UTGIVARKORSBAND ARBETAREN. Årgång 5 Sv Hamnarbetarefö rbundets medlemsorgan Nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTGIVARKORSBAND ARBETAREN. Årgång 5 Sv Hamnarbetarefö rbundets medlemsorgan Nr 3 1976"

Transkript

1 UTGIVARKORSBAND ARBETAREN Årgång 5 Sv Hamnarbetarefö rbundets medlemsorgan Nr Umeå hamn kallar man den anläggning som finns i Holmsund och som sysselsätter ett 80-tal hamnarbetare. Vi presenterar i ett utförligt reportage hamnen, stuveribolaget och hamnarbetarnas arbete i sitt dagliga värv och i sin förening. Innehåll i övrigt denna gång: Chilebojkotten, trygghet på ålderdomen och några glimtar från arbetet i övrigt.

2 2 HAMNARBETAREN HAMN ARBETAREN Fortsatt förföljelse av Hamnarbetarförbundets medlemmar bar konstaterats i ett par hamnar och speciellt har Norrköping varit utsatt för påverkan. Där har ombudsmän från Transport ute i hamnarna varit framme med vilseledande uppgifter. Där har man sagt, att vårt förbund snart rasar samman och där har man påstått att införandet av arbetslöshetskassa skulle bli så svårt ekonomiskt att förbundet skulle tvingas upphöra. I övrigt har lögnerna också innehållit uppgifter om att en hel rad medlemmar lämnat förbundet och gått tillbaka. Dessa uppgifter från de av Transport anställda är helt miss- ' visande_ och saknar verklighet. Vi kan inte annat än att tillbakavisa de påståenden som framförts - och som kanske kommer att upprepas. Vi beklagar också att man måste ta till sådana smutsiga vapen i sin kampanj mot oss. Fortsatta lögner om vårt förbund skall man behöva använda lögner och ohederliga metoder som vapen i den hätska kampanjen mot oss? Varför kan man inte låta våra medlemmar vara i fred? Det borde ju finnas tillräckligt med arbetsuppgifter ändå ute i det fackliga livet för att sysselsätta de många ombudsmännen. Nog tycker vi att det borde vara angelägnare än att plötsligt få ett nyvaknat intresse för vårt förbund och för våra medlemmars verksamhet. Vi har ingenting emot en öppen och fri facklig debatt, men den måste i så fall föras på ett vettigt och ärligt plan. Vi kan inte finna att man någonsin har behov av att använda de ohederliga metoder vi nu fått belägg för att Transport använder. För vårt förbund gäller det som alltid gällt, nämligen att föra en öppen politik inför medlemmarna och mot de som på avstånd betraktar vår verksamhet. Plötsligt duger vi som medlemmar i Transport. Det är ju bara några år sedan man körde ut oss ur det som då var vårt eget förbund. Hur kan man ha tänkt om oss radikalt i Transports ledning? Man har också i locktonerna ute i flera hamnar menat, att kom medlemmarna tillbaka till Transport så skulle man ge efter på kravet på storavdelningar. Det var ju det som åstadkom att vi bildade vårt eget förbund. Är medlemsjakten nu så intressant, att man måste ta till även dessa medel för att få tillräckligt lockande anbud. Så vitt vi kunnat utröna har de här försöken inte lett till önskat resultat för jägarna. Vårt förbund står intakt och det är inte många som fallit för frestelsen att svika kamratskapet i Hamnarbetarförbundet. Det är i stället så, att de här metoderna från ombudsmännens sida svetsat samman vår egen medlemskår. Nu känner man med sig att man betyder något och nu vet man sitt egentliga värde. Vi har sagt det förut och vi måste ånyo upprepa : Varför Vi finner det naturligtvis meningslöst att rikta någon vädjan till Transport och deras anställda, att låta oss vara i fred. Det lönar antagligen föga. Vad vi däremot kan hoppas på, det är att ingen tar de befängdheter som förekommit på all var. Vi är inte skakade. Vi står fortfarande starka. Vi har funnit att vår verksamhet behövs och att resultaten inte låtit vänta på sig. Det är genom vårt förbunds hårdförhet och bestämdhet i uppträdandet som kåren fått ett någorlunda vettigt avtal - det kan ingen förneka idag. Varför skulle det inte bli så i fortsättningen? Till våra egna medlemmar riktar vi i dag maningen : Låt inte lura Dig av tokpratet från andra grupper. Ge oss gärna besked om Du utsätts för lögner och oriktiga påståenden. Vi är visserligen medvetna om att lögn som vapen aldrig kan bli verksamt i långa loppet, men naturligtvis kan det på kort sikt ställa till en del förtret. Det hoppas vi slippa - och Du kan själv hjälpa till att kämpa emot. Det är också en form av solidaritet.»och ÄNNU EN» Morgon stundar! Natten lyfter på slöjan_ En tunn blågrå bräckton silas upp över horisonten Vårmild västan viner, sliter och vispar runt_ Sjöfågeln flyktar sitt nattviste och flyger som mörka klotbollar mot havsvidderna_ Måsteckning högt upp seglar i termiken vaksamt spanande och beredda. På hamnkontorets tak snurrar vindmätaren och registrerar sekundmetrar. Täck presenningarna smäller och piskar mot godstravarna. Det skakar i magasinplåtar. Tiden rinner fram och ljuset ökar. Bilmotor brummar och hjulen svissa mot en nattvåt vägbana i förkunnande. Dieselljud och frekvenser, truckar som susar förbi på väg till uppdrag medan föraren testpumpar på reglaget. Händer som bedjande sträcks. Sling som lyfts. Kranar som svängs runt sin krets, bärande bördor»3 tons skogsdoft» eller kämpabörda av blankt stål Dagen är vaken och Hamnen gnuggar sig i ögonen. GM

3 Ny kurs för södra distriktet Tre dagars trimning av folket skall ge resultat för facket mitten av april hölls en ny kurs för de fack I iga företrädarna inom södra distriktet. Som vanligt var det Karl Hallgren som höll i trådarna då det gällde de praktiska arbetsuppgifterna för ledarna i avdelningarna medan Olle Wickström assisterade i första hand då det gällde sekreterarens uppgifter. Första dagen inleddes med att man allmänt berörde styrelsens uppgifter och planerande funktion. Man fortsatte sedan med ordförandens uppgifter och arbetsmetoder. I anslutning till den delen blev det en del praktiska övningar som skulle lösas. En stor del av den tre dagar långa kurstiden ägnades till grupparbete och redovisning av de resultat som man nått i de mindre arbetsgrupperna. Man fick sedan grupperna emellan diskutera sina lösningar och ge och ta kritik för det arbete man utfört. Sista dagen ägnades till praktiska övningar då man hade ett spel över hur ett fackligt möte kan komma att gestalta sig. Man hade också där givna roller i en del funktioner och fick sedan lösa de svårigheter som uppstod vid de tillfällen då man skulle klubbrösta krångliga beslut. Ett trettiotal medlemmar från distrik- HAMNARBETAREN 3 tet deltog och en hel del av deltagarna var. nya i sina funktioner. De fick en nödvändig grund för sitt arbete. För de mer rutinerade föreningskämparna var det en nyttig repitition. Inte minst det goda kamratskapet under kursdagarna kom att betyda mycket såväl för kursledningen som för deltagarna. Där har sådana här sammankomster en enande funktion. Föreningsledarna från de skilda avdelningarna får också på det här sättet impulser för det fortsatta arbetet och kanske nya ideer hur arbetet inom den fackliga sektorn och dess medlemsvård skall aktiveras. Vi protesterar Uttalande antaget av Svenska Hamnarbetarförbundets styrelse vid sammanträde den 29 april 1976 Den 23:e maj anländer USA: s beryktade utrikesminister Henry Kissinger till Sverige på officiell inbjudan av den svenska regeringen. Vi i Svenska Hamnarbetarförbundet har under en längre tid stött det chilenska folkets frihetskamp, nu senast genom den pågående 3-månadersbojkotten av Chilejuntan. USA: s utrikesminister Henry Kissinger uttalade redan 1970 i en tidningsintervju (New York Times) (sina och) USA: s avsikter vad gäller Chile.»De chilenska erfarenheterna kommer att klargöra vilka risker befrämjarna av demokratiska omformningar löper. Allt kommer att göras för att framkalla kallbrand i Chiles situation. Vid ett lämpligt tillfälle kommer utveckligen där att brytas ju högre priset blir för denna brytning, desto mer exemplarisk blir läxan...» Detta sade Kiss inger strax efter Allendes valseger, vad som hände därefter känner vi alla till. Att dessa planer verkligen sattes i verket har bekräftats genom kongressförhör med bland andra CIA-chefen Colby. Som en följd av vårt ställningstagande för det chilenska folkets motståndskamp, där vi hörsammat den samlade chilenska motståndsrörelsens begäran om total bojkott, tar Svenska Hamnarbetarförbundet bestämt avstånd ifrån och känner skam inför att en av organisatörerna bakom den blodiga kuppen i Chile officiellt inbjudes till Sverige av den svenska regeringen. Vi kan inte se någon anledning till att en man med sådana gärningar bakom sig, en handelsresande i terror och folkförtryck, skall hedras med den positiva gest som ett statsbesök innebär. Uttalande antaget av Svenska Hamnarbetarförbundets styrelse vid sammanträde den 29 april 1976 Vi medlemmar i Svenska Hamnarbetarförbundets styrelse protesterar skarpt 'mot den åsiktsregistrering och det spioneri som nyligen avslöjades mot de anställda på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Det allvarliga med det här fallet är, att det inte är en emkild företeelse utan att det, tillsammans med tidigare avslöjanden om SÄPO-agenter på arbetsplatser, IB-affären, den i somras avslöjade telefonavlyssningen och inblandningen i Finlands fackliga rörelse genom olaglig valutautförsel, bildar ett Dockan som äter med vid bordet Tycker ni det är trist att sitta ensam och inta er enkla måltid efter arbetsdagens slut? I så fall är saken lätt avhjå1pt. Det finns dockor som äter med vid bordet_ Man kunde få se dem i funktion vid leksaksmässan i Nurnberg nyligen. Med kuvert och gaffel och kniv och allting. Där fanns också babydockor som skrattade när man killade dem på magen och som man kunde ta med sig i badkaret utan att de tog skada. På leksaksmässan demonstrerades också den moderna tidens motsvarighet till vår barndoms tennsoldater: FN=soldater i full uniform med basker och FN-märke p_å överarmen osv med tillbehör som FN-helikoptrar, FN-tält och FN-fordon, vitmålade och med initialerna U.N. Mer traditionell romantik kommer till uttryck i»tennsoldater» i form av kung Arthur och hans riddare av det runda bordet. En nyhet på leksaksmarknaden är också en miniatyr-»dator» för barn som kan besvara I 500 frågor från alla vetenskapsområden. Intressant för nordbor är kanske att konstatera att de inredningsarkitekter som numera formger möblerna i dockskåpen, praktiskt taget uteslutande hålfer sig till den möbelstil som över hela väflden är känd som»skandinavisk. Kasten Kratz mönster av grundlagsstridiga handlingar mot arbetare i Sverige och deras politiska och fackliga organisationer. Vi kräver att regeringen bör taga det slutliga ansvaret och omedelbart verka för att all åsiktsregistrering och allt spionage på arbetsplatserna upphör omedelbart.

4 4 HAMNARBETAREN Rörlig pensionsålder I samband med att den allmänna pensionsåldern sänks från 67 till 65 år införs nya regler om rörlig pensionsålder. Dessa regler ger olika möjligheter till pensionering mellan 60 och 70 år. Reglerna innefattar: Delpension i kombination med deltidsarbete Förtida och uppskjutet uttag av hel eller halv ålderspension Förtidspension [I] Delpension Den 1 juli 1976 öppnas en möjlighet för den som är anställd och är mellan 60 och 65 år att kombinera deltidsarbete med delpension. Detta innebär att den som fyllt 60 år och minskar sin arbetstid får delpension som kompensation för större delen av inkomstbortfallet. En förutsättning är dock att man kan få ett deltidsarbete. Arbetsgivare och fackföreningar bör enligt riksdagens beslut ta ansvar för att man får fram erforderliga deltidsarbeten. Vem kan få del pension? Delpension skall kunna utgå till anställd mellan 60 och 65 år. En förutsättning är att man minskat sin arbetstid med i genomsnitt minst fem timmar i veckan och därefter har kvar ett deltidsarbete som omfattar i genomsnitt minst 17 timmar per arbetsvecka. Man skall dessutom ha varit ute på arbetsmarknaden i en viss omfattning. Man skall ha arbetat under minst fem av de senaste tolv månaderna. Man måste också under minst tio år från 45 års ålder ha haft pensionsgrundande inkomst av anställning för ATP. Den som har delpension får inte samtidigt uppbära ålders- eller förtidspension från den allmänna försäkringen. När kan man få delpension? Den som uppfyller villkoren för rätt till delpension kan få pension för högst tre månader före den månad ansökan gjordes. Man kan få delpension från och med den månad man fyller 60 år och längst till och med månaden före den man fyller 65 år. Delpension kan utgå tidigast från den 1 juli Den som haft deltidsarbete och delpension till 65 års ålder kan fortsätta med deltidsarbetet och ersätta delpensionen med halv ålderspension från folkpensioneringen och ATP (se nedan). Hur stor blir delpensionen? Delpensionen blir 65 procent av det inkomstbortfall som uppstår vid övergången till deltidsarbetet. Vid beräkningen av inkomstbortfallet får hänsyn inte tas till större belopp än vad som motsvarar skillnaden mellan den sjukpenninggrundande inkomsten före och efter övergången till deltidsarbetet. Exempel på delpensionens storlek En person har haft en anställning med kronor i årsinkomst och en arbetstid som motsvarar i genomsnitt 40 timmar per vecka. Efter övergång till deltidsarbete blir arbetstiden i genomsnitt 20 timmar per vecka och uppgår årslönen efter minskningen av arbetstiden till kronor. Delpension fastställs till 65 procent av skillnaden mellan lönen före resp efter övergången till deltidsarbetet. Inkomstbortfallet är kronor om året. Delpensionen blir 65 procent av = kronor per år. Den sammanlagda inkomsten blir alltså kronor per år., Jämför man inkomsten efter övergången till deltidsarbetet med den man förut hade bör man dessutom observera beskattningens inverkan. Den behållna inkomsten efter övergången beräknas normalt bli procent av den tidigare inkomsten efter skatt. Värdesäker delpension Delpensionen värdesäkras på samma sätt som folkpension och ATP. Vidare räknas delpensionen som pensionsgrundande inkomst av anställning för ATP. Alderspensionen från 65 år minskas inte på grund av att man haft delpension. Ansökan om delpension Ansökan om delpension skall göras hos försäkringskassan. Till ansökan skall man foga ett av arbetsgivaren utfärdat intyg om inkomst och arbetsförhållanden såväl före som efter övergången till deltidsarbete. Om detta intyg inte kan utgöra tillräcklig grund för att avgöra frågan om rätt till delpension har kassan möjlighet att begära ett intyg från vederbörandes fackliga organisation. Försäkringskassan lämnar närmare upplysningar. Finansiering Delpensionen finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift, som erläggs av arbetsgivarna.

5 HAMNARBETAREN 5 lial Förtida och uppskjutet uttag ~av hel eller halv ålderspension Från och med 1 juli 1976 ändras reglerna för sk förtida och uppskjutet uttag av ålderspension. Såväl förtida som uppskjutet uttag kan avse hel eller halv ålderspension. Man kan återkalla förtida eller uppskjutet uttag eller ändra från helt till halvt uttag när man så önskar. Uppskjutet uttag mellan 6Soch70år Man kan uppskjuta uttaget av ålderspension till tid efter det man fyllt 65 år. Den som väntar med att ta ut hel eller halv ålderspension till efter 65 års ålder får en högre pension. Alderspensionen ökar då med 0,6 procent för varje månad man skjuter upp uttaget. Efter den månad man fyller 70 år sker dock ingen ytterligare ökning. Förtida uttag av ålderspension mellan 60 och 65 år Förtida uttag får göras från och med den månad man fyller 60 år. Om man gör förtida uttag minskas pensionen med 0,5 procent för varje månad man tagit ut ålderspensionen före den månad man fyller 65 år. Den som har halv ålderspension samtidigt med förvärvsarbete före det år han fyller 65 år har rätt att få pensionsgrundande inkomst för ATP beräknad på inkomsten av förvärvsarbetet. I i I Förtidspension Den som av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl inte kan arbeta fram till pensionsåldern 65 år skall på samma sätt som hittills kunna få förtidspension från folkpensioneringen och ATP. Förtidspension enligt mildare regler skall efter individuell prövning kunna utgå mellan 60 och 65 år. Kort om den allmänna ålderspensionen Den 1 januari 1975 höjdes ålderspensionen från folkpensioneringen för en ensam pensionär till 95 procent av basbeloppet och för två pensionsberättigade makar tillsammans till 155 procent av basbeloppet. Det innebär i oktober 1975, då basbeloppet är kronor, kronor per år för en ensam pensionär eller pensionär, vars make inte har pension, samt kronor för två pensionsberättigade makar tillsammans. Dessutom utgår i de flesta fall även ATP. Pensionstillskott utgår till den som inte är berättigad till ATP eller som har ATP med ett årsbelopp som är lägre än kronor. Pensionstillskottet är för oktober 1975 högst kronor per år räknat. Pensionstillskott utgår med samma belopp till gift och till ogift pensionär. Den som har ålderspension kan även få kommunalt bostadstillägg. Tillägget är inkomstprövat. Det betyder att beloppets storlek beror på om pensionstagaren vid sidan om folkpensionen har inkomst eller förmögenhet över vissa gränser. Pensionstillskottet har hittills ökat varje år den 1 juli med 3 procent av basbeloppet och är nu 21 procent. Från den 1juli1976 och under en femårsperiod därefter blir den årliga ökningen 4 procent. Den 1juli1981 kommer pensionstillskottet att utgöra 45 procent av basbeloppet. Pensionstillskotten blir större för förtidspensionärer än för övriga.

6 6 HAMNARBETAREN Arne Sehlstedt, Sven Ekholm och Karl Otto Westlund i arbete med dagens enda fartyg vid kajen i Holmsund, de flesta av deras kamrater hade arbeten med landtransporter. HOLMSUND- en viktig hamn för norrländska industrier- men också för vårt förbund Hamnarbetet i Holmsund är helt förbehållet medlemmarna i vårt förbund och det har aldrig varit någon tvekan om vart man skulle höra hemma fackligt. Enigheten har varit stark och man har aldrig svävat på målet. Och ändå är det endast en femtedel av det dagliga arbetet som har med lastning och lossning av fartyg att göra. Holmsundsarbetet består till övriga delar av lastning och lossning av bilar och tåg samt även magasinshanteringen av det mesta godset. Stuveribolaget har nämligen hela verksamheten och det har då blivit naturligt att även arbetarkåren kommit att bli densamma för alla de här arbetsuppgifterna. I Holmsund har man transportuppgifterna för i runt tal massa och papper per år. Allt levereras från respektive industrier direkt till hamnområdet där det magasineras och där det sedan skickas vidare. Allt arbete från ankomsten till hamnområdet sköts av stuveribolagets manskap, d v s Hamnarbetarförbundets medlemmar. Utöver massa och papper så skeppas. årligen kubikmeter trävaror via hamnen, det betyder i vikt cirka årston. Dessutom har man arbetet med foderlossning, oljefartyg samt salt och övriga kemikalier. En mindre del av godset kan betraktas som styckegods.

7 HAMNARBETAREh. 7 Holmsund är en ganska imponerande hamnanläggning. Man har en uthamn om dryga kilometerns längd, närmare bestämt meter, och en inhamn som inte skiljer så mycket. 900 meter kaj består den av. Därtill kommer så oljehamnen. Men det är inte bara kajmetrar som räknas. Den yta som man använder för godshanteringen är stor som flera jordbrukarhemman och, man har ganska goda möjligheter att ta hand om godset. En del av magasinen finns för övrigt en bit in på fastlandet så att man vid transporterna måste passera en av landets riksvägar för att klara det hela. Det är Riksväg 79, som går till Finlandsfärjan, som löper genom området och så har man alltså det förhållandet att hamnarbetarna varje dag måste korsa den farliga vägen åtskilliga gånger i sitt arbete. Under tider då lastning eller lossning inte förekommer är det fullt med andra arbetsuppgifter för de anställda. Man har en egen reparationsverkstad fö r d et sto ra antal fo rdon (truckar av Martin Andersson förbättrar märkning av vagnar. En stor del av godset i Holmsund transporteras via järnväg.

8 8 HAMNARBETAREN Man har nämligen en utmärkt samlingspunkt till vilken man samlas varje måltid. I fina lunchutrymmen och omklädningslokaler blir det alltid en stund över för de interna diskussionerna. Holmsund har nämligen kvar en lång matrast mitt på dagen.det är en hel timme och avsikten är då att de som bor i samhället skall ha möjlighet komma hem för att intaga sin måltid. För de som medför mat eller som äter på den i hamnen befintliga baren blir det i stället gott om tid för samvaro just under denna måltidsrast och det är då man har tillfällen till diskussioner av skilda slag. Tendensen för det fortsatta arbetet i hamnarbetet och de övriga transporterna är helt klar. Färre fartyg som i stället tar allt större laster. Förut var det båtar varje dag men förra året hade man ett mindre anta I, 248 som lossade eller lastade. Det minskade antalet beror naturligtvis till en del på konjunkturen, men också på att varje enhet hade större last. Även här har rationaliseringarna betytt en hel del. För några år sedan var det betydligt över 100 anställda i det här arbetet. I dag stannar siffran vid 80- talet och det lär inte finnas några stör. re förhoppningar att det blir fler. Snarare försöker man väl att ytterligare minska antalet i takt med att anläggningarna förbättras och maskinerna tar över. En kvinnlig medlem har man också i Holmsundsavdelningen. Det är Mirjam Noreus, som trivs bra med sitt arbete. skilda storlekar samt bilar) man förfogar över. Man har ett eget sorteringsverk för det virke som kommer och där skiljer man de olika virkeslängderna åt så att virkespaketen innehåller lika många bräder. Man har en liten avdelning för tillverkning av ställningsvirke för bland annat de pappersrullar som dagligen skickas vidare. Märkning av godset och därmed jämförbara sysslor ingår också i det omfattande arbete som hamnarbetarkåren har att alternera mellan. Ordföranden i avdelningen, Gösta Nilsson, har naturligtvis många problem att hålla i, men allt går bra och man har inte stora meningsskiljaktigheter. Även om man har långa kajer och stora ytor att vistas på är det ändå inget problem att hitta de anställda. Ordföranden Gösta Nilsson har gott stöd av sina medlemmar i det fackliga arbetet.

9 HAMNARBETAREN 9 För det fackliga arbetet är det ganska stort intresse i Holmsund. En del av mötena kan man hålla på betald tid. Det gjorde man bland annat då man häromdagen beslöt att antaga förslaget om månadslön, vilket blir verklighet från halvårsskiftet. Även i övrigt har man gott om besökare vid mötena. Det är inte alls ovanligt om 50-talet dyker upp då Gösta Nilsson och hans styrelsekamrater kallar till möte. En god medlemsaktivitet brukar vara goda tecken och i så fall är det fullt upp med goda tecken i Holmsund. Egna skyddsombud har man naturligtvis fått trots att man inte i lagens mening är avtalsslutande part. Samarbete finns i mycket begränsad omfattning med de andra fackliga organisationerna men några kollisioner har det inte behövt bli. Man har till och med haft ett förhandlingssamarbete med Transport utan att det blev några bekymmer. Anders Juslin tv, arbetar i verkstadsavdelningen medan Gösta Björk t h, arbetar vid sorteringsverket för virke. - Knut Johansson och Harald Lundholm tillverkade stoppskydd för de pappersrullar man dagligen lastar vid hamnen.

10 10 HAMNARBETAREN Den här kvartetten kommer från Sikeå och reser varje dag cirka 25 mil till och från arbetet. Arbetsdagen börjar redan klockan sex så de får starta mitt i natten för att hinna fram till sina arbeten i Holmsunds hamn. Hamnarbetare från SIK EÅ de verkliga långpendlarna Medlemmarna i förra avdelningen i Sikeå är de verkliga långpendlarna. Varje dag åker de drygt tio mil till arbetet i Umeå hamn och varje dag åker de lika lång väg tillbaka. Så har skett i halvannat år och så tycks det bli i fortsättningen också. Sedan sågverket i deras egen hembygd lagt ned sin verksamhet finns inget arbete i Sikeå hamn längre. Under den senaste perioden har man naturligtvis fått vänja sig vid besvärliga förhållanden. Tidigare åkte man till Skellefteå, dit är det bara halva vägen för några av sikeå-arbetarna, men där har arbetet minskat också så det blev inte någon långvarig sejour. I Umeå har man nu fått en stadig förankring och där fortsätter man. För att vara på arbetet redan klockan sex - man startar så tidigt nämligen - måste man starta resan hemifrån redan halv fem. Nog blir det långa dagar alltid, men vad skall man göra då man inte har annat arbete att ta till. Avdelningen i Sikeå har bedrivit en egen verksamhet fram till i år. Nu är man bara fem medlemmar kvar och därför ansåg man det vara lämpligt att gå över till Holmsund med sitt medlemsskap. Så har man också beslutat och i Holmsund har man också beslutat att ta emot kamraterna från Sikeå. Det blir väl förbundsstyrelsen som i sinom tid skall godkänna åtgärden, men den detaljen betraktas väl mer som en formsak eftersom båda avdelningarna är helt ense om tagen. Sikeå-medlemmarna kom samtidigt med i stuveriarbetet. Det var för omkring tiotalet år sedan. Nu har man inget annat att ta sig till och därför står man också ut med de långa resorna. För två av dem blir det att resa totalt 25 mil varje dag. Året om. På vintema är det besvärligt. Ibland har plogbilarna inte hunnit starta sin verksamhet då de måste lämna sin hembygd för den långa resan till Umeå och arbetet. Det har hänt att man fått

11 HA... NARBETAREN 11 Nya motioner om orättvisor i den svenska lagstiftningen Hamnarbetarnas problem har vid flera tillfällen aktualiserats i Riksdagen av Karl Hallgren (vpk) som från Göteborgsbänken fört en aktiv kamp för att villkoren skall förbättras. Nu har han i ett antal motioner, dels ensam och dels med övriga medmotionärer, aktualiserat en del brister i den nuvarande lagstiftningen då det gäl ler arbetarskydd och de fackliga möjligheterna. Här kommer ett kort sammandrag av de motioner, som närmast berör det fackliga arbetet och som då berör förbund av den typ som gäller Svenska Hamnarbetarförbundet. I en motion ber.ör Hallgren en ändring i lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. Han menar där att det måste anses vara principiellt felaktigt att stifta lagar som inte gäl ler lika för alla människor. Det är ju så, att den nya lagen i det här avseendet utestänger vissa fackliga förtroendevalda från att utföra arbete på lika villkor som andra företrädare. Lokal facklig organisation som inte tecknat kollektivavtal, men som ändå företräder en betydande del av arbetarna på ett arbetsställe får inte likvärdiga för må ner. Lagen gäl ler nämligen endast organisation som är eller brukar var~ bunden av kollektivavtal. Hallgren föreslår ändring av lagtexten så, att man låter den gälla även för annan facklig organisation om den företräder minst en femtedel av arbets tagarna på arbetsplatsen. Här är det inte endast Hamnarbetarna som sitter i kläm utan även Lokmannaförbundet liksom de arbetstagare som organiserar sig i SAC. pressa sig fram genom snödrivor för att ta sig till arbetet, men för det mesta går det bra. Hubert Tjärnström, Rudolf Widmark, Kjell Sjöström och Alrik Lundberg var de som vid vårt besök fanns i arbetet. Normalt är man ytterligare en resande, men nu var man bara fyra. Vem slår det här med långpendlarrekordet? Hallgren påtalar bristerna i lagar inom det svenska arbets I i vet Karl Hallgren är en flitig motionär om vik tiga solidaritetsfrågor. en motion tar Hallgren också upp frågor gäl I ande den nya lagen om an ställningsskydd. Redan har det visat sig att lagen fått en tillämpning som knappast kan ha varit avsikten då den stiftades Bland de skäl som av Ar betsdomstolen ansetts utgöra saklig grund för uppsägning har godkänts deltagande i allvarlig konflikt, olovlig bortavaro och samarbetssvårigheter. I en del fall har arbetsgivarna visserligen förlorat, men det utdömda skadeståndet har varit så lågt att de i stället för att återtaga en avskedad har betalat skadeståndet och ställt arbetaren utan arbete. Hallgren föreslår nu att Riksdagen ut talar att deltagande i arbetskonflikt oavsett sådan är lag- eller avtalsstridig aldrig kan utgöra saklig grund tör uppsägning eller avsked. Vidare föreslås att samarbetssvårig heter med arbetsgivaren eller med ar betskamrater, olovlig bortavaro, ordervägran, olämpligt uppträdande etc endast i utomordentligt sällsynta fall kan läggas till grund för uppsägning. Hallgren visar också i en motion att lagen om arbetarskydd visat sig ha uppenbara brister på samma sätt som lagen om förtroendemannaledighet. Även där talar man om att endast organisationer med kollektivavtal har rätt att utse skyddsombud samt ledamöter till skyddskommitteer. Även här föreslår Hallgren att även organisation med tillräckligt många av de på arbetsplatsen anställda, skall få utse skyddsombud. Han visar i sin skrivning på det förhållandet, att det på vis.sa arbetsplatser kan vara så att förbund som inte har någon anställd ändå skall utse skyddsombud och företräda de som utsätts för arbetsplatsens faror. Då det gäller skiljemannaförfarandet för att lösa tvister på arbetsplatsen föreslås att detta slopas. I varje fall bör det inte vara en rättsinstans vid tvister på arbetsmarknaden, anser Hallgren. Den flitige motionären har också tagit upp frågan om rättighet att tillträda arbetsplats vid arbetskonflikt. Där föreslår Hallgren att lagen skrivs en tydigt så att denr;ia rättighet tillkommer de i konflikt indragna arbetsta garna. I övrigt finns en motion som upptar problemet med rättighet till ledighet för utbildning. Hallgren vill att riksdagen skall besluta att sådan ledighet skall vara lagfäst och inte beroende på arbetsgivarens godtycke. Övriga motioner, som signerats av Hallgren gäller åsiktregistering och svart listning. Sådana förekommer nu, anser motionären, som alltså anser att förbud skall lagfästas. Miljöskyddet är ett annat motionsämne och vidare föreslår han en vidareutveckling av kustsjöfarten.

12 12 HAMNARBETAREN Endast en femtedel av godset i Holmsund går via sjövägarna Stuveribolaget i Holmsund, som sköter godshanteringen i området, hade under 1975 att hantera ton gods. Det innebar en minskning jämfört med föregående år av betydande storleksordning hade man nämligen ton gods i sin hantering. Omsättningen uppgick till drygt 12 miljoner enligt den i dagarna gjorda resultatredovisningen. Den minskade godshanteringen avspeglade sig också i verksamheten så att man förra året tvingades till några permitteringar. Antalet årsarbetare redovisas till 77 och därtill kommer 22 övriga anställda. I lönekostnader hade företaget 7,2 miljonder kronor förra räkenskapsåret. Det är en ganska intressant bild man får då man tittar på åldersfördelningen bland hamnarbetarna. Man har nämligen en ganska gynnsam bild och de flesta, eller 33 är i åldern år.endast 2 av hamnarbetarna är över 60 år. 18 finns i åldersgruppen år. Tiderna förändras. övre bilden visar stuveriarbetande kvinnor från 1901, som då behövdes för att klara skutan i bakgrunden. Undre bilden visar 1971 års gäng vid lastning av oceanjätten i den bildens bakgrund. Nu, fem år senare, har utvecklingen ytterligare minskat personalbehovet. Rune Hall i Holmsunds stuveribolag har inga planer att utöka antalet anställda, men tror på ökad verksamhet. Verkställande direktören, Rune Hall, berättar att det inte finns några planer på en utökning av antalet anställda.det blir i stället så att rationaliseringarna medför en strävan att minska kåren. Några avskedanden är dock inte heller att räkna med i det synliga perspektivet. Man hoppas nämligen att konjunkturen skall vända och att godshanteringen skall öka och att man då skall kunna nå full sysselsättning av den nuvarande styrkan. Under åren har en viss förändring skett i företagets verksamhet så att intäkterna i allt högre grad kommer från landarbeten. Inte mindre än 48 procent belöper sig på den andelen under förra året medan intäkter av fartygsarbeten stannar vid 32 procent. Den siffran var för fem år sedan 38 procent. Herr Hall har bara positiva synpunkter beträffande samarbetet med de fackliga företrädarna och hyser respekt för deras kunnande. De flesta frågor har man kunnat lösa utan att gå till allvarliga stridigheter och det är väl så man till sist når de bästa resultaten från ömse håll, menar han.

13 Historien ojh stuvarbasen sojh aldrig sett Frankrike JHen anklagas för en olycka där HAMNARBETAREN 13 Stuvarbasen Håkan Fredriksson, Norrbyn, Holmsund, stod häromsistens instämd vid Umeå tingsrätt. Han skulle svara. för en händelse som han misstänkts ha varit inblandad i den 11 juli i fjol i Rennes, Frankrike. Han skulle, enligt ankla gelserna, ha kört bil mot en mopedist, så att denne skadade sig. Det är bara så att Fredriksson aldrig hade varit i Frankrike. Han har för övrigt aldrig tagit ut ett pass och det var detta som gjorde att han också friades då målet så småningom avhandlades. Anledningen till hela historien är att Fredriksson har en släpvagn med registreringsnr H LC 803. Det var detta som satte igång hela historien. Den mopedist, som påkördes för ra året i Frankrike, träffades nämligen av en husvagn och den skulle enligt ett vittne ha just nr HLC 803. Den franska polisen satte igång utredning och via dataregistret över sven ska fordon kom man så fram till Fredriksson. Det var den svenska ambassaden som bistod den franska polisen med detta arbete. Och spåren slutade alltså i Västerbotten. Nu tycker man förstås att den utredning som låg till grund för kallelsen till tingsrätten skulle ha räckt till för att avföra Fredriksson som misstänkt. Via ett annat register - också hos länsstyrelsen - finns ingen uppgift om att han har något pass eller att han lämnat landets gränser. Och det borde det ju ha funnits om han varit vållande till den här franska olyckan. Tingsrätten hade alltså att hålla bevisupptagning, som det heter, och har nu skickat resultatet av densamma till franska ambassaden här i landet. Därifrån går den vidare till den utredande franska undersökningsdomaren som i sin tur har att besluta hur man i fortsättningen skall göra. Man kanske får arbeta efter andra teorier - stuvarbasen.håkan Fredriksson tycks i alla fall gå fri. Håkan Fredriksson, stuveribas i Norrbyn utanför Hömefors, har aldrig satt sin fot i Frankrike. Det kan han intyga med passets hjälp - eller rå"ttare - han har aldrig tagit ut något. Ändå påstår franska polisen att han kört på och svårt skadat en mopedist där. Håkan känner sig redan frikänd och tycker det skall bli roligt att se en riktig rättssal i Umeå. Kontinentalsockeln Jordytan är i stort sett fördelad på två nivåer. Den ena kallas kontinentalplatån(medelhöjd 230 m ö h). Den andra är djuphavsslätten(medeldjup m). Till kontinentalplatån räknas också en del som ständigt ligger under vattnet, alltså en del av havsbottnen. Det är den s k kontinentalsockeln eller - hyllan. Kusterna stupar nämligen inte direkt ned i de stora djupen, utan utanför dem finns en hylla av växlande bredd. I stort sett är vattendjupet över denna hylla 200 m. Våren 1958 slöts i Geneve ett antal konventioner rörande havet, bland annat en om kontinentalsockeln. Denna hylla definieras där som det område under havet i anslutning till kusten, men utanför territorialgränsen, vilket sträcker sig dit där djupet överstiger 200 m, men också utanför denna linje, om djupet ändå medger utvinning av i havsbottnen befintliga naturtillgångar. Det är naturligtvis inte givet att territorialgränsen s~mmanfaller med eller på något sätt ansluter sig till denna sockelgräns. Nu, när den tekniska utvecklingen möjliggjort utvinning av naturtillgångar på djupa vatten, har intresset för kontinentalsockeln ökat, och konflikter kan uppkomma i fall där flera stater gör anspråk på samma sockelzon. Så är fallet t ex mellan Grekland och Turkiet. Grekland besitter öar som ligger helt nära Turkiets kust och som morfologiskt tillhör den mindreasiatiska kontinenten. Redan territorialrätten ger Grekland rätt till vattnen kring dessa öar. Men Turkiet gör gällande att naturtillgångarna på den mindreasiatiska sockeln enligt Genevekonver>t "nen av 1958 tillhör Turkiet. Kasten Kratz

14 14 HAMNARBETAREN Vad händer I Chile I dag? Juntan ointresserad av folkets bästa Det som starkast slår en när man går igenom nyhetsmaterial från Chile är juntans totala kyla och ointresse för det chilenska folkets välfärd. Dom gör upp en ekonomisk kalkyl, och sedan följer dom helt enkelt den. När sedan verkligheten inte stämmer med de teoretiska beräkningar man gjort, kan man inte tänka sig att göra några justeringar av sin ekonomiska modell, utan dom ser allt i siffror. Människan ses som en störande faktor. Att tex människor lider,.svälter, torteras och mördas har inget med politiken att göra. Politik är för dem en abstrakt, ren upphöjd tanke för några få utvalda. Och ekonomi har inget med politik att göra. Ekonomi skall handhas av experter. Det är inget som folk i allmänhet begriper sig på. De som står längst ned på samhällsskalan har inga tankar, inga känslor, de räknas inte. Dom är enbart arbetskraft, produktionsfaktorer. Det här med socialismen är främmande id!!er som utifrån har prackats på det chilenska folket, anser juntan. Detta är fascismens ansikte. Detta är den ideologi juntan vill införa, den ekonomiska ordning man vill ha. Men juntan har inte helt lyckats. Dom undertryckta vägrar att låta sig suddas ut. De är inte krossade, dom organiserar sig, dom kämpar. Tidningsklipp ur juntans officiella organ EL MERCURIO. 15 nov : Pinochet sade i ett tal i Tocopilla (viktig hamnstad för koppar) han har under den senaste tiden måst resa omkring och hålla tal då t o m de gula fackföreningarnas protester högljutt regeringens ekonomiska politik -»En Nationell Enhetsrörelse» är under uppbyggnad. Det rör sig inte om något politiskt parti, utan om en organisation som skall tjäna som naturlig kanal för det spontana stöd (! ), och det behov av dialog med regeringen som vi dagligen får bevis på, från hela Chile.» Pinochet talade också i gruvstaden Calama, där det bl a förekommit strejker. 27 nov: Pinochet vid en presskonferens i Santiago:»Marxismen kommer inte att återvända till Chile. Men denna regeringens övertygelse betyder inte att vi slappnar av i vår kamp mot den, för den försöker fortfarande organisera sig. Pinochet erkände att efter två år har nu marxisterna omorganiserats och börjat skrida till handling. Men regeringen har också gripit till offensiven, och alla mått och steg man vidtar mot marxisterna är noggrant prövade och studerade». 27 nov: Statliga jordbruksmyndigheterna i Milipilla har beslutat uppskjuta fördelningen av jord till lantbruksarbetare p g a den»totala brist på disciplin och respekt» som råder i hela regionen. Man har överlämnat ärendet till militären. 17 dec: Flera gula fackföreningsledare: Vogel(järnvägs), Mujica( privattjänstemän), Martin(elarbetare), Jimenez (statsanställda), Rios(sjöfolk) och Cumsille(småföretagare och detaljhandel) samlades med inrikesminsterna för att diskutera det ekonomiska läget, felriktade resurser inom statliga företag, arbetslösheten och Nationella Enhetsrörelsen. Efter detta möte gjorde de fackliga ledarna ett uttalande till pressen. Följande dag publicerade inrikesministerna en deklaration där han kritiserade detta, eftersom han ansåg att det först borde ha kommit ett uttalande från officiellt håll, innan andra kunde yttra sig. Speciellt kritiserade han vad som sagts om Nationella Enhetsrörelsen. Utdrag ur ett brev från en präst i Santiago till en god vän som är flykting i Sverige:»Man får ständigt höra samma berättelse: -Igår hade vi inget att äta. Det är tur att barnen får mat på daghemmet dom fem dagar i veckan dom går där, men ni skulle bara veta hur vi har det på helgerna. En annan kollega säger: -Barnen blir allt magrare, och vi vet att när de ger sig av hem efter daghemmet, så får de inget mer att ära förrän de kommer hit nästa dag igen. Vi får höra: -Vi är arbetslösa båda två, så vi gick och skulle ställa oss i kö för att söka jobb, men det var före oss i kön». Specialbilaga om hälsotillståndet i Chile, jan-76: Av alla chilenska barn under 6 år visar 17,8 % tecken på grav undernäring. Siffrorna varierar mycket i olika regioner. I södra Chile (lantbruksområden och kolgruvor) kan det röra sig om upp till 40 %. Vanliga sjukdomar är kronisk luftrörskatarr, lunginflammation, magkatarr, leversjukdomar, TBC, diabetes, reumatiska sjukdomar, tyfus. Alltså sjukdomar som beror på kalla, fuktiga bostäder, ensidig diet och nedsatt motståndskraft. De vanligaste dödsorsakerna är också förkylningar och andningsvägsinfektioner. Därefter undernäring och infektionssjukdomar. De som först drabbas är gamla och småbarn. Nästan en fjärdedel av alla barn under ett år som dör, dör i sviterna av förkylning eller någon»vanlig barnsjukdom», för att dom inte har någon motståndskraft för att regeringen inte avsätter resurser till ordentliga bostäder, för att deras föräldrar inte har arbete, för att det inte finns mjölk åt småbarnen, för att man inte har pengar till mat. 14 jan: Statssekreterare Wi Il iam Rogers fastslog att USA skulle stödja sådana utvecklingsländer som tillämpar frihandel, dvs utan tullmurar. USA intresserar sig speciellt för länder som»kommit halvvägs i sin utveckling», somt ex de latinamerikanska länderna. Inom ramen för Internationella Valutafonden (IMF) föreslog USA att man skulle skapa ett säkerhetsorgan för utvecklingsländerna. Detta organ skall se till att exporten från de länder USA»hjälper» måste hållas på jämn nivå, så att de utvecklingsplaner dom Jagt upp inte äventyras. Tidskriften Crisis : Brasilien tycker också att Latinamerikas sak är deras. Brasiliens väpnade styrkor har planer på a~t sätta upp en brigad på fallskärmsjägare. Denna styrka skulle kunna ing ripa var som helst i Latinamerika med 24 timmars varsel. 25 okt : Pinochet:»Regeringen strävar efter att bygga upp en stabil ekonomi. De privata företagarna kommer att spela en mer aktiv roll än vad de gjort under någon av de tidigare reger ingarna, så att regeringen får mer t id över till rent politiska spörsmål, som t ex rikets inre och yttre säkerhet». Regeringen försvarar sig också mot sina kritiker:»omstruktureringen av ekonomin skadar med nödvändighet stora grupper, både inom den offentliga liksom inom den privara sektorn. Dessa kommer att förlora såväl sitt politiska inflytande som sitt kapital. Detta har lett till att dessa grupper plötsligt börjat ömma för de fattiga».

15 50 år Grattis RUNE MILLHAGE, Folkvisegatan 12, HISINGSBACKA RUNE HANSSON, Kabelgatan 13 C, GÖTEBORG Födelsedagar 60 år GUSTAV NORBERG, Box 1620, ÖVERHÖRNÄS GÖSTA PETTERSSON, Brolinsväg 29, SÖDERHAMN NILS ANDERSSON, Blåsvädersgat 24, GÖTEBORG SIGVARD OLSSON, PI 532, KÅGE BROR A EDVARDSSON, Sköntorpsvägen 41, 12165JOHANNESHOV år EDVIN TUNANDER, Kungsnäs 4032, SUNDSVALL HAMNAREBETAREN 15 Chile-frågan diskuterades i Luleåmöte Chileblockaden från vårt förbund intresserar allt fler eftersom det står klart att vi är de enda som i egentlig mening gör en solidaritetsinsats för Chiles folk. Vid ett möte i Luleå, där Chile-kommitten och hamnarbetarfacket gemensamt svarade för inbjudan, infann sig ett 60-tal lyssnare för att höra hur blockaden utfallit. Det var Lasse Åkerlund (redaktör för denna tidning) som gjorde resan till Luleå. Han berättade om motiven för åtgärden och bakgrunden till vad som sker. Han hoppades också att alla skulle på sitt sätt bidra till att öka trycket på juntan och angav bl a köpstrej k av juntans produkter som en av de möjliga vägarna samt ekonomiskt bistånd som en annan. Mötet var välbesökt om man tar hänsyn till tidpunkten, klockan 1300 en lördag, och gav positiva reaktioner bland lyssnarna, som företrädesvis var av yngre generationen. 16 okt: Säger general Leigh om juntans ekonomiska program:»tillämpningen av vårt ekonomiska program är inte en samling förtryckaråtgärder, utan det rör sig om ett utvecklingsprogram, en korrigering av inriktningen på produktionen. 19 nov : Chile-juntans kommentar till FN: s fördömande av brotten mot de mänskliga rättigheterna i Chile:»När man ska bedöma det här måste man ställa sig följande frågor: Begås det i vårt land brott mot de mänskliga rättigheterna i den utsträckning att det kan anses berättigat att man världen över tar avstånd från oss? För överallt begås det ju brott mot de mänskliga rättigheterna, enstaka handlingar eller fortlöpande, ibland mot regeringens önskan, ibland med deras kännedom? Använder vi oss av undantagstillståndet för att, som FN säger,»systematiskt bryta mot de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheter»? Nej, tycker generalerna, det gör dom inte. Undantagstillståndet eller det inre krigstillståndet, är det omistliga verktyg juntan använder sig av för att tvärtom skydda de mänskliga rättigheterna! Med andra ord, juntan är så hårt trängd att man inte vågar släppa på undantagslagarna, för då vet man att de chilenska arbetarna och det chilenska folket skulle ta makten. Man vågar inte släppa efter. 75 år BERTIL LINDSTRÖM, Skånegat 75,V rum 515, STOCKHOLM ESKIL LARSSON, Brännkyrkogatan 118, 1tr,11728STOCKHOLM VIKTOR ÖBERG, Box 727, DOMSJÖ ÅRSMÖTE i Holmsund Avdelningen i Holmsund har hållit sitt årsmöte. Bland besluten kan nämnas att man godkände att Sikeå inför I i vas med avdelningen. Medlemmarna där arbetar redan i samma hamn och man är där nu så få att det kan vara meningsfyllt med gemensam avdelning. Speciellt med tanke på att man nu får en egen arbetslöshetskassa. Styrelsen fick följande sammansättning : Gösta Nilsson ordförande, Lars Göran Holmlund kassör, Leif Eriksson sekreterare samt Olle Noreus, Gustav Johansson, Kjell Wallin och Tor Lundin. Revisorer: Rune Hägg ström, David Eriksson och Arne Sellstedt. ÅRSMÖTE i Söderhamn Söderhamn har hållit sitt årsmöte och valt styrelse för det kommande verksamhetsåret. Några förändringar blev det nu inte utan man gav förnyat förtroende för den förra styrelsen. Styrelsen har alltså följande sammansättning: Bengt Vikman ordförande, Kjell Magnusson kassör, Lars Landen sekreterare samt Olov Sahlin och Roland Ferner. Företagsnämndsledamöter blev Bengt Vikman, Kjell Magnusson och Roland Ferner. Till skyddsombud valdes : Stellan Andersson huvudskyddsombud Olov Sahlin, Olov Jansson och Ingvar Andersson. HAMN arbetaren * Ansvarig utgivare: Karl Nilsson, Nygatan 11, Örnsköldsvik. Tel. 0660/ * Redaktör: Lasse Åkerlund, Solgårdsgatan 20, Örnsköldsvik - Tel. 0660/ *Tryck: Kramfors Tryckeri AB 1976

16 CHILE - blockaden Hamnarbeta;blockaden mot godset från Chile visar sig vara ~ffektivt. Vi känner inte till att några fartyg anlöpt våra hamnar och försökt lossa sitt gods Såväl avsändarna som de redare, som transporterar godset, känner alltför väl till vårt förbunds solidaritet mot beslut av det här slaget och gör inte något försök att bryta bojkotten. Vi får tolka detta som en seger för förbundet och dess medlemmars envetna kamp för att ställa ti 11 problem för diktaturledarna i Chile. Det visar sig att med enighet når man resultat och 'det borde i rimlighetens namn mana till efterföljd. Det är ännu inte beslutat hur det skall bli i fortsättningen, men så mycket torde i alla fall kunna sägas att någon direkt förlängning av bojkotten knappast blir aktuell. Det kan emellertid bli frågan om punktvisa åtgärder, men sådana beslut kommer i så fall att meddelas i särskild ordning. Det förefaller som om en del frukt kommit in i landet. De har dock inte lossat ur fartyg i våra hamnar. Det verkar i stället som om fartygen destinerats till Tyskland, där de lossats. Frukten har sedan gått via landtransporter till försäljarna i vårt land. Mot sådana transaktioner står vi oss slätt och kan inget göra för att klara detta. Till Danmark och Köpenhamn har enligt vad vi erfarit försök gjorts att få varor för vidare befordran till svenska effektiv köpare. Vi vet då åtminstone ett fall där ett sådant försök misslyckades. Hamnarbetarna i Köpenhamn fick under pågående lossning reda på bojkottaktionen från vårt förbund och sedan de kontrollerat att vi verkligen ställt oss kallsinniga mot gods från Chile lämnade de arbetsplatsen och fartyget fick gå till annan hamn. Det godsets vidare öden är okända för oss. Juntans fall kan påskyndas genom åtgärder av det här slaget. Här har hamnarbetarna gått före och visat att det går att nå effekt i en samlad aktion. Vi får väl se vad andra fackliga organisationer kommer med för slags åtgärder - om det över huvud taget blir några sympatiaktioner mer. Tiden får visa hur framtiden ter sig i det avseendet. Uppvaktning om arbetsfördelning mellan hamn- och industriarbetare Hamnarbetarförbundet har vid en uppvaktning inför arbetsmarknadsminister lngemund Bengtsson påtalat den snedvridna arbetsfördelningen vid vissa hamnar främst då i Norrland. Där utför nämligen industriarbetare en hel del arbeten med lastning direkt i fartyg. Det är i första hand de fartyg som lastar genom att man kan köra ombord truckar och bilar direkt in i fartygens lastutrymmen. Vid en del arbetsplatser är det pappers medlemmar som utför sådant jobb och även Träindustrins folk har sådana arbetsuppgifter. Nu vill vårt förbund aktualisera gränsdragningen och menar, att det är regeringens sak att ingripa nu. Kontakter mellan förbunden har inte lett till önskat resultat och Hamnarbetarförbundet anser det utsiktslöst att komma närmare då positionerna är ganska låsta. Naturligtvis gav inte statsrådet något besked direkt vid uppvaktningen men han lovade att titta på de här sakerna och så småningom får man se om våra strävanden har givit önskat resultat. Bilden visar Gunnar Norberg och Olle Wickström, hamnarbetarförbundet, tillsammans med statsrådet lngemund Bengtsson, som alltså nu har bollen i sin hand.

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag

Läs mer

Uppsägning på grund av personliga skäl

Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av personliga skäl Beträffande uppsägning på grund av personliga skäl finns i motiven till Lagen om Anställningsskydd (LAS) uppräknat en mängd exempel på vad som kan utgöra saklig grund.

Läs mer

FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA

FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA Tillämpningsområde m m 1 Avtalet gäller arbetstagare

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Presentation av motionen till årsmötet i Midälvaklubben tisdagen den 17 februari 2009.

Presentation av motionen till årsmötet i Midälvaklubben tisdagen den 17 februari 2009. Presentation av motionen till årsmötet i Midälvaklubben tisdagen den 17 februari 2009. Motionen gäller ökade aktiviteter i klubben, övriga klubbar i distriktet och SPF centralt, för att manifestera och

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

Nr 2028. Mot. 1973 :2028 8

Nr 2028. Mot. 1973 :2028 8 Mot. 1973 :2028 8 Nr 2028 av herr Arne Geijer i Stockholm m. fl. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:129 med förslag tilllag om anställningsskydd, m. m. Kungl. Maj :ts proposition 1973:129 angående

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. Mot. J 971: 1118 12 Nr 1118 av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. l motion ll: 35 år 1970 (likalydande med I: 35) hemställdes om utredning och förslag

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. '

UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' Arbetsrättsreformen har av statsministern karaktäriserats som den viktigaste reformen sedan den allmänna rösträtten genomfördes. Vi anser en sådan bedömning

Läs mer

ASPO Sverige. Ändamål och syfte

ASPO Sverige. Ändamål och syfte ASPO Sverige Ändamål och syfte Peak Oil, d.v.s. oljeutvinningsstoppen, och konsekvenserna utav de fossila resursernas ändlighet är betydelsefulla för samhället på grund av det stora beroendet av fossil

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Goda skäl. att vara medlem i

Goda skäl. att vara medlem i Goda skäl att vara medlem i Det finns olika sätt att se på saker, ett är att säga skyll dig själv... Om du skadar dig på jobbet, inte får ut din semesterlön, din arbetsplats saknar omklädningsrum, eller

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb http://www.realtid.se/articlepages/200803/31/20080331200617_realtid707/20080331200617_ Realtid707.dbp.asp Magnus Olsson var finanschef på Helsingborgs kommun

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1981:3 PENSIONERING P Utkom från trycket den 3 juni 1981 Kungörelse om ändring i kungörelsen (RFFS 1979:5)

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Cirkulärnr: 10:22 Diarienr: 10/1873 Arbetsgivarpolitik: 10-2:10 AD, Avsked, uppsägning, misskötsamhet

Cirkulärnr: 10:22 Diarienr: 10/1873 Arbetsgivarpolitik: 10-2:10 AD, Avsked, uppsägning, misskötsamhet Cirkulärnr: 10:22 Diarienr: 10/1873 Arbetsgivarpolitik: 10-2:10 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Avsked, uppsägning, misskötsamhet Johanna Read Hilmarsdottir Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Läs mer

Uppsägning på grund av personliga skäl

Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av personliga skäl INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING PENSION... 2 HEL SJUKERSÄTTNING... 2 AVSKEDANDE... 2 OMPLACERINGSSKYLDIGHET...

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Svar på motion 2015:05 från Gunnar Larsson och Augustus Jackson (SD) om att avsluta Knivstas diskriminering av Mojjen KS-2015/508

Svar på motion 2015:05 från Gunnar Larsson och Augustus Jackson (SD) om att avsluta Knivstas diskriminering av Mojjen KS-2015/508 Kommunstyrelsens arbetsutskott 188 Utdrag ur PROTOKOLL OJUSTERAT 2015-11-23 Svar på motion 2015:05 från Gunnar Larsson och Augustus Jackson (SD) om att avsluta Knivstas diskriminering av Mojjen KS-2015/508

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Stockholm i januari 2015 Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Vid SPFs kongress 11-14 juni 2014 togs beslut om ändrade stadgar för förbundet samt förändring av normalstadgar för

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2003:365 Utkom från trycket den 17 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen

Läs mer

Personal Ekonomi/Finans Arbetsdomstolens dom 1998 nr 109 angående fråga om pensionsfordran Bilagor: AD-dom 1998 nr 109

Personal Ekonomi/Finans Arbetsdomstolens dom 1998 nr 109 angående fråga om pensionsfordran Bilagor: AD-dom 1998 nr 109 Cirkulärnr: 1998:152 Diarienr: 1998/2281 P-cirknr: 1998-2:54 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: AD, Pensioner Anders Mellberg Kerstin Ehlin Datum: 1998-09-21 Mottagare: Rubrik: Förhandlingssektionen

Läs mer

Sjöinkomst, Avsnitt 22 459

Sjöinkomst, Avsnitt 22 459 Sjöinkomst, Avsnitt 22 459 22 Sjöinkomst 8 kap. 23 IL 11 kap. 4 5 IL 12 kap. 4 IL 64 kap. IL 65 kap. 11 IL prop. 1995/96:227 Sammanfattning Med sjöinkomst avses i skattelagstiftningen inkomst ombord på

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) 1 of 5 21/09/2010 14:30 SFS 1987:1262 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1987-12-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:857 Arbetsrättslig

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik TÖI ROLLPEL C 013 idan 1 av 6 Vardagsjuridik Ordlista personuppgifter avgöra grundval sanningsenliga uppgifter tystnadsplikt obehörig person ansökan om uppehållstillstånd politisk asyl uppväxtmiljö ekonomiska

Läs mer

NORMALSTADGAR FÖR FÖRENING INOM SPF, SVERIGES PENSIONÄRSFÖRBUND

NORMALSTADGAR FÖR FÖRENING INOM SPF, SVERIGES PENSIONÄRSFÖRBUND 1 Namn Föreningens namn är SPF Malmabygden inom SPF Sörmlandsdistrikt av SPF, Sveriges Pensionärsförbund. Föreningens organisationsnummer är 818 501-1478 Föreningen är ideell samt partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta. Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Läs mer

ATL. Arbetstidslag. I lydelse fr.o.m. 2005-07-01. samt. Arbetstidsförordning. I lydelse fr.o.m. 2001-01-01

ATL. Arbetstidslag. I lydelse fr.o.m. 2005-07-01. samt. Arbetstidsförordning. I lydelse fr.o.m. 2001-01-01 ATL Arbetstidslag I lydelse fr.o.m. 2005-07-01 samt Arbetstidsförordning I lydelse fr.o.m. 2001-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA fååéü ää= Arbetstidslag (1982:673)... 3

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl.

Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl. Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971 Mot. 1971 1472-1473 Nr 1472 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 107 med förslag till lag om anställningsskydd för vissa arbetstagare,

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Innehåll sid 1 Namn 2 2 Ändamål 2 3 Medlemskap 2 4 Möten 2 Tid för årsmötekallelse motioner 2 Extra årsmöte 3 Antal möten 3

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:185

Regeringens proposition 2005/06:185 Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista pensionsfrågor ålderspension premiepension inkomstrelaterad pension förtidspension allmänna pensionssystemet förvärvsarbetande kärlkramp sjukbidrag

Läs mer

NUVARANDE STADGAR. Definition. Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat.

NUVARANDE STADGAR. Definition. Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat. NUVARANDE STADGAR För ÅKEREDS TENNISKLUBB, grundad 1969. "Idrottens mål och inriktning" Definition Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:460 Utkom från trycket den 27 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

ROM 2015. Gör din röst hörd! Dagordningen

ROM 2015. Gör din röst hörd! Dagordningen ROM 2015 Gör din röst hörd! 1 Dagordningen Dagordningen, eller ärendelistan som den ibland kallas, är en sorts plan över vad mötet ska diskutera och i vilken ordning. Det finns regler i stadgarna för vilka

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada

Välfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Välfärdstendens 216 Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Inledning Folksam har sedan år 27 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska

Läs mer

*Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg. Centrala förhandlingarna. Insändare från Västtrafik

*Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg. Centrala förhandlingarna. Insändare från Västtrafik *Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Centrala förhandlingarna Insändare från Västtrafik Enkäten om våra grupper Information inför konflikten Vad

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

SAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, 2015. arbete och pengar. Varför arbetar vi?

SAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, 2015. arbete och pengar. Varför arbetar vi? arbete och pengar Varför arbetar vi? Har det alltid sett ut såhär? Historiskt Ganska lite arbete i maklig takt lösa mat för de flesta. Jordbrukssamhället Mer arbetsintensivt Finns "fri" tid. SAMSAM 1a1

Läs mer

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Förbundet omfattar de föreningar som är medlemmar i SAFF, och som har hemvist inom distriktets geografiska område.

Förbundet omfattar de föreningar som är medlemmar i SAFF, och som har hemvist inom distriktets geografiska område. Kap 1 Allmänna bestämmelser 1 Uppgift Södra Svenska Amerikansk FotbollsFörbund. nedan benämnt förbundet, skall, enligt dessa stadgar och Svenska Amerikansk Fotbollförbundets (SAFF) stadgar, såsom SAFFs

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer