synpunkter och arbetsrutiner

Transkript

1 synpunkter och arbetsrutiner

2 NNEHALLSFORTECKNNG nledning 1 nventering och upprustning av litteraturbeståndet 2 Biblioteket som informationscentral 3 Litteraturbevakning 4 Biblioteksrutiner - litteraturanskaffning - klassificering - katalogisering - tidskriftshantering - uppställning och förvaring - gallring - utlåning Biblioteksinformation 8 Bibliotekets organisatoriska placering 8 Bibliotekets personal 8 Kostnader för biblioteksverksamheten 9 Bibliotekslokaler och inredning - inredningsförslag texten använda förkortningar 10 Litteratur om företags- och förvaltningsbibliotek Presentation av den allmänna försäkringskassan - socialpolitiken vaxer fram - försäkringskassorna idag Kort information om Förskikringskassan i Jönköpings län 12 Försäkringskassans organisation 13 sid 1 O Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Biblioteksinformation till anställda samt tidskriftsenkat Vandringsbibliotek från Stadsbiblioteket Förteckning över bibliotekets tidskriftsbestånd Gallringsföreskrifter för tidskrifter Förteckning över dagstidningar i biblioteket samt information om klipparkivet Så hittar du i biblioteket Litteraturrutiner vid Försäkringskassan Nyförvärvslista 1980:l Arbetsrutiner för bibliotekspersonal PM för katalogisering och klassificering Ämnesordsregister till den systematiska katalogen med utdrag ur klassifikationssystemet för svenska bibliotek (SABsysternet)

3 NLEDNNG Hösten 1979 fick inst Bibliotekshögskolan en förfrågan från Jönköpings läns allmänna försäkringskassa, angående planering av ett bibliotek vid kassans centralkontor. Uppdraget befanns vara lämpligt som specialarbete och avgränsades till att omfatta - inventering av försäkringskassans litteraturbestånd, utgallring av inaktuellt material samt förslag till kompletterande inköp - förslag till bibliotekstekniska rutiner, såsom samordning av företagets litteraturanskaffning och utarbetande av arbetsrutiner för framtida bibliotekspersonal - systematisering av litteraturbeståndet för att möjliggöra effektivare återsökning av information - förslag till inredning av bibliotekslokal Uppdraget inleddes med studiebesök till försäkringskassorna i Mölndal och Borås dar bibliotek funnits sedan nagra år tillbaka. Såväl biblioteksrutiner som inredning studerades. Ett planerat studiebesök till försäkringskassan i Göteborg, som bedriver en mer omfattande biblioteksverksamhet har ännu ej genomförts, men brevledes har kontakter knutits och erfarenheter inhämtats. Under de två månader vid årsskiftet som uppdraget varade arbetade förutom undertecknad aven två av kassans tjänsteman med biblioteksuppbyggnaden. Dessa två kommer att sköta biblioteket i framtiden. bi otalt 1,5 assisten tt jänst). ' Första steget i arbetet blev att förteckna det befintliga litteraturbeståndet, vilket delvis insamlats till en central bokdepå,men som aven fanns spritt ute på de olika avdelningarna. Vid rundvandring till avdelningarna vid centralkassan och lokalkontoret i Jönköping interjvi~ades ett flertal tjänstemän för att behovet av litteraturtjänster i nagon mån skulle kunna kartläggas. Dessutom sändes en enkat angående upprustning av tidskriftsbeståndet ut på cirkulation bland de anställda. Den mest nyttjade litteraturen visade sig vara handböcker, rapporter, lagtexter och -kommentarer, lexika samt facktidskrifter. De flesta tillfrågade ansåg att den tid som de hinner agna åt litteraturstudier ar för kort. Någon löpande bevakning av nyheter inom sina respektive specialområden ägnar de sig inte åt, utan deras inköp sker sporadiskt. Tanken att biblioteket skall sköta den löpande litteraturbevakningen och informera de anställda om litteratur som kan vara av intresse för dem i deras arbete mottogs mycket positivt. Personalen ansåg även att biblioteket ber bedriva upplysningstjänst, dvs framtagande av enstaka uppgifter, bakgrundsmaterial i specificerade ämnen m m. Vidare förordades registering och systematisering av företagets litteratur för att tjänstemännen själva skall kunna söka den information de behöver. Darigenom kommer litteraturen att utnyttjas i större omfattning an vad som nu är fallet, menade de. Några ekonomiska riktlinjer gavs inte för planeringsarbetet, varför kostnadssidan av biblioteksverksamheten till mycket liten del berörs i rapporten.

