Preliminär analys av konsekvenserna av förhandlingsresultatet om 2017 års pensionsreform

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Preliminär analys av konsekvenserna av förhandlingsresultatet om 2017 års pensionsreform"

Transkript

1 Preliminär analys av konsekvenserna av förhandlingsresultatet om 2017 års pensionsreform

2 1

3 Inledning Finlands Näringsliv, Kyrkans arbetsmarknadsverk, Kommunarbetsgivarna, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Tjänstemannacentralorganisationen STTK och Statens arbetsmarknadsverk nådde en gemensam syn på innehållet i en pensionsreform som ska träda i kraft år Förhandlingsresultatet bygger på regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas mål att höja pensioneringsåldern och minska hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin. Uppgörelsen finns i sin helhet på webbplatsen pensionsreformen.fi. Underlag för beredningen av pensionsreformen utgörs bl.a. av följande rapporter som utkommit åren 2013 och 2014: The pension system in Finland: Adequacy, sustainability and system design (Barr 2013) The pension system in Finland: Institutional structure and governance (Ambachtsheer 2013) Lakisääteiset eläkkeet pitkän aikavälin laskelmat 2013 (Risku m.fl. 2013) Eläkeiän sitominen elinaikaan miten käy työurien ja tulonjaon? (Lassila m.fl. 2013) Vuoden 2005 eläkeuudistuksen vaikutus eläkkeellesiirtymisikään (Uusitalo & Nivalainen 2013) Suomen eläkejärjestelmän sopeutuminen eliniän pitenemiseen (den s.k. Pekkarinen-gruppens rapport 2013) Sosioekonomiset erot työurat, eläkkeelle siirtyminen ja eläkejärjestelmä (Järnefelt m.fl. 2014) Näkökulmia perhe-eläkkeen kehittämistarpeisiin (Hietaniemi & Ritola 2014) Selvityksiä ja laskelmia Suomen eläkejärjestelmää koskeneen kansainvälisen arvion johdosta (Kautto 2014) De egentliga förhandlingarna har mångsidigt berört frågor som gäller arbetspensionsförmånerna och finansieringen av dem. Enligt arbetskarriärsavtalet från år 2012 har förhandlingarna gällt beaktandet av den förväntade livslängdens ökning, åldersgränserna inom pensionssystemet, förtidspensionssystemen, pensionstillväxten och tidpunkten då pensionen börjar tillväxa, bestämningen av invalidpension, avdraget för löntagaravgiften från den pensionsgrundande lönen, index och avgiftsutvecklingen. Pensionsskyddscentralen har under olika faser av förhandlingarna producerat beräkningar och promemorior om teman som förhandlingsparterna begärt. Finansministeriet har utgående från uppgifter som Pensionsskyddscentralen lagt fram gjort en beräkning av förhandlingsresultatets inverkan på hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin. Finansministeriets analys finns på ministeriets webbplats. I denna promemoria presenteras Pensionsskyddscentralens analyser av konsekvenserna av uppgörelsen om 2017 års pensionsreform. Analyserna är preliminära och de kan kompletteras och preciseras 2

4 senare. Bl.a. informationen om reformens innehåll i detalj, preciserade bedömningar av de beteendeförändringar som reformen medför och uppdaterade bedömningar av den allmänna ekonomiska utvecklingen kan påverka konsekvensanalysens innehåll. Konsekvensanalyserna i promemorian bygger i regel på resultat som har tagits fram med hjälp av Pensionsskyddscentralens modell för beräkning av långsiktiga prognoser (PTS-modellen). Pensionsskyddscentralens beräkningsmodell har utvecklats för bedömningen av hur pensionsutgifterna, pensionsavgifterna och medelpensionerna utvecklas. Utöver PTS-kalkylerna har det behövts uppgifter om den befolkning som berörs av reformen och eventuella beteendeförändringar som reformen kan medföra. Vidare har det behövts exaktare och mera detaljerade bedömningar av ändringarnas inverkan på pensionsnivåerna. Svar på dessa frågor har sökts med hjälp av uppgifter ur Pensionsskyddscentralens pensions- och intjäningsregister och en mikrosimuleringsmodell som utvecklats på Pensionsskyddscentralen. Konsekvensanalysen har uppstått genom samarbete mellan sakkunniga på Pensionsskyddscentralen. De kalkyler som ingår i konsekvensanalysen har producerats av Kaarlo Reipas, Ismo Risku, Mikko Sankala, Hannu Sihvonen och Heikki Tikanmäki. Andra medverkande i arbetet med konsekvensanalyserna är Jukka Appelqvist, Marjukka Hietaniemi, Noora Järnefelt, Mikko Kautto, Satu Nivalainen och Jukka Rantala. Mikko Kautto Direktör Forskning, statistik och planering Pensionsskyddscentralen 3

5 Föreslagna ändringar Den gällande arbetspensionslagstiftningen framgår av pensionslagarna (se t.ex. Työeläkelainsäädäntö Eläketurvakeskuksen käsikirjoja 01/2014). Det finns omfattande information om det finska pensionssystemet och bestämningen av pensionerna bl.a. på webbplatsen etk.fi. Uppgörelsen om 2017 års arbetspensionsreform finns på webbplatsen pensionsreformen.fi. Figur 1 och tabell 1 visar den målsatta pensionsåldern, den lägsta åldern för ålderspension och den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten enligt uppgörelsen. Dessa åldersgränser har delvis bestämts direkt i uppgörelsen och bestäms delvis enligt den framtida befolknings- och sysselsättningsutvecklingen. I tabell 2 sammanställs de viktigaste förslagen till ändringar av pensionsförmånerna. Figur 1. Åldersgränserna för ålderspension, en del har fastställts direkt i uppgörelsen (enhetliga kurvor) och en del bestäms enligt den framtida befolknings- och sysselsättningsutvecklingen (streckade kurvor) 4

6 Tabell 1. Lägsta ålder för ålderspension för personer födda samt uppskattningar av målsatt pensionsålder och lägsta ålder för ålderspension för personer födda efter år 1964 enligt uppgörelsen. Födelseår Lägsta ålder för ålderspension 1 Målsatt pensionsålder år år år år år 63 år 10 mån år 3 mån 64 år 2 mån år 6 mån 64 år 7 mån år 9 mån 65 år år 65 år 4 mån år 3 mån 65 år 9 mån år 6 mån 66 år 1 mån år 9 mån 66 år 6 mån år 66 år 11 mån år 67 år år 67 år 2 mån år 2 mån 67 år 4 mån år 4 mån 67 år 6 mån år 6 mån 67 år 8 mån år 8 mån 67 år 10 mån år 9 mån 68 år år 11 mån 68 år 2 mån år 6 mån 69 år år 11 mån 69 år 8 mån år 5 mån 70 år 4 mån år 9 mån 70 år 11 mån år 1 mån 71 år 5 mån år 3 mån 71 år 11 mån 1 Den lägsta åldern för ålderspension för dem som är födda år 1965 eller senare bestäms enligt befolknings- och sysselsättningsutvecklingen. 2 Den målsatta pensionsåldern bestäms enligt utvecklingen av den lägsta åldern för ålderspension och den förväntade livslängden. 5

7 Tabell 2. Hur pensionerna bestäms enligt gällande lagstiftning och enligt uppgörelsen om pensionsreform Ålderspension Nu Förhandlingsresultat Pensionsålder Flexibel Flexibel i ett tidsfönster på 5 år. Den lägsta åldern höjs med 3 mån/födelseårskull till 65 år, med början från dem som är födda år Höjs ca 1 2 mån/födelseårskull fr.o.m. år De övre åldersgränserna höjs på motsvarande sätt. Pensionsgrundande inkomster Arbetsinkomsten under varje kalenderår efter avdrag för arbetstagarens avgift och efter justering med lönekoefficienten. Arbetsinkomsten under varje kalenderår efter justering med lönekoefficienten. Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift Tillväxtprocentsatsen Förtida uttag/uppskov Höjd från 53 års ålder. Dras av från den pensionsgrundande lönen. 1,5 % före 53 års ålder 1,9 % i åldern år 4,5 % i åldern år Inget förtida uttag. Uppskovsförhöjning 0,4 % för varje uppskovsmånad efter den högsta pensionsåldern. Livslängdskoefficient Räknas för varje åldersgrupp vid 62 års ålder. Avgiften är 1,5 % -enheter högre i ålder år under en övergångsperiod t.o.m. år Inga avdrag från den pensionsgrundande lönen. 1,5 % från 17 års ålder till den övre åldersgränsen för respektive åldersgrupp. 1,7 % i åldern år under övergångsperioden t.o.m Partiell ålderspension med förtidsminskning på 0,4 % för varje månad som pension tas ut i förtid. Uppskovsförhöjning av den intjänade pensionen med 0,4 % för varje uppskovsmånad efter den lägsta åldern för ålderspension. Räknas för varje åldersgrupp vid lägsta åldern för ålderspension - 1 år, när den lägsta åldern för ålderspension är högre än 65. Till dess på samma sätt som idag. Invalidpension Slutålder för återstående tid Den antagna inkomsten för återstående tid Pensionstillväxt för inkomsten för återstående tid Nu Förhandlingsresultat 63 Lägsta ålder för ålderspension det år då arbetsoförmågan inträder. 5 kalenderår före arbetsoförmågan, efter 5 kalenderår före arbetsoförmågan, efter avdrag för arbetstagarens avgift och justering med lönekoefficienten. justering med lönekoefficienten. 1,5 % 1,5 % 6

8 Livslängdskoefficienten Ålderns och yrkesbanans inverkan Deltidspension Den livslängdskoefficient som tillämpas på dem som fyller 62 år det år då arbetsoförmågan inträder. Tillämpas dock endast på den intjänade pensionen före arbetsoförmågan. Arbetsoförmågans yrkesrelaterade natur betonas efter fyllda 60 år, vilket ger mildare kriterier för invalidpension. När den lägsta åldern för ålderspension har stigit till 65 år tillämpas livslängdskoefficienten för det år då arbetsoförmågan inträder. Till dess som idag. Utöver invalidpension införs arbetslivspension. Den kan beviljas personer som fyllt 63 år som i minst 38 år har haft arbete som medfört belastning och slitage. Kravet på nedsatt arbetsförmåga är lättare än dagens kriterier för dem som fyllt 60 år, yrket betonas. Nu Förhandlingsresultatet Pensionsform Deltidspension Partiell ålderspension Nedre åldersgräns 61 år för dem som är födda 1954 eller 61 år, höjs till 62 år 2027 senare Villkor Ganska lång yrkesbana Inga särskilda krav eller begränsningar. Krav på heltidsarbete före deltidspensionen Arbetsinkomsten vid sidan av deltidspensionen ska vara % av den stabiliserade arbetsinkomsten. Kräver avtal med arbetsgivaren. Pensionens nivå 50 % av skillnaden mellan den stabiliserade inkomsten och inkomsten av deltidsarbetet. 25 % eller 50 % av den intjänade ålderspensionen. Förtida uttag Ålderspension Uppskov Deltidspensionen och ålderspension som beviljas efter den förtidsminskas inte. Ny pension tillväxer för deltidsarbetet enligt 1,9 % eller 4,5 % som för annat arbete. Om deltidspensionen fortgår när deltidspensionären har fyllt 68 år, ändras den till en lika stor ålderspension och på den outtagna delen beräknas en uppskovsförhöjning. Den uttagna pensionsdelen förtidsminskas med 0,4 %/mån, om pensionen börjar före den lägsta åldern för ålderspension. Minskningen är bestående. För arbete jämsides med partiell ålderspension tillväxer pension med 1,5 % som för annat arbete. På den outtagna pensionsdelen beräknas en uppskovsförhöjning från den lägsta åldern för ålderspension. 7

9 Analys av konsekvenserna på lång sikt och antagandena som analysen bygger på Beräkningsmodell som använts för produktionen av konsekvensanalysen Pensionsskyddscentralen publicerade sin senaste långsiktiga prognos i oktober 2013 (Lakisääteiset eläkkeet pitkän aikavälin laskelmat 2013, ETK:n Raportteja 04/2013). Rapporten innehåller beräkningar om den lagstadgade pensionsutgiftens och den genomsnittliga förmånsnivåns utveckling och finansieringen av arbetspensionerna inom den privata sektorn åren Beräkningarna har gjorts med hjälp av beräkningsmodellen för långsiktiga prognoser. Konsekvensanalysen i denna promemoria har tagits fram med hjälp av samma beräkningsmodell för långsiktiga prognoser (den s.k. PTS-modellen) som beräkningarna i rapporten. Närmare beskrivningar av beräkningsmodellen och utgångsuppgifterna för den samt antagandena i modellberäkningarna finns i rapporten. De år 2013 rapporterade långsiktsberäkningarna och de tabeller som hänför sig till dem finns att få genom publikationstjänsten på webbplatsen etk.fi. Uppdatering av beräkningsmodellen Inför denna konsekvensanalys uppdaterades konjunkturutvecklingens utfall och utsikter. De långsiktiga antagandena är dock desamma som i rapporten från Först senare är det möjligt och meningsfullt att göra en grundligare uppdatering av utgångsdata i modellen och nya beräkningar. Uppdateringen av beräkningen beskrivs i en separat promemoria. Befolkningsprognosen i beräkningarna är densamma som i PTS2013-rapporten. Ända till år 2060 är befolkningsprognosen densamma som Statistikcentralens befolkningsprognos från år Enligt den minskar antalet personer i arbetsför ålder något ända fram till 2030-talet och antalet personer som fyllt 65 år ökar under hela prognosperioden. Till följd av detta ökar äldreförsörjningskvoten (antalet personer som fyllt 65 i förhållande till personer i åldern år) från den nuvarande nivån på ca 30 procent till 44 procent år 2030 och till 50 procent på 2060-talet. Siffrorna om antalet sysselsatta har uppdaterats för att motsvara faktiska sysselsättningssiffror och de färskaste prognoserna om samhällsekonomin. Efter justeringarna är antalet sysselsatta de närmaste åren här mindre än enligt PTS2013-prognosen. Skillnaden i antalet sysselsatta är störst år 2015, då antalet sysselsatta är ca 1,7 procent mindre än i basprognosen i PTS2013. Antagandet är att antalet sysselsatta småningom återgår till den långsiktiga utvecklingen. År 2030 förutspås antalet sysselsatta vara ca , några tiotals tusen fler än på utgångsnivån. År 2030 antas sysselsättningsgraden vara ca 72 procent. Antalet äldre ökar snabbare än antalet sysselsatta, varför de sysselsattas befolkningsandel minskar. Eftersom befolkningens åldersstruktur ändras, ökar också antalet pensionstagare i förhållande till antalet sysselsatta. 8

10 På motsvarande sätt har BNP uppdaterats för att motsvara utfallet och BNP-ökningen har justerats nedåt för de närmaste åren. På grund av den svaga ekonomiska utvecklingen är också förtjänstnivåindexets ökning i den uppdaterade PTS-modellen långsammare under de närmaste åren och indexhöjningarna av de löpande pensionerna mindre. En skillnad jämfört med PTS2013-prognosen är att det "frusna" arbetspensionsindexet för år 2015 har beaktats. Dessutom har avkastningen av tillgångarna åren 2013 och 2014 beaktats i uppdateringen. Också i fråga om förtjänstnivån och placeringsavkastningen är antagandet att de småningom återgår till den långsiktiga utvecklingsbanan enligt PTS2013- rapporten. Den utgår från att förtjänstnivån reellt ökar 1,6 procent om året och realavkastningen av placeringarna av arbetspensionspengarna är 3,5 procent om året. Justeringarna av antagandena om sysselsättningsutvecklingen, förtjänstnivåindexet och konjunkturläget på kort sikt medför en liten sänkning av lönesumman i början av beräkningsperioden. Det minskande antalet sysselsatta och den krympande lönesumman ökar pensionsutgiften i förhållande till lönesumman i början av beräkningsperioden. Mindre indexhöjningar och frysningen av index år 2015 har en motsatt inverkan. Till följd av den svaga sysselsättnings- och löneutvecklingen under den första delen av beräkningsperioden tillväxer pensionerna lite mindre, vilket leder till att de pensioner som ska betalas på medellång sikt är lite mindre. Under den första delen av beräkningsperioden ökar ArPL-utgifterna i förhållande till lönesumman snabbare än man uppskattat tidigare, och därför ser trycket att höja ArPL-avgiften större ut i den uppdaterade basprognosen. Fondmedlen i förhållande till lönesumman är under den första delen av beräkningsperioden större här än i den tidigare beräkningen, i synnerhet på grund av att lönesumman är lägre. Å andra sidan möjliggör mindre intjänade pensioner och större tillgångar i förhållande till lönesumman en lägre ArPL-avgift på medellång sikt. Produktionen av analyser och osäkerheten kring beräkningarna I konsekvensanalysen i denna promemoria jämförs utvecklingen som den bedöms bli med de gällande bestämmelserna och utvecklingen som den bedöms bli med bestämmelser enligt förhandlingsresultatet med hjälp av den ovan beskrivna beräkningsmodellen. I promemorian kallas dessa för basberäkning och jämförberäkning. Konsekvensanalyserna har gjorts så att de parametrar som gäller bestämningen av pension i PTSmodellen har ändrats så att de följer uppgörelsen. När de delar som gäller pensionsförmånerna och finansieringen ändras, men de övriga delarna i modellen (bl.a. befolkningen och den allmänna ekonomiska utvecklingen) är lika i modellerna, kan skillnaderna i resultat mellan bas- och jämförberäkningen tolkas som sammanlagd verkan av elementen i uppgörelsen. I denna konsekvensanalys rapporteras inte den osäkerhet som oundvikligen hänför sig till beräkningarna. Det är klart att man inte i förväg kan ha kännedom om dödligheten, pensionsfrekvensen, inkomstnivåutvecklingen eller avkastningen på pensionsfonderna om flera årtionden. Om deras utveckling måste man göra antaganden som bygger på det historiska utfallet. Basberäkningens natur är att 9

11 beskriva hur utvecklingen ser ut om befolkningsutvecklingen överensstämmer med prognoserna och utvecklingen fortgår som den gjort hittills. Beräkningarnas huvudsakliga uppgift är snarare att stödja beslutsfattandet idag än att ge en exakt prognos om framtiden. I den långsiktiga rapporten som publicerats tidigare finns beräkningar om hur ändringar av de viktigaste antagandena om den ekonomiska och demografiska utvecklingen påverkar resultaten av beräkningen. Känslighetsanalyser skulle ge nyttig tilläggsinformation också med tanke på tolkningen av denna konsekvensanalys, men skulle göra promemorian avsevärt mycket mer omfattande. Riktgivande kan man konstatera att liknande känsligheter och osäkerhet hänför sig till jämförberäkningen som det har rapporterats i samband med basberäkningen. Om den ekonomiska utvecklingen fortsättningsvis är svag, uppstår det tryck att höja pensionsavgifterna mer än i basberäkningen. Förändringar i pensionsövergångarna, sysselsättningen och arbetslösheten De planerade ändringarna av lagstiftningen skulle påverka sannolikheten av övergång i ålderspension, risken för arbetsoförmåga och risken för arbetslöshet bland äldre och övergång i andra former av pension. Förändringarna av dessa sannolikheter bestämmer i sin tur hur mycket antalet pensionstagare, sysselsatta och arbetslösa förändras till följd av lagändringen. Utgångspunkten för bedömningen av beteendeförändringar har varit att lagändringarna endast påverkar de personer som är i en sådan ålder att de berörs av ändringarna av åldersgränserna. Detta antagande gör det enklare att göra och tolka beräkningar. I princip kan ändringarna av pensionsavgifterna och pensionsförmånerna också påverka sysselsättningen bland unga och medelålders. Dessa verkningar är dock indirekta och det finns ingen säker information om deras storleksklass eller ens deras riktning. Det är inte lätt att bedöma framtida övergångssannolikheter. Om folk fortsätter att arbeta eller går i pension påverkas också av många andra faktorer än pensionslagstiftningen (Tuominen m.fl. 2012). Sådana andra faktorer är bl.a. efterfrågan på arbete, arbetsförhållanden, arbetsförmåga, fritidens attraktivitet, makens och familjens situation, värderingar och preferenser. Å andra sidan påverkas människors val av bl.a. pensionsstigarnas existens, möjligheterna att använda dem alternativt (substitution), signaleffekter som skapas av olika åldersgränser samt informationen om pensionsskyddet, värdringar och attityder (t.ex. Hakola & Määttänen 2007; Kyyrä 2010; Barr 2013, Määttänen 2013). Av forskningsresultaten om substitutionseffekter och signaleffekter kan man inte dra entydiga slutsatser som vägledning för antaganden. Incitamenteffekterna berör personer i olika situationer på olika sätt (Määttänen 2013; Uusitalo & Nivalainen 2013). Beteendet kring övergången i pension och bakgrundsfaktorerna för det varierar bl.a. enligt kön, utbildning, socioekonomisk ställning och förändras dessutom över tid (t.ex. Rantala 2008; Järnefelt 2011; Jauhiainen & Rantala 2011; Nivalainen 2013; Järnefelt m. fl. 2014). Genom reformen ändras uttryckligen villkoren för ålderspension och pensionsalternativen efter den nuvarande lägsta åldern för ålderspension. Jämfört med tidigare ändringar av förtidspensionsstigar är 10

12 det svårare att göra förhandsbedömningar, eftersom det till centrala delar saknas evidensbaserad information om hur människorna beter sig i sådana situationer. I förhållanden med högre ålder för ålderspension och arbetslivspension måste man t.ex. bedöma invalidpensionsfrekvensen bland åldersgrupper som enligt tidigare lagstiftning skulle ha kunnat gå i ålderspension. I sista hand kommer det an på senare empirisk forskning att bedöma övergångarna och olika faktorers inverkan. I förväg är det svårare att bedöma verkningarnas storleksklass än deras riktning. Därför har det under förhandlingarnas gång producerats beräkningar som bygger på olika antaganden om beteendet. De resultat som presenteras i denna promemoria bygger på förändringar i pensionsfrekvensen med underlag av information om befolkningens tillstånd, förändringar som skett och tidigare lagändringars verkningar, som fås ur Pensionsskyddscentralens register. De föreslagna ändringarna gäller i synnerhet villkoren för övergången i ålderspension. En höjning av åldersgränsen höjer emellertid inte den faktiska pensioneringsåldern fullt ut (se t.ex. Määttänen 2013). Med åldern ökar risken för arbetsoförmåga, men i och med att arbetslöshetsslussen kommer att finnas kvar och det kommer att införas en ny arbetslivspension är det möjligt att lämna arbetslivet före den egentliga pensionsåldern. När åldersgränserna stiger kan man vänta sig både att sysselsättningen förbättras och att invalidpensionsfrekvensen och arbetslösheten ökar i åldersgrupper som har passerat den nuvarande lägsta åldern för ålderspension. Antagandena om pensionsfrekvensen, risken för arbetsoförmåga och arbetslösheten har vi försökt definiera så att de är i harmoni med de föreslagna ändringarna av förmånerna. I figurerna 2 och 3 åskådliggörs antagandena om risken för arbetsoförmåga och ålderspensionsfrekvensen. Figur 2. Invalidpensionsfrekvensen bland personer födda år 1962 i basberäkningen och jämförberäkningen år

13 Figur 3. Ålderspensionsfrekvensen bland personer födda år 1962 i basberäkningen och jämförberäkningen år Det är svårt att i förväg uppskatta antalet personer som kommer att gå i arbetslivspension. Erfarenheterna av individuell förtidspension ger vid handen att det spelar en stor roll för pensionsövergångarna hur attraktiv en pensionsförmån är, vilka villkoren för den är och hur villkoren bedöms och tolkas. Enligt uppgörelsen förutsätter arbetslivspensionen 38 års yrkesbana. Utgående från det omfattar den potentiellt en rätt stor grupp. År 2011 hade 70 procent av de 62-åringar som inte var pensionerade arbetat i 35 år eller längre, medan 38 procent hade arbetat i 40 år eller längre. Enligt uppgörelsen ska villkoren för hur pensionen bestäms preciseras under den fortsatta beredningen. Då kan också uppskattningen av övergångarna i denna pensionsform preciseras. I fråga om arbetslivspensionsfrekvensen har det antagits att knappt 5 procent av de personer som har arbetat länge också uppfyller de övriga kriterierna för pensionen och går i arbetslivspension. 12

14 Beräkningsresultaten Resultaten av beräkningarna med Pensionsskyddscentralens PTS-modell har sammanställts i följande avdelningar: Konsekvenserna för pensionsövergångarna och sysselsättningen Konsekvenserna för pensionsnivån och livslängdskoefficienten Konsekvenserna för finansieringen av pensionsskyddet Konsekvenserna för olika generationer och kön Konsekvenserna för pensionsövergångarna och sysselsättningen Enligt uppgörelsen beror ändringarna av åldersgränserna efter år 2030 på den framtida demografiska och ekonomiska utvecklingen enligt en särskild förhandlingsmekanism. Även höjningen av åldersgränsen för rätt till arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar bedöms enligt uppgörelsen separat utgående från den faktiska utvecklingen. Beräkningarna i denna promemoria grundar sig på antagandet att pensionsåldersgränserna i framtiden höjs enligt ett tidsschema som bestäms av den förväntade livslängdens utveckling. Det har alltså antagits att villkoren för höjning av åldersgränserna inte förhindrar att åldersgränserna höjs eller gör höjningarna långsammare. Likaså har det antagits att höjningen av åldersgränsen för rätten till arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar för dem som är födda år 1961 eller senare genomförs. Om åldersgränserna för ålderspension efter år 2030 höjdes långsammare än antagits, skulle reformen höja pensionernas nivå mindre än uppskattat. Det är dock inte klart hur höjningarna av åldersgränserna från och med år 2030 kommer att påverka utgifts- och avgiftsnivån på lång sikt. Om höjningarna av åldersgränserna efterföljs av en tillräcklig ökning av sysselsättningen, kan höjningarna stärka den finansiella balansen i pensionssystemet. Om arbetsoförmågan och arbetslösheten bland äldre personer dock blir hög, försvagar höjningarna av åldersgränserna arbetspensionssystemets ekonomiska hållbarhet. I en sådan situation skulle höjningar av åldersgränsen öka sysselsättningen och lönesumman endast litet, men de nya pensionernas nivå skulle stiga till följd av att livslängdskoefficienten blir mildare och den kalkylmässiga tiden i arbetslivet förlängas. Då skulle höjningarna av åldersgränserna från 2030-talet öka pensionsutgifterna i förhållande till lönesumman. En successiv höjning av åldern för ålderspension senarelägger pensionsövergångarna och ökar antalet sysselsatta. Samtidigt ökar höjningen av åldersgränsen för ålderspension den totala invalidpensionsfrekvensen. På lång sikt minskar övergångarna i invalidpension efter åldersgrupp enligt antagandena i basberäkningen. När åldersgränsen för ålderspension stiger kommer det å andra sidan med äldre åldersgrupper, som har en högre risk för arbetsoförmåga än yngre åldersgrupper. Som en nettoeffekt av dessa två fenomen ökar antalet invalidpensioner jämfört med basberäkningen. 13

15 Också den nya arbetslivspensionen ökar pensionsövergångarna före den egentliga åldern för ålderspension. Hur allmänt det blir att gå i arbetslivspension är kraftigt beroende av kriterierna för att pension ska beviljas och hur kriterierna tolkas vid behandlingen av ansökningarna. I och med att deltidspensionen ersätts med en partiell ålderspension minskar tiden som delvis pensionerad, men påverkar knappt den förväntade pensioneringsåldern eller sysselsättningen, eftersom antagandet är att det inte sker stora förändringar i fråga om förvärvsarbete vid sidan av pension. Ändringen av åldersgränserna för rätten till arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar ökar sysselsättningen endast litet på årsnivå. Den inverkar inte på tidpunkten för pensionsövergången. Risken för att hamna i arbetslöshetsslussen påverkas av villkoren för arbetslivspensionen. Dessa stigar för tidigt utträde ur arbetskraften ersätter delvis varandra. Tillsammans påverkar ändringarna av olika pensionsslag och åldersgränser den totala pensionsfrekvensen. Med siffror som räknats ut utgående från de antagna övergångarna får man en uppskattning av den förväntade pensioneringsålderns utveckling på lång sikt (figur 4). 1 Enligt beräkningen kan pensioneringsåldern nå 62,3 års nivå kring år Om dessutom en tredjedel av dem som går i ålderspension gör det först vid sin målsatta pensionsålder, är den förväntade pensioneringsåldern för en 25-åring 62,4 år Antagandet om den målsatta pensionsålderns inverkan ingår inte i konsekvensanalysen i denna promemoria. Efter år 2025 senareläggs pensionsövergångarna ytterligare i och med att åldersgränserna höjs. År 2027 är den lägsta åldern för ålderspension 65 år och den beräknade förväntade pensioneringsåldern 62,4 år. Efter 2020-talet stiger åldersgränsen för ålderspension genom att den binds vid förhållandet mellan den förväntade livslängden för personer i pensionsålder och den beräknade tiden i arbetslivet (från 18 års ålder till den lägsta åldern för ålderspension) (figur 4). 1 I beräkningen har åldersgränserna höjts i hela år. Det medför hack i sysselsättnings- och utgiftsutvecklingen och i synnerhet i analyserna om olika generationer (se figurerna 6, 9, 12, 13 och 14). I figurerna 4 och 7 har de ändringar av pensionsåldern på årsnivå som beror på beräkningstekniken jämnats ut. 14

16 Figur 4. Utfallet av den förväntade pensioneringsåldern åren och den uppskattade utvecklingen åren enligt basberäkningen och jämförberäkningen Till följd av reformen antas antalet sysselsatta öka. År 2025 skulle antalet sysselsatta vara ca större än enligt basberäkningen (figur 5). Tack vare reformen skulle sysselsättningsgraden bland åringar totalt vara ca en procentenhet högre jämfört med basberäkningen. Till följd av att åldersgränserna höjs så småningom ökar skillnaden till basberäkningen till ca två procentenheter mot slutet av beräkningsperioden. 15

17 Figur 5. Antalet sysselsatta och sysselsättningsgraden i bas- och jämförberäkningarna Enligt antagandena påverkas förändringarna av sysselsättningen endast av en högre sysselsättning bland äldre arbetstagare. Hur arbetslivet förlängs mot slutet åskådliggörs av figur 6, som beskriver sysselsättningsgraden bland befolkningen över 50 år enligt basberäkningen och jämförberäkningen. 16

18 Figur 6. Sysselsättningsgraden bland personer födda 1962 enligt basberäkningen och jämförberäkningen* * Figuren har korrigerats Konsekvenserna för pensionsnivån En del av de föreslagna ändringarna av förmånerna höjer pensionernas nivå, medan en del sänker den. Ändringarna av tiden och procentsatserna för pensionstillväxten är de synligaste av dem. Tiden för pensionstillväxten ökar i och med att 17-åringar tas med och de övre åldersgränserna höjs. Procentsatserna för pensionstillväxten anpassas till den längre tiden. För ändringen av dem föreslås också en övergångsperiod så att höjningen av åldern för ålderspension och ändringen av pensionstillväxten inte drabbar samma åldersgrupper med hela sin kraft. Pensionen bestäms utifrån lönen utan att det görs avdrag för löntagaravgiften, vilket höjer den pensionsgrundande inkomsten och med tiden också pensionens nivå. Tack vare ändringen blir det också genomskinligare hur pensionen bestäms. Det föreslås också ändringar i fråga om livslängdskoefficienten. Enligt uppgörelsen ska livslängdskoefficientens inverkan göras mindre brant när den lägsta åldern för ålderspension knyts till den förväntade livslängden. Livslängdskoefficienten infördes genom 2005 års arbetspensionsreform. Den är en automatisk stabilisator som reagerar på medellivslängdens ökning. Målet för livslängdskoefficienten 17

19 är att pensionskapitalet ska hållas fast och sakta av arbetspensionsutgiftens ökning till följd av den ökande livslängden. Vid reformen görs livslängdskoefficienten mildare, eftersom anpassningen till den ökande livslängden också ska ske genom att ändra tiden med pension. Om livslängdskoefficienten användes i sin nuvarande form tillsammans med en höjning av pensionsåldern skulle det innebära att pensionssystemet hade två automatiska mekanismer för anpassning till den ökande livslängden. Den nuvarande livslängdskoefficientens grundläggande uppgift är att hålla pensionens kapitalvärde konstant i förhållande till en fast pensionsålder. När pensionsåldern stiger enligt uppgörelsen, minskar pensionens kapitalvärde. Eftersom pensionsåldern dock höjs långsammare än livslängden ökar, förlängs också tiden som pensionär. Den mildrade livslängdskoefficienten ska hålla pensionens kapitalvärde konstant i överensstämmelse med denna förlängda pensionärstid, som ändå är längre än pensionärstiden enligt gällande lagstiftning. Till följd av detta minskar livslängdskoefficientens minskande inverkan på nya pensioner. I figur 7 presenteras en uppskattning av livslängdskoefficienten enligt gällande lagstiftning och enligt uppgörelsen. Figur 7. Den nuvarande och den mildrade livslängdskoefficienten för olika födelseår. Konsekvenserna av att livslängdskoefficienten görs mindre brant kommer att synas i pensionsnivåerna för dem som är födda efter mitten av 1960-talet. Livslängdskoefficienten enligt gällande lag uppskatttas minska de pensioner som börjar betalas t.ex. till dem som är födda 1980 med ca 15 procent. I en modell enligt uppgörelsen minskar däremot dess minskande inverkan till 12 procent av nivån på en ny ålderspension. 18

20 De föreslagna ändringarna har flera konsekvenser också för invalidpensionerna. För det första förlängs den s.k. återstående tiden, som beaktas vid beräkning av en invalidpension, eftersom slutåldern för beräkningen också i framtiden ska vara densamma som den lägsta åldern för ålderspension. Det har en höjande inverkan på invalidpensionen. Pensionstillväxten för återstående tid är 1,5 procent. Å andra sidan ska livslängdskoefficienten också tillämpas på pensionen för återstående tid, vilket innebär att invalidpensionens nivå höjs återhållsammare. De föreslagna ändringarna påverkar pensionernas genomsnittliga nivå förutom direkt genom reglerna för hur pensionens bestäms också indirekt genom att tiden i arbetslivet förlängs. Höjningen av åldern för ålderspensionen förlänger både den faktiska yrkesbanan och den s.k. kalkylmässiga yrkesbanan som kan ge pensionstillväxt. Kalkylmässiga tider är förutom den återstående tiden i invalidpension också t.ex. perioder med sjukdagpenning och med inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner. Dessa har en höjande inverkan på pensionernas medelnivå. I figur 8 presenteras medelpensionens utveckling i förhållande till uppskattade arbetsinkomster. I basberäkningen höjs medelpensionen i förhållande till medellönen ännu till den första delen av 2020-talet, i hög grad på grund av att arbetspensionssystemet fortfarande håller på att börja gälla fullt ut. Nya pensionstagare under de närmaste åren är personer med en hellång yrkesbana och därför är nypensionerades medelpensioner högre nu än under tidigare år. Livslängdskoefficientens sänkande inverkan på pensionernas nivå börjar synas småningom och medelpensionens nivå jämfört med medellönen börjar försvagas. När man tolkar medelpensionens utveckling i jämförberäkningen är det bra att lägga märke till att de sysselsattas åldersstruktur, lönesumman och pensionstagarnas åldersstruktur förändras till följd av lagändringen. I jämförberäkningen höjs både arbetsinkomsterna och pensionsnivåerna. Utvecklingsriktningen har redan länge varit den att medelpensionen ökar med tiden, eftersom nya begynnande pensioner på grund av höjningen av lönenivån är större än pensioner som upphör. Under reformens första skede förändras utvecklingsbilden något, eftersom antalet nya begynnande ålderspensioner minskar till följd av att åldersgränsen för ålderspension höjs, och dessutom senareläggs pensionen i synnerhet i de grupper där pensionsnivån är högre än genomsnittet. Dessa faktorer kommer tillsammans att vara ägnade att till en början sänka medelpensionen i förhållande till medellönen. Det jämnar dock ut sig senare. Tack vare längre yrkesbanor och ändrade regler för bestämningen av pensionen är medelpensionen i förhållande till medellönen redan på 2030-talet högre i jämförberäkningen än i basberäkningen. Mot slutet av perioden är skillnaden till förmån till jämförberäkningen ännu större. 19

Exempelberäkningar på arbetspensionen enligt gällande lag och uppgörelsen om pensionsreform år 2017 - Invalidpension PSC 31.10.

Exempelberäkningar på arbetspensionen enligt gällande lag och uppgörelsen om pensionsreform år 2017 - Invalidpension PSC 31.10. Exempelberäkningar på arbetspensionen enligt gällande lag och uppgörelsen om pensionsreform år 2017 - PSC 31.10.2014 1. Född 1995, börjat arbeta vid 22 års ålder, invalidpension vid 35 års ålder/ålderspension

Läs mer

Pensionsreformen Barbro Lillqvist

Pensionsreformen Barbro Lillqvist Pensionsreformen 2017 Barbro Lillqvist Reformens mål Förlänga tiden i arbetslivet med 2 år Höja den förväntade pensionsåldern för dem som fyllt 25 år till minst 62,4 år före år 2025 En hållbar finansiering

Läs mer

Finsk pensionsreform för längre arbetsliv. Mikko Kautto, direktör Nordiskt socialförsäkringsmöte i Oslo den 12 juni 2016

Finsk pensionsreform för längre arbetsliv. Mikko Kautto, direktör Nordiskt socialförsäkringsmöte i Oslo den 12 juni 2016 Finsk pensionsreform för längre arbetsliv Mikko Kautto, direktör Nordiskt socialförsäkringsmöte i Oslo den 12 juni 2016 Utgångsläge: Till följd av flera reformer sedan 1990-talet har prognoserna om pensionsutgiftens

Läs mer

VET DU HUR ARBETSPENSIONEN ÄNDRAS ÅR 2017?

VET DU HUR ARBETSPENSIONEN ÄNDRAS ÅR 2017? VET DU HUR ARBETSPENSIONEN ÄNDRAS ÅR 2017? Pensionsåldern höjs steg för steg Fortsatt arbete belönas Alla tjänar in pension enligt samma procent Arbetslivspension och partiell 1 ålderspension införs VEM

Läs mer

Arbetspensionsskolan 2016

Arbetspensionsskolan 2016 Arbetspensionsskolan 2016 Pensionsreformen 2017: utgångspunkter Finansiering Pensionsavgifter Finansiella hållbarheten Finansiering av offentlig sektorns pensioner Pensionsskyddets innehåll Pensionsåldrar

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Exempelkalkyler på arbetspensionen enligt gällande lag och enligt uppgörelsen om pensionsreform år 2017 PSC 15.10.2014

Exempelkalkyler på arbetspensionen enligt gällande lag och enligt uppgörelsen om pensionsreform år 2017 PSC 15.10.2014 Exempelkalkyler på arbetspensionen enligt gällande lag och enligt uppgörelsen om pensionsreform år 2017 PSC 15.10.2014 Ålderspension 1. a) Född år 1960, börjat arbeta vid 24 års b) Född år 1960, börjat

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

PENSIONSINFORMATION

PENSIONSINFORMATION PENSIONSINFORMATION 1.1.2017 Olika pensionssystem beroende på anställningsdatum Ålands landskapsregering Anställda med anställningsdatum före 1.1.2008 hör till landskapets pensionssystem Försäkringsaktiebolaget

Läs mer

Pensioneringsåldern och hur man mäter den

Pensioneringsåldern och hur man mäter den Pensioneringsåldern och hur NFT man 3/2007 mäter den Pensioneringsåldern och hur man mäter den av Jari Kannisto Jari Kannisto ari.kannisto@etk.fi I Finland genomfördes en arbetspensionsreform i böran av

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Lag. om införande av pensionslagen för den offentliga sektorn. Ikraftträdande

Lag. om införande av pensionslagen för den offentliga sektorn. Ikraftträdande Lag om införande av pensionslagen för den offentliga sektorn I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Ikraftträdande Pensionslagen för den offentliga sektorn ( / ) träder i kraft den 1 januari 2017.

Läs mer

Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden

Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden NFT 2/2008 Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden av Jari Kannisto För uppfölning av medelpensioneringsåldern har det tagits fram ett nytt mått som gör det möligt att göra ämförelser mellan

Läs mer

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013 Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013 1 Program 18.00 Inledning Offentliga sektorns pensionsutdrag Tjänsten Dina pensionsuppgifter Pensionsåldern och pensionsbelopp Pensionsförmåner Ålderspension, förtida

Läs mer

Flexibel ålderspension. Ålderspension och partiell förtida ålderspension

Flexibel ålderspension. Ålderspension och partiell förtida ålderspension Flexibel ålderspension Ålderspension och partiell förtida ålderspension Pensionsskyddscentralen Arbetspensionssystemets servicecentral Kundtjänst och besöksadress: Bokhållargatan 3, Östra Böle, Helsingfors

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

RP 77/2012 rd. vid 63 års ålder i stället för vid 62 års ålder som nu. Det föreslås att ovan nämnda arbetspensionslagar

RP 77/2012 rd. vid 63 års ålder i stället för vid 62 års ålder som nu. Det föreslås att ovan nämnda arbetspensionslagar Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida ålderspension och deltidspension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås ändringar

Läs mer

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012 Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012 1 Program 18.00 Inledning Presentation av Keva och aktuella tjänster Pensionsutdrag Tjänsten Dina pensionsuppgifter Flexibelt i pension Ålderspension, förtida ålderspension

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av arbetspensionslagarna och av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Välkommen till informationsmöte om pensionsreformen 2017

Välkommen till informationsmöte om pensionsreformen 2017 Välkommen till informationsmöte om pensionsreformen 2017 Syftet med pensionsreformen förlänga yrkeskarriärerna och senarelägga pensioneringen det lönar sig att arbeta fram till den målsatta pensionsåldern

Läs mer

Uppgörelse om en arbetspensionsreform år 2017. 1. Inledning

Uppgörelse om en arbetspensionsreform år 2017. 1. Inledning Uppgörelse om en arbetspensionsreform år 2017 1. Inledning Arbetsmarknadens centralorganisationer har träffat ett avgörande enligt denna uppgörelse i fråga om nästa arbetspensionsreform. Förhandlingarna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 197/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om kommunala pensioner och lag om införande av lagen om kommunala pensioner

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK

PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK 2015 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK 2015 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK INNEHÅLL Den sociala tryggheten 2 Pensionsutgiften 4 Arbetspensionsavgifter 5 Befolkningen 6 Arbetspensionsförsäkrade

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och 9 lagen om statens familjepensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare Lag om ändring av lagen om pension för företagare I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om pension för företagare (1272/2006) 19 21, 60, 61, 64 och 66 samt 74 3 mom., av dem 19 sådan den lyder

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av bestämmelser om deltidspension och individuell förtidspension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN. Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2016

STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN. Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2016 STATISTIK FRÅN PENSIONSSKYDDSCENTRALEN 04 2016 Pensionsskyddscentralens fickstatistik 2016 2016 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK INNEHÅLL Den sociala tryggheten 2 Pensionsutgiften 4 Arbetspensionsavgifter

Läs mer

478130 9 103 52 047686 524120 978134 F I C K S T A T I S T I K

478130 9 103 52 047686 524120 978134 F I C K S T A T I S T I K 10 3 5 4 7 8 1 3 0 9 2 0 4 7 6 8 6 5 2 4 1 2 0 9 7 8 1 3 4 FICKSTATISTIK 2009 2009 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK INNEHÅLL Den sociala tryggheten 2 Pensionsutgiften 4 Arbetspensionsavgifter 5 Befolkningen

Läs mer

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension. RP 131/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 12 i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida

Lag. RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida ålderspension och deltidspension Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Nr 7 Nr 7 LANDSKAPSLAG om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen Föredragen för Republikens President den 22 januari 2010 Utfärdad i Mariehamn

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet

Läs mer

RP 68/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 68/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om pension för arbetstagare och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

RP 178/2008 rd. att motsvara lagen om pension för arbetstagare

RP 178/2008 rd. att motsvara lagen om pension för arbetstagare Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring lagen om statens pensioner och samt 9 och 14 i lagen om införande av lagen om statens pensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

RP 194/2016 rd. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.

RP 194/2016 rd. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk och av 23 i lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare PROPOSITIONENS

Läs mer

Aktuellt om LPA-tryggheten våren Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA

Aktuellt om LPA-tryggheten våren Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA Aktuellt om LPA-tryggheten våren 2016 Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA 2 Ändringar i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare 1.1.2016 Finlands avbytarservice för lantbruksföretagare godkändes

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 2007:1 Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 I det reformerade pensionssystemet bestäms indexeringen av pensionsskulden av genomsnittsinkomstens utveckling. Vid viss demografisk och ekonomisk utveckling

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

INFORMATION OM PENSION FÖR TJÄNSTEMÄN

INFORMATION OM PENSION FÖR TJÄNSTEMÄN INFORMATION OM PENSION FÖR TJÄNSTEMÄN OLIKA PENSIONSANSTALTER BEROENDE PÅ ANSTÄLLNINGSDATUM Ålands landskapsregering Anställda med anställningsdatum före 1.1.2008 Försäkringsaktiebolaget Pensions-Alandia

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

1 Utgångspunkter... 1

1 Utgångspunkter... 1 INNEHÅLL 1 Utgångspunkter... 1 2 Forskningens riktlinjer... 4 Faktorer som påverkar fortsatt medverkan i arbetslivet och övergången till pension... 4 Arbetsförmåga och arbetspensionsrehabilitering... 5

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av pensionslagstiftningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att inom den privata sektorns arbetspensionssystem

Läs mer

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om Folkpensionsanstalten

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej Arbetspensionen inte bara de gamlas grej När man är ung är pensionen knappast det som man i första hand går och funderar på det återstår ju fl era årtionden till pensioneringen. Redan från 18 års älder

Läs mer

arbetspension 2 2011 Minister Paula Risikko väntar sig alternativa svar på pensionsfrågorna. Det går inte att skjuta upp besluten

arbetspension 2 2011 Minister Paula Risikko väntar sig alternativa svar på pensionsfrågorna. Det går inte att skjuta upp besluten arbetspension 2 2011 Minister Paula Risikko väntar sig alternativa svar på pensionsfrågorna. Det går inte att skjuta upp besluten Ledare Grundidén är enkel och hållbar År 2012 är Europaåret för aktivt

Läs mer

Pensionsskyddscentralens forskningsprogram

Pensionsskyddscentralens forskningsprogram Pensionsskyddscentralens forskningsprogram 2015-2019 INNEHÅLL 4 Forskningen på Pensionsskyddscentralen stöder utvärderingen av och beslutsfattandet om pensionsskyddet 6 Pensionsskyddets ökande betydelse

Läs mer

Föreskrifter 5/2012. Beräkningsgrunder för pensionsansvaret i pensionsstiftelser. Dnr FIVA 3/01.00/2012. Utfärdade 14.6.2012. Gäller från 1.7.

Föreskrifter 5/2012. Beräkningsgrunder för pensionsansvaret i pensionsstiftelser. Dnr FIVA 3/01.00/2012. Utfärdade 14.6.2012. Gäller från 1.7. Föreskrifter 5/2012 Beräkningsgrunder för pensionsansvaret i Dnr FIVA 3/01.00/2012 Utfärdade 14.6.2012 Gäller från 1.7.2012 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831 5328 fornamn.efternamn@finanssivalvonta.fi

Läs mer

RP 173/2006 rd. som är besvärsinstans inom den privata sektorn, och kommunernas pensionsnämnd. med besvärsnämnden för arbetspensionsärenden,

RP 173/2006 rd. som är besvärsinstans inom den privata sektorn, och kommunernas pensionsnämnd. med besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, RP 173/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om statens pensioner och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION

SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION 1 Sjömännens deltidspension Syftet med deltidspensionen är att ge äldre arbetstagare en möjlighet att minska sin arbetsinsats och gå stegvis i pension. Ett delmål är även att

Läs mer

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete RP 72/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en lag om främjande

Läs mer

RP 203/2009 rd. I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner ändras så att för militärpensioner

RP 203/2009 rd. I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner ändras så att för militärpensioner Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 98 i lagen om statens pensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner

Läs mer

02/2012. Handbok för beräkning av arbetspensioner 2012. Pensionsskyddscentralen ELÄKETURVAKESKUS PENSIONSSKYDDSCENTRALENS HANDBÖCKER

02/2012. Handbok för beräkning av arbetspensioner 2012. Pensionsskyddscentralen ELÄKETURVAKESKUS PENSIONSSKYDDSCENTRALENS HANDBÖCKER 02/2012 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS HANDBÖCKER Handbok för beräkning av arbetspensioner 2012 Pensionsskyddscentralen ELÄKETURVAKESKUS 02/2012 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS HANDBÖCKER Handbok för beräkning av

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om pension för företagare och 16 och 33 sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Lag. om ändring av folkpensionslagen

Lag. om ändring av folkpensionslagen Lag om ändring av folkpensionslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i folkpensionslagen (568/2007) 105, och ändras 6, 10 och 11, 12 1 mom., 15 4 mom., 22 3 och 4 mom., 23, 33 2 mom., 35 1 mom.

Läs mer

Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd

Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd 2015 Arbetstagarens och företagarens pensionsskydd NÄR FÅR MAN ARBETSPENSION? HUR BILDAS PENSIONEN? Pensionsskyddscentralen ELÄKETURVAKESKUS Pensionsskyddscentralen Arbetspensionssystemets servicecentral

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 296/2015 Lag om ändring av lagen om sjömanspensioner Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut upphävs

Läs mer

RP 190/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Finlands Banks tjänstemän

RP 190/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Finlands Banks tjänstemän Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Finlands Banks tjänstemän PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om Finlands

Läs mer

Föreskrifter 4/2012. Beräkningsgrunder för ansvarsskulden i pensionskassor. Dnr FIVA 2/01.00/2012. Utfärdade Gäller från 1.7.

Föreskrifter 4/2012. Beräkningsgrunder för ansvarsskulden i pensionskassor. Dnr FIVA 2/01.00/2012. Utfärdade Gäller från 1.7. Beräkningsgrunder för ansvarsskulden i Föreskrifter 4/2012 Dnr FIVA 2/01.00/2012 Utfärdade 14.6.2012 Gäller från 1.7.2012 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831 5328 fornamn.efternamn@finanssivalvonta.fi

Läs mer

RP 63/2006 rd. I denna proposition föreslås att lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet

RP 63/2006 rd. I denna proposition föreslås att lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet RP 63/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv?

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv? Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv? 1 (7) Analysavdelningen Erik Granseth Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter

Läs mer

1994 rd - RP 288 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1994 rd - RP 288 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1994 rd - RP 288 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om vissa arrangemang som gäller personalens ställning vid kommunaliseringen av yrkesläroanstalter som hör till undervisningsministeriets

Läs mer

LPA-trygghet när du blir äldre

LPA-trygghet när du blir äldre LPA-trygghet när du blir äldre Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas välfärd

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 63/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om vissa dagpenningar PROPOSITIONENS

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om pension för arbetstagare. Lagens syfte

Lag. om ändring av lagen om pension för arbetstagare. Lagens syfte Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) 22 24, 63, 64, 67, 69 och 73, 80 3 mom., 123 10 punkten och 181

Läs mer

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och i lagen om Utbildningsfonden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om Utbildningsfonden ska ändras

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 29 december 2006 Nr 1295 1297 INNEHÅLL Nr Sidan 1295 Lag om statens pensioner... 3929 1296 Lag om införande av lagen om statens pensioner...

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 119/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om pension för lantbruksföretagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

19.1.2012 Frågor och svar år 2012 SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR

19.1.2012 Frågor och svar år 2012 SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR 19.1.2012 Frågor och svar år 2012 SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Innehåll 1. Allmänna frågor... 4 1.1. Vad är pensionsutdraget?... 4 1.2. Vem får ett pensionsutdrag?... 4 1.3. Varför har jag inte fått något pensionsutdrag?...

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8 20. Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och arbetsmarknadsstödet.

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA. Flyttning av semester och sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga

Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA. Flyttning av semester och sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA Cirkulär 12-2014 Bilaga 5 1 (9) Vissa bestämmelser i semesterkapitlet i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA)

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 185/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av arbetsavtalslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Arbetspensionslagstiftningen revideras vid ingången

Läs mer

Arbetspension lära hela livet

Arbetspension lära hela livet lära hela livet Arbetspension lära hela livet 3 Till läsaren 4 Utmaningarna för arbetspensionsskyddet idag och år 2015 Esa Swanljung 6 En åldrande befolkning och andra hållbarhetsutmaningar Reijo Vanne

Läs mer

Lag om statens pensioner 22.12.2006/1295

Lag om statens pensioner 22.12.2006/1295 1 of 49 25/08/2011 12:40 Lag om statens pensioner 22.12.2006/1295 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte I denna lag föreskrivs om den rätt

Läs mer

Förhandlingsresultat 12.11.2001

Förhandlingsresultat 12.11.2001 SOCIALPAKETET Förhandlingsresultat 12.11.2001 INNEHÅLL 1. Överenskommelse om utvecklande av den privata sektorns arbetspensioner 2. Protokollanteckningar över pensionsförhandlingarna 3. Utvecklandet av

Läs mer

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Din framtida pension Statligt anställda har fått ett nytt pensionsavtal! Den 1 februari 2002 blev ett nytt pensionsavtal för statligt

Läs mer

RP 321/2014 rd. I propositionen föreslås att lagen om sjömanspensioner,

RP 321/2014 rd. I propositionen föreslås att lagen om sjömanspensioner, Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagen om sjömanspensioner och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

40. Pensioner. Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall

40. Pensioner. Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall Statsbudgeten 40. Pensioner F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds av statens andelar när det gäller finansiering av pensionssystemen samt statens andel när det gäller finansiering av

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - försäkrin stekniska runder inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Bilaga till pensionspolicy

Bilaga till pensionspolicy Bilaga till pensionspolicy 2007 Eksjö kommun I samarbete med Innehållsförteckning BESKRIVNING AV DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET... 3 ALLMÄN PENSION... 3 TJÄNSTEPENSION... 3 PRIVAT PENSIONSSPARANDE... 3 BESKRIVNING

Läs mer

Lag. om införande av lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare. Ikraftträdande

Lag. om införande av lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare. Ikraftträdande Lag om införande av lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Ikraftträdande Lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare ( / ) träder

Läs mer