Preliminär analys av konsekvenserna av förhandlingsresultatet om 2017 års pensionsreform

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Preliminär analys av konsekvenserna av förhandlingsresultatet om 2017 års pensionsreform"

Transkript

1 Preliminär analys av konsekvenserna av förhandlingsresultatet om 2017 års pensionsreform

2 1

3 Inledning Finlands Näringsliv, Kyrkans arbetsmarknadsverk, Kommunarbetsgivarna, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Tjänstemannacentralorganisationen STTK och Statens arbetsmarknadsverk nådde en gemensam syn på innehållet i en pensionsreform som ska träda i kraft år Förhandlingsresultatet bygger på regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas mål att höja pensioneringsåldern och minska hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin. Uppgörelsen finns i sin helhet på webbplatsen pensionsreformen.fi. Underlag för beredningen av pensionsreformen utgörs bl.a. av följande rapporter som utkommit åren 2013 och 2014: The pension system in Finland: Adequacy, sustainability and system design (Barr 2013) The pension system in Finland: Institutional structure and governance (Ambachtsheer 2013) Lakisääteiset eläkkeet pitkän aikavälin laskelmat 2013 (Risku m.fl. 2013) Eläkeiän sitominen elinaikaan miten käy työurien ja tulonjaon? (Lassila m.fl. 2013) Vuoden 2005 eläkeuudistuksen vaikutus eläkkeellesiirtymisikään (Uusitalo & Nivalainen 2013) Suomen eläkejärjestelmän sopeutuminen eliniän pitenemiseen (den s.k. Pekkarinen-gruppens rapport 2013) Sosioekonomiset erot työurat, eläkkeelle siirtyminen ja eläkejärjestelmä (Järnefelt m.fl. 2014) Näkökulmia perhe-eläkkeen kehittämistarpeisiin (Hietaniemi & Ritola 2014) Selvityksiä ja laskelmia Suomen eläkejärjestelmää koskeneen kansainvälisen arvion johdosta (Kautto 2014) De egentliga förhandlingarna har mångsidigt berört frågor som gäller arbetspensionsförmånerna och finansieringen av dem. Enligt arbetskarriärsavtalet från år 2012 har förhandlingarna gällt beaktandet av den förväntade livslängdens ökning, åldersgränserna inom pensionssystemet, förtidspensionssystemen, pensionstillväxten och tidpunkten då pensionen börjar tillväxa, bestämningen av invalidpension, avdraget för löntagaravgiften från den pensionsgrundande lönen, index och avgiftsutvecklingen. Pensionsskyddscentralen har under olika faser av förhandlingarna producerat beräkningar och promemorior om teman som förhandlingsparterna begärt. Finansministeriet har utgående från uppgifter som Pensionsskyddscentralen lagt fram gjort en beräkning av förhandlingsresultatets inverkan på hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin. Finansministeriets analys finns på ministeriets webbplats. I denna promemoria presenteras Pensionsskyddscentralens analyser av konsekvenserna av uppgörelsen om 2017 års pensionsreform. Analyserna är preliminära och de kan kompletteras och preciseras 2

4 senare. Bl.a. informationen om reformens innehåll i detalj, preciserade bedömningar av de beteendeförändringar som reformen medför och uppdaterade bedömningar av den allmänna ekonomiska utvecklingen kan påverka konsekvensanalysens innehåll. Konsekvensanalyserna i promemorian bygger i regel på resultat som har tagits fram med hjälp av Pensionsskyddscentralens modell för beräkning av långsiktiga prognoser (PTS-modellen). Pensionsskyddscentralens beräkningsmodell har utvecklats för bedömningen av hur pensionsutgifterna, pensionsavgifterna och medelpensionerna utvecklas. Utöver PTS-kalkylerna har det behövts uppgifter om den befolkning som berörs av reformen och eventuella beteendeförändringar som reformen kan medföra. Vidare har det behövts exaktare och mera detaljerade bedömningar av ändringarnas inverkan på pensionsnivåerna. Svar på dessa frågor har sökts med hjälp av uppgifter ur Pensionsskyddscentralens pensions- och intjäningsregister och en mikrosimuleringsmodell som utvecklats på Pensionsskyddscentralen. Konsekvensanalysen har uppstått genom samarbete mellan sakkunniga på Pensionsskyddscentralen. De kalkyler som ingår i konsekvensanalysen har producerats av Kaarlo Reipas, Ismo Risku, Mikko Sankala, Hannu Sihvonen och Heikki Tikanmäki. Andra medverkande i arbetet med konsekvensanalyserna är Jukka Appelqvist, Marjukka Hietaniemi, Noora Järnefelt, Mikko Kautto, Satu Nivalainen och Jukka Rantala. Mikko Kautto Direktör Forskning, statistik och planering Pensionsskyddscentralen 3

5 Föreslagna ändringar Den gällande arbetspensionslagstiftningen framgår av pensionslagarna (se t.ex. Työeläkelainsäädäntö Eläketurvakeskuksen käsikirjoja 01/2014). Det finns omfattande information om det finska pensionssystemet och bestämningen av pensionerna bl.a. på webbplatsen etk.fi. Uppgörelsen om 2017 års arbetspensionsreform finns på webbplatsen pensionsreformen.fi. Figur 1 och tabell 1 visar den målsatta pensionsåldern, den lägsta åldern för ålderspension och den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten enligt uppgörelsen. Dessa åldersgränser har delvis bestämts direkt i uppgörelsen och bestäms delvis enligt den framtida befolknings- och sysselsättningsutvecklingen. I tabell 2 sammanställs de viktigaste förslagen till ändringar av pensionsförmånerna. Figur 1. Åldersgränserna för ålderspension, en del har fastställts direkt i uppgörelsen (enhetliga kurvor) och en del bestäms enligt den framtida befolknings- och sysselsättningsutvecklingen (streckade kurvor) 4

6 Tabell 1. Lägsta ålder för ålderspension för personer födda samt uppskattningar av målsatt pensionsålder och lägsta ålder för ålderspension för personer födda efter år 1964 enligt uppgörelsen. Födelseår Lägsta ålder för ålderspension 1 Målsatt pensionsålder år år år år år 63 år 10 mån år 3 mån 64 år 2 mån år 6 mån 64 år 7 mån år 9 mån 65 år år 65 år 4 mån år 3 mån 65 år 9 mån år 6 mån 66 år 1 mån år 9 mån 66 år 6 mån år 66 år 11 mån år 67 år år 67 år 2 mån år 2 mån 67 år 4 mån år 4 mån 67 år 6 mån år 6 mån 67 år 8 mån år 8 mån 67 år 10 mån år 9 mån 68 år år 11 mån 68 år 2 mån år 6 mån 69 år år 11 mån 69 år 8 mån år 5 mån 70 år 4 mån år 9 mån 70 år 11 mån år 1 mån 71 år 5 mån år 3 mån 71 år 11 mån 1 Den lägsta åldern för ålderspension för dem som är födda år 1965 eller senare bestäms enligt befolknings- och sysselsättningsutvecklingen. 2 Den målsatta pensionsåldern bestäms enligt utvecklingen av den lägsta åldern för ålderspension och den förväntade livslängden. 5

7 Tabell 2. Hur pensionerna bestäms enligt gällande lagstiftning och enligt uppgörelsen om pensionsreform Ålderspension Nu Förhandlingsresultat Pensionsålder Flexibel Flexibel i ett tidsfönster på 5 år. Den lägsta åldern höjs med 3 mån/födelseårskull till 65 år, med början från dem som är födda år Höjs ca 1 2 mån/födelseårskull fr.o.m. år De övre åldersgränserna höjs på motsvarande sätt. Pensionsgrundande inkomster Arbetsinkomsten under varje kalenderår efter avdrag för arbetstagarens avgift och efter justering med lönekoefficienten. Arbetsinkomsten under varje kalenderår efter justering med lönekoefficienten. Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift Tillväxtprocentsatsen Förtida uttag/uppskov Höjd från 53 års ålder. Dras av från den pensionsgrundande lönen. 1,5 % före 53 års ålder 1,9 % i åldern år 4,5 % i åldern år Inget förtida uttag. Uppskovsförhöjning 0,4 % för varje uppskovsmånad efter den högsta pensionsåldern. Livslängdskoefficient Räknas för varje åldersgrupp vid 62 års ålder. Avgiften är 1,5 % -enheter högre i ålder år under en övergångsperiod t.o.m. år Inga avdrag från den pensionsgrundande lönen. 1,5 % från 17 års ålder till den övre åldersgränsen för respektive åldersgrupp. 1,7 % i åldern år under övergångsperioden t.o.m Partiell ålderspension med förtidsminskning på 0,4 % för varje månad som pension tas ut i förtid. Uppskovsförhöjning av den intjänade pensionen med 0,4 % för varje uppskovsmånad efter den lägsta åldern för ålderspension. Räknas för varje åldersgrupp vid lägsta åldern för ålderspension - 1 år, när den lägsta åldern för ålderspension är högre än 65. Till dess på samma sätt som idag. Invalidpension Slutålder för återstående tid Den antagna inkomsten för återstående tid Pensionstillväxt för inkomsten för återstående tid Nu Förhandlingsresultat 63 Lägsta ålder för ålderspension det år då arbetsoförmågan inträder. 5 kalenderår före arbetsoförmågan, efter 5 kalenderår före arbetsoförmågan, efter avdrag för arbetstagarens avgift och justering med lönekoefficienten. justering med lönekoefficienten. 1,5 % 1,5 % 6

8 Livslängdskoefficienten Ålderns och yrkesbanans inverkan Deltidspension Den livslängdskoefficient som tillämpas på dem som fyller 62 år det år då arbetsoförmågan inträder. Tillämpas dock endast på den intjänade pensionen före arbetsoförmågan. Arbetsoförmågans yrkesrelaterade natur betonas efter fyllda 60 år, vilket ger mildare kriterier för invalidpension. När den lägsta åldern för ålderspension har stigit till 65 år tillämpas livslängdskoefficienten för det år då arbetsoförmågan inträder. Till dess som idag. Utöver invalidpension införs arbetslivspension. Den kan beviljas personer som fyllt 63 år som i minst 38 år har haft arbete som medfört belastning och slitage. Kravet på nedsatt arbetsförmåga är lättare än dagens kriterier för dem som fyllt 60 år, yrket betonas. Nu Förhandlingsresultatet Pensionsform Deltidspension Partiell ålderspension Nedre åldersgräns 61 år för dem som är födda 1954 eller 61 år, höjs till 62 år 2027 senare Villkor Ganska lång yrkesbana Inga särskilda krav eller begränsningar. Krav på heltidsarbete före deltidspensionen Arbetsinkomsten vid sidan av deltidspensionen ska vara % av den stabiliserade arbetsinkomsten. Kräver avtal med arbetsgivaren. Pensionens nivå 50 % av skillnaden mellan den stabiliserade inkomsten och inkomsten av deltidsarbetet. 25 % eller 50 % av den intjänade ålderspensionen. Förtida uttag Ålderspension Uppskov Deltidspensionen och ålderspension som beviljas efter den förtidsminskas inte. Ny pension tillväxer för deltidsarbetet enligt 1,9 % eller 4,5 % som för annat arbete. Om deltidspensionen fortgår när deltidspensionären har fyllt 68 år, ändras den till en lika stor ålderspension och på den outtagna delen beräknas en uppskovsförhöjning. Den uttagna pensionsdelen förtidsminskas med 0,4 %/mån, om pensionen börjar före den lägsta åldern för ålderspension. Minskningen är bestående. För arbete jämsides med partiell ålderspension tillväxer pension med 1,5 % som för annat arbete. På den outtagna pensionsdelen beräknas en uppskovsförhöjning från den lägsta åldern för ålderspension. 7

9 Analys av konsekvenserna på lång sikt och antagandena som analysen bygger på Beräkningsmodell som använts för produktionen av konsekvensanalysen Pensionsskyddscentralen publicerade sin senaste långsiktiga prognos i oktober 2013 (Lakisääteiset eläkkeet pitkän aikavälin laskelmat 2013, ETK:n Raportteja 04/2013). Rapporten innehåller beräkningar om den lagstadgade pensionsutgiftens och den genomsnittliga förmånsnivåns utveckling och finansieringen av arbetspensionerna inom den privata sektorn åren Beräkningarna har gjorts med hjälp av beräkningsmodellen för långsiktiga prognoser. Konsekvensanalysen i denna promemoria har tagits fram med hjälp av samma beräkningsmodell för långsiktiga prognoser (den s.k. PTS-modellen) som beräkningarna i rapporten. Närmare beskrivningar av beräkningsmodellen och utgångsuppgifterna för den samt antagandena i modellberäkningarna finns i rapporten. De år 2013 rapporterade långsiktsberäkningarna och de tabeller som hänför sig till dem finns att få genom publikationstjänsten på webbplatsen etk.fi. Uppdatering av beräkningsmodellen Inför denna konsekvensanalys uppdaterades konjunkturutvecklingens utfall och utsikter. De långsiktiga antagandena är dock desamma som i rapporten från Först senare är det möjligt och meningsfullt att göra en grundligare uppdatering av utgångsdata i modellen och nya beräkningar. Uppdateringen av beräkningen beskrivs i en separat promemoria. Befolkningsprognosen i beräkningarna är densamma som i PTS2013-rapporten. Ända till år 2060 är befolkningsprognosen densamma som Statistikcentralens befolkningsprognos från år Enligt den minskar antalet personer i arbetsför ålder något ända fram till 2030-talet och antalet personer som fyllt 65 år ökar under hela prognosperioden. Till följd av detta ökar äldreförsörjningskvoten (antalet personer som fyllt 65 i förhållande till personer i åldern år) från den nuvarande nivån på ca 30 procent till 44 procent år 2030 och till 50 procent på 2060-talet. Siffrorna om antalet sysselsatta har uppdaterats för att motsvara faktiska sysselsättningssiffror och de färskaste prognoserna om samhällsekonomin. Efter justeringarna är antalet sysselsatta de närmaste åren här mindre än enligt PTS2013-prognosen. Skillnaden i antalet sysselsatta är störst år 2015, då antalet sysselsatta är ca 1,7 procent mindre än i basprognosen i PTS2013. Antagandet är att antalet sysselsatta småningom återgår till den långsiktiga utvecklingen. År 2030 förutspås antalet sysselsatta vara ca , några tiotals tusen fler än på utgångsnivån. År 2030 antas sysselsättningsgraden vara ca 72 procent. Antalet äldre ökar snabbare än antalet sysselsatta, varför de sysselsattas befolkningsandel minskar. Eftersom befolkningens åldersstruktur ändras, ökar också antalet pensionstagare i förhållande till antalet sysselsatta. 8

10 På motsvarande sätt har BNP uppdaterats för att motsvara utfallet och BNP-ökningen har justerats nedåt för de närmaste åren. På grund av den svaga ekonomiska utvecklingen är också förtjänstnivåindexets ökning i den uppdaterade PTS-modellen långsammare under de närmaste åren och indexhöjningarna av de löpande pensionerna mindre. En skillnad jämfört med PTS2013-prognosen är att det "frusna" arbetspensionsindexet för år 2015 har beaktats. Dessutom har avkastningen av tillgångarna åren 2013 och 2014 beaktats i uppdateringen. Också i fråga om förtjänstnivån och placeringsavkastningen är antagandet att de småningom återgår till den långsiktiga utvecklingsbanan enligt PTS2013- rapporten. Den utgår från att förtjänstnivån reellt ökar 1,6 procent om året och realavkastningen av placeringarna av arbetspensionspengarna är 3,5 procent om året. Justeringarna av antagandena om sysselsättningsutvecklingen, förtjänstnivåindexet och konjunkturläget på kort sikt medför en liten sänkning av lönesumman i början av beräkningsperioden. Det minskande antalet sysselsatta och den krympande lönesumman ökar pensionsutgiften i förhållande till lönesumman i början av beräkningsperioden. Mindre indexhöjningar och frysningen av index år 2015 har en motsatt inverkan. Till följd av den svaga sysselsättnings- och löneutvecklingen under den första delen av beräkningsperioden tillväxer pensionerna lite mindre, vilket leder till att de pensioner som ska betalas på medellång sikt är lite mindre. Under den första delen av beräkningsperioden ökar ArPL-utgifterna i förhållande till lönesumman snabbare än man uppskattat tidigare, och därför ser trycket att höja ArPL-avgiften större ut i den uppdaterade basprognosen. Fondmedlen i förhållande till lönesumman är under den första delen av beräkningsperioden större här än i den tidigare beräkningen, i synnerhet på grund av att lönesumman är lägre. Å andra sidan möjliggör mindre intjänade pensioner och större tillgångar i förhållande till lönesumman en lägre ArPL-avgift på medellång sikt. Produktionen av analyser och osäkerheten kring beräkningarna I konsekvensanalysen i denna promemoria jämförs utvecklingen som den bedöms bli med de gällande bestämmelserna och utvecklingen som den bedöms bli med bestämmelser enligt förhandlingsresultatet med hjälp av den ovan beskrivna beräkningsmodellen. I promemorian kallas dessa för basberäkning och jämförberäkning. Konsekvensanalyserna har gjorts så att de parametrar som gäller bestämningen av pension i PTSmodellen har ändrats så att de följer uppgörelsen. När de delar som gäller pensionsförmånerna och finansieringen ändras, men de övriga delarna i modellen (bl.a. befolkningen och den allmänna ekonomiska utvecklingen) är lika i modellerna, kan skillnaderna i resultat mellan bas- och jämförberäkningen tolkas som sammanlagd verkan av elementen i uppgörelsen. I denna konsekvensanalys rapporteras inte den osäkerhet som oundvikligen hänför sig till beräkningarna. Det är klart att man inte i förväg kan ha kännedom om dödligheten, pensionsfrekvensen, inkomstnivåutvecklingen eller avkastningen på pensionsfonderna om flera årtionden. Om deras utveckling måste man göra antaganden som bygger på det historiska utfallet. Basberäkningens natur är att 9

11 beskriva hur utvecklingen ser ut om befolkningsutvecklingen överensstämmer med prognoserna och utvecklingen fortgår som den gjort hittills. Beräkningarnas huvudsakliga uppgift är snarare att stödja beslutsfattandet idag än att ge en exakt prognos om framtiden. I den långsiktiga rapporten som publicerats tidigare finns beräkningar om hur ändringar av de viktigaste antagandena om den ekonomiska och demografiska utvecklingen påverkar resultaten av beräkningen. Känslighetsanalyser skulle ge nyttig tilläggsinformation också med tanke på tolkningen av denna konsekvensanalys, men skulle göra promemorian avsevärt mycket mer omfattande. Riktgivande kan man konstatera att liknande känsligheter och osäkerhet hänför sig till jämförberäkningen som det har rapporterats i samband med basberäkningen. Om den ekonomiska utvecklingen fortsättningsvis är svag, uppstår det tryck att höja pensionsavgifterna mer än i basberäkningen. Förändringar i pensionsövergångarna, sysselsättningen och arbetslösheten De planerade ändringarna av lagstiftningen skulle påverka sannolikheten av övergång i ålderspension, risken för arbetsoförmåga och risken för arbetslöshet bland äldre och övergång i andra former av pension. Förändringarna av dessa sannolikheter bestämmer i sin tur hur mycket antalet pensionstagare, sysselsatta och arbetslösa förändras till följd av lagändringen. Utgångspunkten för bedömningen av beteendeförändringar har varit att lagändringarna endast påverkar de personer som är i en sådan ålder att de berörs av ändringarna av åldersgränserna. Detta antagande gör det enklare att göra och tolka beräkningar. I princip kan ändringarna av pensionsavgifterna och pensionsförmånerna också påverka sysselsättningen bland unga och medelålders. Dessa verkningar är dock indirekta och det finns ingen säker information om deras storleksklass eller ens deras riktning. Det är inte lätt att bedöma framtida övergångssannolikheter. Om folk fortsätter att arbeta eller går i pension påverkas också av många andra faktorer än pensionslagstiftningen (Tuominen m.fl. 2012). Sådana andra faktorer är bl.a. efterfrågan på arbete, arbetsförhållanden, arbetsförmåga, fritidens attraktivitet, makens och familjens situation, värderingar och preferenser. Å andra sidan påverkas människors val av bl.a. pensionsstigarnas existens, möjligheterna att använda dem alternativt (substitution), signaleffekter som skapas av olika åldersgränser samt informationen om pensionsskyddet, värdringar och attityder (t.ex. Hakola & Määttänen 2007; Kyyrä 2010; Barr 2013, Määttänen 2013). Av forskningsresultaten om substitutionseffekter och signaleffekter kan man inte dra entydiga slutsatser som vägledning för antaganden. Incitamenteffekterna berör personer i olika situationer på olika sätt (Määttänen 2013; Uusitalo & Nivalainen 2013). Beteendet kring övergången i pension och bakgrundsfaktorerna för det varierar bl.a. enligt kön, utbildning, socioekonomisk ställning och förändras dessutom över tid (t.ex. Rantala 2008; Järnefelt 2011; Jauhiainen & Rantala 2011; Nivalainen 2013; Järnefelt m. fl. 2014). Genom reformen ändras uttryckligen villkoren för ålderspension och pensionsalternativen efter den nuvarande lägsta åldern för ålderspension. Jämfört med tidigare ändringar av förtidspensionsstigar är 10

12 det svårare att göra förhandsbedömningar, eftersom det till centrala delar saknas evidensbaserad information om hur människorna beter sig i sådana situationer. I förhållanden med högre ålder för ålderspension och arbetslivspension måste man t.ex. bedöma invalidpensionsfrekvensen bland åldersgrupper som enligt tidigare lagstiftning skulle ha kunnat gå i ålderspension. I sista hand kommer det an på senare empirisk forskning att bedöma övergångarna och olika faktorers inverkan. I förväg är det svårare att bedöma verkningarnas storleksklass än deras riktning. Därför har det under förhandlingarnas gång producerats beräkningar som bygger på olika antaganden om beteendet. De resultat som presenteras i denna promemoria bygger på förändringar i pensionsfrekvensen med underlag av information om befolkningens tillstånd, förändringar som skett och tidigare lagändringars verkningar, som fås ur Pensionsskyddscentralens register. De föreslagna ändringarna gäller i synnerhet villkoren för övergången i ålderspension. En höjning av åldersgränsen höjer emellertid inte den faktiska pensioneringsåldern fullt ut (se t.ex. Määttänen 2013). Med åldern ökar risken för arbetsoförmåga, men i och med att arbetslöshetsslussen kommer att finnas kvar och det kommer att införas en ny arbetslivspension är det möjligt att lämna arbetslivet före den egentliga pensionsåldern. När åldersgränserna stiger kan man vänta sig både att sysselsättningen förbättras och att invalidpensionsfrekvensen och arbetslösheten ökar i åldersgrupper som har passerat den nuvarande lägsta åldern för ålderspension. Antagandena om pensionsfrekvensen, risken för arbetsoförmåga och arbetslösheten har vi försökt definiera så att de är i harmoni med de föreslagna ändringarna av förmånerna. I figurerna 2 och 3 åskådliggörs antagandena om risken för arbetsoförmåga och ålderspensionsfrekvensen. Figur 2. Invalidpensionsfrekvensen bland personer födda år 1962 i basberäkningen och jämförberäkningen år

13 Figur 3. Ålderspensionsfrekvensen bland personer födda år 1962 i basberäkningen och jämförberäkningen år Det är svårt att i förväg uppskatta antalet personer som kommer att gå i arbetslivspension. Erfarenheterna av individuell förtidspension ger vid handen att det spelar en stor roll för pensionsövergångarna hur attraktiv en pensionsförmån är, vilka villkoren för den är och hur villkoren bedöms och tolkas. Enligt uppgörelsen förutsätter arbetslivspensionen 38 års yrkesbana. Utgående från det omfattar den potentiellt en rätt stor grupp. År 2011 hade 70 procent av de 62-åringar som inte var pensionerade arbetat i 35 år eller längre, medan 38 procent hade arbetat i 40 år eller längre. Enligt uppgörelsen ska villkoren för hur pensionen bestäms preciseras under den fortsatta beredningen. Då kan också uppskattningen av övergångarna i denna pensionsform preciseras. I fråga om arbetslivspensionsfrekvensen har det antagits att knappt 5 procent av de personer som har arbetat länge också uppfyller de övriga kriterierna för pensionen och går i arbetslivspension. 12

14 Beräkningsresultaten Resultaten av beräkningarna med Pensionsskyddscentralens PTS-modell har sammanställts i följande avdelningar: Konsekvenserna för pensionsövergångarna och sysselsättningen Konsekvenserna för pensionsnivån och livslängdskoefficienten Konsekvenserna för finansieringen av pensionsskyddet Konsekvenserna för olika generationer och kön Konsekvenserna för pensionsövergångarna och sysselsättningen Enligt uppgörelsen beror ändringarna av åldersgränserna efter år 2030 på den framtida demografiska och ekonomiska utvecklingen enligt en särskild förhandlingsmekanism. Även höjningen av åldersgränsen för rätt till arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar bedöms enligt uppgörelsen separat utgående från den faktiska utvecklingen. Beräkningarna i denna promemoria grundar sig på antagandet att pensionsåldersgränserna i framtiden höjs enligt ett tidsschema som bestäms av den förväntade livslängdens utveckling. Det har alltså antagits att villkoren för höjning av åldersgränserna inte förhindrar att åldersgränserna höjs eller gör höjningarna långsammare. Likaså har det antagits att höjningen av åldersgränsen för rätten till arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar för dem som är födda år 1961 eller senare genomförs. Om åldersgränserna för ålderspension efter år 2030 höjdes långsammare än antagits, skulle reformen höja pensionernas nivå mindre än uppskattat. Det är dock inte klart hur höjningarna av åldersgränserna från och med år 2030 kommer att påverka utgifts- och avgiftsnivån på lång sikt. Om höjningarna av åldersgränserna efterföljs av en tillräcklig ökning av sysselsättningen, kan höjningarna stärka den finansiella balansen i pensionssystemet. Om arbetsoförmågan och arbetslösheten bland äldre personer dock blir hög, försvagar höjningarna av åldersgränserna arbetspensionssystemets ekonomiska hållbarhet. I en sådan situation skulle höjningar av åldersgränsen öka sysselsättningen och lönesumman endast litet, men de nya pensionernas nivå skulle stiga till följd av att livslängdskoefficienten blir mildare och den kalkylmässiga tiden i arbetslivet förlängas. Då skulle höjningarna av åldersgränserna från 2030-talet öka pensionsutgifterna i förhållande till lönesumman. En successiv höjning av åldern för ålderspension senarelägger pensionsövergångarna och ökar antalet sysselsatta. Samtidigt ökar höjningen av åldersgränsen för ålderspension den totala invalidpensionsfrekvensen. På lång sikt minskar övergångarna i invalidpension efter åldersgrupp enligt antagandena i basberäkningen. När åldersgränsen för ålderspension stiger kommer det å andra sidan med äldre åldersgrupper, som har en högre risk för arbetsoförmåga än yngre åldersgrupper. Som en nettoeffekt av dessa två fenomen ökar antalet invalidpensioner jämfört med basberäkningen. 13

15 Också den nya arbetslivspensionen ökar pensionsövergångarna före den egentliga åldern för ålderspension. Hur allmänt det blir att gå i arbetslivspension är kraftigt beroende av kriterierna för att pension ska beviljas och hur kriterierna tolkas vid behandlingen av ansökningarna. I och med att deltidspensionen ersätts med en partiell ålderspension minskar tiden som delvis pensionerad, men påverkar knappt den förväntade pensioneringsåldern eller sysselsättningen, eftersom antagandet är att det inte sker stora förändringar i fråga om förvärvsarbete vid sidan av pension. Ändringen av åldersgränserna för rätten till arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar ökar sysselsättningen endast litet på årsnivå. Den inverkar inte på tidpunkten för pensionsövergången. Risken för att hamna i arbetslöshetsslussen påverkas av villkoren för arbetslivspensionen. Dessa stigar för tidigt utträde ur arbetskraften ersätter delvis varandra. Tillsammans påverkar ändringarna av olika pensionsslag och åldersgränser den totala pensionsfrekvensen. Med siffror som räknats ut utgående från de antagna övergångarna får man en uppskattning av den förväntade pensioneringsålderns utveckling på lång sikt (figur 4). 1 Enligt beräkningen kan pensioneringsåldern nå 62,3 års nivå kring år Om dessutom en tredjedel av dem som går i ålderspension gör det först vid sin målsatta pensionsålder, är den förväntade pensioneringsåldern för en 25-åring 62,4 år Antagandet om den målsatta pensionsålderns inverkan ingår inte i konsekvensanalysen i denna promemoria. Efter år 2025 senareläggs pensionsövergångarna ytterligare i och med att åldersgränserna höjs. År 2027 är den lägsta åldern för ålderspension 65 år och den beräknade förväntade pensioneringsåldern 62,4 år. Efter 2020-talet stiger åldersgränsen för ålderspension genom att den binds vid förhållandet mellan den förväntade livslängden för personer i pensionsålder och den beräknade tiden i arbetslivet (från 18 års ålder till den lägsta åldern för ålderspension) (figur 4). 1 I beräkningen har åldersgränserna höjts i hela år. Det medför hack i sysselsättnings- och utgiftsutvecklingen och i synnerhet i analyserna om olika generationer (se figurerna 6, 9, 12, 13 och 14). I figurerna 4 och 7 har de ändringar av pensionsåldern på årsnivå som beror på beräkningstekniken jämnats ut. 14

16 Figur 4. Utfallet av den förväntade pensioneringsåldern åren och den uppskattade utvecklingen åren enligt basberäkningen och jämförberäkningen Till följd av reformen antas antalet sysselsatta öka. År 2025 skulle antalet sysselsatta vara ca större än enligt basberäkningen (figur 5). Tack vare reformen skulle sysselsättningsgraden bland åringar totalt vara ca en procentenhet högre jämfört med basberäkningen. Till följd av att åldersgränserna höjs så småningom ökar skillnaden till basberäkningen till ca två procentenheter mot slutet av beräkningsperioden. 15

17 Figur 5. Antalet sysselsatta och sysselsättningsgraden i bas- och jämförberäkningarna Enligt antagandena påverkas förändringarna av sysselsättningen endast av en högre sysselsättning bland äldre arbetstagare. Hur arbetslivet förlängs mot slutet åskådliggörs av figur 6, som beskriver sysselsättningsgraden bland befolkningen över 50 år enligt basberäkningen och jämförberäkningen. 16

18 Figur 6. Sysselsättningsgraden bland personer födda 1962 enligt basberäkningen och jämförberäkningen* * Figuren har korrigerats Konsekvenserna för pensionsnivån En del av de föreslagna ändringarna av förmånerna höjer pensionernas nivå, medan en del sänker den. Ändringarna av tiden och procentsatserna för pensionstillväxten är de synligaste av dem. Tiden för pensionstillväxten ökar i och med att 17-åringar tas med och de övre åldersgränserna höjs. Procentsatserna för pensionstillväxten anpassas till den längre tiden. För ändringen av dem föreslås också en övergångsperiod så att höjningen av åldern för ålderspension och ändringen av pensionstillväxten inte drabbar samma åldersgrupper med hela sin kraft. Pensionen bestäms utifrån lönen utan att det görs avdrag för löntagaravgiften, vilket höjer den pensionsgrundande inkomsten och med tiden också pensionens nivå. Tack vare ändringen blir det också genomskinligare hur pensionen bestäms. Det föreslås också ändringar i fråga om livslängdskoefficienten. Enligt uppgörelsen ska livslängdskoefficientens inverkan göras mindre brant när den lägsta åldern för ålderspension knyts till den förväntade livslängden. Livslängdskoefficienten infördes genom 2005 års arbetspensionsreform. Den är en automatisk stabilisator som reagerar på medellivslängdens ökning. Målet för livslängdskoefficienten 17

19 är att pensionskapitalet ska hållas fast och sakta av arbetspensionsutgiftens ökning till följd av den ökande livslängden. Vid reformen görs livslängdskoefficienten mildare, eftersom anpassningen till den ökande livslängden också ska ske genom att ändra tiden med pension. Om livslängdskoefficienten användes i sin nuvarande form tillsammans med en höjning av pensionsåldern skulle det innebära att pensionssystemet hade två automatiska mekanismer för anpassning till den ökande livslängden. Den nuvarande livslängdskoefficientens grundläggande uppgift är att hålla pensionens kapitalvärde konstant i förhållande till en fast pensionsålder. När pensionsåldern stiger enligt uppgörelsen, minskar pensionens kapitalvärde. Eftersom pensionsåldern dock höjs långsammare än livslängden ökar, förlängs också tiden som pensionär. Den mildrade livslängdskoefficienten ska hålla pensionens kapitalvärde konstant i överensstämmelse med denna förlängda pensionärstid, som ändå är längre än pensionärstiden enligt gällande lagstiftning. Till följd av detta minskar livslängdskoefficientens minskande inverkan på nya pensioner. I figur 7 presenteras en uppskattning av livslängdskoefficienten enligt gällande lagstiftning och enligt uppgörelsen. Figur 7. Den nuvarande och den mildrade livslängdskoefficienten för olika födelseår. Konsekvenserna av att livslängdskoefficienten görs mindre brant kommer att synas i pensionsnivåerna för dem som är födda efter mitten av 1960-talet. Livslängdskoefficienten enligt gällande lag uppskatttas minska de pensioner som börjar betalas t.ex. till dem som är födda 1980 med ca 15 procent. I en modell enligt uppgörelsen minskar däremot dess minskande inverkan till 12 procent av nivån på en ny ålderspension. 18

20 De föreslagna ändringarna har flera konsekvenser också för invalidpensionerna. För det första förlängs den s.k. återstående tiden, som beaktas vid beräkning av en invalidpension, eftersom slutåldern för beräkningen också i framtiden ska vara densamma som den lägsta åldern för ålderspension. Det har en höjande inverkan på invalidpensionen. Pensionstillväxten för återstående tid är 1,5 procent. Å andra sidan ska livslängdskoefficienten också tillämpas på pensionen för återstående tid, vilket innebär att invalidpensionens nivå höjs återhållsammare. De föreslagna ändringarna påverkar pensionernas genomsnittliga nivå förutom direkt genom reglerna för hur pensionens bestäms också indirekt genom att tiden i arbetslivet förlängs. Höjningen av åldern för ålderspensionen förlänger både den faktiska yrkesbanan och den s.k. kalkylmässiga yrkesbanan som kan ge pensionstillväxt. Kalkylmässiga tider är förutom den återstående tiden i invalidpension också t.ex. perioder med sjukdagpenning och med inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner. Dessa har en höjande inverkan på pensionernas medelnivå. I figur 8 presenteras medelpensionens utveckling i förhållande till uppskattade arbetsinkomster. I basberäkningen höjs medelpensionen i förhållande till medellönen ännu till den första delen av 2020-talet, i hög grad på grund av att arbetspensionssystemet fortfarande håller på att börja gälla fullt ut. Nya pensionstagare under de närmaste åren är personer med en hellång yrkesbana och därför är nypensionerades medelpensioner högre nu än under tidigare år. Livslängdskoefficientens sänkande inverkan på pensionernas nivå börjar synas småningom och medelpensionens nivå jämfört med medellönen börjar försvagas. När man tolkar medelpensionens utveckling i jämförberäkningen är det bra att lägga märke till att de sysselsattas åldersstruktur, lönesumman och pensionstagarnas åldersstruktur förändras till följd av lagändringen. I jämförberäkningen höjs både arbetsinkomsterna och pensionsnivåerna. Utvecklingsriktningen har redan länge varit den att medelpensionen ökar med tiden, eftersom nya begynnande pensioner på grund av höjningen av lönenivån är större än pensioner som upphör. Under reformens första skede förändras utvecklingsbilden något, eftersom antalet nya begynnande ålderspensioner minskar till följd av att åldersgränsen för ålderspension höjs, och dessutom senareläggs pensionen i synnerhet i de grupper där pensionsnivån är högre än genomsnittet. Dessa faktorer kommer tillsammans att vara ägnade att till en början sänka medelpensionen i förhållande till medellönen. Det jämnar dock ut sig senare. Tack vare längre yrkesbanor och ändrade regler för bestämningen av pensionen är medelpensionen i förhållande till medellönen redan på 2030-talet högre i jämförberäkningen än i basberäkningen. Mot slutet av perioden är skillnaden till förmån till jämförberäkningen ännu större. 19

Exempelberäkningar på arbetspensionen enligt gällande lag och uppgörelsen om pensionsreform år 2017 - Invalidpension PSC 31.10.

Exempelberäkningar på arbetspensionen enligt gällande lag och uppgörelsen om pensionsreform år 2017 - Invalidpension PSC 31.10. Exempelberäkningar på arbetspensionen enligt gällande lag och uppgörelsen om pensionsreform år 2017 - PSC 31.10.2014 1. Född 1995, börjat arbeta vid 22 års ålder, invalidpension vid 35 års ålder/ålderspension

Läs mer

Exempelkalkyler på arbetspensionen enligt gällande lag och enligt uppgörelsen om pensionsreform år 2017 PSC 15.10.2014

Exempelkalkyler på arbetspensionen enligt gällande lag och enligt uppgörelsen om pensionsreform år 2017 PSC 15.10.2014 Exempelkalkyler på arbetspensionen enligt gällande lag och enligt uppgörelsen om pensionsreform år 2017 PSC 15.10.2014 Ålderspension 1. a) Född år 1960, börjat arbeta vid 24 års b) Född år 1960, börjat

Läs mer

Pensioneringsåldern och hur man mäter den

Pensioneringsåldern och hur man mäter den Pensioneringsåldern och hur NFT man 3/2007 mäter den Pensioneringsåldern och hur man mäter den av Jari Kannisto Jari Kannisto ari.kannisto@etk.fi I Finland genomfördes en arbetspensionsreform i böran av

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013 Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013 1 Program 18.00 Inledning Offentliga sektorns pensionsutdrag Tjänsten Dina pensionsuppgifter Pensionsåldern och pensionsbelopp Pensionsförmåner Ålderspension, förtida

Läs mer

RP 77/2012 rd. vid 63 års ålder i stället för vid 62 års ålder som nu. Det föreslås att ovan nämnda arbetspensionslagar

RP 77/2012 rd. vid 63 års ålder i stället för vid 62 års ålder som nu. Det föreslås att ovan nämnda arbetspensionslagar Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida ålderspension och deltidspension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås ändringar

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Uppgörelse om en arbetspensionsreform år 2017. 1. Inledning

Uppgörelse om en arbetspensionsreform år 2017. 1. Inledning Uppgörelse om en arbetspensionsreform år 2017 1. Inledning Arbetsmarknadens centralorganisationer har träffat ett avgörande enligt denna uppgörelse i fråga om nästa arbetspensionsreform. Förhandlingarna

Läs mer

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012 Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012 1 Program 18.00 Inledning Presentation av Keva och aktuella tjänster Pensionsutdrag Tjänsten Dina pensionsuppgifter Flexibelt i pension Ålderspension, förtida ålderspension

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION

SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION 1 Sjömännens deltidspension Syftet med deltidspensionen är att ge äldre arbetstagare en möjlighet att minska sin arbetsinsats och gå stegvis i pension. Ett delmål är även att

Läs mer

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej Arbetspensionen inte bara de gamlas grej När man är ung är pensionen knappast det som man i första hand går och funderar på det återstår ju fl era årtionden till pensioneringen. Redan från 18 års älder

Läs mer

arbetspension 2 2011 Minister Paula Risikko väntar sig alternativa svar på pensionsfrågorna. Det går inte att skjuta upp besluten

arbetspension 2 2011 Minister Paula Risikko väntar sig alternativa svar på pensionsfrågorna. Det går inte att skjuta upp besluten arbetspension 2 2011 Minister Paula Risikko väntar sig alternativa svar på pensionsfrågorna. Det går inte att skjuta upp besluten Ledare Grundidén är enkel och hållbar År 2012 är Europaåret för aktivt

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Nr 7 Nr 7 LANDSKAPSLAG om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen Föredragen för Republikens President den 22 januari 2010 Utfärdad i Mariehamn

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av pensionslagstiftningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att inom den privata sektorns arbetspensionssystem

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om pension för företagare och 16 och 33 sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd

Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd NÄR FÅR MAN ARBETSPENSION? HUR BILDAS PENSIONEN? Pensionsskyddscentralen ELÄKETURVAKESKUS Pensionsskyddscentralen Arbetspensionssystemets servicecentral

Läs mer

02/2012. Handbok för beräkning av arbetspensioner 2012. Pensionsskyddscentralen ELÄKETURVAKESKUS PENSIONSSKYDDSCENTRALENS HANDBÖCKER

02/2012. Handbok för beräkning av arbetspensioner 2012. Pensionsskyddscentralen ELÄKETURVAKESKUS PENSIONSSKYDDSCENTRALENS HANDBÖCKER 02/2012 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS HANDBÖCKER Handbok för beräkning av arbetspensioner 2012 Pensionsskyddscentralen ELÄKETURVAKESKUS 02/2012 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS HANDBÖCKER Handbok för beräkning av

Läs mer

INFORMATION OM PENSION FÖR TJÄNSTEMÄN

INFORMATION OM PENSION FÖR TJÄNSTEMÄN INFORMATION OM PENSION FÖR TJÄNSTEMÄN OLIKA PENSIONSANSTALTER BEROENDE PÅ ANSTÄLLNINGSDATUM Ålands landskapsregering Anställda med anställningsdatum före 1.1.2008 Försäkringsaktiebolaget Pensions-Alandia

Läs mer

LPA-trygghet när du blir äldre

LPA-trygghet när du blir äldre LPA-trygghet när du blir äldre Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas välfärd

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 296/2015 Lag om ändring av lagen om sjömanspensioner Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut upphävs

Läs mer

Arbetspension lära hela livet

Arbetspension lära hela livet lära hela livet Arbetspension lära hela livet 3 Till läsaren 4 Utmaningarna för arbetspensionsskyddet idag och år 2015 Esa Swanljung 6 En åldrande befolkning och andra hållbarhetsutmaningar Reijo Vanne

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 29 december 2006 Nr 1295 1297 INNEHÅLL Nr Sidan 1295 Lag om statens pensioner... 3929 1296 Lag om införande av lagen om statens pensioner...

Läs mer

Lag om statens pensioner 22.12.2006/1295

Lag om statens pensioner 22.12.2006/1295 1 of 49 25/08/2011 12:40 Lag om statens pensioner 22.12.2006/1295 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte I denna lag föreskrivs om den rätt

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

19.1.2012 Frågor och svar år 2012 SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR

19.1.2012 Frågor och svar år 2012 SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR 19.1.2012 Frågor och svar år 2012 SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Innehåll 1. Allmänna frågor... 4 1.1. Vad är pensionsutdraget?... 4 1.2. Vem får ett pensionsutdrag?... 4 1.3. Varför har jag inte fått något pensionsutdrag?...

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 29 december 2006 Nr 1272 1279 INNEHÅLL Nr Sidan 1272 Lag om pension för företagare... 3705 1273 Lag om införande av lagen om pension för företagare...

Läs mer

Arbetskarriär med mänskliga mått? FFC:s syn på arbetskarriärernas längd och ett hållbart pensionsskydd

Arbetskarriär med mänskliga mått? FFC:s syn på arbetskarriärernas längd och ett hållbart pensionsskydd 1 2012 Arbetskarriär med mänskliga mått? FFC:s syn på arbetskarriärernas längd och ett hållbart pensionsskydd Februari 2012 Tilläggsinformation: Kaija Kallinen kaija.kallinen@sak.fi tfn 020 774 0154 Beställningar:

Läs mer

SJÖMANSPENSIONSLAGEN

SJÖMANSPENSIONSLAGEN SJÖMANSPENSIONSLAGEN ARBETSPENSION Sjömanspensionen är en del av det finländska arbetspensionssystemet. Den som är anställd i en finländsk arbetsgivares tjänst tjänar in pension månad för månad. Pensionens

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Förhandlingsresultat 12.11.2001

Förhandlingsresultat 12.11.2001 SOCIALPAKETET Förhandlingsresultat 12.11.2001 INNEHÅLL 1. Överenskommelse om utvecklande av den privata sektorns arbetspensioner 2. Protokollanteckningar över pensionsförhandlingarna 3. Utvecklandet av

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Visste du att du kan söka pension för arbete utomlands, till och med för arbete på 1960-talet?

Visste du att du kan söka pension för arbete utomlands, till och med för arbete på 1960-talet? Så här söker du pension från utlandet Visste du att du kan söka pension för arbete utomlands, till och med för arbete på 1960-talet? Pensionsskyddscentralen (PSC) hjälper dig med ansökan. Pensionsskyddscentralen

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 2007:3 Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING...3 KOLLEKTIVAVTALET...3 UPPDATERING...3 BESLUTSORDNING...3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...4 A.1 LÖNEVÄXLING

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem PROPOSITIONENS

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - försäkrin stekniska runder inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Försäkringskassans ställningstagande Vid en pro rata-beräkning av garantipension i form av ålderspension till den som är född 1938 eller

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KOLLEKTIVAVTALET... 3 UPPDATERING... 3 BESLUTSORDNING... 3 KOSTNADER... 3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...

Läs mer

Halvlek för 70-talisterna

Halvlek för 70-talisterna Halvlek för 70-talisterna En pensionsprognos för 40-talisternas barn Maria Sjuttitalsson PPM-stigen 70 197 79 Pensionsboda Tjänat in allmän- och tjänstepension och nått halvtid till pension och nått halvtid

Läs mer

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Din framtida pension Statligt anställda har fått ett nytt pensionsavtal! Den 1 februari 2002 blev ett nytt pensionsavtal för statligt

Läs mer

SJÖMÄNNENS FAMILJEPENSION

SJÖMÄNNENS FAMILJEPENSION SJÖMÄNNENS FAMILJEPENSION 1 FAMILJEPENSION Syftet med familjepensionen är att trygga de anhörigas uppehälle efter familjeförsörjarens frånfälle. Familjepensionens förmånstagare är en person som har rätt

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun

Pensionspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 ALLMÄNT...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 SÄRSKILD AVTALSPENSION

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av 9 a lagen om pension för arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om pension

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) ArPL-villkor Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) (Godkända av

Läs mer

NORDMALINGS KOMMUN. Pensionspolicy. Fastställd av kommunfullmäktige den 2014-02-24, 13

NORDMALINGS KOMMUN. Pensionspolicy. Fastställd av kommunfullmäktige den 2014-02-24, 13 Pensionspolicy Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KOLLEKTIVAVTALET... 3 UPPDATERING... 3 BESLUTSORDNING... 3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID... 4 A 1 MEDARBETARE SOM UPPNÅTT 67 ÅR... 4 A 2 LÖNEVÄXLING TILL PENSION...

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karsson 010-116 95 52 hans.karlsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att till lagen om utkomstskydd

Läs mer

De äldres återkomst till arbetsmarknaden. Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

De äldres återkomst till arbetsmarknaden. Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Innehåll 1. Långa trender på arbetsmarknaden 2. Institutionella förändringar mellan 1960

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Innehåll. Innehållet i denna bok har sammanställts och redigerats av Arbetspensionsförsäkrarna TELA

Innehåll. Innehållet i denna bok har sammanställts och redigerats av Arbetspensionsförsäkrarna TELA Arbetspension och övrig sosialförsäkring 2012 Innehåll Sida Vad ersätter försäkringen?... 2 Var söks ersättningen?... 4 ArPL = Pension för arbetstagare... 5 FöPL = Pension för företagare... 31 LFöPL =

Läs mer

Lasse Laatunen lämnar scenen

Lasse Laatunen lämnar scenen 2:2014 Lasse Laatunen lämnar scenen s. 7 PENSIONSSKYDDSCENTRALEN Forskningsbaserat vs. googlat och gissat Ledare Redaktion Chefredaktör Kati Kalliomäki Redaktionssekreterare Pia Hansson Översättningar:

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL)

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) 1 Allmänna bestämmelser 1 Dessa försäkringsvillkor tillämpas på avtalsförhållandet mellan arbetsgivaren (försäkringstagaren)

Läs mer

1 : 2015. ARBETSPENSION Bokslutsbilagan ges ut av Pensionsskyddscentralen och Arbetspensionsförsäkrarna TELA

1 : 2015. ARBETSPENSION Bokslutsbilagan ges ut av Pensionsskyddscentralen och Arbetspensionsförsäkrarna TELA : 05 ARBETSPENSION Bokslutsbilagan ges ut av Pensionsskyddscentralen och Arbetspensionsförsäkrarna TELA 60 50 0 0 790 55 75 500 500 90 0 7 60 90 Ett bra placeringsår till Placeringsavkastningen HAR ÖKAT

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

KAP-KL. Förmåner i KAP-KL KAP-KL innehåller både premiebestämd och förmånsbestämda förmåner

KAP-KL. Förmåner i KAP-KL KAP-KL innehåller både premiebestämd och förmånsbestämda förmåner KAP-KL KAP-KL - Kollektiv Avtalad Pension Kommuner och Landsting gäller för anställda som är födda 1938 eller senare. KAP-KL gäller från 1 januari 2006 och ersatte pensionsavtalet PFA. Även anställda i

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun Pensionstillämpning Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun hanterar pensionsfrågor för medarbetare och förtroendevalda. De pensionsavtal som

Läs mer

Pension. Policyuttalande. Bakgrund

Pension. Policyuttalande. Bakgrund Pension Policyuttalande 1. Lidköpings kommun vill möjliggöra för den anställde att pensionera sig på deltid och att utnyttja möjligheten att ta ut pensionsförmåner flexibelt samtidigt som vi vill värna

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Nr 219 739 BILAGA 1 BERÄKNINGSGRUNDERNA FÖR TILLÄGGSPENSIONSFÖRSÄKRING VID PENSIONSSTIFTELSE ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE

Nr 219 739 BILAGA 1 BERÄKNINGSGRUNDERNA FÖR TILLÄGGSPENSIONSFÖRSÄKRING VID PENSIONSSTIFTELSE ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE Nr 29 739 BLG BÄKNNGSGUNDN FÖ TLLÄGGSPNSONSFÖSÄKNG VD PNSONSSTFTLS NLGT LGN OM PNSON FÖ BTSTG 740 Nr 29 GUNDNS TLLÄMPNNGSOMÅD Med tilläggsförsäkring enligt lagen om pension för arbetstagare (PL) ases här

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE

ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE INNEHÅLL Allmänna bestämmelser...02 Personer som omfattas av försäkringen...02 Försäkringens giltighet...02 Försäkringen

Läs mer

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:12 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:34 av Margaretha Herthelius m fl (fp) om att öka möjligheten för anställda att orka arbeta kvar längre Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Kommunstyrelsen. Tjänsteskrivelse 1/2

Kommunstyrelsen. Tjänsteskrivelse 1/2 1/2 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-05-26 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Maria Hemlin Telefon: 0523-61 32 37 E-post: maria.hemlin@lysekil.se PENSIONSPOLICY Dnr: LKS 2012-102

Läs mer

Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning

Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning Finland har stora utmaningar både i nuet och i framtiden helt oberoende av finanskrisen. För att klara av utmaningarna måste sysselsättningsgraden

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL)

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) FöPL-Villkor Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) Godkända av social-

Läs mer

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 32/2004 19.11.2004

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 32/2004 19.11.2004 KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 32/2004 19.11.2004 ÄNDRINGAR I FASTSTÄLLANDET AV KYPL-PENSIONSAVGIFTERNA FR.O.M. 1.1.2005 I början av år 2005 införs ett flertal ändringar i fastställandet av KyPLpensionsavgifterna.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 19 oktober 2012 554/2012 Lag om ändring av lagen om kommunala pensioner Utfärdad i Helsingfors den 19 oktober 2012 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

YTTRANDE 2013-08-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM. SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv. (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning

YTTRANDE 2013-08-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM. SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv. (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning YTTRANDE 2013-08-30 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv (dnr S2013/2830/SF) Sammanfattning Utredningens direktiv har varit för begränsande när det gäller

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER

ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER Rapport 1/2008 ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER En rapport från Kristdemokraternas Seniorförbund Juni 2008 Två lovvärda uttalanden Nästa steg måste vara att ekonomiskt stärka situationen för dem med lägst

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer