Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7 11 juni 2010 INSIKTER OCH FAKTA OM OJÄMLIK HÄLSA.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7 11 juni 2010 INSIKTER OCH FAKTA OM OJÄMLIK HÄLSA."

Transkript

1 Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7 11 juni 2010 INSIKTER OCH FAKTA OM OJÄMLIK HÄLSA.

2 Förbundsordföranden har ordet Knappast något är så viktigt ur välfärdssynpunkt som människors hälsa, och därför är det också viktigt att Kommunal i rapporter beskriver och analyserar medlemmarnas hälsotillstånd. I den allmänna debatten påstås ibland att klasskillnader är något förlegat. Människors livssituation ses oftast som ett resultat av individens fria val, snarare än av socialt arv, kön och härkomst. Formella rättigheter blandas ihop med reella möjligheter. Denna rapport visar istället att människors hälsa har ett utomordentligt starkt samband med det yrke de har. Vad gäller praktiskt taget alla mått på hälsa ligger arbetare sämst till och ohälsotalen är som störst bland kvinnliga arbetare. Här finns såväl en klassmässig som könsmässig ojämlikhet. Försämrad arbetsmiljö är en stor förklaring till den ökade ohälsan bland Kommunals medlemmar. Under 90-talskrisen stramades välfärdssektorn åt. Färre anställda skulle utföra samma arbete, vilket ledde till en markant ökning av ohälsotalen i slutet av 90-talet och början av 2000-talet. Många av Kommunals medlemmar blev långtidssjuka eller förtidspensionerades. Det här är ett problem som måste belysas för att inte upprepas. Denna rapport har tagits fram inför 2010 års kongress och ska ses som en kunskapsbärande rapport för framtiden, ett faktaunderlag som ger oss de argument vi behöver i debatten. Ambitionen är att förtroendevalda, medlemmar och övriga intresserade ska ha glädje och nytta av rapporten långt efter att kongressen har tagit slut. Ylva Thörn, förbundsordförande 3

3 Innehåll Förbundsordföranden har ordet... 3 Vad är hälsa?... 9 Allmänt hälsotillstånd, sjukdomar och olyckor Psykiska och fysiska symptom Ängslan, oro eller ångest Trötthet och sömnbesvär Värk och smärta Arbetsvillkor Mening och kvalifikation Den fysiska och psykiska arbetsmiljön Olika levnadsvanor och deras påverkan på hälsan Daglig rökning och alkoholvanor Maten och motionen Ur verkligheten Diskussion om förklaringar, samband och konsekvenser Slutsats Referenser Bilagor

4 1. Inledning Hälsan är en av de viktigaste frågorna för Kommunals medlemmar. Det kan man, bland annat, läsa i de motioner som kongresser och förbundsmöten behandlar. Medlemmarna anser att påfrestningar i arbetet sliter på deras hälsa så pass hårt att de inte orkar fram till pensionsåldern. Som en utväg ur den ohälsa de anser sig lida av kräver de att Kommunal ska kämpa för en kortare arbetstid eller för en tidigare pensionsavgång. Men dessa krav hamnar i konflikt med två andra faktorer som påverkar hälsan, nämligen inkomst av lön och pension. Båda är beroende av hur mycket man har arbetat. I Kommunal har det vid olika tillfällen tidigare skrivits om medlemmarnas arbetsmiljö och hälsa som visat sig vara sämre jämfört med många andra grupper. Detta kunde även bekräftas av den relativt sett höga andelen långtidssjukskrivningar under sjukfrånvarons svåra år mellan 1997 och Faktaunderlaget i denna rapport visar att ohälsan har ökat ännu mer. Kommunals ambition och riktlinje har varit, och är fortfarande, att undvika offertänkande och i stället driva frågorna proaktivt. Detta synsätt låg bakom rapporten Strategier för en hälsolinje som togs fram 2006, som bland annat innehöll konkreta fackliga handlingsplaner för att förbättra medlemmarnas hälsa och arbetsmiljö. Föreliggande rapport är ett faktaunderlag för kongressrapporten I alla människors vardag. Den bygger framför allt på statistiska fakta som i sin tur analyseras med hjälp av förklaringar som hämtas ur hälsoforskningen. Inspirationskällor för analysen är folkhälsoforskare med en vision om ett hälsomässigt jämlikare samhälle, bland andra den brittiske läkaren sir Michael Marmot, som i flera decennier har studerat skillnaderna i hälsa mellan olika grupper av statsanställda tjänstemän i Storbritannien. Utifrån dessa studier och andra internationella jämförelser drar Marmot slutsatsen att de relativa skillnaderna i status mellan grupper har avgörande betydelse för ojämlikheten i hälsa i länder där den absoluta fattigdomen är avskaffad. I sin bok Statussyndromet visar han tydligt på en ojämlikhet i hälsa som genomsyrar alla sociala hierarkier. Ju högre upp i hierarkin en 6 INLEDNING

5 individ befinner sig desto högre grad av hälsa hon njuter, ju längre ner desto sämre hälsa och större risk för att dö för tidigt. För att förtydliga detta hävdar Marmot att en oscarsbelönad skådespelare i Hollywood lever längre än en mycket framgångsrik, men inte oscarsbelönad skådespelare. Hans budskap är att det finns en ojämlikhet i hälsa som präglar de materiella och psykologiska klyftorna i industrialiserade länder. Människor med de sämsta förutsättningarna har minst kontroll över sin livssituation och brist på kontroll kan leda till sjukdomar som påverkar livslängden. Marmot hävdar dock att det går att förbättra förhållandena med hjälp av, till exempel, en effektiv fördelningspolitik. I samma anda skriver Richard Wilkinson och Kate Pickett i sin uppmärksammade bok Jämlikhetsanden som kom ut Syftet med denna rapport är att utifrån aktuella fakta och de kunskaper som forskningen förmedlar visa hur olika faktorer och förutsättningar som påverkar Kommunals medlemmars hälsa har förändrats över tiden, både i absoluta termer och i jämförelse med genomsnittet på hela arbetsmarknaden. Om faktaunderlagen Faktadelen i rapporten baseras i huvudsak på Statistiska centralbyråns undersökningar om befolkningens levnadsförhållanden (ULF), ur vilka Kommunal beställer en specialbearbetning som gäller de egna medlemmarna. I tidigare rapporter hade uppgifterna presenterats genom att slå samman två näraliggande år. Men denna gång redovisas uppgifterna årsvis. Det betyder att antalet individer i varje redovisningsperiod blir färre, bara hälften så många eller cirka 600 medlemmar ingår varje år. Det som ändå talar för underlagets relevans är att de observerade förändringarna för Kommunals medlemmar följer trenden som gäller för hela arbetsmarknaden. Men däremot begränsas möjligheten för att göra uppdelningar på flera bakgrundsvariabler, som till exempel detaljerade åldersgrupper. Därför ingår alla i åldern i urvalet. Även en könsuppdelning kan i vissa sammanhang vara missvisande, eftersom antalet män kan visa sig vara för få. De år som ingår i jämförelsen är 1988, 1992, 1997, 2002 och Utvecklingen i ekonomin och på arbetsmarknaden avgjorde valet av år. Under 1988 var förhållandena i ekonomin och på arbetsmarknaden fortfarande goda, medan 1992 var ett krisår. Kring 1997 började 7 INLEDNING

6 arbetslösheten, både bland medlemmar i Kommunal och totalt i riket, minska från mycket höga nivåer, samtidigt som långtidssjukskrivningarna (sjukskrivningar i 60 dagar eller längre) började stiga och nådde kulmen År 2007 är den senaste tidpunkten för undersökningen i levnadsförhållandena och det är nutid i rapporten. I genomsnittet på hela arbetsmarknaden är medlemmarna i Kommunal medräknade. Detta påverkar resultatet på det sättet att de skillnader som redovisas skulle ha blivit ännu större om Kommunals medlemmar hade räknats bort. I enstaka fall har jämförelse gjorts med akademiskt utbildade tjänstemän. På grund av att vissa frågor i ULF inte är ställda alla år kan inte alla variabler jämföras alla år. Dialog med Kommunals medlem Maria Olsson Som förarbete till rapporten fördes en dialog med medlemmen Maria Olsson. Syftet var att använda samtalet som en vägledning för att avgränsa urvalet av indikatorer i statistiken, men också för att återkoppla resultaten till verkligheten. Även om det bara handlar om en enskild medlems erfarenheter kan det förhoppningsvis ändå bidra till en klarare bild. Maria Olsson har arbetat som lokalvårdare inom kyrkan i många år och har samtidigt varit förtroendevald på deltid. Sedan den 1 oktober 2009 har hon ett uppdrag på halvtid som regionalt skyddsombud (RSO). Hon delar med sig av sina livs- och yrkeserfarenheter. Faktaunderlaget presenteras i kapitel 3-6. I kapitel 7 presenteras samtalet med Maria Olsson. I kapitel 8 förs en diskussion om förklaringar, samband och konsekvenser, samtidigt som rapporten sammanfattas och slutsatser dras. 8 INLEDNING

7 2. Vad är hälsa? Vardagsinsikter Hälsan är det viktigaste av allt. Denna insikt slår oss människor då och då, särskilt när någon vi känner drabbas av en svår eller livshotande sjukdom. Naturligtvis är det bättre att ha insikt någon gång då och då än att inte alls ha det, men hur skulle världen ha sett ut om varenda människa som föds var uppfostrad till denna insikt? Hälsningar i olika kulturer tyder på att insikten finns. De amarinjatalande etiopierna, till exempel, hälsar traditionellt varandra med tenajistilign, vilket på svenska ungefär kan översättas till må du vara vid god hälsa. I tidigare generationer dröjde de hälsande kvar en stund till, efter denna inledande hälsning, och förhörde varandra om vardagen. De frågade: Hur står det till? Hur mår ni? För att bilda sig en realistisk uppfattning om en individs hälsa behöver man ha en total bild av hennes vardag. Vid en djupare hälsning kan etiopier (åtminstone i tidigare generationer) berätta om allt som tynger dem: om sjukdomar i familjen, om dåliga relationer, om ekonomiska bekymmer, om barnens framtidsutsikter osv. Om individerna bor på landsbygden tar de även upp dåliga skördar eller djurens tillstånd och skick. Den djupa hälsningen kan leda till att den ena räcker en hjälpande hand till den andra. Det kan vara låneerbjudande eller ett erbjudande om medling i konflikter. Också i Sverige inleder vi först med ett hej och utvecklar hälsningen vidare med att fråga om hur läget är. Svaren varierar och beroende på vilket förtroende två individer har för varandra eller beroende av tid kan de leda till följdfrågor, som i sin tur kan leda till att individen beskriver mer om sin livssituation. Det hela kan resultera i att den som ställt frågan engagerar sig på olika sätt utöver det engagemang som själva lyssnandet innebär. Tänk om vår uppfostran i stället innebar att vi, i allt vi gör eller företar oss att göra, vägde in konsekvenserna för vår egen och våra medmänniskors hälsa! Hur skulle världen ha sett ut då? Med stor sannolikhet skulle allting påverkas: ideologier, trosutövningar, samhällspolitiken och därigenom fördelningen av resurser. Det är ett fantasieggande antagande, men denna rapport har inte utrymme för att fortsätta resonera i det spåret. 9 VAD ÄR HÄLSA?

8 Definition Hälsoexperter är överens om att hälsa inte enbart handlar om att vara fri från sjukdomar eller från smärta och besvär. En återkommande definitionsvariant utgår ifrån individens förmåga att uppnå sina vitala mål. Med det menas mål som är av stor betydelse för individens tillfredsställelse och lycka i livet. Enligt ett mindre abstrakt synsätt anses individen vara vid god hälsa när hon upplever att hon räcker till, att hon fungerar i sitt liv, känner mening och sammanhang. Bakom denna definition står Världshälsoorganisationen (WHO) 1,2. Enligt detta synsätt är en individ inte nödvändigtvis vid god hälsa bara för att hennes läkare har behandlat och botat hennes sjukdom och förklarat henne frisk. Sjukdom är ett uttryck för konkreta förändringar eller skador i kroppens inre miljö. Genom vård och behandling kan symptom som gör sig gällande i form av smärta och besvär lindras och den direkta funktionsnedsättning eller begränsning som sjukdomen orsakat kan avhjälpas. Sjukdom ses, med andra ord, ofta som ett objektivt tillstånd som vanligtvis avgörs med hjälp av kliniska metoder, medan hälsa i stort, enligt detta synsätt, är individens egen subjektiva upplevelse. Denna subjektiva upplevelse ska ses som en viktig fingervisning om vilken grad av kontroll individen har över hela sin livssituation, inklusive arbetslivet. Hälsan är relaterad till graden av kontroll Marlene Ockander, A female lay perspective on health, disease, and sickness absence. 10 VAD ÄR HÄLSA?

9 3. Allmänt hälsotillstånd, sjukdomar och olyckor En av frågorna i ULF handlar om hur intervjupersonen bedömer sitt eget allmänna hälsotillstånd. I diagram 1 redovisas andelen bland Kommunals medlemmar som allmänt inte mår bra. På frågan om hur de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd har dessa svarat någorlunda eller dåligt, i stället för gott. Resultatet för Kommunal jämförs med motsvarande andel av genomsnittet på hela arbetsmarknaden. Andelen som svarat att de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som gott visas inte direkt i diagrammet, men de är i majoritet. Diagram 1. Dåligt eller tveksamt allmänt hälsotillstånd. Andel i procent. Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Svaret någorlunda har tolkats som tveksamhet. Så länge individen inte bestämt svarar att hon mår bra betyder det att det finns förhållanden i hennes livs- eller arbetssituation som inte är fördelaktiga för hälsan. Denna tolkning ligger bakom diagram 1, som visar att tjugosju av hundra medlemmar i Kommunal bedömer sitt allmänna hälsotillstånd vara antingen dåligt eller tveksamt. Det är 8 procentenheter högre andel jämfört med genomsnittet på hela arbetsmarknaden. Skillnaderna över åren har varit mycket små, med undantag för startåret 1988 och nutiden Båda grupperna följer samma förändringstrend sett över samtliga redovisade perioder. Men som det framgår i diagrammet har andelen på hela arbetsmarknaden som 2007 bedömer sitt allmänna 11 ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND, SJUKDOMAR OCH OLYCKOR

10 hälsotillstånd som någorlunda eller dåligt gått tillbaka till nivån som gällde 1988, 19 procent, medan den i Kommunal stannar vid den jämförelsevis högre nivån, 27 procent. Tjänstemän med akademisk utbildning anser sig ha ett gott allmänt hälsotillstånd oftare än både genomsnittet på arbetsmarknaden och Kommunals medlemmar. De skiljer sig med 6 procentenheter från genomsnittet på arbetsmarknaden och 14 procentenheter från Kommunals medlemmar 3. Diagram 2. Långvarig sjukdom. Andel i procent Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Också andelen av Kommunals medlemmar som har en långvarig sjukdom med minst en diagnos har ökat mellan 1988 och hade något fler än en tredjedel i vardera gruppen rapporterat en långvarig sjukdom. Under de tre perioderna fram till 1997 skedde nästan ingen förändring, men 2002 ökade andelen i båda grupperna minskar andelen med långvariga sjukdomar bland genomsnittet på arbetsmarknaden nästan till den nivå som gällde vid utgångsläget, medan den bland Kommunals medlemmar stannar vid den höga nivån. Hälften av Kommunals medlemmar har minst en diagnos som är orsak till en långvarig sjukdom och skillnaden från arbetsmarknaden har ökat kraftigt från 3 procentenheter 1988 till 11 procentenheter Skillnaden har blivit nästan fyra gånger så stor som den varit Se bilaga ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND, SJUKDOMAR OCH OLYCKOR

11 Diagram 3. Olycksfall. Andel i procent. 13 Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Diagram 3 visar hur olycksfallen har utvecklats över de undersökta åren. Både den absoluta nivån på olyckor i Kommunal och skillnaden från arbetsmarknaden har återgått till de värden som gällde Variationerna har varit små under de övriga åren utom 2002 som visat på en större avvikelse. Cirka 6 av 10 olyckor som drabbar medlemmar i Kommunal anmäls som arbetsskador till Försäkringskassan 4. Andelen är lika hög under 1992, 1997, 2002 och Betydligt lägre andel, 39 procent av olyckorna som inträffar på arbetsmarknaden i övrigt, anmäls som arbetsskador. Skillnaderna har varit mycket mindre, enbart 7 procentenheter, under En tänkbar förklaring till de höga värdena i Kommunal kan vara ett högre fackligt engagemang på arbetsplatserna, till exempel bättre information till medlemmarna, men det finns inget belägg för detta. En annan hypotes kan vara att de olyckor som drabbar Kommunals medlemmar är så pass allvarliga att det inte går att försumma dem. Under de observerade perioderna inträffade viktiga förändringar, bland annat, på arbetsmarknaden. Både den öppna och den totala arbetslösheten 4 Se bilaga ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND, SJUKDOMAR OCH OLYCKOR

12 började stiga efter 1991 och nådde kulmen Vändningen som började i mitten av 1990-talet blev tydlig 1997 och fortsatte fram till 2001, för att åter stiga Trygghet i anställning anses bidra till bättre hälsa, välmående och tillfredsställelse i arbetet, medan ständig arbetslöshet, eller hot om det, leder till ohälsa och för tidig död. Både psykosociala orsaker, särskilt ångest och depression, och ekonomiska konsekvenser, särskilt låneskulder, anses stå för det samband som finns mellan hälsa och arbetslöshet. Psykisk ohälsa börjar redan vid oron för att förlora jobbet. Det betyder att arbete med en hög grad av anställningsotrygghet eller med mycket dåliga villkor kan vara lika stor risk för hälsan som arbetslöshet. 5 5 Jane E. Ferrie, The health effects of major organisational change and job insecurity, Social Science & Medicine, volume 46, issue 2, January 1998, pages ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND, SJUKDOMAR OCH OLYCKOR

13 4. Psykiska och fysiska symptom Psykiska besvär har varit de näst vanligaste orsakerna till de höga sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna såväl i Sverige som i andra länder under talets sista och 2000-talets första år. Värk och smärta i ryggen och nackpartiet kommer på första plats Ängslan, oro eller ångest Diagram 4. Oro, ängslan eller ångest. Andel i procent. 26 Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden ansåg en av tio i Kommunal, liksom på arbetsmarknaden i övrigt, att de känt lätt eller svår ängslan, oro eller ångest. Cirka tjugo år senare, 2007, har det skett mer än en fördubbling av andelen som upplever något av dessa psykiska besvär. Samtidigt ökade skillnaden mellan Kommunal och genomsnittet på hela arbetsmarknaden från inget till 5 procentenheter Ångest, oro eller ängslan yttrar sig på olika sätt. Spänningar i kroppen, stelhet i muskler och leder eller försämrad magtarmsfunktion är exempel på effekter som kan kopplas till symptomen. De svåraste besvären utgör cirka en fjärdedel av alla besvär och bakom dem kan ligga ett så kallat generaliserat ångestsyndrom 6. Denna diagnos utmärks av en överdriven och svårkontrollerad oro, en hög spänningsnivå med muskelvärk, samt vissa andra kroppsliga symptom. 4 Allgulander, Christer, Osäkerhetsintolerans ett nytt begrepp i studiet av ängslan och oro, Medicinsk access nummer , sid PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

14 Sammantaget kan besvären gå ut över arbetsförmåga, relationer, fritid och livskvalitet, skriver Christer Allgulander som är specialistläkare i allmän psykiatri och docent på Karolinska Institutet i en artikel. Han pekar på risken för nedstämdhet och självmedicinering med alkohol. Svår ångest kan även förvärra hjärtsjukdomar, allergier, diabetes och KOL Tabell 1. Trötthet och sömnbesvär under de senaste två veckorna före intervjun. Procentuell andel Trötthet och sömnbesvär Kommunal Hela arbetsmarknaden Känt sig ofta trött Svårt att komma i gång på morgnarna Påfallande trött på kvällarna Påfallande trött på dagarna Besvär med sömnen Tabell 1 visar att trötthet år 2007 har blivit ett vanligt besvär. När det gäller morgontröttheten och den allmänna tröttheten (betecknat i tabellen som känt sig oftare trött) är skillnaderna mellan Kommunals medlemmar och genomsnittet på arbetsmarknaden inte så stora 2007 jämfört med vad de varit Däremot har andelen påfallande trötta både kvällar och dagar samt andelen med sömnbesvär ökat mycket mer i Kommunal än i den jämförda gruppen. Kvinnor i allmänhet känner sig oftare trötta än män 7. Närmare 60 procent av alla kvinnor känner sig ofta trötta och hälften är påfallande trötta på kvällarna. Även sömnstörningar är mer vanligt förekommande besvär bland kvinnor i allmänhet. Vilka orsaker anses ligga bakom trötthet? Varför har trötthet blivit allt vanligare? Hur påverkar den hälsan? Det kan finnas flera olika förklaringar bakom påfallande trötthet. Rubbningar i hormonbalansen och i nervmuskelfunktionen, förändringar 7 Se bilaga PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

15 i ämnesomsättningen, olika bristsjukdomar, psykiatriska sjukdomar eller psykologiska faktorer ger upphov till medicinskt förklarad trötthet. 8 Långvarig stress är en annan ofta utpekad faktor. 9 Begreppet står för en svår arbets- eller livssituation som individen utsätts för samtidigt som hon saknar förutsättningar och stöd för att hantera den. Ständigt växande krav på att lösa situationer i kombination med avsaknad av resurstillskott i form av feedback, uppskattning, uppmuntran, stöd eller belöning som motsvarar ansträngningen kan skapa oro, dålig självkänsla och andra liknande negativa konsekvenser som sammantaget betecknas som stress. Denna situation kan uppstå på jobbet eller i privatlivet, men det ena kan påverka det andra. Birgitta Evengård (se fotnot) beskriver kronisk trötthet som ett bristfälligt samspel mellan nerver och stresshormoner, men hävdar samtidigt att bristen kan åtgärdas genom att få individen att vara aktiv, få henne att förbättra sin kondition och hjälpa henne att sova bättre. Sömn har en avgörande betydelse för centrala nervsystemets återhämtning. Olika studier av individer som drabbats av utmattningssyndrom med långtidssjukfrånvaro som följd, visar att sömnstörningar ingår i deras besvärsbild. Arbetslivsforskaren professor Gunnar Aronsson har analyserat självrapporterad trötthet utifrån levnadsförhållandeundersökningarna och han har dragit några slutsatser om skillnaderna, bland annat med avseende på när på dygnet individen arbetar. Hans bearbetning för perioden visar att upplevelsen av trötthet är vanligast hos kvällsarbetande. Hälften av de kvällsarbetande, jämfört med 40 procent bland de som arbetar skift med kontinuerlig drift, känner sig ofta trötta. Kvällsarbetande upplever både morgontrötthet och dagtrötthet oftare än andra. Nattarbetande upplever morgontrötthet mer sällan än andra. Sömnbesvär är vanligare hos kvällsarbetande än, till exempel, hos de som arbetar dagtid. 8 Birgitta Evengård, Den stora tröttheten, Om trötthet. 9 Aleksander Perski, Det går att motverka utslagning trots en stresskollaps, Om trötthet. 17 PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

16 4.3. Värk och smärta Diagram 5. Värk och smärta. Andel i procent. Huvudvärk Händer m.m. Rygg Hela arbetsmarlnaden 2007 Hela Kommunal 2007 Hela arbetsmarlnaden 1988 Hela Kommunal 1988 Skuldror eller axlar De översta två relativt ljusa liggande staplarna i diagram 5 jämför Kommunals medlemmar med genomsnittet för hela arbetsmarknaden för respektive ohälsoindikator under De nedersta relativt mörkare staplarna gäller samma jämförelse, men under Skillnaderna mellan de översta, ljusa, staplarna är större än skillnaderna mellan de nedersta, mörka, staplarna. Även om ohälsan, mätt i de fyra indikatorerna, verkar ha ökat för båda jämförda grupperna, så har ökningen varit mycket större, minst dubbelt så stor för tre av indikatorerna, i Kommunal. Mer än hälften av medlemmarna i Kommunal, 53 procent, känner lätt eller svår värk i sina skuldror eller axlar. Jämfört med 1988 har andelen ökat med 14 procentenheter Genomsnittet på arbetsmarknaden med samma besvär är lägre, cirka 39 procent. Näst vanligaste besvär drabbar ryggen och höften. Något fler än fyra av tio bland medlemmarna i Kommunal känner värk eller smärtor i ryggen och höften, eller har besvär med ischias. Andelen som uppger sig känna samma besvär på hela arbetsmarknaden är 8-9 procentenheter lägre. Ryggbesvär är det enda symptomet som inte har förvärrats över tiden. 18 PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

17 En kraftig ökning har skett även i fråga om värk och smärta i händer, armbågar, ben eller knän. 40 procent av Kommunals medlemmar 2007 jämfört med 28 procent 1988 rapporterar dessa besvär. Motsvarande andel på hela arbetsmarknaden i genomsnitt är 29 procent 2007 respektive 23 procent Huvudvärk är ytterligare en viktig ohälsoindikator som finns med i undersökningarna om levnadsförhållanden. Mer än en fjärdedel av medlemmarna i Kommunal har haft återkommande huvudvärk eller migrän under de senaste två veckorna före intervjun Andelen var betydligt lägre, 16 procent, På hela arbetsmarknaden är det i genomsnitt 15 procent som besväras av återkommande huvudvärk eller migrän. Förändringen jämfört med 1988 är 3 procentenheter högre andel. 19 PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

18 5. Arbetsvillkor Utifrån några olika psykiska och fysiska symptom beskrevs i föregående kapitel hur Kommunals medlemmar sett över en tjugoårsperiod mått, i jämförelse med genomsnittet på hela arbetsmarknaden. Den allmänna och oroande bilden är att Kommunals medlemmars hälsa tycks ha utvecklats negativt inte bara absolut sett utan också relativt andra grupper. I detta och i efterföljande kapitel beskrivs olika faktorer i arbetet och vanor i levnadssättet, som anses kunna påverka hälsan Mening och kvalifikation Yrkesval är mycket klassberoende och det styrs av de krav som arbetet ställer. Krav på utbildning, erfarenhet eller specifik kompetens begränsar våra valmöjligheter. Inom givna förutsättningar väljer vi yrken som, förutom lön, kan ge oss mening och tillfredsställelse. Svar på frågan om instrumentell inställning till arbetet ger en indikation på huruvida de svarande känner mening i arbetet de utför eller inte. Kommunals medlemmar anser att arbetet ger dem en mening i större utsträckning än genomsnittet på hela arbetsmarknaden. De känner att de gör nytta. I diagram 6 framgår att en betydligt lägre andel, 13 procent i Kommunal jämfört med 21 procent bland genomsnittet på arbetsmarknaden, rapporterar 2007 att arbetet de nu har är som vilket annat arbete, där man gör sitt och det enda som betyder något är förtjänsten. Detta kallas för instrumentell inställning till arbetet. Andelen av Kommunals medlemmar som, över de observerade åren, rapporterat instrumentell inställning till sitt arbete är nästan konstant sedan 1994, i motsats till genomsnittet på arbetsmarknaden, där det skett en ökning med 9 procentenheter. Den grupp på arbetsmarknaden som 2007 har lika låg instrumentellinställning som Kommunals medlemmar är medlemmar i SACO. 20 ARBETSVILLKOR

19 Diagram 6. Instrumentell inställning till arbetet. Andel i procent Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Låg instrumentell inställning generellt sett, anser arbetslivsforskaren Anders Wikman 10, beror på att de extremt uppdelade jobben trots allt inte är så vanliga. En annan förklaring, anser han, kan vara att människor trots allt har förmåga att se arbetet mer i stort, att se sig själva som en del av en större helhet. Ett sådant vidare perspektiv, menar han, kan skapa djupare mening i det man gör trots att de egna arbetsuppgifterna kanske är ensidiga. Ökning i instrumentell inställning, anser han däremot, kan förklaras av förändringar i arbetsmarknaden, med ökad internationell konkurrens, ökad arbetslöshet, förändrad maktbalans mellan arbetsgivare och arbetstagare, nya organisatoriska lösningar, nya kulturer som trängt sig på och nya förhållningssätt som förändrat möjligheterna att känna engagemang för arbetet. Bland Kommunals medlemmar är det troligt att de som arbetar inom vård och omsorg känner större mening med arbetets innehåll än medlemmar inom övriga yrken. Den låga instrumentella inställningen bidrar antagligen positivt till hälsan, men är kanske inte tillräcklig för att helt kompensera för alla faktorer som belastar hälsan. Nästa punkt handlar om möjligheter att lära sig nya saker i arbetet. Med denna faktor kan möjligheter till utveckling vara nära förknippad. Diagram 7. Lära nya saker i arbetet. Andel i procent Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Anders Wikman, Om arbetsengagemang och andra motiv för arbetet än ekonomiska, Arbetslivsinstitutet. 21 ARBETSVILLKOR

20 Vid samtliga tre tillfällen som redovisas i diagram 7 är det betydligt lägre andel i Kommunal än genomsnittet på hela arbetsmarknaden som anser att de har stora möjligheter att lära sig nya saker i arbetet. Det positiva är att andelen har ökat med åren, men det är negativt att skillnaderna mellan grupperna fortsätter att vara lika stora. Bland akademiskt utbildade tjänstemän är det 86 procent som anser att de har stora möjligheter att lära sig nya saker i arbetet. Kvalifikation för jobbet Kvalifikation är en viktig förutsättning för att klara av kraven som arbetet ställer. I Kommunal, liksom på hela arbetsmarknaden, varierar synen på den egna kvalifikationen mellan att man upplever sig vara mycket överkvalificerad, överkvalificerad i vissa avseenden, lagom kvalificerad eller i behov av mer kunskap. Tabell 2. Kvalifikation för jobbet. Andel i procent Hela arbets- Hela arbets- Kommunal marknaden Kommunal marknaden Mycket överkvalificerad Överkvalificerad i vissa avseenden Lagom kvalificerad Skulle behöva ytterligare vissa kunskaper Andelen i Kommunal som 2007 anser sig ha tillräcklig eller lagom kvalifikation för jobbet har ökat markant jämfört med 1997, från 62 till 72 procent. Lika tydlig är minskningen, 12 procentenheter, i andelen som anser att de skulle behöva ytterligare vissa kunskaper. Även andelen som anser sig vara överkvalificerade i vissa avseenden har ökat, medan andelen mycket överkvalificerade blev oförändrad jämfört med Ökningen i andelen tillräckligt kvalificerade och minskningen av de som anser sig behöva ytterligare vissa kunskaper kan tyda på att allt fler bland Kommunals medlemmar skaffar sig längre utbildning eller annan kompetens i dag jämfört med för tio år sedan. 22 ARBETSVILLKOR

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förut drack svenskarna mycket alkohol.

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Hälsa & Livsstilsenkät

Hälsa & Livsstilsenkät Hälsa & Livsstilsenkät Dina uppgifter Datum: Namn: Personnummer: Adress: Telefonnummer: Arbetsplats & avdelning: Yrke/arbetsuppgifter: Antal anställningsår i företaget: Hälsostatus de senaste 12 månaderna

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Äldreforskardagen 22 mars 2017 Marta Szebehely Professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Konsekvenser av sjukskrivning 2006 Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Hälsa & Livsstilsenkät

Hälsa & Livsstilsenkät Hälsa & Livsstilsenkät Enkäten går bra att fylla i direkt på webben eller spara ner på datorn för att fylla i den senare. Gör så här: Fyll i hälsoenkäten och spara den på din dator. Bifoga sedan den sparade

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet.

I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet. I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet. Teckning Robert Nyberg 1 I stressens spår www.kommunal.se 2 INNEHÅLL Innehåll Sid Sju åtgärder för bättre hälsa 3 1. Inledning 4 2.

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9 en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

guide för goda levnadsvanor

guide för goda levnadsvanor guide för goda levnadsvanor dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga:

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Hälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com

Hälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com 1 Hälsotest Namn: E-mail: Telefon: Datum: 2 Bakgrundsdata 1 Kön q Man q Kvinna 2 Hur gammal är du? q 56 år eller äldre q 46 55 år q 36 45 år q 26 35 år q 25 år eller yngre 3a Vilket är Ditt civilstånd?

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer