Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7 11 juni 2010 INSIKTER OCH FAKTA OM OJÄMLIK HÄLSA.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7 11 juni 2010 INSIKTER OCH FAKTA OM OJÄMLIK HÄLSA."

Transkript

1 Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7 11 juni 2010 INSIKTER OCH FAKTA OM OJÄMLIK HÄLSA.

2 Förbundsordföranden har ordet Knappast något är så viktigt ur välfärdssynpunkt som människors hälsa, och därför är det också viktigt att Kommunal i rapporter beskriver och analyserar medlemmarnas hälsotillstånd. I den allmänna debatten påstås ibland att klasskillnader är något förlegat. Människors livssituation ses oftast som ett resultat av individens fria val, snarare än av socialt arv, kön och härkomst. Formella rättigheter blandas ihop med reella möjligheter. Denna rapport visar istället att människors hälsa har ett utomordentligt starkt samband med det yrke de har. Vad gäller praktiskt taget alla mått på hälsa ligger arbetare sämst till och ohälsotalen är som störst bland kvinnliga arbetare. Här finns såväl en klassmässig som könsmässig ojämlikhet. Försämrad arbetsmiljö är en stor förklaring till den ökade ohälsan bland Kommunals medlemmar. Under 90-talskrisen stramades välfärdssektorn åt. Färre anställda skulle utföra samma arbete, vilket ledde till en markant ökning av ohälsotalen i slutet av 90-talet och början av 2000-talet. Många av Kommunals medlemmar blev långtidssjuka eller förtidspensionerades. Det här är ett problem som måste belysas för att inte upprepas. Denna rapport har tagits fram inför 2010 års kongress och ska ses som en kunskapsbärande rapport för framtiden, ett faktaunderlag som ger oss de argument vi behöver i debatten. Ambitionen är att förtroendevalda, medlemmar och övriga intresserade ska ha glädje och nytta av rapporten långt efter att kongressen har tagit slut. Ylva Thörn, förbundsordförande 3

3 Innehåll Förbundsordföranden har ordet... 3 Vad är hälsa?... 9 Allmänt hälsotillstånd, sjukdomar och olyckor Psykiska och fysiska symptom Ängslan, oro eller ångest Trötthet och sömnbesvär Värk och smärta Arbetsvillkor Mening och kvalifikation Den fysiska och psykiska arbetsmiljön Olika levnadsvanor och deras påverkan på hälsan Daglig rökning och alkoholvanor Maten och motionen Ur verkligheten Diskussion om förklaringar, samband och konsekvenser Slutsats Referenser Bilagor

4 1. Inledning Hälsan är en av de viktigaste frågorna för Kommunals medlemmar. Det kan man, bland annat, läsa i de motioner som kongresser och förbundsmöten behandlar. Medlemmarna anser att påfrestningar i arbetet sliter på deras hälsa så pass hårt att de inte orkar fram till pensionsåldern. Som en utväg ur den ohälsa de anser sig lida av kräver de att Kommunal ska kämpa för en kortare arbetstid eller för en tidigare pensionsavgång. Men dessa krav hamnar i konflikt med två andra faktorer som påverkar hälsan, nämligen inkomst av lön och pension. Båda är beroende av hur mycket man har arbetat. I Kommunal har det vid olika tillfällen tidigare skrivits om medlemmarnas arbetsmiljö och hälsa som visat sig vara sämre jämfört med många andra grupper. Detta kunde även bekräftas av den relativt sett höga andelen långtidssjukskrivningar under sjukfrånvarons svåra år mellan 1997 och Faktaunderlaget i denna rapport visar att ohälsan har ökat ännu mer. Kommunals ambition och riktlinje har varit, och är fortfarande, att undvika offertänkande och i stället driva frågorna proaktivt. Detta synsätt låg bakom rapporten Strategier för en hälsolinje som togs fram 2006, som bland annat innehöll konkreta fackliga handlingsplaner för att förbättra medlemmarnas hälsa och arbetsmiljö. Föreliggande rapport är ett faktaunderlag för kongressrapporten I alla människors vardag. Den bygger framför allt på statistiska fakta som i sin tur analyseras med hjälp av förklaringar som hämtas ur hälsoforskningen. Inspirationskällor för analysen är folkhälsoforskare med en vision om ett hälsomässigt jämlikare samhälle, bland andra den brittiske läkaren sir Michael Marmot, som i flera decennier har studerat skillnaderna i hälsa mellan olika grupper av statsanställda tjänstemän i Storbritannien. Utifrån dessa studier och andra internationella jämförelser drar Marmot slutsatsen att de relativa skillnaderna i status mellan grupper har avgörande betydelse för ojämlikheten i hälsa i länder där den absoluta fattigdomen är avskaffad. I sin bok Statussyndromet visar han tydligt på en ojämlikhet i hälsa som genomsyrar alla sociala hierarkier. Ju högre upp i hierarkin en 6 INLEDNING

5 individ befinner sig desto högre grad av hälsa hon njuter, ju längre ner desto sämre hälsa och större risk för att dö för tidigt. För att förtydliga detta hävdar Marmot att en oscarsbelönad skådespelare i Hollywood lever längre än en mycket framgångsrik, men inte oscarsbelönad skådespelare. Hans budskap är att det finns en ojämlikhet i hälsa som präglar de materiella och psykologiska klyftorna i industrialiserade länder. Människor med de sämsta förutsättningarna har minst kontroll över sin livssituation och brist på kontroll kan leda till sjukdomar som påverkar livslängden. Marmot hävdar dock att det går att förbättra förhållandena med hjälp av, till exempel, en effektiv fördelningspolitik. I samma anda skriver Richard Wilkinson och Kate Pickett i sin uppmärksammade bok Jämlikhetsanden som kom ut Syftet med denna rapport är att utifrån aktuella fakta och de kunskaper som forskningen förmedlar visa hur olika faktorer och förutsättningar som påverkar Kommunals medlemmars hälsa har förändrats över tiden, både i absoluta termer och i jämförelse med genomsnittet på hela arbetsmarknaden. Om faktaunderlagen Faktadelen i rapporten baseras i huvudsak på Statistiska centralbyråns undersökningar om befolkningens levnadsförhållanden (ULF), ur vilka Kommunal beställer en specialbearbetning som gäller de egna medlemmarna. I tidigare rapporter hade uppgifterna presenterats genom att slå samman två näraliggande år. Men denna gång redovisas uppgifterna årsvis. Det betyder att antalet individer i varje redovisningsperiod blir färre, bara hälften så många eller cirka 600 medlemmar ingår varje år. Det som ändå talar för underlagets relevans är att de observerade förändringarna för Kommunals medlemmar följer trenden som gäller för hela arbetsmarknaden. Men däremot begränsas möjligheten för att göra uppdelningar på flera bakgrundsvariabler, som till exempel detaljerade åldersgrupper. Därför ingår alla i åldern i urvalet. Även en könsuppdelning kan i vissa sammanhang vara missvisande, eftersom antalet män kan visa sig vara för få. De år som ingår i jämförelsen är 1988, 1992, 1997, 2002 och Utvecklingen i ekonomin och på arbetsmarknaden avgjorde valet av år. Under 1988 var förhållandena i ekonomin och på arbetsmarknaden fortfarande goda, medan 1992 var ett krisår. Kring 1997 började 7 INLEDNING

6 arbetslösheten, både bland medlemmar i Kommunal och totalt i riket, minska från mycket höga nivåer, samtidigt som långtidssjukskrivningarna (sjukskrivningar i 60 dagar eller längre) började stiga och nådde kulmen År 2007 är den senaste tidpunkten för undersökningen i levnadsförhållandena och det är nutid i rapporten. I genomsnittet på hela arbetsmarknaden är medlemmarna i Kommunal medräknade. Detta påverkar resultatet på det sättet att de skillnader som redovisas skulle ha blivit ännu större om Kommunals medlemmar hade räknats bort. I enstaka fall har jämförelse gjorts med akademiskt utbildade tjänstemän. På grund av att vissa frågor i ULF inte är ställda alla år kan inte alla variabler jämföras alla år. Dialog med Kommunals medlem Maria Olsson Som förarbete till rapporten fördes en dialog med medlemmen Maria Olsson. Syftet var att använda samtalet som en vägledning för att avgränsa urvalet av indikatorer i statistiken, men också för att återkoppla resultaten till verkligheten. Även om det bara handlar om en enskild medlems erfarenheter kan det förhoppningsvis ändå bidra till en klarare bild. Maria Olsson har arbetat som lokalvårdare inom kyrkan i många år och har samtidigt varit förtroendevald på deltid. Sedan den 1 oktober 2009 har hon ett uppdrag på halvtid som regionalt skyddsombud (RSO). Hon delar med sig av sina livs- och yrkeserfarenheter. Faktaunderlaget presenteras i kapitel 3-6. I kapitel 7 presenteras samtalet med Maria Olsson. I kapitel 8 förs en diskussion om förklaringar, samband och konsekvenser, samtidigt som rapporten sammanfattas och slutsatser dras. 8 INLEDNING

7 2. Vad är hälsa? Vardagsinsikter Hälsan är det viktigaste av allt. Denna insikt slår oss människor då och då, särskilt när någon vi känner drabbas av en svår eller livshotande sjukdom. Naturligtvis är det bättre att ha insikt någon gång då och då än att inte alls ha det, men hur skulle världen ha sett ut om varenda människa som föds var uppfostrad till denna insikt? Hälsningar i olika kulturer tyder på att insikten finns. De amarinjatalande etiopierna, till exempel, hälsar traditionellt varandra med tenajistilign, vilket på svenska ungefär kan översättas till må du vara vid god hälsa. I tidigare generationer dröjde de hälsande kvar en stund till, efter denna inledande hälsning, och förhörde varandra om vardagen. De frågade: Hur står det till? Hur mår ni? För att bilda sig en realistisk uppfattning om en individs hälsa behöver man ha en total bild av hennes vardag. Vid en djupare hälsning kan etiopier (åtminstone i tidigare generationer) berätta om allt som tynger dem: om sjukdomar i familjen, om dåliga relationer, om ekonomiska bekymmer, om barnens framtidsutsikter osv. Om individerna bor på landsbygden tar de även upp dåliga skördar eller djurens tillstånd och skick. Den djupa hälsningen kan leda till att den ena räcker en hjälpande hand till den andra. Det kan vara låneerbjudande eller ett erbjudande om medling i konflikter. Också i Sverige inleder vi först med ett hej och utvecklar hälsningen vidare med att fråga om hur läget är. Svaren varierar och beroende på vilket förtroende två individer har för varandra eller beroende av tid kan de leda till följdfrågor, som i sin tur kan leda till att individen beskriver mer om sin livssituation. Det hela kan resultera i att den som ställt frågan engagerar sig på olika sätt utöver det engagemang som själva lyssnandet innebär. Tänk om vår uppfostran i stället innebar att vi, i allt vi gör eller företar oss att göra, vägde in konsekvenserna för vår egen och våra medmänniskors hälsa! Hur skulle världen ha sett ut då? Med stor sannolikhet skulle allting påverkas: ideologier, trosutövningar, samhällspolitiken och därigenom fördelningen av resurser. Det är ett fantasieggande antagande, men denna rapport har inte utrymme för att fortsätta resonera i det spåret. 9 VAD ÄR HÄLSA?

8 Definition Hälsoexperter är överens om att hälsa inte enbart handlar om att vara fri från sjukdomar eller från smärta och besvär. En återkommande definitionsvariant utgår ifrån individens förmåga att uppnå sina vitala mål. Med det menas mål som är av stor betydelse för individens tillfredsställelse och lycka i livet. Enligt ett mindre abstrakt synsätt anses individen vara vid god hälsa när hon upplever att hon räcker till, att hon fungerar i sitt liv, känner mening och sammanhang. Bakom denna definition står Världshälsoorganisationen (WHO) 1,2. Enligt detta synsätt är en individ inte nödvändigtvis vid god hälsa bara för att hennes läkare har behandlat och botat hennes sjukdom och förklarat henne frisk. Sjukdom är ett uttryck för konkreta förändringar eller skador i kroppens inre miljö. Genom vård och behandling kan symptom som gör sig gällande i form av smärta och besvär lindras och den direkta funktionsnedsättning eller begränsning som sjukdomen orsakat kan avhjälpas. Sjukdom ses, med andra ord, ofta som ett objektivt tillstånd som vanligtvis avgörs med hjälp av kliniska metoder, medan hälsa i stort, enligt detta synsätt, är individens egen subjektiva upplevelse. Denna subjektiva upplevelse ska ses som en viktig fingervisning om vilken grad av kontroll individen har över hela sin livssituation, inklusive arbetslivet. Hälsan är relaterad till graden av kontroll Marlene Ockander, A female lay perspective on health, disease, and sickness absence. 10 VAD ÄR HÄLSA?

9 3. Allmänt hälsotillstånd, sjukdomar och olyckor En av frågorna i ULF handlar om hur intervjupersonen bedömer sitt eget allmänna hälsotillstånd. I diagram 1 redovisas andelen bland Kommunals medlemmar som allmänt inte mår bra. På frågan om hur de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd har dessa svarat någorlunda eller dåligt, i stället för gott. Resultatet för Kommunal jämförs med motsvarande andel av genomsnittet på hela arbetsmarknaden. Andelen som svarat att de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som gott visas inte direkt i diagrammet, men de är i majoritet. Diagram 1. Dåligt eller tveksamt allmänt hälsotillstånd. Andel i procent. Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Svaret någorlunda har tolkats som tveksamhet. Så länge individen inte bestämt svarar att hon mår bra betyder det att det finns förhållanden i hennes livs- eller arbetssituation som inte är fördelaktiga för hälsan. Denna tolkning ligger bakom diagram 1, som visar att tjugosju av hundra medlemmar i Kommunal bedömer sitt allmänna hälsotillstånd vara antingen dåligt eller tveksamt. Det är 8 procentenheter högre andel jämfört med genomsnittet på hela arbetsmarknaden. Skillnaderna över åren har varit mycket små, med undantag för startåret 1988 och nutiden Båda grupperna följer samma förändringstrend sett över samtliga redovisade perioder. Men som det framgår i diagrammet har andelen på hela arbetsmarknaden som 2007 bedömer sitt allmänna 11 ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND, SJUKDOMAR OCH OLYCKOR

10 hälsotillstånd som någorlunda eller dåligt gått tillbaka till nivån som gällde 1988, 19 procent, medan den i Kommunal stannar vid den jämförelsevis högre nivån, 27 procent. Tjänstemän med akademisk utbildning anser sig ha ett gott allmänt hälsotillstånd oftare än både genomsnittet på arbetsmarknaden och Kommunals medlemmar. De skiljer sig med 6 procentenheter från genomsnittet på arbetsmarknaden och 14 procentenheter från Kommunals medlemmar 3. Diagram 2. Långvarig sjukdom. Andel i procent Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Också andelen av Kommunals medlemmar som har en långvarig sjukdom med minst en diagnos har ökat mellan 1988 och hade något fler än en tredjedel i vardera gruppen rapporterat en långvarig sjukdom. Under de tre perioderna fram till 1997 skedde nästan ingen förändring, men 2002 ökade andelen i båda grupperna minskar andelen med långvariga sjukdomar bland genomsnittet på arbetsmarknaden nästan till den nivå som gällde vid utgångsläget, medan den bland Kommunals medlemmar stannar vid den höga nivån. Hälften av Kommunals medlemmar har minst en diagnos som är orsak till en långvarig sjukdom och skillnaden från arbetsmarknaden har ökat kraftigt från 3 procentenheter 1988 till 11 procentenheter Skillnaden har blivit nästan fyra gånger så stor som den varit Se bilaga ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND, SJUKDOMAR OCH OLYCKOR

11 Diagram 3. Olycksfall. Andel i procent. 13 Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Diagram 3 visar hur olycksfallen har utvecklats över de undersökta åren. Både den absoluta nivån på olyckor i Kommunal och skillnaden från arbetsmarknaden har återgått till de värden som gällde Variationerna har varit små under de övriga åren utom 2002 som visat på en större avvikelse. Cirka 6 av 10 olyckor som drabbar medlemmar i Kommunal anmäls som arbetsskador till Försäkringskassan 4. Andelen är lika hög under 1992, 1997, 2002 och Betydligt lägre andel, 39 procent av olyckorna som inträffar på arbetsmarknaden i övrigt, anmäls som arbetsskador. Skillnaderna har varit mycket mindre, enbart 7 procentenheter, under En tänkbar förklaring till de höga värdena i Kommunal kan vara ett högre fackligt engagemang på arbetsplatserna, till exempel bättre information till medlemmarna, men det finns inget belägg för detta. En annan hypotes kan vara att de olyckor som drabbar Kommunals medlemmar är så pass allvarliga att det inte går att försumma dem. Under de observerade perioderna inträffade viktiga förändringar, bland annat, på arbetsmarknaden. Både den öppna och den totala arbetslösheten 4 Se bilaga ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND, SJUKDOMAR OCH OLYCKOR

12 började stiga efter 1991 och nådde kulmen Vändningen som började i mitten av 1990-talet blev tydlig 1997 och fortsatte fram till 2001, för att åter stiga Trygghet i anställning anses bidra till bättre hälsa, välmående och tillfredsställelse i arbetet, medan ständig arbetslöshet, eller hot om det, leder till ohälsa och för tidig död. Både psykosociala orsaker, särskilt ångest och depression, och ekonomiska konsekvenser, särskilt låneskulder, anses stå för det samband som finns mellan hälsa och arbetslöshet. Psykisk ohälsa börjar redan vid oron för att förlora jobbet. Det betyder att arbete med en hög grad av anställningsotrygghet eller med mycket dåliga villkor kan vara lika stor risk för hälsan som arbetslöshet. 5 5 Jane E. Ferrie, The health effects of major organisational change and job insecurity, Social Science & Medicine, volume 46, issue 2, January 1998, pages ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND, SJUKDOMAR OCH OLYCKOR

13 4. Psykiska och fysiska symptom Psykiska besvär har varit de näst vanligaste orsakerna till de höga sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna såväl i Sverige som i andra länder under talets sista och 2000-talets första år. Värk och smärta i ryggen och nackpartiet kommer på första plats Ängslan, oro eller ångest Diagram 4. Oro, ängslan eller ångest. Andel i procent. 26 Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden ansåg en av tio i Kommunal, liksom på arbetsmarknaden i övrigt, att de känt lätt eller svår ängslan, oro eller ångest. Cirka tjugo år senare, 2007, har det skett mer än en fördubbling av andelen som upplever något av dessa psykiska besvär. Samtidigt ökade skillnaden mellan Kommunal och genomsnittet på hela arbetsmarknaden från inget till 5 procentenheter Ångest, oro eller ängslan yttrar sig på olika sätt. Spänningar i kroppen, stelhet i muskler och leder eller försämrad magtarmsfunktion är exempel på effekter som kan kopplas till symptomen. De svåraste besvären utgör cirka en fjärdedel av alla besvär och bakom dem kan ligga ett så kallat generaliserat ångestsyndrom 6. Denna diagnos utmärks av en överdriven och svårkontrollerad oro, en hög spänningsnivå med muskelvärk, samt vissa andra kroppsliga symptom. 4 Allgulander, Christer, Osäkerhetsintolerans ett nytt begrepp i studiet av ängslan och oro, Medicinsk access nummer , sid PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

14 Sammantaget kan besvären gå ut över arbetsförmåga, relationer, fritid och livskvalitet, skriver Christer Allgulander som är specialistläkare i allmän psykiatri och docent på Karolinska Institutet i en artikel. Han pekar på risken för nedstämdhet och självmedicinering med alkohol. Svår ångest kan även förvärra hjärtsjukdomar, allergier, diabetes och KOL Tabell 1. Trötthet och sömnbesvär under de senaste två veckorna före intervjun. Procentuell andel Trötthet och sömnbesvär Kommunal Hela arbetsmarknaden Känt sig ofta trött Svårt att komma i gång på morgnarna Påfallande trött på kvällarna Påfallande trött på dagarna Besvär med sömnen Tabell 1 visar att trötthet år 2007 har blivit ett vanligt besvär. När det gäller morgontröttheten och den allmänna tröttheten (betecknat i tabellen som känt sig oftare trött) är skillnaderna mellan Kommunals medlemmar och genomsnittet på arbetsmarknaden inte så stora 2007 jämfört med vad de varit Däremot har andelen påfallande trötta både kvällar och dagar samt andelen med sömnbesvär ökat mycket mer i Kommunal än i den jämförda gruppen. Kvinnor i allmänhet känner sig oftare trötta än män 7. Närmare 60 procent av alla kvinnor känner sig ofta trötta och hälften är påfallande trötta på kvällarna. Även sömnstörningar är mer vanligt förekommande besvär bland kvinnor i allmänhet. Vilka orsaker anses ligga bakom trötthet? Varför har trötthet blivit allt vanligare? Hur påverkar den hälsan? Det kan finnas flera olika förklaringar bakom påfallande trötthet. Rubbningar i hormonbalansen och i nervmuskelfunktionen, förändringar 7 Se bilaga PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

15 i ämnesomsättningen, olika bristsjukdomar, psykiatriska sjukdomar eller psykologiska faktorer ger upphov till medicinskt förklarad trötthet. 8 Långvarig stress är en annan ofta utpekad faktor. 9 Begreppet står för en svår arbets- eller livssituation som individen utsätts för samtidigt som hon saknar förutsättningar och stöd för att hantera den. Ständigt växande krav på att lösa situationer i kombination med avsaknad av resurstillskott i form av feedback, uppskattning, uppmuntran, stöd eller belöning som motsvarar ansträngningen kan skapa oro, dålig självkänsla och andra liknande negativa konsekvenser som sammantaget betecknas som stress. Denna situation kan uppstå på jobbet eller i privatlivet, men det ena kan påverka det andra. Birgitta Evengård (se fotnot) beskriver kronisk trötthet som ett bristfälligt samspel mellan nerver och stresshormoner, men hävdar samtidigt att bristen kan åtgärdas genom att få individen att vara aktiv, få henne att förbättra sin kondition och hjälpa henne att sova bättre. Sömn har en avgörande betydelse för centrala nervsystemets återhämtning. Olika studier av individer som drabbats av utmattningssyndrom med långtidssjukfrånvaro som följd, visar att sömnstörningar ingår i deras besvärsbild. Arbetslivsforskaren professor Gunnar Aronsson har analyserat självrapporterad trötthet utifrån levnadsförhållandeundersökningarna och han har dragit några slutsatser om skillnaderna, bland annat med avseende på när på dygnet individen arbetar. Hans bearbetning för perioden visar att upplevelsen av trötthet är vanligast hos kvällsarbetande. Hälften av de kvällsarbetande, jämfört med 40 procent bland de som arbetar skift med kontinuerlig drift, känner sig ofta trötta. Kvällsarbetande upplever både morgontrötthet och dagtrötthet oftare än andra. Nattarbetande upplever morgontrötthet mer sällan än andra. Sömnbesvär är vanligare hos kvällsarbetande än, till exempel, hos de som arbetar dagtid. 8 Birgitta Evengård, Den stora tröttheten, Om trötthet. 9 Aleksander Perski, Det går att motverka utslagning trots en stresskollaps, Om trötthet. 17 PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

16 4.3. Värk och smärta Diagram 5. Värk och smärta. Andel i procent. Huvudvärk Händer m.m. Rygg Hela arbetsmarlnaden 2007 Hela Kommunal 2007 Hela arbetsmarlnaden 1988 Hela Kommunal 1988 Skuldror eller axlar De översta två relativt ljusa liggande staplarna i diagram 5 jämför Kommunals medlemmar med genomsnittet för hela arbetsmarknaden för respektive ohälsoindikator under De nedersta relativt mörkare staplarna gäller samma jämförelse, men under Skillnaderna mellan de översta, ljusa, staplarna är större än skillnaderna mellan de nedersta, mörka, staplarna. Även om ohälsan, mätt i de fyra indikatorerna, verkar ha ökat för båda jämförda grupperna, så har ökningen varit mycket större, minst dubbelt så stor för tre av indikatorerna, i Kommunal. Mer än hälften av medlemmarna i Kommunal, 53 procent, känner lätt eller svår värk i sina skuldror eller axlar. Jämfört med 1988 har andelen ökat med 14 procentenheter Genomsnittet på arbetsmarknaden med samma besvär är lägre, cirka 39 procent. Näst vanligaste besvär drabbar ryggen och höften. Något fler än fyra av tio bland medlemmarna i Kommunal känner värk eller smärtor i ryggen och höften, eller har besvär med ischias. Andelen som uppger sig känna samma besvär på hela arbetsmarknaden är 8-9 procentenheter lägre. Ryggbesvär är det enda symptomet som inte har förvärrats över tiden. 18 PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

17 En kraftig ökning har skett även i fråga om värk och smärta i händer, armbågar, ben eller knän. 40 procent av Kommunals medlemmar 2007 jämfört med 28 procent 1988 rapporterar dessa besvär. Motsvarande andel på hela arbetsmarknaden i genomsnitt är 29 procent 2007 respektive 23 procent Huvudvärk är ytterligare en viktig ohälsoindikator som finns med i undersökningarna om levnadsförhållanden. Mer än en fjärdedel av medlemmarna i Kommunal har haft återkommande huvudvärk eller migrän under de senaste två veckorna före intervjun Andelen var betydligt lägre, 16 procent, På hela arbetsmarknaden är det i genomsnitt 15 procent som besväras av återkommande huvudvärk eller migrän. Förändringen jämfört med 1988 är 3 procentenheter högre andel. 19 PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

18 5. Arbetsvillkor Utifrån några olika psykiska och fysiska symptom beskrevs i föregående kapitel hur Kommunals medlemmar sett över en tjugoårsperiod mått, i jämförelse med genomsnittet på hela arbetsmarknaden. Den allmänna och oroande bilden är att Kommunals medlemmars hälsa tycks ha utvecklats negativt inte bara absolut sett utan också relativt andra grupper. I detta och i efterföljande kapitel beskrivs olika faktorer i arbetet och vanor i levnadssättet, som anses kunna påverka hälsan Mening och kvalifikation Yrkesval är mycket klassberoende och det styrs av de krav som arbetet ställer. Krav på utbildning, erfarenhet eller specifik kompetens begränsar våra valmöjligheter. Inom givna förutsättningar väljer vi yrken som, förutom lön, kan ge oss mening och tillfredsställelse. Svar på frågan om instrumentell inställning till arbetet ger en indikation på huruvida de svarande känner mening i arbetet de utför eller inte. Kommunals medlemmar anser att arbetet ger dem en mening i större utsträckning än genomsnittet på hela arbetsmarknaden. De känner att de gör nytta. I diagram 6 framgår att en betydligt lägre andel, 13 procent i Kommunal jämfört med 21 procent bland genomsnittet på arbetsmarknaden, rapporterar 2007 att arbetet de nu har är som vilket annat arbete, där man gör sitt och det enda som betyder något är förtjänsten. Detta kallas för instrumentell inställning till arbetet. Andelen av Kommunals medlemmar som, över de observerade åren, rapporterat instrumentell inställning till sitt arbete är nästan konstant sedan 1994, i motsats till genomsnittet på arbetsmarknaden, där det skett en ökning med 9 procentenheter. Den grupp på arbetsmarknaden som 2007 har lika låg instrumentellinställning som Kommunals medlemmar är medlemmar i SACO. 20 ARBETSVILLKOR

19 Diagram 6. Instrumentell inställning till arbetet. Andel i procent Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Låg instrumentell inställning generellt sett, anser arbetslivsforskaren Anders Wikman 10, beror på att de extremt uppdelade jobben trots allt inte är så vanliga. En annan förklaring, anser han, kan vara att människor trots allt har förmåga att se arbetet mer i stort, att se sig själva som en del av en större helhet. Ett sådant vidare perspektiv, menar han, kan skapa djupare mening i det man gör trots att de egna arbetsuppgifterna kanske är ensidiga. Ökning i instrumentell inställning, anser han däremot, kan förklaras av förändringar i arbetsmarknaden, med ökad internationell konkurrens, ökad arbetslöshet, förändrad maktbalans mellan arbetsgivare och arbetstagare, nya organisatoriska lösningar, nya kulturer som trängt sig på och nya förhållningssätt som förändrat möjligheterna att känna engagemang för arbetet. Bland Kommunals medlemmar är det troligt att de som arbetar inom vård och omsorg känner större mening med arbetets innehåll än medlemmar inom övriga yrken. Den låga instrumentella inställningen bidrar antagligen positivt till hälsan, men är kanske inte tillräcklig för att helt kompensera för alla faktorer som belastar hälsan. Nästa punkt handlar om möjligheter att lära sig nya saker i arbetet. Med denna faktor kan möjligheter till utveckling vara nära förknippad. Diagram 7. Lära nya saker i arbetet. Andel i procent Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Anders Wikman, Om arbetsengagemang och andra motiv för arbetet än ekonomiska, Arbetslivsinstitutet. 21 ARBETSVILLKOR

20 Vid samtliga tre tillfällen som redovisas i diagram 7 är det betydligt lägre andel i Kommunal än genomsnittet på hela arbetsmarknaden som anser att de har stora möjligheter att lära sig nya saker i arbetet. Det positiva är att andelen har ökat med åren, men det är negativt att skillnaderna mellan grupperna fortsätter att vara lika stora. Bland akademiskt utbildade tjänstemän är det 86 procent som anser att de har stora möjligheter att lära sig nya saker i arbetet. Kvalifikation för jobbet Kvalifikation är en viktig förutsättning för att klara av kraven som arbetet ställer. I Kommunal, liksom på hela arbetsmarknaden, varierar synen på den egna kvalifikationen mellan att man upplever sig vara mycket överkvalificerad, överkvalificerad i vissa avseenden, lagom kvalificerad eller i behov av mer kunskap. Tabell 2. Kvalifikation för jobbet. Andel i procent Hela arbets- Hela arbets- Kommunal marknaden Kommunal marknaden Mycket överkvalificerad Överkvalificerad i vissa avseenden Lagom kvalificerad Skulle behöva ytterligare vissa kunskaper Andelen i Kommunal som 2007 anser sig ha tillräcklig eller lagom kvalifikation för jobbet har ökat markant jämfört med 1997, från 62 till 72 procent. Lika tydlig är minskningen, 12 procentenheter, i andelen som anser att de skulle behöva ytterligare vissa kunskaper. Även andelen som anser sig vara överkvalificerade i vissa avseenden har ökat, medan andelen mycket överkvalificerade blev oförändrad jämfört med Ökningen i andelen tillräckligt kvalificerade och minskningen av de som anser sig behöva ytterligare vissa kunskaper kan tyda på att allt fler bland Kommunals medlemmar skaffar sig längre utbildning eller annan kompetens i dag jämfört med för tio år sedan. 22 ARBETSVILLKOR

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet.

I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet. I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet. Teckning Robert Nyberg 1 I stressens spår www.kommunal.se 2 INNEHÅLL Innehåll Sid Sju åtgärder för bättre hälsa 3 1. Inledning 4 2.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer