Hva sier internasjonal forskning? Ökad säkerhet inom jordbruket -interventioner och andra strategier

Transkript

1 Hva sier internasjonal forskning? Ökad säkerhet inom jordbruket -interventioner och andra strategier Peter Lundqvist Institutionen för Arbetsvetenskap, Ekonomi & Miljöpsykologi (AEM) Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp Konferanse: Ikke en bonde å miste om ulykker og arbeidsevne i landbruket Quality Airport Hotel Værnes, 15. Oktober 2015

2 Institutionen för Arbetsvetenskap, Ekonomi & Miljöpsykologi (AEM) Människan, hälsan & företagandet i fokus Ca anställda: Agronomer, Hortonomer, Landsskapsarkitekter, Läkare, Beteendevetare, Ekonomer, Sjukgymnast, Psykoterapeut, Arbetsterapeut, Folkhälsovetare, Miljö- & hälsoskyddsinspektör, Naturvetare, Biolog m.fl Utbildning för blivande hortonomer, trädgårdsingenjörer, landskapsingenjörer, lantmästare, agronomer, landskapsarkitekter.. Forskning om arbetsmiljö- & arbetslivsfrågor, företagande & marknadsföring, miljöpsykologi Alnarps Rehabträdgård vårt living-lab Kompetenscentrum Företagsledning (KCF)

3 Arbetsvetenskap Vårt fokus Ergonomi Skadeprevention Arbetspsykologi & Arbetslivsutveckling Ledarskap

4 Exempel på arbetsmiljöprojekt Utländsk arbetskraft inom jordbruket Utvärdering av Säkert Bondförnuft Ergonomi vid grönsaksproduktion på friland Äldre lantbrukare hälsosamt, men farligt! Trafikolyckor med lantbrukstraktorer Fyrhjulingar arbetsfordon med skadeproblematik fritid, barn & ungdom Livsmedelsinspektörers arbetsförhållanden Säker hantering av nötkreatur Renskötares hälsa och arbetsvillkor Barn & ungdomar i lantbruket

5 PROBLEMET

6 Jord- och skogsbruket är Sveriges mest olycksdrabbade bransch. Fordon 7 % Varje år omkommer personer, flera av dem barn. Fall till lägre nivå 9 % Fall till samma nivå 7 % Klämskada 7 % Skog 24 % Vedhantering 9 % Tusentals personer skadas årligen. Kontakt med rörlig maskindel 7 % Skadad av hanterat föremål 8 % Träffad av fallande föremål 2 % Djur 20 % Typ av olyckor. Statistik från LRF Försäkring.

7 Varje vecka dör någon på jobbet i Sverige! 15/6 2011: 8 av 23 (35%) dödsfall drabbade lantbruket!

8 Om Du skadas, tar du gården med dig!

9 DEADLY FARMING in Minnesota In the past decade, more than 200 people died while farming in Minnesota Tractor 73 Other 35 Landscape 31 Grain bin 19 Skid Loader 16 ATV 14 Livestock 12 Truck 11 All: 211.JEFF HARGARTEN and BILLY STEVE CLAYTON Star Tribune

10 Arbetsskador i Sverige 7% av alla gårdar hade minst en skada under 2004 Vanligast på gårdar med djurproduktion (70%) 15% av gårdarna med mjölkproduktion hade en skada Förutom traditionellt lantbruk var hästgårdarna skadedrabbade! En tredjedel av skadorna inträffade vid ensamarbete Lantbrukarna (61%), familjemedlemmar (25%) och anställda drabbades av skador I 60 % av fallen anlitades akutsjukvård 84% drabbade män I 50% av fallen var den skadade personen 55+

11 Arbetsskador i Sverige Endast 11 % av skadorna hade officiellt rapporterats!

12 Arbetsskador i Sverige Kostnader för samhället, totalt 2-3 miljarder SEK

13 VARFÖR?...

14 Jordbruket är inte som andra branscher Ett hem / bostad för familj med barn (0-18 år) En arbetsplats (18 65 år) Hem & arbetsplats för äldre (65 - )

15 Jordbruket är inte som andra branscher Heltid, Deltid, Hobbyverksamhet Oftast små företag, ensamarbete & geografiskt utspridda Lever med årstiderna & väderberoende Stor arbetsinsats arbetstoppar & stress Ofta många verksamheter på samma gård = inte alltid rätt kompetens & utrustning Ekonomiskt utsatta Ofta bristfällig arbetsledar/arbetsgivar kompetens Stolthet & oberoende, traditioner & engagemang

16 Farlig bransch - World-wide Skador vid användning av jordbruksmaskiner Traktorrelaterade skador (avsaknad ROPS) Djurrelaterade skador Fallrelaterade skador ATV / Fyrhjulingar Bakomliggande faktorer (kön, ålder, skadehistorik, ledbesvär, hörselnedsättning, långa arbetstider, attityder & beteenden) Barn och jordbruksrelaterade skador

17 Lantbrukares riskbeteenden Konstant exponering för risker med ett positivt resultat gör risker normala Risktagande blir normalt Risktagande är ofta präglat som ett föredöme från viktiga personer i omgivningen Risktagande blir en del av lantbrukaridentiteten Pressen att reducera kostnader och spara tid gör att risktagande framstår som kostnadseffektivt Risktagande blir kostnadseffektivt

18 VAD GÖR VI? INTERVENTIONER, ÅTGÄRDER, STRATEGIER

19 Ökad säkerhet inom jordbruket Arbetet med att förebygga arbetsskador i jordbruket är ingen ny företeelse och mer än en gång har det konstaterats vara en svår uppgift Redan Ramazzini (1713) ställde sig frågan Vad kan läkaren göra för att skydda dessa viktiga lantarbetare? Att föreslå medicinska skyddsåtgärder för italienska lantarbetare verkar föga meningsfullt, eftersom de sällan eller aldrig söker vård och aldrig lyssnar till råd.

20 Varför skadeprevention inom sektorn? Skador utgör ett omfattande folkhälsoproblem inom jordbrukssektorn Skador medför stora kostnader för samhället, företagen och individerna Skador går att förebygga med känd metodik

21 Typ av interventioner Teknik / miljö Utbildning & incitament, t ex ekonomiska Regler / lagstiftning Insatser för att förhindra barns skador Flera interventioner / mångfasetterade insatser

22 Klassiska strategier : 3 E (Haddon) Engineering tekniska lösningar Enforcement lagstiftning Education utbildning och numera diskuteras också andra E:n: Evaluation (utvärdering), Evidence (evidens), Engagement(engagemang), Epidemiology (epidemiologi), Economic (ekonomi), Enthusiasm (entusiasm) samt Empowerment (medkänsla)

23 10 strategier för att minska skaderisker Eliminera Separarera Rätt utrustning Isolera Modifiera

24 10 strategier för att minska skaderisker Träning Övervakning Varning Rädda om skada inträffat Lindra & Rehabilitera

25 Systematiskt arbetsmiljöarbete RESULTAT AV RISKBEDÖMNING HANDLINGSPLAN Riskkällor och risker Allvarlig risk Annan risk Åtgärder Ansvarig Klart när Uppföljning/ kontroll

26 Barn & ungdomar motiverar säkerhet på gården!

27 Kommunikation av säkerhetsfrågor

28 The Kuopio Declaration* By the year 2012 there should be no fatal injuries in Nordic agriculture Develop national action plans against injuries in agriculture involving all relevant stakeholders in the agriculture sector Establish and enhance national resource/information and coordination centres for agricultural health and safety * Nordic Meeting on Agricultural Safety and Health, Kuopio, Finland (August, 2006)

29 EFFEKTER AV INTERVENTIONER

30 Effekter av interventioner Utbildningsinsatser vanligaste metoden! Fokus på gårdens säkerhetsfrågor har bidragit till förbättring av säkerhetsrelaterad kunskap, medvetenhet och säkerhetsbetende Men pga bristfälliga utvärderingar lite bevis för minskning av faktisk skadefrekvens!

31 Information & rådgivning Halmballer sikker

32 Effekter av interventioner Tekniska interventioner t ex skyddsbåge (ROPS) kan vara effektiv åtgärd! Måste accepteras, inte vara till hinder eller medföra andra risker jfr diskussioner gällande fyrhjulingars/atv skyddsbåge

33 Effekter av interventioner Barns säkerhet är svårt att jobba med och kräver mångfasetterade lösningar Föräldrars attityder och beteenden varierar mycket Många föräldrar vill att barn utför arbete i lantbruket och anser det vara bra för barnen att vara delaktiga även om det är riskfyllt

34 Råd för barns och ungdomars medverkan i lantbruksarbete North American Guidelines for Children's Agricultural Tasks (NAGCAT) Guidelines LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Barn och ungdomars säkra arbete (BUSA) - råd för medverkan i arbetet på häst-, gris- & mjölkgården Catharina Alwall Svennefelt Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi (AEM), SLU, Alnarp Sveri ges lantbruksuniversi tet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Rapport 2011:10 ISSN ISBN Alnarp 2011 Ladda ner:

35 Yngre barn bör ha tillgång till en säker och attraktiv lekmiljö

36 Dags att separera arbetsplats & hem?

37 Finns det lantbrukare i Norge som vågar ta steget att dela upp gården i en bostadsdel och en arbetsplats?

38 SVENSKT PREVENTIONSARBETE

39 Svenskt preventionsarbete Svenska Lantbrukarnes Olycksfallsförsäkringsbolag (1940- talet) Jordbrukets skyddspropaganda (start 1948) Skyddsbåge på traktorer (1959) Lantbrukets förestagshälsovård (start 1977) Lantbrukets arbetsmiljökommitté (start 1982) Utbildning, Naturbruksskolor & SLU Skyddsombud (lokala / regionala), Kommunal Tillsynsarbete, Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöutvecklare, SLA Säkert Bondförnuft ( )

40 Svensk strategi Samarbete som involverar olika intressenter för att gemensamt fokusera på att förebygga olycksfall i lantbruket Ett nationellt handlingsprogram Säkert Bondförnuft Koordination av insatser genom Lantbrukets arbetsmiljökommitté (LAMK) ( Kunskaper, attityder och beteende i fokus!

41 Svenskt preventionsarbete

42 Vidtagit åtgärder 100 Vidtagit åtgärder % Ja Nej Vet ej TRE TRÄFFAR GÅRDSBESÖK KONTROLL

43 Typ av åtgärd 80 Typ av åtgärd % Upprättat handlingsplan Ågärdat någon brist Ändrat arbetsrutiner Skyddsutrustning Deltagit i utbildning Annat TRE TRÄFFAR GÅRDSBESÖK KONTROLL

44 Resultat 2013 Historisk statistik: 0 arbetsrelaterade dödsfall i svenskt lantbruk Målet från Kuopio-deklarationen = 0 dödsfall Ett resultat av ett systematiskt och väl koordinerat arbetsmiljöarbete i bl a ett nationellt handlingsprogram eller en slump?

45 minst 8 arbetsrelaterade dödsfall i lantbruket Mindre resurser och mindre insatser avolika aktörer och slut på det nationella handlingsprogrammet Var det en slump med 0 dödsfall i svenskt lantbruk eller visar det att lantbruket fortfarande behöver konstanta insatser av informationskampanjer, utbildningar, erbjudande och aktiviteter samt aktiva intressenter för att minimera skadorna?

46 Slutsatser Det finns inte någon patent-lösning, dvs ingen enskild intervention som löser sektorns skadeproblematik En kombination av flera insatser i ett handlingsprogram förefaller ha bästa möjligheten till framgång Litteraturgenomgången visar även att svensk forskning inom detta område inte är särskilt framträdande en bidragande orsak är troligen att en hel del forskningsresultat inte publiceras internationellt Det förefaller vara ett glapp mellan forskningen och praktiken forskningsresultaten bör i större omfattning göras tillgängliga och omsättas i praktiken detta gäller såväl nationell som internationell forskning

47 Slutsatser II Mycket forskning om interventioner kopplats till pedagogik och utbildning med bristande framgång. Resultaten visar dock att det varit relativt kortvariga insatser och det har saknats tidsmässig uthållighet - gällande interventionsprogram och bristande utvärdering av dessa Vidare förefaller det som att det saknas studier om effekten av utbildning på lantbruksskolor, universitet etc Det framträder tydligt att gemensamma globala problem kan kopplas till användning av maskiner, traktorer, fyrhjulingar (ATV), djurhantering samt fallolyckor

48 Rekommendationer 1. Gör långsiktiga satsningar & utvärderingar 2. Samordna insatser i preventionsarbetet 3. Forskning och kunskapscentrum behöver stärkas och utvecklas 4. Utbildning och pedagogik behöver utvecklas och stärkas 5. Utveckla & stärk internationella nätverk & samverkan 6. Utsatta grupper behöver ökat fokus: barn & ungdomar, äldre, utländsk arbetskraft, deltids- & hobbylantbrukare. Genusaspekter bör också prioriteras.

49 Två nya initiativ i Sverige! I Sverige har vi tagit två nya initiativ för att integrera frågor gällande hälsa & säkerhet i utvecklingen av det professionella lantbruket..

50 Två nya initiativ i Sverige! Etablerande av Kompetenscentrum Företagsledning (KCF) vid Sveriges Lantbruksuniversitet Det intressanta upplägget är att detta Kompetenscentrum är en mix av företagsekonomi och arbetsvetenskap. KCF integrerar frågor gällande arbetsmiljö- och personalledning inom forskning, utbildning och rådgivning Målet är att alla frågor gällande arbetsmiljö, hälsa och säkerhet ska bli en naturlig och tydlig del av modern företagsledning i lantbruket. Ledigt jobb: Assistant Professor in Work Science with a special focus on management of health & safety

51 Två nya initiativ i Sverige! En pågående process pågår gällande utveckling av standards gällande arbetsvillkor inom trädgårdsnäringen. I en första etapp gäller det företag med grönsaker som odlas fältmässigt, där det ofta är utländsk arbetskraft Arbetet sker i regi av Sigill Kvalitetssystem tillsammans med aktörer längs hela livsmedelskedjan och experter på arbetsmiljöfrågor En målsättning är att företagens arbetsvillkor inklusive arbetsmiljöfrågorna (hälsa och säkerhet) inom hela lantbrukssektorn ska kunna bli certifierade

52 Arbetsmiljöverket Vill Du veta mer? Ökad säkerhet inom jordbruket interventioner och andra strategier Peter Lundqvist, SLU Alnarp Rapport 2012:15

53 SAVE THE DATE! Nordic course on Health & Safety in Agriculture & Horticulture 9th-13th of May 2016 in Sweden!

54 Tack! Frågor? Den bästa uppväxtmiljön om man bara överlever! Peter Lundqvist Professor i arbetsvetenskap, Prefekt E-post: Peter.Lundqvist@slu.se, Tel: ,