Abonnemang mot stamnätet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Abonnemang mot stamnätet"

Transkript

1 Abonnemang mot stamnätet Christer Riihiaho Umeå Civilingenjörsprogrammet i energiteknik Institutionen för tillämpad Fysik och Elektronik Umeå universitet

2 Sammanfattning En regionnätsägare som vill vara ansluten till stamnätet måste betala en punkttariff till Svenska Kraftnät. Punkttariffen består av effektavgift, energiavgift och eventuellt en anslutningsavgift. Effektavgiften står för cirka 60 % av den totala punkttariffen och är den enda avgiften som går att optimera. Syftet med examensarbetet är att skapa en dokumentation över gällande regler och det tillvägagångssätt som Vattenfall Eldistribution AB idag har när man tecknar effektabonnemang mot Svenska Kraftnäts stamnät. Vidare är syftet även att utvärdera hur väl Vattenfall Eldistribution AB Region Norr lyckats med dessa abonnemang under åren 2001 till och med Slutligen presenteras en systematisk metodik för att teckna abonnemang mot överliggande nät i framtiden. Utvärderingen visade att prognosen för inmatningsabonnemangen år 2003 var den minst lyckade, enbart där hade man kunnat spara nästan 12 miljoner kronor. Huvudanledningen till att det gick så dåligt år 2003 vara att nivån på den hydrologiska balansen var extremt låg. Detta resulterade i att vattenkraften inte kunde användas i den utsträckningen man önskade. Två olika metoder för att teckna abonnemang redovisas Bäst i medel och regressionsanalys. Rekommendationen är att använda Bäst i medel då den metoden har en direkt koppling mellan effektutbyte och optimalt abonnemang. Regressionsanalysen var dock lärorik då den avslöjande vilka faktorer som var betydande i var och en av de 22 olika anslutningspunkterna. En studie över bästa och sämsta scenario med den rekommenderade metoden redovisas. Slutligen har jag gjort en undersökning när 4-veckors tillfälliga abonnemang ska tecknas mot Svenska Kraftnät. Föreslagen strategi blir att trimma abonnemangen med försiktighet och försöka bli så skicklig i hanteringen av tillfälliga abonnemang att straffavgifter undviks. 2

3 Abstract An owner of a region power network that wants to be connected to Svenska Kraftnäts backbone power network has to pay a tariff fee. The tariff fee consists of effect fee, energy fee and a possible fee for connection. The effect fee stands for about 60 percent of the entire tariff fee and is the only fee that can be optimized. The purpose of this thesis was to start with a documentation of the current regulation and the procedure that Vattenfall Eldistribution AB is using today. After that an evaluation should be made of how well Vattenfall Eldistribution AB Region Norr has succeeded with the prediction of the effect subscription. Finally the thesis should result in a new method for determine subscription of effect at Svenska Kraftnät. The evaluation showed that the prediction for input effect subscription year 2003 was the least successful and almost 12 million Swedish kronor [SEK] could have been saved. The reason why the prediction went so bad that year was a result of the poor hydrological balance. The consequence was that the hydroelectric power could not produce as much power that they wanted because of the reduced level of water in the dams. Two different types of methods for subscribing effect at Svenska Kraftnät was introduced best in mean value and regression analysis. The recommendation was to use best in mean value because of the connection between exchange of effect and the best subscription. Although it was instructive to have made the regression analysis to find out what factors affected a certain connection point. A study of best case and worst case was made with the recommended method. Finally an investigation was made to find out when to use the four week temporary subscriptions. Purposed strategy is to optimize the subscription with care and be as god as one can be handling the temporary subscription so that fee for exceeding subscription eliminates. 3

4 Förord Detta är ett examensarbete om 20 poäng i energiteknik vid Umeå universitet. Arbetet är utfört på institutionen Tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitets tekniska högskola. Handledare har varit Kaj Nyström på Matematiska institutionen vid Umeå universitet. Jag vill tacka min handledare samt all berörd personal på Vattenfallkoncernen, Vattenregleringsföretagen, Svenska Kraftnät, Energimyndigheten och SMHI som har svarat på frågor och tagit fram datamaterial. Ingen nämnd och ingen glömd. 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och historik Svenska Kraftnät Regionnätsägare Problembeskrivning Syfte Begränsningar 9 2 Regelverk Abonnemang Tillfälliga abonnemang Abonnemangsöverskridande Uppreglering Straffavgifter 11 3 Förfarande vid tecknande av abonnemang Uttagsabonnemang Inmatningsabonnemang Specialfall Sammanställning av underlag 13 4 Metod Utvärdering Bäst i medel Regressionsanalys Bästa fall - sämsta fall 14 5 Utvärdering Förklaring till tabellerna Hydrologiska balansen Elpriset Resultat av utvärderingen 26 6 Teckna abonnemang i framtiden Påverkande faktorer Risktagande Metoder för att teckna abonnemang mot Svenska Kraftnäts stamnät Metod 1 Bäst i medel Metod 2 Regressionsanalys Val av metod Bästa scenario sämsta scenario 38 7 När ska man teckna 4-veckors tillfälliga abonnemang 41 8 Konsekvenser 42 9 Utvärdering av optimeringsprogrammet Slutsats Referenser Bilagor 45 5

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund och historik Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och det som tidigare varit ett elmonopol blev en fri marknad. Redan fyra år tidigare skedde dock två viktiga händelser som var nödvändiga för att en avreglering skulle vara möjlig - Statens Vattenfallsverk ombildades till Vattenfall AB och staten bildade affärsverket Svenska Kraftnät. Avsikten med avregleringen var att effektivisera elförsörjningen och att ge konsumenterna möjlighet att välja elleverantör, vilket skulle leda till lägre elpriser. Elmarknaden består av produktion, distribution och försäljning. Produktionen och försäljningen är utsatta för konkurrens medan distributionen, av praktiska skäl, fortfarande är ett monopol. Eldistributionsföretagen övervakas kontinuerligt av Energimyndigheten, som är en så kallad nätmyndighet. Tillsynen sker för att säkerställa att kundernas prisvillkor är rimliga. [1] Figur 1 visar en schematiskbild över hur elmarknaden är uppbyggd. Elanvändare som är anslutna till lokalnätet betalar nätavgift till ägaren av det lokala nätet och kan därefter välja vilken elleverantör som man vill handla sin elektricitet av. Den lokala nätägaren betalar i sin tur nätavgift till regionnätsägaren i området för att kunna utnyttja dennes nät för överföring av elkraft. Slutligen erlägger regionnätsägaren en avgift till Svenska Kraftnät för att vara ansluten till stamnätet. Till samtliga typer av nät kan även producenter vara anslutna. De betalar då också avgift för att utnyttja respektive nät för distribution. [1] Figur 1 Schematisk bild över elmarknaden 6

7 1.2 Svenska Kraftnät Staten bildade affärsverket Svenska Kraftnät år 1992 för att som neutral part ansvara för stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät har ett avkastningskrav på 6 % från staten, förutom att det ska avsättas pengar för underhåll och nyinvesteringar i stamnätet [4]. De intäkter som Svenska Kraftnät får från stamnätet kommer från punkttariffen, som består av följande avgifter - årlig effektavgift, timavgift för energi och en initial anslutningsavgift. Anslutningsavgiften tas bara ut om det krävs betydande investeringar för att ansluta nya anläggningar som bara tillgodoser en eller ett fåtal aktörers intressen. Av punkttariffen står den årliga effektavgiften för cirka 60 % av intäkterna. [1] Effektavgiften varierar geografiskt över landet med en högre kostnad för inmatning i norr än i söder och vice versa för uttagen, se figur 2. Anledningen till avgiftsvariationen är att man in norr har överproduktion och i söder en överkonsumtion.[3] Figur 2 Åskådliggör den geografiska skillnaden i effektavgift De senaste åren har man fördelat om kostnaden genom att sänka avgifterna för inmatning och höja avgifterna uttagen, detta för att man anser att slutanvändaren ska stå för en högre del av kostnaden. Svenska Kraftnät tar årligen ställning till tariffernas storlek, men man har som ambition att nuvarande avgifter ska gälla till år 2010 [5]. 7

8 1.3 Regionnätsägare Några av de större regionnätsägarna i Sverige är Fortum Distribution AB, Skellefteå Kraft Elnät AB, Sydkraft Nät AB, Umeå Energi Elnät AB och Vattenfall Eldistribution AB. Vattenfall Eldistribution AB äger drygt 50 procent av regionnätet i Sverige men när det gäller anslutningarna mot stamnätet är andel betydligt mer, där kan siffran vara ända upp mot 70 % 1. Vattenfall Eldistribution AB är regionnätsägare i fyra olika regioner i Sverige - Region Norr, Region Mellan, Region Väst och Region Öst. Figur 3 åskådliggör i vilka områden som Vattenfall Eldistribution AB är regionnätsägare. Figur 3 Vattenfall Eldistribution AB är regionnätsägare i de mörkare områdena. 1 Exakt uppgift saknas och är inte lätt att definiera beroende på om man menar antalet abonnenter, antalet anslutningspunkter eller mängden överförd energi. Uppgiften kommer från Daniel Andersson, Energimyndigheten och Staffan Mared, Vattenfall Marknadsanalys. 8

9 1.4 Problembeskrivning Den första uppgiften var att skapa en dokumentation över vilka regler som gäller när man ska teckna abonnemang mot Svenska Kraftnäts stamnät samt redogöra för hur man idag går tillväga när man tar fram underlag för dessa abonnemang. Sedan skulle en utvärdering göras för hur väl de tecknade abonnemangen har stämt överens med det verkliga utfallet för åren 2001 till och med Slutligen ska arbetet resultera i en metodik som man i framtiden ska kunna använda sig av för att teckna abonnemang mot överliggande nät hos Svenska Kraftnät. 1.5 Syfte Syftet med det här examensarbetet är att försöka optimera kostnaden som Vattenfall Eldistribution AB Region Norr har till Svenska Kraftnät för abonnemang mot överliggande nät. Fokuseringen ligger på att med olika simuleringsmetoder hitta så optimala effektabonnemang som möjligt. 1.6 Begränsningar I det här examensarbetet kommer jag att koncentrera mig på Vattenfall Eldistribution AB Region Norr, som visas i figur 4. Jag kommer hädanefter att benämna Vattenfall Eldistribution AB Region Norr som endast Vattenfall. Figur 4 Vattenfall Eldistribution Region Norr verkar i de mörkare områdena 9

10 2 Regelverk 2.1 Abonnemang Innan en regionnätsägare kan bli ansluten till stamnätet så måste denne ingå ett så kallat Nyttjandeavtal med Svenska Kraftnät. När man sedan anslutits och ska använda stamnätet så får man betala en effektavgift och en energiavgift. Energiavgift bestäms timvis och består av den faktiska inmatade eller uttagna energimängden multiplicerat med ett fastställt energipris och den aktuella förlustkoefficienten 2. Man kan inte optimera energiavgiften, utan den baseras på de faktiska värdena. När det gäller effektavgiften så ska regionnätsägarna inför varje kalenderår meddela Svenska Kraftnät hur mycket effekt man vill abonnera på i de olika anslutningspunkterna 3. I varje punkt ska regionnätsägaren sätta ett inmatnings- och ett uttagsabonnemang. Regionnätsägaren får betala ett förutbestämt pris för varje kilowatt som de valt att abonnera på i inmatad respektive uttagen effekt. 2.2 Tillfälliga abonnemang Om regionnätsägaren temporärt vill höja det aktuella abonnemanget så kan tillfälliga abonnemang tecknas hos Svenska Kraftnät, under förutsättning att ledig kapacitet finns på stamnätet. Man kan då välja att teckna 1-veckasabonnemang eller 4-veckorsabonnemang. Ansökan om tillfälliga abonnemang har blivit mer flexibla, numera kan man få abonnemangen att börja gälla en timme efter begäran 4. Abonnemangen omspänner endast hela kalenderveckor och börjar räknas från måndag kl aktuell vecka och återstående dagar av innevarande vecka samt vid tecknade av 4-veckorsperiod, de följande tre veckorna. [2] De tillfälliga abonnemangen är precis vad namnet uttrycker det, en kortvarig lösning. Ganska snabbt kommer man upp i samma kostnad som ett årligt abonnemang. Ett tillfälligt 4-veckorsabonnemang kostar 1 / 4 av den årliga effektavgiften. Med andra ord så är den typen av abonnemang lönsam att teckna upptill 16 kalenderveckor per år. För tillfälliga veckoabonnemang är kostnaden 1 / 12 av den årliga effektavgiften. Vilket leder till att det lönar sig att använda maximalt 12 veckor under ett år. [2] En fördel med tillfälliga abonnemang, jämfört med att höja upp andelen årliga abonnemang, är flexibiliteten. Man kan teckna abonnemangets storlek direkt mot det momentana effektbehovet. Exempelvis i samband med vårfloden kan man under ett fåtal veckor behöva höja upp effekten på inmatningsabonnemanget. Vid sådana situationer är de tillfälliga abonnemangen lönsamma att använda. 2 Lista för energipriset och förlustkoefficient finns på 3 Anslutningspunkt är en knutpunkt mellan regionnät och stamnät där utbyte av effekt sker. Kan även benämnas stamnätspunkt. 4 Före årsskiftet (2004/2005) var reglerna sådana att man var tvungen att meddela senast klockan dygnet före önskad igångsättande av de tillfälliga abonnemangen. 10

11 2.3 Abonnemangsöverskridande Om en regionnätsägare överskrider tecknat abonnemang med tre på varandra följande timmedelvärden, så är denne avgiftsskyldig. Avgiften motsvarar 1 / 50 av den årliga effektavgiften för den effektmängd som abonnemanget överstigits under den tredje timmen. På samma sätt blir det för de påföljande timmar som sammanhängande överskrider det tecknade abonnemanget. Vid systematiskt överskridande har Svenska Kraftnät rätt att, efter att kunden har fått yttrat sig, höja abonnemanget motsvarande överskridandet från och med nästkommande månad. [2] 2.4 Uppreglering Vid situationer när det finns risk för effektbrist i landet kan Svenska Kraftnät beordra balansföretag 5 att börja mata in mer effekt på stamnätet, antingen genom egen produktion eller genom att köpa in elkraft från en producent. Detta fenomen kallas för uppreglering. Vid sådana fall drabbas inte regionnätsägaren av straffavgifter om abonnemangen överskrids. 2.4 Straffavgifter De eventuella straffavgifter som blir vid ett abonnemangsöverskridande debiterar Svenska Kraftnät regionnätsägaren. I de fall då det är inmatningsabonnemanget som överskridits så vidareför Vattenfall avgiften till de producenter som är anslutna till berörd anslutningspunkt. Aktörerna får sedan solidariskt dela på kostnaden för dessa straffavgifter. När det är frågan om överskridande av uttagsabonnemanget så får Vattenfall själv stå för kostnaden för straffavgiften. 5 Balansföretag är ett Elhandelsföretag som är beredd att öka eller minska inmatningen på stamnätet för att Svenska Kraftnät ska kunna upprätthålla rätt frekvens och effektbalans på stamnätet. Balansföretaget får ekonomisk kompensation för detta. 11

12 3 Förfarande vid tecknande av abonnemang Vattenfall är den största regionnätsägare i norra Sverige. De ska senast två veckor innan varje nytt kalenderår meddela Svenska Kraftnät hur man vill teckna sina abonnemang mot stamnätet [2]. När Vattenfall ska ta fram underlag för kommande års abonnemang, tittar man på effektgrafer för de två senaste åren i de 22 stycken olika anslutningspunkter som man är ansvariga för i regionen. Vattenfall tittar efter trender och avvikelser i graferna för att bilda sig en uppfattning om nuvarande abonnemang ska ökas, minskas eller bibehållas. I de fall där man hittar kraftiga avvikelser från kurvan, så kallade extrempunkter, försöker man hitta en förklaring till dessa. Om betydande förändringar av infrastrukturen i regionen eller politiska beslut är under införande, och dessa kan tänkas påverka utfallet under kommande år, vägs även detta in i prognosen. 3.1 Uttagsabonnemang Under Vattenfall finns avdelningarna Marknad och Drift. Tillsammans hjälps dessa avdelningar åt att ta fram underlag för tecknande av uttagsabonnemangen mot stamnätet 6. Man har kontakt med de större elkonsumenterna och elhandelsföretagen för att få en prognos över deras förväntade effektbehov under kommande år. I regel brukar det dock vara väldigt små variationer av effektbehov från år till år och dessa små ändringar drunknar ofta i produktionssvängningarna. Strategin man har vid tecknande av uttagsabonnemang är att i anslutningspunkter där det finns underliggande produktion så tecknar man uttagsabonnemang för cirka 75 % av behovet. I och med att det är nettoeffekten 7 som ger effektutbytet så räknar man med att den regionala produktionen klarar minst 25 % av effektbehovet. Där produktion saknas måste man teckna abonnemang för 100 % av effektbehovet. Under aktuellt abonnemangsår är det avdelningen Drift som övervakar det aktuella effektuttaget från stamnätet. I de fall där abonnemanget överskrids så har Drift befogenheter att fatta beslut om tillfälliga abonnemang mot Svenska Kraftnät ska tecknas. Veckomöten sker regelbundet inom Vattenfall för att analysera nästkommande veckas förmodade effektuttag för att på så sätt tidigt kunna teckna tillfälliga abonnemang. [6] 6 Bilaga 1 Organisationsplan för Vattenfall Eldistribution AB. 7 Nettoeffekt producerad effekt minus konsumerad effekt. 12

13 3.2 Inmatningsabonnemang När det gäller tecknande av abonnemang för inmatad effekt till stamnätet så får man hjälp av Vattenfall Produktion Nord i Råcksta. Anledningen till detta är att Vattenfall Produktion Nord står för majoriteten av elproduktionen i Region Norr och har i och med detta den bästa uppfattningen om produktionen och den förmodade inmatningen på stamnätet för kommande år. När det gäller övervakning och beslut om tecknandet av de tillfälliga abonnemangen så är det Vattenfall Produktion Nord som sköter de flesta anslutningspunkterna. Vattenfall i Luleå övervakar och tecknar tillfälliga abonnemang för anslutningspunkterna Moliden och Ånge [6]. Huvudanledning till att Vattenfall i Luleå sköter dessa punkter är att produktionsanläggningarna som ligger anslutna mot dessa stamnätspunkter saknar reglermöjligheter, vilket innebär att man inte kan strypa eller öka vattentillförseln till dessa. 3.3 Specialfall Två av anslutningspunkterna i regionen är undantagna de vanliga abonnemangsreglerna. Den ena punkten är Tornehamn som inte har någon intilliggande produktion utan är en överföringspunkt till och från Norge. Den andra punkten är Kalix där man har överföring till och från Finland. Uttag i punkterna innebär att effekt importeras till Sverige och inmatning betyder att effekt exporteras. Vattenfall har lyckats övertyga Svenska Kraftnät om att i dessa stamnätpunkter sker ingen naturlig inmatning av effekt, då det inte finns någon närliggande produktion. I de fall det förekommer inmatningseffekt i dessa stamnätspunkter så är det på grund av transiteringar och det är inget som Vattenfall kan påverka. Vattenfall drabbas därför inte av straffavgifter om man överskrider de nollabonnemang som är tecknat för inmatning.[6] 3.4 Sammanställning av underlag När underlagen för abonnemangen i regionen är klara skickas de till Vattenfall Eldistribution AB: s avdelning Marknadsanalys. Där sammanställer man underlag för abonnemangen från Vattenfall Eldistribution AB: s samtliga regioner i Sverige innan man skickar de vidare till Svenska Kraftnät. 13

14 4 Metod Här följer en beskrivning av de metoderna som jag har använt mig av i det här arbetet. En utvärdering för Vattenfalls effektabonnemang mot Svenska Kraftnäts stamnät ska göras för åren 2001 till och med Datamaterial över effektutbytet i stamnätspunkterna finns att tillgå från år 1999 fram till dagens datum. 4.1 Utvärdering Den aktuella stamnätspunkten tilldelas ett godtyckligt effektabonnemang. Detta abonnemang jämförs kalenderveckovis mot det effektutbytet som har varit i stamnätspunkten. Om abonnemanget är för lågt så tecknas tillfälliga abonnemang. I de fall där tillfälliga abonnemang fordras i mer än tre veckor används 4-veckors tillfälliga abonnemang som bas under perioden och kompletteras eventuellt med 1-veckas tillfälligt abonnemang. Detta resulterar i en total årskostnad. Det godtyckliga abonnemanget uppräknas och proceduren görs om, vilket slutligen resulterar i det optimala tecknandet av abonnemang mot stamnätet. 4.2 Bäst i medel Grundidén för denna metod är densamma som för ovanstående utvärdering. Skillnaden ligger i att jag, med hjälp av historiskt datamaterial över effektutbytet, tar fram ett effektabonnemang som är det mest priseffektiva för samtliga år. Med hjälp av denna metod erhålls en medelkostnad och en standardavvikelse. 4.3 Regressionsanalys I metoden Regressionsanalys används ett statistikprogram för att undersöka om det går att finna ett tillförlitligt matematiska samband för effektutbytet i stamnätspunkten. Sambandet avslöjar vilka variabler som är signifikant och därmed förklarar effektutbytet bäst. 4.4 Bästa fall - sämsta fall När ett optimalt abonnemang i en viss stamnätspunkt erhållits jämförs detta mot det av Vattenfall tecknade abonnemanget. Befintligt datamaterial över effektutbytet i stamnätspunkterna används för att få fram en kostnadsskillnad mellan det optimala och det tecknade abonnemanget för vart och ett av åren. Resultatet fås i form av dels en medeldifferens och dels ett mest gynnsamt fall respektive ett minst gynnsamt fall. 14

15 5 Utvärdering Jag har skrivit ett optimeringsprogram som räknar fram det optimala abonnemanget mot stamnätet. Programmet har jag kört för de 22 anslutningspunkterna som Vattenfall är ansvariga för, och detta för åren 2001 till och med Optimeringsprogrammet är inställt så att strafftimmar inte förekommer, dock bortser programmet från effektspikar som inträffar enstaka timmar under en veckas period. Man ska notera att straffavgiften inte är medtagen år 2001 för de av Vattenfall redovisade kostnaderna. Även de övriga åren så har Vattenfall förmodligen inte blivit debiterad för alla timmar man överskridit abonnemangen. När jag har undersökt strafftimmarna har jag även kontrollerat om uppreglering råder. 5.1 Förklaring till tabellerna Tecknade abonnemang och Vattenfalls kostnader är det faktiska värdena. Under rubriken Optimalt är de värdena som jag beräknat med hjälp av optimeringsprogrammet. En positiv siffra i kolumnen Skillnad, längst till höger, betyder att den optimala lösningen hade varit billigare. I de fall det är en negativ siffra så är förklaringen oftast att Vattenfall Eldistribution AB tecknat ett för lågt abonnemang och klarat sig från straffavgift på grund av att Svenska Kraftnät inte observerat det för höga effektutbytet. En graf är bifogad för de anslutningspunkter som har en stor differens mellan det satta abonnemanget och det faktiska effektutbytet i stamnätspunkten. Dessa anslutningspunkter är markerade med en fotnot och graferna finns som bilaga. Samtliga tabeller i den här rapporten finns i ett utskriftsvänligtformat som bilaga. 15

16 År Inmatning Observera att ingen straffavgift är registrerad för någon anslutningspunkt under Tabell 1 Utvärdering av inmatningsabonnemang år 2001 Kommentar: Grundfors från mitten av januari till maj är det cirka 330 strafftimmar som Svenska Kraftnät inte har noterat. Messaure - Just den här specifika mätningen hade en väldigt kraftig fluktuation, det vill säga man matar in för hög effekt på stamnätet i två timmar, kör sedan enligt abonnemanget i tre timmar sedan matar de in för hög effekt i ytterligare två timmar och så vidare. Optimeringsprogrammet blir lite för grovt vid den här typen av effektutbyte, men det här är också det värsta fallet under hela den här utvärderingen. Porjus här hade man kunnat sänka abonnemanget 46 MW och på så sätt sparat 0,66 miljoner kronor 16

17 År 2001 Uttag Tabell 2 Utvärdering av uttagsabonnemang år 2001 Kommentar: Grundfors hade bara uttag i 15 timmar under hela året. Här hade det räckt med ett 1-veckas tillfälligt abonnemang för att klara det effektutbytet. Stornorrfors 8 tecknades för 150 MW i uttag, men den högsta effekten man var uppe i under det året var 130 MW och detta skedde endast under två timmar. Hade man tecknat optimalt skulle man ha sparat över 1,2 miljoner kr enbart i denna anslutningspunkt. Tuggen - just det här året hade man klarat sig med enbart tillfälliga abonnemang. Vargfors 9 - om man hade sänkt abonnemanget från 150 MW till 35 MW skulle man ha sparat 0,6 miljoner kr. 8 Bilaga 2 figur 8 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 9 Bilaga 2 figur 9 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 17

18 År Inmatning En del anslutningspunkter börjar bli belagda med straffavgifter men det är inte alla timmar som Svenska Kraftnät klarar att redovisa. Tabell 3 Utvärdering av inmatningsabonnemang år 2002 Kommentar: Stornorrfors 10 hade man valt ett basabonnemang på 388 MW istället för 540 MW och hanterat perioderna med högre inmatningen med tillfälliga abonnemang så hade man sparat nästan 1,5 miljoner kr. Svartbyn 11 man ligger med ett högre grundabonnemang än det som är optimalt men ändå så drar man under juni och juli på sig över 1,1 miljoner kr i straffavgifter. Totalt sett blir det alternativet nästan 1 miljon kr dyrare. 10 Bilaga 2 figur 10 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 11 Bilaga 2 figur 11 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 18

19 År 2002 Uttag Tabell 4 Utvärdering av uttagsabonnemang år 2002 Kommentar: Messaure 12 här hade man kunnat spara 0,75 miljoner kronor om man hanterat hela inmatningen med tillfälliga abonnemang. Moliden under de tre sista månaderna på året ökade uttaget från stamnätet kraftigt. Man försökte möta stegringen med tillfälliga abonnemang men man drog ändå på sig straffavgifter för nästan 0,5 miljoner kronor under dessa tre månader. Tuggen förmodligen beror den negativa skillnaden på att den uttagna effekten har oscillerat kraftigt vilket ledde till att optimeringsprogrammet blev för grovt. Samtidigt har inte Svenska Kraftnät lyckats upptäcka samtliga timmar av abonnemangsöverskridande i den här anslutningspunkten. 12 Bilaga 2 figur 12 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 19

20 År Inmatning Notera hur mycket man skulle ha kunnat spara in på abonnemangen för inmatningen nästan 12 miljoner kr. Tabell 5 Utvärdering av inmatningsabonnemang år 2003 Kommentar: Messaure 13 hade tecknat abonnemang för 498 MW, det optimal ligger på 374 MW. Skillnad i kostnad 2,08 miljoner kronor Stornorrfors 14 tecknat abonnemang låg på 530 MW, under hela året var endast 49 timmar över 400 MW. Kostnadsskillnaden blir 2,83 miljoner kronor. Svartbyn 15 hade tecknat abonnemang för 240 MW, det är nästan 100 MW högre än det högsta värdet man hade under hela året. Här hade man kunnat spara 3,54 miljoner kronor. I enbart de tre anslutningspunkter ovan hade man kunnat spara 8,39 miljoner kr. I Moliden och Vargfors hade också stora besparingar kunna ha gjorts. 13 Bilaga 2 figur 13 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 14 Bilaga 2 figur 14 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 15 Bilaga 2 figur 15 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 20

21 År 2003 Uttag Tabell 6 Utvärdering av uttagsabonnemang år 2003 Kommentar: Forsmo 16 abonnemanget var tecknat för 40 MW men man hade kunnat teckna ett betydligt lägre abonnemang. Även förra året tecknade man abonnemang för 40 MW medan de optimala låg på 13 MW. 16 Bilaga 2 figur 16 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 21

22 År Inmatning Tabell 7 Utvärdering av inmatningsabonnemang år 2004 Kommentar: Grundfors - cirka 540 strafftimmar som man inte blivit debiterad för. Därav den negativa siffran i kolumnen Skillnad. Messaure här hade man kunnat spara 0,56 miljoner kronor. Moliden man hade klarat sig med hälften av det tecknade abonnemanget och på så sätt sparat 0,5 miljoner kronor. Stalon på grund av effektivisering av vattenvägarna till produktionsanläggningen höjdes årsabonnemanget den 1 juli 2004 från 105 MW till 128 MW, därav en negativ skillnad ovan. Svartbyn 17 här hade man kunnat sänka årsabonnemanget från 240 MW till 126 MW och på så sätt spara 1,52 miljoner kronor. 17 Bilaga 2 figur 17 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 22

23 År 2004 Uttag Tabell 8 Utvärdering av uttagsabonnemang år 2004 Kommentar: Forsmo 18 ligger för tredje året i rad med ett för högt uttagsabonnemang. Hade man tecknat abonnemanget för 1 MW istället för 40 MW så skulle man ha sparat 0,8 miljoner kronor. Grundfors hade kunnat klara sig med enbart tillfälliga abonnemang. Stornorrfors 19 det här året hade det räckt med ett årsabonnemang på 44 MW istället för det satta 160 MW. Besparingen hade blivit 1,42 miljoner kronor. Tuggen anledningen till den negativ siffra i kolumnen Skillnad är dels oscillerande uttag och dels drygt 340 strafftimmar som inte är medtagna. Vargfors här hade man klarat sig med ett betydligt lägre abonnemang, 135 MW istället för 220 MW. 18 Bilaga 2 figur 18 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 19 Bilaga 2 figur 19 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 23

24 5.2 Hydrologiska balansen Den hydrologiska balansen är ett mått på hur stor del presumtiv energi man har i snötäcket i fjällen, i form av markvatten samt fyllnadsgraden i vattenmagasinen i våra älvar. Sammantaget blir det ett värde på hur många TWh 20 man antar det finns ackumulerat i dessa element. Värdet kan vara både positivt och negativt, och värdet noll innebär normala förhållanden. Figur 5 presenterar den hydrologiska balansen för åren Figur 5 Hydrologiska balansen åren samt medel- och medianvärdet för åren I figur 5 kan det utläsas att från sista kvartalet år 2002 till och med första halvåret år 2004 var den hydrologiska balansen väldigt låg. 20 TWh är en förkortning för terawattimmar. En terawattimme är wattimmar. 21 Den hydrologiska balansen enligt Markedskraft AS. 24

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Inmatningstariffer på regionnätet i Sverige

Inmatningstariffer på regionnätet i Sverige En rapport till Statnett 2 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den information och synpunkter som ges i detta arbete är riktiga och väl underbyggda, måste alla parter lita på sin

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Nationella Vindkraftskonferensen

Nationella Vindkraftskonferensen Nationella Vindkraftskonferensen 25 april 2008 Kalmar Lennart Söder Professor Elkraftsystem 1 Överlämnande skedde den 20 februari 2008 2 Utredningens 13 förslag - 1 Beskriv att certifikatsystemet är den

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för nyttjande av stamnätet

Allmänna avtalsvillkor för nyttjande av stamnätet SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Marknad 2015-08-10 2014/2391 AVTAL Allmänna avtalsvillkor för nyttjande av stamnätet 1 Allmänt Dessa Allmänna avtalsvillkor reglerar villkoren för nyttjande av de av Svenska kraftnät

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning.

Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning. Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning. Gällande från och med 2015-06-01 Inledning Dessa villkor utgör ett komplement till och förtydliganden av de av Svensk Energi

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet vid

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER 1 (9) 2011-09-16 Rev. 12 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER Svensk Energi rekommenderar att nätägare utför bilateral efterkorrigering av tim- och schablonleveranser

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

den nya Fjärrvärmefakturan 2012 Fjärrvärme invest 24/60

den nya Fjärrvärmefakturan 2012 Fjärrvärme invest 24/60 den nya Fjärrvärmefakturan 2012 Fjärrvärme invest 24/60 Du har nu fått den första fakturan med ditt valda fjärrvärmeabonnemang. Vi hoppas att denna broschyr ska ge bra stöd och förståelse för de nya begreppen

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Tröskeleffekter och förnybar energi Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Uppdrag > Den 20 april 2009 lämnade Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) rapporten Tröskeleffekter

Läs mer

Nätkostnader i överföring och distribution av el

Nätkostnader i överföring och distribution av el A/O TE- K.- Aj-?+'-1 * Nätkostnader i överföring och distribution av el Närings- och teknikutvecklingsverket R 1994:68 (DISTRIBUTION OF THIS DOCUMENT JS UNUMfTED Nätkostnader i överföring och distribution

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng. 1 Att tänka på (obligatorisk läsning) A. Redovisa Dina lösningar i en form som gör det lätt att följa Din tankegång. (Rättaren förutsätter att det dunkelt skrivna är dunkelt tänkt.). Motivera alla väsentliga

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika. Hur påverkar vindkraften elnätet? Roger Lindmark, Vattenfall Eldistribution 1 Nätbolag Affärsidé är att sälja transport av elenergi Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; SFS 1999:716 Utkom från trycket den 20 juli 1999 utfärdad den 8 juli 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen UMIT Research Lab 12 oktober 2011 Syfte Utveckla metoder för att minimera elkostnader genom att anpassa produktion till fluktuationer i elpriset. Fallstudie:

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

Elnätpriser 2008-2009

Elnätpriser 2008-2009 Elnätpriser 2008-2009 Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. Syfte, metod och avgränsningar... 5 4. Resultat... 6 4.1 De högsta och lägsta elnätpriserna 2009...

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti. 50 poäng

TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti. 50 poäng Matematisk statistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-05-29 Tid:

Läs mer

1 Bakgrund. Generaldirektören 2012-06-28 2012/758 INFORMATION. Stamnätstariffens utveckling 2012 2015

1 Bakgrund. Generaldirektören 2012-06-28 2012/758 INFORMATION. Stamnätstariffens utveckling 2012 2015 SvK1000, v3.2, 2012-03-09 Generaldirektören 2012-06-28 2012/758 INFORMATION Stamnätstariffens utveckling 2012 2015 1 Bakgrund Den 16 juni 2009 beslutade riksdagen att elnättariffernas skälighet ska granskas

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Regional Network/Network investigation 2008-02-01 1 Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Valfri räknedosa, kursbok (Kutner m fl) utan anteckningar. Tentamen omfattar totalt 20p. Godkänt från 12p.

Valfri räknedosa, kursbok (Kutner m fl) utan anteckningar. Tentamen omfattar totalt 20p. Godkänt från 12p. Tentamen Linköpings Universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik Kurskod och namn: Datum och tid: Jourhavande lärare: Tillåtna hjälpmedel: Betygsgränser: 732G21 Sambandsmodeller 2009-01-14,

Läs mer

Inmatningstariffer för elproducenter

Inmatningstariffer för elproducenter Inmatningstariffer för elproducenter Sammanställning och analys av avgifter för inmatning i lokalnät Rapport till Energimarknadsinspektionen Henrik Gåverud December 2014 2 (34) 3 (34) Sammanfattning Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Marknadsmakt eller fundamenta? Bo Andersson Analyschef, Graninge Trading AB Systempris Nord Pool 800 700 600 500 400 300 NOK/MWh 200 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Hållbart Energisystem Smarta Elnät Hållbart Energisystem Smarta Elnät Energinätverk 21 Mars 2013 Bo Normark Ett nytt energilandskap formas Demand response Reliability and efficiency Integration of renewables Integration of electric vehicles

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB AB

VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB AB VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB AB Tillämpningsbestämmelser - - Regionnätstariffer Gällande från 2015-01-01 2 Prissättning av nättjänster på Vattenfalls regionnät Innehållsförteckning sid 1. Anslutning 2

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Den nya elmarknaden. Framgång eller misslyckande?

Den nya elmarknaden. Framgång eller misslyckande? NICLAS DAMSGAARD RICHARD GREEN Den nya elmarknaden Framgång eller misslyckande? SNS FÖRLAG A. Slutsatser och sammanfattning Sverige avreglerade sin elmarknad den 1 januari 1996. Före avregleringen köpte

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng. Att tänka på (obligatorisk läsning) A. Redovisa Dina lösningar i en form som gör det lätt att följa Din tankegång. (Rättaren förutsätter att det dunkelt skrivna är dunkelt tänkt.). Motivera alla väsentliga

Läs mer

INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER

INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER INFORMATION FÖR ER SOM SKALL INSTALLERA SOLCELLER Vi på SVEA Solar är glada för att ni är intresserade av att installera solceller och satsa på solel. Marknaden för solceller växer kraftig i Sverige och

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

- --I Energimarknadsinspektionen

- --I Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets lnspectorate BESLUT 1 (4) Sökande wpd Storgrundet Nät AB Ferkens gränd 3 111 30 Stockholm 55 6873-1722 Ombud: Motpart Affärsverket svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg 202100-4284

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101

Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101 Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101 Mälarenergi finns nära kunderna i Mälardalen. Vi levererar el, värme, vatten, kyla och snabba kommunikationslösningar. Vi har erfarenheten, viljan och förmågan att

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Kompletterande dokument till Ei R 2012:14 Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen Kompletterand

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26 Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 6 % bidrag 28-11-26 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 28-11-26 26282 Författare Uppdragsnamn Jenny Edfast, Claes

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 20 mars 2015 9 14 Examinator: Anders Björkström, bjorks@math.su.se Återlämning: Fredag 27/3 kl 12.00, Hus 5,

Läs mer

Producera din egen el Småskalig elproduktion

Producera din egen el Småskalig elproduktion Abonnemangsformer småskalig elproduktion Användning (uttag) är huvudabonnemang, säkring max 63 A, mikroproduktion Det här är det vanligaste inmatningsabonnemanget för privatpersoner och omfattar de allra

Läs mer