Ingela Andersson, arkitekt SAR/MSA, projektledare (slutversionen) Fortifikationsverket Fastighetsutvecklingsenheten Eskilstuna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ingela Andersson, arkitekt SAR/MSA, projektledare (slutversionen) Fortifikationsverket Fastighetsutvecklingsenheten 631 89 Eskilstuna"

Transkript

1 KÄNSÖ Vårdprogram 1

2 Medverkande: Ingela Andersson, arkitekt SAR/MSA, projektledare (slutversionen) Fortifikationsverket Fastighetsutvecklingsenheten Eskilstuna Hans Bergenståhl, projektledare (remissversionen) Fortifikationsverket Byggprojektavdelningen Box Kristianstad Hans Pihl, bitr. projektledare (remissversionen) PICON Teknikkonsult AB Första Långgatan 28 B Göteborg Roni Wallin, arkitekt MAA DEFYRA arkitekter AB Vasa Kyrkogata Göteborg Kolbjörn Waern, arkitekt LAR/MSA WAERN Landskap Anna Östvägen Västra Frölunda Foto: Kolbjörn Waern, Roni Wallin och Hans Pihl Flygfoto: Amf 4 Redigering: Kolbjörn Waern 2

3 KÄNSÖ Vårdprogram

4 Sammanfattning Känsö i Göteborgs södra skärgård ingår i det nationella kulturarvet och disponeras av militären sedan 1930-talet. Ön ingår i två större riksintresseområden, ett för friluftslivet och ett för kulturmiljövården förklarades flertalet av de gamla byggnaderna på ön som statligt byggnadsminne fattades beslut om skyddsföreskrifter för Känsö. Fortifikationsverket, som idag förvaltar ön, vill med detta vårdprogram upprätta en plan för den långsiktiga vården av byggnader och mark. Bebyggelsen på Känsö stammar huvudsakligen från åren då en karantänsanläggning anlades på ön. En tidigare karantän hade redan etablerats på Känsö på 1770-talet. Karantänen var formellt i drift till 1934 då medicinalstyrelsen överlämnade ön till Domänverket. Karantäner anlades utanför en del större hamnstäder i Europa, Amerika och Australien. Flertalet av dessa karantäner från och 1800-talen är idag raserade eller väsentligt förändrade och Känsö är en av de mest välbevarade. Här finns alla de ursprungliga byggnaderna bevarade, inklusive bl.a. pestlasarettet, konvalescentsjukhus, kommendantshus, parloir, utkikstorn, corps de garde och krog. Känsös främsta kulturhistoriska betydelse ligger i dess socialhistoriska, medicinhistoriska, sjöfartshistoriska och arkitektoniska värden samt dess symbolvärde. Anläggningen ger en påtaglig bild av hur samhället var tvunget att skydda sig mot smittsamma sjukdomar innan vaccinets och bakteriologins genombrott omkring år Dessa värden förstärks av att anläggningen utstrålar en stark autenticitet och att den är representativ för en stor mängd liknande anläggningar runt om i värden som nu är försvunna. Ur kulturmiljösynpunkt är det angeläget att i möjligaste mån kunna visa upp både byggnader, trädgårdsanläggningar och naturmark så som de kunde ha tett sig under karantänstiden, d.v.s. under perioden Inga förändringar bör därför genomföras som försvårar en återgång till förhållandena under 1800-talet. Samtidigt är det väsentligt att Försvarsmaktens verksamhet kan fortgå på ön. Ett nyttjande av anläggningen underlättar möjligheten att skydda och underhålla byggnader och mark. Utkikstornet på Känsö, uppfört omkring Pennteckning ca 1940, Göteborgs Sjöfartsmuseum. 4

5 1. Förord 7 2. Känsö 8 3. Öns historia i sammandrag Byggnader och mark under 230 år , Den första karantänen , Den nya karantänen anläggs. Forsells tid som karantänschef års kartläggning , Karantänen efter Forsell års kartläggning 42 Känsö efter karantänstiden 44 Känsös vegetationshistoria 60 Sammanfattning Karantänsanläggningar i världen Värdebeskrivning Mål för vården av byggnader och mark Byggnader och mark 75 Byggnader Kanslihuset Kasern I Kasern II Kasern III F.d. magasin Kasern Mäss Bostadshus Lusthus Parloir Källare Bageri, likbod, tunnbinderi m.m. 140 OC1.Känsö torn 144 Mark Hamnarna och hamnplanen Kajer och bryggor vid f.d. sjukhus Stora trädgården och tomtmarken intill Batteriet Batteriberget och området väster därom Bredäng och den övre trädgården Parken Kyrkogården Övriga delar av ön 151 Källor 168 Ordförklaringar 169 Bilagor 1. Kondition och skador 2. Flora 3. Fågelliv 4. Utvändig färgsättning 5

6 6 Känsö från sjösidan. Att döma av unionsflaggan är målningen gjord någon gång mellan 1844 och Okänd konstnär. Göteborgs Sjöfartsmuseum.

7 1. Förord En byggnad eller miljö som är ett statligt byggnadsminne (SBM) kräver särskilda hänsynstaganden vid ombyggnad, underhåll och drift. Varje byggnadsminne har särskilda skyddsföreskrifter, fastställda av regeringen, som i generella drag anger hur byggnaden eller miljön ska förvaltas så att inte det kulturhistoriska värdet minskar. För att ge förvaltaren en vägledning om hur olika åtgärder ska hanteras och skyddsföreskrifterna tolkas bör det upprättas ett så kallat vårdprogram för varje byggnad eller miljö som är SBM. Ett vårdprogram skall fungera för en längre tidsperiod och vara ett praktiskt hjälpmedel och styrdokument för förvaltare, myndigheter, entreprenörer och konsulter vid förvaltning och vård. Det skall innehålla baskunskaper om anläggningen och analysera och beskriva egendomens viktigaste kulturhistoriska värden. Vårdprogrammet skall även ange målsättning för förvaltningen av byggnadsminnet. Känsö och dess bebyggelse är sedan 1939 ett statligt byggnadsminne. Öns karantänsanläggning är sannolikt en av de bäst bevarade karantänerna av motsvarande ålder i världen. Anläggningen har stort socialhistoriskt, medicinhistoriskt och arkitketurhistoriskt intresse, både i ett nationellt och i ett internationellt perspektiv. Trots att det är över 60 år sedan anläggningen blev byggnadsminnesförklarad har ingen samlad plan för byggnadernas och markanläggningens bevarande och vård upprättats. Vårdinsatser för bl.a. parloiren har genomförts vid flera tillfällen, men dessa insatser har mer varit ett resultat av enskilda personers engagemang och intresse snarare än en långsiktig bevarandeplan. Bristen på riktlinjer har medfört att ingrepp gjorts i miljön som idag framstår som olyckliga. En kortfattad mark- och vegetationsplan upprättades 1968 av trädgårdsarkitekt Walter Bauer. Det vårdprogram som nu upprättats redovisar målsättning och översiktliga vårdinsatser för öns byggnader och mark. Som bakgrund till dessa förslag beskrivs öns kulturhistoriska och biologiska värden. Denna beskrivning tar sin utgångspunkt i anläggningens byggnadshistoria, som redovisas från den första karantänens anläggande 1771 fram till idag. En arbetsgrupp bestående av Hans Bergenståhl, Ingela Andersson och Per Kärnman, Fortifikationsverket, Hans Pihl, PICON Teknikkonsult AB, Roni Wallin, DEFYRA arkitekter AB och Kolbjörn Waern, WAERN Landskap, har styrt arbetet. Roni Wallin har haft huvudansvaret för vårdprogrammets byggnadsavsnitt medan Kolbjörn Waern har haft huvudansvaret för historiken och markavsnitten samt den slutliga sammanställningen av dokumentet. Riksantikvarieämbetet har granskat vårdprogrammet och godkänt värdebeskrivningen. 7

8 2. Känsö Känsö (Känsö 1:1) är belägen i Göteborgs södra skärgård i Göteborgs kommun och ingår i skjutområdet Södra Skärgården. Ön har en areal av ca 60 ha och förvaltas av Fortifikationsverket. Försvarsmakten bedriver militär övningsverksamhet på ön. Känsö används för sjukvårdsutbildning, som ytterförläggning av amfibietrupper, hemvärn och frivilligorganisationer, bl.a. för ungdomsutbildning. Ön nyttjas även av Försvarsmakten som konferensanläggning. Känsö och omgivande vattenområde och småöar utgör riksintresse för totalförsvaret. Ön är dessutom belägen inom ett större skärgårdsområde som utgör riksintresse för kulturmiljövården (KO7) och för friluftslivet (FO5). Göteborgs södra skärgård är även utpekat av länsstyrelsen som ett stort opåverkat område enligt MB 3 kap rekommenderade Vetenskapsakademins naturskyddskommitté att ön i sin helhet skulle fridlysas vilket också skedde. Sedan dess får obehöriga ej landstiga på ön. Ön är idag klassad som militärt skyddsobjekt med ständigt tillträdesförbud. Känsö blev år 1939 med tillägg 1944 byggnadsminnesmärke med skydd enligt Kungörelse den 26 november År 1988 övergick Känsö till att definieras som statligt byggnadsminne enligt ny förordning (1988:1229) om statliga byggnadsminnen. Skyddsföreskrifter fastställdes av regeringen Följande byggnader ingår i byggnadsminnet (benämningar enligt Fortifikationsverkets fastighetsregister, se karta på sidan 10). Byggnadernas benämning på äldre kartor anges inom parentes. K Kanslihuset (Boningshus) K Kasern (Magazin) K Kasern (Pest Lazarett) K Kasern (Observations Sjukhus) K Förråd (Magazin) K Förläggningsbyggnad (Corps de Garde) K Lusthuset (Pavillon) K Parloiren (Parloir) K Bagarstugan (Convalescent Sjukhus) K Känsö torn (Torn) Skyddsföreskrifterna har följande lydelse: 1. Byggnaderna får inte rivas eller flyttas, ej heller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. 2. Inne i byggnaderna får ingrepp inte göras i bärande stommar och ursprunglig rumsindelning. 3. Ingrepp i äldre fast inredning får inte göras i Kanslihuset (001) och Parloiren (013). 8

9 9

10 4. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras med traditionella byggnadsmaterial och färger på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. 5. Parken ingår i byggnadsminnet och skall vårdas enligt vårdplan så att dess karaktär bibehålls. 6. Det på situationsplanen markerade området (hela ön) skall vårdas och hållas i sådant skick att dess karaktär inte förvanskas. Ytterligare bebyggelse eller ändring av mark och vegetation får inte tillkomma. Om det av särskilda skäl anses nödvändigt att ändra byggnadsminnet i strid med skyddsföreskrifterna, att häva skyddet eller överlåta byggnadsminnet, skall ansökan inges till Riksantikvarieämbetet i enlighet med 6-10 förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m. Förutom de byggnader som är byggnadsminnesförklarade behandlar vårdprogrammet följande byggnader som alla ligger inom skyddsområdet för byggnadsminnet: K Förläggningsbyggnad (Rydells värdshus) K Mäss och förläggning (Mäss) K Förråd (Källarbod) Känsö ingår idag i det s.k. nationella kulturarvet. 1 Kanslihuset 2 Kasern 3 Kasern 4 Kasern 5 Förråd 7 Förläggningsbyggnad 10 Mäss och förläggning 11 Förläggningsbyggnad 12 Lusthuset 13 Parloiren 15 Förråd 19 Bagarstugan 100 Känsö torn 10

11 3. Öns historia i sammandrag Den första karantänen anlades på Känsö Karantänen drogs in redan året därpå och ön nyttjades under återstoden av 1700-talet som valfångststation, sillsalteri och trankokeri blev det åter aktuellt att nyttja ön som karantän och detta år träffade Kronan en överenskommelse med Brännös åbor (jordägare), som av hävd hade nyttjaderätten till ön, att överta Känsö mot en skattelättnad för brännöborna för all framtid. Det dröjde dock innan byggnadsverksamheten för den nya karantänen kom igång på allvar. Sedan kapten Jacob Forsell 1816 rekryterades som ledare för arbetena gick det dock fort. Inom tre år var i stort sett hela karantänsanläggningen uppförd så som vi ser den idag. Den nya anläggningen nyttjades för sitt ändamål i ganska exakt 100 år. Den siste patienten på karantänen var en lots som 1918 var inlagd på Känsö för misstänkt kolera. På 1920-talet ansågs anläggningen överflödig och 1934 lämnade medicinalstyrelsen över anläggningen till Domänverket. Året därpå överfördes ön till marinförvaltningen och sedan dess har anläggningen tillhört militären. Vy från Brännö mot Känsö med Känsö torn. Kolteckning, Ahlbom Göteborgs Sjöfartsmuseum. 11

12 4. Byggnader och mark under 230 år Den första karantänen Perioden Innan den första karantänen anlades 1771 saknades en fast bosättning på Känsö. Ön nyttjades av Brännös bönder och fiskare för bete och höskörd. Brännöbornas rätt till ön baserades på gammal hävd och ett fastebrev av den 15 maj Brännös åbor skördade varje år omkring 40 stackar hö på Känsö, bröt bränntorv och hade sina kreatur på höstbete. På grund av betet var troligen ön huvudsakligen trädlös, liksom flertalet öar i skärgården. I augusti 1770 nåddes Sverige av underrättelse om pest i turkiska hamnar och en epidemisk sjukdom i Polen. En karantänsförordning utfärdades den 17 september 1770 och Känsö valdes ut som en av fem karantänsplatser utmed den svenska kusten. De övriga karantänerna förlades till Gotland samt till öar utanför Karlskrona, Stockholm och Åbo. I maj 1771 var karantänsanläggningen på Känsö färdig. Den bestod av ett Magazin för Skeppsladdningar, med widbyggd Inn- och Utlastningsbrygga, ett Wåningshus med öfwer- och under-rum, af Sal och 2:ne Camrar, Samt Kök och Skafferi, the förra för Upsyningsmannen, och the Senare för Tracteuren och then öfriga Betjäningen. Bostadshuset stod kvar till 1839 medan magasinsbyggnaden revs 1818 i samband med att den nya karantänen uppfördes. Eftersom ön skulle isoleras från omvärlden kunde brännöborna inte längre nyttja ön för hötäkt och bete. Kommerskollegiet gav åborna på Brännö rätt till en årlig ersättning på 160 daler silvermynt för denna förlust. Typritningar till karantänsbyggnader, upprättade på uppdrag av kommerskollegium av överintendenten Carl Fredric Adelcrantz ( ). 12

13 Karta från 1773 över Känsö och karantänsanstalten. Ett bostadshus, ett magasin och en brygga har anlagts vid karantänen. Mörkare grönfärgade partier markerar ängsmark, övrig mark är huvudsakligen betesmark. 13

14 Valfångststation, sillsalteri och trankokeri Den nyinrättade karantänen drogs in redan i november 1772 eftersom pestfaran ansågs över. Brännöborna fick då åter tillgång till ön. Tre år senare gjorde sig Kronan av med karantänen genom att sälja anläggningen till en köpman i Göteborg som etablerade ett sillsalteri på ön. En brunn grävdes vid denna tid i en dalgång väster om anläggningen. Brunnen gick under benämningen Grönlandsbrunnen efter Grönländska kompaniet som under en kort tid på 1770-talet arrenderade ön. Kompaniet nyttjade Känsö som utgångspunkt för valjakt i haven kring Grönland köpte handelsmannen Adam Gavin anläggningen. Gavin slöt 1794 ett avtal med Brännö åbor där han fick arrendera Känsö på 50 år med förbehållet att åborna hade rätt till mulbete, torvtäkt och fiske. År 1800, under sillsalteriets tid, uppfördes en tunnbindareverkstad. Denna byggnad kom senare att nyttjas i den nya karantänen både som sjukhus, bagarstuga och mangelbod. Byggnaden finns ännu kvar och är därmed öns äldsta byggnad och den enda byggnad som daterar sig till tiden före den permanenta karantänsanstaltens inrättande Den första karantänen. Avritning av 1773 års karta. 1. bostadshus, 2. magasin, 3. källarbod. Ur Öberg, Sillsalteriet. Avritning av 1802 års karta. 1. bostadshus, 2. magasin, 3. källare, 4. bostad för tunnbindaren, 5. tunnbindareverkstad, 6. saltbod, 7. vedbod, 8. tranhus, 9. fähus, 10. grumsedamm. Ur Öberg,

15 Förberedelser för den nya karantänen Gula feberns spridning under 1800-talets första år gjorde att frågan om en fast karantänsplats åter blev akut. Genom ett kontrakt den 18 november 1803 kunde Kronan arrendera Känsö av Gavin under återstoden av Gavins egen arrendetid. När kronan tillträdde anläggningen den 1 maj 1804 fanns den gamla karantänens byggnader kvar. Huvudbyggnaden innehöll bostäder för sillsalteriets anställda och magasinet hade blivit sillsalteri och trankokeri. Byggnaderna byggdes om för att åter anpassas till karantänens behov. Men Kronan ville ogärna bygga nytt så länge man inte ägde ön träffades därför en överenskommelse med brännöborna där dessa avstod Känsö till kronan mot en för all framtid lindrad skatt, en överenskommelse som de senare fick anledning att ångra. Från 1805 hade Brännöborna således inte längre tillgång till ön för vare sig höskörd eller bete. Karantänens anställda kom dock att fortsätta bedriva bete, slåtter och odling på Känsö. Den gamla tunnbindarverkstaden kom så småningom att användas som både sjukhus, bagarbod och mangelbod. Byggnaden är uppförd år 1800 och är Känsös äldsta hus och den enda bevarade byggnaden från sillsalteriets tid. 15

16 Det första karantänskommissionen tog sig an var uppförandet av ett kanonbatteri av sten och torv på berget vid hamnen. Batteriet uppfördes 1805 och försågs med fyra 6-pundiga kanoner, gjutna Ytterligare fyra 6-pundinga placerades vid den västra hamnen, riktade västerut för att bestryka redden. Kanonerna var avsedda att tvinga in misstänkta fartyg till karantän. Intill batteriet byggdes ett s.k. corps de garde, en byggnad för inkvartering av vaktstyrkan moderniserades batteriets bestyckning genom att två 12- pundiga och fyra 6-pundiga kanoner rekvirerades från Göteborg. Skarpa skott lär bara ha avlossats vid ett tillfälle. I övrigt sköt man dag- och nattsignal då fartyg låg i karantän samt salut vid bemärkelsedagar eller vid viktiga personers besök. På batteriet fanns även flaggstången med flaggspel och örlogsflagga samt en vaktkur för utkiken. Vaktkuren placerades senare på parloirens tak och flyttades därefter ned på hamnplanen. Den sista vaktkuren togs bort omkring år Batteriet på Känsö. Från 1818 års plansch. Byggnaden i nederkant är corps de gardet, vaktbyggnaden för soldaterna. Batteriet så som det avbildas på 1818 års plansch över Känsö. Vallen, som är uppbyggd av torv och sten, har på sedvanligt fortifikativt manér smala öppningar för kanonerna, s.k. embrassyrer. Corps de gardet skymtar bakom batteriet. En vaktkur skall ge utkiken lite skydd mot vind och kyla. 16

17 Kanonerna togs bort år Det övre batteriet finns kvar och har i sen tid utrustats med de ursprungliga kanonerna som bärgats från havsbottnen utanför karantänen. Corps de gardet, uppfört 1805, är bevarat och är efter tunnbindareverkstaden det äldsta huset på ön. Från kanonbatteriet skulle man övervaka vattnen kring Känsö och om nödvändigt tvinga in fartyg till karantän. Corps de gardet på batteriberget, uppfört i början av 1800-talet som logi för batteriets vaktstyrka. Huset har varit föremål för omfattande ombyggnader. 17

18 Den nya karantänen anläggs. Forsells tid som karantänschef Sedan kanonbatteriet och corps de gardet uppförts drog de fortsatta arbetena ut på tiden utsågs kapten mechanicus, sedermera majoren, Jacob Forsell till ledare för arbetena. Forsell, som 1818 befordrades till karantänschef, kom genom sitt personliga engagemang, sin initiativkraft och sin starka vilja att sätta prägel på den nya anläggningen. Han hade tidigare lett utbyggnaden av Göta Kanal vid Forsvik i samarbete med bergsmannen Olof Ericsson, far till bröderna John och Nils Ericsson. När utbyggnaden på Känsö blev aktuell var Forsell engagerad i stora byggnadsarbeten på Nya Varvet i Göteborg där han hade 300 man i arbete. Forsell ändrade genast på förslaget till karantänens disposition och placering. Den plan som Forsell hade i uppdrag att följa hade placerat anläggningen längre västerut, men Forsell såg stora fördelar i att i stället nyttja den grunda havsvik där anläggningen är placerad idag. Utsnitt ur Forsells förslag till nytt läge för karantänen (till höger på ritningen). Till vänster ses det ursprungliga förslaget till disposition av anläggningen som Forsell förkastade. Forsell valde att nyttja den större, men grundare, havsviken till höger. Det gamla boningshuset och magasinet från 1770-talets karantän är infogade i den nya anläggningen. 18

19 Hamnar och kajer Forsell rekryterade soldater från de västsvenska regementen för arbete på den nya karantänsanläggningen. Den 1 maj 1816 anlände 120 man ur Bohusläns regemente till Känsö för att påbörja arbetena. På rustbädd bestående av grova stockar byggdes ca 2,5 meter höga och 4-6 meter breda stenmurar på vilka sedan husen skulle byggas. Stenen sprängdes ur berget på Känsös nordvästra sida och därifrån kördes den på räls till stranden och sedan med pråmar till utfyllnaden. Två stora stenkistor lades ut som grund för den östra båthamnens brygga. Våren 1817 utökades styrkan till 150 man från Bohusläns regemente för att fortsätta arbetena med hamnar, kajer och grunder. Följande år hade arbetsstyrkan för stenarbeten reducerats till man som nu rekryterades från Älvsborgs regemente. Härutöver arbetade nu ca 50 civila hantverkare med byggnaderna. Utsnitt ur Forsells plansch över Känsö från

20 Inrättningen hade två hamnar. Den östra hamnbassängen med sin långa stenbrygga var karantänshamnen. Här gick de karantänspliktiga iland och direkt in i parloiren för att träffa tjänstemännen eller lämna och hämta brev och persedlar. En mur mellan bryggan och parloirens sydöstra gavel spärrade vägen till chefshuset. Muren revs redan 1820 och ersattes av ett staket som kunde lämna vägen fri antingen till parloiren eller till chefshuset. Staketstolparna av gult tegel står ännu kvar. Hamnplanen mellan chefshuset och parlioren var dekorerad med gräskvarter i ett geometriskt mönster. Senare inmätningsritningar visar att planen genomfördes ungefär enligt Forsells ritning. Den västra hamnbassängen var avsedd för karantänsanstaltens båtar. Hamnbassängen är omgiven av stadiga stenkajer med trappor. Den östra hamnbassängen gav dock bättre skydd än den västra och fungerade som anläggningens hamn under tider när smittorisker inte förelåg. Kajerna kring magasin och sjukhus var förenade med vindbryggor. Dessa kunde endast öppnas från den friska sidan och bara vid stiltje eller vid svag vind. Dessa vindbryggor ersattes 1842 av nya vindbryggor med dubbla klaffar. I strandkanten, från parloiren till öns nordvästra udde, slog man in en rad kraftiga moringar (förtöjningsringar) för fartygen att förtöja i. Den västra och den östra hamnen med den dekorerade hamnplanen däremellan. En av de tre vindbryggorna, öppningsbar endast från den friska sidan. 20

21 En plansch över inrättningen ritades av Jacob Forsell 1818, då anläggningen var i det närmaste färdig (utsnitt ur planschen visas på detta och följande uppslag). Planschen trycktes på flera språk och återgavs i tidningarna i de större hamnstäderna. Avsikten var att sjöfarande världen över skulle känna till karantänen och veta var den var belägen. Fartyg från smittade hamnar var tvungna att ha ett sundhetspass från Känsö eller någon annan erkänd karantän för att få anlöpa svenska hamnar. Planschen visar inte bara hur anläggningen skall anlöpas, utan ger även detaljerad information om byggnaderna och deras innehåll. Detalj från Forsells plansch från 1818 med chefsbostaden och parloiren. Utsnitt ur Forsells plansch över Känsö från Kartan visar Känsös belägenhet och hur karantänen kan nås från olika väderstreck. 21

22 Byggnader I stort sett hela karantänsanläggningen så som vi ser den idag byggdes under tre intensiva år, från maj 1816 till maj Då uppfördes hamnar, kajer, chefshuset, parloiren, två magasin, pestlasarettet, observationssjukhuset och utkikstornet. Alla dessa byggnader finns ännu kvar. Byggnaderna är närmare beskrivna i kapitel 6. Källarboden från den första karantänstationen och tunnbindareverkstaden och bostadshuset från sillslateriets tid bevarades när den nya anläggningen uppfördes, medan övriga äldre magasin och bodar revs. På Forsells plansch finns ett konvalescenthus inritat (nr 7 på planen på sidan 13). Denna byggnad blev aldrig uppförd. I stället användes det gamla bostadshuset från den gamla karantänen för detta ändamål. Det är även tveksamt om paviljongen på Bredäng (nr 8) och båthuset (nr 10) blev uppförda. Värdshuset (nr 13) kom inte att uppföras på den plats som Forsells plansch visar. I stället uppförde den nye traktören, jaktlöjtnanten Carl Rydell, 1820 ett tvåvånings värdshus söder om chefshuset. Värdshuset innehöll sju rum, kök och bryggeri. Huset står alltjämt kvar och inrymmer förläggning för värnpliktiga. Ett varmbadhus uppfördes på det lilla skäret öster om magasin nr 2. Stenbryggan ut till skäret finns kvar men huset revs Ett tredje magasin uppfördes 1831 men stod endast kvar till 1839 då det blåste ner i en oktoberstorm. Till höger: Utsiktstornet och parlioren. Utsnitt ur Forsells plansch från Karantänens fasad mot sjön. Utsnitt ur Forsells plansch från Fasaden är i det närmaste bevarad helt intakt än idag. 22

23 Plan över ett av magasinen. Ur Forsells plansch från Planer över pestlasarett, observationssjukhus och boningshus. Ur Forsells plansch från

24 24 Akvarell, troligen från 1800-talets första hälft. Parkens grönska bakom segelfartyget kontrasterar mot trädlösheten i övrigt. Göteborgs sjöfartsmuseum.

25 Trädgården Forsell tog genast itu med att anlägga en trädgård söder om det nya chefshuset. Det område som togs i anspråk för trädgården var en gammal grumsedamm från trankokeriets tid. Grumset utgjordes av de sillrester som återstod efter trankokningen. För att inte förorena havsvattnet samlades detta i grumsedammar som i regel var avsnörda havsvikar. Grumset utgjorde en bra gödning av jorden. Utöver grumset fraktades jord i skottkärror och pråmar från andra delar av ön till trädgårdsanläggningen. Forsell höll garnisonen i arbete med trädgården trots styckjunkarens protester. Soldaterna kunde inte åläggas arbete med trädgården men utförde arbetet mot ersättning i kontanter och brännvin. 150 fruktträd och bärbuskar från häradshövding Brages plantskola i Vallda planterades i den nya anläggningen. Ett högvatten trängde 1824 in i trädgården och förstörde ett hundratal träd anges dock att det fanns ett femtiotal bärande träd i trägården. Trädgården ansågs som en stor prydnad och den ingick i karantänschefens löneförmåner. Trädgården redovisas av Forsell på 1818 års plansch. Den gamla tunnbindarverkstaden, som finns kvar i trädgården än idag, är inte medtagen eftersom den avsågs att rivas. I stället är ett nytt konvalescenthus inritat söder om trädgården (nr 7). Detta kom dock aldrig att uppföras, i stället användes tunnbindarverkstaden för konvalescentpatienterna. Trädgården har en stram rektangulär form och skjuter med ett hörn ut i havsviken, vilket åstadkommits genom att en hög stenmur avslutar trädgården åt detta håll. Anläggningen består av åtta odlingskvarter, åtskilda av grusgångar och inramade av låga häckar e.d. Mitt i trädgården är en rundel, troligen bestående av prydnadsplanteringar. En liten prydnadsträdgård är dessutom anlagd mellan chefshuset och parloiren. På ömse sidor om Bredängen, där nu en fotbollsplan är belägen, låg kål- och potatistäppor - tjänstemännens på västra sidan och matrosernas på östra sidan. Trädgården och hamnplanen. Utsnitt ur 1818 års plansch. 25

26 Parken Förutom arbetet med trädgården inledde Forsell omgående arbetena med en parkanläggning på ön. Parken, som planterades med både inhemska och utländska trädslag, var belägen söder om trädgården. På 1818 års plansch är den symboliskt markerad med en slingrande gångväg. Parken vidgar sig vid det plana område där två dalgångar strålar samman. Här uppförde Forsell 1820 ett lusthus som ännu finns kvar. I berget intill är inhugget Jacob Forsell Strax intill står I H H, d.v.s. J. H. Hallströms initialer. Hallström var karantänschef under åren Framför lusthuset anlades en liten rund plats. En ritning över anläggningen är bevarad, se nedan. Ritningen visar en liten sandplan omedelbart framför lusthuset. Planen flankeras av två svängda parksoffor. Framför sandplanen är en cirkelrund trädgård, 13 meter i diameter. I denna runda trädgård är på ritningen antytt en markering av centrum och planteringsytor i form av centriska cirkelbågar. Utanför den runda trädgården löper en cirkulär trädgårdsgång, 1,5 meter bred. Utanför trädgårdsgången är en häck av liguster, troligen klippt. Utanför häcken står på ritningen Tätt trädplanterat öfveralt. En trumma av kullersten leder ut vattnet mot havsviken i söder. Att platsen verkligen blev utförd visar 1852 års karta där den framgår tydligt. Ännu på talet fanns rundeln kvar i form av en cirkulär grusplan. En kägelbana byggdes i parken 1831, året innan Forsells bortgång. De som spelade käglor betalade en liten avgift till banans underhåll. År 1871 var anläggningen förfallen och togs bort. Överst: Parken, så som den redovisas på 1818 års karta. Underst: Ritning till trädgårdsanläggning framför lusthuset i parken. Lusthuset är den röda fyrkanten i ritningens nedre del. Närmast framför lusthuset är en grusplan med två svängda bänkar. Göteborgs Landsarkiv. 26

27 Lusthuset i parken. Odaterad pastell av R. Callmander. Privat ägo. Foto Göteborgs Stadsmuseum. Jacob Forsells inskription i berget invid lusthuset i parken. 27

28 Skisser till dekorationer på Känsö, troligen föranledda av ett stundande besök av en högt uppsatt person. Tegelstolparna på hamnplanen har använts som hörnpelare för en portal eller ett tak. Göteborgs Landsarkiv. Dekoration över lusthusets entré. 28

29 Övriga ön Redan 1818 hade träd planterats för att göra själva den sterila klippan åtminstone dräglig. Planteringarna fortsatte och 1829 uppgav Forsell att träd blivit planterade över hela ön. Planteringarna utfördes troligen huvudsakligen med frö och det skulle visa sig att endast en försvinnande liten del av plantorna utvecklades till träd. Man hade kor på ön för att ha tillgång till egen mjölk. Ladugården till dessa var belägna väster om karantänen. Olof Ericsson, som Forsell samarbetat med vid slussbyggena i Forsvik, anställdes som Forsells närmaste man under byggnadsarbetena på Känsö. Ericsson avled dock redan 1818 och begravdes i parken. År 1889 restes vid graven en minnessten över Olof Ericsson och hans båda berömda söner John och Nils. Olof Ericssons grav. Olof Ericsson begravdes här redan 1818, men den nuvarande gravstenen restes först 1889 till minne av både fadern och de berömda sönerna John och Nils Ericsson. 29

30 1852 års kartläggning Den 20 augusti 1846 fick andre lantmätaren A. M. Wetterström i uppdrag av Kungl. Maj:t att skyndsammast företaga en avmätning av kronolägenheten Känsö. På grund av ett pågående uppdrag på Gamla Älvsborgs Kungsladugård kom arbetet med Känsö att anstå till En karta från 1805 visade sig vara felaktig och oduglig varför hela ön fick mätas upp på nytt. 30

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4

Läs mer

Gustav lär unga sjövett, Parloiren världsunik.

Gustav lär unga sjövett, Parloiren världsunik. GP 1985-08-21 Marinens Känsö av idag: Gustav lär unga sjövett, Parloiren världsunik. Karantän för sjuka Känsös karaktäristiska ansikte mot världen: Längst ut till vänster den unika parloiren väl skild

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B 6.6 Ö6 Södra Röd Rödsvägen går längs med en bördig dalgång med partier av ekskog, förbi Lössgård ner till Södra Röd och slutar vid Varvet. Husen ligger här i klungor längs vägen. Byggnationen domineras

Läs mer

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE Bilaga 2 2012-06-21 Sida 1(8) Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för Torhamnaskär, Öppenskär och Äspeskär i Natura 2000-området Hästholmen-Öppenskär, SE0410099 i Karlskrona kommun Postadress:

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Tomteboda stationshus

Tomteboda stationshus Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 )

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se

Läs mer

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida

Läs mer

Beskärning av lindarna i Ängsö slottspark

Beskärning av lindarna i Ängsö slottspark Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:58 Beskärning av lindarna i Ängsö slottspark Antikvarisk kontroll Ängsö gård 2:1 Ängsö socken Västmanland Maria Löfgren Beskärning av lindarna i Ängsö slottpark

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Gröna gången Varvschefsbostället ligger mittemellan Ekipagemästareoch Tygmästarebostället. Skeppsbyggare af Chapmans egen bostad i Karlskrona Strax utanför örlogsvarvet

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

byggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund

byggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund byggnadsvård Vansö kyrkogård Vansö kyrka, Vansö kyrkby 4:1, Vansö socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund Dag Forssblad

Läs mer

Kungshögen - Stockholms enda storhög

Kungshögen - Stockholms enda storhög Kungshögen - Stockholms enda storhög Med en diameter på 25 meter och en höjd av närmare tre meter är den unik i Stockholms stad. I storhögar begravdes personer med hög status, samt dyrbara föremål, vilket

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär

Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär 18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16 Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring

Läs mer

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 Kv New York PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 2 Beställning: Brf Guldmyran, c/o Wallenstam

Läs mer

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson

Läs mer

S:t Lukas kyrka. Antikvarisk kontroll vid anläggning av meditationsplats, S: t Lukas kyrka, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland

S:t Lukas kyrka. Antikvarisk kontroll vid anläggning av meditationsplats, S: t Lukas kyrka, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland S:t Lukas kyrka Antikvarisk kontroll vid anläggning av meditationsplats, S: t Lukas kyrka, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Gunilla Nilsson Rapport 2004:25 2 S:t Lukas kyrka Antikvarisk kontroll

Läs mer

Föryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader

Föryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader Föryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader Bakgrund Norra, Södra och Östra promenaderna med sina lindalléer, som i hästskoform omsluter större delen av Norrköpings gamla stadskärna, började

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun 1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.

På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård. SLINGAN Natur- och kulturstig på Länssjukhuset Ryhovs sjukhusområde Runt Slingan finns information om områdets långa historia som sträcker sig ända till 1500-talet. Det finns information om växter och

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan avser Fastighet(er) på platsen för åtgärd Fastighetsbeteckning Kommun Sökande Namn Organisations- eller personnummer

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

Skogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Skogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Skogsborg Fastigheten Skogsborg 1:17, Köpings socken, Köpings kommun, Västmanland Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33

Läs mer

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken 1(6) Myndighetsnämnden för miljö och byggnad Myndighetsenheten - Miljö Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken INFORMATION Strandskyddet kom till på 1950-talet för att förhindra

Läs mer

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73 Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.

Läs mer

Restaurering av ruddammen vid Ulriksdals slott

Restaurering av ruddammen vid Ulriksdals slott Restaurering av ruddammen vid Ulriksdals slott av Kolbjörn Wærn, Slottsarkitekt Odling av matfisk i dammar har förekommit i Sverige sedan senmedeltiden, framför allt i profan miljö men även vid klostren.

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland.

Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:18 Norrby kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa Antikvarisk kontroll Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning...1

Läs mer

ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000

ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000 ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000 Käringsundsvägen 67 75 000 ALLMÄN BESKRIVNING Idyllisk äldre gårdsenhet

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Vad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer.

Vad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer. Vad är ett torp? en del fick vara kvar och blev fritidshus. Förutom bostadhuset bestod torpet av flera andra byggnader, som var nödvändiga för att livet skulle fungera. Utedasset, vedboden, fähus för grisen

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

EXAMENSARBETE I ARKITEKTUR. FREDRIK STENBERG KTH 2000, EXAMINATOR ANDERS BODIN

EXAMENSARBETE I ARKITEKTUR. FREDRIK STENBERG KTH 2000, EXAMINATOR ANDERS BODIN Stockholm har en lång tradition av boende på vattnet. Gamla avbildningar av staden uppvisar ett myller av bebyggda bryggor och pålverk ute i vattnet. Genom åren har stadens invånare ofta tagit sin tillflykt

Läs mer

Skyddsbestämmelser. 2. Byggnadsminnets bebyggelsestruktur ska behållas, varför området inte ytterligare får bebyggas.

Skyddsbestämmelser. 2. Byggnadsminnets bebyggelsestruktur ska behållas, varför området inte ytterligare får bebyggas. Skyddsbestämmelser Bilaga 1 Byggnadsminnet omfattar fastigheterna Drottningholm 1:1, Rinkeby 1:1, 2:1 och 3:1, på bifogad situationsplan (bilaga 2) markerad med streckprickad röd linje (för gränsen i vattnet

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

StTallholmen och Örnholmen

StTallholmen och Örnholmen StTallholmen och Örnholmen Natur Strax norr om Hulöhamnslandet ligger två små och ganska likartade holmar, Tallholmen och Örnholmen. Båda lite oregelbundet avlånga till formen, men med riktning nordväst-sydost,

Läs mer

ANSÖKAN om strandskyddsdispens

ANSÖKAN om strandskyddsdispens 1 (5) ANSÖKAN om strandskyddsdispens Sökande* Namn Organisationsnr/Personnr Adress Telefon bostad Postnummer och ort Telefon arbete/mobiltelefon Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsadress Fastighetsägare

Läs mer

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5.1 H1 Centrum: Lökeskär, Udden, Hammaren, Änghagen Hammaren är ett mindre berg idag beläget vid Hamburgsunds centrum och Udden är området

Läs mer

Görvälns griftegård. Gunilla Nilsson Rapport 2009:48

Görvälns griftegård. Gunilla Nilsson Rapport 2009:48 Görvälns griftegård Antikvarisk medverkan vid iordningsställande av gravkvarter nr 12, Görvälns griftegård i Jakobsberg, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Gunilla Nilsson Rapport 2009:48 2 Görvälns

Läs mer

Utredning i Skutehagen

Utredning i Skutehagen Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Kulturhistoriskt värde

Kulturhistoriskt värde FOTON: PRIVAT ÄGO Kulturhistoriskt värde Stort eller litet av alla de slag Vi pratar ofta om kulturhistoriskt värde men vad betyder det egentligen? Det handlar inte om pengar eller marknadsvärde, utan

Läs mer

Ramsåsa 55:1 Ramsåsa kyrka NEDLÄGGNING AV INFILTRATIONS-OCH ELLEDNING

Ramsåsa 55:1 Ramsåsa kyrka NEDLÄGGNING AV INFILTRATIONS-OCH ELLEDNING Arkeologisk förundersökning 2014 Ramsåsa 55:1 Ramsåsa kyrka NEDLÄGGNING AV INFILTRATIONS-OCH ELLEDNING RAÄ Ramsåsa 30:1, Ramsåsa socken i Tomelilla kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2014:11 Lars

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av f d Stabsbyggnaden m fl byggnader på fastigheten Husaren 1, Olaus Petri församling, Örebro kommun

Byggnadsminnesförklaring av f d Stabsbyggnaden m fl byggnader på fastigheten Husaren 1, Olaus Petri församling, Örebro kommun 1 (5) Anna Olsfelt Direkt: 019-19 39 59 anna.olsfelt@t.lst.se Fax: 019-19 30 10 Bondepraktikan AB Box 455 701 49 Örebro Byggnadsminnesförklaring av f d Stabsbyggnaden m fl byggnader på fastigheten Husaren

Läs mer

Något om hovrättens historia

Något om hovrättens historia Något om hovrättens historia Sverige finns numera sex hovrätter. Äldst av dessa är Svea hovrätt, som inrättades år 1614, följd Göta hovrätt i Jönkö- Iping (1634) och Hovrätten över Skåne och Blekinge (1820).

Läs mer

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby

Läs mer

2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap 14-15 )

2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap 14-15 ) 2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Ändring och hävande (3 kap 14-15 ) 2014-01-01 2 (10) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm www.raa.se 2014-01-01

Läs mer

byggnadsvård KN-SLM15-0119 Samhällsbyggnadsförvaltningen Flens kommun 642 81 Flen Sörmlands museum, David Hansson 2015-09-11

byggnadsvård KN-SLM15-0119 Samhällsbyggnadsförvaltningen Flens kommun 642 81 Flen Sörmlands museum, David Hansson 2015-09-11 KN-SLM15-0119 byggnadsvård En del av Landstinget Sörmland till. Samhällsbyggnadsförvaltningen Flens kommun 642 81 Flen från. Sörmlands museum, David Hansson datum. 2015-09-11 ang. Yttrande rörande Flens

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Ansökan om dragning av vattenslang över allmänning

Ansökan om dragning av vattenslang över allmänning Stockholm 2013-03-18 Ansökan om dragning av vattenslang över allmänning Vår befintliga brunn har saltvatteninträngning och otillräcklig kapacitet. I samband med att vi och alla andra fastighetsägare nu

Läs mer

ostadshus, lillstuga och smedja i Södersunda, Jomala. Utgångspris: 140 000

ostadshus, lillstuga och smedja i Södersunda, Jomala. Utgångspris: 140 000 B ostadshus, lillstuga och smedja i Södersunda, Jomala. Utgångspris: 140 000 Södersundavägen 507, Gottby. 140 000 BESKRIVNING Gårdsmiljö med ett renoverat, rymligt bostadshus, en äldre väl bevarad smedja

Läs mer

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Cykelställen i Vaxholm

Cykelställen i Vaxholm Cykelställen i Vaxholm Vaxholms turistbyrå Vaxön 1.Start: Västerhamnen Följ kajen från Västerhamnen till rondellen, vid Söderhamnsplan tag höger och följ Strandgatan mot Kastellet. 2. Kastellet År 1548

Läs mer

Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland

Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland 2010-01-18 Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland Under ett par vintriga och bitvis rejält snöiga dagar i slutet av 2008 gjorde UV Bergslagen en arkeologisk förundersökning

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Upprättad i februari 2013 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 288/11 Planområde Antagen

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

GRÖNSAKEN. En broschyr om Slottsskogskolonien

GRÖNSAKEN. En broschyr om Slottsskogskolonien GRÖNSAKEN 2005 En broschyr om Slottsskogskolonien Välkommen till oss i Slottsskogskolonien! Gammal eller ny medlem, du är en del i den ideella föreningen Slottsskogskolonien, som drivs av medlemmarna själva.

Läs mer

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1,

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande KUNGSBACKA KOMMUN NOV 2002 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Bebyggelsen i och kring Gottskär, har under de senaste decennierna

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Guide till de olympiska hindren

Guide till de olympiska hindren Guide till de olympiska hindren Tävlingen innehöll 33 hinder varav 22 låg i Sollentuna. Nu har vi knutit ihop 16 av dessa hinder i en slinga som startar och slutar vid Fäboda gård. Den totala sträckan

Läs mer

Restaurering av överloppsbyggnad. Mål för åtgärderna. Natur- och kulturmiljövärden

Restaurering av överloppsbyggnad. Mål för åtgärderna. Natur- och kulturmiljövärden Restaurering av överloppsbyggnad Projektplan 2009-06-10/Slutbesiktningsprotoll 2009-11-13 Antikvarie Per Lundgren 018-16 91 33/070-226 45 47 per.lundgren@upplandsmuseet.se Sökande Namn Sonny Pettersson

Läs mer