Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7 11 juni 2010 INSIKTER OCH FAKTA OM OJÄMLIK HÄLSA.

Transkript

1 Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7 11 juni 2010 INSIKTER OCH FAKTA OM OJÄMLIK HÄLSA.

2 Förbundsordföranden har ordet Knappast något är så viktigt ur välfärdssynpunkt som människors hälsa, och därför är det också viktigt att Kommunal i rapporter beskriver och analyserar medlemmarnas hälsotillstånd. I den allmänna debatten påstås ibland att klasskillnader är något förlegat. Människors livssituation ses oftast som ett resultat av individens fria val, snarare än av socialt arv, kön och härkomst. Formella rättigheter blandas ihop med reella möjligheter. Denna rapport visar istället att människors hälsa har ett utomordentligt starkt samband med det yrke de har. Vad gäller praktiskt taget alla mått på hälsa ligger arbetare sämst till och ohälsotalen är som störst bland kvinnliga arbetare. Här finns såväl en klassmässig som könsmässig ojämlikhet. Försämrad arbetsmiljö är en stor förklaring till den ökade ohälsan bland Kommunals medlemmar. Under 90-talskrisen stramades välfärdssektorn åt. Färre anställda skulle utföra samma arbete, vilket ledde till en markant ökning av ohälsotalen i slutet av 90-talet och början av 2000-talet. Många av Kommunals medlemmar blev långtidssjuka eller förtidspensionerades. Det här är ett problem som måste belysas för att inte upprepas. Denna rapport har tagits fram inför 2010 års kongress och ska ses som en kunskapsbärande rapport för framtiden, ett faktaunderlag som ger oss de argument vi behöver i debatten. Ambitionen är att förtroendevalda, medlemmar och övriga intresserade ska ha glädje och nytta av rapporten långt efter att kongressen har tagit slut. Ylva Thörn, förbundsordförande 3

3 Innehåll Förbundsordföranden har ordet... 3 Vad är hälsa?... 9 Allmänt hälsotillstånd, sjukdomar och olyckor Psykiska och fysiska symptom Ängslan, oro eller ångest Trötthet och sömnbesvär Värk och smärta Arbetsvillkor Mening och kvalifikation Den fysiska och psykiska arbetsmiljön Olika levnadsvanor och deras påverkan på hälsan Daglig rökning och alkoholvanor Maten och motionen Ur verkligheten Diskussion om förklaringar, samband och konsekvenser Slutsats Referenser Bilagor

4 1. Inledning Hälsan är en av de viktigaste frågorna för Kommunals medlemmar. Det kan man, bland annat, läsa i de motioner som kongresser och förbundsmöten behandlar. Medlemmarna anser att påfrestningar i arbetet sliter på deras hälsa så pass hårt att de inte orkar fram till pensionsåldern. Som en utväg ur den ohälsa de anser sig lida av kräver de att Kommunal ska kämpa för en kortare arbetstid eller för en tidigare pensionsavgång. Men dessa krav hamnar i konflikt med två andra faktorer som påverkar hälsan, nämligen inkomst av lön och pension. Båda är beroende av hur mycket man har arbetat. I Kommunal har det vid olika tillfällen tidigare skrivits om medlemmarnas arbetsmiljö och hälsa som visat sig vara sämre jämfört med många andra grupper. Detta kunde även bekräftas av den relativt sett höga andelen långtidssjukskrivningar under sjukfrånvarons svåra år mellan 1997 och Faktaunderlaget i denna rapport visar att ohälsan har ökat ännu mer. Kommunals ambition och riktlinje har varit, och är fortfarande, att undvika offertänkande och i stället driva frågorna proaktivt. Detta synsätt låg bakom rapporten Strategier för en hälsolinje som togs fram 2006, som bland annat innehöll konkreta fackliga handlingsplaner för att förbättra medlemmarnas hälsa och arbetsmiljö. Föreliggande rapport är ett faktaunderlag för kongressrapporten I alla människors vardag. Den bygger framför allt på statistiska fakta som i sin tur analyseras med hjälp av förklaringar som hämtas ur hälsoforskningen. Inspirationskällor för analysen är folkhälsoforskare med en vision om ett hälsomässigt jämlikare samhälle, bland andra den brittiske läkaren sir Michael Marmot, som i flera decennier har studerat skillnaderna i hälsa mellan olika grupper av statsanställda tjänstemän i Storbritannien. Utifrån dessa studier och andra internationella jämförelser drar Marmot slutsatsen att de relativa skillnaderna i status mellan grupper har avgörande betydelse för ojämlikheten i hälsa i länder där den absoluta fattigdomen är avskaffad. I sin bok Statussyndromet visar han tydligt på en ojämlikhet i hälsa som genomsyrar alla sociala hierarkier. Ju högre upp i hierarkin en 6 INLEDNING

5 individ befinner sig desto högre grad av hälsa hon njuter, ju längre ner desto sämre hälsa och större risk för att dö för tidigt. För att förtydliga detta hävdar Marmot att en oscarsbelönad skådespelare i Hollywood lever längre än en mycket framgångsrik, men inte oscarsbelönad skådespelare. Hans budskap är att det finns en ojämlikhet i hälsa som präglar de materiella och psykologiska klyftorna i industrialiserade länder. Människor med de sämsta förutsättningarna har minst kontroll över sin livssituation och brist på kontroll kan leda till sjukdomar som påverkar livslängden. Marmot hävdar dock att det går att förbättra förhållandena med hjälp av, till exempel, en effektiv fördelningspolitik. I samma anda skriver Richard Wilkinson och Kate Pickett i sin uppmärksammade bok Jämlikhetsanden som kom ut Syftet med denna rapport är att utifrån aktuella fakta och de kunskaper som forskningen förmedlar visa hur olika faktorer och förutsättningar som påverkar Kommunals medlemmars hälsa har förändrats över tiden, både i absoluta termer och i jämförelse med genomsnittet på hela arbetsmarknaden. Om faktaunderlagen Faktadelen i rapporten baseras i huvudsak på Statistiska centralbyråns undersökningar om befolkningens levnadsförhållanden (ULF), ur vilka Kommunal beställer en specialbearbetning som gäller de egna medlemmarna. I tidigare rapporter hade uppgifterna presenterats genom att slå samman två näraliggande år. Men denna gång redovisas uppgifterna årsvis. Det betyder att antalet individer i varje redovisningsperiod blir färre, bara hälften så många eller cirka 600 medlemmar ingår varje år. Det som ändå talar för underlagets relevans är att de observerade förändringarna för Kommunals medlemmar följer trenden som gäller för hela arbetsmarknaden. Men däremot begränsas möjligheten för att göra uppdelningar på flera bakgrundsvariabler, som till exempel detaljerade åldersgrupper. Därför ingår alla i åldern i urvalet. Även en könsuppdelning kan i vissa sammanhang vara missvisande, eftersom antalet män kan visa sig vara för få. De år som ingår i jämförelsen är 1988, 1992, 1997, 2002 och Utvecklingen i ekonomin och på arbetsmarknaden avgjorde valet av år. Under 1988 var förhållandena i ekonomin och på arbetsmarknaden fortfarande goda, medan 1992 var ett krisår. Kring 1997 började 7 INLEDNING

6 arbetslösheten, både bland medlemmar i Kommunal och totalt i riket, minska från mycket höga nivåer, samtidigt som långtidssjukskrivningarna (sjukskrivningar i 60 dagar eller längre) började stiga och nådde kulmen År 2007 är den senaste tidpunkten för undersökningen i levnadsförhållandena och det är nutid i rapporten. I genomsnittet på hela arbetsmarknaden är medlemmarna i Kommunal medräknade. Detta påverkar resultatet på det sättet att de skillnader som redovisas skulle ha blivit ännu större om Kommunals medlemmar hade räknats bort. I enstaka fall har jämförelse gjorts med akademiskt utbildade tjänstemän. På grund av att vissa frågor i ULF inte är ställda alla år kan inte alla variabler jämföras alla år. Dialog med Kommunals medlem Maria Olsson Som förarbete till rapporten fördes en dialog med medlemmen Maria Olsson. Syftet var att använda samtalet som en vägledning för att avgränsa urvalet av indikatorer i statistiken, men också för att återkoppla resultaten till verkligheten. Även om det bara handlar om en enskild medlems erfarenheter kan det förhoppningsvis ändå bidra till en klarare bild. Maria Olsson har arbetat som lokalvårdare inom kyrkan i många år och har samtidigt varit förtroendevald på deltid. Sedan den 1 oktober 2009 har hon ett uppdrag på halvtid som regionalt skyddsombud (RSO). Hon delar med sig av sina livs- och yrkeserfarenheter. Faktaunderlaget presenteras i kapitel 3-6. I kapitel 7 presenteras samtalet med Maria Olsson. I kapitel 8 förs en diskussion om förklaringar, samband och konsekvenser, samtidigt som rapporten sammanfattas och slutsatser dras. 8 INLEDNING

7 2. Vad är hälsa? Vardagsinsikter Hälsan är det viktigaste av allt. Denna insikt slår oss människor då och då, särskilt när någon vi känner drabbas av en svår eller livshotande sjukdom. Naturligtvis är det bättre att ha insikt någon gång då och då än att inte alls ha det, men hur skulle världen ha sett ut om varenda människa som föds var uppfostrad till denna insikt? Hälsningar i olika kulturer tyder på att insikten finns. De amarinjatalande etiopierna, till exempel, hälsar traditionellt varandra med tenajistilign, vilket på svenska ungefär kan översättas till må du vara vid god hälsa. I tidigare generationer dröjde de hälsande kvar en stund till, efter denna inledande hälsning, och förhörde varandra om vardagen. De frågade: Hur står det till? Hur mår ni? För att bilda sig en realistisk uppfattning om en individs hälsa behöver man ha en total bild av hennes vardag. Vid en djupare hälsning kan etiopier (åtminstone i tidigare generationer) berätta om allt som tynger dem: om sjukdomar i familjen, om dåliga relationer, om ekonomiska bekymmer, om barnens framtidsutsikter osv. Om individerna bor på landsbygden tar de även upp dåliga skördar eller djurens tillstånd och skick. Den djupa hälsningen kan leda till att den ena räcker en hjälpande hand till den andra. Det kan vara låneerbjudande eller ett erbjudande om medling i konflikter. Också i Sverige inleder vi först med ett hej och utvecklar hälsningen vidare med att fråga om hur läget är. Svaren varierar och beroende på vilket förtroende två individer har för varandra eller beroende av tid kan de leda till följdfrågor, som i sin tur kan leda till att individen beskriver mer om sin livssituation. Det hela kan resultera i att den som ställt frågan engagerar sig på olika sätt utöver det engagemang som själva lyssnandet innebär. Tänk om vår uppfostran i stället innebar att vi, i allt vi gör eller företar oss att göra, vägde in konsekvenserna för vår egen och våra medmänniskors hälsa! Hur skulle världen ha sett ut då? Med stor sannolikhet skulle allting påverkas: ideologier, trosutövningar, samhällspolitiken och därigenom fördelningen av resurser. Det är ett fantasieggande antagande, men denna rapport har inte utrymme för att fortsätta resonera i det spåret. 9 VAD ÄR HÄLSA?

8 Definition Hälsoexperter är överens om att hälsa inte enbart handlar om att vara fri från sjukdomar eller från smärta och besvär. En återkommande definitionsvariant utgår ifrån individens förmåga att uppnå sina vitala mål. Med det menas mål som är av stor betydelse för individens tillfredsställelse och lycka i livet. Enligt ett mindre abstrakt synsätt anses individen vara vid god hälsa när hon upplever att hon räcker till, att hon fungerar i sitt liv, känner mening och sammanhang. Bakom denna definition står Världshälsoorganisationen (WHO) 1,2. Enligt detta synsätt är en individ inte nödvändigtvis vid god hälsa bara för att hennes läkare har behandlat och botat hennes sjukdom och förklarat henne frisk. Sjukdom är ett uttryck för konkreta förändringar eller skador i kroppens inre miljö. Genom vård och behandling kan symptom som gör sig gällande i form av smärta och besvär lindras och den direkta funktionsnedsättning eller begränsning som sjukdomen orsakat kan avhjälpas. Sjukdom ses, med andra ord, ofta som ett objektivt tillstånd som vanligtvis avgörs med hjälp av kliniska metoder, medan hälsa i stort, enligt detta synsätt, är individens egen subjektiva upplevelse. Denna subjektiva upplevelse ska ses som en viktig fingervisning om vilken grad av kontroll individen har över hela sin livssituation, inklusive arbetslivet. Hälsan är relaterad till graden av kontroll Marlene Ockander, A female lay perspective on health, disease, and sickness absence. 10 VAD ÄR HÄLSA?

9 3. Allmänt hälsotillstånd, sjukdomar och olyckor En av frågorna i ULF handlar om hur intervjupersonen bedömer sitt eget allmänna hälsotillstånd. I diagram 1 redovisas andelen bland Kommunals medlemmar som allmänt inte mår bra. På frågan om hur de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd har dessa svarat någorlunda eller dåligt, i stället för gott. Resultatet för Kommunal jämförs med motsvarande andel av genomsnittet på hela arbetsmarknaden. Andelen som svarat att de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som gott visas inte direkt i diagrammet, men de är i majoritet. Diagram 1. Dåligt eller tveksamt allmänt hälsotillstånd. Andel i procent. Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Svaret någorlunda har tolkats som tveksamhet. Så länge individen inte bestämt svarar att hon mår bra betyder det att det finns förhållanden i hennes livs- eller arbetssituation som inte är fördelaktiga för hälsan. Denna tolkning ligger bakom diagram 1, som visar att tjugosju av hundra medlemmar i Kommunal bedömer sitt allmänna hälsotillstånd vara antingen dåligt eller tveksamt. Det är 8 procentenheter högre andel jämfört med genomsnittet på hela arbetsmarknaden. Skillnaderna över åren har varit mycket små, med undantag för startåret 1988 och nutiden Båda grupperna följer samma förändringstrend sett över samtliga redovisade perioder. Men som det framgår i diagrammet har andelen på hela arbetsmarknaden som 2007 bedömer sitt allmänna 11 ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND, SJUKDOMAR OCH OLYCKOR

10 hälsotillstånd som någorlunda eller dåligt gått tillbaka till nivån som gällde 1988, 19 procent, medan den i Kommunal stannar vid den jämförelsevis högre nivån, 27 procent. Tjänstemän med akademisk utbildning anser sig ha ett gott allmänt hälsotillstånd oftare än både genomsnittet på arbetsmarknaden och Kommunals medlemmar. De skiljer sig med 6 procentenheter från genomsnittet på arbetsmarknaden och 14 procentenheter från Kommunals medlemmar 3. Diagram 2. Långvarig sjukdom. Andel i procent Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Också andelen av Kommunals medlemmar som har en långvarig sjukdom med minst en diagnos har ökat mellan 1988 och hade något fler än en tredjedel i vardera gruppen rapporterat en långvarig sjukdom. Under de tre perioderna fram till 1997 skedde nästan ingen förändring, men 2002 ökade andelen i båda grupperna minskar andelen med långvariga sjukdomar bland genomsnittet på arbetsmarknaden nästan till den nivå som gällde vid utgångsläget, medan den bland Kommunals medlemmar stannar vid den höga nivån. Hälften av Kommunals medlemmar har minst en diagnos som är orsak till en långvarig sjukdom och skillnaden från arbetsmarknaden har ökat kraftigt från 3 procentenheter 1988 till 11 procentenheter Skillnaden har blivit nästan fyra gånger så stor som den varit Se bilaga ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND, SJUKDOMAR OCH OLYCKOR

11 Diagram 3. Olycksfall. Andel i procent. 13 Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Diagram 3 visar hur olycksfallen har utvecklats över de undersökta åren. Både den absoluta nivån på olyckor i Kommunal och skillnaden från arbetsmarknaden har återgått till de värden som gällde Variationerna har varit små under de övriga åren utom 2002 som visat på en större avvikelse. Cirka 6 av 10 olyckor som drabbar medlemmar i Kommunal anmäls som arbetsskador till Försäkringskassan 4. Andelen är lika hög under 1992, 1997, 2002 och Betydligt lägre andel, 39 procent av olyckorna som inträffar på arbetsmarknaden i övrigt, anmäls som arbetsskador. Skillnaderna har varit mycket mindre, enbart 7 procentenheter, under En tänkbar förklaring till de höga värdena i Kommunal kan vara ett högre fackligt engagemang på arbetsplatserna, till exempel bättre information till medlemmarna, men det finns inget belägg för detta. En annan hypotes kan vara att de olyckor som drabbar Kommunals medlemmar är så pass allvarliga att det inte går att försumma dem. Under de observerade perioderna inträffade viktiga förändringar, bland annat, på arbetsmarknaden. Både den öppna och den totala arbetslösheten 4 Se bilaga ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND, SJUKDOMAR OCH OLYCKOR

12 började stiga efter 1991 och nådde kulmen Vändningen som började i mitten av 1990-talet blev tydlig 1997 och fortsatte fram till 2001, för att åter stiga Trygghet i anställning anses bidra till bättre hälsa, välmående och tillfredsställelse i arbetet, medan ständig arbetslöshet, eller hot om det, leder till ohälsa och för tidig död. Både psykosociala orsaker, särskilt ångest och depression, och ekonomiska konsekvenser, särskilt låneskulder, anses stå för det samband som finns mellan hälsa och arbetslöshet. Psykisk ohälsa börjar redan vid oron för att förlora jobbet. Det betyder att arbete med en hög grad av anställningsotrygghet eller med mycket dåliga villkor kan vara lika stor risk för hälsan som arbetslöshet. 5 5 Jane E. Ferrie, The health effects of major organisational change and job insecurity, Social Science & Medicine, volume 46, issue 2, January 1998, pages ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND, SJUKDOMAR OCH OLYCKOR

13 4. Psykiska och fysiska symptom Psykiska besvär har varit de näst vanligaste orsakerna till de höga sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna såväl i Sverige som i andra länder under talets sista och 2000-talets första år. Värk och smärta i ryggen och nackpartiet kommer på första plats Ängslan, oro eller ångest Diagram 4. Oro, ängslan eller ångest. Andel i procent. 26 Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden ansåg en av tio i Kommunal, liksom på arbetsmarknaden i övrigt, att de känt lätt eller svår ängslan, oro eller ångest. Cirka tjugo år senare, 2007, har det skett mer än en fördubbling av andelen som upplever något av dessa psykiska besvär. Samtidigt ökade skillnaden mellan Kommunal och genomsnittet på hela arbetsmarknaden från inget till 5 procentenheter Ångest, oro eller ängslan yttrar sig på olika sätt. Spänningar i kroppen, stelhet i muskler och leder eller försämrad magtarmsfunktion är exempel på effekter som kan kopplas till symptomen. De svåraste besvären utgör cirka en fjärdedel av alla besvär och bakom dem kan ligga ett så kallat generaliserat ångestsyndrom 6. Denna diagnos utmärks av en överdriven och svårkontrollerad oro, en hög spänningsnivå med muskelvärk, samt vissa andra kroppsliga symptom. 4 Allgulander, Christer, Osäkerhetsintolerans ett nytt begrepp i studiet av ängslan och oro, Medicinsk access nummer , sid PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

14 Sammantaget kan besvären gå ut över arbetsförmåga, relationer, fritid och livskvalitet, skriver Christer Allgulander som är specialistläkare i allmän psykiatri och docent på Karolinska Institutet i en artikel. Han pekar på risken för nedstämdhet och självmedicinering med alkohol. Svår ångest kan även förvärra hjärtsjukdomar, allergier, diabetes och KOL Tabell 1. Trötthet och sömnbesvär under de senaste två veckorna före intervjun. Procentuell andel Trötthet och sömnbesvär Kommunal Hela arbetsmarknaden Känt sig ofta trött Svårt att komma i gång på morgnarna Påfallande trött på kvällarna Påfallande trött på dagarna Besvär med sömnen Tabell 1 visar att trötthet år 2007 har blivit ett vanligt besvär. När det gäller morgontröttheten och den allmänna tröttheten (betecknat i tabellen som känt sig oftare trött) är skillnaderna mellan Kommunals medlemmar och genomsnittet på arbetsmarknaden inte så stora 2007 jämfört med vad de varit Däremot har andelen påfallande trötta både kvällar och dagar samt andelen med sömnbesvär ökat mycket mer i Kommunal än i den jämförda gruppen. Kvinnor i allmänhet känner sig oftare trötta än män 7. Närmare 60 procent av alla kvinnor känner sig ofta trötta och hälften är påfallande trötta på kvällarna. Även sömnstörningar är mer vanligt förekommande besvär bland kvinnor i allmänhet. Vilka orsaker anses ligga bakom trötthet? Varför har trötthet blivit allt vanligare? Hur påverkar den hälsan? Det kan finnas flera olika förklaringar bakom påfallande trötthet. Rubbningar i hormonbalansen och i nervmuskelfunktionen, förändringar 7 Se bilaga PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

15 i ämnesomsättningen, olika bristsjukdomar, psykiatriska sjukdomar eller psykologiska faktorer ger upphov till medicinskt förklarad trötthet. 8 Långvarig stress är en annan ofta utpekad faktor. 9 Begreppet står för en svår arbets- eller livssituation som individen utsätts för samtidigt som hon saknar förutsättningar och stöd för att hantera den. Ständigt växande krav på att lösa situationer i kombination med avsaknad av resurstillskott i form av feedback, uppskattning, uppmuntran, stöd eller belöning som motsvarar ansträngningen kan skapa oro, dålig självkänsla och andra liknande negativa konsekvenser som sammantaget betecknas som stress. Denna situation kan uppstå på jobbet eller i privatlivet, men det ena kan påverka det andra. Birgitta Evengård (se fotnot) beskriver kronisk trötthet som ett bristfälligt samspel mellan nerver och stresshormoner, men hävdar samtidigt att bristen kan åtgärdas genom att få individen att vara aktiv, få henne att förbättra sin kondition och hjälpa henne att sova bättre. Sömn har en avgörande betydelse för centrala nervsystemets återhämtning. Olika studier av individer som drabbats av utmattningssyndrom med långtidssjukfrånvaro som följd, visar att sömnstörningar ingår i deras besvärsbild. Arbetslivsforskaren professor Gunnar Aronsson har analyserat självrapporterad trötthet utifrån levnadsförhållandeundersökningarna och han har dragit några slutsatser om skillnaderna, bland annat med avseende på när på dygnet individen arbetar. Hans bearbetning för perioden visar att upplevelsen av trötthet är vanligast hos kvällsarbetande. Hälften av de kvällsarbetande, jämfört med 40 procent bland de som arbetar skift med kontinuerlig drift, känner sig ofta trötta. Kvällsarbetande upplever både morgontrötthet och dagtrötthet oftare än andra. Nattarbetande upplever morgontrötthet mer sällan än andra. Sömnbesvär är vanligare hos kvällsarbetande än, till exempel, hos de som arbetar dagtid. 8 Birgitta Evengård, Den stora tröttheten, Om trötthet. 9 Aleksander Perski, Det går att motverka utslagning trots en stresskollaps, Om trötthet. 17 PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

16 4.3. Värk och smärta Diagram 5. Värk och smärta. Andel i procent. Huvudvärk Händer m.m. Rygg Hela arbetsmarlnaden 2007 Hela Kommunal 2007 Hela arbetsmarlnaden 1988 Hela Kommunal 1988 Skuldror eller axlar De översta två relativt ljusa liggande staplarna i diagram 5 jämför Kommunals medlemmar med genomsnittet för hela arbetsmarknaden för respektive ohälsoindikator under De nedersta relativt mörkare staplarna gäller samma jämförelse, men under Skillnaderna mellan de översta, ljusa, staplarna är större än skillnaderna mellan de nedersta, mörka, staplarna. Även om ohälsan, mätt i de fyra indikatorerna, verkar ha ökat för båda jämförda grupperna, så har ökningen varit mycket större, minst dubbelt så stor för tre av indikatorerna, i Kommunal. Mer än hälften av medlemmarna i Kommunal, 53 procent, känner lätt eller svår värk i sina skuldror eller axlar. Jämfört med 1988 har andelen ökat med 14 procentenheter Genomsnittet på arbetsmarknaden med samma besvär är lägre, cirka 39 procent. Näst vanligaste besvär drabbar ryggen och höften. Något fler än fyra av tio bland medlemmarna i Kommunal känner värk eller smärtor i ryggen och höften, eller har besvär med ischias. Andelen som uppger sig känna samma besvär på hela arbetsmarknaden är 8-9 procentenheter lägre. Ryggbesvär är det enda symptomet som inte har förvärrats över tiden. 18 PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

17 En kraftig ökning har skett även i fråga om värk och smärta i händer, armbågar, ben eller knän. 40 procent av Kommunals medlemmar 2007 jämfört med 28 procent 1988 rapporterar dessa besvär. Motsvarande andel på hela arbetsmarknaden i genomsnitt är 29 procent 2007 respektive 23 procent Huvudvärk är ytterligare en viktig ohälsoindikator som finns med i undersökningarna om levnadsförhållanden. Mer än en fjärdedel av medlemmarna i Kommunal har haft återkommande huvudvärk eller migrän under de senaste två veckorna före intervjun Andelen var betydligt lägre, 16 procent, På hela arbetsmarknaden är det i genomsnitt 15 procent som besväras av återkommande huvudvärk eller migrän. Förändringen jämfört med 1988 är 3 procentenheter högre andel. 19 PSYKISK OCH FYSISK SYMTOM

18 5. Arbetsvillkor Utifrån några olika psykiska och fysiska symptom beskrevs i föregående kapitel hur Kommunals medlemmar sett över en tjugoårsperiod mått, i jämförelse med genomsnittet på hela arbetsmarknaden. Den allmänna och oroande bilden är att Kommunals medlemmars hälsa tycks ha utvecklats negativt inte bara absolut sett utan också relativt andra grupper. I detta och i efterföljande kapitel beskrivs olika faktorer i arbetet och vanor i levnadssättet, som anses kunna påverka hälsan Mening och kvalifikation Yrkesval är mycket klassberoende och det styrs av de krav som arbetet ställer. Krav på utbildning, erfarenhet eller specifik kompetens begränsar våra valmöjligheter. Inom givna förutsättningar väljer vi yrken som, förutom lön, kan ge oss mening och tillfredsställelse. Svar på frågan om instrumentell inställning till arbetet ger en indikation på huruvida de svarande känner mening i arbetet de utför eller inte. Kommunals medlemmar anser att arbetet ger dem en mening i större utsträckning än genomsnittet på hela arbetsmarknaden. De känner att de gör nytta. I diagram 6 framgår att en betydligt lägre andel, 13 procent i Kommunal jämfört med 21 procent bland genomsnittet på arbetsmarknaden, rapporterar 2007 att arbetet de nu har är som vilket annat arbete, där man gör sitt och det enda som betyder något är förtjänsten. Detta kallas för instrumentell inställning till arbetet. Andelen av Kommunals medlemmar som, över de observerade åren, rapporterat instrumentell inställning till sitt arbete är nästan konstant sedan 1994, i motsats till genomsnittet på arbetsmarknaden, där det skett en ökning med 9 procentenheter. Den grupp på arbetsmarknaden som 2007 har lika låg instrumentellinställning som Kommunals medlemmar är medlemmar i SACO. 20 ARBETSVILLKOR

19 Diagram 6. Instrumentell inställning till arbetet. Andel i procent Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Låg instrumentell inställning generellt sett, anser arbetslivsforskaren Anders Wikman 10, beror på att de extremt uppdelade jobben trots allt inte är så vanliga. En annan förklaring, anser han, kan vara att människor trots allt har förmåga att se arbetet mer i stort, att se sig själva som en del av en större helhet. Ett sådant vidare perspektiv, menar han, kan skapa djupare mening i det man gör trots att de egna arbetsuppgifterna kanske är ensidiga. Ökning i instrumentell inställning, anser han däremot, kan förklaras av förändringar i arbetsmarknaden, med ökad internationell konkurrens, ökad arbetslöshet, förändrad maktbalans mellan arbetsgivare och arbetstagare, nya organisatoriska lösningar, nya kulturer som trängt sig på och nya förhållningssätt som förändrat möjligheterna att känna engagemang för arbetet. Bland Kommunals medlemmar är det troligt att de som arbetar inom vård och omsorg känner större mening med arbetets innehåll än medlemmar inom övriga yrken. Den låga instrumentella inställningen bidrar antagligen positivt till hälsan, men är kanske inte tillräcklig för att helt kompensera för alla faktorer som belastar hälsan. Nästa punkt handlar om möjligheter att lära sig nya saker i arbetet. Med denna faktor kan möjligheter till utveckling vara nära förknippad. Diagram 7. Lära nya saker i arbetet. Andel i procent Hela Kommunal Hela arbetsmarlnaden Anders Wikman, Om arbetsengagemang och andra motiv för arbetet än ekonomiska, Arbetslivsinstitutet. 21 ARBETSVILLKOR

20 Vid samtliga tre tillfällen som redovisas i diagram 7 är det betydligt lägre andel i Kommunal än genomsnittet på hela arbetsmarknaden som anser att de har stora möjligheter att lära sig nya saker i arbetet. Det positiva är att andelen har ökat med åren, men det är negativt att skillnaderna mellan grupperna fortsätter att vara lika stora. Bland akademiskt utbildade tjänstemän är det 86 procent som anser att de har stora möjligheter att lära sig nya saker i arbetet. Kvalifikation för jobbet Kvalifikation är en viktig förutsättning för att klara av kraven som arbetet ställer. I Kommunal, liksom på hela arbetsmarknaden, varierar synen på den egna kvalifikationen mellan att man upplever sig vara mycket överkvalificerad, överkvalificerad i vissa avseenden, lagom kvalificerad eller i behov av mer kunskap. Tabell 2. Kvalifikation för jobbet. Andel i procent Hela arbets- Hela arbets- Kommunal marknaden Kommunal marknaden Mycket överkvalificerad Överkvalificerad i vissa avseenden Lagom kvalificerad Skulle behöva ytterligare vissa kunskaper Andelen i Kommunal som 2007 anser sig ha tillräcklig eller lagom kvalifikation för jobbet har ökat markant jämfört med 1997, från 62 till 72 procent. Lika tydlig är minskningen, 12 procentenheter, i andelen som anser att de skulle behöva ytterligare vissa kunskaper. Även andelen som anser sig vara överkvalificerade i vissa avseenden har ökat, medan andelen mycket överkvalificerade blev oförändrad jämfört med Ökningen i andelen tillräckligt kvalificerade och minskningen av de som anser sig behöva ytterligare vissa kunskaper kan tyda på att allt fler bland Kommunals medlemmar skaffar sig längre utbildning eller annan kompetens i dag jämfört med för tio år sedan. 22 ARBETSVILLKOR