Dialog för lärande en studie av nätbaserade hälsogemenskaper

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dialog för lärande en studie av nätbaserade hälsogemenskaper"

Transkript

1 Användningen av webben har visat sig stärka patienters och medborgares kunskaper och ökat deras självförtroende i hälsofrågor visar Åsa Smedberg i sin forskning. Hälsofrågor i både förebyggande syfte och i syfte att informera sig när man har fått en diagnos verkar vara något som lockar människor att gå ut på internet och söka mer kunskap. I denna artikel får vi ta del av några undersökningar och se hur samtalen i nätgemenskaperna förs. Vi får också ta del av hur samtalen uppstår och pågår utifrån hur de startas. Kommunikationskulturen ser mycket olika ut i olika gemenskaper och möteskulturen är avgörande för om nätgemenskapen ska få igång ett stödjande samtal och en dialog. Tonläge och andra sätt att uttrycka sig i samtalet lägger grunden för hur kulturen utvecklas. Dialog för lärande en studie av nätbaserade hälsogemenskaper Åsa Smedberg Sammanfattning Under senare år har användningen av publika gemenskaper på Internet stadigt ökat. Ett område där dessa nätbaserade gemenskaper fått stor genomslagskraft är hälsoområdet. Förutom gemenskaper för människor med olika sjukdomstillstånd finns också de som har till uppgift att stödja människor som vill bli av med ohälsosamma vanor, såsom rökning, stillasittande och dåliga matvanor. Dessa gemenskaper skulle kunna betecknas som preventiva då hälso- och sjukvården ser livsstilsproblem som bidragande orsak till en del allvarliga sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Frågan är hur hälsogemenskaperna fungerar och på vilket sätt de stödjer deltagarnas väg mot ett hälsosammare liv. I artikeln presenteras en studie av fyra hälsogemenskaper för människor med olika livsstilsproblem. Det som undersöktes var konversationerna i de olika gemenskaperna, särskilt förekomsten av olika uppfattningar och hur dessa mottogs. Studien visade att gemenskaperna innehöll en relativt liten andel inlägg som kritiskt reflekterade och gav motförslag. Det framkom dock att inlägg av den här typen mestadels presenterades på ett neutralt sätt eller kombinerat med empati. Webben stärker kunskaper Det blir alltmer vanligt att människor kopplar upp sig och kommunicerar med andra via de många öppna nätgemenskaperna på Internet. Syftet med dessa nätgemenskaper är att människor skall kunna ge och få stöd, kunna ställa frågor, ventilera problem, dela erfarenheter och utbyta information och råd. Inte minst inom hälsoområdet har antalet nätgemenskaper liksom besökare ökat i antal. Användningen av webben har visat sig stärka patienters och medborgares kunskaper och också deras självförtroende i relationen till hälso- och sjukvården (Fox, Ward and O Rourke 2005; Mehra, Merkel and Bishop 2004). Det är idag lättare att hitta information och få råd från flera olika källor (Preece 2000; Ellis och Bruckman 2001; Maloney-Krichmar och Preece 2005). Allmänhetens användning av olika medicinska källor på Internet kan till exempel hjälpa människor att få alternativa medicinska råd eller information i en fråga som deras läkare inte kan hantera så väl (Kling 2000). Medan kirurger kan vara mycket skickliga på att operera är det inte säkert att de är lika bra på att förklara hur eftervården går till. Ett sådant tomrum kan fyllas av kunniga och

2 erfarna människor som delar med sig av information och erfarenheter på Internet. Patienter som ingår i självhjälpsgrupper på Internet har också uttryckt att de upplever kontakten med andra patienter som ett viktigt stöd för att klara av att hantera sin sjukdom (Josefsson 2007; Walther et al. 2005). En generell egenskap hos nätgemenskaper är att de ger grupper och individer med gemensamma intressen möjlighet att träffas virtuellt för att samarbeta, dela resurser och tillgodose varandras behov (Preece 2000). Den virtuella kommunikationen bidrar till att människor kan vidga sina sociala cirklar (Sproull och Kiesler 1991). Det krävs dock att nätgemenskaper stödjer känslan av samhörighet mellan deltagarna och att personliga och vänskapliga relationer kan utvecklas i cyberrymden (Preece 2000; Figallo 1998). En hörnsten i väl fungerande nätgemenskaper är att deltagarna visar varandra hänsyn och empati (Preece 2000). Kommunikation av fakta och känslomässig support måste balanseras (Preece, 1998; Preece, 1999). En del nätgemenskaper tar därför hjälp av en moderator som ser till att människor uppträder respektfullt. En hörnsten i väl fungerande nätgemenskaper är att deltagarna visar varandra hänsyn och empati. Kommunikation av fakta och känslomässig support måste balanseras Det finns hälsogemenskaper för människor med olika mentala och fysiska sjukdomar, och också de för människor som lider av livsstilsproblem, som vill bryta dåliga beteendemönster och istället etablera goda vanor. Exempel på nätgemenskaper för livsstilsproblem är de som vänder sig till människor som försöker sluta röka, bli av med alkohol- eller drogberoende och för dem som vill gå ned i vikt. För människor som vill utveckla ett nytt beteende är utmaningen stor. Det är ofta en mycket svårare uppgift än att lära sig nya fakta. Att lära sig nytt beteende handlar om att upptäcka och förändra beteende- och tankemönster. När vi hjälper varandra att lära, behöver vi kunna ifrågasätta och även föreslå nya vanor och problemdefinitioner (Argyris 1994). Vi behöver hjälpa varandra att reflektera över beteende, tankar om oss själva, vad som motiverar oss, vilka problemsituationer och hinder vi upplever. Att förklara, kritisera, dela med sig och motivera är alla delar av ett kollaborativt lärande (Soller och Lesgold 2000). Sociala och vänskapliga band får inte hindra deltagarna från att utrycka olika ståndpunkter (Baker et al. 2002). Effektiv kommunikation online i kollaborativa grupper kräver att deltagarna har färdigheter i att kommunicera (Soller 2001). Skillnaden mellan en grupp studenter som stödjer varandra och en som inte gör det har visat sig handla om hur deltagarna engagerar sig i samtal, hur de kommunicerar kring utförande av gemensamma uppgifter, hur de argumenterar och ger varandra bekräftelse. En grupp studenter som uppfattades som mindre stödjande hade en lägre grad av argumentation än den mer stödjande gruppen, medan förekomsten av konversationer för att bekräfta varandra var tre gånger så vanligt i den mindre stödjande gruppen (Soller 2001). Ytterligare en skillnad var att den mindre stödjande gruppen ställde få frågor till varandra och varje gång som en fråga ställdes förblev den obesvarad. För att vi skall kunna förstå de dialoger i nätgemenskaper som syftar till att deltagarna skall lära sig något nytt, behöver vi studera olika inlägg och mönster av inlägg. Genom studier av användningen av olika yttranden kan vi få reda på hur människor i nätgemenskaper samarbetar för ett gemensamt intresse (Austin 1962; Winograd och Flores 1987). Eftersom nätgemenskaper använts en längre tid har ett stort antal användarstudier hunnit genomföras Trots det finns det fortfarande ett kunskapsgap när det gäller på vilket sätt som nätgemenskaper hjälper människor att lära av ett visst inövat beteende och utveckla ett nytt

3 och hälsosammare beteende. Att bättre förstå hur samtal förs i nätbaserade hälsogemenskaper är av betydelse för dem som skall skapa nätbaserade system liksom för hälso- och sjukvården. Effektiva nätbaserade dialoger som hjälper människor att förändra ett ohälsosamt beteende kan resultera i färre patienter som drabbas av sjukdomar orsakade av livsstilsproblem. I den här artikeln presenteras en studie av nätbaserade samtal i fyra hälsogemenskaper för människor som vill bli av med dåliga vanor och istället skapa hälsosammare liv. Studie av hälsogemenskaper En studie genomfördes med syfte att undersöka användningen av nätbaserade hälsogemenskaper för människor som vill utveckla nya beteenden. Fyra hälsogemenskaper valdes ut: två om övervikt och viktnedgång, en om rökavvänjning och en som kombinerade rökavvänjning med andra missbruksproblem. Hälsogemenskaperna valdes ut för att täcka in vanligt förekommande moderna livsstilsproblem. De återfanns på nätdoktorwebben i Sverige (www.netdoktor.se) och i England ( ). Hälsogemenskaperna var öppna och utan moderatorer. Femtio digitala samtal från varje hälsogemenskap undersöktes, med start från 2006 års början. Samtalen delades in i två grupper, en för samtal som började med en fråga och en för dem som startade med ett påstående. De samtal som startade med en fråga filtrerades ut och analyserades. Frågorna såväl som svaren studerades. Särskild uppmärksamhet ägnades åt inlägg som uttryckte olika ståndpunkter och som presenterade motförslag. Detta gjordes eftersom den typen av inlägg anses viktiga för grupper som skall stödja och hjälpa varandra med att utveckla ett nytt beteende. Jämförelser mellan olika hälsogemenskaper gjordes också. Både kvantitativa och kvalitativa analyser användes. Frågeställningar och påståenden Av de 200 samtal som studien omfattade var 160 sådana som startade med en fråga. De återstående inleddes med ett påstående såsom rekommendationer rörande litteratur, TV-program eller medicin, framgångshistorier och välkomstfraser till nya medlemmar i gemenskapen. Fördelningen av samtal som startade med förfrågningar respektive påståenden kan ses i tabellen nedan (tabell 1).

