
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Årsplanering för Projektarbete 100 poäng, läsåret 2005/06 s.2 PA 1201 Projektarbete, 100 poäng s.3 Projektarbetets syfte s.3 Projektarbetets karaktär s.3 Lokal kursplan för Donnergymnasiet,
Läs merRAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)
Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn RAPPORTSKRIVNING (titel på arbetet) Ort och datum Författare(om det är flera skrivs namnen i bokstavsordning) Innehåll 1. Inledning(kapitelrubrik)...3
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merFördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16
Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på
Läs merEngelska 7, ENGENG07, 100 p
Prövning Engelska 7, ENGENG07, 100 p Lärobok och litteratur McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN: 978-91-47-9196-6 En list på litterära verk skickas ut av läraren till studenterna. Romanerna
Läs merKlinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg
Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Klinisk psykologi: psykisk
Läs merUTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC
UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...
Läs merChecklista. Hur du enkelt skriver din uppsats
Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merLärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merChecklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Läs merSamhällskunskap. Redovisning. Ämnets syfte
126 (187) Ämnesplan för ämnet samhällskunskap Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även
Läs merLPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk
LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter
Läs merAnvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen
Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat
Läs merHälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A
Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs mer