Rapport 2012:23. Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2012:23. Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering"

Transkript

1 Rapport 2012:23 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering

2

3 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering Boverket januari 2013

4 Titel: Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplaner Utgivare: Boverket januari 2013 Upplaga: 1:1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Miljökvalitetsmål, miljömål, översiktsplanering, översiktsplaner, planprocessen, plan- och bygglagen, PBL, miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, kommuner, Älvsbyn, Trosa, Göteborg Dnr: /2011 Foto: IBL Bildbyrå, där inget annat anges. Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2013

5 Förord Intentionerna med den nya plan- och bygglag som antogs år 2011 är bl.a. att öka översiktsplanernas strategiska betydelse genom att planen ska samordnas med och ta hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program; exempelvis miljökvalitetsmålen. Men hur har dessa mål hanterats hittills i översiktsplaner? Finns det problem med tolkning och samordning? Finns det exempel på planer som har samordnats med miljökvalitetsmålen? Och vilka behov av ytterligare uppföljning och vägledning finns det? Detta är några av de frågor som diskuteras i rapporten. Uppföljningsbesök gjordes i utvalda kommuner. Den engagerade diskussion som fördes med dessa kommuners politiker och tjänstemän har gett värdefull kunskap i sammanställningen av denna rapport. Rapporten har tagits fram med stöd av Naturvårdsverket, medel till miljömålsuppföljning, och den är sammanställd av Anette Johansson, utredare på enheten för strategisk planering samt projektansvarig. I arbetet har följande personer deltagit: Camilla Engström, Patrik Faming, Pål Karlsson, Bengt Larsén, Börje Larsson, June Lindahl, Jonas Olsson, Jon Resmark och Ylva Rönning. Karlskrona december 2012 Patrik Faming enhetschef

6

7 Innehåll Sammanfattning...7 Vägen till samordning av översiktsplanerna med miljökvalitetsmålen...11 Översiktsplanen ramverk och verktyg för en hållbar utveckling Behov av vägledning och fortsatt utredning Översiktsplanen och miljökvalitetsmålen...17 Bakgrunden till 3 kap i plan- och bygglagen Nya förutsättningar för översiktsplaneringen Miljökvalitetsmål i översiktsplaner Så här förhåller sig översiktsplanerna antagna till miljökvalitetsmålen Reflektioner över innehåll och planprocess Kommunernas syn på miljökvalitetsmålen Översiktsplaner som samordnats med miljökvalitetsmålen...29 Älvsbyns kommun Översiktsplan Trosa kommun Översiktsplan Göteborg stad Översiktsplan för Göteborg, antagen Om uppföljningen...51 Syfte Metod Referenslista...55

8 8 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering

9 9 Sammanfattning Boverket har ansvar för uppföljningen av plan- och bygglagens (PBL) tillämpning samt ansvar för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Det är utifrån dessa ansvarsområden som Boverket har initierat projektet Miljökvalitetsmålen i kommunernas samhällsplanering. Denna rapport ger tre exempel på hur miljökvalitetsmålen kan behandlas i översiktsplaner. Uppföljningsbesök har gjorts i kommunerna Älvsbyn, Trosa och Göteborg, vilka alla visar hur översiktsplanen kan samordnas med miljökvalitetsmålen genom en aktiv diskussion under samrådsprocessen. Processen har resulterat i tydliga ställningstaganden i förhållande till målen. Rapporten innehåller också resultatet av en genomgång av de översiktsplaner som antogs under åren Studien har utgått ifrån att notera om kommunerna antingen: enbart har angett miljökvalitetsmålen, eller redovisar miljökvalitetsmålen i MKB, eller har diskuterat miljökvalitetsmålen i MKB eller i översiktsplanen, eller har utgått från och integrerat miljökvalitetsmålen i ställningstaganden i översiktsplanen och med ett måluppfyllande syfte I ca en tiondel av planerna har miljökvalitetsmålen fullt ut integrerats så att de fungerat som utgångspunkt för ställningstaganden. Å andra sidan nämns miljökvalitetsmålen inte alls i ungefär lika många planer. I den övervägande delen av de övriga planerna har målen diskuterats i miljökonsekvensbeskrivningen. Enligt den plan- och bygglag som antogs 2011 ska översiktsplanen samordnas med nationella och regionala mål för den hållbara utvecklingen. Eftersom föreliggande rapport är en bild av läget 2011/2012 i ett skede där översiktsplaner enligt den nya PBL ännu knappt hade börjat tas fram, så ger resultatet av utredningen en möjlighet att studera effekterna av nya PBL längre fram och om den nya lagen ger kommunerna en annan ingång till miljökvalitetsmålen. Syftet med rapporten är därför också att vara framåtsyftande och