4 Tabell 1: Antal frågeställningar respektive påståenden som inledde dialoger Av tabellen går att utläsa att den engelska hälsogemenskapen för överviktiga hade flest samtal som startade med frågor i jämförelse med de övriga gemenskaperna i studien. De två svenska hälsogemenskaperna uppvisade lägst andel förfrågningar med sina 37 respektive 35. Den svenska överviktsgemenskapen hade flest svar till ställda frågor. Totalt fanns 200 svar, följt av den svenska gemenskapen för rökare som uppvisade 190 svar. För den engelska gemenskapen som behandlade problematik rörande rökning, alkohol och droger var antalet svar 146, medan det lägsta antalet svar, 102, hittades i den engelska gemenskapen för överviktiga. Samtalsämnen Olika typer av frågor restes i hälsogemenskaperna. En del deltagare frågade efter faktauppgifter medan andra önskade råd och att få ta del av andras personliga erfarenheter. Svårigheter att hantera begär och problem med motivationen var frågor som avhandlades. Bland inläggen fanns sådana som uttryckte uppgivenhet och visade att avsändaren var ledsen. Mestadels var frågorna relaterade till avsändarens egna livsstilsproblem, men ibland rörde frågorna en partner eller annan närstående person. I tabell 2 kan några exempel på samtalsämnen från de olika hälsogemenskaperna ses.

5 Tabell 2: Exempel på frågeställningar/samtalsämnen i hälsogemenskaperna

6 Olika typer av svar Alla svar till frågor i hälsogemenskaperna studerades, dvs både de svar som riktade sig till deltagaren som startade konversationen och de som utgjorde svar till svar. När strukturerna analyserats kunde olika sätt att besvara varandras frågor ses. De flesta svaren kom från deltagare som uttryckte sympati med de andra, som höll med om de tankar, idéer och problem som presenterats. I ungefär hälften av fallen innehöll svaren även råd, rekommendationer och egna erfarenheter. Men det förekom även svar från deltagare som kritiskt reflekterade. I en typ av svar ifrågasattes idéer och problemformuleringar och alternativa synsätt och förslag presenterades. Ytterligare en typ av kritiska svar kännetecknades av starkt avståndstagande och avfärdande av den andres idéer och förståelse. Följande är exempel på utbyte av tankar i den svenska hälsogemenskapen om övervikt. Samtalet visar deltagarnas olika ståndpunkter. Fråga: Någon som har kvar/över reductil tabletter och vill sälja? Eller vet någon en seriös sida där jag kan köpa? Tacksam för svar! Svar 1: Jag tycker nog du ska kunna fixa din viktnedgång ändå. Jag skulle definitivt inte laborera med min kropp på det sättet. Lägg pengarna på frukt och grönt eller ett träningskort. Svar 2: <Deltagare som presenterade utdrag ur fass om Reductil med information om kända biverkningar, anvisningar om försiktighet och att regelbundet genomgå kontroller hos läkare.> Svar 3: Reductil finns att köpa på olagliga nätapotek, men akta dig! Inte nog med att du riskerar din egen hälsa genom att äta läkemedel utan undersökning, dessutom finns det risk för verkningslösa (=sockerpiller) och farliga kopior på nätet. Det är inga snälla pojkar som tjänar olagliga pengar på sjuka eller ledsna människor... Svar 4: Håller med dom andra här att Reductil inte är att leka med och bara köpa över Internet. Läkarkontroll och provtagningar är vad som gäller! Dialogen ovan innefattar svar med olika åsikter. Det första svaret visar starkt avståndstagande, och deltagaren uttrycker tydligt att den andre borde klara sig utan att använda viktreduceringsmedicin. Det andra, tredje och fjärde svaret är alla exempel på invändningar och förslag på hur frågeställaren kan tänka om när det gäller att köpa medicinen på nätet utan att först rådfråga en läkare. Det andra svaret avviker från de övriga genom att det presenterar information ur läkemedelslexikonet fass. Utdraget ger information om det olämpliga i att ta medicinen utan läkarkontroller och kan därmed sägas utgöra ett inlägg som invänder mot frågeställarens idé. Nedan presenteras ytterligare exempel på nätbaserad dialog i vilken det förekommer kritisk reflektion. Den här gången är exemplet hämtat från den engelska hälsogemenskapen om rökning och andra droger. (Texten är översatt från engelska.) Fråga: Jag kan inte tänka mig att aldrig mer kunna ta en öl [...] Om jag började igen skulle jag se till att jag bara tog 1 eller 2 och inte varje kväll, är det möjligt? Svar 1: Nej, det är INTE möjligt! Tror du ärligt talat att du kommer att kunna hålla dig till 1-2 öl per kväll? Sluta lura dig själv... Svar 2: Hej, jag förstår precis hur du känner [...] Jag brukade köpa en flaska vin och räknade med att jag genom att ta ett glas om dagen skulle få flaskan att räcka nästan en vecka det gjorde den inte [...] Mitt sista råd är att du försöker hålla dig sysselsatt, gör vad som helst, men gå inte och köp öl!!

7 Svar 3: Jag tror inte att du förstår allvaret i situationen. [...] Du måste ta hänsyn till det underliggande problemet! [...] Anledningen till att människor säger till dig att de tror att du har problem med alkoholen är för att du är alkoholist!! [...] Jag tror att jag förmodligen är den strängaste av alla deltagare här. Men jag och andra som du själv behöver en dos verklighet... Svar 4: Tyvärr, du kommer inte att tycka om det här!! Om du inte accepterar det faktum att du är alkoholist och inte får röra en droppe så är det ingen nytta med att använda den här webbplatsen! Första, tredje samt fjärde svaret är alla exempel på den typ av svar som kännetecknas av en starkt avvisande hållning, medan det andra svaret exemplifierar den typ av svar som innehåller motförslag och också visar medkänsla med frågeställaren. Analys av kritiskt reflekterande svar I det här avsnittet skall vi mer ingående undersöka svaren som innehåller kritisk reflektion och se hur olika åsikter presenterats. Citat från de nätbaserade samtalen används för att illustrera hur deltagarna i hälsogemenskaperna framfört sina olika åsikter och alternativa synsätt, och hur de klarat av att kombinera opposition med empati. Som tidigare nämnts fanns även exempel på svar som inte tog hänsyn till den andres känslor och som tog starkt avstånd från idéer och problem. Vi kommer även att analysera dessa. Slutligen presenteras en kvantitativ analys av hur ofta deltagarna reflekterade kritiskt. Olika åsikter i överviktsgemenskaperna I den engelska hälsogemenskapen om övervikt handlade en deltagares fråga om varför hon gått upp i vikt trots träning. Ett alternativt synsätt presenterades av en annan av deltagarna som skrev: [...] du borde inte bara väga dig utan mäta också [...], och vidare: Hursomhelst borde du inte tänka på det här som en diet utan som en förändring av livsstil som involverar att äta nyttigt och att träna. Mot slutet av inlägget, skrev deltagaren: Ge inte upp, kanske skulle du vara lite mindre hård mot dig själv. Ett annat exempel kunde ses i ett samtal om problem med motivationen. Avsändaren till svaret frågade: Ta inte det här på fel sätt men vem går du ner i vikt för? Dig själv eller din man? Även i konversationer där det förekom avvikande åsikter förekom inlägg från tacksamma deltagare De här svaren kännetecknades av olika ståndpunkter. Många gånger innehöll svaren även hänvisningar till egna erfarenheter. De visade även förståelse för den andres situation. I den svenska hälsogemenskapen om övervikt fanns en konversation som innehöll fem svar med motförslag. Frågan som startade samtalet kom från en deltagare som var orolig för att hon inte gick ned i vikt. Hon undrade om anledningen kunde vara att hon trots allt åt för mycket eller om det kunde finnas andra förklaringar. En deltagare ifrågasatte att hon verkligen var överviktig, och gav henne rådet att kontrollera sitt BMI (Body Mass Index) först. En annan frågade varför hon ville gå ned i vikt. Ytterligare en deltagare kommenterade att hon borde känna till att hon kan få hälsoproblem om hon försöker gå ned i vikt utan att vara överviktig. Avsändaren förklarade också att hon själv haft samma problem tidigare. Genom utbytet av frågor och svar visade det sig att frågeställaren hade ett BMI som låg nära underviktig.

8 Olika åsikter i hälsogemenskaperna om rökning, alkohol och droger Ett motförslag som presenterades i den svenska hälsogemenskapen för rökare kom från en person som tvivlade på att rökavvänjning enbart var till gagn för hälsan, med hänvisning till att före detta rökare riskerar att gå upp i vikt. Ett annat exempel presenterades i samma gemenskap, i en konversation om olika sätt att belöna sig själv för att man slutat röka. En deltagare intog en kritisk hållning och föreslog istället att ett rökfritt liv borde vara belöning i sig självt. En annan invändning presenterades av en deltagare som ifrågasatte de förklaringar som angavs för att inte kunna sluta röka. Diskussionen startade med frågan: Hur 17 bestämmer man sig? I inlägget beskrev frågeställaren en stressad tillvaro som trebarnsmor. Som svar skrev en av deltagarna: Du har redan bestämt dig, t ex, för att du har det så stressigt för att du är trebarnsmor och heltidsstuderar det är början till en undanflykt En deltagare som hade sänt in en förfrågan uttryckte sin tacksamhet genom att säga: Tack för era raka och ärliga svar!!! för att kunna misslyckas med att sluta röka... Till en annan deltagare med liknande problem rörande motivation innehöll fyra av tio svar uppmaningen att motivationen måste komma inifrån, och att pressen från omgivningen inte är tillräckligt för att bli motiverad. En av deltagarna skrev i sitt svar: Begäret tar över bara för att du inte bestämt dig och vidare att: Du måste hitta din EGEN motivation och inte yttre faktorer såsom att inte vilja vara en rökande småbarnsmamma. En annan uttryckte sin syn på den besvärliga situationen genom att hänvisa till sig själv och sina egna erfarenheter: Det vi nikotinister är specialister på är att hitta undanflykter till varför vi inte kan sluta just nu. Hon skrev vidare: Men när du väl bestämt dig så finns vi här och peppar och stöttar! I ett annat samtal som handlade om vid vilken tidpunkt som man kan anse sig vara rökfri svarade en deltagare att man alltid kommer att behöva slåss mot nikotinbegäret. Svaret avslutades med orden: Jag säger alltid att man blir rökfri rökare, på samma sätt som man är nykter alkoholist. Också i den engelska hälsogemenskapen på ämnet rökning, alkohol och droger fanns konversationer om motivation. I en konversation som startade med frågan: Alkoholist?, invände en deltagare mot idén att man skall kunna fortsätta dricka men kontrollera så att man endast får i sig små mängder. Istället föreslog deltagaren att någon som har problem med alkohol bör fråga sig varför han eller hon dricker. Deltagaren skrev: När du väl sträckt dig efter sejdeln igen är det som att gå tillbaka till ruta ett. Svaret innehöll även referenser till avsändarens egna erfarenheter av att ha underliggande problem som orsakade missbruk. I en del av dialogerna om rökning och andra beroenden framkom deltagarnas tacksamhet för de andras åsikter och råd. I den svenska hälsogemenskapen fanns totalt sju samtal som innehöll ett eller flera inlägg där avsändaren uttryckte sin tacksamhet. Två av dessa samtal innehöll samtidigt kritiska invändningar. En deltagare som hade sänt in en förfrågan uttryckte sin tacksamhet genom att säga: Tack för era raka och ärliga svar!!! I samma konversation deklarerade även en annan deltagare sitt nöje genom inlägget: Signaturen glimt65 har skrivit en mycket tänkvärd och bra kommentar. I den engelska hälsogemenskapen var antalet samtal med svar som uttryckte tacksamhet 14 totalt. Hälften av gångerna innehöll konversationerna en mix av inlägg, inklusive sådana inlägg som argumenterade emot. En deltagare skrev: Jag kan inte tacka alla nog, jag vet att det inte kommer att ske mirakel nu och jag har funnit att jag inte förväntar mig några. I den svenska hälsogemenskapen för rökare fanns inget tecken på att någon eller några deltagare dominerade samtalen. Mestadels kom de avvikande ståndpunkterna från olika deltagare. Det var enbart några få (tre) deltagare som skickade den här typen av svar två gånger. I den engelska hälsogemenskapen kunde enbart en deltagare med två sådana svar identifieras. Här fanns dock ett mörkertal i och med att 67 % av svaren med invändningar och alternativa synsätt hade okända avsändare. Denna andel var något större än den totala andelen okända avsändare i den engelska gemenskapen (44 procent eller 65 inlägg).

9 Flera andra exempel på ifrågasättande i den svenska gemenskapen presenterades i en dialog om hur man kan köpa viktreduceringspiller utan recept. Konversationen redogjordes för i ett tidigare avsnitt. Ytterligare exempel sågs i en konversation där deltagaren frågade efter hjälp med att hitta snabba sätt att gå ned i vikt. En deltagare invände genom att säga att det tar tid att gå ned i vikt. Det fanns också en deltagare som upplevde att hon alltid var hungrig, och att det kändes som om det fanns ett hål i magen. Hon beskrev att hon provat alla olika typer av dieter. Ett av svaren innehöll en undran om det inte kunde röra sig om magkatarr eller liknande. Avsändaren skrev: Jag har magkatarr, esofagusgastrit, och fått medicin så nu har mina problem med att det känns som hål imagen försvunnit. Gå till doktorn, du kanske har lite problem med magen och det finns medicin för det. Prova ska du se! I den svenska hälsogemenskapen fanns tre deltagare som vid tre tillfällen vardera skickade svar med olika åsikter. Två andra deltagare skickade två vardera, medan resten av inläggen som innehöll invändningar hade olika avsändare. När det gäller den engelska hälsogemenskapen var det inte möjligt att avgöra hur den här typen av inlägg fördelades bland deltagarna, eftersom alla inlägg utom ett sänts utan uppgivet användarnamn. Svårigheten att urskilja de olika deltagarna var inte unikt för den här typen av inlägg, faktum är att mer än 75 % av totala mängden svar i den engelska gemenskapen kom från användare utan identifierbara namn. Det fanns även inlägg i båda hälsogemenskaperna som visade uppskattning för kommentarer och råd från övriga deltagare. Även i konversationer där det förekom avvikande åsikter förekom inlägg från tacksamma deltagare. Tack för alla bra idéer! och Stort tack för alla svar. var exempel på kommentarer från två deltagare som initierat samtal. Fyra av de sex konversationer i den svenska hälsogemenskapen som innehöll inlägg med yttringar av tacksamhet hade samtidigt inlägg som redogjorde för olika åsikter. I den engelska gemenskapen fanns 11 konversationer som innehöll inlägg som visade avsändarens tacksamhet, och två av dessa konversationer innehöll även inlägg med alternativa åsikter. Avståndstagande svar i de olika hälsogemenskaperna Vid sidan av de svar som presenterade olika ståndpunkter på ett neutralt eller empatiskt sätt fanns även några svar som visade starkt avståndstagande, dvs svar som avfärdade den andres problemdefinition eller idéer på ett bryskt sätt. I den svenska hälsogemenskapen för rökare återfanns inga svar av den här typen. I gemenskapen som hanterade frågor om rökning, alkohol och droger på den engelska webbplatsen fanns några exempel på avvisande svar. Tre av dessa återfanns i samtalet om huruvida det är möjligt att ta några öl utan att falla tillbaka i ett ohälsosamt beteendemönster. Svaren uttryckte ett mycket starkt avvisande av idé och de visade ingen sympati alls för frågeställarens funderingar. Sluta lura dig själv och Jag tror inte att du förstår allvaret i situationen. var två exempel på svar av den här typen. Beträffande överviktssamtalen uppvisade både den svenska och den engelska hälsogemenskapen ett fåtal svar med starkt avståndstagande. I den svenska gemenskapen kunde ett sådant svar ses i konversationen om var viktreduceringsmedicin kan köpas på nätet utan recept: Jag skulle definitivt inte laborera med min kropp på det sättet., löd ett av svaren. I den engelska hälsogemenskapen om övervikt uttryckte en deltagare sitt avståndstagande genom att skriva: Du kommer att få ytterst lite sympati eller hjälp. Du behöver äta mindre och röra på dig, hur kan en läkare hjälpa dig? Det var ett svar på frågan från en deltagare om hur han eller hon kunde gå tillväga för att konsultera en läkare angående sin övervikt.

10 Kvantitativ analys av svar med kritisk reflektion Antalet svar som innehöll olika ståndpunkter liksom de som uttryckte starkt avståndstagande utgjorde totalt 108 stycken vilket motsvarade 17 % av alla svar. Frekvensen avståndstagande svar visade sig vara mycket låg. Endast 12 svar, eller 2 % av alla svar, var av det slaget. För de olika hälsogemenskaperna spände antalet svar av den här typen mellan 0 och 5, eller 0 % och 4 %. Den svenska rökavvänjningsgemenskapen var den gemenskap som inte innehöll något svar alls av den här typen. När det gäller de svar som innehöll olika åsikter av antingen neutral karaktär eller presenterade tillsammans med medkänsla förekom dessa oftare. Antalet svar av det här slaget var 96, motsvarande 15 % av totala antalet svar. Svarstypen förekom oftast i den svenska överviktsgemenskapen (20 %) och nästan lika ofta i de två engelska gemenskaperna (18 %). Den svenska gemenskapen för rökavvänjning innehöll lägst andel svar av det här slaget med sina 6 %. Slutsatser Den här artikeln har fokuserat på användningen av kritisk reflektion i nätbaserade samtal om hälsa. Fyra nätbaserade hälsogemenskaper för människor med livsstilsproblem studerades och jämfördes med avseende på förekomsten av invändningar och olika synsätt. Resultatet från undersökningen visade att de flesta deltagare klarade av att presentera avvikande åsikter och fortfarande behålla ett vänligt tonläge. De flesta svar av den här typen framfördes antingen på ett neutralt sätt eller kombinerat med medkänsla. Endast ett fåtal inlägg som starkt tog avstånd från framlagda problem och idéer kunde upptäckas i de konversationer som ingick i studien. Eftersom hälsogemenskaperna berör personliga svårigheter och har deltagare som många gånger känner sig frustrerade och uppgivna, är det extra viktigt att tonläget är vänligt. Samtidigt behövs den kritiska reflektionen och att olika åsikter möts för att vi skall kunna lära oss ett nytt beteende. Deltagarna i de studerade gemenskaperna visade upp god förmåga att kritiskt reflektera utan att fördöma varandra eller ta till hårda ord. Deras kommunikativa förmåga bör därför kunna utnyttjas mer. Då kritisk hållning och reflektion är en nyckel till att förändra sina vanor, är det viktigt att i framtiden uppmuntra deltagare i dessa öppna gemenskaper att lägga fram sina olika ståndpunkter. Referenser Argyris, C. (1994) Good communication that blocks learning, Harvard Business Review, July- August, Austin, J. L. (1962) How to Do Things with Words, Harvard University Press, Cambridge, Massachusetts, USA. Baker, M, Qiogmard, M. and Lund, K. (2002) Designing a computer-supported collaborative learning situation for broadening and deepening understanding of the space of debate, In Proceedings of the Fifth International Conference of the International Society for the Study of Argumentation, Amsterdam, Netherlands, June Ellis, J. B. and Bruckman, A. S. (2001) Designing Palaver Tree Online: Supporting Social Roles in

11 a Community of Oral History, CHI, 3(1), Figallo, C. (1998) Hosting Web Communities: Building Relationships, Increasing Customer Loyalty, and Maintaining a Competitive Edge, John Wiley & Sons, Inc., New York, USA. Fox, N. J., Ward, K. J. and O Rourke, A. J. (2005) The expert patient : empowerment or medical dominance? The case of weight loss, pharmaceutical drugs and the Internet, Social Science & Medicine, 60(6), Josefsson, U. (2007) Coping Online Patients Use of the Internet, doctoral thesis, ISBN Kling, R. (2000) Learning about Information Technologies and Social Change: The Contribution of Social Informatics, The Information Society, No. 16, Maloney-Krichmar, D. and Preece, J. (2005) A Multilevel Analysis of Sociability, Usability and Community Dynamics in an Online Health Community, ACM Transactions on Computer-Human Interaction, 12(2), Mehra, B., Merkel, C. and Bishop, A. P. (2004) The Internet for Empower ment of Minority and Marginalized Users, New Media Society, No. 6, Preece, J. (1998) Empathic communities: Reaching out across the Web, Interactions, 5(2), Preece, J. (1999) Empathic communities: Balancing emotional and factual communication, Interacting with Computers, 12(1), Preece, J. (2000) Online Communities Designing Usability, Supporting Sociability, John Wiley & Sons, Ltd., Chichester, England. Soller, A. and Lesgold, A. (2000) Modeling the process of collaborative learning, In Proceedings of the International Workshop on New Technologies in Collaborative Learning, Awaji-Yumebutai, Japan. Soller, A. L. (2001) Supporting Social Interaction in an Intelligent Collaborative Learning System, International Journal of Artificial Intelligence in Education, Vol. 12, Sproull, L. and Kiesler, S. (1991) Connections: New Ways of Working in the Networked Organization, The MIT Press, Cambridge, Massachusetts, USA. Walther, J. B., Pingree, S., Hawkins, R. P. and Buller, D. B. (2005) Attributes of interactive online health information systems, Journal of Medical Internet Research, 7(3): e33. Winograd, T. and Flores, F. (1987) Understanding Computers and Cognition: A New Foundation for Design. Addison-Wesley Publishing Company, Boston, Massachusetts, USA.

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa, 2015-01-21 Sigrid Stjernswärd - Lunds universitet Sigrid Stjernswärd Source: 2015 National Suicide

Läs mer

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet Hälsovetenskapens dag, Lund, april 2014 NÄRSTÅENDE Familj Vänner Kollegor Betydelsefulla andra Börda/belastning

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

ÖKAD KONSUMENTMAKT MED HJÄLP AV SOCIALA MEDIER?

ÖKAD KONSUMENTMAKT MED HJÄLP AV SOCIALA MEDIER? ÖKAD KONSUMENTMAKT MED HJÄLP AV SOCIALA MEDIER? GUNNAR GIDEFELDT 15:E OKTOBER 2012 BLUECARROT INSIKTSMODELL 1 BLUECARROT INSIKTSMODELL 4 OLIKA BETEENDEN OCH OLIKA BEHOV Sjukdom Traditionella kanaler Sjukvårdsupplysning

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Pass 3 av7: Fortsättning produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. 2013-05-14

Pass 3 av7: Fortsättning produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. 2013-05-14 Välkommen! Ta fram papper och penna, stäng dörrar, TV och annat som kan störa, det blir mycket information på kort tid. -18år i Sverige - 33 år världen och detta är bara början! 1 Utbildningenär fördelad

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar ADMINISTRATIV VÄGLEDNING HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar - administrativ vägledning Du

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

1. Vilka är fördelarna med bodykey by NUTRIWAY?

1. Vilka är fördelarna med bodykey by NUTRIWAY? 1. Vilka är fördelarna med bodykey by NUTRIWAY? NUTRIWAY har i samarbete med forskare, näringsfysiologer och träningsexperter lanserat ett speciellt viktminskningsprogram bodykey by NUTRIWAY som analyserar

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll? Lärandemiljön spelar den någon roll? Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Bakgrunden Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Kursen Sociologi helt på nätet, nivå A-D Inga möten på campus Textbaserad, ingen variation

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Statistik för 2014. Facebook- sidan har hundratals läsare och den har kompletterats med besök i skolor.

Statistik för 2014. Facebook- sidan har hundratals läsare och den har kompletterats med besök i skolor. Statistik för 2014 Verksamhet Under 2014 har vi för andra året använt ett chatsystem baserat på Lync som är kopplat till ett statistikinsamlingssystem. Fördelarna med systemet är att det är lätt att använda,

Läs mer

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

First Class uppgift 2

First Class uppgift 2 First Class uppgift 2 Hur du lägger till en signering i mail. När du loggat in på First Class ser det ut som på bilden nedan, det så kallade skrivbordet. Här ska du klicka på knappen inställningar uppe

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Copyright The AA Grapevine, Inc. Återges med innehavarens tillstånd.

Copyright The AA Grapevine, Inc. Återges med innehavarens tillstånd. AA Anonyma Alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer