Rapport 2012:23. Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2012:23. Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering"

Transkript

1 Rapport 2012:23 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering

2

3 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering Boverket januari 2013

4 Titel: Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplaner Utgivare: Boverket januari 2013 Upplaga: 1:1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Miljökvalitetsmål, miljömål, översiktsplanering, översiktsplaner, planprocessen, plan- och bygglagen, PBL, miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, kommuner, Älvsbyn, Trosa, Göteborg Dnr: /2011 Foto: IBL Bildbyrå, där inget annat anges. Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2013

5 Förord Intentionerna med den nya plan- och bygglag som antogs år 2011 är bl.a. att öka översiktsplanernas strategiska betydelse genom att planen ska samordnas med och ta hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program; exempelvis miljökvalitetsmålen. Men hur har dessa mål hanterats hittills i översiktsplaner? Finns det problem med tolkning och samordning? Finns det exempel på planer som har samordnats med miljökvalitetsmålen? Och vilka behov av ytterligare uppföljning och vägledning finns det? Detta är några av de frågor som diskuteras i rapporten. Uppföljningsbesök gjordes i utvalda kommuner. Den engagerade diskussion som fördes med dessa kommuners politiker och tjänstemän har gett värdefull kunskap i sammanställningen av denna rapport. Rapporten har tagits fram med stöd av Naturvårdsverket, medel till miljömålsuppföljning, och den är sammanställd av Anette Johansson, utredare på enheten för strategisk planering samt projektansvarig. I arbetet har följande personer deltagit: Camilla Engström, Patrik Faming, Pål Karlsson, Bengt Larsén, Börje Larsson, June Lindahl, Jonas Olsson, Jon Resmark och Ylva Rönning. Karlskrona december 2012 Patrik Faming enhetschef

6

7 Innehåll Sammanfattning...7 Vägen till samordning av översiktsplanerna med miljökvalitetsmålen...11 Översiktsplanen ramverk och verktyg för en hållbar utveckling Behov av vägledning och fortsatt utredning Översiktsplanen och miljökvalitetsmålen...17 Bakgrunden till 3 kap i plan- och bygglagen Nya förutsättningar för översiktsplaneringen Miljökvalitetsmål i översiktsplaner Så här förhåller sig översiktsplanerna antagna till miljökvalitetsmålen Reflektioner över innehåll och planprocess Kommunernas syn på miljökvalitetsmålen Översiktsplaner som samordnats med miljökvalitetsmålen...29 Älvsbyns kommun Översiktsplan Trosa kommun Översiktsplan Göteborg stad Översiktsplan för Göteborg, antagen Om uppföljningen...51 Syfte Metod Referenslista...55

8 8 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering

9 9 Sammanfattning Boverket har ansvar för uppföljningen av plan- och bygglagens (PBL) tillämpning samt ansvar för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Det är utifrån dessa ansvarsområden som Boverket har initierat projektet Miljökvalitetsmålen i kommunernas samhällsplanering. Denna rapport ger tre exempel på hur miljökvalitetsmålen kan behandlas i översiktsplaner. Uppföljningsbesök har gjorts i kommunerna Älvsbyn, Trosa och Göteborg, vilka alla visar hur översiktsplanen kan samordnas med miljökvalitetsmålen genom en aktiv diskussion under samrådsprocessen. Processen har resulterat i tydliga ställningstaganden i förhållande till målen. Rapporten innehåller också resultatet av en genomgång av de översiktsplaner som antogs under åren Studien har utgått ifrån att notera om kommunerna antingen: enbart har angett miljökvalitetsmålen, eller redovisar miljökvalitetsmålen i MKB, eller har diskuterat miljökvalitetsmålen i MKB eller i översiktsplanen, eller har utgått från och integrerat miljökvalitetsmålen i ställningstaganden i översiktsplanen och med ett måluppfyllande syfte I ca en tiondel av planerna har miljökvalitetsmålen fullt ut integrerats så att de fungerat som utgångspunkt för ställningstaganden. Å andra sidan nämns miljökvalitetsmålen inte alls i ungefär lika många planer. I den övervägande delen av de övriga planerna har målen diskuterats i miljökonsekvensbeskrivningen. Enligt den plan- och bygglag som antogs 2011 ska översiktsplanen samordnas med nationella och regionala mål för den hållbara utvecklingen. Eftersom föreliggande rapport är en bild av läget 2011/2012 i ett skede där översiktsplaner enligt den nya PBL ännu knappt hade börjat tas fram, så ger resultatet av utredningen en möjlighet att studera effekterna av nya PBL längre fram och om den nya lagen ger kommunerna en annan ingång till miljökvalitetsmålen. Syftet med rapporten är därför också att vara framåtsyftande och

10 10 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering konklusionen av densamma är frågeställningar för framtiden. Mot bakgrund av dessa fakta och en sammanställning av regeringens intentioner med den senaste PBL-propositionen diskuteras vilka behov av fortsatt utredning, vägledning och forskning som behövs när det gäller hållbar utveckling i översiktsplaner. Bland annat nämns vägledning när det gäller hanteringen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö samt vägledning i hur vägningarna mellan de olika miljökvalitetsmålen kan genomföras under samrådsprocessen.

11 11

12 12 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering

13 13 Framtid Vägen till samordning av översiktsplanerna med miljökvalitetsmålen Översiktsplanen ramverk och verktyg för en hållbar utveckling Enligt 6 kap Miljöbalken ska en MKB för en översiktsplan visa hur planen har beaktat relevanta miljökvalitetsmål, men hittills har det inte varit vanligt att översiktsplanerna innehåller ett tydligt uttalat ställningstagande till vilka mål som är relevanta. En genomgång av de översiktsplaner som nyligen antagits eller är i utställningskedet visar att större delen av dessa planer inte heller innehåller ställningstaganden när det gäller miljökvalitetsmålen. Utgångspunkten för urvalet av mål är den ram som översiktsplanen ger, att målet ska ha en geografisk anknytning, d.v.s. kunna kopplas till planens innehåll i övrigt enligt 3 kap 5 PBL. Den övergripande ingången i planering enligt PBL:s portalparagraf är att den bl.a. ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling. Strategierna i översiktsplanen ska alltså verka för en hållbar utveckling och i regeringens proposition 2006/07:122 uttrycks att den ekologiska dimensionen i hållbarhetsbegreppet främst stöds av de 16 miljökvalitetsmålen. Den sociala dimensionen inbegriper bl.a. jämställdhet, integration och tillgänglighet och den ekonomiska dimensionen ekonomisk tillväxt och främjande av en effektiv konkurrens. Det finns flera tolkningar av begreppet hållbar utveckling och i regeringens PBL-propositioner, framför allt den ovan nämnda, redogör regeringen för vad de grundar sin tolkning av begreppet på i sammanhanget fysisk planering; Brundtlandrapporten och Rio de Janeirokonferensen Vid Rio de Janeirokonferensen infördes tolkningen att de tre dimensionerna måste samverka för att en hållbar utveckling ska kunna nås. Metoder i planprocessen Förutsättningen för att samordningen av översiktsplanen och miljökvalitetsmålen ska leda till en hållbar utveckling är att arbetet grundas på en kunskap om och insikt i miljökvalitetsmålens betydelse.

14 14 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering Valet av relevanta mål ska vara en aktiv handling, som är resultatet av diskussioner inom kommunen; bland tjänstemän och politiker samt med kommuninvånarna. En väl utformad samrådsprocess tillsammans med en kontinuerlig översiktsplanering kan bli rationella och viktiga redskap för en hållbar utveckling. Samrådsprocessen innebär diskussioner och möten mellan representanter från olika delar av samhället; politiker, kommuninvånare, näringsidkare, föreningsmedlemmar etc. En kontinuerligt pågående översiktsplanering underlättar aktualitetsprövningen av planen och stärker planens funktion som ett effektiviseringsinstrument för den fysiska planeringen. Under samrådsprocessen kan nätverk och diskussionsgrupper bildas som är viktiga att fortsätta hålla fast vid i genomförandeprocessen såväl som i uppföljningen av översiktsplanen. De exempel på planer som presenteras i denna rapport visar att det är fullt möjligt att göra miljökvalitetsmålen till en del av strategioch planarbetet i översiktsplaneringen utan att det kräver några ytterligare resurser. Stöd i hanteringen av miljökvalitetsmålen kan kommunerna också få genom en frekvent uppföljning av planens strategier, så som i Göteborg. Denna åtgärd rationaliserar dessutom arbetet med aktualitetsredogörelsen varje mandatperiod samt leder till en aktiv och rullande översiktsplanering. Processen i Trosa och Älvsbyn visar på de fördelar som en frekvent pågående diskussion om översiktsplanens innehåll och strategiska frågor ger. Underlag för arbetet med målet God bebyggd miljö Miljö-, folkhälso- och friluftslivsaspekter förstärker och komplettera varandra genom respektive målformuleringar (vid denna rapports färdigställande fanns det förslag på mål för friluftslivet). Aspekter som attraktionsgrad för bostad, arbetsplats och företagsetablering beskrivs ofta som en miljö fri från ex. riskfaktorer som buller, radon och luftföroreningar. Flens kommun knyter samman folkhälsomålen och friluftsmålen med målet God bebyggd miljö genom att utrycka sig så här i sin översiktsplan: Det kan vara att skapa trygga och säkra miljöer som främjar fysisk aktivitet och rörelse samt underlätta kommunikation mellan skola, arbetsliv, näringsliv och socialt umgänge. En god livsmiljö skall även innehålla en bebyggelseutveckling som ger ett varierat utbud och utformning av bostäder samt tillgång till den s.k. grön- och blåstrukturen (natur-, kultur- och rekreationsvärden).

15 15 Det är dock uppenbart att det behövs mer underlag för att kommunerna ska kunna samordna översiktsplanen med miljökvalitetsmålen, eftersom de anses svåra att arbeta med. När det gäller översiktsplaneringen handlar det i synnerhet om ett förtydligande av målet God bebyggd miljö och hur målet ska hanteras. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ställer viktiga krav på den fysiska planeringen. Målet kombinerar mätbara miljöfaktorer med mindre mätbara som exempelvis hållbart perspektiv på sociala frågor, natur- och kulturmiljö, estetik, natur- och grönområden med god kvalitet, bebyggd miljö som ger skönhetsupplevelser och trevnad. Enligt de preciseringar som beslutades i april 2012 så innehåller målet en hel del av det som en översiktsplan ska hantera och metoder för hur den fysiska miljön ska analyseras, samt dessutom de aspekter som ingår i regeringens tolkning av begreppet hållbar utveckling, d.v.s. de miljömässiga, sociala och ekonomiska. Boverket har nu i uppgift att sätta samman målformuleringar för var och en av preciseringarna. Hållbar utveckling i översiktsplanen I och med betoningen på nationella och regionala mål för den hållbara utvecklingen kan planen ges en större strategisk betydelse. Detta kräver dock att synsätt som innebär att de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna i hållbarhetsbegreppet samarbetar. En helhetssyn på den hållbara utvecklingen betyder att representanter för de olika sakområdena ska medverka i och ha insikt i bredden i översiktsplanearbetet och nödvändigheten av sammanvägning av de olika områden som ska belysas. För att nå en hållbar utveckling där kommande generationer kan tillgodose sina behov krävs det att de tre aspekterna på hållbar utveckling och även kulturella aspekter knyts samman. Detta uttrycks i Brundtlandrapporten: But the environment is where we live; and development is what we all do in attempting to improve our lot within that abode. The two are inseparable. Översiktsplanen är det verktyg i svensk lagstiftning som gör det möjligt att sammanföra de tre aspekterna när det gäller fysisk planering, och ett helhetstänkande när det gäller planens innehåll krävs för att den ska bli ett fungerande verktyg. De sociala och ekonomiska aspekterna ska i detta sammanhang kopplas till den fysiska realitet

16 16 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering som den miljömässiga aspekten representerar eller, med andra ord, de sociala och ekonomiska aspekterna är människans aktiviteteter i den fysiska miljön. Ställningstaganden i förhållande till dessa aspekter kan ge förutsättningar som gör det möjligt att nå miljökvalitetsmålen samtidigt som de miljömässiga aspekterna ger förutsättningar för en god social och ekonomisk utveckling genom väl förvaltade ekosystemtjänster. Därför ska dessa aspekter hanteras tillsammans i en översiktsplan. Hållbarhet i den fysiska planeringen handlar bl.a. om förvaltande av naturresurser, vilket inte enbart betyder att bevara och spara utan att också nyttja på ett sätt som leder till att även kommande generationer kan leva ett gott liv. En genomtänkt hantering av mark- och vattenområden i översiktsplanen kan ge förutsättningar för en sådan utveckling. Behov av vägledning och fortsatt utredning Problemet att samordna översiktsplanen med God bebyggd miljö De besökta kommunerna menar att miljökvalitetsmålen är komplicerade att hantera i en översiktsplan och framför allt målet God bebyggd miljö. Så som kommunerna beskriver problemen med målen så finns det redan en tröskel att ta sig över för att tänka nytt kring dem. Eftersom målen hittills har behandlats utifrån konsekvensperspektivet har planerna sällan innehållit reella strategier för att närma sig måluppfyllelse. Naturvårdsverket genomförde en enkätundersökning som presenterades i rapporten Lokal översättning av de nationella miljömålen (2006). Den visade att God bebyggd miljö var det miljökvalitetsmål som då prioriterades högst i kommunernas övergripande miljöarbete. Boverket kommer att ta fram en vägledning när det gäller hanteringen av framför allt God bebyggd miljö och hur en översiktsplan kan samordnas med målet. En frågeställning att arbeta vidare med är att studera hur miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kan få fysisk form genom de ställningstaganden som görs i en översiktsplan. Målet innehåller de tre aspekter som definierar en hållbar utveckling och det är intressant att studera vilka effekterna av strategierna för miljökvalitetsmålet i en översiktsplan kan bli när de används inom ex. detaljplaneringen och vilket stöd som ställningstaganden i översiktsplanen kan ge för den fortsatta planeringen. Synen på vad som är en god bebyggd miljö utifrån kulturella, sociala och ekonomiska aspekter förändras med tiden. En studie av vad som karaktäriserar den goda bebyggda miljön idag och hur den

17 17 har förändrats under åren skulle kunna visa på vilken framförhållning det bör finnas i översiktsplaneringen och hur väl synen på miljön stämmer överens med innehållet i miljökvalitetsmålet. Samrådsprocessens innehåll och effekt Översiktsplanen ska ha en hållbar utveckling i fokus. Enligt exempel från de tre kommunerna Älvsbyn, Trosa och Göteborg kan resultatet av en genomgripande diskussion om strategi och vision i en bred grupp under samrådsskedet göra översiktsplanen till ett effektivt instrument för kommande planering och lägga grunden för ett rationellare arbete med kommande översiktsplaner. Kommunen behöver inte ställa sig frågan OM DET SKA GENOMFÖRAS utan kan koncentrera sig på HUR eftersom politikernas vilja finns klart uttryckt i planen. Beslutsprocessen blir därmed effektivare. De tydligt formulerade ställningstagandena ger dessutom exploatörer tidigt besked om möjligheten att genomföra projekt. I detta sammanhang behövs dock en vägledning i hur vägningarna mellan de olika målen ska genomföras genom exempel på metoder, både när det gäller planinnehåll såväl som samrådsprocess. Samverkan och motverkan inom miljökvalitetsmålssystemet Hur ska de olika motstående intressena vägas samman i översiktsplanerna enligt nya PBL? I översiktsplanen görs avväganden mellan miljökvalitetsmålen och andra mål för en hållbar utveckling inom den breda definitionen av begreppet. I ett samhällsplaneringsperspektiv skulle det vara intressant med en studie som belyser om åtgärder för att nå ett miljökvalitetsmål kan motverka möjligheterna att nå ett annat mål eller samverka till en hållbar utveckling.

18 18 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering

19 19 Förutsättningar Översiktsplanen och miljökvalitetsmålen Bakgrunden till 3 kap i plan- och bygglagen PBL:s 3 kap syftar till att ge förutsättningar för en mer strategisk översiktsplan genom att kommunen ska samordna planen med nationella och regionala ställningstaganden till en hållbar utveckling förmedlade genom de mål och program som har formulerats på dessa nivåer. Strävan är att få översiktsplaner med större koppling till utvecklingen i omvärlden; kommunövergripande, regionalt och nationellt, och därmed leda till översiktsplaner med en större handlingsberedskap. Valet av vilka mål och program som är relevanta för den hållbara utvecklingen och den fysiska planeringen inom kommunen lämnas åt kommunen att avgöra (Regeringens proposition 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag). En anledning till förändringen i PBL är att många kommuner, framför allt glesbygdskommunerna, har funnit en liten nytta med översiktsplanen (Sveriges Kommuner och Landsting, enkät till kommunerna 2004). Dessa kommuner anser också att det är för komplicerat att göra en översiktsplan. Den fysiska planeringens betydelse för hållbar utveckling Genomgående i regeringens proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier trycks det på den fysiska planeringens betydelse för en hållbar utveckling och vikten av att ta fram planeringsunderlag för att ge vägledning till hur miljökvalitetsmålen ska hanteras i planeringen. Regeringen hänvisar till Brundtlandrapportens (1987) definition av hållbar utveckling, d.v.s. att en hållbar samhällsutveckling bygger på att dagens behov i samhället tillgodoses på ett sådant sätt att de inte fördärvar förutsättningarna för kommande generationer att tillgodose sina behov. Den hållbara utvecklingen nås genom en samverkan mellan den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen, så som den definierades i FN:s konferens i Rio de Janeiro I propositionen uttrycktes dock att en hållbar utveckling inte enbart kan ske med människan i fokus utan måste utgå ifrån att naturen har ett skyddsvärde och att människornas brukande av naturen måste grundas på ett ansvar att värna dess värden.

20 20 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering Regeringen säger också att om miljökvalitetsmålen tillsammans med andra nationella mål ska bli vägledande för en hållbar utveckling så krävs det att kommunen har planeringsunderlag för de ekologiska frågorna. Även här betonas betydelsen av planeringsprocessen för att implementera miljökvalitetsmålen i en aktiv planering. De miljökvalitetsmål som ska beaktas i översiktsplaneringen är de som har en geografisk dimension och därför är applicerbara på de ställningstaganden som kommunen ska göra när det bl.a. gäller användningen av mark- och vattenområden. I PBL stöds den långsiktiga, hållbara utvecklingen i dess breda betydelse, med tillägg som rör den demokratiska aspekten av den fysiska planeringen, i formuleringen i PBL:s portalparagraf 1 kap 1 : Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Den fysiska planeringens betydelse för miljökvalitetsmålen I regeringens proposition 2006/07:122 Ett första steg för en enklare plan- och bygglag diskuteras förhållandet mellan fysisk planering och hållbar utveckling. Också i denna proposition hänvisar regeringen till Rio de Janeiro-konferensen. Här sägs också att det är främst genom miljökvalitetsmålen som den ekologiska dimensionen kommer till utryck och för den fysiska planeringen är det speciellt målet God bebyggd miljö som har betydelse. I övrigt beskrivs den sociala dimensionen innehåll som bestående av exempelvis jämställdhet, integration och tillgänglighet. Medan den ekonomiska dimensionen syftar till en god ekonomisk tillväxt och ett främjande av en effektiv konkurrens. Det är genom hänvisningen till Rio de Janeiro-konferensen som regeringen pekar på en tolkning av begreppet som innebär att de tre dimensionerna ska samverka för att nå en hållbar utveckling. I betänkandet, SOU 2005:77 Får jag lov?, inför en ny PBL hänvisas till Boverkets regeringsuppdrag, som resulterade i rapporten Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålsarbetet. Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader (Boverket, 2003). I tre avseenden anses här den fysiska planeringen vara viktig för miljökvalitetsmålsarbetet. Det gäller lokalisering och utformning av bebyggelse och anläggningar, att identifiera gränsvär-

21 21 den, kvaliteter och egenskaper samt att ge rekommendationer eller bindande regler för skydd och hänsyn; allt i syfte att leva upp till miljökvalitetsmålen. Det viktigaste instrumentet för detta är översiktsplanen i vilken kommuner övergripande kan diskutera, analysera och redovisa hur miljökvalitetsmålen ska beaktas i samhällsplaneringen. Den fysiska planeringens betydelse för ett framsynt miljöarbete betonades också av regeringen redan i propositionen Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen (prop. 1994/95:230), med hänvisning till att planeringen ger förutsättningar för samordnade insatser på olika områden, vilket kan medverka till att miljöproblem inte uppstår. Nya förutsättningar för översiktsplaneringen Fram till dess att en ny plan- och bygglag utfärdades 2011 reglerades hanteringen av miljökvalitetsmålen genom miljöbalkens 6 kap om miljökonsekvensbeskrivning. Kommunernas fokus har generellt koncentrerats till att beskriva planens konsekvenser för miljökvalitetsmålen även om miljökonsekvensbeskrivningen enligt 6 kap 12 5 punkten Miljöbalken ska innehålla en beskrivning av hur planen tar hänsyn till miljökvalitetsmålen. I och med lydelsen i 3 kap 5 PBL så sätts nu miljökvalitetsmålen i ett större sammanhang, med avsikten att målen ska bli en del av kommunens strategier för en hållbar utveckling. Enligt PBL ska översiktsplanen samordnas med miljökvalitetsmålen och andra relevanta nationella och regionala mål, vilket betyder att ställningstaganden i översiktsplanen när det gäller hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras ska verka för att miljökvalitetsmålen nås. Samtidigt ska miljökvalitetsmålen också fortsättningsvis finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen, men eftersom denna utgår från att behandla konsekvenserna av en betydande miljöpåverkan bör hanteringen av miljökvalitetsmålen bli olika i de två dokumenten och valet av relevanta miljökvalitetsmål kan också skilja sig åt. Miljökvalitetsmålen i ÖP-processen Regeringen pekar i den senaste PBL-propositionen på att översiktsplanens strategiska inriktning stöds av att planen ska samordnas med bl a de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Målen ska vara en av utgångspunkterna för kommunens strategi för den hållbara utvecklingen i kommunen. Det handlar alltså om att välja de

22 22 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering mål som är relevanta för utvecklingen i kommunen och tillsammans med beaktandet av andra nationella och regionala mål skapa strategier för en utveckling i ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart perspektiv. Översiktsplanen ska också enligt PBL tydligt visa på konsekvenserna av ställningstagandena i planen. I det helhetsperspektiv över kommunens hållbara utveckling som en översiktsplan ska presentera blir miljökvalitetsmålen belysta i en samhällskontext, vilket gör planen till ett viktigt instrument för måluppfyllelsen. Samrådsprocessen är ett betydelsefullt skede för att diskutera olika frågeställningar, som slutligen ska leda fram till ett planförslag. I de kommuner som redogörs för i denna rapport har processen bestått av olika slags möten mellan politiker, tjänstemän och kommuninvånare och ett resultat av de mötena har varit att vision och strategier har tagit form och förankrats. Kommunerna trycker också på att denna del är mycket viktig för att alla ska förstå översiktsplanens betydelse. Blir miljökvalitetsmålen en av utgångspunkterna i diskussionerna under samrådsprocessen, om hur översiktsplanen ska samordnas med målen och valet av de mål som är relevanta för kommunens hållbara utveckling, så bör detta leda till en högre medvetandegrad om dess betydelse.

23 23

24 24 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering

25 25 Resultat Översiktsplanerna Miljökvalitetsmål i översiktsplaner Inga MKM Integrerad analys Enbart information Diskussion i MKB Konsekvens i MKB Diagrammet bygger på en genomgång av samtliga översiktsplaner som antogs under åren och som fortfarande var gällande översiktsplaner i september Studien har utgått ifrån att notera om kommunerna antingen: enbart har angett miljökvalitetsmålen (Enbart info), eller redovisar konsekvenserna för miljökvalitetsmålen i miljökonsekvensbeskrivningen (Konsekvens i MKB), eller har diskuterat miljökvalitetsmålen åtgärdsinriktat i MKB eller i översiktsplanen (Disk i ÖP/MKB), eller har utgått från och integrerat miljökvalitetsmålen i ställningstaganden i översiktsplanen och med ett måluppfyllande syfte (Integrerad analys)

26 26 Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering Så här förhåller sig översiktsplanerna antagna till miljökvalitetsmålen Utifrån den förstärkta strategiska inriktning på översiktsplanearbetet som nu PBL syftar till är det intressant att kritiskt studera hur kommunerna hittills har beaktat miljökvalitetsmålen i översiktsplaneringen. Genomgången av samtliga översiktsplaner som antogs under perioden och som fortfarande var gällande planer hösten 2011gav följande resultat: Nära hälften av kommunerna har behandlat miljökvalitetsmålen mer ingående i översiktsplanen och/eller i miljökonsekvensbeskrivningen, så som miljöbalken föreskriver, d.v.s. att det beskrivs hur miljökvalitetsmålen beaktas genom hänvisning till ställningstaganden och åtgärdsförslag i ÖP:n. I endast ca 12 % av översiktsplanerna har miljökvalitetsmålen fullt ut varit integrerade i och varit utgångspunkt för ställningstagandena i översiktsplanen och inte enbart i miljökonsekvensbeskrivningen. I ca 11% av översiktsplanerna finns inte miljökvalitetsmålen med alls. Kommunerna har ofta, naturligt nog, valt att enbart hantera miljökvalitetsmålen i miljökonsekvensbeskrivningen och då med utgångspunkt i vilka konsekvenser för miljökvalitetsmålen som översiktsplanen kan leda till. I de fall miljökvalitetsmålen har beaktats i översiktsplanen förekommer det problemställningar som inte ligger inom kommunens rådighet. Ofta har kommunerna valt att behandla och beskriva samtliga miljökvalitetsmål utan att basera detta val på ett aktivt ställningstagande till om alla mål är relevanta för den hållbara utvecklingen i kommunen. I dessa fall har målen ofta inte någon direkt koppling till den faktiska översiktsplanen eller behandlas i den. I en del fall förekommer ställningstaganden och åtgärder som inte har en geografisk anknytning, d.v.s. de frågeställningar som ska hanteras i en översiktsplan. Några kommuner nämner alltså inte miljömålen alls i översiktsplanerna, några räknar bara upp dem. Det betyder inte att dessa kommuner har ett lågt miljötänkande, tvärtom har flera av dem väl utvecklade resonemang och ställningstagande när det gäller en ekologiskt hållbar utveckling i såväl översiktsplaner som i miljöplaner.

27 27 Reflektioner över innehåll och planprocess Den ingång till miljökvalitetsmålen som PBL nu ger innebär att kommunens ställningstaganden i översiktsplanen ska utgå ifrån relevanta miljökvalitetsmål när det gäller den miljömässiga dimensionen och att dessa ställningstaganden ska medverka till att målen nås eller ger ökade förutsättningar att nå målen. Beskrivningen av översiktsplanens eventuella konsekvenser blir då en genomgång av hur de miljöproblem som finns i kommunen påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsmålen, men också en beskrivning av vilka positiva effekter en strävan att skapa en god miljö ger, både vad gäller kvantifierbara mål som exempelvis buller och sådana som är svåra att kvantifiera som estetiskt tilltalande miljöer. Här exemplifierat av ett utsnitt ur Trosa kommuns översiktsplan: Det är de båda kommunala avloppsreningsverken i Trosa respektive Vagnhärad som med hjälp av var sitt våtmarksområde kan behandla hushållens avloppsvatten så pass bra att det under större delen av året klarar den kvalitetsnorm som är föreskriven för strandbad. Mer än 50 % av kvävebelastningen via avloppsvattnet tas bort i reningsanläggningen. Våtmarkerna främjar det lokala växt- och djurlivet längs Trosaån. Vackra promenadstråk löper runt områdena. I en översiktsplan hänvisas till tre åtgärdsstrategier som riksdagen antagit för miljömässiga satsningar med koppling till miljökvalitetsmål. Kommunen utgår sedan från dessa när det gäller utformningen av strategier i översiktsplanen. Bedömningen och valet av vilka nationella och regionala mål, planer och program som är relevanta för kommunens hållbara utveckling ska enligt den senaste PBL-propositionen göras av kommunen, men det är möjligt att prioriteringar som görs av regering, ämbetsverk och länsstyrelser kan styra kommuner så att de inte tar ställning till vad som är relevant på ett lokalt plan. Den åtgärd som oftast används för att leva upp till miljömålen begränsad klimatpåverkan och frisk luft är förtätning av bebyggelsen för att därigenom minska behovet av biltrafik och effektivisera kollektivtrafiken. Detta kan leda till en konflikt med andra mål ex. grönsstruktur. Genomgången av översiktsplanerna visar att hälften av kommunerna hanterar miljökvalitetsmålen i miljökonsekvensbeskrivningarna och en stor del av dessa diskuterar åtgärder och återkopplar

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan 18 november 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Exempel på regional och lokal planering - Skåne Arbete

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Miljöbedömningar av planer

Miljöbedömningar av planer www.m.lst.se Länsstyrelsen Skåne län 2:1 2007-10-12 Miljöbedömningar av planer Plan PM 2:1 2007-10-12 Miljöbedömningar Omslagsbild: Anne-Lie Mårtensson Förord Vad gäller vid planering? Vilka lagar ska

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april 2014 Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen 070-2240346 Västra Götalands län 49 kommuner 1,5 miljoner invånare 17

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län 2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212 Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon:

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET PM 1 (5) Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: 508 264 71 2002-01-29 Utdrag ur Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, statliga satsningar för

Läs mer

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillhörande ändring av detaljplan 496 för VOKALEN 3 Vallås, HALMSTADS KOMMUN Enkelt förfarande KS 2012/0346 Kommunstyrelsen 2012-11-27 Plan Ä 49 K Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland Miljömålen och vattendirektivet Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland Likheter/skillnader miljöproblem Vattendirektivet Försurning Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för ELDSBERGA 6:13 ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K Normalt förfarande, KS 2013/0280 Samhällsbyggnadskontoret 2015-02-03 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö YTTRANDE 1(5) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2015-04-27 33-419/2015 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2015-02-16 M2014/2798/Mm Miljö- och energidepartmentet 103 33 Stockholm

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Utställningshandling SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Fördjupad översiktsplan planförslag planförslag utgångspunkter INNEHÅLL 1 Inledning 4 Uppdraget 5 Översiktsplanens roll 6 Planens syfte 6 Framtiden

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer