Ingela Andersson, arkitekt SAR/MSA, projektledare (slutversionen) Fortifikationsverket Fastighetsutvecklingsenheten Eskilstuna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ingela Andersson, arkitekt SAR/MSA, projektledare (slutversionen) Fortifikationsverket Fastighetsutvecklingsenheten 631 89 Eskilstuna"

Transkript

1 KÄNSÖ Vårdprogram 1

2 Medverkande: Ingela Andersson, arkitekt SAR/MSA, projektledare (slutversionen) Fortifikationsverket Fastighetsutvecklingsenheten Eskilstuna Hans Bergenståhl, projektledare (remissversionen) Fortifikationsverket Byggprojektavdelningen Box Kristianstad Hans Pihl, bitr. projektledare (remissversionen) PICON Teknikkonsult AB Första Långgatan 28 B Göteborg Roni Wallin, arkitekt MAA DEFYRA arkitekter AB Vasa Kyrkogata Göteborg Kolbjörn Waern, arkitekt LAR/MSA WAERN Landskap Anna Östvägen Västra Frölunda Foto: Kolbjörn Waern, Roni Wallin och Hans Pihl Flygfoto: Amf 4 Redigering: Kolbjörn Waern 2

3 KÄNSÖ Vårdprogram

4 Sammanfattning Känsö i Göteborgs södra skärgård ingår i det nationella kulturarvet och disponeras av militären sedan 1930-talet. Ön ingår i två större riksintresseområden, ett för friluftslivet och ett för kulturmiljövården förklarades flertalet av de gamla byggnaderna på ön som statligt byggnadsminne fattades beslut om skyddsföreskrifter för Känsö. Fortifikationsverket, som idag förvaltar ön, vill med detta vårdprogram upprätta en plan för den långsiktiga vården av byggnader och mark. Bebyggelsen på Känsö stammar huvudsakligen från åren då en karantänsanläggning anlades på ön. En tidigare karantän hade redan etablerats på Känsö på 1770-talet. Karantänen var formellt i drift till 1934 då medicinalstyrelsen överlämnade ön till Domänverket. Karantäner anlades utanför en del större hamnstäder i Europa, Amerika och Australien. Flertalet av dessa karantäner från och 1800-talen är idag raserade eller väsentligt förändrade och Känsö är en av de mest välbevarade. Här finns alla de ursprungliga byggnaderna bevarade, inklusive bl.a. pestlasarettet, konvalescentsjukhus, kommendantshus, parloir, utkikstorn, corps de garde och krog. Känsös främsta kulturhistoriska betydelse ligger i dess socialhistoriska, medicinhistoriska, sjöfartshistoriska och arkitektoniska värden samt dess symbolvärde. Anläggningen ger en påtaglig bild av hur samhället var tvunget att skydda sig mot smittsamma sjukdomar innan vaccinets och bakteriologins genombrott omkring år Dessa värden förstärks av att anläggningen utstrålar en stark autenticitet och att den är representativ för en stor mängd liknande anläggningar runt om i värden som nu är försvunna. Ur kulturmiljösynpunkt är det angeläget att i möjligaste mån kunna visa upp både byggnader, trädgårdsanläggningar och naturmark så som de kunde ha tett sig under karantänstiden, d.v.s. under perioden Inga förändringar bör därför genomföras som försvårar en återgång till förhållandena under 1800-talet. Samtidigt är det väsentligt att Försvarsmaktens verksamhet kan fortgå på ön. Ett nyttjande av anläggningen underlättar möjligheten att skydda och underhålla byggnader och mark. Utkikstornet på Känsö, uppfört omkring Pennteckning ca 1940, Göteborgs Sjöfartsmuseum. 4

5 1. Förord 7 2. Känsö 8 3. Öns historia i sammandrag Byggnader och mark under 230 år , Den första karantänen , Den nya karantänen anläggs. Forsells tid som karantänschef års kartläggning , Karantänen efter Forsell års kartläggning 42 Känsö efter karantänstiden 44 Känsös vegetationshistoria 60 Sammanfattning Karantänsanläggningar i världen Värdebeskrivning Mål för vården av byggnader och mark Byggnader och mark 75 Byggnader Kanslihuset Kasern I Kasern II Kasern III F.d. magasin Kasern Mäss Bostadshus Lusthus Parloir Källare Bageri, likbod, tunnbinderi m.m. 140 OC1.Känsö torn 144 Mark Hamnarna och hamnplanen Kajer och bryggor vid f.d. sjukhus Stora trädgården och tomtmarken intill Batteriet Batteriberget och området väster därom Bredäng och den övre trädgården Parken Kyrkogården Övriga delar av ön 151 Källor 168 Ordförklaringar 169 Bilagor 1. Kondition och skador 2. Flora 3. Fågelliv 4. Utvändig färgsättning 5

6 6 Känsö från sjösidan. Att döma av unionsflaggan är målningen gjord någon gång mellan 1844 och Okänd konstnär. Göteborgs Sjöfartsmuseum.

7 1. Förord En byggnad eller miljö som är ett statligt byggnadsminne (SBM) kräver särskilda hänsynstaganden vid ombyggnad, underhåll och drift. Varje byggnadsminne har särskilda skyddsföreskrifter, fastställda av regeringen, som i generella drag anger hur byggnaden eller miljön ska förvaltas så att inte det kulturhistoriska värdet minskar. För att ge förvaltaren en vägledning om hur olika åtgärder ska hanteras och skyddsföreskrifterna tolkas bör det upprättas ett så kallat vårdprogram för varje byggnad eller miljö som är SBM. Ett vårdprogram skall fungera för en längre tidsperiod och vara ett praktiskt hjälpmedel och styrdokument för förvaltare, myndigheter, entreprenörer och konsulter vid förvaltning och vård. Det skall innehålla baskunskaper om anläggningen och analysera och beskriva egendomens viktigaste kulturhistoriska värden. Vårdprogrammet skall även ange målsättning för förvaltningen av byggnadsminnet. Känsö och dess bebyggelse är sedan 1939 ett statligt byggnadsminne. Öns karantänsanläggning är sannolikt en av de bäst bevarade karantänerna av motsvarande ålder i världen. Anläggningen har stort socialhistoriskt, medicinhistoriskt och arkitketurhistoriskt intresse, både i ett nationellt och i ett internationellt perspektiv. Trots att det är över 60 år sedan anläggningen blev byggnadsminnesförklarad har ingen samlad plan för byggnadernas och markanläggningens bevarande och vård upprättats. Vårdinsatser för bl.a. parloiren har genomförts vid flera tillfällen, men dessa insatser har mer varit ett resultat av enskilda personers engagemang och intresse snarare än en långsiktig bevarandeplan. Bristen på riktlinjer har medfört att ingrepp gjorts i miljön som idag framstår som olyckliga. En kortfattad mark- och vegetationsplan upprättades 1968 av trädgårdsarkitekt Walter Bauer. Det vårdprogram som nu upprättats redovisar målsättning och översiktliga vårdinsatser för öns byggnader och mark. Som bakgrund till dessa förslag beskrivs öns kulturhistoriska och biologiska värden. Denna beskrivning tar sin utgångspunkt i anläggningens byggnadshistoria, som redovisas från den första karantänens anläggande 1771 fram till idag. En arbetsgrupp bestående av Hans Bergenståhl, Ingela Andersson och Per Kärnman, Fortifikationsverket, Hans Pihl, PICON Teknikkonsult AB, Roni Wallin, DEFYRA arkitekter AB och Kolbjörn Waern, WAERN Landskap, har styrt arbetet. Roni Wallin har haft huvudansvaret för vårdprogrammets byggnadsavsnitt medan Kolbjörn Waern har haft huvudansvaret för historiken och markavsnitten samt den slutliga sammanställningen av dokumentet. Riksantikvarieämbetet har granskat vårdprogrammet och godkänt värdebeskrivningen. 7

8 2. Känsö Känsö (Känsö 1:1) är belägen i Göteborgs södra skärgård i Göteborgs kommun och ingår i skjutområdet Södra Skärgården. Ön har en areal av ca 60 ha och förvaltas av Fortifikationsverket. Försvarsmakten bedriver militär övningsverksamhet på ön. Känsö används för sjukvårdsutbildning, som ytterförläggning av amfibietrupper, hemvärn och frivilligorganisationer, bl.a. för ungdomsutbildning. Ön nyttjas även av Försvarsmakten som konferensanläggning. Känsö och omgivande vattenområde och småöar utgör riksintresse för totalförsvaret. Ön är dessutom belägen inom ett större skärgårdsområde som utgör riksintresse för kulturmiljövården (KO7) och för friluftslivet (FO5). Göteborgs södra skärgård är även utpekat av länsstyrelsen som ett stort opåverkat område enligt MB 3 kap rekommenderade Vetenskapsakademins naturskyddskommitté att ön i sin helhet skulle fridlysas vilket också skedde. Sedan dess får obehöriga ej landstiga på ön. Ön är idag klassad som militärt skyddsobjekt med ständigt tillträdesförbud. Känsö blev år 1939 med tillägg 1944 byggnadsminnesmärke med skydd enligt Kungörelse den 26 november År 1988 övergick Känsö till att definieras som statligt byggnadsminne enligt ny förordning (1988:1229) om statliga byggnadsminnen. Skyddsföreskrifter fastställdes av regeringen Följande byggnader ingår i byggnadsminnet (benämningar enligt Fortifikationsverkets fastighetsregister, se karta på sidan 10). Byggnadernas benämning på äldre kartor anges inom parentes. K Kanslihuset (Boningshus) K Kasern (Magazin) K Kasern (Pest Lazarett) K Kasern (Observations Sjukhus) K Förråd (Magazin) K Förläggningsbyggnad (Corps de Garde) K Lusthuset (Pavillon) K Parloiren (Parloir) K Bagarstugan (Convalescent Sjukhus) K Känsö torn (Torn) Skyddsföreskrifterna har följande lydelse: 1. Byggnaderna får inte rivas eller flyttas, ej heller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. 2. Inne i byggnaderna får ingrepp inte göras i bärande stommar och ursprunglig rumsindelning. 3. Ingrepp i äldre fast inredning får inte göras i Kanslihuset (001) och Parloiren (013). 8

9 9

10 4. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras med traditionella byggnadsmaterial och färger på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. 5. Parken ingår i byggnadsminnet och skall vårdas enligt vårdplan så att dess karaktär bibehålls. 6. Det på situationsplanen markerade området (hela ön) skall vårdas och hållas i sådant skick att dess karaktär inte förvanskas. Ytterligare bebyggelse eller ändring av mark och vegetation får inte tillkomma. Om det av särskilda skäl anses nödvändigt att ändra byggnadsminnet i strid med skyddsföreskrifterna, att häva skyddet eller överlåta byggnadsminnet, skall ansökan inges till Riksantikvarieämbetet i enlighet med 6-10 förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m. Förutom de byggnader som är byggnadsminnesförklarade behandlar vårdprogrammet följande byggnader som alla ligger inom skyddsområdet för byggnadsminnet: K Förläggningsbyggnad (Rydells värdshus) K Mäss och förläggning (Mäss) K Förråd (Källarbod) Känsö ingår idag i det s.k. nationella kulturarvet. 1 Kanslihuset 2 Kasern 3 Kasern 4 Kasern 5 Förråd 7 Förläggningsbyggnad 10 Mäss och förläggning 11 Förläggningsbyggnad 12 Lusthuset 13 Parloiren 15 Förråd 19 Bagarstugan 100 Känsö torn 10

11 3. Öns historia i sammandrag Den första karantänen anlades på Känsö Karantänen drogs in redan året därpå och ön nyttjades under återstoden av 1700-talet som valfångststation, sillsalteri och trankokeri blev det åter aktuellt att nyttja ön som karantän och detta år träffade Kronan en överenskommelse med Brännös åbor (jordägare), som av hävd hade nyttjaderätten till ön, att överta Känsö mot en skattelättnad för brännöborna för all framtid. Det dröjde dock innan byggnadsverksamheten för den nya karantänen kom igång på allvar. Sedan kapten Jacob Forsell 1816 rekryterades som ledare för arbetena gick det dock fort. Inom tre år var i stort sett hela karantänsanläggningen uppförd så som vi ser den idag. Den nya anläggningen nyttjades för sitt ändamål i ganska exakt 100 år. Den siste patienten på karantänen var en lots som 1918 var inlagd på Känsö för misstänkt kolera. På 1920-talet ansågs anläggningen överflödig och 1934 lämnade medicinalstyrelsen över anläggningen till Domänverket. Året därpå överfördes ön till marinförvaltningen och sedan dess har anläggningen tillhört militären. Vy från Brännö mot Känsö med Känsö torn. Kolteckning, Ahlbom Göteborgs Sjöfartsmuseum. 11

12 4. Byggnader och mark under 230 år Den första karantänen Perioden Innan den första karantänen anlades 1771 saknades en fast bosättning på Känsö. Ön nyttjades av Brännös bönder och fiskare för bete och höskörd. Brännöbornas rätt till ön baserades på gammal hävd och ett fastebrev av den 15 maj Brännös åbor skördade varje år omkring 40 stackar hö på Känsö, bröt bränntorv och hade sina kreatur på höstbete. På grund av betet var troligen ön huvudsakligen trädlös, liksom flertalet öar i skärgården. I augusti 1770 nåddes Sverige av underrättelse om pest i turkiska hamnar och en epidemisk sjukdom i Polen. En karantänsförordning utfärdades den 17 september 1770 och Känsö valdes ut som en av fem karantänsplatser utmed den svenska kusten. De övriga karantänerna förlades till Gotland samt till öar utanför Karlskrona, Stockholm och Åbo. I maj 1771 var karantänsanläggningen på Känsö färdig. Den bestod av ett Magazin för Skeppsladdningar, med widbyggd Inn- och Utlastningsbrygga, ett Wåningshus med öfwer- och under-rum, af Sal och 2:ne Camrar, Samt Kök och Skafferi, the förra för Upsyningsmannen, och the Senare för Tracteuren och then öfriga Betjäningen. Bostadshuset stod kvar till 1839 medan magasinsbyggnaden revs 1818 i samband med att den nya karantänen uppfördes. Eftersom ön skulle isoleras från omvärlden kunde brännöborna inte längre nyttja ön för hötäkt och bete. Kommerskollegiet gav åborna på Brännö rätt till en årlig ersättning på 160 daler silvermynt för denna förlust. Typritningar till karantänsbyggnader, upprättade på uppdrag av kommerskollegium av överintendenten Carl Fredric Adelcrantz ( ). 12

13 Karta från 1773 över Känsö och karantänsanstalten. Ett bostadshus, ett magasin och en brygga har anlagts vid karantänen. Mörkare grönfärgade partier markerar ängsmark, övrig mark är huvudsakligen betesmark. 13

14 Valfångststation, sillsalteri och trankokeri Den nyinrättade karantänen drogs in redan i november 1772 eftersom pestfaran ansågs över. Brännöborna fick då åter tillgång till ön. Tre år senare gjorde sig Kronan av med karantänen genom att sälja anläggningen till en köpman i Göteborg som etablerade ett sillsalteri på ön. En brunn grävdes vid denna tid i en dalgång väster om anläggningen. Brunnen gick under benämningen Grönlandsbrunnen efter Grönländska kompaniet som under en kort tid på 1770-talet arrenderade ön. Kompaniet nyttjade Känsö som utgångspunkt för valjakt i haven kring Grönland köpte handelsmannen Adam Gavin anläggningen. Gavin slöt 1794 ett avtal med Brännö åbor där han fick arrendera Känsö på 50 år med förbehållet att åborna hade rätt till mulbete, torvtäkt och fiske. År 1800, under sillsalteriets tid, uppfördes en tunnbindareverkstad. Denna byggnad kom senare att nyttjas i den nya karantänen både som sjukhus, bagarstuga och mangelbod. Byggnaden finns ännu kvar och är därmed öns äldsta byggnad och den enda byggnad som daterar sig till tiden före den permanenta karantänsanstaltens inrättande Den första karantänen. Avritning av 1773 års karta. 1. bostadshus, 2. magasin, 3. källarbod. Ur Öberg, Sillsalteriet. Avritning av 1802 års karta. 1. bostadshus, 2. magasin, 3. källare, 4. bostad för tunnbindaren, 5. tunnbindareverkstad, 6. saltbod, 7. vedbod, 8. tranhus, 9. fähus, 10. grumsedamm. Ur Öberg,

15 Förberedelser för den nya karantänen Gula feberns spridning under 1800-talets första år gjorde att frågan om en fast karantänsplats åter blev akut. Genom ett kontrakt den 18 november 1803 kunde Kronan arrendera Känsö av Gavin under återstoden av Gavins egen arrendetid. När kronan tillträdde anläggningen den 1 maj 1804 fanns den gamla karantänens byggnader kvar. Huvudbyggnaden innehöll bostäder för sillsalteriets anställda och magasinet hade blivit sillsalteri och trankokeri. Byggnaderna byggdes om för att åter anpassas till karantänens behov. Men Kronan ville ogärna bygga nytt så länge man inte ägde ön träffades därför en överenskommelse med brännöborna där dessa avstod Känsö till kronan mot en för all framtid lindrad skatt, en överenskommelse som de senare fick anledning att ångra. Från 1805 hade Brännöborna således inte längre tillgång till ön för vare sig höskörd eller bete. Karantänens anställda kom dock att fortsätta bedriva bete, slåtter och odling på Känsö. Den gamla tunnbindarverkstaden kom så småningom att användas som både sjukhus, bagarbod och mangelbod. Byggnaden är uppförd år 1800 och är Känsös äldsta hus och den enda bevarade byggnaden från sillsalteriets tid. 15

16 Det första karantänskommissionen tog sig an var uppförandet av ett kanonbatteri av sten och torv på berget vid hamnen. Batteriet uppfördes 1805 och försågs med fyra 6-pundiga kanoner, gjutna Ytterligare fyra 6-pundinga placerades vid den västra hamnen, riktade västerut för att bestryka redden. Kanonerna var avsedda att tvinga in misstänkta fartyg till karantän. Intill batteriet byggdes ett s.k. corps de garde, en byggnad för inkvartering av vaktstyrkan moderniserades batteriets bestyckning genom att två 12- pundiga och fyra 6-pundiga kanoner rekvirerades från Göteborg. Skarpa skott lär bara ha avlossats vid ett tillfälle. I övrigt sköt man dag- och nattsignal då fartyg låg i karantän samt salut vid bemärkelsedagar eller vid viktiga personers besök. På batteriet fanns även flaggstången med flaggspel och örlogsflagga samt en vaktkur för utkiken. Vaktkuren placerades senare på parloirens tak och flyttades därefter ned på hamnplanen. Den sista vaktkuren togs bort omkring år Batteriet på Känsö. Från 1818 års plansch. Byggnaden i nederkant är corps de gardet, vaktbyggnaden för soldaterna. Batteriet så som det avbildas på 1818 års plansch över Känsö. Vallen, som är uppbyggd av torv och sten, har på sedvanligt fortifikativt manér smala öppningar för kanonerna, s.k. embrassyrer. Corps de gardet skymtar bakom batteriet. En vaktkur skall ge utkiken lite skydd mot vind och kyla. 16

17 Kanonerna togs bort år Det övre batteriet finns kvar och har i sen tid utrustats med de ursprungliga kanonerna som bärgats från havsbottnen utanför karantänen. Corps de gardet, uppfört 1805, är bevarat och är efter tunnbindareverkstaden det äldsta huset på ön. Från kanonbatteriet skulle man övervaka vattnen kring Känsö och om nödvändigt tvinga in fartyg till karantän. Corps de gardet på batteriberget, uppfört i början av 1800-talet som logi för batteriets vaktstyrka. Huset har varit föremål för omfattande ombyggnader. 17

18 Den nya karantänen anläggs. Forsells tid som karantänschef Sedan kanonbatteriet och corps de gardet uppförts drog de fortsatta arbetena ut på tiden utsågs kapten mechanicus, sedermera majoren, Jacob Forsell till ledare för arbetena. Forsell, som 1818 befordrades till karantänschef, kom genom sitt personliga engagemang, sin initiativkraft och sin starka vilja att sätta prägel på den nya anläggningen. Han hade tidigare lett utbyggnaden av Göta Kanal vid Forsvik i samarbete med bergsmannen Olof Ericsson, far till bröderna John och Nils Ericsson. När utbyggnaden på Känsö blev aktuell var Forsell engagerad i stora byggnadsarbeten på Nya Varvet i Göteborg där han hade 300 man i arbete. Forsell ändrade genast på förslaget till karantänens disposition och placering. Den plan som Forsell hade i uppdrag att följa hade placerat anläggningen längre västerut, men Forsell såg stora fördelar i att i stället nyttja den grunda havsvik där anläggningen är placerad idag. Utsnitt ur Forsells förslag till nytt läge för karantänen (till höger på ritningen). Till vänster ses det ursprungliga förslaget till disposition av anläggningen som Forsell förkastade. Forsell valde att nyttja den större, men grundare, havsviken till höger. Det gamla boningshuset och magasinet från 1770-talets karantän är infogade i den nya anläggningen. 18

19 Hamnar och kajer Forsell rekryterade soldater från de västsvenska regementen för arbete på den nya karantänsanläggningen. Den 1 maj 1816 anlände 120 man ur Bohusläns regemente till Känsö för att påbörja arbetena. På rustbädd bestående av grova stockar byggdes ca 2,5 meter höga och 4-6 meter breda stenmurar på vilka sedan husen skulle byggas. Stenen sprängdes ur berget på Känsös nordvästra sida och därifrån kördes den på räls till stranden och sedan med pråmar till utfyllnaden. Två stora stenkistor lades ut som grund för den östra båthamnens brygga. Våren 1817 utökades styrkan till 150 man från Bohusläns regemente för att fortsätta arbetena med hamnar, kajer och grunder. Följande år hade arbetsstyrkan för stenarbeten reducerats till man som nu rekryterades från Älvsborgs regemente. Härutöver arbetade nu ca 50 civila hantverkare med byggnaderna. Utsnitt ur Forsells plansch över Känsö från

20 Inrättningen hade två hamnar. Den östra hamnbassängen med sin långa stenbrygga var karantänshamnen. Här gick de karantänspliktiga iland och direkt in i parloiren för att träffa tjänstemännen eller lämna och hämta brev och persedlar. En mur mellan bryggan och parloirens sydöstra gavel spärrade vägen till chefshuset. Muren revs redan 1820 och ersattes av ett staket som kunde lämna vägen fri antingen till parloiren eller till chefshuset. Staketstolparna av gult tegel står ännu kvar. Hamnplanen mellan chefshuset och parlioren var dekorerad med gräskvarter i ett geometriskt mönster. Senare inmätningsritningar visar att planen genomfördes ungefär enligt Forsells ritning. Den västra hamnbassängen var avsedd för karantänsanstaltens båtar. Hamnbassängen är omgiven av stadiga stenkajer med trappor. Den östra hamnbassängen gav dock bättre skydd än den västra och fungerade som anläggningens hamn under tider när smittorisker inte förelåg. Kajerna kring magasin och sjukhus var förenade med vindbryggor. Dessa kunde endast öppnas från den friska sidan och bara vid stiltje eller vid svag vind. Dessa vindbryggor ersattes 1842 av nya vindbryggor med dubbla klaffar. I strandkanten, från parloiren till öns nordvästra udde, slog man in en rad kraftiga moringar (förtöjningsringar) för fartygen att förtöja i. Den västra och den östra hamnen med den dekorerade hamnplanen däremellan. En av de tre vindbryggorna, öppningsbar endast från den friska sidan. 20

21 En plansch över inrättningen ritades av Jacob Forsell 1818, då anläggningen var i det närmaste färdig (utsnitt ur planschen visas på detta och följande uppslag). Planschen trycktes på flera språk och återgavs i tidningarna i de större hamnstäderna. Avsikten var att sjöfarande världen över skulle känna till karantänen och veta var den var belägen. Fartyg från smittade hamnar var tvungna att ha ett sundhetspass från Känsö eller någon annan erkänd karantän för att få anlöpa svenska hamnar. Planschen visar inte bara hur anläggningen skall anlöpas, utan ger även detaljerad information om byggnaderna och deras innehåll. Detalj från Forsells plansch från 1818 med chefsbostaden och parloiren. Utsnitt ur Forsells plansch över Känsö från Kartan visar Känsös belägenhet och hur karantänen kan nås från olika väderstreck. 21

22 Byggnader I stort sett hela karantänsanläggningen så som vi ser den idag byggdes under tre intensiva år, från maj 1816 till maj Då uppfördes hamnar, kajer, chefshuset, parloiren, två magasin, pestlasarettet, observationssjukhuset och utkikstornet. Alla dessa byggnader finns ännu kvar. Byggnaderna är närmare beskrivna i kapitel 6. Källarboden från den första karantänstationen och tunnbindareverkstaden och bostadshuset från sillslateriets tid bevarades när den nya anläggningen uppfördes, medan övriga äldre magasin och bodar revs. På Forsells plansch finns ett konvalescenthus inritat (nr 7 på planen på sidan 13). Denna byggnad blev aldrig uppförd. I stället användes det gamla bostadshuset från den gamla karantänen för detta ändamål. Det är även tveksamt om paviljongen på Bredäng (nr 8) och båthuset (nr 10) blev uppförda. Värdshuset (nr 13) kom inte att uppföras på den plats som Forsells plansch visar. I stället uppförde den nye traktören, jaktlöjtnanten Carl Rydell, 1820 ett tvåvånings värdshus söder om chefshuset. Värdshuset innehöll sju rum, kök och bryggeri. Huset står alltjämt kvar och inrymmer förläggning för värnpliktiga. Ett varmbadhus uppfördes på det lilla skäret öster om magasin nr 2. Stenbryggan ut till skäret finns kvar men huset revs Ett tredje magasin uppfördes 1831 men stod endast kvar till 1839 då det blåste ner i en oktoberstorm. Till höger: Utsiktstornet och parlioren. Utsnitt ur Forsells plansch från Karantänens fasad mot sjön. Utsnitt ur Forsells plansch från Fasaden är i det närmaste bevarad helt intakt än idag. 22

23 Plan över ett av magasinen. Ur Forsells plansch från Planer över pestlasarett, observationssjukhus och boningshus. Ur Forsells plansch från

24 24 Akvarell, troligen från 1800-talets första hälft. Parkens grönska bakom segelfartyget kontrasterar mot trädlösheten i övrigt. Göteborgs sjöfartsmuseum.

25 Trädgården Forsell tog genast itu med att anlägga en trädgård söder om det nya chefshuset. Det område som togs i anspråk för trädgården var en gammal grumsedamm från trankokeriets tid. Grumset utgjordes av de sillrester som återstod efter trankokningen. För att inte förorena havsvattnet samlades detta i grumsedammar som i regel var avsnörda havsvikar. Grumset utgjorde en bra gödning av jorden. Utöver grumset fraktades jord i skottkärror och pråmar från andra delar av ön till trädgårdsanläggningen. Forsell höll garnisonen i arbete med trädgården trots styckjunkarens protester. Soldaterna kunde inte åläggas arbete med trädgården men utförde arbetet mot ersättning i kontanter och brännvin. 150 fruktträd och bärbuskar från häradshövding Brages plantskola i Vallda planterades i den nya anläggningen. Ett högvatten trängde 1824 in i trädgården och förstörde ett hundratal träd anges dock att det fanns ett femtiotal bärande träd i trägården. Trädgården ansågs som en stor prydnad och den ingick i karantänschefens löneförmåner. Trädgården redovisas av Forsell på 1818 års plansch. Den gamla tunnbindarverkstaden, som finns kvar i trädgården än idag, är inte medtagen eftersom den avsågs att rivas. I stället är ett nytt konvalescenthus inritat söder om trädgården (nr 7). Detta kom dock aldrig att uppföras, i stället användes tunnbindarverkstaden för konvalescentpatienterna. Trädgården har en stram rektangulär form och skjuter med ett hörn ut i havsviken, vilket åstadkommits genom att en hög stenmur avslutar trädgården åt detta håll. Anläggningen består av åtta odlingskvarter, åtskilda av grusgångar och inramade av låga häckar e.d. Mitt i trädgården är en rundel, troligen bestående av prydnadsplanteringar. En liten prydnadsträdgård är dessutom anlagd mellan chefshuset och parloiren. På ömse sidor om Bredängen, där nu en fotbollsplan är belägen, låg kål- och potatistäppor - tjänstemännens på västra sidan och matrosernas på östra sidan. Trädgården och hamnplanen. Utsnitt ur 1818 års plansch. 25

26 Parken Förutom arbetet med trädgården inledde Forsell omgående arbetena med en parkanläggning på ön. Parken, som planterades med både inhemska och utländska trädslag, var belägen söder om trädgården. På 1818 års plansch är den symboliskt markerad med en slingrande gångväg. Parken vidgar sig vid det plana område där två dalgångar strålar samman. Här uppförde Forsell 1820 ett lusthus som ännu finns kvar. I berget intill är inhugget Jacob Forsell Strax intill står I H H, d.v.s. J. H. Hallströms initialer. Hallström var karantänschef under åren Framför lusthuset anlades en liten rund plats. En ritning över anläggningen är bevarad, se nedan. Ritningen visar en liten sandplan omedelbart framför lusthuset. Planen flankeras av två svängda parksoffor. Framför sandplanen är en cirkelrund trädgård, 13 meter i diameter. I denna runda trädgård är på ritningen antytt en markering av centrum och planteringsytor i form av centriska cirkelbågar. Utanför den runda trädgården löper en cirkulär trädgårdsgång, 1,5 meter bred. Utanför trädgårdsgången är en häck av liguster, troligen klippt. Utanför häcken står på ritningen Tätt trädplanterat öfveralt. En trumma av kullersten leder ut vattnet mot havsviken i söder. Att platsen verkligen blev utförd visar 1852 års karta där den framgår tydligt. Ännu på talet fanns rundeln kvar i form av en cirkulär grusplan. En kägelbana byggdes i parken 1831, året innan Forsells bortgång. De som spelade käglor betalade en liten avgift till banans underhåll. År 1871 var anläggningen förfallen och togs bort. Överst: Parken, så som den redovisas på 1818 års karta. Underst: Ritning till trädgårdsanläggning framför lusthuset i parken. Lusthuset är den röda fyrkanten i ritningens nedre del. Närmast framför lusthuset är en grusplan med två svängda bänkar. Göteborgs Landsarkiv. 26

27 Lusthuset i parken. Odaterad pastell av R. Callmander. Privat ägo. Foto Göteborgs Stadsmuseum. Jacob Forsells inskription i berget invid lusthuset i parken. 27

28 Skisser till dekorationer på Känsö, troligen föranledda av ett stundande besök av en högt uppsatt person. Tegelstolparna på hamnplanen har använts som hörnpelare för en portal eller ett tak. Göteborgs Landsarkiv. Dekoration över lusthusets entré. 28

29 Övriga ön Redan 1818 hade träd planterats för att göra själva den sterila klippan åtminstone dräglig. Planteringarna fortsatte och 1829 uppgav Forsell att träd blivit planterade över hela ön. Planteringarna utfördes troligen huvudsakligen med frö och det skulle visa sig att endast en försvinnande liten del av plantorna utvecklades till träd. Man hade kor på ön för att ha tillgång till egen mjölk. Ladugården till dessa var belägna väster om karantänen. Olof Ericsson, som Forsell samarbetat med vid slussbyggena i Forsvik, anställdes som Forsells närmaste man under byggnadsarbetena på Känsö. Ericsson avled dock redan 1818 och begravdes i parken. År 1889 restes vid graven en minnessten över Olof Ericsson och hans båda berömda söner John och Nils. Olof Ericssons grav. Olof Ericsson begravdes här redan 1818, men den nuvarande gravstenen restes först 1889 till minne av både fadern och de berömda sönerna John och Nils Ericsson. 29

30 1852 års kartläggning Den 20 augusti 1846 fick andre lantmätaren A. M. Wetterström i uppdrag av Kungl. Maj:t att skyndsammast företaga en avmätning av kronolägenheten Känsö. På grund av ett pågående uppdrag på Gamla Älvsborgs Kungsladugård kom arbetet med Känsö att anstå till En karta från 1805 visade sig vara felaktig och oduglig varför hela ön fick mätas upp på nytt. 30

Gustav lär unga sjövett, Parloiren världsunik.

Gustav lär unga sjövett, Parloiren världsunik. GP 1985-08-21 Marinens Känsö av idag: Gustav lär unga sjövett, Parloiren världsunik. Karantän för sjuka Känsös karaktäristiska ansikte mot världen: Längst ut till vänster den unika parloiren väl skild

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

ostadshus, lillstuga och smedja i Södersunda, Jomala. Utgångspris: 140 000

ostadshus, lillstuga och smedja i Södersunda, Jomala. Utgångspris: 140 000 B ostadshus, lillstuga och smedja i Södersunda, Jomala. Utgångspris: 140 000 Södersundavägen 507, Gottby. 140 000 BESKRIVNING Gårdsmiljö med ett renoverat, rymligt bostadshus, en äldre väl bevarad smedja

Läs mer

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande KUNGSBACKA KOMMUN NOV 2002 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Bebyggelsen i och kring Gottskär, har under de senaste decennierna

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Ramsös historia Bönder och jägare

Ramsös historia Bönder och jägare På en liten ö i Stockholms innerskärgård har min familj sitt fritidshus. Ramsö ligger en bit utan för Vaxholm, en ungefärlig timmes resväg från Stockholms innerstad med bil och båt. Här har jag spenderat

Läs mer

Enskedeparken, Vårdprogram. Enskede gård. Landskapslaget 20060906

Enskedeparken, Vårdprogram. Enskede gård. Landskapslaget 20060906 Enskedeparken, Enskede gård Vårdprogram Landskapslaget 20060906 Inledning. Arbetet med vårdprogram för Enskedeparken, Enskede gård, har utförts av Landskapslaget AB på uppdrag av Markkontoret, Stockholms

Läs mer

Cykelställen i Vaxholm

Cykelställen i Vaxholm Cykelställen i Vaxholm Vaxholms turistbyrå Vaxön 1.Start: Västerhamnen Följ kajen från Västerhamnen till rondellen, vid Söderhamnsplan tag höger och följ Strandgatan mot Kastellet. 2. Kastellet År 1548

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000

ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000 ostadshus i Storby, Eckerö. Äldre gårdsenhet med bostadshus/torp under pågående renovering, bagarstuga och ladugård. Utgångspris: 75 000 Käringsundsvägen 67 75 000 ALLMÄN BESKRIVNING Idyllisk äldre gårdsenhet

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 november 2012 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Johan Granehult och Bo Hansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 4291 203 14 Malmö KLANDRAT

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN 72 BOSTAD NACKA Jurymotivering: Den funkisinspirerade Mannagrynskvarnen vid inloppet till Stockholms hamn givetvir q-märkt har förvandlats till ett flerbostadshus. Dock utan att den rustika fabriksmiljön

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr M 1196-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-30 i mål nr M 4218-13, se

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget. Beskrivning 2015-02-05

Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget. Beskrivning 2015-02-05 Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget Beskrivning 2015-02-05 Nytt utsiktstorn och sittplatser på berget. ÅRSTABERGSPARKEN DEL 1 Beskrivning av projektets huvudidéer Årstarbergsparken är en bergspark som

Läs mer

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal. ComLokal Mäklare FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.se TILL SALU INDUSTRIFASTIGHET, MARIEHOLMSGATAN

Läs mer

GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002

GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002 GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002 AIX Arkitekter AB, Hudiksvallsgatan 8, 113 30 Stockholm Tel 08-690 29 00 Fax 08-690 29 29 Epost

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN.

SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN. ANTAGANDEHANDLING Sid 1 (4) VÄCKELSÅNG 6:14 m fl VÄCKELSÅNGS SAMHÄLLE, TINGSRYDS KOMMUN KRONOBERGS LÄN. DETALJPLAN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget hör denna beskrivning, genomförandebeskrivning

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland.

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland. Arkeologisk schaktningsövervakning Linnés Hammarby Uppförande av entrébyggnad Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseet rapport nr 2007:13 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15

Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15 Byggnadsnämnden 2012 11 06 192 27 Byggnadsnämndens arbetsutskott 2012 10 23 170 24 Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15 Ärende Bygglov för tillbyggnad

Läs mer

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Kårnäs 1:1 - jordkällare

Kårnäs 1:1 - jordkällare Kårnäs 1:1 - jordkällare Antikvarisk kontroll vid restaurering av jordkällare, Kårnäs 1:1, Kårnäs by, Ljusterö socken, Österåker kommun, Uppland Lotta von Liewen Wistrand Rapport 2008:42 2 Kårnäs 1:1-

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Strandfastighet m bostadshus, garage/verkstad pir + båthus och lusthus i Önningeby, Jomala

Strandfastighet m bostadshus, garage/verkstad pir + båthus och lusthus i Önningeby, Jomala Strandfastighet m bostadshus, garage/verkstad pir + båthus och lusthus i Önningeby, Jomala Presentation På Apalnäset i Jomala Önningeby ligger denna utsökt natursköna grönskande strandfastighet, Villa

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

6(60) 6(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

6(60) 6(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 6(60) 6(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 7(60) FJÄLLBACKAS KARAKTÄR Bebyggelse Fjällbacka bestod ursprungligen av flera små fiskelägen. I mitten av 1800-talet

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:205 Antikvarisk rapport Hov Skräddaregård Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Hov

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Gotlands Militärhistoriska Museer. Albatrossmuseet. Ön Enholmen. Gotlands Försvarsmuseum. Lärbro Krigssjukhus museum GMM

Gotlands Militärhistoriska Museer. Albatrossmuseet. Ön Enholmen. Gotlands Försvarsmuseum. Lärbro Krigssjukhus museum GMM Gotlands Militärhistoriska Museer Albatrossmuseet Ön Enholmen Gotlands Försvarsmuseum Lärbro Krigssjukhus museum GMM Gotlands Militärhistoriska Museer T I N G S TÄ D E F Ä S T N I N G MUSEIRUNDAN hitta

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

RYDEBÄCKS KULTURSLINGA i BILDFORM (plus några kompletteringsbilder på nya och gamla rydebäckshus längs stigen)

RYDEBÄCKS KULTURSLINGA i BILDFORM (plus några kompletteringsbilder på nya och gamla rydebäckshus längs stigen) RYDEBÄCKS KULTURSLINGA i BILDFORM (plus några kompletteringsbilder på nya och gamla rydebäckshus längs stigen) 1. Rydebäcks gård1920-talet Stigens vågvisningspålar Flygbild mot öster Fotografi från 1951

Läs mer

Charmigt BOSTADSHUS & LADUGÅRD i landsbygdsmiljö i Prestgården Enstaka, Finström

Charmigt BOSTADSHUS & LADUGÅRD i landsbygdsmiljö i Prestgården Enstaka, Finström Charmigt BOSTADSHUS & LADUGÅRD i landsbygdsmiljö i Prestgården Enstaka, Finström Presentation Ett trevligt och tilltalande bostadshus uppfört i stående stock och träkonstruktion omkring 1946 i 1½ plan

Läs mer

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE 1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Vetlanda Björkö 1:11

Vetlanda Björkö 1:11 Vetlanda Björkö 1:11 Smålandsgård 33 ha Skogsgård med fritidsboende, belägen 15 km nordväst om Vetlanda. Fritidshus i 1½ plan. Ekonomibyggnader. Inägomark om 8,6 ha. Skogsmark om 13,6 ha med ett virkesförråd

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Inledning 1. Upphandlingsprocessen 2. Detaljerade beskrivningar av inkomna offerter 3. Bryggruppens rekommendation till utförande 7

Inledning 1. Upphandlingsprocessen 2. Detaljerade beskrivningar av inkomna offerter 3. Bryggruppens rekommendation till utförande 7 Husarö Östergårds samfällighetsförening Bryggruppen 2006-11-06 Utvärdering av inkomna offerter för byggnation av bryggor på Husarö, och samt bryggruppens rekommendation till utförande och finansiering

Läs mer

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN KERSTIN MANDEN-ORN B randmursmålningar Inne på gården Teknologgatan 9 kan man se den brandmursmålning som på stadsmuseet givit upphov till en genomgång av bevarade brandmursmålningar i Stockholm. Stadsmuseet

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

PARGAS ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR KORPO SÖDRA SKÄRGÅRD BJÖRKÖ-ÅNSÖREN PLANBESKRIVNING. Lantmätare Ab Öhman

PARGAS ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR KORPO SÖDRA SKÄRGÅRD BJÖRKÖ-ÅNSÖREN PLANBESKRIVNING. Lantmätare Ab Öhman PARGAS ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR KORPO SÖDRA SKÄRGÅRD BJÖRKÖ-ÅNSÖREN PLANBESKRIVNING Lantmätare Ab Öhman BEHANDLINGSSKEDEN Meddelande om inledande av planläggning kungjorts i Pargas Kungörelser 29.1.2015

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST PLUSGIRO Box 800, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 kommunstyrelsen@norrtalje.

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST PLUSGIRO Box 800, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 kommunstyrelsen@norrtalje. Detaljplan för delar av fastigheten Arholma 4:10 i Björkö - Arholma församling SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-04-21 Dnr 09-10002.214 Ks 09-40 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST PLUSGIRO Box 800, 761 28 Norrtälje

Läs mer

Gård på ostört läge, 7,6 ha

Gård på ostört läge, 7,6 ha Gård på ostört läge, 7,6 ha OSBY BJÖRKERÅS 1:6 Välarronderad fastighet på ostört läge mellan Osby och Älmhult. Total areal om ca 7,6 ha varav ca 5 ha skog och 2 ha betesmark. Gedigen och renoverad bostadsbyggnad

Läs mer

Vaggeryd Byarums-Målen 1:3 Ängen

Vaggeryd Byarums-Målen 1:3 Ängen Vaggeryd Byarums-Målen 1:3 Ängen Smålandsidyll Gården Ängen består av ett vackert beläget byggnadscentrum samt 9 ha mark belägen 25 min. bilväg från Jönköping och 3,5 km till Vaggeryd. Det charmiga huset

Läs mer

Västra Gatuadress Läperud 3, 4 Götaland Kommun Mellerud Storlek 2 rum / 50 m² Tillträde tidigast

Västra Gatuadress Läperud 3, 4 Götaland Kommun Mellerud Storlek 2 rum / 50 m² Tillträde tidigast Län Västra Gatuadress Götaland Kommun Mellerud Storlek 2 rum / 50 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Riktig Bullerby-känsla med gott om plats för allt och alla. Stor odlingspotential och skogar

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Vad har träd och buskar med cancer att göra? Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Medan dödssiffrorna minskar för

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 Österåker, Åkersberga, Säby hage, del av Hagby 1:3 mfl. Strax utanför Åkersberga centrum kommer nya bostäder att uppföras på Stora Säbys

Läs mer

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Orust förhistoria Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Ett vanligt hus på Orust, liksom i övriga Bohuslän idag, är det så kallade dubbelhuset.

Läs mer

BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn

BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn Egnahemshus byggt 1961 i två plan med gjuten källare delvis under huset. Huset är delvis renoverat år 1999-2000 och övervåningen år 2005. Fasaden är av putsad ytong

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

CITY VÄSTRA TRÄDGÅRDSGATAN 2 400 KVM

CITY VÄSTRA TRÄDGÅRDSGATAN 2 400 KVM nya N y lo ka möjl l ighe ter! CITY VÄSTRA TRÄDGÅRDSGATAN 2 400 KVM Sida 1 av 11 BESKRIVNING Västra Trädgårdsgatan 2, 400 kvm Unika och spännande lokaler i Drottning Kristinas lusthus. Fantastisk utsikt

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer