Swedish Keyboard Music and instrument at 18th century

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Swedish Keyboard Music and instrument at 18th century"

Transkript

1 Swedish Keyboard Music and instrument at 18th century FOU- PROJECT MAYUMI KAMATA 14 juni 2013

2 Summary/report 14 June 2013 Resultatet av mitt seminarium på Musik/Teatermuseet 12 maj 2012 var väldigt uppenbart. Det var en bekräftelse för mig att de svenska klavikorden, som Specken och Lindholm, var de mest passande instrumenten för klavermusik på den tiden. Cembalo var på 1700-talet ett sällsynt instrument. Desto vanligare var klavikorden, av den anledningen att de tillverkades i Sverige. Det är också unikt att man i Sverige fortsatte att bygga nya klavikord långt in på 1800-talet. Det är dock inte konstigt att man fortsatte att spela pianomusik på klavikord eftersom de svenska klavikorden hade enorm möjlighet för dynamik och nyanser. Från vänster, Cembalo: W Kroesbergen, Utrecht 1989, Klavikord : Lindholm 1801, Specken/Svensson Bild: Mayumi Kamata. 2

3 Table of Contents Summary/report 14 juni What is harpsichord music for me?... 4 Why I think Johnsen s music is so far away from "barock"?... 5 Sonata Sonata Sonata Sonata Why clavichord?... 7 What happened after the seminarium 12 maj 2012?... 9 Further developping : what is the next step? Finally

4 What is harpsichord music for me? För min del är cembalomusik baserad på polyfoni och generalbas. Dessa är viktiga element inom barocken. Musiken är byggd på harmoniska grunder med kadenser och taktus. Taktus och tempo kommer oftast från danssatser och därför är det strikt, i motsats till exempelvis tempo rubato, som jag inte anser hör till barocken. Det är artikulation som gör texturen levande. Jag tycker att Johnsens 1 musik sträcker sig långt ifrån ovannämnda element. Label on Lindholm-clavichord, dated Photo: Mayumi Kamata. 1 Henrik Philip Johnsen. Född 1717, troligen i Nordtyskland. Kom till Sverige 1743 som hovkapellist hos tronföljaren Adolf Fredrik. Fick 1751 tjänst som organist i Klarakyrkan i Stockholm. Blev 1763 hovorganist. Medstiftare 1771 av Kungliga Musikaliska Akademiens stiftare, tillika ledamot nr 17. Död

5 Varför tycker jag att Johnsens musik är långt ifrån barockens cembalomusik? Sei Sonate per il Cembalo ( sex sonater för cembalo ) komponerades troligen c:a 1754 enligt Eva Nordenfelt. 2 SONATA 1 Tempobeteckningen är Allegro di quatro. Snabba upprepningar fungerar mycket bättre på klavikord än cembalo. På cembalo blir det långsammare tempo och statiskt, men på klavikorden har man en helt annan möjlighet att spela med dynamisk flexibilitet. Takt 5, den sista tonen i det andra slaget på höger hand, som är en upphöjd ton, försvinner lätt i ljudmassan på cembalo. På klavikord har man möjlighet att betona just den korta 32-delen så att den hörs utan att förstöra tempot. Takt 7 10, sekvenserna blir jämntjocka hela vägen och svåra att nyansera på cembalo. Slutackordet, både den första och andra delen, har en kvint som högsta ton. På cembalo låter det dominant och därför känns det konstigt att sluta melodin med just en kvint. På klavikord kan man balansera ackorden så att basen hörs mer och resten hörs som färgnyans. SONATA 2 Som de sista takterna i den första delen lade Johnsen till en upphöjd ters till ett upphöjt sextackord. Han försäkrade den konstiga harmoniken genom att sätta besiffring. Han var en hovmusiklärare som kunde musikteori mycket väl. Det blev som en parodi av barockens kännetecken. SONATA 4 När jag ser notbilden undrar jag om den egentligen är tänkt för en två-manualig cembalo, men det är inga problem att spela på en manual. 8 takter från slutet finns den typiska kadensbasgången som upprepas två gånger. Den tredje gången, när höger hand tar över basgången, lägger han till en mycket konstig dissonans som krockar med bastonen. (C# mot C, F# mot F). Han upprepar samma, mycket underliga skämt i både den första och andra delen. Det är inget misstag utan han menar detta på allvar. De tre takterna före fermata vid bladvändningen påminner om Mozarts symfoni nr 40. Sonaterna är dock som sagt komponerade två år innan Mozart föddes. SONATA 6 Sonaten är full av överraskningar. Relativt korta motiv som går upp och ned, oväntad dissonans, samt kromatiska rörelser. Tempobeteckningen är Allegro assai. Om man spelar den i 2 Nordenfelt-Åberg, Eva Sei Sonate per il Cembalo. Autographus Musicus. 5

6 väldigt snabbt tempo, tycker jag att man behöver leka mycket med agogiken för att inte köra över alla detaljerna. Vid sådana tillfällen är Tempo rubato absolut nödvändig. I appoggiatura till sista ackordet, i både den första och andra delen, lägger han till den konstiga dissonansen (A och Ass, D och Dess). Detta kan tolkas som Johnsens musikaliska stämpel. Man kan också jämföra sonaterna med Romans cembalomusik. 3 När Johnsen kom till Sverige som hovkapellist till tronföljaren Adolf Fredrik 1743 var Roman den viktigaste personen i Sveriges musikliv. Romans klavermusik är inte heller typisk barock. Romans sonater för violin eller travers har också en speciell stil och mycket friare form. 3 Johan Helmich Roman,

7 Varför just klavikord? Här vill jag lyfta fram de svenska klavikord som Specken och Lindholm byggde. Omfånget hade närmare fem oktaver, även upp till sex oktaver. Jag vill också fokusera på musiken efter De mest kända instrument som jag fått möjlighet att spela på har tillverkats av följande: Philip Jacob Specken (1680/ , kom troligen till Sverige på 1730-talet) Gottlieb Rosenau ( ca , kom troligen till Sverige på 1740-talet, 1749 var han hos Speckens verkstad) Pehr Lindholm ( , gesäll hos Rosenau ) De var verksamma i Stockholm och Rosenau är Speckens efterföljare. Lindholm är i sin tur efterföljare till Rosenau. Alla klavikord som jag har spelat på har var sin individuella karaktär. Även mitt eget klavikord (en Specken/Svensson-modell) har sin egen klang. Det är svårt att beskriva hur de skiljer sig ät. Men på mitt seminarium placerades Lindholm och min Specken/Svensson-modell bredvid varandra. Då kunde man verkligen höra deras olika klang. Även samma stycke blev annorlunda eftersom instrumentens klang påverkade spelsättet. De svenska klavikorden ger mig enorma möjligheter för den nyansering i dynamiken, och agogiken, som den tidens musik behöver. Spelar man Francois Couperin på cembalo känner man direkt att det är rätt instrument för hans musik. Jag upptäcker och förstår mer och mer om F. Couperin som mästare för cembaloinstrument. Det går inte att uppleva det på andra klaverinstrument. Det är samma sak fast tvärtom med Kraus 4 till exempel. När jag kollade igenom en sonata av Kraus på min cembalo, tyckte jag att det var svårt på många sätt. När jag sedan spelade den på klavikord började jag dock förstå musiken. Klavikorden visade vägen för mig att musicera. Som Joel Speerstra kommenterade på seminariet, tycker jag också att Carl Philip Emanuel Bachs musik blir mycket mer levande på klavikord. Men jag måste ändå säga att hans musik är utmärkt på cembalo. Där känns det inte begränsat på något sätt. När jag spelar Johnsens cembalosonater på cembalo känner jag mig begränsad men den får en helt annan dimension och möjlighet på klavikord. Musiken blir friare, naturligare och mer övertygande. Hans-Martin Riben frågade mig om jag tyckte Johnsens musik var dålig musik på cembalo. Det fick mig att fundera på musikens kvalitet. Jag hade redan sagt vad jag tyckte om Johnsens musik: att han ville briljera genom de krångliga snabba passagerna; att det inte var smakfullt. Jag tror att han var på väg till en annan tidsepok. På slutet av barock, mot rokoko, mot klassicism och blandning av olika stilar som samtidigt är baserad på det gamla sättet, likt basso continuo. 4 Joseph Martin Kraus. Född 1756 i Tyskland. Kom till Sverige Död