4 nnan något upprustningsförslag utarbetades genomfördes en inventering av det befintliga litteraturbeståndet vid centralkassans fyra avdelningar samt lokalkontoret i Jönköping. Biblioteket kommer i första hand att betjäna dessa avdelningar, men även lokalkontoren utanför Jönköping skall ges möjlighet att utnyttja bibliotekets resurser. Centralkassan (ck) prenumererar sedan tidigare på ett tjugotal tidskrifter. Dessutom håller man länets alla tio dagstidningar. up ans bevakning på Riksförsäkringsverkets (RFV) begäran). Genom åren har försäkringskassan även förvärvat en hel del böcker och rapporter. Böckerna ar delvis samlade i en central bokdepå vid ck:s administrativa avdelning, men finns även spridda ute på övriga avdelningar utan systematik eller möjlighet att överblicka. Många rapporter, yttranden o dyl finns, förutom hos berörd tjänsteman, i dubletter vid den centrala bokdepån. Detsamma gäller handboksbeståndet. Den starkt begränsade tid (två månader) som avsatts för biblioteksuppbyggnaden, gjorde att vi valde att koncentrera oss på litteraturbeståndet inklusive SOU och departementserien. Någon genomgång av skrivelser, cirkulär o dyl "löst" material gjordes inte. Det är Önskvärt att även detta systematiseras i ett senare skede. Vi förtecknade sammanlagt några hundratal arbeten och sorterade ut föråldrad litteratur, vilken antingen kastades, utbyttes mot senare upplaga eller placerades i ck:s arkiv om arbetet kunde anses ha något historiskt intresse. Litteraturbeståndet förtecknades i ett kortregister för sökning på titel, författare eller ämne. På korten angavs var boken i fråga placerats. Vårt förslag till upprustning av litteraturbeståndet innefattade referenslitteratur sasom allmänna och ämnesspecialiserade uppslagsverk, allmänna bibliografier (litteraturf örteckningar), handböcker och ordböcker. Men även ämneslitteratur och då främst inom områdena socialförsäkring och -politik, förvaltning, arbetsrätt, personalpolitik samt medicin. Vidare nya upplagor eller annan ersättning för gallrade verk. Förslaget innehöll dessutom ett antal debattböcker och några skönlitterära verk. Upprustningsförslaget omfattade närmare 400 arbeten till en sammanlagd kostnad av omkring kr. Kassans VD godkände förslaget och större delen av litteraturen har nu levererats och införlivats med bibliotekets bestånd. Även tidskriftsbeståndet rustades upp och totalt premurnererar biblioteket nu på ca 30 tidskrifter. Till grund för utökningen av tidskriftsbeståndet ligger en enkät från december nämnda rundfråga uppmanades personalen aven att komma med förslag till litteraturinköp. Få förslag inlämnades, men de önskemål som framfördes effektuerades. För personalens trivsel inköptes även en del skönlitteratur. ntresset för denna litteratur visade sig vara mycket stort. För att kunna möta efterfrågan togs kontakter med Jönköpings stadsbiblioteks lansavdelning, som nu placerat ett s k vandringsbibliotek om ca 70 titlar vid försäkringskassans ck. Dessa böcker byts regelbundet ut, ca en gång i kvartalet.

5 BBLOTEKET SOM NFORMATONSCENTRAL Den framtida målsättningen för Jönköpingskassans. bibliotek har i samråd med kassaledningen formulerats sålunda: Målsättningen ar ett bibliotek som genom att centralt samla, ordna och förteckna litteratur, tidskrifter, skrivelser m m snabbt och effektivt kan förse de anställda med uppgifter de behöver i sitt arbete. För att tillgodose tjänstemännens informationsbehov och därigenom underlatta deras arbete, kravs ett gott samarbete mellan de olika befattningshavarna och biblioteket. Det ar de enskilda tjänstemännen, genom fackkunskaper inom sina respektive specialområden, som bast vet vilken typ av information de behöver. Bibliotekspersonalens uppgift ar att bevaka dessa områden och delge befattningshavarna aktuell information. Vid ck i Jönköping planerar man att inrätta en samrådsgrupp i biblioteksfrågor, dar kontaktpersoner från varje avdelning ingår. Härigenom bör ett väl fungerande kontaktnät kunna byggas upp, til.1 hjälp både för biblioteket och de anställda, För att biblioteket skall kunna utvecklas till en effektiv informationscentral, bör försäkringskassans biblioteks- och arkivfunktioner sammanföras. Därigenom kan informationsförsörjningen förbättras. Varje avdelning har vanligen ett eget litet arkiv eller samling av PM, småtryck m m som innehåller mycket av värde för företaget, men som få bland personalen känner till. Genom att tillföra biblioteket/informationscentralen detta material skulle värdefull information få en vidare spridning. Detta behöver inte innebära att biblioteket tar hand om förvaringen av allt material, huvudsaken ar att man vet var det återfinns. Bibliotekets ändamål är dels att.ordna informations- och dokumentationsmaterialet för att underlätta arbetet inom de olika avdelningarna, dels skall bibliotekspersonalen ha kännedom om materialet för att kunna underlätta informationsflödet. För detta kravs att personal tillsatts speciellt för att sköta biblioteket. Fackutbildad bibliotekarie som fått genomgå försäkringskassans interna utbildning torde vara den basta lösningen. Förutom den interna informatianen bör biblioteket även medverka i den externa information som ges till företag, myndigheter och enskilda. Denna information ges f n av utbildningssektionen. Jönköping underlättas samarbetet mellan bibliotek och utbildningssektion vid inflyttning i nya lokaler sommaren 1980, då dessa funktioner lokalmassigt placeras intill varandra. Ambitionsnivån för biblioteksverksamheten kan sattas olika högt. Viktigt är dock att man har de ekonomiska resurserna i minnet, liksom den personalstyrka som tillsatts att sköta biblioteket. Utbyggnaden av verksamheten bör ske successivt och hela tiden styras av användarnas behov och önskemål.

