Att skapa Siv Strömquist (2000) Språkhandledningen ht 09 1

Transkript

1 Att skapa Siv Strömquist (2000) Språkhandledningen ht 09 1

2 Vad väljer de flesta? Lätt och roligt Svårt och roligt Lätt och tråkigt Svårt och tråkigt Språkhandledningen ht 09 2

3 Disposition Universitetsstudier Planering Facktext ett pussel Olika texttyper QtA Före, under och efter Glömskekurvan Snabbläsning Anteckningsteknik Språkhandledningen ht 09 3

4 Elev/deltagare - student Vad är skillnaden? Språkhandledningen ht 09 4

5 Högskolestudier Jobba självständigt Ta hjälp av varandra Vara motiverad Ha självdisciplin Planera Språkhandledningen ht 09 5

6 Vad kan vi lära av idrotten? Språkhandledningen ht 09 6

7 Förslag på åtgärder för roligare studier Ingmar Andersson (2003) Positivt tänkande Leta efter det intressanta och försök att få ut så mycket som möjligt av kursen Ta reda på vad du verkligen vill Se målet med dina studier Belöna dig själv Fördjupa dig så blir det intressant Samarbeta med kurskompisar Bra studieteknik Språkhandledningen ht 09 7

8 Planera ditt arbete Planeringsblankett vecka nr måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag Språkhandledningen ht 09 8

9 Planering Ingemar Andersson (2003) Långtidsplan i almanackan Detaljerad korttidsplan på separat papper (excelblad): antal sidor per dag 40 timmars arbetsvecka tid för repetition Språkhandledningen ht 09 9

10 Lästeknik En komplex förmåga: snabba beslut, växlingar mellan lässätt, olika tempo Olika strategier för olika texttyper: deckare, instruktion, tidning, kursbok, Kunskap om textens struktur (uppbyggnad) Olika syften kräver olika teknik: lokalisering av fakta, inlärning av fakta, skumläsning, intensivläsning med analytiskt-kritiskt syfte Språkhandledningen ht 09 10

11 Exempel 1a Förskolan som en del av det livslånga lärandet (kap. 4, Lärandets grogrund, Pramling Samuelsson, 2006) På sikt skall det livslånga och livsvida lärandet ge barn möjlighet att tillägna sig de kunskaper, vilka tillsammans utgör den gemensamma referensram alla människor behöver för att leva och aktivt delta i ett demokratiskt samhälle. Förskolans uppdrag innebär att den pedagogiska verksamheten skall bidra till såväl individens utveckling och fostran till en demokratisk medborgare som till samhällets fortbestånd och utveckling, genom att föra över vårt gemensamma kulturarv. Förskolan har också ett samhällsuppdrag. Språkhandledningen ht 09 11

12 Exempel 1b På sikt skall det livslånga och livsvida lärandet ge barn möjlighet att tillägna sig de kunskaper, vilka tillsammans utgör den gemensamma referensram alla människor behöver för att leva och aktivt delta i ett demokratiskt samhälle. Men man måste också vara medveten om barnets och samhällets sociokulturella ramar, inom vilka möjligheter och begränsningar skapas. Förskolans uppdrag innebär att den pedagogiska verksamheten skall bidra till såväl individens utveckling och fostran till en demokratisk medborgare som till samhällets fortbestånd och utveckling, genom att föra över vårt gemensamma kulturarv. I den pedagogiska verksamheten skall därmed betingelser skapas för barn att utveckla sina förmågor och eget kulturskapande. Förskolan har också ett samhällsuppdrag. Samtidigt skall den vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Språkhandledningen ht 09 12

13 Att läsa facktext innebär att lägga pussel Vilka strategier använder du när du lägger pussel? Språkhandledningen ht 09 13

14 Så här kan man läsa en kursbok Att läsa en kursbok är som att lägga ett pussel. Hur gör du då? 1 Snabb översikt (högst en timme) bokomslaget, baksidan Gör förutsägelser! innehållsförteckningen författaren, förordet introduktionen: syftet med boken, genre textens struktur: Kommer det viktiga först eller växer det fram? Vad har X gjort? Varför? Vad kom X fram till? eventuell sammanfattning Bläddra snabbt igenom. 2 Fördjupad översikt, skumläsning innehållsförteckningen = din karta, din bild över pusslet som du ska lägga sammanfattningen kapitel för kapitel: Titta på rubrikerna, fundera och formulera frågor. Läs första och sista stycket i varje kapitel. Prova att läsa första meningen i varje stycke, kanske också den sista. Om det inte fungerar leta efter nyckelord och nyckelmeningar. bilder, bildtexter, faktarutor, diagram kursiverad text, viktiga ord, ordbok Markera svåra bitar men lämna dem nu. Stoppa efter varje kapitel och sammanfatta i några meningar. Nu har du förförståelse. Gå på föreläsning/seminarium. 3 Planering långtidsplan i almanackan detaljerad korttidsplan på separat papper (excelblad): antal sidor per dag, 40 timmars arbetsvecka, tid för repetition 4 Intensivläsning Intensivläs bara viktiga kapitel. Utnyttja signalord: dock, för det första, för det andra, således, Korta pass ger många börjor och slut. Blunda och fånga budskapet. Gå tillbaka i samma stycke: Välj något/några nyckelord, stryk under, färgmarkera. Marginalen: nyckelord, siffror, frågetecken, utropstecken, Efter varje kapitel: Sammanfatta huvudidén/idéerna. Reflektera. Diskutera med en kurskompis = 3 5 Repetition Läs bara understrykningar, nyckelord, marginalanteckningar, sammanfattningar, anteckningar. Motverka glömskekurvan. Ta pauser och ge dig själv belöningar i pauserna! Språkhandledningen ht 09 14

15 QtA (Questioning the Author) Prova en fråga på Lärandets grogrund! (text 1b) Vad försöker författaren säga? Varför säger hon/han det? Säger hon/han det tydligt? Hur skulle hon/han ha kunnat säga det tydligare? Vad skulle du vilja säga i stället? Omformulera! Språkhandledningen ht 09 15

16 Paus Prova en avslappningsmetod. Språkhandledningen ht 09 16

17 Exempel 2: Gruppsykologi (Svedberg 2008) Inre värld (s 121) Den grupp där människan känner sig mest utsatt är den stora gruppen. I den stora gruppen med alla direkta och indirekta, verkliga och fantiserade relationer översköljs individen hela tiden med intryck. Den stora gruppens medlemmar har alla ett anonymare och på sätt och vis mer laddat förhållande till gruppens vi; närvaron av himmel och helvete är så att säga påtaglig. Språkhandledningen ht 09 17

18 Exempel 3: Att finna balanser Resonerande text (Kernell 2008) Rutor i början av varje kapitel Läs så mycket i början av varje stycke att du kan följa med i resonemanget. Språkhandledningen ht 09 18

19 Exempel 3 (Kernell) Vi har alla kommenterat lärare. Både bra och dåliga lärare har fått vår uppmärksamhet. Vi minns dem som tittat oss djupt i ögonen, Där har också funnits lärare som trots sin mjuka blick och sitt demokratiska sinnelag inte vann vårt förtroende, eller I det stora sällskap av lärare som vi mött genom åren finns även många, många lärare som vi hade olika uppfattningar om. Språkhandledningen ht 09 19

20 Hitta textens struktur Det viktiga kommer kanske inte först. En text kan vara resonerande, argumenterande. Var finns tesen och argumenten? Leta efter nyckelord. Lokalisera kärnmeningar. Språkhandledningen ht 09 20

21 Sammanfattning Konsten att läsa faktatexter (Lundberg, 2006) Öka ordförrådet. Aktivera bakgrundskunskaper. Genomskåda textens egenskaper: struktur, samspelet mellan rubrik, underrubriker, bilder Före textläsningen: överblick, hastig titt, frågor, tankekarta, nyckelbegrepp, hypoteser om vad som är viktigt Medan: frågor, svåra ord och begrepp, revidera mina hypoteser Efter: Fick jag svar på mina frågor och förstår jag nyckelbegreppen? Inferensfrågor, samtal: Hur kan jag komma att använda detta innehåll i framtiden? Språkhandledningen ht 09 21

22 Tre faser Före Medan Efter Språkhandledningen ht 09 22

23 Träna hjärnan Arbetsminnet Varje gång man tränar läsning förbättras läsförmågan. Ju bättre läsförmåga man får, desto mer läser man och ju mer man läser, desto bättre blir läsförmågan. (Torkel Klingberg) Höga krav + Hög kapacitet = Flow Språkhandledningen ht 09 23

24 Glömskekurvan Ingemar Andersson (2003) Språkhandledningen ht 09 24

25 Motverka glömskekurvan Aktivera i flera omgångar. Samtala med andra. Sammanfatta. Formulera dig skriftligt. Låt läsning och skrivning samverka. Språkhandledningen ht 09 25

26 Repetition Man lär mest i början och slutet av ett studiepass. Genom att läsa c:a 30 min och ta en kort paus och sedan fortsätta får man många början och slut och dessutom en kort repetition när man börjar ett nytt pass. Korta repetitioner av föreläsningsanteckningar och annat material motverkar glömskan (se glömskekurvan) Språkhandledningen ht 09 26

27 Snabbläsning? Fixeringar kan tränas. Skumläsning går snabbt. Intensivläsning går långsamt Svåra texter tar lång tid och kräver återhopp. Svåra texter bör både skumläsas och intensivläsas. Språkhandledningen ht 09 27

28 Anteckningstekniker Linjära anteckningar (efterbearbetning med understrykningar, siffror, färger m m) Tankekartor (mindmaps) Graphic Organizers Dubbla anteckningar Språkhandledningen ht 09 28

29 Dubbla anteckningar Anteckningar från texter Citat eller omformuleringar Författare, boktitel, sida Föreläsares namn, datum Nyckelord, kommentarer, reflektioner, associationer Korta kommentarer: Enig/oenig, stämmer inte, viktigt, kolla upp Frågor Referenser till annan litteratur Vidareutveckling av tankar Språkhandledningen ht 09 29

30 Sammanfattning Universitetsstudier Planering Facktext ett pussel Olika texttyper QtA Före, under och efter Glömskekurvan Snabbläsning Anteckningsteknik Språkhandledningen ht 09 30

31 När kan svårt bli roligt? Se Sök språkhandledning. Språkhandledningen ht 09 31

32 Här har vi hämtat information Andersson J.: Roliga och resultatrikare studier (cd) 2003 Dysthe: Skriva för att lära, 2002 Klingberg: Den översvämmade hjärnan, 2007 Lengqvist,Lagerkrantz, Svedjeholm: Handbok i svenska för vuxna,1999 PM (Pedagogiska magasinet), nr Sandberg: Minne, minnesteknik och studieteknik Skoglund och Waje, Svenska uppslag, 1994 Strömquist, Skrivboken, 2000 UPPSALA UNIVERSITET - Institutionen för psykologi - Information... Studieteknik. Studievägledare Sigvard Lingh 1973, rev 1974, Innehåll.... Inledning. Studieteknik kan vara konsten att rätt stryka under i en bok utb.komvux.ornskoldsvik.se/studieteknik/ Arcada, Lär att lära, Questioning the Author (Se Google.) Språkhandledningen ht 09 32