8 Det var många invandrande musiker från kontinenten på den tiden. Johnsen är en av dem kallades Johan Agrell 5, en svenskfödd musiker som troligtvis studerade hos Roman, till Tyskland och han fick aldrig komma tillbaka. Han tillägnade 1748 den dåvarande kungen Adolf Fredrik sina cembalosonater, Sei Sonate per il Cembalo Solo, kanske med en önskan att få komma tillbaka till Sverige. Johnsens cembalosonater kunde ha varit Johnsens svar på detta, då han skrev Sei Sonate per il Cembalo på titelsidan, inte bara klaversonater. 5 Johan Joachim Agrell,

9 Svenska klaver: Musik och instrument på 1700-talet Vad hände efter seminariet den 12 maj 2012? Jag fick en inbjudan till Lindholms klavikordinvigning i Gunnebo, Göteborg 1 juni. Det var Joel Speerstra som ville att jag skulle komma och berätta om mitt projekt och spela. Det gjorde jag och det blev en mycket inspirerande träff med många sakkunniga personer. Bland dem var Hans-Erik Svensson, Eva Helenius, Mats Persson och Ulrika Davidsson. Etiketten på original-lindholm i Gunnebo. Bild: Mayumi Kamata. Etiketten på kopian av Lindholm i Gunnebo. Bild: Mayumi Kamata. 9

10 Jag besökte även ett instrumentmuseum i Hamamatsu, Japan och spelade på ett originalklavikord av Lindholm. Det var i mycket bra och spelbart skick. Jag kände igen den kraftiga Lindholmklangen och fick för museidirektören berätta om mitt projekt och klavikorden. Jag tog bilderna av detaljerna och visade dem för Hans-Erik Svensson. Det är fascinerande att det finns ett Lindholmklavikord i Japan! Etiketten på Lindholm-klavikord i Hamamatsu, Japan. Bild: Mayumi Kamata. 10

11 Vidareutveckling: vad är nästa steg? När jag berättar om det här projektet, får jag alltid mycket positiva reaktioner. I Pesaro och Ferrara i Italien ville till exempel cembalostudenterna ha noter av Johnsens cembalosonater. Det var svårt att berätta om just svenska klavikord utan att ha ett instrument tillgängligt, men vi kunde ändå prata mycket om musiken på den tiden. Vad var det som hände då, när man gick över till pianoforte eller hammarklaver? De har mycket virtuos cembalomusik på det sena 1700-talet i Italien. De är mycket speciella också. Det är värt att forska vidare på. Agrells Sei Sonate per il Cembalo solo är också intressant att jämföra med Johnsens. Var de inte tillräckligt intressanta för kung Adolf Fredrik som hade hovorganist Johnsen hos sig? Det vore också fantastiskt om jag kunde skapa samarbete med Hamamatsu Museum i Japan och spela Johnsen, Agrell, och Kraus program på Lindholm-klavikord där! Carl Philip Emanuel Bach och Kraus måste jag fortsätta att spela på de svenska klavikorden. Världen med klavikord blir bara större och större. Precis som nyansmöjligheten på klavikord är oändlig. Joel Speerstra, Ulrika Davidsson och Hans Erik Svensson vid Lindholm kopia i Gunnebo. Invigning 1 juni Bild: Mayumi Kamata. 11

12 Till sist Jag tackar så mycket: Inger Grudin för att du har gett mig uppdrag och stöd att spela på Rosenau-klavikord och spela Johnsens cembalosonater. 6 Hans Erik Svensson och Hans Martin Riben för allt stöd och kunskap. Dan Johansson för all hjälp på Musik/Teatermuseet. Magnus Dyberg för allt stöd och uppmuntrande. Clas Perhsson för ditt tålamod och stöd. Joel Speerstra för ditt deltagande vid seminarium och klavikordvänskap! Katarina Ström Harg för ditt deltagande vid seminarium och vänlig stöd. Mats Eriksson för att du har byggt min Specken/Svensson klavikord! Och mina vänliga kollegor och mina barn som har stött mig alltid! 6 Min första djupa förälskelse till svenska klavikord var ett Rosenau-klavikord som ägs av Inger Grudin. För c:a 20 år sedan fick jag ett uppdrag att spela en tresatsig sonata av Heinrich Philip Johnsen för fösta gången. Då fick jag just ett Rosenau-klavikord att spela på. Det var svårt att spela. Ojämna tangenter, ojämna klang och svårt att styra. Men jag var just tvungen. På konserten satt jag där i salen vid klavikordet med min rygg mot publiken. Jag såg noterna och hörde klangen. Då glömde jag bort allt annat omkring. Det var bara klavikordet och jag. Det var bara musiken och klangen. Det blev en otrolig upplevelse som jag alltid kommer att bära med mig. 12

! " ## $ % & ' () * +, ' - )

!  ## $ % & ' () * +, ' - ) ! "##$%&' ()* +,'- ) Examenskonsert 5 juni 2013 Stora Salen, Kungl. Musikhögskolan Bård Eriksson, kontrabas Program Johann Sebastian Bach (1685-1750) Svit nr 2 för solo cello Sats 5 Kontrabas: Bård Eriksson

Läs mer

Typiskt för Medeltiden

Typiskt för Medeltiden Typiskt för Medeltiden Homofoni en tydlig melodi Bordun en eller ett par toner som ligger still i bakgrunden Rytm på trumma eller entonigt stränginstrument Om musiken låter som om den kunde vara med i

Läs mer

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Andreas Lyeteg.

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Andreas Lyeteg. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Andreas Lyeteg Examensarbete Andreas Examenskonsert 24 Maj kl 19 Stora salen Andreas

Läs mer

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Ann Wallström Elin Nilsson Examination Programblad

Läs mer

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Eva Maria Thür Jenny Lierud Examenskonsert

Läs mer

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

Några av de mest framstående kompositörerna

Några av de mest framstående kompositörerna RENÄSSANS (1450-1600) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och 1600. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv,

Läs mer

Företagets slogan eller motto MUSIK

Företagets slogan eller motto MUSIK Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d

Läs mer

Det musikaliska hantverket

Det musikaliska hantverket Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar

Läs mer

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH !"# $% &'' Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH Christian Ericsson, Violin Katarina Ström-Harg, Piano Program J.S. Bach (1675 1850) ur Partita för soloviolin nr. 2 i d-moll, BWV 1004

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

Konstnärlig kandidatexamen

Konstnärlig kandidatexamen Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Mats Nilsson Fredrik Wadman Konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

Utveckla resonemang om musicerande

Utveckla resonemang om musicerande Utveckla resonemang om musicerande Nivå E: Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Nivå C: Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Nivå A: Eleven

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Fagott Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FAGOTTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

BAROCKEN ca 1600-1750

BAROCKEN ca 1600-1750 BAROCKEN ca 1600-1750 Ordet barock betyder ungefär befängt eller konstigt. Namnet började användas när barocken var slut som en reaktion på epokens prålighet. * Musiken under barocken hade en tydlig puls

Läs mer

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning

Läs mer

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Cello Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I CELLOSPEL Finlands Musikläroinrättningars

Läs mer

Typiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa

Typiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa Musikens utveckling 1600-talet blev genombrottet för monodin (solosång med instrumentalt ackompanjemang) och operan. Man improviserade fram melodierna kring en given basstämma, så kallad generalbas, men

Läs mer

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7. Namn:

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7. Namn: Namn: Syfte: Vi arbetar här med Musikens verktyg där du ska lära dig grunderna i musikteori och få förståelse för musikaliska byggstenar och musikalisk form - Du får lära dig hur och varför noter behövs

Läs mer

Barock 1600-1750. Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken.

Barock 1600-1750. Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken. Barock 1600-1750 Under barocken skulle allt vara stort och mycket. Man smyckade ut det mesta. Tittar man på slott eller möbler som är byggda under barocken så ser man mängder av detaljer och utsmyckningar,

Läs mer

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel

Läs mer

Examensarbete. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Sebastian Gerstel Sollerman

Examensarbete. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Sebastian Gerstel Sollerman Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Sebastian Gerstel Sollerman Examensarbete Examenskonsert Lör 26 Maj 19.00 Abrahamsbergskyrkan

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Centrala begrepp och musikteori

Centrala begrepp och musikteori Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.

Läs mer

SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Violin Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I VIOLINSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

Musikens historia. Var kommer musiken ifrån? Musikens språk. Vad är klassisk musik?

Musikens historia. Var kommer musiken ifrån? Musikens språk. Vad är klassisk musik? Musikens historia Var kommer musiken ifrån? Har den kanske alltid funnits? Det är många under tiderna lopp som har försökt på svar på den frågan. Kanske uppstod den genom att vi härmade djuren, särskilt

Läs mer

Musicerande och musikskapande

Musicerande och musikskapande Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk

Läs mer

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Anja Kaiser.

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Anja Kaiser. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Anja Kaiser Examensarbete examination 290512, 010612/15.40, 12.00/A339, S:ta Clara

Läs mer

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Annamia Larsson Karl Hedbom Examenskonsert

Läs mer

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Hanna Edqvist.

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Hanna Edqvist. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Hanna Edqvist Examensarbete Examenskonsert 28 maj/19.00/reaktorhallen Hanna Edqvist,

Läs mer

UUNDER SIN LEVNAD var Franz Schubert knappast känd utanför Wien och

UUNDER SIN LEVNAD var Franz Schubert knappast känd utanför Wien och SCHUBERT & GIULIANI NÄR DEN ITALIENSKE GITARRISTEN, cellisten och tonsättaren Mauro Giuliani år 1806 bosatte sig i Wien var han säkert mycket medveten om det vitala musikliv som han snart skulle bli en

Läs mer

Hur kommer man igång?

Hur kommer man igång? Hur kommer man igång? Alla har någon gång varit nybörjare. Här ger Per Alexanderson, lovsångsledare från Örebro, många enkla och praktiska råd för dig som vill komma igång som lovsångsledare och som mer

Läs mer

Teoriboken praktisk musikteori

Teoriboken praktisk musikteori Teoriboken praktisk musikteori Bli musikant Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s f y r a bli musikant innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Le k t i o n t r e Le k t i o n f y r a Lektion

Läs mer

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E: SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens

Läs mer

MusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

MusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! MusikteoriForum Öst Medlemsbrev nr 11, april 2012 Ordförande har ordet Bästa MFÖ:are! Våren är sakta i antågande. Vi blev kanske lite lurade av rivstarten i Mars, men nu är Aprilvädret sig likt och vädret

Läs mer

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem. HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

Klassisk Musikhistoria

Klassisk Musikhistoria Klassisk Musikhistoria Med klassisk musik menar vi lite förenklat den nedskrivna musiken från Europa. Från 1000-talet och framåt fanns den nedskrivna musiken framför allt i kyrkan, som då hade mycket makt.

Läs mer

Rytmikon - ett symfoniskt verk för ospecificerade instrument och rörelse till 50-årsfirandet av Rytmikutbildningen vid Musikhögskolan i Malmö

Rytmikon - ett symfoniskt verk för ospecificerade instrument och rörelse till 50-årsfirandet av Rytmikutbildningen vid Musikhögskolan i Malmö Stefan Klaverdal Rytmikon - ett symfoniskt verk för ospecificerade instrument och rörelse till 50-årsfirandet av Rytmikutbildningen vid Musikhögskolan i Malmö Beställt av Musikhögskolan i Malmö 2010 Version

Läs mer

SAMTAL OM EN JÄMSTÄLLD MUSIKSCEN

SAMTAL OM EN JÄMSTÄLLD MUSIKSCEN SAMTAL OM EN JÄMSTÄLLD MUSIKSCEN Under hösten 2015 arrangerades en seminarie- och konsertserie för att uppmärksamma frågor som ovanstående tillsammans med musiker, makthavare och forskare. Kulturjournalisten

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trombon. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trombon. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder Finlands musikläroinrättningars förbund rf Trombon Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I TROMBONSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

Samtal II: Samtal om sinnen, lek och kreativitet i skapande processer

Samtal II: Samtal om sinnen, lek och kreativitet i skapande processer Samtal II: Samtal om sinnen, lek och kreativitet i skapande processer Eva Borseman, Cecilia Hofsten, Mimmi Larsson, Elis Storesund, Martin Wikmark MW Ja, vi ställer ju krav på dem. Vid något tillfälle

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR FLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

KUNSKAPSSTEGE FÖR FLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen KUNSKAPSSTEGE FÖR FLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Åsa Gustavsson, Musikinstitutet Kungsvägen Hellevi Lassfolk, Musikinstitutet Juvenalia INLEDNING

Läs mer

Ingeborg Axner-Franzén, flöjt Jan-Åke Jönsson, gitarr Olov Franzén, cello

Ingeborg Axner-Franzén, flöjt Jan-Åke Jönsson, gitarr Olov Franzén, cello Olov Franzén, cello är en dynamisk och spännande konstellation mellan tre sinsemellan mycket olika musikpersonligheter. Flöjt, gitarr, cello och ibland sång figurerar i sällsamma möten och kombinationer.

Läs mer

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Stil och ornamentik En studie av tre spelböcker från 1750-talet

Stil och ornamentik En studie av tre spelböcker från 1750-talet D-UPPSATS 2004:34 Stil och ornamentik En studie av tre spelböcker från 1750-talet VIKTOR WESTERGREN FILOSOFIE MAGISTEREXAMEN Luleå tekniska universitet Musikhögskolan i Piteå 2004:34 ISSN: 1402-1552 ISRN:

Läs mer

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST - 1 - Göteborg den 16 december 2010 GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST Rådande kulturpolitik gynnar inte konstnärers möjlighet att utvecklas och skapa god konst. Alltför mycket energi går åt att klara

Läs mer

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet Karlstads universitet 651 88 Karlstad Analys, främjande och tillträdesfrågor Frida Lundberg 010-4700637 BESLUT 2016-01-29 Reg. Nr. 411-26226-15 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trumpet. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trumpet. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder Finlands musikläroinrättningars förbund rf Trumpet Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I TRUMPETSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar

MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar En ackord-typ talar om vilka intervall (sett från ackordets grundton) ackordet ska innehålla. Eftersom den inte säger någonting om vilken variant dessa intervall

Läs mer

PROGRAM. Cahmandagarna 8 9 augusti 2015. Lövstabruks kyrka. Arrangemang kring Johan Niclas Cahmans barockorgel 287 år 1728-2015.

PROGRAM. Cahmandagarna 8 9 augusti 2015. Lövstabruks kyrka. Arrangemang kring Johan Niclas Cahmans barockorgel 287 år 1728-2015. PROGRAM Cahmandagarna 8 9 augusti 2015 Arrangemang kring Johan Niclas Cahmans barockorgel 287 år 1728-2015 Lövstabruks kyrka 35:e säsongen Cahmandagarna 2015 Lördag den 8 augusti kl 15 Orgelkonsert med

Läs mer

1. A1 Scen 2, takt 7 står ett "a tempo" som inte föregås av ngn tempoförändring TAS BORT

1. A1 Scen 2, takt 7 står ett a tempo som inte föregås av ngn tempoförändring TAS BORT Errata för Partituret VERSION 120822 1. A1 Scen 2, takt 7 står ett "a tempo" som inte föregås av ngn tempoförändring TAS BORT 2. A1 Fl2, scen 1b, näst sista takten -> la till en 4-del Ess (jmf ob) 3. A1

Läs mer

Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet

Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet Namn: Klass: Betyg: Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A med viss säkerhet med relativt god säkerhet med säkerhet Eleven kan spela enkla

Läs mer

För dig som är nyfiken på musik

För dig som är nyfiken på musik Musikskolan i Upplands Musikskolan i Upplands Väsby Väsby För dig som är nyfiken på musik Blåsinstrument Musikens språk Att få utveckla sig genom musik ger barn och ungdomar ett språk och ett verktyg till

Läs mer

Tankar kring min estetiska hållning

Tankar kring min estetiska hållning Kurs: DG1013 Självständigt arbete 15 hp (2012) Konstnärlig kandidatexamen i musik 180 hp Institutionen för komposition, dirigering och musikteori Handledare: Gunnar Valkare Shergo Dakouri Tankar kring

Läs mer

Paradiso Musicale består av Dan Laurin, blockflöjter, Henrik Frendin, viola, Mats Olofsson, barockcello och Anna Paradiso, cembalo.

Paradiso Musicale består av Dan Laurin, blockflöjter, Henrik Frendin, viola, Mats Olofsson, barockcello och Anna Paradiso, cembalo. Hej! Måndagen den 29 oktober kl 19.00 i Skissernas museum gästar gruppen Paradiso Musicale Lunds Kammarmusiksällskap. Tre svenska och en italiensk toppmusiker kastar ett nytt ljus över barockens pärlor

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kalle Hassinen, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera

Läs mer

Planering musik åk 7 ht 2018

Planering musik åk 7 ht 2018 Planering musik åk 7 ht 2018 För mer information håll dig uppdaterad på min blogg musiktheresesvensson.wordpress.com Du förväntas förvara de stenciler du får i en mapp i klassrummet. Du ska också ha med

Läs mer

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik 15 hp 2013 Konstnärlig kandidatexamen i musik, 180 hp Institutionen för klassisk musik

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik 15 hp 2013 Konstnärlig kandidatexamen i musik, 180 hp Institutionen för klassisk musik Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik 15 hp 2013 Konstnärlig kandidatexamen i musik, 180 hp Institutionen för klassisk musik Handledare: Incca Rasmusson, Cecilia Zilliacus Gudrun Dahlkvist

Läs mer

Examensarbete. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Sophie Bretschneider

Examensarbete. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Sophie Bretschneider Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Sophie Bretschneider Examensarbete Kandidatexamen 30:e maj/17.15/stora salen Sophie

Läs mer

ATT KOMPONERA SIN EGEN ETYD

ATT KOMPONERA SIN EGEN ETYD ATT KOMPONERA SIN EGEN ETYD En metod för att förbättra sin marimbateknik Martin Skoog Examensarbete inom konstnärligt kandidatprogram i musik, klassisk inriktning Vårterminen 2015 Examensarbete inom konstnärligt

Läs mer

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Victor Alsén.

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Victor Alsén. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Victor Alsén Examensarbete Kandidatexamen 8 juni 2012/ /Norges Musikkhøgskole Victor

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Four Chords Förutsägbart eller genialiskt

Four Chords Förutsägbart eller genialiskt Konstnärligt Examensarbete Four Chords Förutsägbart eller genialiskt Författare: Simon Nilsson Handledare: Tobias Rydén, Hans Erik Holgersson Examinator: David Myhr Termin: VT17 Ämne: Musik Nivå: Kandidat

Läs mer

ETT CLAVIORGANUM TILL GÖTEBORG BAROQUE

ETT CLAVIORGANUM TILL GÖTEBORG BAROQUE 24 ETT CLAVIORGANUM TILL 25 GÖTEBORG BAROQUE Intervju: Sara Michaëlsson och Magnus Haglund Text: Sara Michaëlsson Fotograf: Peter Claesson Det har gått 15 år sedan organisten Magnus Kjellson startade den

Läs mer

År 1-3 År 4-6 År 7-9

År 1-3 År 4-6 År 7-9 MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad Från början var förmodligen musik mest e7 sorts ljudskapande med rytmer och enklare melodier, men =ll slut blev musik mer och mer komplicerad och genomtänkt. Man var då tvungen a7 komma på e7 sä7 a7 skriva

Läs mer

BAROCK (när Bach dog)

BAROCK (när Bach dog) BAROCK 1600-1750 (när Bach dog) Barock=överdriven, absurd Moll och durskalor Många nya stilar Långa dekorerade melodier Orkestermusik!! Generalbas, matematiskt beräknad SAKRAL MUSIK Passion. Ett sorts

Läs mer

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Thomas Rudberg.

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Thomas Rudberg. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Thomas Rudberg Examensarbete - Thomas Rudberg, Piano Sergej Rachmaninov Pianosonat

Läs mer

Guide till rockgruppens instrument

Guide till rockgruppens instrument Guide till rockgruppens instrument Gitarr, elgitarr, bas, keyboard och trummor Detta häfte är tänkt för att du som elev ska kunna jobba självständigt med att lära dig en del om gitarr, bas, keyboard och

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL

KUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL KUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Emma Viljanen-Laurmaa INLEDNING Kunskapsstegen hjälper en (elev, vårdnadshavare, andra intresserade)

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Period för planeringen: Läsåret 2009/2010 I årskurs 4 jobbar vi med att sjunga, spela rytminstrument och gestaltning av musik med hjälp av dans/rörelse och bilder till

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR BLOCKFLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

KUNSKAPSSTEGE FÖR BLOCKFLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen KUNSKAPSSTEGE FÖR BLOCKFLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Hanna Haapamäki, Satu Parkkonen och Kimmo Absetz INLEDNING Bästa blockflöjtsvänner! Denna kunskapsstege

Läs mer

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp. Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation

Läs mer

Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.

Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Vad ska du få lära dig på musiken? Förmåga som bedöms för E för C för A Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd Eleven

Läs mer

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria.

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. MUSIKHISTORIA Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. Musikhistorieskrivningen är inte alltid en exakt vetenskap. Det har skapats

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

Delprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.

Delprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt. Musiklärarutbildningen Antagningsprov G1 Musikteori Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria

Läs mer

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

KUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen KUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Aida Salakka, MIK Marja-Helena Ojanperä, Juvenalia INLEDNING I den här så kallade Kunskapsstegen,

Läs mer

Utvärdering av ledarskapsdagen, SPIRA, 8:e oktober, 2018

Utvärdering av ledarskapsdagen, SPIRA, 8:e oktober, 2018 Utvärdering av ledarskapsdagen, SPIRA, 8:e oktober, 2018 Antal respondenter: 124 : 67 Svarsfrekvens: 54,03 % Kön Kön Kvinna 41 (61,2%) Man 26 (38,8%) Kön 1,4 0,5 35,4 % 1,0 1,0 1,0 2,0 2,0 Ålder Ålder

Läs mer

STRÅKMUSIK. Utgåvorna säljs genom Musikaliska konstföreningen. Porto och expeditionsavgift tillkommer. Beställ genom att maila mk@westelius.com.

STRÅKMUSIK. Utgåvorna säljs genom Musikaliska konstföreningen. Porto och expeditionsavgift tillkommer. Beställ genom att maila mk@westelius.com. STRÅKMUSIK Utgåvorna säljs genom Musikaliska konstföreningen. Porto och expeditionsavgift tillkommer. Beställ genom att maila mk@westelius.com. Andrejevas, Julius Duo för violino & viola spelpartitur 100:-

Läs mer

Teoriboken praktisk musikteori

Teoriboken praktisk musikteori Teoriboken praktisk musikteori 8 Använd musikens språk Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s å t ta använd musikens språk innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Lektion tre Le k t i o n f y

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR TRUMPETSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

KUNSKAPSSTEGE FÖR TRUMPETSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen KUNSKAPSSTEGE FÖR TRUMPETSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Albinus Borg, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera de

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen

KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt

Läs mer

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse.

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse. Musikhistoria Fort------------------Forntid Anna!--------------- Antiken Meddela------------ Medeltiden Rektorn att--------- Renässansen Barnen i------------- Barocken Klassen har-------- Klassicismen

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT PIANOSPEL

KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT PIANOSPEL KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT PIANOSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kristian Kauppinen, Musikinstitutet Kungsvägen Kari Tikkala, Musikinstitutet Juvenalia

Läs mer

John Cage. Bozzinikvartetten. 30 och 4 och 1 av 44. Clemens Merkel, Alissa Cheung violin. Obs! Nytt datum:

John Cage. Bozzinikvartetten. 30 och 4 och 1 av 44. Clemens Merkel, Alissa Cheung violin. Obs! Nytt datum: i samarbete med Caroli församling John Cage 30 och 4 och 1 av 44 Freeman Etudes, nr 5 (1977 80) Thirty Pieces for String Quartet (1983) paus Four (1989) 44 Harmonies, nr 20 (1976) Bozzinikvartetten Clemens

Läs mer