10 10 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering konklusionen av densamma är frågeställningar för framtiden. Mot bakgrund av dessa fakta och en sammanställning av regeringens intentioner med den senaste PBL-propositionen diskuteras vilka behov av fortsatt utredning, vägledning och forskning som behövs när det gäller hållbar utveckling i översiktsplaner. Bland annat nämns vägledning när det gäller hanteringen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö samt vägledning i hur vägningarna mellan de olika miljökvalitetsmålen kan genomföras under samrådsprocessen.

11 11

12 12 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering

13 13 Framtid Vägen till samordning av översiktsplanerna med miljökvalitetsmålen Översiktsplanen ramverk och verktyg för en hållbar utveckling Enligt 6 kap Miljöbalken ska en MKB för en översiktsplan visa hur planen har beaktat relevanta miljökvalitetsmål, men hittills har det inte varit vanligt att översiktsplanerna innehåller ett tydligt uttalat ställningstagande till vilka mål som är relevanta. En genomgång av de översiktsplaner som nyligen antagits eller är i utställningskedet visar att större delen av dessa planer inte heller innehåller ställningstaganden när det gäller miljökvalitetsmålen. Utgångspunkten för urvalet av mål är den ram som översiktsplanen ger, att målet ska ha en geografisk anknytning, d.v.s. kunna kopplas till planens innehåll i övrigt enligt 3 kap 5 PBL. Den övergripande ingången i planering enligt PBL:s portalparagraf är att den bl.a. ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling. Strategierna i översiktsplanen ska alltså verka för en hållbar utveckling och i regeringens proposition 2006/07:122 uttrycks att den ekologiska dimensionen i hållbarhetsbegreppet främst stöds av de 16 miljökvalitetsmålen. Den sociala dimensionen inbegriper bl.a. jämställdhet, integration och tillgänglighet och den ekonomiska dimensionen ekonomisk tillväxt och främjande av en effektiv konkurrens. Det finns flera tolkningar av begreppet hållbar utveckling och i regeringens PBL-propositioner, framför allt den ovan nämnda, redogör regeringen för vad de grundar sin tolkning av begreppet på i sammanhanget fysisk planering; Brundtlandrapporten och Rio de Janeirokonferensen Vid Rio de Janeirokonferensen infördes tolkningen att de tre dimensionerna måste samverka för att en hållbar utveckling ska kunna nås. Metoder i planprocessen Förutsättningen för att samordningen av översiktsplanen och miljökvalitetsmålen ska leda till en hållbar utveckling är att arbetet grundas på en kunskap om och insikt i miljökvalitetsmålens betydelse.

14 14 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering Valet av relevanta mål ska vara en aktiv handling, som är resultatet av diskussioner inom kommunen; bland tjänstemän och politiker samt med kommuninvånarna. En väl utformad samrådsprocess tillsammans med en kontinuerlig översiktsplanering kan bli rationella och viktiga redskap för en hållbar utveckling. Samrådsprocessen innebär diskussioner och möten mellan representanter från olika delar av samhället; politiker, kommuninvånare, näringsidkare, föreningsmedlemmar etc. En kontinuerligt pågående översiktsplanering underlättar aktualitetsprövningen av planen och stärker planens funktion som ett effektiviseringsinstrument för den fysiska planeringen. Under samrådsprocessen kan nätverk och diskussionsgrupper bildas som är viktiga att fortsätta hålla fast vid i genomförandeprocessen såväl som i uppföljningen av översiktsplanen. De exempel på planer som presenteras i denna rapport visar att det är fullt möjligt att göra miljökvalitetsmålen till en del av strategioch planarbetet i översiktsplaneringen utan att det kräver några ytterligare resurser. Stöd i hanteringen av miljökvalitetsmålen kan kommunerna också få genom en frekvent uppföljning av planens strategier, så som i Göteborg. Denna åtgärd rationaliserar dessutom arbetet med aktualitetsredogörelsen varje mandatperiod samt leder till en aktiv och rullande översiktsplanering. Processen i Trosa och Älvsbyn visar på de fördelar som en frekvent pågående diskussion om översiktsplanens innehåll och strategiska frågor ger. Underlag för arbetet med målet God bebyggd miljö Miljö-, folkhälso- och friluftslivsaspekter förstärker och komplettera varandra genom respektive målformuleringar (vid denna rapports färdigställande fanns det förslag på mål för friluftslivet). Aspekter som attraktionsgrad för bostad, arbetsplats och företagsetablering beskrivs ofta som en miljö fri från ex. riskfaktorer som buller, radon och luftföroreningar. Flens kommun knyter samman folkhälsomålen och friluftsmålen med målet God bebyggd miljö genom att utrycka sig så här i sin översiktsplan: Det kan vara att skapa trygga och säkra miljöer som främjar fysisk aktivitet och rörelse samt underlätta kommunikation mellan skola, arbetsliv, näringsliv och socialt umgänge. En god livsmiljö skall även innehålla en bebyggelseutveckling som ger ett varierat utbud och utformning av bostäder samt tillgång till den s.k. grön- och blåstrukturen (natur-, kultur- och rekreationsvärden).

15 15 Det är dock uppenbart att det behövs mer underlag för att kommunerna ska kunna samordna översiktsplanen med miljökvalitetsmålen, eftersom de anses svåra att arbeta med. När det gäller översiktsplaneringen handlar det i synnerhet om ett förtydligande av målet God bebyggd miljö och hur målet ska hanteras. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ställer viktiga krav på den fysiska planeringen. Målet kombinerar mätbara miljöfaktorer med mindre mätbara som exempelvis hållbart perspektiv på sociala frågor, natur- och kulturmiljö, estetik, natur- och grönområden med god kvalitet, bebyggd miljö som ger skönhetsupplevelser och trevnad. Enligt de preciseringar som beslutades i april 2012 så innehåller målet en hel del av det som en översiktsplan ska hantera och metoder för hur den fysiska miljön ska analyseras, samt dessutom de aspekter som ingår i regeringens tolkning av begreppet hållbar utveckling, d.v.s. de miljömässiga, sociala och ekonomiska. Boverket har nu i uppgift att sätta samman målformuleringar för var och en av preciseringarna. Hållbar utveckling i översiktsplanen I och med betoningen på nationella och regionala mål för den hållbara utvecklingen kan planen ges en större strategisk betydelse. Detta kräver dock att synsätt som innebär att de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna i hållbarhetsbegreppet samarbetar. En helhetssyn på den hållbara utvecklingen betyder att representanter för de olika sakområdena ska medverka i och ha insikt i bredden i översiktsplanearbetet och nödvändigheten av sammanvägning av de olika områden som ska belysas. För att nå en hållbar utveckling där kommande generationer kan tillgodose sina behov krävs det att de tre aspekterna på hållbar utveckling och även kulturella aspekter knyts samman. Detta uttrycks i Brundtlandrapporten: But the environment is where we live; and development is what we all do in attempting to improve our lot within that abode. The two are inseparable. Översiktsplanen är det verktyg i svensk lagstiftning som gör det möjligt att sammanföra de tre aspekterna när det gäller fysisk planering, och ett helhetstänkande när det gäller planens innehåll krävs för att den ska bli ett fungerande verktyg. De sociala och ekonomiska aspekterna ska i detta sammanhang kopplas till den fysiska realitet

16 16 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering som den miljömässiga aspekten representerar eller, med andra ord, de sociala och ekonomiska aspekterna är människans aktiviteteter i den fysiska miljön. Ställningstaganden i förhållande till dessa aspekter kan ge förutsättningar som gör det möjligt att nå miljökvalitetsmålen samtidigt som de miljömässiga aspekterna ger förutsättningar för en god social och ekonomisk utveckling genom väl förvaltade ekosystemtjänster. Därför ska dessa aspekter hanteras tillsammans i en översiktsplan. Hållbarhet i den fysiska planeringen handlar bl.a. om förvaltande av naturresurser, vilket inte enbart betyder att bevara och spara utan att också nyttja på ett sätt som leder till att även kommande generationer kan leva ett gott liv. En genomtänkt hantering av mark- och vattenområden i översiktsplanen kan ge förutsättningar för en sådan utveckling. Behov av vägledning och fortsatt utredning Problemet att samordna översiktsplanen med God bebyggd miljö De besökta kommunerna menar att miljökvalitetsmålen är komplicerade att hantera i en översiktsplan och framför allt målet God bebyggd miljö. Så som kommunerna beskriver problemen med målen så finns det redan en tröskel att ta sig över för att tänka nytt kring dem. Eftersom målen hittills har behandlats utifrån konsekvensperspektivet har planerna sällan innehållit reella strategier för att närma sig måluppfyllelse. Naturvårdsverket genomförde en enkätundersökning som presenterades i rapporten Lokal översättning av de nationella miljömålen (2006). Den visade att God bebyggd miljö var det miljökvalitetsmål som då prioriterades högst i kommunernas övergripande miljöarbete. Boverket kommer att ta fram en vägledning när det gäller hanteringen av framför allt God bebyggd miljö och hur en översiktsplan kan samordnas med målet. En frågeställning att arbeta vidare med är att studera hur miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kan få fysisk form genom de ställningstaganden som görs i en översiktsplan. Målet innehåller de tre aspekter som definierar en hållbar utveckling och det är intressant att studera vilka effekterna av strategierna för miljökvalitetsmålet i en översiktsplan kan bli när de används inom ex. detaljplaneringen och vilket stöd som ställningstaganden i översiktsplanen kan ge för den fortsatta planeringen. Synen på vad som är en god bebyggd miljö utifrån kulturella, sociala och ekonomiska aspekter förändras med tiden. En studie av vad som karaktäriserar den goda bebyggda miljön idag och hur den

17 17 har förändrats under åren skulle kunna visa på vilken framförhållning det bör finnas i översiktsplaneringen och hur väl synen på miljön stämmer överens med innehållet i miljökvalitetsmålet. Samrådsprocessens innehåll och effekt Översiktsplanen ska ha en hållbar utveckling i fokus. Enligt exempel från de tre kommunerna Älvsbyn, Trosa och Göteborg kan resultatet av en genomgripande diskussion om strategi och vision i en bred grupp under samrådsskedet göra översiktsplanen till ett effektivt instrument för kommande planering och lägga grunden för ett rationellare arbete med kommande översiktsplaner. Kommunen behöver inte ställa sig frågan OM DET SKA GENOMFÖRAS utan kan koncentrera sig på HUR eftersom politikernas vilja finns klart uttryckt i planen. Beslutsprocessen blir därmed effektivare. De tydligt formulerade ställningstagandena ger dessutom exploatörer tidigt besked om möjligheten att genomföra projekt. I detta sammanhang behövs dock en vägledning i hur vägningarna mellan de olika målen ska genomföras genom exempel på metoder, både när det gäller planinnehåll såväl som samrådsprocess. Samverkan och motverkan inom miljökvalitetsmålssystemet Hur ska de olika motstående intressena vägas samman i översiktsplanerna enligt nya PBL? I översiktsplanen görs avväganden mellan miljökvalitetsmålen och andra mål för en hållbar utveckling inom den breda definitionen av begreppet. I ett samhällsplaneringsperspektiv skulle det vara intressant med en studie som belyser om åtgärder för att nå ett miljökvalitetsmål kan motverka möjligheterna att nå ett annat mål eller samverka till en hållbar utveckling.

18 18 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering

19 19 Förutsättningar Översiktsplanen och miljökvalitetsmålen Bakgrunden till 3 kap i plan- och bygglagen PBL:s 3 kap syftar till att ge förutsättningar för en mer strategisk översiktsplan genom att kommunen ska samordna planen med nationella och regionala ställningstaganden till en hållbar utveckling förmedlade genom de mål och program som har formulerats på dessa nivåer. Strävan är att få översiktsplaner med större koppling till utvecklingen i omvärlden; kommunövergripande, regionalt och nationellt, och därmed leda till översiktsplaner med en större handlingsberedskap. Valet av vilka mål och program som är relevanta för den hållbara utvecklingen och den fysiska planeringen inom kommunen lämnas åt kommunen att avgöra (Regeringens proposition 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag). En anledning till förändringen i PBL är att många kommuner, framför allt glesbygdskommunerna, har funnit en liten nytta med översiktsplanen (Sveriges Kommuner och Landsting, enkät till kommunerna 2004). Dessa kommuner anser också att det är för komplicerat att göra en översiktsplan. Den fysiska planeringens betydelse för hållbar utveckling Genomgående i regeringens proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier trycks det på den fysiska planeringens betydelse för en hållbar utveckling och vikten av att ta fram planeringsunderlag för att ge vägledning till hur miljökvalitetsmålen ska hanteras i planeringen. Regeringen hänvisar till Brundtlandrapportens (1987) definition av hållbar utveckling, d.v.s. att en hållbar samhällsutveckling bygger på att dagens behov i samhället tillgodoses på ett sådant sätt att de inte fördärvar förutsättningarna för kommande generationer att tillgodose sina behov. Den hållbara utvecklingen nås genom en samverkan mellan den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen, så som den definierades i FN:s konferens i Rio de Janeiro I propositionen uttrycktes dock att en hållbar utveckling inte enbart kan ske med människan i fokus utan måste utgå ifrån att naturen har ett skyddsvärde och att människornas brukande av naturen måste grundas på ett ansvar att värna dess värden.

20 20 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering Regeringen säger också att om miljökvalitetsmålen tillsammans med andra nationella mål ska bli vägledande för en hållbar utveckling så krävs det att kommunen har planeringsunderlag för de ekologiska frågorna. Även här betonas betydelsen av planeringsprocessen för att implementera miljökvalitetsmålen i en aktiv planering. De miljökvalitetsmål som ska beaktas i översiktsplaneringen är de som har en geografisk dimension och därför är applicerbara på de ställningstaganden som kommunen ska göra när det bl.a. gäller användningen av mark- och vattenområden. I PBL stöds den långsiktiga, hållbara utvecklingen i dess breda betydelse, med tillägg som rör den demokratiska aspekten av den fysiska planeringen, i formuleringen i PBL:s portalparagraf 1 kap 1 : Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Den fysiska planeringens betydelse för miljökvalitetsmålen I regeringens proposition 2006/07:122 Ett första steg för en enklare plan- och bygglag diskuteras förhållandet mellan fysisk planering och hållbar utveckling. Också i denna proposition hänvisar regeringen till Rio de Janeiro-konferensen. Här sägs också att det är främst genom miljökvalitetsmålen som den ekologiska dimensionen kommer till utryck och för den fysiska planeringen är det speciellt målet God bebyggd miljö som har betydelse. I övrigt beskrivs den sociala dimensionen innehåll som bestående av exempelvis jämställdhet, integration och tillgänglighet. Medan den ekonomiska dimensionen syftar till en god ekonomisk tillväxt och ett främjande av en effektiv konkurrens. Det är genom hänvisningen till Rio de Janeiro-konferensen som regeringen pekar på en tolkning av begreppet som innebär att de tre dimensionerna ska samverka för att nå en hållbar utveckling. I betänkandet, SOU 2005:77 Får jag lov?, inför en ny PBL hänvisas till Boverkets regeringsuppdrag, som resulterade i rapporten Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålsarbetet. Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader (Boverket, 2003). I tre avseenden anses här den fysiska planeringen vara viktig för miljökvalitetsmålsarbetet. Det gäller lokalisering och utformning av bebyggelse och anläggningar, att identifiera gränsvär-

21 21 den, kvaliteter och egenskaper samt att ge rekommendationer eller bindande regler för skydd och hänsyn; allt i syfte att leva upp till miljökvalitetsmålen. Det viktigaste instrumentet för detta är översiktsplanen i vilken kommuner övergripande kan diskutera, analysera och redovisa hur miljökvalitetsmålen ska beaktas i samhällsplaneringen. Den fysiska planeringens betydelse för ett framsynt miljöarbete betonades också av regeringen redan i propositionen Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen (prop. 1994/95:230), med hänvisning till att planeringen ger förutsättningar för samordnade insatser på olika områden, vilket kan medverka till att miljöproblem inte uppstår. Nya förutsättningar för översiktsplaneringen Fram till dess att en ny plan- och bygglag utfärdades 2011 reglerades hanteringen av miljökvalitetsmålen genom miljöbalkens 6 kap om miljökonsekvensbeskrivning. Kommunernas fokus har generellt koncentrerats till att beskriva planens konsekvenser för miljökvalitetsmålen även om miljökonsekvensbeskrivningen enligt 6 kap 12 5 punkten Miljöbalken ska innehålla en beskrivning av hur planen tar hänsyn till miljökvalitetsmålen. I och med lydelsen i 3 kap 5 PBL så sätts nu miljökvalitetsmålen i ett större sammanhang, med avsikten att målen ska bli en del av kommunens strategier för en hållbar utveckling. Enligt PBL ska översiktsplanen samordnas med miljökvalitetsmålen och andra relevanta nationella och regionala mål, vilket betyder att ställningstaganden i översiktsplanen när det gäller hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras ska verka för att miljökvalitetsmålen nås. Samtidigt ska miljökvalitetsmålen också fortsättningsvis finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen, men eftersom denna utgår från att behandla konsekvenserna av en betydande miljöpåverkan bör hanteringen av miljökvalitetsmålen bli olika i de två dokumenten och valet av relevanta miljökvalitetsmål kan också skilja sig åt. Miljökvalitetsmålen i ÖP-processen Regeringen pekar i den senaste PBL-propositionen på att översiktsplanens strategiska inriktning stöds av att planen ska samordnas med bl a de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Målen ska vara en av utgångspunkterna för kommunens strategi för den hållbara utvecklingen i kommunen. Det handlar alltså om att välja de

22 22 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering mål som är relevanta för utvecklingen i kommunen och tillsammans med beaktandet av andra nationella och regionala mål skapa strategier för en utveckling i ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart perspektiv. Översiktsplanen ska också enligt PBL tydligt visa på konsekvenserna av ställningstagandena i planen. I det helhetsperspektiv över kommunens hållbara utveckling som en översiktsplan ska presentera blir miljökvalitetsmålen belysta i en samhällskontext, vilket gör planen till ett viktigt instrument för måluppfyllelsen. Samrådsprocessen är ett betydelsefullt skede för att diskutera olika frågeställningar, som slutligen ska leda fram till ett planförslag. I de kommuner som redogörs för i denna rapport har processen bestått av olika slags möten mellan politiker, tjänstemän och kommuninvånare och ett resultat av de mötena har varit att vision och strategier har tagit form och förankrats. Kommunerna trycker också på att denna del är mycket viktig för att alla ska förstå översiktsplanens betydelse. Blir miljökvalitetsmålen en av utgångspunkterna i diskussionerna under samrådsprocessen, om hur översiktsplanen ska samordnas med målen och valet av de mål som är relevanta för kommunens hållbara utveckling, så bör detta leda till en högre medvetandegrad om dess betydelse.

23 23

24 24 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering

25 25 Resultat Översiktsplanerna Miljökvalitetsmål i översiktsplaner Inga MKM Integrerad analys Enbart information Diskussion i MKB Konsekvens i MKB Diagrammet bygger på en genomgång av samtliga översiktsplaner som antogs under åren och som fortfarande var gällande översiktsplaner i september Studien har utgått ifrån att notera om kommunerna antingen: enbart har angett miljökvalitetsmålen (Enbart info), eller redovisar konsekvenserna för miljökvalitetsmålen i miljökonsekvensbeskrivningen (Konsekvens i MKB), eller har diskuterat miljökvalitetsmålen åtgärdsinriktat i MKB eller i översiktsplanen (Disk i ÖP/MKB), eller har utgått från och integrerat miljökvalitetsmålen i ställningstaganden i översiktsplanen och med ett måluppfyllande syfte (Integrerad analys)

26 26 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering Så här förhåller sig översiktsplanerna antagna till miljökvalitetsmålen Utifrån den förstärkta strategiska inriktning på översiktsplanearbetet som nu PBL syftar till är det intressant att kritiskt studera hur kommunerna hittills har beaktat miljökvalitetsmålen i översiktsplaneringen. Genomgången av samtliga översiktsplaner som antogs under perioden och som fortfarande var gällande planer hösten 2011gav följande resultat: Nära hälften av kommunerna har behandlat miljökvalitetsmålen mer ingående i översiktsplanen och/eller i miljökonsekvensbeskrivningen, så som miljöbalken föreskriver, d.v.s. att det beskrivs hur miljökvalitetsmålen beaktas genom hänvisning till ställningstaganden och åtgärdsförslag i ÖP:n. I endast ca 12 % av översiktsplanerna har miljökvalitetsmålen fullt ut varit integrerade i och varit utgångspunkt för ställningstagandena i översiktsplanen och inte enbart i miljökonsekvensbeskrivningen. I ca 11% av översiktsplanerna finns inte miljökvalitetsmålen med alls. Kommunerna har ofta, naturligt nog, valt att enbart hantera miljökvalitetsmålen i miljökonsekvensbeskrivningen och då med utgångspunkt i vilka konsekvenser för miljökvalitetsmålen som översiktsplanen kan leda till. I de fall miljökvalitetsmålen har beaktats i översiktsplanen förekommer det problemställningar som inte ligger inom kommunens rådighet. Ofta har kommunerna valt att behandla och beskriva samtliga miljökvalitetsmål utan att basera detta val på ett aktivt ställningstagande till om alla mål är relevanta för den hållbara utvecklingen i kommunen. I dessa fall har målen ofta inte någon direkt koppling till den faktiska översiktsplanen eller behandlas i den. I en del fall förekommer ställningstaganden och åtgärder som inte har en geografisk anknytning, d.v.s. de frågeställningar som ska hanteras i en översiktsplan. Några kommuner nämner alltså inte miljömålen alls i översiktsplanerna, några räknar bara upp dem. Det betyder inte att dessa kommuner har ett lågt miljötänkande, tvärtom har flera av dem väl utvecklade resonemang och ställningstagande när det gäller en ekologiskt hållbar utveckling i såväl översiktsplaner som i miljöplaner.

27 27 Reflektioner över innehåll och planprocess Den ingång till miljökvalitetsmålen som PBL nu ger innebär att kommunens ställningstaganden i översiktsplanen ska utgå ifrån relevanta miljökvalitetsmål när det gäller den miljömässiga dimensionen och att dessa ställningstaganden ska medverka till att målen nås eller ger ökade förutsättningar att nå målen. Beskrivningen av översiktsplanens eventuella konsekvenser blir då en genomgång av hur de miljöproblem som finns i kommunen påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsmålen, men också en beskrivning av vilka positiva effekter en strävan att skapa en god miljö ger, både vad gäller kvantifierbara mål som exempelvis buller och sådana som är svåra att kvantifiera som estetiskt tilltalande miljöer. Här exemplifierat av ett utsnitt ur Trosa kommuns översiktsplan: Det är de båda kommunala avloppsreningsverken i Trosa respektive Vagnhärad som med hjälp av var sitt våtmarksområde kan behandla hushållens avloppsvatten så pass bra att det under större delen av året klarar den kvalitetsnorm som är föreskriven för strandbad. Mer än 50 % av kvävebelastningen via avloppsvattnet tas bort i reningsanläggningen. Våtmarkerna främjar det lokala växt- och djurlivet längs Trosaån. Vackra promenadstråk löper runt områdena. I en översiktsplan hänvisas till tre åtgärdsstrategier som riksdagen antagit för miljömässiga satsningar med koppling till miljökvalitetsmål. Kommunen utgår sedan från dessa när det gäller utformningen av strategier i översiktsplanen. Bedömningen och valet av vilka nationella och regionala mål, planer och program som är relevanta för kommunens hållbara utveckling ska enligt den senaste PBL-propositionen göras av kommunen, men det är möjligt att prioriteringar som görs av regering, ämbetsverk och länsstyrelser kan styra kommuner så att de inte tar ställning till vad som är relevant på ett lokalt plan. Den åtgärd som oftast används för att leva upp till miljömålen begränsad klimatpåverkan och frisk luft är förtätning av bebyggelsen för att därigenom minska behovet av biltrafik och effektivisera kollektivtrafiken. Detta kan leda till en konflikt med andra mål ex. grönsstruktur. Genomgången av översiktsplanerna visar att hälften av kommunerna hanterar miljökvalitetsmålen i miljökonsekvensbeskrivningarna och en stor del av dessa diskuterar åtgärder och återkopplar

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering?

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Renare Marks vårmöte 25-26 mars 2015 Exploatering drivkraft, många intressen ska beaktas Drivkraft för hantering av

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning för MKB 1 (7) 2015-02-25 Dnr KUS 2014/0097 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Kultur och Samhällsutvecklingsförvaltningen Behovsbedömning för MKB Detaljplan för Sandviksudden, Stenåker 4:1, 4:2 Söderhamns kommun,

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Behovsbedömning MKB (checklista)

Behovsbedömning MKB (checklista) Åmåls kommun Översiktskarta med planområdets läge Ändring av detaljplan för Del av Åmål 2:1, Måkeberg Åmåls kommun, Västra Götalands län Behovsbedömning MKB (checklista) Åmål den 28 Januari 2010 PIN-Enheten

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05

ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05 ÖP11 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORBERGS KOMMUN ANTAGEN 2011-12-05 " * %>>%)B%44)*)+ $H9&B.&3!8&&+&9/%)!7%D;'(&+.&'(&+!%&'())*)+ " : % ;&8% ! % =!! " #$#%& &&& :! 0 %!! %!! % % % % % % 6!

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

kort sagt Planera med miljömål!

kort sagt Planera med miljömål! Planera med miljömål! kort sagt Nya lokaler för näringslivet, attraktiva och trygga bostadsområden, god tillgång till service, nya vägar och järnvägar och en bibehållen god miljö, hur går det ihop? Kan

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

God bebyggd miljö i kommunerna

God bebyggd miljö i kommunerna Rapport 2014:25 God bebyggd miljö i kommunerna en studie av miljömålsenkäten 2006 2013 God bebyggd miljö i kommunerna en studie av miljömålsenkäten 2006-2013 Boverket september 2014 Titel: God bebyggd

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer