Dialog för lärande en studie av nätbaserade hälsogemenskaper

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dialog för lärande en studie av nätbaserade hälsogemenskaper"

Transkript

1 Användningen av webben har visat sig stärka patienters och medborgares kunskaper och ökat deras självförtroende i hälsofrågor visar Åsa Smedberg i sin forskning. Hälsofrågor i både förebyggande syfte och i syfte att informera sig när man har fått en diagnos verkar vara något som lockar människor att gå ut på internet och söka mer kunskap. I denna artikel får vi ta del av några undersökningar och se hur samtalen i nätgemenskaperna förs. Vi får också ta del av hur samtalen uppstår och pågår utifrån hur de startas. Kommunikationskulturen ser mycket olika ut i olika gemenskaper och möteskulturen är avgörande för om nätgemenskapen ska få igång ett stödjande samtal och en dialog. Tonläge och andra sätt att uttrycka sig i samtalet lägger grunden för hur kulturen utvecklas. Dialog för lärande en studie av nätbaserade hälsogemenskaper Åsa Smedberg Sammanfattning Under senare år har användningen av publika gemenskaper på Internet stadigt ökat. Ett område där dessa nätbaserade gemenskaper fått stor genomslagskraft är hälsoområdet. Förutom gemenskaper för människor med olika sjukdomstillstånd finns också de som har till uppgift att stödja människor som vill bli av med ohälsosamma vanor, såsom rökning, stillasittande och dåliga matvanor. Dessa gemenskaper skulle kunna betecknas som preventiva då hälso- och sjukvården ser livsstilsproblem som bidragande orsak till en del allvarliga sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Frågan är hur hälsogemenskaperna fungerar och på vilket sätt de stödjer deltagarnas väg mot ett hälsosammare liv. I artikeln presenteras en studie av fyra hälsogemenskaper för människor med olika livsstilsproblem. Det som undersöktes var konversationerna i de olika gemenskaperna, särskilt förekomsten av olika uppfattningar och hur dessa mottogs. Studien visade att gemenskaperna innehöll en relativt liten andel inlägg som kritiskt reflekterade och gav motförslag. Det framkom dock att inlägg av den här typen mestadels presenterades på ett neutralt sätt eller kombinerat med empati. Webben stärker kunskaper Det blir alltmer vanligt att människor kopplar upp sig och kommunicerar med andra via de många öppna nätgemenskaperna på Internet. Syftet med dessa nätgemenskaper är att människor skall kunna ge och få stöd, kunna ställa frågor, ventilera problem, dela erfarenheter och utbyta information och råd. Inte minst inom hälsoområdet har antalet nätgemenskaper liksom besökare ökat i antal. Användningen av webben har visat sig stärka patienters och medborgares kunskaper och också deras självförtroende i relationen till hälso- och sjukvården (Fox, Ward and O Rourke 2005; Mehra, Merkel and Bishop 2004). Det är idag lättare att hitta information och få råd från flera olika källor (Preece 2000; Ellis och Bruckman 2001; Maloney-Krichmar och Preece 2005). Allmänhetens användning av olika medicinska källor på Internet kan till exempel hjälpa människor att få alternativa medicinska råd eller information i en fråga som deras läkare inte kan hantera så väl (Kling 2000). Medan kirurger kan vara mycket skickliga på att operera är det inte säkert att de är lika bra på att förklara hur eftervården går till. Ett sådant tomrum kan fyllas av kunniga och

2 erfarna människor som delar med sig av information och erfarenheter på Internet. Patienter som ingår i självhjälpsgrupper på Internet har också uttryckt att de upplever kontakten med andra patienter som ett viktigt stöd för att klara av att hantera sin sjukdom (Josefsson 2007; Walther et al. 2005). En generell egenskap hos nätgemenskaper är att de ger grupper och individer med gemensamma intressen möjlighet att träffas virtuellt för att samarbeta, dela resurser och tillgodose varandras behov (Preece 2000). Den virtuella kommunikationen bidrar till att människor kan vidga sina sociala cirklar (Sproull och Kiesler 1991). Det krävs dock att nätgemenskaper stödjer känslan av samhörighet mellan deltagarna och att personliga och vänskapliga relationer kan utvecklas i cyberrymden (Preece 2000; Figallo 1998). En hörnsten i väl fungerande nätgemenskaper är att deltagarna visar varandra hänsyn och empati (Preece 2000). Kommunikation av fakta och känslomässig support måste balanseras (Preece, 1998; Preece, 1999). En del nätgemenskaper tar därför hjälp av en moderator som ser till att människor uppträder respektfullt. En hörnsten i väl fungerande nätgemenskaper är att deltagarna visar varandra hänsyn och empati. Kommunikation av fakta och känslomässig support måste balanseras Det finns hälsogemenskaper för människor med olika mentala och fysiska sjukdomar, och också de för människor som lider av livsstilsproblem, som vill bryta dåliga beteendemönster och istället etablera goda vanor. Exempel på nätgemenskaper för livsstilsproblem är de som vänder sig till människor som försöker sluta röka, bli av med alkohol- eller drogberoende och för dem som vill gå ned i vikt. För människor som vill utveckla ett nytt beteende är utmaningen stor. Det är ofta en mycket svårare uppgift än att lära sig nya fakta. Att lära sig nytt beteende handlar om att upptäcka och förändra beteende- och tankemönster. När vi hjälper varandra att lära, behöver vi kunna ifrågasätta och även föreslå nya vanor och problemdefinitioner (Argyris 1994). Vi behöver hjälpa varandra att reflektera över beteende, tankar om oss själva, vad som motiverar oss, vilka problemsituationer och hinder vi upplever. Att förklara, kritisera, dela med sig och motivera är alla delar av ett kollaborativt lärande (Soller och Lesgold 2000). Sociala och vänskapliga band får inte hindra deltagarna från att utrycka olika ståndpunkter (Baker et al. 2002). Effektiv kommunikation online i kollaborativa grupper kräver att deltagarna har färdigheter i att kommunicera (Soller 2001). Skillnaden mellan en grupp studenter som stödjer varandra och en som inte gör det har visat sig handla om hur deltagarna engagerar sig i samtal, hur de kommunicerar kring utförande av gemensamma uppgifter, hur de argumenterar och ger varandra bekräftelse. En grupp studenter som uppfattades som mindre stödjande hade en lägre grad av argumentation än den mer stödjande gruppen, medan förekomsten av konversationer för att bekräfta varandra var tre gånger så vanligt i den mindre stödjande gruppen (Soller 2001). Ytterligare en skillnad var att den mindre stödjande gruppen ställde få frågor till varandra och varje gång som en fråga ställdes förblev den obesvarad. För att vi skall kunna förstå de dialoger i nätgemenskaper som syftar till att deltagarna skall lära sig något nytt, behöver vi studera olika inlägg och mönster av inlägg. Genom studier av användningen av olika yttranden kan vi få reda på hur människor i nätgemenskaper samarbetar för ett gemensamt intresse (Austin 1962; Winograd och Flores 1987). Eftersom nätgemenskaper använts en längre tid har ett stort antal användarstudier hunnit genomföras Trots det finns det fortfarande ett kunskapsgap när det gäller på vilket sätt som nätgemenskaper hjälper människor att lära av ett visst inövat beteende och utveckla ett nytt

3 och hälsosammare beteende. Att bättre förstå hur samtal förs i nätbaserade hälsogemenskaper är av betydelse för dem som skall skapa nätbaserade system liksom för hälso- och sjukvården. Effektiva nätbaserade dialoger som hjälper människor att förändra ett ohälsosamt beteende kan resultera i färre patienter som drabbas av sjukdomar orsakade av livsstilsproblem. I den här artikeln presenteras en studie av nätbaserade samtal i fyra hälsogemenskaper för människor som vill bli av med dåliga vanor och istället skapa hälsosammare liv. Studie av hälsogemenskaper En studie genomfördes med syfte att undersöka användningen av nätbaserade hälsogemenskaper för människor som vill utveckla nya beteenden. Fyra hälsogemenskaper valdes ut: två om övervikt och viktnedgång, en om rökavvänjning och en som kombinerade rökavvänjning med andra missbruksproblem. Hälsogemenskaperna valdes ut för att täcka in vanligt förekommande moderna livsstilsproblem. De återfanns på nätdoktorwebben i Sverige (www.netdoktor.se) och i England ( ). Hälsogemenskaperna var öppna och utan moderatorer. Femtio digitala samtal från varje hälsogemenskap undersöktes, med start från 2006 års början. Samtalen delades in i två grupper, en för samtal som började med en fråga och en för dem som startade med ett påstående. De samtal som startade med en fråga filtrerades ut och analyserades. Frågorna såväl som svaren studerades. Särskild uppmärksamhet ägnades åt inlägg som uttryckte olika ståndpunkter och som presenterade motförslag. Detta gjordes eftersom den typen av inlägg anses viktiga för grupper som skall stödja och hjälpa varandra med att utveckla ett nytt beteende. Jämförelser mellan olika hälsogemenskaper gjordes också. Både kvantitativa och kvalitativa analyser användes. Frågeställningar och påståenden Av de 200 samtal som studien omfattade var 160 sådana som startade med en fråga. De återstående inleddes med ett påstående såsom rekommendationer rörande litteratur, TV-program eller medicin, framgångshistorier och välkomstfraser till nya medlemmar i gemenskapen. Fördelningen av samtal som startade med förfrågningar respektive påståenden kan ses i tabellen nedan (tabell 1).

4 Tabell 1: Antal frågeställningar respektive påståenden som inledde dialoger Av tabellen går att utläsa att den engelska hälsogemenskapen för överviktiga hade flest samtal som startade med frågor i jämförelse med de övriga gemenskaperna i studien. De två svenska hälsogemenskaperna uppvisade lägst andel förfrågningar med sina 37 respektive 35. Den svenska överviktsgemenskapen hade flest svar till ställda frågor. Totalt fanns 200 svar, följt av den svenska gemenskapen för rökare som uppvisade 190 svar. För den engelska gemenskapen som behandlade problematik rörande rökning, alkohol och droger var antalet svar 146, medan det lägsta antalet svar, 102, hittades i den engelska gemenskapen för överviktiga. Samtalsämnen Olika typer av frågor restes i hälsogemenskaperna. En del deltagare frågade efter faktauppgifter medan andra önskade råd och att få ta del av andras personliga erfarenheter. Svårigheter att hantera begär och problem med motivationen var frågor som avhandlades. Bland inläggen fanns sådana som uttryckte uppgivenhet och visade att avsändaren var ledsen. Mestadels var frågorna relaterade till avsändarens egna livsstilsproblem, men ibland rörde frågorna en partner eller annan närstående person. I tabell 2 kan några exempel på samtalsämnen från de olika hälsogemenskaperna ses.

5 Tabell 2: Exempel på frågeställningar/samtalsämnen i hälsogemenskaperna

6 Olika typer av svar Alla svar till frågor i hälsogemenskaperna studerades, dvs både de svar som riktade sig till deltagaren som startade konversationen och de som utgjorde svar till svar. När strukturerna analyserats kunde olika sätt att besvara varandras frågor ses. De flesta svaren kom från deltagare som uttryckte sympati med de andra, som höll med om de tankar, idéer och problem som presenterats. I ungefär hälften av fallen innehöll svaren även råd, rekommendationer och egna erfarenheter. Men det förekom även svar från deltagare som kritiskt reflekterade. I en typ av svar ifrågasattes idéer och problemformuleringar och alternativa synsätt och förslag presenterades. Ytterligare en typ av kritiska svar kännetecknades av starkt avståndstagande och avfärdande av den andres idéer och förståelse. Följande är exempel på utbyte av tankar i den svenska hälsogemenskapen om övervikt. Samtalet visar deltagarnas olika ståndpunkter. Fråga: Någon som har kvar/över reductil tabletter och vill sälja? Eller vet någon en seriös sida där jag kan köpa? Tacksam för svar! Svar 1: Jag tycker nog du ska kunna fixa din viktnedgång ändå. Jag skulle definitivt inte laborera med min kropp på det sättet. Lägg pengarna på frukt och grönt eller ett träningskort. Svar 2: <Deltagare som presenterade utdrag ur fass om Reductil med information om kända biverkningar, anvisningar om försiktighet och att regelbundet genomgå kontroller hos läkare.> Svar 3: Reductil finns att köpa på olagliga nätapotek, men akta dig! Inte nog med att du riskerar din egen hälsa genom att äta läkemedel utan undersökning, dessutom finns det risk för verkningslösa (=sockerpiller) och farliga kopior på nätet. Det är inga snälla pojkar som tjänar olagliga pengar på sjuka eller ledsna människor... Svar 4: Håller med dom andra här att Reductil inte är att leka med och bara köpa över Internet. Läkarkontroll och provtagningar är vad som gäller! Dialogen ovan innefattar svar med olika åsikter. Det första svaret visar starkt avståndstagande, och deltagaren uttrycker tydligt att den andre borde klara sig utan att använda viktreduceringsmedicin. Det andra, tredje och fjärde svaret är alla exempel på invändningar och förslag på hur frågeställaren kan tänka om när det gäller att köpa medicinen på nätet utan att först rådfråga en läkare. Det andra svaret avviker från de övriga genom att det presenterar information ur läkemedelslexikonet fass. Utdraget ger information om det olämpliga i att ta medicinen utan läkarkontroller och kan därmed sägas utgöra ett inlägg som invänder mot frågeställarens idé. Nedan presenteras ytterligare exempel på nätbaserad dialog i vilken det förekommer kritisk reflektion. Den här gången är exemplet hämtat från den engelska hälsogemenskapen om rökning och andra droger. (Texten är översatt från engelska.) Fråga: Jag kan inte tänka mig att aldrig mer kunna ta en öl [...] Om jag började igen skulle jag se till att jag bara tog 1 eller 2 och inte varje kväll, är det möjligt? Svar 1: Nej, det är INTE möjligt! Tror du ärligt talat att du kommer att kunna hålla dig till 1-2 öl per kväll? Sluta lura dig själv... Svar 2: Hej, jag förstår precis hur du känner [...] Jag brukade köpa en flaska vin och räknade med att jag genom att ta ett glas om dagen skulle få flaskan att räcka nästan en vecka det gjorde den inte [...] Mitt sista råd är att du försöker hålla dig sysselsatt, gör vad som helst, men gå inte och köp öl!!

7 Svar 3: Jag tror inte att du förstår allvaret i situationen. [...] Du måste ta hänsyn till det underliggande problemet! [...] Anledningen till att människor säger till dig att de tror att du har problem med alkoholen är för att du är alkoholist!! [...] Jag tror att jag förmodligen är den strängaste av alla deltagare här. Men jag och andra som du själv behöver en dos verklighet... Svar 4: Tyvärr, du kommer inte att tycka om det här!! Om du inte accepterar det faktum att du är alkoholist och inte får röra en droppe så är det ingen nytta med att använda den här webbplatsen! Första, tredje samt fjärde svaret är alla exempel på den typ av svar som kännetecknas av en starkt avvisande hållning, medan det andra svaret exemplifierar den typ av svar som innehåller motförslag och också visar medkänsla med frågeställaren. Analys av kritiskt reflekterande svar I det här avsnittet skall vi mer ingående undersöka svaren som innehåller kritisk reflektion och se hur olika åsikter presenterats. Citat från de nätbaserade samtalen används för att illustrera hur deltagarna i hälsogemenskaperna framfört sina olika åsikter och alternativa synsätt, och hur de klarat av att kombinera opposition med empati. Som tidigare nämnts fanns även exempel på svar som inte tog hänsyn till den andres känslor och som tog starkt avstånd från idéer och problem. Vi kommer även att analysera dessa. Slutligen presenteras en kvantitativ analys av hur ofta deltagarna reflekterade kritiskt. Olika åsikter i överviktsgemenskaperna I den engelska hälsogemenskapen om övervikt handlade en deltagares fråga om varför hon gått upp i vikt trots träning. Ett alternativt synsätt presenterades av en annan av deltagarna som skrev: [...] du borde inte bara väga dig utan mäta också [...], och vidare: Hursomhelst borde du inte tänka på det här som en diet utan som en förändring av livsstil som involverar att äta nyttigt och att träna. Mot slutet av inlägget, skrev deltagaren: Ge inte upp, kanske skulle du vara lite mindre hård mot dig själv. Ett annat exempel kunde ses i ett samtal om problem med motivationen. Avsändaren till svaret frågade: Ta inte det här på fel sätt men vem går du ner i vikt för? Dig själv eller din man? Även i konversationer där det förekom avvikande åsikter förekom inlägg från tacksamma deltagare De här svaren kännetecknades av olika ståndpunkter. Många gånger innehöll svaren även hänvisningar till egna erfarenheter. De visade även förståelse för den andres situation. I den svenska hälsogemenskapen om övervikt fanns en konversation som innehöll fem svar med motförslag. Frågan som startade samtalet kom från en deltagare som var orolig för att hon inte gick ned i vikt. Hon undrade om anledningen kunde vara att hon trots allt åt för mycket eller om det kunde finnas andra förklaringar. En deltagare ifrågasatte att hon verkligen var överviktig, och gav henne rådet att kontrollera sitt BMI (Body Mass Index) först. En annan frågade varför hon ville gå ned i vikt. Ytterligare en deltagare kommenterade att hon borde känna till att hon kan få hälsoproblem om hon försöker gå ned i vikt utan att vara överviktig. Avsändaren förklarade också att hon själv haft samma problem tidigare. Genom utbytet av frågor och svar visade det sig att frågeställaren hade ett BMI som låg nära underviktig.

8 Olika åsikter i hälsogemenskaperna om rökning, alkohol och droger Ett motförslag som presenterades i den svenska hälsogemenskapen för rökare kom från en person som tvivlade på att rökavvänjning enbart var till gagn för hälsan, med hänvisning till att före detta rökare riskerar att gå upp i vikt. Ett annat exempel presenterades i samma gemenskap, i en konversation om olika sätt att belöna sig själv för att man slutat röka. En deltagare intog en kritisk hållning och föreslog istället att ett rökfritt liv borde vara belöning i sig självt. En annan invändning presenterades av en deltagare som ifrågasatte de förklaringar som angavs för att inte kunna sluta röka. Diskussionen startade med frågan: Hur 17 bestämmer man sig? I inlägget beskrev frågeställaren en stressad tillvaro som trebarnsmor. Som svar skrev en av deltagarna: Du har redan bestämt dig, t ex, för att du har det så stressigt för att du är trebarnsmor och heltidsstuderar det är början till en undanflykt En deltagare som hade sänt in en förfrågan uttryckte sin tacksamhet genom att säga: Tack för era raka och ärliga svar!!! för att kunna misslyckas med att sluta röka... Till en annan deltagare med liknande problem rörande motivation innehöll fyra av tio svar uppmaningen att motivationen måste komma inifrån, och att pressen från omgivningen inte är tillräckligt för att bli motiverad. En av deltagarna skrev i sitt svar: Begäret tar över bara för att du inte bestämt dig och vidare att: Du måste hitta din EGEN motivation och inte yttre faktorer såsom att inte vilja vara en rökande småbarnsmamma. En annan uttryckte sin syn på den besvärliga situationen genom att hänvisa till sig själv och sina egna erfarenheter: Det vi nikotinister är specialister på är att hitta undanflykter till varför vi inte kan sluta just nu. Hon skrev vidare: Men när du väl bestämt dig så finns vi här och peppar och stöttar! I ett annat samtal som handlade om vid vilken tidpunkt som man kan anse sig vara rökfri svarade en deltagare att man alltid kommer att behöva slåss mot nikotinbegäret. Svaret avslutades med orden: Jag säger alltid att man blir rökfri rökare, på samma sätt som man är nykter alkoholist. Också i den engelska hälsogemenskapen på ämnet rökning, alkohol och droger fanns konversationer om motivation. I en konversation som startade med frågan: Alkoholist?, invände en deltagare mot idén att man skall kunna fortsätta dricka men kontrollera så att man endast får i sig små mängder. Istället föreslog deltagaren att någon som har problem med alkohol bör fråga sig varför han eller hon dricker. Deltagaren skrev: När du väl sträckt dig efter sejdeln igen är det som att gå tillbaka till ruta ett. Svaret innehöll även referenser till avsändarens egna erfarenheter av att ha underliggande problem som orsakade missbruk. I en del av dialogerna om rökning och andra beroenden framkom deltagarnas tacksamhet för de andras åsikter och råd. I den svenska hälsogemenskapen fanns totalt sju samtal som innehöll ett eller flera inlägg där avsändaren uttryckte sin tacksamhet. Två av dessa samtal innehöll samtidigt kritiska invändningar. En deltagare som hade sänt in en förfrågan uttryckte sin tacksamhet genom att säga: Tack för era raka och ärliga svar!!! I samma konversation deklarerade även en annan deltagare sitt nöje genom inlägget: Signaturen glimt65 har skrivit en mycket tänkvärd och bra kommentar. I den engelska hälsogemenskapen var antalet samtal med svar som uttryckte tacksamhet 14 totalt. Hälften av gångerna innehöll konversationerna en mix av inlägg, inklusive sådana inlägg som argumenterade emot. En deltagare skrev: Jag kan inte tacka alla nog, jag vet att det inte kommer att ske mirakel nu och jag har funnit att jag inte förväntar mig några. I den svenska hälsogemenskapen för rökare fanns inget tecken på att någon eller några deltagare dominerade samtalen. Mestadels kom de avvikande ståndpunkterna från olika deltagare. Det var enbart några få (tre) deltagare som skickade den här typen av svar två gånger. I den engelska hälsogemenskapen kunde enbart en deltagare med två sådana svar identifieras. Här fanns dock ett mörkertal i och med att 67 % av svaren med invändningar och alternativa synsätt hade okända avsändare. Denna andel var något större än den totala andelen okända avsändare i den engelska gemenskapen (44 procent eller 65 inlägg).

9 Flera andra exempel på ifrågasättande i den svenska gemenskapen presenterades i en dialog om hur man kan köpa viktreduceringspiller utan recept. Konversationen redogjordes för i ett tidigare avsnitt. Ytterligare exempel sågs i en konversation där deltagaren frågade efter hjälp med att hitta snabba sätt att gå ned i vikt. En deltagare invände genom att säga att det tar tid att gå ned i vikt. Det fanns också en deltagare som upplevde att hon alltid var hungrig, och att det kändes som om det fanns ett hål i magen. Hon beskrev att hon provat alla olika typer av dieter. Ett av svaren innehöll en undran om det inte kunde röra sig om magkatarr eller liknande. Avsändaren skrev: Jag har magkatarr, esofagusgastrit, och fått medicin så nu har mina problem med att det känns som hål imagen försvunnit. Gå till doktorn, du kanske har lite problem med magen och det finns medicin för det. Prova ska du se! I den svenska hälsogemenskapen fanns tre deltagare som vid tre tillfällen vardera skickade svar med olika åsikter. Två andra deltagare skickade två vardera, medan resten av inläggen som innehöll invändningar hade olika avsändare. När det gäller den engelska hälsogemenskapen var det inte möjligt att avgöra hur den här typen av inlägg fördelades bland deltagarna, eftersom alla inlägg utom ett sänts utan uppgivet användarnamn. Svårigheten att urskilja de olika deltagarna var inte unikt för den här typen av inlägg, faktum är att mer än 75 % av totala mängden svar i den engelska gemenskapen kom från användare utan identifierbara namn. Det fanns även inlägg i båda hälsogemenskaperna som visade uppskattning för kommentarer och råd från övriga deltagare. Även i konversationer där det förekom avvikande åsikter förekom inlägg från tacksamma deltagare. Tack för alla bra idéer! och Stort tack för alla svar. var exempel på kommentarer från två deltagare som initierat samtal. Fyra av de sex konversationer i den svenska hälsogemenskapen som innehöll inlägg med yttringar av tacksamhet hade samtidigt inlägg som redogjorde för olika åsikter. I den engelska gemenskapen fanns 11 konversationer som innehöll inlägg som visade avsändarens tacksamhet, och två av dessa konversationer innehöll även inlägg med alternativa åsikter. Avståndstagande svar i de olika hälsogemenskaperna Vid sidan av de svar som presenterade olika ståndpunkter på ett neutralt eller empatiskt sätt fanns även några svar som visade starkt avståndstagande, dvs svar som avfärdade den andres problemdefinition eller idéer på ett bryskt sätt. I den svenska hälsogemenskapen för rökare återfanns inga svar av den här typen. I gemenskapen som hanterade frågor om rökning, alkohol och droger på den engelska webbplatsen fanns några exempel på avvisande svar. Tre av dessa återfanns i samtalet om huruvida det är möjligt att ta några öl utan att falla tillbaka i ett ohälsosamt beteendemönster. Svaren uttryckte ett mycket starkt avvisande av idé och de visade ingen sympati alls för frågeställarens funderingar. Sluta lura dig själv och Jag tror inte att du förstår allvaret i situationen. var två exempel på svar av den här typen. Beträffande överviktssamtalen uppvisade både den svenska och den engelska hälsogemenskapen ett fåtal svar med starkt avståndstagande. I den svenska gemenskapen kunde ett sådant svar ses i konversationen om var viktreduceringsmedicin kan köpas på nätet utan recept: Jag skulle definitivt inte laborera med min kropp på det sättet., löd ett av svaren. I den engelska hälsogemenskapen om övervikt uttryckte en deltagare sitt avståndstagande genom att skriva: Du kommer att få ytterst lite sympati eller hjälp. Du behöver äta mindre och röra på dig, hur kan en läkare hjälpa dig? Det var ett svar på frågan från en deltagare om hur han eller hon kunde gå tillväga för att konsultera en läkare angående sin övervikt.

10 Kvantitativ analys av svar med kritisk reflektion Antalet svar som innehöll olika ståndpunkter liksom de som uttryckte starkt avståndstagande utgjorde totalt 108 stycken vilket motsvarade 17 % av alla svar. Frekvensen avståndstagande svar visade sig vara mycket låg. Endast 12 svar, eller 2 % av alla svar, var av det slaget. För de olika hälsogemenskaperna spände antalet svar av den här typen mellan 0 och 5, eller 0 % och 4 %. Den svenska rökavvänjningsgemenskapen var den gemenskap som inte innehöll något svar alls av den här typen. När det gäller de svar som innehöll olika åsikter av antingen neutral karaktär eller presenterade tillsammans med medkänsla förekom dessa oftare. Antalet svar av det här slaget var 96, motsvarande 15 % av totala antalet svar. Svarstypen förekom oftast i den svenska överviktsgemenskapen (20 %) och nästan lika ofta i de två engelska gemenskaperna (18 %). Den svenska gemenskapen för rökavvänjning innehöll lägst andel svar av det här slaget med sina 6 %. Slutsatser Den här artikeln har fokuserat på användningen av kritisk reflektion i nätbaserade samtal om hälsa. Fyra nätbaserade hälsogemenskaper för människor med livsstilsproblem studerades och jämfördes med avseende på förekomsten av invändningar och olika synsätt. Resultatet från undersökningen visade att de flesta deltagare klarade av att presentera avvikande åsikter och fortfarande behålla ett vänligt tonläge. De flesta svar av den här typen framfördes antingen på ett neutralt sätt eller kombinerat med medkänsla. Endast ett fåtal inlägg som starkt tog avstånd från framlagda problem och idéer kunde upptäckas i de konversationer som ingick i studien. Eftersom hälsogemenskaperna berör personliga svårigheter och har deltagare som många gånger känner sig frustrerade och uppgivna, är det extra viktigt att tonläget är vänligt. Samtidigt behövs den kritiska reflektionen och att olika åsikter möts för att vi skall kunna lära oss ett nytt beteende. Deltagarna i de studerade gemenskaperna visade upp god förmåga att kritiskt reflektera utan att fördöma varandra eller ta till hårda ord. Deras kommunikativa förmåga bör därför kunna utnyttjas mer. Då kritisk hållning och reflektion är en nyckel till att förändra sina vanor, är det viktigt att i framtiden uppmuntra deltagare i dessa öppna gemenskaper att lägga fram sina olika ståndpunkter. Referenser Argyris, C. (1994) Good communication that blocks learning, Harvard Business Review, July- August, Austin, J. L. (1962) How to Do Things with Words, Harvard University Press, Cambridge, Massachusetts, USA. Baker, M, Qiogmard, M. and Lund, K. (2002) Designing a computer-supported collaborative learning situation for broadening and deepening understanding of the space of debate, In Proceedings of the Fifth International Conference of the International Society for the Study of Argumentation, Amsterdam, Netherlands, June Ellis, J. B. and Bruckman, A. S. (2001) Designing Palaver Tree Online: Supporting Social Roles in

11 a Community of Oral History, CHI, 3(1), Figallo, C. (1998) Hosting Web Communities: Building Relationships, Increasing Customer Loyalty, and Maintaining a Competitive Edge, John Wiley & Sons, Inc., New York, USA. Fox, N. J., Ward, K. J. and O Rourke, A. J. (2005) The expert patient : empowerment or medical dominance? The case of weight loss, pharmaceutical drugs and the Internet, Social Science & Medicine, 60(6), Josefsson, U. (2007) Coping Online Patients Use of the Internet, doctoral thesis, ISBN Kling, R. (2000) Learning about Information Technologies and Social Change: The Contribution of Social Informatics, The Information Society, No. 16, Maloney-Krichmar, D. and Preece, J. (2005) A Multilevel Analysis of Sociability, Usability and Community Dynamics in an Online Health Community, ACM Transactions on Computer-Human Interaction, 12(2), Mehra, B., Merkel, C. and Bishop, A. P. (2004) The Internet for Empower ment of Minority and Marginalized Users, New Media Society, No. 6, Preece, J. (1998) Empathic communities: Reaching out across the Web, Interactions, 5(2), Preece, J. (1999) Empathic communities: Balancing emotional and factual communication, Interacting with Computers, 12(1), Preece, J. (2000) Online Communities Designing Usability, Supporting Sociability, John Wiley & Sons, Ltd., Chichester, England. Soller, A. and Lesgold, A. (2000) Modeling the process of collaborative learning, In Proceedings of the International Workshop on New Technologies in Collaborative Learning, Awaji-Yumebutai, Japan. Soller, A. L. (2001) Supporting Social Interaction in an Intelligent Collaborative Learning System, International Journal of Artificial Intelligence in Education, Vol. 12, Sproull, L. and Kiesler, S. (1991) Connections: New Ways of Working in the Networked Organization, The MIT Press, Cambridge, Massachusetts, USA. Walther, J. B., Pingree, S., Hawkins, R. P. and Buller, D. B. (2005) Attributes of interactive online health information systems, Journal of Medical Internet Research, 7(3): e33. Winograd, T. and Flores, F. (1987) Understanding Computers and Cognition: A New Foundation for Design. Addison-Wesley Publishing Company, Boston, Massachusetts, USA.

Våga prata med din man om erektions problem

Våga prata med din man om erektions problem Våga prata med din man om erektions problem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men kanske du och din partner är ett av de många par som inte har ett bra sexliv beroende

Läs mer

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa, 2015-01-21 Sigrid Stjernswärd - Lunds universitet Sigrid Stjernswärd Source: 2015 National Suicide

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för

Läs mer

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Ändring av levnadsvanor: Alkohol 1 Ändring av levnadsvanor: Alkohol Vad vi måste veta Hur vi kan förhålla oss Hur samtalet går 2 Tågordning Introduktion: vad säger de nationella riktlinjerna? Alkohol: riskbruk, missbruk, beroende: lite

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet Hälsovetenskapens dag, Lund, april 2014 NÄRSTÅENDE Familj Vänner Kollegor Betydelsefulla andra Börda/belastning

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Handledning till Lätta tips barn

Handledning till Lätta tips barn Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga

Läs mer

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna En av 18 rapporter inom Folkhälsomyndighetens utlysning: När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Vi måste tala med varandra!

Vi måste tala med varandra! Vi måste tala med varandra! En metod för att arbeta med bemötande- och kommunikationsfrågor gentemot patienter och varandra. Karin Olsson, Verksamhetsutvecklare Hud- och könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset,

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

ÖKAD KONSUMENTMAKT MED HJÄLP AV SOCIALA MEDIER?

ÖKAD KONSUMENTMAKT MED HJÄLP AV SOCIALA MEDIER? ÖKAD KONSUMENTMAKT MED HJÄLP AV SOCIALA MEDIER? GUNNAR GIDEFELDT 15:E OKTOBER 2012 BLUECARROT INSIKTSMODELL 1 BLUECARROT INSIKTSMODELL 4 OLIKA BETEENDEN OCH OLIKA BEHOV Sjukdom Traditionella kanaler Sjukvårdsupplysning

Läs mer

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter 1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde

Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Patientens delaktighet/medverkan!?!?! Historik SUSTAINS - Uppsala Uppsala landsting först ut i Sverige och Europa med

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,

Läs mer

Rapport över sociala webben

Rapport över sociala webben Rapport över sociala webben Rebecca Andersson WD201I Webbdesign för social interaktion Högskolan Kristianstad 2015-02-15 Crowdsourcing Crowdsourcing är ett sätt för företag att engagera sin omvärld och

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Sandra Johansson The student seminar: a powerful tool for in-depth, critical discussion. Fritt översatt av Kajsa Eklund

Sandra Johansson The student seminar: a powerful tool for in-depth, critical discussion. Fritt översatt av Kajsa Eklund Sandra Johansson The student seminar: a powerful tool for in-depth, critical discussion Fritt översatt av Kajsa Eklund Seminarium En generell beskrivning Under utbildningen förekommer seminarier som en

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar ADMINISTRATIV VÄGLEDNING HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar - administrativ vägledning Du

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram 1. Mentorskap vad och varför? I den grekiska mytologin berättas att Odysseus, strax innan han lämnade ön Ithaka, anförtrodde sin son Telmachos uppfostran

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Integrerad sluttentamen. Reflekterande uppsats

Integrerad sluttentamen. Reflekterande uppsats Integrerad sluttentamen Reflekterande uppsats Mål för läkarexamen enligt högskoleförordningen Värderingsförmåga och Förhållningssätt För läkarexamen skall studenten Visa självkännedom och empatisk förmåga

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Kompetensmodell sjuksköterskor

Kompetensmodell sjuksköterskor Kompetensmodell sjuksköterskor Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Kunskap Grundläggande kunskaper som krävs i rollen. Utökade kunskaper förvärvade genom arbete, förkovran, utbildning. Gedigna kunskaper förvärvade

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen. Susanne Pelger Lunds universitet

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen. Susanne Pelger Lunds universitet Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Susanne Pelger Lunds universitet Skrivande som generell färdighet som tankeredskap Språket speglar ämnet Ex. Nationalekonomi därmed Problem

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Vad kan vi lära av varandra? Familjecentrerat

Läs mer

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik

Läs mer

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer