Smärthanteringsprogram

Transkript

1 Programbeskrivning Smärthanteringsprogram Rehabiliteringskliniken, Växjö Årlig revidering av programansvariga: jan Vicki Malmberg, kvalitetsstrateg Postadress Besöksadress Telefon Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida 1 av 8

2 Innehållsförteckning 1. Programmets syfte och mål Målgrupp... 3 a. Kriterier... 3 b. Beskrivning av patientgruppen i programmet Miljö Vårdnivåer Programmets längd och intensitet Inriktning och metoder... 5 a. Grund och ideologi... 5 b. Team och professioner... 5 c. Coach... 5 d. Behandling/träning Rehabiliteringsprocessen... 6 a. Remiss och kallelse... 6 b. Utredningsfas... 6 c. Rehabiliteringsfas... 7 d. Uppföljningsfas Sekretess, journaldokumentation, kommunikation Resultat, utvärdering och kvalitetssäkring Praktisk information inför dagrehabilitering och mottagningsbesök 8 Programbeskrivningar har tagits fram i syfte att ge patienter, närstående och andra intresserade information om hur rehabiliteringen bedrivs i de olika programmen. I Guide för rehabiliterings-kliniken, Växjö ges en övergripande bild av klinikens verksamhet; vad specialiserad rehabilitering är, klinikens plats i vårdkedjan, ideologi och värdegrund, organisation m.m. Programbeskrivningar och guider som finns tillgängliga (finns även på engelska); Guide för rehabiliteringskliniken Växjö, Smärthanteringsprogrammet, Slutenvårdsprogrammet, Öppenvårdsprogrammet Ovanstående kan hämtas på klinikens hemsida: Region Kronoberg Rehabiliteringskliniken. Kontakta klinikens reception: om önskemål finns att få beskrivningar skickade. Utarbetad av: Programansvariga Datum: Mars 2016 Reviderad av: Programansvariga Datum: Granskad av: Klinikråd Datum: Fastställd av: Gunilla Lindstedt Verksamhetschef Datum: Sida 2 av 8

3 1. Programmets syfte och mål Programmet syftar till att patienten ska få ökad förmåga till aktivitet och delaktighet och därigenom ökad livskvalitet. Genom hjälp till självhjälp får patienterna lära sig hur de kan hantera sitt smärttillstånd och sin livssituation. Programmålen är: - förbättrad upplevd hälsa, fysiskt och psykiskt - ökad förmåga att delta i olika vardagliga aktiviteter genom förbättrad hantering av den långvariga smärtan och dess konsekvenser - minskad sjukvårdskonsumtion - stärka förutsättningar för arbetsåtergång 2. Målgrupp Smärthanteringsprogrammet är aktuellt för patienter med långvarig icke-malign smärta som utvecklat eller riskerar att utveckla ett tillstånd som innebär att smärtan till stor del styr patientens livsföring. a. Kriterier Inklusionskriterier (alla ska vara uppfyllda) - Vara 18 år eller äldre, företrädesvis i arbetsför ålder - Långvarig icke-malign smärta - Medicinskt färdigutredd, så långt det är möjligt - Individuella rehabiliteringsåtgärder av enstaka profession i primärvården har givits och multimodal rehabilitering i primärvården har bedömts vara otillräckligt - Vara motiverad till att genomföra en beteendeförändring - Hållbar förbättring kan förväntas efter rehabilitering Exklusionskriterier (ett eller flera medför avvisande av remiss/avbrytande av rehabilitering) - Cirkulatorisk och/eller respiratorisk instabilitet - Smärta i huvudsak på grund av osteoartros och rheumatoid artrit - Pågående medicinsk utredning - Obehandlad allvarlig psykisk sjukdom, akut kris eller suicidrisk, uttalad beteendestörning eller pågående missbruk av tabletter, narkotika eller alkohol som kan äventyra patientens egen eller övriga patienters rehabilitering - Om adekvata åtgärder tidigare har givits i stor omfattning utan hållbar förbättring - Överhängande socioekonomiska svårigheter eller svårigheter att tillgodogöra sig rehabiliteringen av andra skäl till exempel sociala faktorer, eller pågående försäkringsmedicinsk process - Inte förstå och kunna göra sig förstådd på svenska - Inte kunna fungera och lära sig färdigheter i grupp - Inte klara av deltagande i kurs utan assistans av annan person - Har en målsättning som inte är adekvat i förhållande till rehabiliteringsprogrammets syfte Överflyttningskriterier eller avbrytande av pågående rehabilitering på teamets begäran - Exklusionskriterier uppstår eller uppmärksammas under rehabiliteringsperioden - Fortsatta åtgärder inte förväntas leda till måluppfyllelse - Tillstånd som kräver annan vård eller rehabilitering som medför att inte patienten förväntas kunna tillgodogöra sig programmet - Inte medverkar aktivt i utformningen eller genomförandet av sin rehabiliteringsplan - Frånvaro, som är så frekvent att patienten inte bedöms tillgodogöra sig programmets innehåll Sida 3 av 8

4 Om rehabiliteringen avbryts på teamets eller patientens begäran är det viktigt att utreda och informera om orsaken till avbrytandet så att eventuella missförstånd eller missförhållanden kan rättas till. Patienten erbjuds hjälp och stöd i att planera för perioden efter utskrivningen. b. Beskrivning av patientgruppen i programmet Cirka 40 patienter tas emot i programmet under ett år och det hålls grundkurser för upp till 12 patienter ca var tredje vecka. Ungefär 20% har smärta i nedre delen av ryggen och cirka hälften av patienterna tycker att det värsta smärtområdet varier. 80% är kvinnor och medelåldern är 47 år. Det är vanligt att patienter med långvarig smärta upplever nedsatt kognitionsförmåga. Nedsättningar kan till exempel vara begränsad förmåga gällande koncentration och minnes, nedsatt problemlösningsförmåga och svårighet att starta eller avsluta aktiviteter. Förutom smärtan i sig medför långvarig smärta ofta påtagligt lidande i form av stressreaktioner, nedstämdhet, ångest, sömnproblem, trötthet, påverkade sociala relationer, ökade sjukskrivningstal, funktionsförluster, minskad delaktighet i samhället och minskad livskvalitet. 3. Miljö Rehabiliteringskliniken är belägen på Sigfridsområdet i Växjö. Kliniken finns i två plan. Tillgängligheten och miljön är anpassad för rörelsehindrade. På kliniken finns vilrum, uppehållsrum med pentry, matsal samt tillgång till WiFi trådlöst nätverk. Träningslokalerna är välutrustade, liksom grupprum och rum för individuella behandlingar. Det finns bassäng, träningsträdgård, träningskök, datarum, snickeri m.m. Utrustning finns för att bedriva idrottsverksamhet i träningshall samt utomhus. Omgivningen runt kliniken med parkliknande grönytor erbjuder rika möjligheter till promenader och friluftsliv. Det finns även en asfalterad slinga med start intill kliniken. Tennis, boule, minigolfbana och fiskemöjligheter finns på området. 4. Vårdnivåer Smärthanteringsprogrammet bedrivs som dagrehabilitering och mottagning. Inom mottagningen sker delar av utredningen, Second opinion och individuella insatser under programmet. 5. Programmets längd och intensitet Utredningsfas: Grundkurs: 4 dagar (måndag till torsdag), 5-6 timmar/dag. Individuell utredning: Inleds med läkar-utredning vid ett tillfälle och om rehabiliteringsprogram bedöms aktuellt går patienten vidare till fortsatt utredning av arbetsterapeut, psykolog, sjukgymnast under en dag (6 timmar inklusive pauser). Rehabfas: Rehabkurs: 8 veckor: måndag till fredag 3-4 timmar/dag; 24 dagar förläggs på kliniken och 16 dagar är i tillämpningsdagar hemmet. Tillämpning: 12 veckor. Daglig tillämpning i vardagsmiljö. Individuellt anpassad behandling eller andra åtgärder sker huvudsakligen på kliniken. Avslut: 1 dag ca 3 månader efter rehabkurs Sida 4 av 8

5 6. Inriktning och metoder a. Grund och ideologi Rehabiliteringen vilar på en biopsykosocial grund och tar sin utgångspunkt från WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder (WHO International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF). Rehabiliteringen innefattar därmed såväl medicinska, som sociala, psykologiska och arbetslivsinriktade insatser. Vi arbetar med en individcentrerad filosofi med värdegrunden Respekt för människan : - alla människor har rätt att bli behandlade med värdighet och respekt - alla människor ska ha tillgång till den rehabilitering som behövs för att uppnå bästa möjliga resultat - alla människor ska ha rätt och möjlighet till välgrundade val b. Team och professioner Rehabiliteringen bedrivs av team som arbetar interdisciplinärt och ger samordnade, målinriktade och tidsbestämda insatser. Patienten är en del av teamet. I vilken omfattning övriga teammedlemmar ingår avgörs av i vilken rehabiliteringsfas patienten befinner sig och vad som i övrigt krävs för att nå patientens mål. På vårdnivån dagrehabilitering har läkaren det medicinska ansvaret när patienten vistas på kliniken. Klinikens läkare ansvarar endast för de åtgärder som görs på rehabiliteringskliniken men verkar som konsult mot andra intressenter. Övriga tider har patientens ordinarie läkare (oftast primärvårdsläkare) det medicinska ansvaret. Alla professioner är tillgängliga dagtid, vardagar. Kliniken använder labservice, specialistverksamhet mm som finns på lasaretten. Läkare lämnar besked om resultat till patienten. Programmet samverkar bland annat med: - Annan specialistvård, företagshälsovård och privata vårdgivare - Arbetsförmedling, Försäkringskassa och arbetsgivare - Kommunen, t ex socialsekreterare c. Coach En teammedlem är samordnare för patientens rehabilitering. Coachen koordinerar rehabiliteringsprocessen och ansvarar för att underlätta patientens och närståendes delaktighet i rehabiliteringen. Patienten och coachen träffas regelbundet för att gå igenom olika aspekter av rehabiliteringen. d. Behandling/träning Smärthanteringsprogrammet bedrivs mestadels i kursform, enligt riktlinjer för multimodal rehabilitering och i interdisciplinära team. Programmet utgår från att såväl biologiska, psykologiska, sociala som existentiella faktorer i olika grad samverkar vid uppkomsten och vidmakthållandet av ett långvarigt smärttillstånd. Arbetssättet är kognitivt-beteendemedicinskt inriktat, med fokus på hur deltagaren fungerar i vardagssituationer. Forskningen har visat att personer med långvariga smärttillstånd gagnas av rehabilitering i grupp. Gruppdeltagarna lär sig genom sådant förfarande av varandra och deras erfarenheter kan bidra till ökad kunskap hos den enskilde individen. Forskningen visar att smärta som enbart är orsakad av psykiska faktorer, så kallad psykogen smärta, är mycket ovanlig. Långvarig smärta har som regel både en fysiologisk och en psykisk förklaring. Därför måste patientens upplevelse tas på största allvar, även om det inte finns någon tydlig bakomliggande orsak. Sida 5 av 8

6 Exempel på åtgärder: - smärtanalys - optimering av medicinering inklusive medicinsk information och rådgivning - så långt det är möjligt ge en förklaring till smärtans orsaker, mekanismer och konsekvenser - kroppskännedomsträning - introduktion i fysisk träning, kognitiv rehabiliteringsterapi och andra metoder - strategier för att prioritera och planera aktivitetsutförandet - planering av arbete (eventuellt med arbetsplatsbesök), studier eller sysselsättning - stödsamtal vid krisreaktioner, reflekterande samtal - smärt-/stresslindring genom taktil beröring samt NADA (national acupuncture detoxification association) - utöka patientens beteenderepertoar genom bl. a. psykoedukation, exponering och färdighetsträning - utredning av psykologiska aspekter av smärtan utifrån ett kognitivt beteendeterapeutiskt perspektiv med en inlärningsteoretisk syn på smärta - utredning av förutsättningar och hinder som finns för ett framgångsrikt förändringsarbete - stödja till förbättrade levnadsvanor gällande fysisk aktivitet och matvanor 7. Rehabiliteringsprocessen Remiss och kallelse Remiss Väntelista Remissbedömning Avslag Grundkurs Utredningsfas Rehabiliteringsfas Uppföljnings-fas Önskar ej fortsätta Individuell utredning Väntelista Avslag Rehabkurs + tillämpning Rehabplan; Mål och åtgärder, utvärdering fortsatt planering Resultat-uppföljning efter 1 år Smärthanteringsprogram a. Remiss och kallelse De flesta remisserna kommer från primärvården där medicinsk utredning genomförts för att diagnostisera, behandla bakomliggande sjukdom och utesluta malign process. Där bedrivs rehabilitering genom individuell kontakt med sjukgymnast, arbetsterapeut och/eller psykosocial resurs samt att det finns möjlighet till deltagande i multimodalt rehabiliteringsprogram. Om inte bedöms ge önskad effekt remitteras patienten till smärthanteringsprogrammet. Patienten kan även söka på egenremiss. Den finns att hämta från rehabiliteringsklinikens hemsida eller kan fås via receptionen Remissen bedöms utifrån klinikens kriterier. Vid accepterande placeras remissen på väntelista och patienten kallas inom 6-8 veckor för deltagande i grundkurs. Vid avslag informeras patient och remittent skriftligt om orsaken och om möjligt lämnas rekommendationer. b. Utredningsfas Utredningsfasen består av 4 dagars grundkurs i smärt-och stresshantering samt 1-2 dagars individuell utredning. Syftet med grundkursen är att ge patienten grundläggande kunskap om mekanismer vid långvarig smärta, strategier för smärthantering samt att få pröva metoder som ingår i kursen i rehabiliteringsfasen. Sida 6 av 8

7 Kursen bedrivs i grupp om max 12 personer. Ibland deltar även auskulterande sjukvårdspersonal. Efter genomgången grundkurs får patienten ta ställning till om han/hon vill delta i fortsatt smärthanteringsprogram. Under utredningen träffar patienten träffar läkare, psykolog, arbetsterapeut och sjukgymnast. Utredningen görs i syfte att fastställa smärtmekanism och smärtdiagnos, få kunskap om individens smärt-tillstånd och dess konsekvenser samt en strukturerad planering och rekommendationer för fortsatt rehabilitering i programmet eller på annat sätt. c. Rehabiliteringsfas Rehabiliteringsfasen består av rehabkurs under 8 veckor, tillämpning under 3 månader samt en avslutningsdag. Rehabkursen har tonvikt på att ge ökad kunskap, hjälp till självhjälp och har ett hälsofrämjande förhållningssätt. Kursen omfattar fysisk, praktisk och psykologisk träning och utförs i grupp med individuell anpassning. Rehabkursen innehåller teoretiska och praktiska lektioner samt individuella hemuppgifter. Rehabiliteringsplan upprättas av teamet tillsammans med patient. Planen innehåller såväl långsiktiga mål, som delmål och planerade åtgärder. Närstående kan av deltagaren inbjudas till närståendeträff med information och diskussion om hur de på bästa sätt kan bidra till deltagarens rehabilitering. Under tillämpningsperioden (cirka 3 månader efter kursavslut) fortsätter deltagaren att aktivt tillämpa de kunskaper och strategier man tillägnat sig under kursen. Den träning och de individuella behandlingsinsatser som kan ges under denna tid är kopplade till de mål som finns i rehabiliteringsplanen. Planeringsmöte genomförs där handläggare från försäkringskassa, arbetsförmedling, arbetsgivare, företagshälsovård, remitterande läkare och närstående kan närvara om deltagaren samtycker. Vid mötet sker en fortsatt planering gällande sjukskrivning, fortsatt behandling, arbetsträning, studier, arbete etc. Vid tillämpningsperiodens slut samlas gruppen för en avslutningsdag som återknyter till tidigare kursinnehåll. I samband med detta utvärderas rehabiliteringsplanen och planeringen görs för perioden efter programmet. d. Uppföljningsfas Året efter programavslut tillämpar patienten de färdigheter och strategier som erhållits under programmet. Ett år efter avslutat sker en uppföljning där frågeformulär ingår. 8. Sekretess, journaldokumentation, kommunikation Inom Hälso- och sjukvården råder tystnadsplikt och sekretess. Vid inskrivning tillfrågas patienten om uppgifter får lämnas ut samt om information får lämnas om att patienten finns på kliniken. Journaldokumentation sker i Cambio Cosmic som används av Regionen, kommuner och flera privata vårdgivare i länet. Patienter kan logga in och ta del av journalen via 1177 med hjälp av e-legitimation. Varje vecka finns tider avsatta för personalens teamkonferenser. 4 tider finns för konferenser med patienten för att diskutera rehabiliteringsprocessen. Utöver detta träffar behandlare patient enskilt vid behov. Under rehabkursen bjuds närstående in till ett informationstillfälle. Kommunikation med andra intressenter såsom försäkringskassa och arbetsgivare, sker efter behov. Sida 7 av 8

8 9. Resultat, utvärdering och kvalitetssäkring Smärthanteringsprogrammet ingår i ett nationellt kvalitetsregister över smärtrehabilitering (NRS). Information tas regelbundet fram ur registret, med avsikt att utvärdera insatsers effektivitet och följa patientgruppens demografi. Möjlighet till nationella jämförelser finns. Förändringar i programmet baseras på utvärderingsresultat, forskningstillämpningar, olika intressenters synpunkter, ekonomiska omständigheter och andra strategiska överväganden på sektions- och organisationsnivå. Härigenom sker kontinuerligt förbättringar av rehabiliteringsprogrammet i syfte att öka graden av måluppfyllelse för patienterna och smärthanteringsprogrammets prestation och kvalitet. Tid för utvecklingsarbete och kompetenshöjning är avsatt för alla professioner och för teamen i programmet. Kliniken använder CARF International - en internationell, oberoende och icke vinstdrivande ackreditör av service och tjänster inom hälso- och sjukvård. Programmets resultat kan fås via klinikens reception tel: samt på klinikens hemsida. 10. Praktisk information inför dagrehabilitering och mottagningsbesök Nedanstående uppgifter kring avgifter mm gäller januari 2016 Ta med: träningskläder, gymnastikskor eller liknande. Vilrum och omklädningsrum finns. Avgifter: 300 kr per dag. Högkostnadsskydd från 1100 kr. Måltider ingår inte. Kostnader för intyg, fritidsverksamhet m.m. kan tillkomma. Resor: Sjukresor: högkostnadsskydd efter egenavgifter på max 1800 kronor Ersättningen motsvarar det billigaste färdsättet; buss, tåg och privatbil. Vårdgivarkvittot måste vara ifyllt och stämplat av behandlande vårdpersonal (klinikens reception) för det färdsätt det gäller. För närvarande är egenavgiften 100 kronor. Bil: För resa med egen bil utgår ersättning med 12 kronor för varje mil som överstiger egenavgiften på 100 kronor. Flera avgiftsfria parkerings- och handikapplatser finns i nära anslutning till kliniken. Buss/tåg: Kallelse eller ifyllda och stämplade vårdgivarkvitto (fås i klinikens reception) visas för chauffören för att åka gratis. Annars kan biljett skickas in tillsammans med ifyllt vårdgivarkvitto till Serviceresor. Busshållplats finns vid badhuset och det finns asfalterad gångväg därifrån till kliniken. Länstrafikens Servicetur mellan Växjö lasarett och Sigfridsområdet via Resecentrum och Pensionärernas hus. Turen är till för den som har svårt att ta sig mellan Sigfridsområdet och den ordinarie kollektivtrafiken på Teleborgsvägen. Turerna har fasta avgångstider, men måste bokas senast en timme innan på telefon Sjukresa: egenavgift 100 kr/resa. Vårdgivarkvittot sparas, och sänds till serviceresor när högkostnadsskyddet är uppnått). Sjukresa beställs senast kl. 15:00 vardag före resa; tel Patienthotell: kan erbjudas om patienten har lång resväg. Måltider/fika: Det finns enkel fika på för- och eftermiddagar. Lunch kan ätas på restaurang Helgonet, cirka 200 meter inomhus från kliniken. Undersköterska kan vid behov följa med. Lunchkupong kan köpas i receptionen för 70kr. Kylskåp och mikrovågsugn för medtagen lunch finns i klinikens lokaler. Anmälan och betalning: görs i receptionen varje dag. Ta med legitimation! Vid förhinder: ring (avgift utgår om inte återbud lämnas). Kontakta klinikens reception vid behov av ytterligare information; Sida 8 av 8