6 LTTERATURBEVAKNNG En gammal men fortfarande giltig definition av den litteraturtjänst företagsbibliotek bör bedriva lyder: " Biblioteket skall insamla kunskapsmaterial och hålla företagsledningen och personer som har behov därav, fortlöpande informerade om vad som rör sig i tiden på deras områden och hur och var det är dokumenterat." Genom att hålla några väl valda förteckningar och referatorgan bör biblioteket kunna åstadkomma en fungerande bevakning av nyutgiven litteratur. Dessutom behövs kontakter med officiella organ och institutioner., Den största mängden information kommer dock i form av utredningar, direktiv, rapporter, domar m m. Det är viktigt att biblioteket håller dubletter av detta material. Om tjänstemännens exemplar kommer på avvägar eller misstänks vara föråldrat, skall de anställda veta att det aktuella materialet alltid finns tillgängligt i biblioteket. Detta referensmaterial får givetvis inte lånas från biblioteket utan enbart läsas på platsen. Vid Försäkringskassan i Jönköping har biblioteket beslutat att förutom att ge avdelningarna tips om litteratur som kan vara av intresse så skall Liber förlagets förteckning "Publikationsnytt", i vilken meddelas nya SOU, Ds, m m offentligt material samt facklitteratur utgiven av det statliga förlaget, cirkulera bland personalen. Detta för att underlätta bevakningen av ny litteratur ute på avdelningarna. Biblioteket skall dessutom regelbundet informera de anställda om nyförvärvad litteratur, vilket är en av förutsättningarna för bra biblioteksservice. BBLOTEKSRUTNER Dessa rutiner får inte bli ett mål i sig, utan måste kontinuerligt ses över så att de är anpassade till bibliotekspersonalens och användarnas behov. Litteraturanskaffning nitiativ till inköp av litteratur (eller prenumeration) bör i princip kunna tas på vilken nivå som helst inom förvaltningen, men alla inköp 1 skall samordnas till biblioteket, där rationella inköpsrutiner utarbel! tas. Genom centralisering av inköpen sker registrering av hela för- / valtningens litteraturbestånd, onödiga dublettinköp undviks och bättre i rabatter erhålls i bokhandeln och hos förlagen. l Beslut om inköp fattas av VD, efter samråd med bibliotekets kontaktpersoner ute på de olika avdelningarna och verkställs sedan av biblioteket, till vilket litteraturen alltid levereras för registrering. Därefter bestäms var litteraturen ifråga skall placeras. Som en generell regel bör gälla att frekvent material, som behövs i det dagliga arbetet placeras ute på avdelningarna, medan orienterande och översiktligt material placeras i det centrala biblioteket. Dubletter måste tillåtas när så befinns nödvändigt.

7 Litteratur, konferenstryck o dyl som erhålls på annat satt än genom inköp och som kan vara av allmänt intresse, bör överlämnas till biblioteket för registrering, vilket möjliggör en vidare spridning inom förvaltningen... Material kan även lånas in från annat bibliotek. Detta gäller främst lågfrekvent och dyrbar litteratur. Genom folkbiblioteket på orten kan man få hjälp att belägga litteratur på andra,bibliotek samt att låna in denna. Klassificerina Vid klassificering sorteras materialet i ämnesområden för att bli lattare att återfinna. nget av de i Sverige vedertagna klassifikationssystemen kan sägas vara väl lämpat för försäkringskassans litteraturbestånd, eftersom detta material kräver en långtgående precisering inom socialförsäkringsområdet. Vid kontakter med försäkringskassorna i Borås och Göteborg visade det sig att de använder sig av folk- och universitetsbibliotekens klaskifikationssystem det s k SAB-systemet för klassificering av sin litteratur. För att underlätta samarbetet dels mellan försäkringskassorna och dels med andra bibliotek, valde aven Jönköpingskassan att tillämpa detta system. Vissa utvidgningar gjordes dock av avdelning /0kc/ Socialf örsäkring. Som tidigare nämnts har ej skrivelser, cirkulär, rapporter, yttranden o dyl material klassificerats i Jönköping. Vid en framtida systematisering av detta måste SAB-systemet anses otillräckligt. Vid försäkringskassebiblioteket i Göteborg används ett eget system, uppbyggt enligt indelningen f ör lagen om allmän försäkring (AFL), f" or klassificering av annat material än böcker. Systemet torde vara en lyckat lösning eftersom personalen vid försäkringskassorna ar val bekanta med denna lag, kring vilken kassornas verksamhet är uppbyggd. Ett klassificeringssystem som utarbetas centralt i samråd mellan alla landets försäkringskassor för att passa just deras verksamhet, vore dock den bästa lösningen. Samtidigt skulle värdefulla kontakter knytas mellan länen för en allmän utbyggnad av försäkringskassornas biblioteksverksamhet. Katalogisering Litteraturen registreras i en kortkatalog. Vid katalogiseringen, dvs utformandet av katalogkorten, använder Jönköpingskassan folkbibliotekens system (KR -76). All litteratur registreras, både den i biblioteket och den ute på avdelningarna. På katalogkorten anges var böckerna är placerade. Böckerna förses samtidigt med bibliotekets stämpel. l i Kortkatalogen ar placerad i biblioteket och består av två delar, en alfabetisk för sökning på titel eller författare och en systematisk för sökning på ämne. För att hitta i den Systematiska katalogen bör man gå via det ämnesordsregister som placerats ovanpå katalogen. Som komplement till SAB-systemets register utarbetades ett särskilt ämnesordsregister i Jönköping, för att underlätta sökning på ämnesord inom försäkringskassans verksamhetsområden.

8 Katalogframställningen är arbetskrävande, då det vanligsvis erfordras 3-6 katalogkort per dokument för flera "ingångar" till registret. Genom att inhandla en stencilapparat för katalogkort, en s k minigraph kan arbetstidsåtgången minskas betydligt, speciellt för bibliotek med stora inköp. Apparaten är dock dyr och vid Jönköpingskassans bibliotek skrivs korten därför separat på maskin, eftersom inköpen är relativt få. Till hjälp för de två assistenter som skall sköta biblioteket i framtiden och som båda saknar bibliotekserfarenhet, skrevs ett kortfattat PM i katalogisering och klassificering. Även personalen informerades om hur katalogen fungerar. Den skall ju inte enbart vara ett arbetsinstrument för bibliotekspersonalen! Tidskriftshantering Valet av tidskrifter skall, i likhet med litteraturinköpen, ske i samråd med de olika avdelningarna. Prenumerationslistan bör sedan revideras regelbundet. Håller man ett stort antal tidskrifter kan det vara praktiskt att bestalla dem genom bokhandeln, som då sköter reklamationer och betalningar. En service som kan vara väl värd några påläggsprocent på prenumerationskostnaden. Vid Jönköpingskassans bibliotek bestämdes dock att tidskrifterna skulle beställas direkt från utgivarna. Främsta orsaken till detta var att många av bibliotekets tidskrifter erhålls kostnadsfritt. Alla tidskrifter, vare sig de är gratis, fås genom medlemskap i någon förening, eller köps i vanlig ordning, skall registreras. Registreringen ar nödvändig för att man skall kunna kontrollera att de verkligen kommer till biblioteket och sker enklast genom att varje nummer och ankomstdatum antecknas i en s k viscardpärm. Dessutom bör en alfabetisk förteckning över samtliga tidskrifter upprättas och spridas bland personalen. Ett vanligt sätt att få tidskrifterna att nå ut till sina läsare är att skicka dem på cirkulation. Cirkulationen brukar dock ofta vålla problem, speciellt om biblioteket endast håller ett exemplar av varje, vilket är fallet vid ck i Jönköping. stället valde därför biblioteket att regelbundet sanda ut kopior av innehållsförteckningarna till de bland personalen som så önskade. Tidskrifterna finns nu som referensmaterial (e j till utlån) ständigt tillgängliga i biblioteket. Uppställning och förvaring Uppställningen av litteraturen bör vara sådan att alla lätt och snabbt kan ta fram den bok de söker samt orientera sig om den litteratur som finns inom olika ämnesområden. Jönköpingskassans bibliotek bygger hylluppställningen av böckerna på samma system som den systematiska katalogen och följer således folkbibliotekens uppställningssystem. De olika ämnesområdena ar dock inte s& finuppdelade som katalogen, eftersom bokantalet inte är större än att man även med stora amnesindelningar får en överskådlig blick av litteraturen.

9 All litteratur ar dock inte placerad i biblioteket utan finns även, spridd ute på ck:s olika avdelningar samt på lokalkontoret (lk) i Jönköping. På katalogkorten har angetts var boken i fraga är placerad. Eftersom viss litteratur används i det dagliga arbetet ar det orealistiskt att "dra in" allt material till biblioteket. bland kan det vara svårt att avgöra om en speciell bok skall placeras i biblioteket eller på någon av avdelningarna. Den facklitteratur som är aktuell för en avdelning i dess arbete skall dock placeras dar. Biblioteket kan hålla referensexemplar av denna litteratur om så anses nödvändigt. Detta galler främst handboksbeståndet. Avdelningarnas bokbestånd bör alltså vara rena arbetsbibliotek, medan mer orienterande, översiktlig litteratur som berör flera avdelningar eller används mer sällan skall placeras i biblioteket. Viktigt ar en central och lättillgänglig placering av bibliotekslokalen. En svårtillgänglig lokal medför att mera litteratur måste deponeras ute på avdelningarna, till stor nackdel för bibliotekspersonalens upplysningstjänst. l Vad gäller tidskrifternas placering bör de senaste numren av varje.. tidskrift lämpligen förvaras i alfabetisk ordning på särskilda tidskriftshyllor och aldre nummer i tidskriftssamlare intill hyllorna. ' Tidigare årgångar magasineras sedan enligt utarbetade gallringsrutiner för att efter överenskommen tid kastas. Gallring Hur och i vilken omfattning bokbeståndet bör gallras är beroende av flera faktorer, så som bibliotekets karaktär, amnesområden, utrymmen m m och brukar vara ett svårt "kapitel" inom biblioteksverksamheten. För mindre företags- och förvaltningsbibliotek bör dock en generell 10-års regel vara helt tillfredställande. Vissa ämnesområden kan emellertid behöva undantagas från 10-års regeln, för försäkringskassans del t ex juridik inom socialförsäkringsområdet. Det stora möjligheterna. till inlåning från andra bibliotek är ett starkt skal till att gallra ut aldre eller sällan efterfrågad litteratur. Utgivning av nya omarbetade upplagor av fackböcker bryter alltid 10-års regeln. En föråldrad upplaga kan förorsaka oanade besvärligheter! Även aldre tidskriftsårgångar kan lånas in från andra bibliotek och behöver därför inte sparas mer an något år. Personaltidningar och vissa facktidskrifter bör dock undantagas från utgallring och istället arkiveras om företagsledning och personal så anser eller föreläggande därom givits från central myndighet. Gallringsrutiner bör utformas skriftligen i samråd mellan biblioteket och de olika avdelningarna. Utlåning Vid Jönköpingskassans bibliotek bygger utlåningen på självbetjäning, Låntagaren fyller själv i en låneblankett och placerar denna på bokens plats i hyllan. Vid återlämning antecknar låntagaren "Återlämnad" plus datum på låneblanketten, lägger denna i en speciell låda för återlämnade lån och ställer tillbaka boken på dess plats i hyllan (placering finns angiven i bibliotekets stämpel på bokens titelblad). Någon fastställd lånetid tillämpas inte, men bibliotekspersonalen hjälper till att kräva in litteratur som efterfrågas av annan låntagare.

10 Om böcker lånas in från annat bibliotek, tillämpas dock givetvis detta biblioteks lånebestämmelser. Biblioteket innehåller även referenslitteratur (lexika, uppslagsböcker, handböcker m m). Denna har märkts med röda "Ej till hemlånw-etiketter och får enbart läsas på platsen. BBLOTEKSNFORMATON Personalen bör kontinuerligt hållas informerade om bibliotekets verksamhet. Speciellt viktigt ar detta vid uppbyggnadsskedet av biblioteket, vilket Jönköpingskassan nu står inför. Genom att de anställda känner sig delaktiga i verksamheten skapas de basta kon$aktmöjpigheterna.-.a.8- Fördomar som "Har vi klarat oss utan bibliotek i alla år behöver vi inget nu heller", "Biblioteket beslagtar mina böcker!", "Bibliotekspersonalen gör ingen nytta!", kan endast undanröjas genom kunskap om biblioteksverksamheten. Viktigt är också att ge riktad information om biblioteket till nyanställda. Bra PR för biblioteket är en stående "ruta" i personaltidningen med lästips och allmän biblioteksinformation. Även nyinköpt litteratur kan presenteras här om egna nyförvarvslistor inte produceras. BBLOTEKETS ORGANSATORSKA PLACERNG Bibliotekets placering i företagsorganisationen är beroende av ambitionsnivån, men allmänt kan sägas att en hög placering inom hierarkin ger biblioteket en friare stallning och möjliggör en likvärdig service till de olika avdelningarna. Jönköpingskassans bibliotek kommer att inplaceras som en fristående sektion direkt under kassaledningen. Detta måste ses som en lyckad lösning, biblioteket har ju inrättats för att ge service till alla ck:s avdelningar men aven för att betjäna det tjugotal lk som ryms inom organisationen. Emellertid är det ofta trångt under VD och en alternativ placering vore inom den administrativa avdelningen, som med sin utbildningssektion sannolikt kommer att bli den största nyttjaren av biblioteket i framtiden. BBLOTEKETS PERSONAL Vid Försäkringskassan i Jönköping kommer biblioteket att skötas av två assistenter (totalt 1,5 tjänst), efter att fackutbildad bibliotekarie startat verksamheten och satt upp vissa rutiner. Denna lösning kan inte anses helt tillfredstallande med tanke på de höga ambitionsplaner som uppställts. Önskvärt vore att en bibliotekarietjänst inrättades och be- ' sattes med fackbibliotekarie som har kännedom om försäkringskassans verksamhet eller ges möjlighet att genomgå försäkringskassans interna grundutbildning. Dessutom behövs assistent- eller kontoristtjänster vid bib-

11 lioteket. Personalstyrkan måste ses mot bakgrund av de krav som stalls på biblioteket. Underbemanning innebär att personalen inte kan nå upp till dessa förväntningar. KOSTNADER FOR BBLOTEKSVERKSAMHETEN Eftersom biblioteket är en serviceavdelning med uppgift att främja hela förvaltningens verksamhet är det svårt att ställa upp några generella kostnadskalkyler. Den "vinst" biblioteket ger ar beroende av de materialoch personalresurser som stalls till förfogande. Allt för knappt tilltagna resurser medför ett dyrt bibliotek, eftersom biblioteket då inte kan leva upp till de krav som ställs på dess verksamhet. *'_ Att beräkna bibliotekets budget exakt är omöjligt. Den största utgiftsposten är personalkostnader som utgör ca tre fjärdedelar av totalbudgeten. Vad galler driftskostnader så bör biblioteket ges ett eget anslag för att litteraturtjänsten bast skall kunna skötas. Vid uppbyggnadsskedet är det viktigt med frikostiga anslag för upprustning. nitialkostnaderna behöver dock inte bli avskräckande höga om man vid inredning av bibliotekslokaler utnyttjar befintlig inredning. BBLOTEKSLOKALER OCH NREDNNG samband med redogörelsen för litteraturens placering nämndes vikten av en centralt belägen bibliotekslokal som lätt kan nås av alla anstallda. Förutom denna lokal behöver biblioteket ha tillgång till magasin för förvaring av äldre litteratur och tidskriftsårgångar. Jönköpings kassans nuvarande lokaler saknar biblioteket eget rum men vid flyttning till nybyggda lokaler sommaren 1980, kommer biblioteket att få disponera ett eget utrymme. Tyvärr på sjatte och översta våningen, men avstånden är inte avskräckande stora. De "impulslån" som varit vanliga hittills då biblioteket legat intill ck:s matsal kommer dock sannolikt att försvinna. gengäld har dock både sittgrupper och arbetsbord planerats till. det nya biblioteket. Vid lokalplanering måste man hålla i minnet att biblioteket behöver utrymme att vaka på. Det finns olika satt att beräkna lokal- och hyllbehov. Genom att kontakta Bibliotekst janst (Bt j), folkbibliotekens inköpscentral, kan man få fackmässig hjälp redan vid planeringsstadiet. Btj håller även ett stort sortiment av funktionell biblioteksinredning. nredningsförslag nredningen bör vara ren standard för att lätt kunna kompletteras vid behov. Några minnesstolpar: - Välj fristående bokhyllor med flyttbara hyllplan. - Riktig belysning är viktig. Diffierntierat ljus med starkare belysning vid läsplatser, arbetsbord och bokhyllor och svagare i kommunikationsutrymmena rekommenderas. - Förutom disken i biblioteket behöver bibliotekspersonalen en avskild

12 arbetsplats. - Sköna sittgrupper med avlastningsytor och läsplatser för besökarna. - Möjlighet att exponera ny litteratur och nya tidskriftssummer ordnas enklast genom inköp av boksnurra(-or) samt tidskriftshylla med snedställda hyllplan. - nformationstavla bör också finnas i bibl%oteket. - Glöm ej flexibilitet och fria ytor. AFL - lagen om allmän försäkring Ck - centralkontoret inom Försäkringskassans organisation Os - departementserien (skriftserie) KR - katalogregler för svenska bibliotek (1976) Lk - lokalkontoren inom Försäkringskassans organisation RFV - Riksförsäkringsverket SA6 - Sveriges all.nisnna biblioteksförening LTTERATUR OM FORETAGS- OCH FORVALTNNGSBBLOTEK Edbom, T. : Om förvaltningsbibliotek: särskilt i Gävle / Ture Edbom, Ture Kalrström, Weste Westesson. - Gävle, s. : ill. Ekberg, Karin : Företagsbibliotek: en nödvändighet. - Borås, bl. - (specialarbete / Bibliotekshögskolan : vt 1979,30) Ellerud, Elve : Företagsbiblioteket, informataonscentralen:.en angelägenhet för företaget. - /Ny uppl/. - Stockholm, 19' s. - edd del ande / Tekniska litteratursällskapet ; 13) Palmgren, Göran : Litteraturförsörjning vid K-konsults lokalkontor: behovsanalys och förslag till. åtgärder. - Borås, s. : ill. - (specialarbete / Bibliotekshögskolan: vt 1937,661 Samverkan mellan förvaltningsbibliotek: Statskontorets konferens den 2 december 1977: dokumentation. - Stockholm, bl.

13 PRESENTATON AV DEN ALLMANNA FORSAKRNGSKASSAN Här ges en kort historik över socialförsäkringarnas och kassornas framväxt, liksom deras nuvarande verksamhetsområden. Socialpolitiken växer fram Tanken att bistå arbetskamrater vid sjukdom och andra svårigheter fanns redan i det medeltida skrå- och gilleväsendet, men det var först i och med industrialismens genombrott som ett biståndsbehov av större mått uppkom. nflyttningen till städerna löste upp bondesamhällets starka familjeband. ndustriarbetet var ansträngande och riskfyllt. Penningberoendet växte liksom otryggheten. Under 1800-talets första hälft behandlade den svenska riksdagen flera motioner i pensioneringsfrågan. Samtliga avslogs dock och först på 1880-talet tillsattes en kommitté som fick i uppgift att syssla med ålderdoms-, olycksfalls- och sjukförsäkring samt arbetarskydd. Kommitténs betänkande mottogs kyligt och flera nya utredningar gjordes innan den första lagen om folkpensionering kom Genom denna lagstiftning tog utvecklingen på trygghetsområdet fart. Några viktiga reformer inom socialpolitiken: 1847 Fattigvårdsförordning 1889 Lag om skydd mot yrkesfara 1891 Lag om sjukkassor 1901 Lag om ersättning vid olycksfall i,'arbetet 1912 Arbetarskyddslag 1913 Lag om allmän pensionsförsäkring 1919 Åtta timmars arbetsdag 1931 Lag om erkända sjukkassor 1935 Lag om folkpension 1938 Två veckors semester 1948 Allmänna barnbidrag 1955 Allmän sjukförsäkring yrkesskadeförsäkring Moderskapsförsäkring timmarsvecka ATP 1963 Lag om allmän försäkring Fyra veckors semester 1970 "7-kronan", enhetligt ersättningssystem för den allmänna läkarvården 1973 Allmän tandvårdsförsäkring 1974 Anställningsskydd Föräldraförsäkring Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) Sjukpenningen = 900/0 av lönen 1975 Privatläkarvården inordnas i det enhetliga ersättningssystemet

14 1976 Delpensionsreformen Rörlig och sänkt pensionsålder (65 år) 1977 Lag om arbetsskadeförsäkring 1978 Arbetsmiljölag Föräldraförsäkringen utökas Fem veckors semester 1980 Delpension för egna företagare Förlängd föräldraledighet Försäkringskassorna idag Ur de frivilliga, erkända och allmänna sjukkassorna har dagens allmänna försäkringskassor vuxit fram. Tidgare var deras uppgift att avhjälpa nöd. Med dagens socialförsäkringslagstiftning garanteras vi en grundtrygghet genom hela livet. Under det senaste deceniet har försäkringskassornas arbetsuppgifter ständigt utökats. Till dagens socialförsäkringar räknas: folkpensions- och ATP-försäkringarna sjukförsäkringen arbetslöshetsförsäkringen arbetsskadeförsäkringen socialförsäkringarna beslutas av riksdag, regering och socialdepartement. De verkställs sedan, under RFV:s tillsyn, av landets allmänna försäkringskassor. Det finns 26 kassor, en i varje län samt en i vardera Göteborg och Malmö. Försäkringskassorna ar inte något statligt organ, utan intar av tradition en fri och juridiskt självständig ställning. Genom de av regering, landsting och RFV utsedda ledamöterna i försäkringskassornas styrelser och delegationer har staten dock insyn i kassornas verksamhet. Utgifterna för socialförsäkringarna var ,2 miljarder kr för hela riket, vilket motsvarar 35% av den privata konsumtionen eller nära 20% av bruttonationalprodukten (BNP). Finansieringen sker i huvudsak genom socialförsäkringsavgifter och skatter. KORT NFORMATON OM FORSAKRNGSKASSAN JONKOPNGS LAN Antalet inskrivna vid försäkringskassan (över 16 år) var 1978 ca eller nära 80% av länets omkr invånare. Försäkringskassans personal uppgår 1980 till drygt 600 personer, varav majoriteten tjänstgör vid de 21 lokalkontoren spridda inom länet och omkr 200 vid huvudkontoret i Jönköping.

15 FORSAKRNGSKASSANS ORGANSATON 13 Revisorer J Styrelse Direktör. Företagsnämnd samrådsgrp me11 kassaledning o personal ntern revision Förtroendeläkare Adrninistrativavdelning personalfrågor ekonomi organisation och intendentur Lokalkontor * Sjukförsakringsavdelning sjukvårdsersättning dagersättning l l 1 1 b 1 Pensionsdelegationer --- 'A 1 Central rehabi- l - l Utredningsavdelning långa sjukfall och delegationsärenden -a Pensionsoch bidragsavdelning pension och bidrags i

16 l i NKOPNGS mp?s ALLYANNA irsakrngskassa.bl ioteket Bilaga 1 14 Kort information från biblioteket, CK:s nya lokaler kcmmer bl a att inrymma ett bibliotek. Under december 1979 och januari 1980 förbereder vi flyttningen genom att utöka bok- och tidskriftsbestandet på CK samt att systematiskt ordna detta material. t ål et är ett bibliotek där alla anställda har tillgång till handböcker (givetvis med de senaste bestämmelserna), facklitteratur och facktidskrifter som rör försäkringskassans arbetsområde. Dessutom debatt och skönlitteratur med anknytning till vår verksamhet, De senaste dock under förutsatttning att medel beviljas. Biblioteket skall vara lätt att hitta i, med utlåningssystem enligt "sjalvbetjaningsmetoden". Dar skall finnas lasplatser, tidskriftshylla, kortkatalog över CK:s litteraturbestånd samt sist men kanske viktigast, personal som hjalper dig tillrätta. Genom den bifogade enkgten angående tidskrifter vill vi undersöka personalens intresse för att utöka tidskriftsbeståndet. Enkäten medtar ej de tidskrifter, bl a från RFV, som vi erbåller gratis. (Komplett tidskriftsförteckning kommer att sandas ut under Sörjan av 1980). nkopsförslag till böcker kan lämnas till biblioteket. Kom också gärna med synpunkter på hur vi skall lägga upp vår verksamhet. Biblioteket ar till för personalen, inte tvärtom. l l Vi återkommer med ytterligare information om iordningstallandet av biblioteket. Hälsningar Maivor Hallén, Bibliotekshögskolan, Borås Monica Nilsson Marianne Semelius-Larsson l

17 JONK~PNGS LANS A LLMÄN~ FORSAKRNGSRASSA Biblioteket Förfråaan om tidskriftscirkulation Det är dags att förnya prenumerationerna inför Vilka tidskrifter är du intresserad av? (Se bifogad lista). Saknas nåcon tidskrift av intresse för ditt arbete? Anteckna i så fall namnet på denna. Vill du ha tidskriften på cirkulation eller föredrar du att den placeras i bibliotektet direkt (och därmed finns tillgänglig att läsas på platsen)? Om nej till cirkulation: Ar du intresserad av att få en fotostatkopia på innehållsförteckningen (som oftast är en bra fingervisning om innehållet) till senaste numret.

18 . t din signatur i önskad ruta. resserad önskar på önskar att läsa cirkulation inneh.fört. Barnen & vi //: en tidning om barn/ utg av Radda Barnens riksförbund 5 nr/& + Från riksdag & departement // 41 nr/år Fönstret // ägare: ABF: Arbetarnas bildningsförbund 16 nr/år Kornmunaktuellt // utgiven av koimrunf örbundet + Månadsstatistik för allmän försäkring och arbetsskadeförsäkring m m // Riksförsäkringsverket 12 nr/år + Ny i Sverige // utg av Statens invandrarverk 5 nr/år Personaltidningar från andra kassor Post- och inrikes tidning // utg av statens personalutbildningsnämnd 12 nr/år Råd och rön // utg av konsumentverket 10 nr/år

19 resserad önskar på önskar att läsa cirkulation inneh.fört. Socialmedicinsk tidskrift // 8 nr/år ' Sosial trygd // utg av ~r~~dekontorens Landforening 12 nr/år' Tandlakartidningen // organ för Sveriges tandläkarförbund 24 nr/år Vigör // information från Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning 5 nr/år Vårdnytt // en information om den privata vården från Läkarförbundet, Tandl.äkarförbundet och Praktikertjänst AB T Läkartidningen // organ för Sverices läkarförbund 52 nr/år.. Ovriga tidskrifter (Egna förslag) l l + = finns i biblioteket nu

20 JONKOPNGS LXNS ALLMANNA FSRSAKRNGSKASSA Biblioteket ,l0 Bilaga 2 18 Fr o m finns böcker från Jönköpings Stadsbibliotek att låna har i biblioteket på CK. Stdsbiblioteket har placerat ett s k Vandringsbibliotek (VB) hos oss. Det innehåller ett 40-tal, främst skönlitterära böcker. Om intresset visar sig vara stort kommer bokantalet att fördubblas. Böckerna kommer att bytas ut regelbundet, ca var tredje månad. Fyll i bokens titel och författare samt ditt namn på en låneblankett. Blanketten stoppas i lånestickan, som placeras på bokens plats i hyllan. Blanketter och lånestickor finns framsatta val synligt i CK:s bibliotek. Vi har ingen fastställd utlåningstid, men tänk på att andra också kan vilja låna, så "sitevinte på boken onödigt län~e. Trevlig läsning! Hälsningar Maivor Hallén Monica Nilsson Marianne Semelius-Larsson