Arbetets krav och belöningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetets krav och belöningar"

Transkript

1 Dokumentation av Arbetslivsforum oktober 2004 i Växjö 1 Arbetets krav och belöningar Är dagens krav så högt ställda att vissa grupper trängs ut från arbetslivet? Vad betyder incitament, belöningar och arbetsglädje? Sviktar arbetslusten hos olika grupper? Temat för det tredje Arbetslivsforum i Växjö var Arbetets krav och belöningar. Syftet med denna serie av årligen återkommande konferenser är att stärka dialogen mellan teori och praktik att ge praktiker möjlighet att ta del av aktuella forskningsresultat och att ge forskare synpunkter på resultat och dess praktiska användbarhet. Arrangörer för konferensen var FAS i samverkan med Arbetslivsinstitutet, AMV, IFAU, Svenska EFS-rådet, Vinnova samt CAFO, Centrum för arbetsmarknadsforskning vid Växjö universitet. Årets teman var Arbetets framtid arbetsmarknadens omvärld Ungdomar på undantag? Kön och lön ett permanent lönegap? Den tuffa livsbalansen om att förena arbete och familj Vem älskar den grå arbetskraften? Det delade Sverige om integration och hälsa bland invandrare Tryggheten, tillväxten och de industriella utvecklingsprocesserna Konferensen öppnades av Lars Behrenz, docent och prefekt vid Växjö universitet, som hoppades att de två dagarna skulle bli givande och intressanta. Referat av inledning och diskussion följer konferensprogrammets uppläggning. 1 Konferensen har dokumenterats av journalisten Peo Einarsson, Växjö. En mer fullständig rapport kommer att sannolikt att publiceras senare (ytterligare upplysningar: ). 1

2 Tema: Arbetets framtid arbetsmarknadens omvärld Sandro Scocco, direktör, Arbetsmarknadsverket Den framtida arbetsmarknaden som politisk utmaning Debatten handlar mest om vem som ska få hålla i ratten när bilen kör över stupet. Men för att klara framtiden måste vi angripa själva grundproblemet: att det arbetas för få timmar i landet. Sandro Scocco konstaterade att vi står inför en stor arbetsmarknadspolitisk utmaning: de massiva pensionsavgångarna som inleds runt 2007 i kombination med en befolkning där allt fler blir allt äldre. Särskilt hårt drabbas den offentliga sektorn där åldersstrukturen gör att procent av personalstyrkan går i pension inom loppet av några år. Dessutom påverkas vissa utflyttningsregioner mer än andra eftersom de områden där befolkningen minskar mest samtidigt får ett ökat antal människor med behov av vård och omsorg. Tillväxtpotential Men, betonade Scocco, de prognoserna bygger på hur det ser ut idag. Uppgiften för forskarsamhället blir därför att komma fram till hur vi kan förändra framtidsscenariot, och för samhällets praktiker att genomföra förändringarna. I grunden handlar det om att få folk i arbete. Herbert Tingsten sa att vår största tillgång är de illa skötta företagen. Med det menade han att där finns den största tillväxtpotentialen. Jag säger inte att landets företag är illa skötta, men här har vi ändå stor outnyttjad resurs av arbetstillfällen. Men vilka är det då som ska jobba var finns reserverna? Arbetsmarknad och hälsa är kommunicerande kärl. Sjukskrivningstalen ligger idag på en fullständigt oacceptabel nivå. Naturligtvis har de flesta fullgoda skäl att inte delta i arbetslivet, men här finns ändå mycket att göra. Och jag tror inte att det räcker med en ökad samverkan mellan olika aktörer, istället krävs en tydligare och bättre fungerande organisation. Integration En utmaning som också delvis har med hälsa att göra är att få människor att arbeta längre, alltså att höja den faktiska pensionsåldern. Till slut finns det ytterligare en stor outnyttjad resurs utomlandsfödda! Integration är inte någon isolerad invandrarfråga, utan också en arbetsmarknadsfråga som påverkar oss alla. Sysselsättningsgraden inom den här kategorin är alldeles för låg och här måste vi ta gemensamma tag om vi ska klara framtiden. Svante Larsson från Rehabiliteringsmedicin i Simrishamn AB menade att det talas mycket om de långtidssjukskrivna och arbetslösa men att inget görs. Hur kan man rent konkret hantera problemet? Jag tror att vi måste ha en mer flexibel syn än idag kanske kan vi inte alltid matcha alla önskemål redan från dag 1, sa Sandro Scocco. 2

3 Casten von Otter, professor, Arbetslivsinstitutet Arbetslivets trender när utvecklingen vänder Framgångsrika och kontinuerliga omställningsprocesser är avgörande för att göra människor delaktiga i den ekonomiska välfärden. Klarar vi inte det får vi, utöver ett ekonomiskt problem, en politisk kris. Casten von Otter redogjorde för slutsatserna från ett trendprojekt som på regeringsuppdrag utförts vid Arbetslivsinstitutet. Samtidigt lanserade han begreppet Aktivt arbetsliv. 2 Arbetsmarknadsprocesserna utspelar sig mot bakgrund av en allt öppnare ekonomi med hårdare konkurrens och en ny ekonomisk/politisk regim. Samtidigt dras tempot i arbetslivet upp och allt detta ställer krav på att arbetskraften hänger med. Tid att tänka nytt För att klara omställningen bör man därför bygga arbetsmarknadspolitiken på tre förändringar: Utgångspunkten bör vara individens egen vilja, känsla och motivation. De arbetslösa får inte klientifieras. Bredare medverkan av olika aktörer i problemlösningen. Bättre samtidig optimering av olika samhällsmål; jobbskapande, konkurrenskraft och välfärd. Det är hög tid att börja tänka nytt. Begreppet aktivt arbetsliv ska uppfattas som ett grundläggande synsätt där individens egen vilja och motivation står i centrum. Det gäller att flytta tyngdpunkten i omställningsarbetet från arbetsmarknadspolitiken till arbetsplatsen, och inte bara vid krissituationer utan som en kontinuerlig process. Aktiv arbetslöshet Förutom motivation handlar det enligt Casten von Otter om två saker: ökad frivillig rörlighet och att betrakta arbetslöshet som aktiv tid. Vi behöver ökad rörlighet för att skapa fler arbetstillfällen och för att människor inte ska slitas ut av olämpligt arbete. En tredjedel av arbetskraften överväger arbetsbyte men bara var tionde gör det. Det finns en rad hinder, i form av såväl attityder som regler, som måste undanröjas. En attitydförändring krävs också när det gäller den andra punkten: Grundsynen ska vara att arbetslöshet är en aktiv tid, inte en väntetid. Den enskilde bör utnyttja tillfället till att fortbilda sig eller skaffa nya, relevanta erfarenheter. Jag har tidigare framfört tanken att ersättningsnivån ska vara högre för den som väljer en aktiv arbetslöshetstid. Det förslaget har mött kritik, men jag tycker fortfarande att det är en bra idé. 2 Se Casten von Otter (2004) Aktivt arbetsliv. Om dagens möjligheter och framtidens behov trendanalys. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. 3

4 Michael Thålin, professor, Stockholms universitet och Elin Landell, departementsråd, Finansdepartementet Kommentarer till inledningen Antalet enkla jobb är konstant, men det finns ett överskott av utbildning i förhållande till efterfrågan. Och det finns en stelhet i samhället som gör det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Varken Michel Thålin eller Elin Landell hade något att invända mot Sandro Scoccos eller Casten von Otters anföranden. Michael Thålin pekade emellertid på ett problem i kvalifikationsstrukturen: Antalet enkla jobb har visserligen minskat inom tillverkningsindustrin och vårdsektorn, men bristen på utveckling inom övriga sektorer gör att det totala antalet ändå är ganska konstant. Däremot finns det en brist på kvalificerade jobb, vilket påverkar både arbetslösheten och sjukskrivningarna. De enkla jobben är alltså upptagna av välutbildade överkvalificerade personer. Även Elin Landell pekade på problematiken kring behörighetskraven: Utbildningskraven gör det allt svårare att röra sig in i såväl vård- som skolsektorn. Här finns en stelhet i samhället som medför komplikationer och kanske finns det skäl att se över strukturerna är kraven på kompetens för rigida på vissa håll? Sedan tycker jag att det var lite synd att Sandro Scocco missade de arbetslösa, där har vi en stor resurs, inte minst de unga! Varpå Scocco replikerade: Naturligtvis har jag inte glömt de arbetslösa, men de är inte AMS:s ansvar! Där ansvarar finansministern alltså din chef och riksbankschefen. Att vi har för hög arbetslöshet idag är ett misslyckande för penningpolitiken. Tema: Ungdomar på undantag Dan Porsfelt, universitetslektor, Växjö universitet Ungdomars syn på arbete och fritid Hur ser ungdomar på förhållandet mellan arbete och fritid? Det vet vi egentligen inte. Men kanske finns det anledning att ifrågasätta normen att ungdomar som inte är föreningsanslutna skulle vara en fara för samhället. Dan Porsfelt konstaterade inledningsvis att trots mängder av studier har vi ingen djupare förståelse för förhållandet mellan de tre fenomenen ungdomar, arbete och fritid. Däremot tycks det finnas en tankefigur hos utredare, administratörer och andra makthavare som går ut på att ungdomar som inte är föreningsanslutna är slöare, mindre begåvade och mindre lyckosamma. 4

5 Entreprenörer Men tänk om det är tvärt om, framkastade Porsfelt. Tänk om den organiserade fritiden istället begränsar handlingsutrymmet. Kanske är det bland de icke föreningsanslutna vi ska söka de nu så populära entreprenörerna? Inte alls otroligt! Det finns siffror som tyder på det, men processerna bakom de siffrorna vet vi inte mycket om. Alltså: gärna ordentliga förslag, men först ordentlig forskning! Oskar Nordström Skans, fil. dr, IFAU Långsiktiga effekter av ungdomsarbetslöshet Ungdomar som blir arbetslösa direkt efter gymnasiet har betydligt större sannolikhet att vara arbetslösa under de kommande nio åren. Oskar Nordström Skans redogjorde för en syskonbaserad studie där han tittat på alla elever som gick ut tvåårigt, yrkesinriktat gymnasium åren och som fyllde 18 eller 19 det år de gick ut. Syftet var att se om tidig arbetslöshet får betydelse på lång sikt. Det visar sig att de negativa effekterna inte bara är statistiskt signifikanta, de är också tämligen stora. Visserligen ser man att arbetslösheten sjunker efter hand och att skillnaden krymper, men det finns ändå kvar en stor skillnad hela tre procentenheter efter fem år. Kostsamt Det finns starka skäl att ta siffrorna på allvar eftersom ungdomsarbetslöshet, trots sin korta genomsnittliga varaktighet, kan ha riktigt långvariga negativa konsekvenser, som räknat över ett helt arbetsliv kan vara extremt kostsamma. Man kan till exempel tänka sig att arbetslösa personer förlorar eller inte tillgodogör sig viktiga förmågor. Det är också möjligt att företag använder tidigare arbetslöshet för att sålla bort personer de inte vill anställa, en sorts statistisk diskriminering, alltså. Dessutom har anställningspunkten en direkt effekt på sannolikheten att sägas upp vid en personalneddragning enligt sist in, först ut-principen. Och så finns det en risk att de ungas preferenser och attityder påverkas. Ineffektiva åtgärder Lena Schröder från Integrationsverket konstaterade att siffrorna var dystra och undrade varför inte de många arbetsmarknadspolitiska åtgärder som riktas mot ungdomar tycks ha någon effekt. Nej, de verkar inte fungera, men varför det är så vet vi inte. Kanske är de utformade på fel sätt? Det blir en viktig uppgift att försöka ta reda på, sa Nordström Skans. Bengt Wittbom från Ledningskonsulterna i Stockholm AB tolkade budskapet som en bekräftelse på ingångsjobbets betydelse. Ja, det kan man absolut förmoda, även om vi inte vet säkert om vissa jobb ger positiva effekter. Åsa Murray från Lärarhögskolan i Stockholm varnade för att ungdomars självvärdering påverkas särskilt negativt av arbetslöshet, i synnerhet när de umgås med andra arbetslösa ungdomar, och hon fick medhåll av Oskar Nordström Skans: Det är en mycket intressant synpunkt. Helt klart påverkar det sociala samspelet, det är en viktig mekanism. 5

6 Tema: Kön och lön ett permanent lönegap? Anita Nyberg, professor, Arbetslivsinstitutet Varför tjänar kvinnor mindre än män? Kvinnor tjänar mindre än män, även om lönegapet har minskat. Varför är det så beror det på att det kvinnor gör värderas lägre än det män gör? Anita Nyberg konstaterade att 1975 var medelvärdet för samtliga kvinnors inkomst 44 procent av samtliga mäns hade andelen ökat till 69 procent. Om man däremot ser enbart på kvinnor och män som hade anställning ökade kvinnors arbetsinkomst betydligt mindre, från 62 till 70 procent. Och ser man bara på dem som hade heltidsanställning blir ökningen en enda procentenhet, från 75, 8 till 76,8. Humankapital Varför är det så? Den vanligaste förklaringsmodellen kallas humankapitalteorin och går i korthet ut på att de kunskaper man förvärvar i skolan och i arbetslivet är avgörande för framtida inkomster. Eftersom kvinnor oftare gör avbrott i arbetskraftsdeltagandet är hypotesen att de investerar mindre i humankapital än män gör. Man menar också att kvinnor föredrar en begränsad uppsättning yrken, nämligen sådana som lättare går att kombinera med barn och familj. Men ser man på perioden har mäns deltagande i arbetskraften minskat och kvinnors ökat. Samtidigt har både kvinnors och mäns utbildningsnivå höjts, men kvinnornas mer än männens. Ändå kvarstår ett lönegap. Mannen är norm Går man vidare i statistiken ser man emellertid att kvinnor får betalt för färre timmar än män eftersom de oftare arbetar deltid. Vanligast är detta inom vård och omsorg, där över 40 procent av de deltidssysselsatta kvinnorna finns. Men skillnader i arbetsdeltagande och lönearbetstid är inte de enda orsakerna till att kvinnor tjänar mindre kvinnornas timlön är dessutom lägre än mäns. År 2001 skiljde det 17,6 procent. Hur ska man då förklara det? Man kan hävda att kvinnor diskrimineras, eller att det finns faktorer vi inte kan observera, eller att orsaken är en kombination av de två möjligheterna. Det finns ingen enighet kring vilka variabler som ska anses förklarande; den vanligaste är ju att kvinnor oftare arbetar i lågavlönade yrken, men är det förklaring eller diskriminering? Enligt min mening är mannen norm inom humankapitalteorin, och det gäller också i hög grad värderingarna på arbetsmarknaden. Här har vi, tror jag, en viktig förklaring till varför kvinnor tjänar mindre än män. 6

7 Tema: Den tuffa livsbalansen om att förena arbete med familj Mikael Nordenmark, docent, sociologi, Umeå universitet Är det möjligt att ha både arbete och familj? Har kvinnor i dagens Sverige svårare att hantera multipla roller, med stress som följd? Ja, paradoxalt nog verkar det som om ökad jämställdhet mellan könen till viss del har komplicerat kvinnors livssituation. Mikael Nordenmark redovisade resultat från en studie dels baserad på data från SCB:s ULFundersökningar, dels på data från ett EU-projekt, Household Work and Flexibility Study, där människor i Sverige, Holland, Storbritannien, Ungern och Tjeckien intervjuats våren Syftet var att se om multipla roller upplevs som en resurs eller som en börda, om det är vanligare att kvinnor upplever rollkonflikter och stress, samt om människor i Sverige, som ju lagt stora resurser på att underlätta kombinationen arbete och familjeliv, upplever mindre rollkonflikter än människor i andra länder. Påfrestande för kvinnor I tidigare forskning finns det två teorier: rollstressteorin och rollexpansionsteorin. Enligt den fösta medför multipla roller stress och ohälsa, enligt den andra är det tvärt om. Mina resultat indikerar att det är påfrestande för kvinnor i Sverige att förena förvärvsarbete med familjeliv. Visserligen ökar andelen förvärvsarbetande som känner sig trötta när de får barn signifikant bland både män och kvinnor, men samtidigt uppger betydligt fler, nästan 40 procent, av heltidsarbetande nyblivna kvinnliga föräldrar att de önskar gå ner i arbetstid, vilket ger stöd åt rollstressteorin hos kvinnor. Obalans i vardagen Hur kommer det sig då att särskilt kvinnor i jämställdhetens Sverige uppvisar tecken på att de har svårt att hantera multipla roller; att så många som 44 procent uppger att det finns en konflikt? Den svenska staten har använt relativt stora resurser till att öka jämställdheten på arbetsmarknaden, men mycket lite har gjorts när det gäller arbetsfördelningen i hemmet och omsorgen om de egna barnen. Resultaten i studien antyder att klyftan mellan den ojämna hushållsarbetsfördelningen och en uttalad jämställdhetsideologi försvårar för kvinnor att skapa balans i vardagslivet. Att satsa på en yrkeskarriär och samtidigt ansvara för huvuddelen av hushållsarbetet trots en övertygelse att det obetalda arbetet i hemmet borde fördelas jämlikt upplevs som frustrerande. 7

8 Marie Evertsson, fil. dr, SOFI, Stockholms universitet Effekter av föräldraledighet på kvinnors och mäns arbetslivskarriärer Uttagen föräldraledighet minskar sannolikheten för både män och kvinnor att avancera i sitt yrke eller att erfara ett positivt jobbyte. Marie Evertsson redogjorde för de preliminära resultaten från en studie hon genomfört tillsammans med Ann-Zofie Duvander. Inledningsvis konstaterade Evertsson att svensk familjepolitik har som viktigt mål att minska skillnaderna mellan mäns och kvinnors föräldrapenningsuttag, och att detta mål ses som nära knutet till målet om jämställdhet i såväl hemmet som på arbetsmarknaden. Men vilka effekter ger egentligen föräldraledighet för män respektive kvinnor? Det visar sig att kvinnor har lägre sannolikhet att erfara ett positivt jobbyte ju längre de varit föräldralediga tiden direkt innan jobbepisoden. Det kan bero på att många kvinnor arbetar deltid efter föräldraledigheten. Negativa effekter Men det visar sig också att kvinnor som återgått i arbete på samma arbetsplats som tidigare har sämre avancemangsmöjligheter än de som börjar på ny arbetsplats, och att före detta föräldralediga kvinnor har sämre avancemangsmöjligheter efter det att föräldraledigheten utvidgades 1989 jämfört med tidigare. När det gäller män har man endast kunnat analysera dem som tagit ut minst en månads sammanhängande föräldraledighet. Men också här finns effekter: När vi studerar episoder som inföll under 90-talet ser vi ett starkt negativt samband mellan att ha varit föräldraledig och avancemangsmöjligheter. Studerar man alla jobbepisoder är dock effekten för män inte signifikant. Förklaringen är förmodligen att få män tog ut en månad eller mer före Men även om föräldralediga pappor blivit vanligare under 90-talet indikerar analysen att dessa män får betala ett pris för föräldraledigheten i form av försämrade karriärmöjligheter. Tema: Vem älskar den grå arbetskraften? Mikael Stattin, fil. dr, sociologi, Umeå universitet De äldres arbetsvillkor och pensionspreferenser Ett sätt att mildra effekten av den förväntade framtida arbetskraftbristen är att förmå människor att arbeta längre, alltså att senarelägga pensionsåldern. Men det vill inte folk snarare finns en utbredd önskan att sluta innan man fyllt 65. Mikael Stattin kunde presentera rykande färska data inom det aktuella och mycket diskuterade ämnet äldres pensionspreferenser. Det svenska samhället grånar allt mer och vår befolkning är en 8

9 av de äldsta inom OECD-området. Detta medför ökade kostnader för vård och omsorg, och problemet blir än större i samband med de stora pensionsavgångarna med början kring För att motverka den förväntade arbetskraftbristen talas det därför ofta om det önskvärda i att senarelägga pensionsåldern. Mikael Stattin har granskat människors önskade pensionsålder, skälen till denna samt arbetsvillkorens betydelse. Knappt 60 procent angav att de ville gå i pension mellan 60 och 64 år, 40 procent ville gå vid 65 och en mycket liten andel ville gå senare. Detta skulle kunna tolkas som att det finns en sorts early exit-kultur i Sverige. Fritid och hälsa Av dem som ville gå före 65 angav 70 procent önskan om mer fritid som skäl. Samtidigt angav en relativt stor andel av de svarande att hälsa och arbetskrav var viktiga orsaker till att man ville lämna arbetslivet tidigare. När det gäller mer fritid ser man ofta förslag som går ut på att öka flexibiliteten för äldre, alltså ge dem större möjligheter än idag att kombinera arbete och pension, men i resultaten framkom dock att varken deltidsarbete eller deltidspension påverkade den önskade pensionsåldern i någon nämnvärd utsträckning. Däremot är det rimligt att dra slutsatsen att en hög grad av arbetsmiljöbelastning sänker den önskade pensionsåldern. Räknat på ekonomin? Det senare visar naturligtvis på vikten att sträva efter goda arbetsförhållanden, inte minst eftersom sådana också påverkar viljan att arbeta längre än till 65. En majoritet av de svarande anger här arbetsrelaterade skäl: att arbetet ger innehåll och mening åt livet och att man tycker om sitt arbete. Christian Berggren från Linköpings universitet undrade om man i studien gjort någon koppling mellan människors önskemål om pensionsålder och den faktiska ekonomiska situation de i så fall skulle hamna i har alla verkligen räknat på ekonomin? Du har en poäng där, jag tror inte att alla är riktigt medvetna vilka de ekonomiska konsekvenserna blir. Det är en intressant forskningsfråga som bör analyseras, sa Mikael Stattin. Erling Ribbing från Vinnova undrade mer exakt när mellan 60 och 65 de flesta önskade gå i pension. Det finns två toppar mitt i det intervallet, svarade Mikael Stattin. Daniel Hallberg, fil. dr, Uppsala universitet Äldres arbetskraftutbud Två av tre som jobbar vid 60 slutar innan de fyllt 65. Det finns en ekonomisk drivkraft inbyggd i systemet: att avtala bort sig kan nämligen vara förmånligt. Daniel Hallberg presenterade en studie byggd på data från 1990-talet, hämtade från LINDA 3. Fokus i debatten kring hur man ska få fler att arbeta längre upp i åldrarna har varit utformningen av de offentligt finansierade pensionssystemen. 3 Longitudinell Individ Databas. 9

10 Men man glömmer ofta att privata avtalslösningar interagerar med de allmänna socialförsäkringarna, till exempel har kommunalanställda, statsanställda och privatanställda tjänstemän avtal som tillåter förtida uttag av tjänstepensionen. Äldre är dyrare I avtalen för tjänstepension finns optionen att förhandla om andra villkor än de standardmässiga. Delar av de stora avgångarna genom tjänstepension under 90-talet kan förklaras med att äldre arbetskraft blir utköpt genom avgångspension. Än så länge vet vi ganska lite om hur avtalen faktiskt ser ut och vilka som får möjlighet till dem. Däremot är det ett faktum att tjänstepensionspremierna är åldersprogressiva, att äldre ofta har en högre lön än yngre och att pensionsutbetalningar kan dras mot vinstskatt på samma sätt som lön men utan att man behöver betala sociala avgifter. Äldre arbetskraft är alltså dyrare för arbetsgivaren och genom att köpa ut personer i åldrarna slipper man många utgifter samtidigt som man kan anställa yngre, billigare arbetskraft. Kan man då rent av tala om åldersdiskriminering? Ja, i alla fall under 90-talet. Tema: Det delade Sverige om integration och hälsa bland invandrare Maria Nilsson, universitetsadjunkt, Växjö universitet Sjukfrånvaro bland invandrare Invandrare har inte bara en högre sjukfrånvaro än infödda, effekten för den här gruppen kan också antas vara värre eftersom arbete är en viktig del av integrationsprocessen. Maria Nilsson presenterade en studie som ingår i en kommande doktorsavhandling. Syftet var att göra en djupare analys av etniska skillnader i sjukfrånvaro dels att se vilka faktorer som påverkar, dels att se om dessa faktorer är vanligare förekommande hos invandrare och om den gruppen påverkas annorlunda. Hänsyn har tagits till hela livssituationen; familj, barn, utbildning, inkomst, anställningsgrad, arbetssituation och hälsostatus. Det visar sig att invandrare har fler sjukfrånvarodagar under den studerade perioden och att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Men ser man till antalet sjukfrånvarotillfällen blir bilden annorlunda: infödda har fler sjukfrånvarotillfällen. Alltså är invandrare borta längre sammanhängande perioder. Men det finns också stora skillnader mellan olika invandrargrupper: högst frånvaro har invandrare från Sydeuropa 4, medan de från Västeuropa 5 ligger på samma nivå som infödda. 4 Avser här Italien, Grekland, forna Jugoslavien och Turkiet. 5 Avser här Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Frankrike, Österrike, Kanada, USA och Australien. 10

11 Nya mönster Tidigare studier har visat att ekonomiska incitament är viktiga förklaringsfaktorer för sjukfrånvarobeteende. Maria Nilssons studie visar dessutom på etniska skillnader och nya förklaringsmönster: Invandrarkvinnor är mer känsliga för ekonomiska incitament i form av sambandet mellan lönenivå och frånvaro. För män ser vi en intressant skillnad när det gäller inverkan av arbetsmiljön: det tycks finnas en selektionsprocess som gör att invandrarmän med bättre hälsa söker sig till de farliga arbetsmiljöerna. Men samtidigt ser vi att invandrares sjukfrånvaro skulle minska om de arbetade i samma miljöer som de infödda. Skillnader Resultaten visar också att familjelivet påverkar infödda och invandrare på olika sätt. Ett ökat familjeansvar i form av barn ökar sjukfrånvaron för invandrarkvinnor men sänker den för infödda kvinnor. Likaså har deltidsarbetande invandrarkvinnor högre frånvaro än infödda kvinnor i samma situation. Detta stödjer tesen att infödda och invandrade kvinnor har olika möjlighet att hantera de många olika rollerna. En förklarande faktor kan vara att invandrarkvinnor inte i lika hög grad har ett fungerande socialt nät omkring sig. Men trots dessa nya mönster kvarstår faktum: Huvudresultatet är att den stora skillnaden i sjukfrånvaro mellan infödda och invandrare inte kan förklaras mer än till liten del med hjälp av de faktorer vi har tagit hänsyn till. Alltså måste förklaringen finnas bortom dessa. En rimlig slutsats är att migrationsprocessen i sig innebär sådana påfrestningar att man senare får högre sjukfrånvaro. Lena Schröder, docent och analytiker, Integrationsverket Integration av invandrare Sysselsättningsgraden för utrikes födda har försämrats sedan mitten av 70-talet. Dessutom sker en sortering på arbetsmarknaden efter var individen är född lägst sysselsättning har de från länder i Afrika och Asien. Lena Schröder konstaterade att orsaken till den försämring som inleddes på 70-talet beror på att innan dess styrdes invandringen av efterfrågan på den svenska arbetsmarknaden, medan den därefter främst påverkats av krig och konflikter i andra länder. Vid mitten av 90-talet anande man ett trendbrott, men gällde det verkligen hela gruppen utrikes födda? Det är tveksamt. Allmänt känt är att antalet år i Sverige har betydelse för situationen på arbetsmarknaden sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda minskar med vistelsetiden i landet. Men samtidigt sker det en sortering på arbetsmarknaden efter var individen är född: oavsett hur lång tid man varit i Sverige är sysselsättningen nästan alltid lägst för dem som är födda i ett land i Afrika eller Asien. Diskriminering Vad beror då detta på? För låg utbildningsnivå? Ovilja att söka jobb? För stort kulturellt avstånd? Nej i samtliga fall. Däremot kan det möjligen handla om otillräckliga kunskaper i svenska och bristande tillgång till nätverk. 11

12 Samtliga ovannämnda orsaker både de avfärdade och de tänkbara har utgångspunkt i egenskaper hos de utrikes födda. Men det kan också finnas orsaker på arbetsmarknadens efterfrågesida, det vill säga uppfattningar och värderingar hos arbetsgivare, fackföreningar och folk i allmänhet. Vilket leder fram till ordet diskriminering. Intervjuer med personalsekreterare, arbetsförmedlare och enskilda individer visar sammanlagt på att diskriminering förekommer. Och inte bara av utrikes födda; studier visar att ungdomar som själva är födda i Sverige har 40 procents högre arbetslöshetsrisk om båda föräldrarna är födda utomlands. Åtgärder Vad kan man då göra? Lena Schröder föreslog följande: Gedigna och systematiska utvärderingar av integrationspolitiska projekt. Studier av diskrimineringens omfattning. Studier av vilka mekanismer som sorterar bort utrikes födda vid anställning, befordran och uppsägning. Förbättrad undervisning i svenska. Tema: Tryggheten, tillväxten och de industriella utvecklingsprocesserna Christian Berggren, professor, Linköpings universitet Vilka krav ställer en moden industriell arbetsorganisation på medarbetarna? Vi i Sverige är så välutbildade, brukar det heta. Men vad är det egentligen som säger det? Och att det är bara är den enkla produktionen som flyttar utomlands stämmer inte alls! Christian Berggren höjde ett varnande finger: underskatta inte den utveckling som pågår! Det är stora förändringar som sker. Man begår ett misstag om man tror att det bara är små företag och enkel produktion som flyttar utomlands. Men var så säkra: Indien och Kina har inte för avsikt att ta hand om de enkla grejorna! Dessutom pågår en process som påverkar de företag som stannar kvar. Vi ser en tydlig standardisering, en strävan mot enhetliga produktionssystem som dels ska resultera i minskad bemanning, dels göra det enklare att flytta hela produktionsavdelningar. Den svenska anomalin Att säga ja till globalisering låter ju käckt, men grundfrågan är enligt Christian Berggren vem som ska anpassa sig till vem: är de svenska kraven för höga eller omständigheterna för dåliga flyttar företagen utomlands. Här har vi ytterligare en faktor: den svenska anomalin. Å ena sidan är den svenska ekonomin inlemmad i den globala, å andra sidan har vi en hemlagad svensk sjukskrivningsboom som står i strid med utvecklingen i andra länder. Frågan på längre sikt är: kan vi anpassa oss? Om inte, ja då flyttar företagen. Folk måste alltså vara på jobbet. 12

13 Bryta bidragstrenden Vad kan man då göra? Christian Berggren hade ett par övergripande förslag: Vi måste skapa åtgärder som bryter bidragstrenden och får folk i arbete. Dessutom är det så att enbart forskning ger ganska lite den måste kopplas direkt till den avancerade produktionen. Det handlar om att åstadkomma en långsiktig balans. Annika Eriksson från Södertälje kommun undrade om klusterbildning kunde vara ett sätt att minska utflyttningen av svensk industri. Ju mer sådant desto mindre sårbar blir man, svarade Christian Berggren. Eskil Ekstedt, professor, Arbetslivsinstitutet Projektorganiserade företag en utveckling som ökar? Strukturomvandlingen har medfört två saker: dels att anställningsperioderna förändrats, dels att själva organisationsformerna förändrats i takt med att antalet projektorganiserade företag har ökat. Eskil Ekstedt definierade projektorganiserad som att man arbetar med en viss uppgift under en viss tid, ofta i team. Och att den modellen blivit vanligare beror främst på betydligt större kundkrav kunden har blivit drivkraften i processen. Allt fler jobbar i industristödjande företag, och de är projektorienterade. Ett exempel är Liftbyggarna i Östersund. För tio år sedan försåg Liftbyggarna själva sina kunder med allt hela paketet. Idag sköter man bara kundrelationer, design, marknadsföring och övergripande projektledning, istället är det företag i omgivningen som står för olika delar av produktionen. Får konsekvenser De projektorganiserade företagen skiljer sig från de traditionella på flera punkter, och för individen får det olika konsekvenser. Ett problem är att anställningsavtalen ofta är skrivna för den gamla organisationsstrukturen och inte är anpassade för det nya sättet att arbeta. Generellt kan man säga att relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare är inne i en förändringsprocess eftersom projektbaserade och kundstyrda organisationer leder till allmänt formulerade kontrakt, anpassade efter uppdraget. Individuella förhandlingar och den egna förmågan att förhandla får ökad betydelse. Samtidigt ställs nya krav på individen i form av större arbetsansvar vilket ju beroende på omständigheterna kan leda till antingen stress eller stimulans. Skapar barriärer Dessutom finns något som kan kallas förnyelseparadoxen: Projektorganisationen ser väldigt flexibel ut på papperet, med människor som kontinuerligt går in i nya projekt. Men i regel styrs organisationen av redan inkörda koder och ganska cementerade sätt att tänka, vilket medför problem. Erling Ribbing från Vinnova frågade om den här typen av företag medför nya jobb på arbetsmarknaden, men Eskil Ekstedt menade att det ofta kan vara tvärt om: Projektifieringen kan också skapa barriärer eftersom det finns ett mycket högt tryck på att anställa människor med exakt rätt erfarenhet. 13

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10 REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Pressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014. Carina Blomberg Dan Adolphson

Pressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014. Carina Blomberg Dan Adolphson Pressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014 Carina Blomberg Dan Adolphson Pensionsrapporten fyller 5 år Statistik, aktuella frågor, trender och framtidsspaningar. Hur kan det bli bättre för spararna?

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället.

Läs mer

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Anders Forslund IFAU och Uppsala Universitet SNS, 13 februari 2013 1 Inledning Hög ungdomsarbetslöshet Samtidigt diskussion om hur förmå äldre att arbeta

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1584 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) Jämställd föräldraförsäkring 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 En jämställd

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1 Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 5 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion I motion 2014:2A3Fr, Utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:5AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:5AU1

Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:5AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:5AU1 Femte arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 4 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion Motion 2014:5A118Fr, Utökat valideringssystem av klass Nanas 11/12,

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2352 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen avslår propositionen i de

Läs mer

STATISTIK FÖRÄLDRA ARBETS PLATSER. Familjen i det flexibla arbetslivet

STATISTIK FÖRÄLDRA ARBETS PLATSER. Familjen i det flexibla arbetslivet STATISTIK FÖRÄLDRA VÄNLIGA ARBETS PLATSER Familjen i det flexibla arbetslivet Flexibilitet är viktigt för många kvinnors karriär Sverige är långt ifrån jämställt. Trots stora framsteg tjänar kvinnor fort

Läs mer

Vad vill du? Innehåll. Jag vill

Vad vill du? Innehåll. Jag vill Jag vill. Jag vill Innehåll veta mer 3 vara delaktig 4 5 utvecklas 6 7 ha mer tid för ungarna, och för annat än jobbet 8 11 göra karriär och ha ett gott ledarskap 12 13 Vad vill du? I den här broschyren

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127 , Fil.dr sociologi Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm, 151127 Varför ska vi bry oss om arbetsplatser? 2 Strukturella skillnader Heterogen arbetsmarknad och arbetskraft

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Kommittédirektiv. Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2016:10

Kommittédirektiv. Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2016:10 Kommittédirektiv Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn översyn av föräldraförsäkringen Dir. 2016:10 Beslut vid regeringssammanträde den 4 februari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Bilaga 10 Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Teknisk beskrivning Föräldraförsäkringsutredningen har låtit genomföra undersökningar riktade till föräldrar och chefer.

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Pensionen en kvinnofälla

Pensionen en kvinnofälla Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

1 (6) Caroline Pettersson, 060-18 75 16 2012-06-11. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

1 (6) Caroline Pettersson, 060-18 75 16 2012-06-11. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum 2013-08-30 Ert datum 2013-04-22 Vår beteckning MD 2013/206 Er beteckning S2013/2830/SF 1 (6) Vår referens Caroline Pettersson, 060-18 75 16 2012-06-11 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Jämställda löner och avtalsrörelsen

Jämställda löner och avtalsrörelsen Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta lagbundenheterna inom det ekonomiska livet. Prof. Eli Heckscher, 1914 Jämställda löner och avtalsrörelsen Konferens Polstjärnan,

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer