Trafikverkens miljörapport år 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trafikverkens miljörapport år 2000"

Transkript

1 Trafikverkens miljörapport år 2000

2 Trafikverkens miljörapport år 2000 Förord Transporter innebär en stor påverkan på miljön. Utsläpp av kväveoxider, koldioxid, kolväten och partiklar påverkar människors hälsa och bidrar till övergödning och försurning. Globalt påverkas det skyddande ozonet samt klimatet. Miljöanpassade transportmedel och alternativa bränslen bidrar till att minska utsläppen men det återstår mycket innan alla miljömål har uppnåtts. Även infrastrukturen påverkar miljön. Riksdagen har antagit både miljö- och transportpolitiska mål för att Sverige ska uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle. Regeringens mål är att transporterna inom en generation ska ha miljöanpassats så att vi till exempel har frisk luft, ingen övergödning och endast naturlig försurning. Ökningen av transporterna medför ännu högre krav på åtgärder för att nå målen. Trafikverken har under året fortsatt att arbeta för att minska transportsektorns miljöpåverkan och försett regeringskansliet med underlag till den kommande miljöpropositionen som ska precisera de femton miljökvalitetsmålen och föreslå etappmål för att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle inom en generation. Trafikverken har regeringens uppdrag att årligen redovisa utvecklingen inom miljöområdet. Miljöarbetet följs upp och utvärderas bl.a. i förhållande till de transport- och miljöpolitiska målen. Föreliggande rapport är, till största delen, en sammanfattning av respektive verks miljöredovisning. Maj 2001 Bo Bylund Banverket Jan Danielsson Luftfartsverket Jan-Olof Selén Sjöfartsverket Jan Brandborn Vägverket 1

3 Inledning Syftet med trafikverkens gemensamma miljörapport är att följa upp och redovisa utvecklingen inom transportsektorn i förhållande till fastställda miljöpolitiska mål och det transportpolitiska delmålet om en god miljö. Trafikverkens redovisning följer i stort sett det transportpolitiska delmålet för en god miljö i propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling (1997/98:56). Årets gemensamma miljörapport har en enklare utformning än tidigare och verken avser att göra rapporten lätt tillgänglig via respektive trafikverks hemsida. Det transportpolitiska delmålet En god miljö och miljökvalitetsmål Det övergripande transportpolitiska målet som antogs av riksdagen år 1998 är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Se propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling (1997/98:56). Banverkets del av det transportpolitiska målet är att tillgodose samhällets och kundernas krav på en järnväg som är säker, effektiv, tillgänglig, framkomlig och miljöanpassad. I detta ingår också att samordna den lokala, regionala och nationella järnvägstrafiken och ta särskild hänsyn till funktionshindrade resenärer. Banverket ska också ge ekonomiskt och administrativt stöd till samhällsmotiverad forskning och utveckling inom järnvägsområdet samt sprida resultaten av forskningen. Sektorsansvaret innebär också att följa och driva på utvecklingen inom järnvägssektorn samt bistå regering och riksdag i järnvägsfrågor. Banverket projekterar och bygger tekniska utrustningar och anläggningar inom de järnvägsspecifika teknikområdena samt ansvarar för drift och förvaltning av statens spåranläggningar, liksom för säkerhetsfrågor för all spårtrafik. Satsningen på järnvägen har givit tydliga effekter. Under år 2000 reste alltfler med tåg och allt mer gods gick på järnväg. Luftfartsverkets del av det transportpolitiska målet är att dels skapa förutsättningar för ett säkert, effektivt och miljöanpassat flyg som kan tillgodose människors och näringslivets behov av godstransporter dels tillhandahålla och ansvara för driften och underhåll av statens flygtrafiktjänst och flygplatser. Luftfarten har en stor transportpolitisk betydelse för det långväga inrikes och utrikes resandet samt även en växande roll för långväga transporter av gods. Resandet inom det svenska inrikesflyget har efter en kraftig nedgång under 1900-talets första hälft återigen börjat öka. Antalet resande i utrikes flygtrafik har ökat kraftigt under större delen av 1990-talet. Inom flygtrafikledningen och på de allra flesta svenska flygplatser finns under överskådlig tid goda förutsättningar för ökad flygtrafik utan större trängselproblem. Flygplatskapaciteten i Stockholmsområdet har dock en särställning, mot bakgrund av funktionen som nationellt och internationellt nav. Arbetet med att öka flygsäkerheten och att miljöanpassa flyget drivs internationellt och inom EU och andra internationella fora, däribland ICAO (FN:s flygorganisation) och JAA (samarbetsorgan för flygsäkerhetsmyndigheterna i ett antal europeiska länder). Sjöfartsverkets del av det transportpolitiska målet är att se till att sjöfart ska kunna bedrivas året runt i svenska farvatten och på samtliga svenska hamnar av betydelse under säkra och effektiva former. Sjöfartsverket ska även verka för hög säkerhet ombord på svenska fartyg samt för att sjöfarten miljöanpassas. Sveriges geografiska läge och landets stora beroende av utrikeshandel ger sjöfarten en viktig roll i det svenska transportsystemet. Den helt dominerande delen av godstransporterna till och från Sverige sker med sjötransporter. Sjöfarten är inte bara betydelsefull för godstransporterna utan fyller också en viktig funktion för persontransporterna. Sjöfarten har också stor betydelse för 2

4 transportförsörjningen i de större skärgårdarna i Sverige. Arbetet med att öka sjösäkerheten och miljöanpassa sjöfarten sker till stor del inom EU och andra internationella organ, bl.a. inom IMO (FN:s sjöfartsorganisation). Vägverkets del av det transportpolitiska målet är att, inom ramen för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning, bidra till: att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses; en hög transportkvalitet för näringslivet; en säker trafik med det långsiktiga målet att ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor; en god miljö samt en positiv regional utveckling. Vägtrafiken utgör stommen i trafiksystemet. En väl fungerande vägtrafik är viktig för medborgarna och näringslivet och för att tillgodose lokala, regionala, interregionala och internationella transportbehov. Vägtrafikens dominerande problem är de negativa effekter som vägtrafiken ger på miljön och folkhälsan. Regeringen har tidigare betonat behovet av ökad samverkan i transportsystemet. Med ett sådant synsätt blir det naturligt att se till de olika transportsättens givna egenskaper och naturliga roller i transportsystemet och hur de på bästa sätt kan samverka till att lösa hushållens och företagens samlade transportbehov. Vägtrafiken har därvid en särställning, bl.a. genom att det finmaskiga vägnätet är basen för alla transportsystem. Den 29 april 1999 antog riksdagen femton miljökvalitetsmål (Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans och levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Begränsad klimatpåverkan). Se propositionen Svenska miljömål (1997/98:145). I beslutet efterfrågar riksdagen en precisering av flera miljökvalitetsmål, detaljerade etappmål och åtgärder för att uppnå de femton miljökvalitetsmålen inom en generation. Det transportpolitiska delmålet En god miljö De statliga trafikverken ansvarar för att genomföra transportpolitiken och att de fem antagna delmålen Ett tillgängligt transportsystem, En hög transportkvalitet, En säker trafik, En god miljö och En positiv regional utveckling uppnås på sikt. Delmålet En god miljö innebär att transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till kraven på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador och god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas. Delmålet En god miljö preciseras med avseende på: - utsläpp av klimatpåverkande gaser (koldioxid) och luftföroreningar (kväveoxider, svaveldioxid, flyktiga organiska ämnen), - hälsoeffekter av luftföroreningar, - buller, - kretsloppsanpassning, - natur- och kulturmiljön. De femton miljökvalitetsmålen Trafikverken, tillsammans med ett flertal andra myndigheter däribland Naturvårdsverket och Statens Institut för KommunikationsAnalys (SIKA) har, på regeringens uppdrag, tagit fram förslag på etappmål men framförallt förslag på konkreta åtgärder för att uppnå de femton miljökvalitetsmålen. I oktober 1999 redovisade trafikverken uppdraget för Miljömålskommittén och Klimatkommittén. SIKA redovisade sitt uppdrag (att ta fram etappmål för att följa upp trafikens påverkan på hälsa, kretsloppsanpassningen inom transportsektorn och uppföljningsbara etappmål för att minska den påverkan som transportsystemet ger upphov på bebyggelsemiljön, natur- och kulturmiljön, den biologisk mångfalden samt hushållningen med mark, vatten och andra resurser) i rapporten Vidareutveckling av de transportpolitiska målen (2000:1). 3

5 Den 11 april 2000 presenterade Klimatkommittén slutbetänkandet Förslag till Svensk klimatstrategi (SOU 2000:23). Klimatkommittén föreslår att målet på lång sikt ska vara att utsläppen av växthusgaser ska minska med 50% år 2050 räknat från basåret 1990 och att det nuvarande miljökvalitetsmålet ska omformuleras så att det omfattar samtliga sex växthusgaser som täcks av Kyotoprotokollet. Sverige bör verka internationellt för att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på 550 koldioxidekvivalenter. På kort sikt föreslår klimatkommittén att utsläppen som medelvärde under perioden ska vara 2% lägre än år Som etappmål föreslår kommittén att utsläppen av växthusgaser år 2005 ska ha stabiliserat sig på 1990-års nivå. Kommittén föreslår att myndigheters ansvar och uppgifter för genomförandet av klimatpolitiken ska anges i instruktion och regleringsbrev för respektive verk. Vidare föreslår klimatkommittén att ett Klimatråd inrättas på myndighetsnivå där trafikverken ska ingå tillsammans med SIKA, Statens energimyndighet, Boverket, Sida, m.fl. Klimatrådet ska utgöra ett stöd för Naturvårdsverket i de frågor som rör genomförandet av klimatpolitiken. Klimatkommittén föreslår också att regeringen ska ge trafikverken i uppdrag att utarbeta en gemensam modell och databas som informerar om transportslagens och transportfordonens klimatpåverkan. Klimatkommittén föreslår vidare att trafikverken, Boverket, Statens energimyndighet, NUTEK och Statens Jordbruksverk omgående får i uppdrag att utreda och föreslå ytterligare åtgärder som kan vidtas för att minska utsläppen av växthusgaser. Slutligen konstaterar Klimatkommittén att det finns två alternativ för att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet: handel med utsläppsrätter eller en höjd koldioxidskatt.. Den 7 juni 2000 presenterade Miljömålskommittén sitt betänkande Framtidens miljö- allas ansvar! (SOU 2000:52). Miljömålskommittén redovisar en samlad översyn av vad som behövs för att Sveriges nationella miljökvalitetsmål ska kunna uppnås inom en generation. Miljömålskommittén lämnar i betänkandet förslag på kompletterande preciseringar av miljökvalitetsmålen som talar om vilken miljökvalitet som ska vara uppnådd inom en generation, etappmål (oftast för år 2010), åtgärdsstrategier och styrmedel samt fördelning av ansvaret mellan de centrala myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna. Miljömålskommittén föreslår vidare att ett system för uppföljning och utvärdering av de transportpolitiska målen bör utvecklas enligt förslag från SIKA, att trafikverken och SIKA bör utveckla samarbetet för att göra gemensamma prioriteringar av hur miljömålen för transportsektorn ska nås samt att strategiska miljöbedömningar (SMB) bör integreras bättre i planeringen av infrastruktur. Regeringen har nyligen lagt fram en miljöproposition för riksdagen med förslag på precisering av de femton miljökvalitetsmålen, etappmål och konkreta åtgärder. 4

6 Utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar Miljökvalitetsmål: Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan. Etappmål till det transportpolitiska delmålet En god miljö: Utsläppen av koldioxid från transporter i Sverige bör år 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. Utsläppen av kväveoxider från transporter i Sverige bör ha minskat med minst 40% till år 2005 räknat från 1995 års nivå. Utsläppen av svavel från transporter i Sverige bör ha minskat med minst 15% till år 2005 räknat från 1995 års nivå. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) från transporter i Sverige bör ha minskat med minst 60% till år 2005 räknat från 1995 års nivå. Klimatpåverkande gaser (koldioxid) Ämne Basår Etappmål År Koldioxid 1990 ± Målen för koldioxid kommer inte att nås utan ytterligare åtgärder. Bränsleförbrukningen minskar för flyget men ökar för järnvägstrafiken. Bensinförbrukningen i vägtransportsektorn minskar men dieselförbrukningen ökar vilket ger en ökning totalt av bränsleförbrukningen. Trafikverken är eniga om att det föreligger behov av att tydligare redogöra för vad som avses med inrikes respektive internationella utsläpp av klimatgaser från respektive trafikslag. Spårtrafik Koldioxidutsläppet var ca ton under år Järnvägens del av koldioxidmålet har i dagsläget redan uppnåtts. Det är dock osäkert om koldioxidmålet kommer att fortsätta vara uppnått år 2010 i och med den ökade användningen av diesel inom järnvägssektorn. Förbrukningen av diselbränslen ökade med 4% under år 2000 jämfört med år miljoner liter diesel förbrukades inom järnvägssektorn. Trots att endast 10% av trafikarbetet på järnväg sker med dieseldrift svarar detta för runt 50% av järnvägens utsläpp av koldioxid. Elanvändningen inom järnvägssektorn var i stort sett oförändrad år 2000 jämfört med år ,1 TWh el producerades för järnvägen under året. Större delen, 70%, är miljömärkt med Bra Miljöval vilket medfört att utsläppen från elproduktionen minskat med cirka 30%. I den energisparplan som lämnades till regeringen i februari anges en besparingspotential, i förhållande till utfört trafikarbete, på 3% per år under fem år. Ett energisparråd har upprättats med deltagare från järnvägssektorn. Luftfart Koldioxidutsläppet var ca 1,6 miljoner ton under år För första gången sedan år 1995 har de nationella utsläppen av koldioxid från flygtrafiken minskat jämfört med föregående år. Från år 1999 till år 2000 minskade utsläppen av koldioxid med 2%, vilket motsvarar ton koldioxid. Särskilt inrikestrafiken har effektiviserats så att medelvärdet för koldioxidutsläppen per transportarbete har minskat från 170 g/personkm år 1998 till 158 g/personkm år 2000 vilket är en minskning med 7%. Den positiva utvecklingen är en följd av att fler transporter utförs med större, modernare och bränsleeffektivare flygplan samt att flygplanen har varit mer fullsatta. Till exempel har andelen inrikes flygningar med flygplan som tar mer än 175 passagerare ökat med 5% från år 1999 till Minskningen av bränsleåtgången, främst tack vare effektivare inrikestransporter, motverkas dock av tillväxten i utrikes trafikarbete. I Kyotoprotokollet ges enbart nationellt ansvar för att följa upp och minska utsläppen av koldioxid från inrikes flyg. Den internationella luftfartsorganisationen (ICAO) har ålagts att föreslå hur ansvaret 5

7 för det internationella flyget ska hanteras. Inrikesflyg kan inte behandlas annorlunda än utrikesflyget eftersom marknaden är avreglerad. Därför är ICAO: s förslag till hantering av frågan avgörande för hur framgångsrika de svenska strategierna blir. Vid det femte mötet med ICAO:s miljökommitté (CAEP) i januari år 2001 diskuterades bl.a. verktyg för begränsning av koldioxidutsläppen samt kortoch långsiktiga åtgärder avseende flygbuller Mötet enades om ett utkast till resolution för ICAO:s generalförsamling om hur koldioxidutsläppen från flygtrafiken ska kunna minimeras. Resolutionen anger att en öppen handel med utsläppsrätter är den mest kostnadseffektiva åtgärden på lång sikt. På kort sikt föreslås fortsatt utveckling av metoder för såväl frivilliga överenskommelser som avgifter. Alla avgiftssystem, inklusive undervägsavgifter, kan komma att utnyttjas för att internalisera de externa miljökostnader som flyget orsakar, när de har definierats och kvantifierats. Sverige driver frågan om undervägsavgifter inom organisationen EUROCONTROL där man dock har velat avvakta resultatet från det femte CAEP-mötet innan man går vidare. Sverige är som enda nordiska land representerat i CAEP. Vägtrafik Koldioxidutsläppet var ca 20 miljoner ton under år Under år 2000 har ett arbete påbörjats för att få fram mer tillförlitliga siffror på utsläppet av koldioxid från vägtrafiken. Kvaliteten på data om den relativa utvecklingen har förbättrats men osäkerhet om den absoluta nivån kvarstår. Etappmålet för koldioxid kommer inte att nås utan ytterligare åtgärder. Utsläppen ökade med ca 1,4% jämfört med förra året, och från basåret 1990 har ökningen varit ca 8%. Tunga lastbilar med en totalvikt över 16 ton står för den största delen av ökningen. Personbilarnas utsläpp är oförändrat jämfört med Japanska och koreanska bilindustrin har träffat ett avtal med Europeiska kommissionen om minskning av nya personbilars utsläpp av koldioxid. Avtalet motsvarar i stor utsträckning det tidigare tecknade avtalet mellan den europeiska bilindustrin (ACEA) och kommissionen. Bränsleförbrukningen i personbilar minskade med 11% mellan årsmodellerna 1995 och Den minskade mest för bensindrivna personbilar. Andelen fyrhjulsdrivna personbilar i nybilsförsäljningen under 2000 var 5,7% (4,7% år 1999). Dessa har generellt sämre miljöegenskaper på samtliga punkter jämfört med vanliga personbilar. Antalet bussar i trafik som kan köras på alternativa bränslen är för närvarande ca 780 stycken (5%) vilket är en ökning med drygt 40 bussar sedan förra året. Av denna ökning står gasdrivna bussar för den största delen. Vägverket bedriver ett projekt kallat Sparsam körning (SPARK), som syftar till att öka kunskapen och insikten om körsättets betydelse för miljön. Viktiga beståndsdelar i projektet är utbildningar i så kallad EcoDriving och Heavy EcoDriving där man praktiskt och teoretiskt lär sig köra sparsamt och miljöanpassat främst beträffande koldioxidutsläpp. Utbildningarna har tagits fram i samarbete med Sveriges Trafikskolors Riksförbund och Energimyndigheten. När det gäller Heavy EvoDriving har även Transportfackens Yrkes och Arbetsmiljönämnd (TYA) deltagit i arbetet. För närvarande finns ca 300 lärare i EcoDriving och ett 70-tal i Heavy EcoDriving fördelade över landet. Totalt har drygt 3000 personer utbildats i EcoDriving och ca 400 i Heavy EcoDriving. Dessutom har uppskattningsvis ca 1500 personer genomgått kortare praktiska utbildningar, så kallade demonstrationer. Vägverket har under år 2000 fortsatt med att utveckla en marknad för trafiksäkra och miljöanpassade transporter. Detta har skett genom att stödja aktörer på marknaden att kvalitetssäkra sina transporter, genom egna insatser eller upphandling. Samarbetet med kommuner och landsting har fortsatt under året med att stödja framtagning av policys och krav i upphandlingar. Dessutom har samarbetet inletts med näringslivet och då i första hand med företag och branschorganisationer inom handel, livsmedel, verkstad, stål- och gruv-, skog- samt transportbranschen. Kvalitetssäkringsarbetet har omfattat 19 landsting, 108 kommuner, 57 företag och 70 andra organisationer. Under år 2000 har 8 landsting, 49 kommuner och 15 andra organisationer gjort upphandlingar av transporttjänster med uttalade miljöoch säkerhetskrav i underlaget. Uppfyllandet av kraven kommer att påverka koldioxidutsläpp, hälsovådliga emissioner, hastighet, nykterhet, bältesanvändning och ökad användning av säkra fordon. För Vägverkets egna transporter har krav ställts i alla verkets entreprenadupphandlingar. Vidare pågår arbete med att säkra implementering av verkets resepolicy. Vägverkets regioner har under år

8 gjort många regionalt anpassade insatser inom miljöområdet, som bygger på samarbete med kommuner och landsting. Insatser som dialogprojekt, bilpooler och cykelprojekt pågår. Sjöfart Koldioxidutsläppet var ca 3,3 miljoner ton under år Inom FN:s sjöfartsorganisation (IMO) pågår ett arbete för att se över den internationella sjöfartens utsläpp av klimatgaser. IMO och den Internationella klimatpanelen (UNFCCC) utbyter sedan år 1997 information om sjöfartens koldioxidutsläpp och IMO:s miljökommitté (MEPC) följer sjöfartens samlade koldioxidutsläpp som en del i arbetet med att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att minska den internationella sjöfartens bidrag till växthuseffekten. Sjöfartsverket har delfinansierat en IMO-studie om sjöfartens totala utsläpp av klimatgaser som presenterades för MEPC i juni Studien (MEPC 45/8 - Study of Greenhouse Gas Emissions from Ships) omfattar en inventering av sjöfartens utsläpp av klimatgaser samt en förteckning över tekniska och operationella åtgärder som kan minska sjöfartens bidrag till växthuseffekten. I studien framgår preliminärt att minskade utsläpp av kväveoxider från fartyg, t.ex. genom katalytisk avgasrening av marina motorer, även indirekt kan innebära ett minskat bidrag till växthuseffekten genom minskat bildande av ozon. Kväveoxider Ämne Basår Etappmål År Kväveoxider % 2005 Etappmålet för kväveoxider (NOx) kommer att nås utan ytterligare åtgärder. Enligt prognosen underskrids målet med drygt ton eller 26%. tusen ton Utsläpp av kväveoxider från trafik Spår Luft Sjö Väg Etappmål * Spårtrafik Utsläppen av kväveoxider var ca ton under år Järnvägens del av mål för utsläpp av kväveoxider har inte uppnåtts och kommer inte att uppnås med nuvarande ökade användning av fossila bränslen. Emissionerna av NOx från dieseldriven järnvägstrafik regleras till viss del med hjälp av Banavgifter. En utveckling av detta avgiftssystem pågår med hjälp av flera olika projekt som handlar om de olika trafikslagens marginalkostnader. Syftet är bl.a. att genom en korrekt och rättvis prissättning av NOx utsläppen få dessa att minska. 7

9 Luftfart Utsläppen av kväveoxider var ca ton under år Tendensen med minskande kväveoxidutsläpp, som kunde anas mellan år 1998 och år 1999, har fortsatt år Från år 1999 till år 2000 har utsläppen från inrikestrafik per transportarbete minskat med 5% och den absoluta mängden med 8%, vilket motsvarar 211 ton kväveoxider. Även de nationella utsläppen har minskat, d.v.s. inklusive utrikes flygningar inom svenskt område. Den positiva trenden förklaras delvis på samma sätt som för koldioxid, nämligen med att fler transporter utförs med större, modernare och bränsleeffektivare flygplan samt av att flygplanen har varit mer välbesatta. Till minskningen bidrar också en fortsatt ökad användning av flygplan med så kallade låg- NOx motorer. Nya och större flygplan med motorer utan låg-nox teknik tenderar dock att ha högre utsläpp av kväveoxider och motverkar effekten av ökad användning av låg- NOx flygplan. Sverige har tillsammans med Schweiz som enda länder i världen infört miljödifferentierade landningsavgifter med avseende på kväveoxider och kolväten i avgaser. Länderna har påbörjat ett arbete för att skapa ett gemensamt avgiftssystem. EG- kommissionen har visat intresse för arbetet och ser gärna att ett harmoniserat system som kan användas inom den europeiska gemenskapen utvecklas. I European Civil Aviation Conference (ECAC) deltar de flesta europeiska stater, även de utanför EU. ECAC:s miljögrupp ANCAT beslutade efter ett svenskt initiativ att bilda en arbetsgrupp med uppgift att utforma ett förslag till sådant harmoniserat avgiftssystem. Arbetsgruppen leds av Sverige. Luftfartsverket har tillämpat ett avgasrelaterat landningsavgiftssystem sedan 1 januari 1998 på vissa större flygplatser. Storleken på landningsavgiften är beroende av flygplanets utsläpp av kolväten och kväveoxider. Från 1 oktober år 2000 utökades tillämpningen så att det används på Luftfartsverkets samtliga flygplatser. En utökad tillämpning av avgasavgiftssystem till flera länder i Europa skulle ha en större effekt än om någon av eller båda de befintliga avgifterna höjdes drastiskt. LFV verkar för att avgasrelaterade landningsavgiftssystem skall användas av fler länder i Europa. Vägtrafik Utsläppen av kväveoxider var ca ton under år Etappmålet för kväveoxider kommer sannolikt att nås. Utsläppen var som störst 1989 och har sedan dess minskat med ca 40%. Minskningen beror till största delen på att katalytisk avgasrening finns på personbilar fr.o.m års modell (frivilligt fr.o.m. 1987). Sedan basåret 1995 har utsläppen av kväveoxider minskat med 25%. Jämfört med förra året är minskningen 6%. Ca 30% av utsläppen sker i tätort. Många av de åtgärder som minskar koldioxidutsläppen leder också till minskade utsläpp av kväveoxider, exempelvis insatserna att utveckla en marknad för trafiksäkra och miljöanpassade transporter. Den 1 januari 2001 var andelen dieseldrivna personbilar 4,9% vilket kan jämföras med 4,6% år Eftersom dieseldrivna personbilar har längre årlig körsträcka än bensindrivna uppskattas dieselbilarna stå för knappt 8% av personbilarnas totala körsträcka. Andelen dieseldrivna personbilar i nybilsförsäljningen uppvisar en tydligt nedåtgående trend. Under år 2000 utgjorde de 6,3% av de nyregistrerade personbilarna jämfört med 7,2% år 1999 och 11% år Den nedåtgående trenden beror sannolikt på att de ekonomiska fördelarna har minskat. Dieselbilarna är fördelaktigare ur koldioxidsynpunkt och VOC-synpunkt än bensinbilarna, men de har högre utsläpp av kväveoxider och partiklar. Andelen dieseldrivna lätta lastbilar ökar snabbt. 1 januari 2001 var 39 % av de lätta lastbilarna dieseldrivna jämfört med 34% 1 januari 2000 och 29% 1 januari Andelen dieseldrivna lätta lastbilar av årsmodell 2000 var 70% den 1 januari 2001 (75% var av årsmodell 1999). Beslut har tagits om ett nytt EU-direktiv om minskning av utsläpp från nya dieseldrivna tunga lastbilar och bussar i tre etapper fram t.o.m. år Vid all upphandling av byggande, drift och underhåll av statliga vägar ställs miljökrav, bland annat ställs krav för motorfordon och arbetsmaskiner. Det finns en ersättningsmodell som ger bonus respektive avdrag på anbudssumman beroende av vilka miljökrav respektive lastbil och arbetsmaskin uppfyller. Vägverket har utrett effekterna av de miljökrav som infördes år Resultaten visar att 8

10 26% av de anlitade entreprenörernas fordonsflotta förnyades med nya och ur miljösynpunkt bättre fordon tack vare kraven. Sjöfart Utsläppen av kväveoxider var ca ton under år Sjöfartsverket har överlämnat en utvärdering av systemet med miljödifferentierade sjöfartsavgifter till regeringen. Efter tre år med de miljödifferentierade farledsavgifterna kan konstateras att de är ett effektivt verktyg för att påskynda arbetet med att vidta åtgärder mot luftförorening från fartyg. I december år 2000 hade ett 30-tal fartyg, inklusive ett antal av Sjöfartsverkets egna isbrytare och arbetsfartyg, vidtagit långtgående åtgärder för att minska kväveoxidutsläppen. Av dessa 30 fartyg har totalt 23 handelsfartyg erhållit ett s.k. NOx-certifikat. Sjöfartsverket ger i nuläget restitution för både katalytisk avgasrening (SCR- teknik) och s.k. HAM-teknik (Humid Air Motor) som installeras före år Ett betydande antal fartyg planerar att införa sådan reningsteknik. Vid det 45:e sammanträdet med IMO:s miljökommitté (MEPC 45) informerade Sverige kommittén om att överslagsberäkningar visar att de svenska miljödifferentierade sjöfartsavgifterna, tillsammans med vissa förändringar i utbudet av och distributionsnätet för marint bränsle, hittills resulterat i en reduktion av kväveoxider på ton per år inom Östersjö- och Nordsjöområdet. MEPC 45 beslutade att fortsatt bevaka frågan om miljöindex och ekonomiska styrmedel för fartyg. Svaveldioxid Ämne Basår Etappmål År Svavel % 2005 Etappmålet kommer att nås med bred marginal. Minskningarna av svavelutsläppen beror framförallt på att sjöfartens utsläpp av svaveldioxid har minskat och samt att lågsvavligt dieselbränsle till stor del har ersatt sämre kvaliteter. tusen ton Utsläpp av svaveldioxid från trafik Spår Luft Sjö Väg Etappmål * Spårtrafik Svaveldioxidutsläppet var mindre än 1 ton under år Järnvägens del av målet för emissionerna av svaveldioxid har i dagsläget redan uppnåtts genom utökad användning av diesel miljöklass 1 och 2. 9

11 Luftfart Svaveldioxidutsläppet var ca 500 ton under år De nationella utsläppen av svavel i avgaser från flygplan varierar på samma sätt som bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen. Det vill säga en minskning från år 1999 till år 2000 med 2%. Orsakerna är desamma som anges för minskningen av koldioxidutsläppen, nämligen med att fler transporter utförs med större, modernare och bränsleeffektivare flygplan samt av att flygplanen har varit mer välbesatta. Vägtrafik Svaveldioxidutsläppet var ca 600 ton under år Såväl riksdagsmål som etappmål har redan nåtts och marginalen till målen är så stor att de klaras även med den beräknade trafikutvecklingen. Sedan 1985 då utsläppet av svaveldioxid var som störst har utsläppen minskat med ca 96 %. Jämfört med förra året så har utsläppen minskat med 45 % från en redan låg nivå. Orsaken till denna minskning är införandet av miljöklass 1 bensin med lägre svavelhalt. Sjöfart Svaveldioxidutsläppet var ca ton under år Sedan den 1 januari 1998 har Sverige miljödifferentierade sjöfartsavgifter. Sjöfartsverket differentierar farledsavgifterna med avseende på svavelhalten i fartygs bränsle och på förekomsten av kväveoxidreducerande teknik ombord. Cirka 25 hamnar har infört miljödifferentierade hamnavgifter i enlighet med 1996 års överenskommelse mellan Sjöfartsverket, Sveriges Redareförening och Sveriges Hamn och Stuveriförbund om att minska svaveloch kväveoxidutsläppen från sjöfarten på Sverige med 75%. I december år 2000 hade fartyg registrerats för drift med uteslutande lågsvavligt bränsle via Sjöfartsverkets svavelintyg. Överslagsberäkningar visar att de svenska miljödifferentierade sjöfartsavgifterna, tillsammans med vissa förändringar i utbudet av och distributionsnätet för marint bränsle, hittills resulterat i en reduktion av svaveldioxid på runt ton per år inom Östersjö- och Nordsjöområdet. År Antal fartyg med svavelintyg

Remissyttrande över Miljömålskommitténs betänkande Framtidens miljö allas vårt ansvar! (SOU 2000:52)

Remissyttrande över Miljömålskommitténs betänkande Framtidens miljö allas vårt ansvar! (SOU 2000:52) 1 (7) Handläggare direkttelefon Stab Närings- och Sjöfartspolitik Ert datum Er beteckning 2000-06-19 M2000/2362/Mk Miljödepartementet Björn Nilsson 103 33 Stockholm Remissyttrande över Miljömålskommitténs

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Trafikverkens miljörapportering 2002

Trafikverkens miljörapportering 2002 VTI notat 57-2005 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Trafikverkens miljörapportering 2002 Kerstin Robertson Förord VTI har genom regleringsbrevet för år 2003 fått regeringens uppdrag att granska

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

GIFTFRIA OCH RESURSSNÅLA KRETSLOPP. Preliminär slutversion från arbetsgrupp inom etappmålmiljöuppdraget 2002-11-25

GIFTFRIA OCH RESURSSNÅLA KRETSLOPP. Preliminär slutversion från arbetsgrupp inom etappmålmiljöuppdraget 2002-11-25 GIFTFRIA OCH RESURSSNÅLA KRETSLOPP Preliminär slutversion från arbetsgrupp inom etappmålmiljöuppdraget 2002-11-25 3 Förord fick i maj 2002 i uppdrag av regeringen att i samarbete med Banverket, Vägverket,

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller

10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller Rapport 10589-12031300.doc Antal sidor: 10 Bilagor: Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-03-17

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader

Nya gemensamma miljökrav för entreprenader Nya gemensamma miljökrav för entreprenader har tagits fram som en överenskommelse mellan Trafikverket, Göteborgs stad, Malmö stad och Stockholm stad. I denna broschyr kan du läsa om bakgrunden till de

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Gemensamma miljökrav för entreprenader

Gemensamma miljökrav för entreprenader Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012 Gemensamma miljökrav för entreprenader Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att åstadkomma miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

Skyways - Klimatrapport

Skyways - Klimatrapport Skyways - Klimatrapport 2007 Koldioxidutsläpp Utsläpp Fokker 50 AKTIVITET Ton CO 2 Klimatpåverkan från egenägda källor 216 909.88 Uppvärmning 8.91 Eldningsolja 2-5 8.91 Egenägda tjänstebilar, egna fordon

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden 10 Information om projektet tillfälliga boenden... 16 11 Information om REACH projektet... 17 12 Svar på remiss, Begäran om upprättande av handlingsplan för att skydda de tysta områden i Habo och Mullsjö

Läs mer

VAD INNEBÄR DE? Bakgrund: Allmänt om miljökrav. Varför gemensamma krav? Filosofin bakom det nya. Elisabet Ebeling Asfaltdagen 2013

VAD INNEBÄR DE? Bakgrund: Allmänt om miljökrav. Varför gemensamma krav? Filosofin bakom det nya. Elisabet Ebeling Asfaltdagen 2013 Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader- VAD INNEBÄR DE? Asfaltdagarna november 2013 Bakgrund: Allmänt om miljökrav - Miljökraven har utarbetats av Stockholm, Göteborg, Malmö och Trafikverket

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET Sida 1 av 10 Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Maria Sandström 1 Beaktade trafikfall Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038 Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Nuvarande trafikvolym ca 220 000

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Fågelsång eller inglasad balkong. om vägtrafikbuller i tätort

Fågelsång eller inglasad balkong. om vägtrafikbuller i tätort Fågelsång eller inglasad balkong om vägtrafikbuller i tätort Ljuv musik, ljud och buller Det finns en tid i nästan varje människas liv när ljudet av mopedknatter är som ljuv musik. Men den perioden brukar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

När kunderna ställer. miljökrav

När kunderna ställer. miljökrav När kunderna ställer miljökrav Det miljöcertifierade företaget kan ta ett steg till Det är vanligt att kunder ställer krav på sina leverantörer och vill veta hur miljöarbetet i verksamheten bedrivs för

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby Uppdrag: 552771 Rapport: 552771 A Datum: 2010-03-16 Antal sidor: 6 Bilagor: 552771 A01 Gripsvall, Täby Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Täby kommun Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer