UTGIVEN AV CENTRALA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I VÄSTMANLAND.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTGIVEN AV CENTRALA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I VÄSTMANLAND. www.ltv.se/lk"

Transkript

1 Läkemedelsbulletinen UTGIVEN AV CENTRALA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I VÄSTMANLAND från ordföranden I DETTA NUMMER Det våras för miljön Mars är ju traditionellt den första vårmånaden och kanske någon trogen läsare uppfattar vårt marsnummer av Bulletinen som ett tidigt vårtecken. Det verkar dock som kung Bore, bland annat av miljöskäl, inte kommer till oss förrän framåt februari nuförtiden och stannar betydligt kortare än förr. Även miljöfaktorer relaterade till läkemedel har uppmärksammats under senare år, kunskaperna växer men är fortfarande begränsade. Med början 2006 miljöklassficeras vissa läkemedel. Principerna för detta kan man bland annat läsa om på Fass.se. Länkar kring läkemedel och miljö finns även på Centrala läkemedelskommitténs hemsida. Idag vägs vanligtvis inte miljöaspekter in i valet av läkemedel men kanske blir det en realitet i framtiden. Som ett första steg i informationsarbetet kring miljö och läkemedel har Centrala läkemedelskommittén detta som en punkt under ett internat i maj för expertgrupperna. Från och med 1 januari 2007 finns en Läkemedelsenhet i Landstinget Västmanland med t.f. chef Bo Göransson. Några av enhetens uppgifter är bland annat att vara Fimpa rökning Smärtseminarium LOK om Acomplia arbetsutskott till Centrala Läkemedelskommittén samt att vara stödfunktion till sjukvårdens verksamheter vid uppföljning av läkemedelsförskrivning och läkemedelskostnader. Den nya Läkemedelsenheten presenteras på Centrala läkemedelskommitténs hemsida Det finns flera skäl till att Lena Steinholtz skriver i mars-bulletinen om metoder för att få rökare att sluta röka. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv torde åtgärder mot rökning vara en av de viktigaste ansatserna för samhället inklusive sjukvården. Nya läkemedel för rökavvänjning har registrerats. Dessa kan rätt använda vara en värdefull hjälp för den enskilde på vägen till ett rökfritt liv men farmakologisk terapi är bara ett komplement till andra stödåtgärder. Sjukvården är tämligen effektiv med till exempel lipidsänkning och blodtrycksreduktion vid kardiovaskulär prevention men inte lika strukturerat effektiv i sina insatser mot riskfaktorn rökning. I artikeln påpekas att även enkla åtgärder ger effekt som till exempel att alla inom sjukvården regelmässigt frågar patienten om rökvanor, om önskan att sluta röka samt ger tips om råd och stöd. Arbetet med 2008 års lista för rekommenderade läkemedel har startat. I år kommer expertgruppsarbetet även att omfatta ett internat med möjligheter till att göra en del av detta arbete under schemalagd tid. Ett beslut att inrätta ett regionalt läkemedelsråd inom Uppsala-Örebro regionen har nyligen tagits av samverkansnämnden för de sju landstingen i regionen. Ordförandena i dessa landstings läkemedelskommittéer har fått i uppdrag att vidareutveckla strukturen för ett regionalt läkemedelsråd. De lokala läkemedelskommittéerna kommer att ha en fortsatt och oersättlig roll för den lokala förankringen av arbetet med läkemedel. Syftet med det regionala läkemedelsrådet är att vara en stödfunktion i detta arbete till exempel i framtagande av bakgrundsinformation, utbildningar och utvecklingsarbete. Den populära skriften FAS UT från Västerbottens läkemedelskommitté har kommit ut i en utökad version FAS UT2. Skriften tar upp olika praktiska aspekter på interaktioner, polyfarmaci, riskläkemedel samt den ibland inte helt lätta konsten att ompröva och vid behov avsluta läkemedelsbehandling. Centrala läkemedelskommittén har för avsikt att distribuera den till vårdcentraler och klinikbibliotek samt hoppas att kunna lägga ut en elektronisk version med tillgång via vår hemsida. Läsning rekommenderas. LARS LÖÖF Ordförande, Centrala Läkemedelskommittén i Västmanland ÅRGÅNG 9 NUMMER 1 MARS 2007

2 Fimpa rökning - metoder vid rökavvänjning Tobak utgör den enskilt största hälsorisken i Sverige och är en av de stora orsakerna till skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Rökningen är den riskfaktor som står för den största andelen av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Rökavvänjning är den mest kostnadseffektiva åtgärden inom sjukvården. Det finns inget annat område där förebyggande åtgärder får så stora hälsoeffekter som när det gäller rökning. Det finns alltså mycket goda skäl för hälso- och sjukvården att öka sina insatser för tobaksprevention. Rökning bör betraktas som en kronisk sjukdom av samma dignitet som hypertoni eller höga blodfetter. Alla inom sjukvården bör regelmässigt fråga patienten om rökvanor och om önskan att sluta röka. METODER FÖR BEHANDLING AV TOBAKSBEROENDE Motivationsbehandling Råd och stöd ska alltid ges. Enbart stödsamtal leder till att mellan 5-20% blir rökfria. Rökavvänjning bedrivs idag i närsjukvårdens regi vid fyra centrala enheter i länet. Enheterna finns i Köping, Fagersta, Sala och Västerås och det gemensamma telefonnumret dit är Om ytterligare hjälp önskas kan alla vårdgivare remittera patienter till Rökavvänjningsmottagningen på Lungmottagningen vid Centrallasarettet i Västerås. Även Folktandvården arbetar med rökavvänjning. Nikotinersättningsmedel Om läkemedelsbehandling ges ska den alltid kombineras med stödsamtal för att öka möjligheterna att sluta röka. Det brukar vara lämpligast att testa nikotinläkemedel som den första insatsen tillsammans med stödsamtal. Eftersom nikotinläkemedel är receptfria har många redan testat dem och misslyckats därför att nikotinläkemedlet använts på felaktigt sätt, för låg dos eller för kort behandlingstid. Ofta blir en ordination i form av ett recept tillsammans med stödsamtal en tydligare signal till rökaren att göra ett allvarligt försöka till rökstopp. Nikotinläkemedel på recept är momsbefriat och gör att vissa förpackningar blir billigare för patienten än om de köps utan recept. Vid bruk av nikotinläkemedel bryts tobaksberoendet i två steg, först rökvanan och sedan själva nikotinberoendet. Idag finns många olika administrationsformer; tuggummi, plåster, nässpray, sublingual tablett, sugtablett och inhalator. Alla utom nässprayen är receptfri. Effekten är likartad i regel en fördubbling av utsikten att lyckas och ju mer stödjande samtal, desto bättre effekt. De vanligaste biverkningarna är yrsel, huvudvärk, illamående, muntorrhet och irritation i munhåla och svalg. Biverkningarna kan hanteras med byte av administrationsform. Dosen nikotin är lägre än från cigaretten och dessutom slipper rökaren att få i sig mer än 4000 andra mer eller mindre giftiga ämnen! FAKTA RÖKNING Rökningen dödar årligen mer än 7000 människor i Sverige Rökningen kostar samhället 26 miljarder årligen Rökare förkortar sitt liv med 7-8 år och varannan rökare dör i förtid Rökare har 8 sjukdagar mer per år än icke-rökare 2

3 Rökavvänjning är den mest kostnadseffektiva åtgärden inom sjukvården. Det finns inget annat område där förebyggande åtgärder får så stora hälsoeffekter som när det gäller rökning. Centralt verkande läkemedel Om rökaren misslyckas med att bli rökfri med nikotinläkemedel kan man erbjuda hjälp med läkemedlet Zyban (bupropion) eller det nya läkemedlet Champix (vareniklin). Zyban (bupropion) är ett rabattberättigat andrahandsmedel som inte ska förskrivas utan att nikotinläkemedel prövats först. Zyban dämpar röksug och abstinensbesvär genom att påverka dopaminnoradrenalinomsättningen i hjärnans belöningssystem. Motivationsbehandling ska alltid ges tillsammans med Zyban. Zyban måste skötas mycket strikt eftersom det är ett potent läkemedel med kontraindikationer, möjliga interaktioner och biverkningsrisker. Dygnskostnaden för Zyban är cirka 19 kronor. Nio veckors behandling kostar kronor, Zyban är rabatterat och ingår i läkemedelsförmånen. Champix (vareniklin) är ett nytt läkemedel för rökavvänjning som blockerar nikotinreceptorerna, vilket innebär att "belöningskänslan" av att röka uteblir. Vanligaste biverkningarna är illamående, som förekommer hos en tredjedel av användarna. Andra biverkningar är sömnbesvär, mardrömmar, huvudvärk och mag-tarmbesvär. I studier har 11 procent avbrutit behandlingen på grund av biverkningar. Dygnskostnaden för Champix är cirka 28 kronor. En 12-veckors behandling kostar kr och ingår i mars 2007 inte i läkemedelsförmånen. Läkemedelsverkets värdering Champix innebär en ny behandlingsprincip vid rökavvänjning och kan därför vara ett värdefullt tillskott, men bör tills vidare betraktas som ett andrahandsmedel på grund av mindre känd biverkningsprofil jämfört med de nikotininnehållande medlen. Jämförelse Vilken är effekterna av de olika rökslutarmetoderna? En ungefärlig uppskattning finns i tabellen men direkta jämförelser är svåra att göra. Andel rökfria efter ett år Spontanslutar: 2-3% Läkare frågar: 5-6% Motiverande stödsamtal 5-20% Nikotinersättningsmedel: 7-14% Zyban (bupropion): studier 16% (placebo 9%) Champix (vareniklin): studier 22% (placebo 9%) Rökavvänjningsklinik: inkl. läkemedel 35-40% Övriga hjälpmedel Det finns flera web-baserade program för rökavvänjning, länkarna till dessa kan man hitta via Man kan också ringa Sluta-Röka-Linjen eller det gemensamma telefonnumret till Landstinget Västmanlands rökavvänjningsenheter i Köping, Fagersta, Sala eller Västerås LENA STEINHOLTZ Överläkare Lungsektionen 3

4 MINNESANTECKNINGAR FRÅN Smärtseminarium FEBRUARI 2007 Fredagen den 2 februari 2007 ordnade läkemedelskommittén ett seminarium om smärta och smärtbehandling. Att just smärta blev temat denna gång beror på önskemål som framförts till våra informationsläkare Inge Eriksson och Moa Vlastós i samband med deras besök ute i verksamheterna. Det nu aktuella smärtseminariet hölls på Centrallasarettet för läkare främst inom slutenvården och övriga med intresse för ämnet. Annica Rhodin, tidigare smärtläkare i Västerås, numera överläkare på smärtkliniken Akademiska Sjukhuset i Uppsala var moderator. Annica konstaterar i introduktionen att en utveckling av smärtbehandlingen har skett både vad gäller synen på patienten och behandlingsmöjligheter, men att det fortfarande är svårt att behandla smärta rätt. Psykosomatisk smärtutredning nyckel till framgångsrik behandling Mats Rothman, överläkare och ortoped, Enheten för Psykosomatisk medicin (EPM) i Västerås Patienter med långvarig smärta tillhör en grupp med ofta medicinskt oförklarliga symtom, där den vanliga medicinen inte räcker till för att hantera sjukdomen. Det räcker inte att bara se de medicinska symtomen, man måste också ta med patientens bild av smärtan och patientens upplevelser. Utredning av psykosomatiska smärtproblem är ett teamarbete, där många olika professioner träffar och pratar med patienten i flera steg. Fokus ligger här inte enbart på diagnos eller vilka symptom det rör sig om utan framför allt på vem som har symtomen. Detta är en terapeutisk process över tid, med återkopplande möten, som också utgör underlag för fortsatta åtgärder såväl medicinska som icke-medicinska. Efter avslutad utredning går patienten antingen till behandling inom enheten (oftast gruppbehandling) eller tillbaka till sin ordinarie läkare. Man har på EPM i en randomiserad studie följt ett antal patienter, och konstaterat vid uppföljning efter 15 månader att de som genomgått utredningen upplever signifikant minskning av muskelsmärta samt stresspåverkan. Icke-rökare får signifikant lägre värden vid självskattning av depression efter utredningen jämfört med kontrollgruppen. Vid behandling av akut smärta fungerar ofta läkemedel bra, men ju längre smärtan pågår desto sämre fungerar läkemedel. I det läget är det viktigt med kommunikation, att mötet med patienten är med fokus på patienten och att patientens affektiva konflikter kommer med i bedömningen. 60% av kvinnor och 20% av män med kronisk smärta har varit utsatta för övergrepp under barndomen eller i vuxen ålder. Det finns även en genetisk sårbarhet för livsstress och depression, som påverkar hur vi reagerar vid olika traumatiska händelser i livet och som även påverkar hur vi reagerar på och hanterar smärta. Smärtmottagningen Västerås Carl-Johan Sandvik, överläkare smärtmottagningen i Västerås Smärtmottagningen bemannas av två algologer (smärtspecialister) på deltid, förutom Carl-Johan även Peter Kobosko, dessutom sjuksköterskor, sjukgymnast och undersköterskor. Smärtmottagningen är lokaliserad till operationskliniken invid dagkirurgins lokaler. Arbetet har en anestesiologisk inriktning, där läggs blockader och genomförs mindre kirurgiska ingrepp. Verksamhet sker enbart dagtidmen det finns några sängplatser för behandlade patienter som behöver en stunds vila efter behandling. Här finns också samtalsrum, där patienten tas emot för ingående samtal inför eventuell behandling. Patienter från hela länet kommer hit, vanligen remitterade från primärvården. Mottagningen fungerar som en konsult, efter utredning och behandling går patienten tillbaka till remitterande läkare. Det är vanligtvis patienter med långvarig smärta som remitteras till smärtmottagningen. Cancerrelaterad smärta hanteras normalt via onkologen eller den avancerade hemsjukvården. Vanliga frågeställningar är postherpetisk neuralgi, diabetesrelaterad neuropati, muskuloskeletal smärta (vanligast) samt fibromyalgi. Före första besöket får patienten ett smärtformulär med bland annat frågor om smärtan, tidigare behandling och dess effekt samt en schablon, där olika typer av smärta fylls i på en schematisk bild av kroppen. Vid nybesök avsätts gott om tid, en diskussion om vidare handläggning och behandlingsstrategi sker tillsammans med patienten. I utredningen ingår ett antal sensoriska test och diagnostiska blockader för att i första hand ta reda på om det rör sig om nociceptiv eller neurogen smärta. Idiopatisk och psykogen smärta är mera ovanligt. Olika behandlingsstrategier kan vara ändring av läkemedelsbehandling (in- eller utsättning) olika typer av blockader eller infusion av smärtlindrare, men även icke farmakologisk behandling. Smärtbehandling hos äldre Peter Kobosko, överläkare smärtmottagningen i Västerås Dokumentation om smärta och smärtbehandling hos äldre är mycket begränsad. I studier kring NSAID-behandling var endast 700 av sammanlagt över 65 år och ingen över 85 år. En minskning av förekomsten av flera vanliga typer av långvarig smärta som till exempel huvudvärk, fibromyalgi och ryggvärk kan ses efter års ålder. Det har också visats att patienter med låg kognitiv förmåga får mindre smärtstillande behandling är kognitivt friska. Smärtbehandling hos äldre är en utmaning, man måste samtidigt hantera andra samexisterande sjukdomar, ofta ett ändrat smärtsvar, Annica Rhodin och Carl-Johan Sandvik i samtal med kommitténs ordförande Lars Lööf. Inge Eriksson och Mats Rothman. Pausmingel. 4

5 en förändrad känslighet för läkemedel med större risk för biverkningar och ofta en mängd olika läkemedel med ökande risk för interaktioner. Konfusion hos äldre är inte ovanligt, risken ökar vid hög ålder, samtidig demens eller depression, behandling med läkemedel med antikolinerg effekt, samt vid obehandlad smärta. Morfin - välsignelse eller förbannelse Annica Rhodin, överläkare smärtkliniken, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Annica inleder med att belysa problemen med opioider med hjälp av fallbeskrivningar där behandlingen gått fel, och fortsätter med andra aspekter på smärtbehandling med opioider. Gamla myter om morfin som - alla som använder morfinpreparat blir beroende - analgesi sker alltid till priset av sedering - det finns alltid risk för andningsdepression Ersätts till viss del av nya myter - när morfin ges för smärtlindring förekommer ej beroende, miss bruk eller biverkningar - all svår smärta kan lindras bara dosen är tillräckligt stor - alla smärtpatienter har rätt att få morfin. Synen på morfin har ändrats, från stor restriktion till en friare behandling, dock är underbehandlingen - speciellt hos äldre - omfattande. När det gäller biverkningar försvinner de tidiga ofta vid kronisk användning (dock ej obstipation) däremot har man uppmärksammat en typ av sena biverkningar, De dyker upp efter lång tids behandling, i form av kraftiga svettningar och depression, troligen beroende av en endokrin dysfunktion. Det är viktigt att ta hänsyn till missbruksproblemet och att ha det med i helhetssynen. Annica gick också igenom för- och nackdelar med olika opioidpreparat. Seminariet avslutades med en frågestund. Några av frågorna hittar du tillsammans med minnesanteckningar och OH-presentationer på vår hemsida Där hittar du också länkar till SBU:s rapport om Metoder för behandling av långvarig smärta. Smärtseminarium för primärvården Under vecka 8 genomfördes två utbildningseftermiddagar riktade mot primärvården. Tillsammans med division Närsjukvårds fortbildningsråd anordnade Centrala Läkemedelskommittén två tillfällen som tog upp smärtpatienten. Även här medverkade Annica Rhodin tidigare smärtläkare i Västerås, numera verksam på smärtkliniken Akademiska sjukhuset i Uppsala. Tillsammans med Moa Vlastós familjeläkare i Sala presenterades en typisk patient med smärtproblematik som de båda har mött och behandlat under de senaste 15 åren. Annica gick också igenom den nya kunskap man kommit fram till under de senaste årens smärtforskning. Läkemedel i praktiken rapport från en deltagare Jag hade nöjet att för Läkemedelskommitténs räkning, som medlem i expertgruppen Äldre och läkemedel, delta i en givande kurs i Uppsala i oktober i fjol. Kursen Läkemedel i praktiken - biverkningar och polyfarmaci, för läkare i Uppsala/Örebroregionen anordnades av Uppsala Universitet i samarbete med Läkemedelskommittén i Uppsala län. Flera givande föreläsningar och debatter gjorde att man kände sig nöjd och fullmatad med information efter de två kursdagarna. Bakgrunden till utbildningen är, att man som läkare alltid måste vara beredd att väga sjukdomens svårighetsgrad mot ett läkemedels positiva och potentiellt negativa effekter. De tidiga positiva effekterna blir vi oftast väl informerade om, medan biverkningar, interaktioner och långsidiga negativa effekter ofta inte är fullständigt kända. Barn och gamla är många gånger underrepresenterade i de kliniska prövningarna, och löper därmed större risk att drabbas av okända effekter av läkemedelsbehandling. Kunskaper om biverkningar och risker med polyfarmaci behöver spridas på ett nyanserat sätt. Polyfarmaci Utbildningen inleddes med att apotekaren Ulrika Gillespie och Akademiska sjukhusets chefläkare tillika överläkare i klinisk farmakologi Torbjörn Söderström redogjorde för polyfarmaci som begrepp och gav praktiska exempel på både rationell och irrationell polyfarmaci. Risken för interaktioner med två läkemedel är 6%, med fyra läkemedel ca 50%, och med åtta läkemedel närmare 100%. I mindre grupper diskuterades bland annat så kallade förskrivningskaskader >>>> fortsättning 5

6 Läkemedel i praktiken fortsättning som vanliga orsaker till polyfarmaci hos äldre, till exempel NSAID -> hypertoni -> blodtrycksmedicin Primperan -> parkinsonism -> L-Dopa Ca-blockare -> ödem -> furosemid Tiazid -> gikt -> NSAID -> en till blodtrycksmedicin Rinexin -> urinretention -> alfablockare En annan viktig sak som poängterades var att läkemedel hos äldre ofta ger biverkningar som simulerar den konventionella bilden av hur det är att bli gammal: ostadighet, yrsel, fall, konfusion, utmattning, sömnlöshet, sömnighet, depression, inkontinens, illamående m m. Vi diskuterade hur man skulle hantera polyfarmaci, med till exempel prioritering avseende sjukdomarnas allvarlighet, tydliga terapeutiska mål, individanpassad terapi mm. Man kan ta hjälp av checklistor (bra på äldreboenden), interaktionsdatabaser, kvalitetsindikatorer, utsättningshjälpmedel (FAS UT) m m. Viktigt är att det från huvudmännen skapas tid och förutsättningar för dessa viktiga och kostnadsbesparade åtgärder! Terapirekommendationer för äldre Landstinget i Uppsala län har givit ut terapirekommendationer för äldre och läkemedel, där man går igenom vad som händer i kroppen vid normalt åldrande, till exempel att njurfunktionen och leverblodflödet minskar, att andelen kroppsfett ökar, att antikolinerga medel kan ha en större inverkan och att kroppen har sämre kompensatoriska mekanismer. Man går sedan igenom terapirekommendationer hos äldre vid några vanliga problem, exempelvis förstoppning, smärta, hjärtsvikt, demenssjukdomar, konfusion, sömnstörning, depression, m m. Man ger också konkreta råd om vad man som läkare bör tänka på vid förskrivning av dessa tillstånd. Vilka läkemedel bör väljas i första hand, vilka bör undvikas osv. Man går också igenom apodossystemet med dess för- och nackdelar. Dessutom ges tips på metoder för kvalitetssäkring, t ex kvalitetsbokslut, audit, följsamhet till rek-listan, läkemedelsgenomgång med farmaceut, jämförelse med andra äldreboenden, Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelterapi m m. En intressant debatt kring dessa problemområden leddes av docent Kerstin Hulter Åsberg, ordförande i Läkemedelskommittén i Uppsala län. Biverkningsrapporter med mera Professor Marja-Liisa Dahl ledde sedan en diskussion kring läkarens roll vid biverkningsrapportering. Vi fick en uppdatering kring vad en läkemedelsbiverkan egentligen är, vem som skall rapportera, hur man gör i praktiken, var blanketterna finns (www.lakemedelsverket.se), vad som skall rapporteras osv. STRA X FÖRE JU L 2006 KOM DET TA PR E S S M E DDEL ANDE Acomplia (rimonabant) - nytt läkemedel vid övervikt Återhållsam förskrivning av nytt läkemedel för behandling av övervikt och fetma, främst på grund av risk för depression. Det nya läkemedlet Acomplia (rimonabant) för behandling av övervikt och fetma bör på grund av begränsad effekt och risk för biverkningar, särskilt depression, användas återhållsamt och med noggrann uppföljning. Behandling med rimonabant måste kombineras med kostomläggning och fysisk aktivitet. Systematisk kontroll av effekten bör ske enligt samma strategi som föreskrivs för de alternativa läkemedlen Xenical och Reductil: följ upp effekten var fjärde vecka i början av behandlingen och avbryt behandlingen om viktminskningen är mindre än fem procent efter tre månader. 6

7 BHV-överläkare Björn Wettergren gick igenom vilka fallgropar som finns när det gäller läkemedelsbehandling av barn. Barbro Gerdén från Läkemedelsverket berättade om vad som gäller för naturläkemedel, homeopatika, kosttillskott m m när det gäller biverkningar, interaktioner och rapportering. Kerstin Hulter Åsberg informerade också om vad som händer när en patient får en läkemedelsskada, och gav praktiska exempel från Läkemedelsskadenämndens arbete. Husläkaren Åke Schwan, som också är informationsläkare i Landstinget i Uppsala län, ledde en diskussion kring hur och när man kan avstå från att använda läkemedel. Vilka alternativ finns och vilka vinster kan uppnås, till exempel med information, motiverande samtal och motion. Sammanfattningsvis var det ett par givande dagar i Uppsala, och kursen kan varmt rekommenderas för läkare som är intresserade av läkemedelsfrågor överhuvudtaget, och inte minst för läkare som arbetar på särskilda boenden ofta med äldre patienter. Hos dessa patienter som ofta har flera behandlingskrävande sjukdomar, och där det uppstår lätt polyfarmaci, inte minst om det är apodos med i spelet. Läkare och apotekare i läkemedelskommittéer är en självklar målgrupp. Barn och gamla är många gånger underrepresenterade i de kliniska prövningarna, BORIS KLANGER Familjeläkare, LäkarGruppen Rimonabant medför risk för psykiska biverkningar, särskilt depression och ångest, och långtidseffekterna är inte kända, varför preparatet bör förskrivas med stor återhållsamhet. Genom detta uttalande vill LOK stödja de beslut som tagits av Läkemedelsverket och Läkemedelsförmånsnämnden angående Acomplia (rimonabant) och bidra till att göra dem allmänt kända. KERSTIN HULTER ÅSBERG ordförande i LOK, organ för Läkemedelskommittéerna i Sverige genom LARS LÖÖF Ordf. CLK Västmanland Läkemedelsförmånsnämnden har beslutat att Acomplia (rimonabant) ska ingå i läkemedelsförmånen vid behandling av patienter med BMI >35 eller med BMI >28 vid samtidig förekomst av diabetes typ 2 eller höga blodfetter. BMI = vikten (kg) / längden (m) x längden (m). Någon enhetlig definition av höga blodfetter föreligger ej. Dygnskostnaden är cirka 22 kr (= kr/person och år). I studier har man sett en genomsnittlig viktnedgång på 6,5 kg för dem som fått rimonabant jämfört med 1,6 kg för dem som fått placebo. Några riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom påverkas positivt i viss mån av preparatet, t ex det goda kolesterolet ökar (0,1 mmol/l), triglyceriderna minskar (0,2 mmol/l), midjemåttet minskar (i genomsnitt 4 cm), insulinkänsligheten ökar och HbA1C förbättras hos patienter med diabetes mellitus med 0,7 procentenheter. Däremot vet man ännu inte om detta leder till minskad sjuklighet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Först år 2011 beräknas sådana resultat föreligga. En studie följde patienter som först behandlats under ett år med rimonabant. Därefter fick hälften fortsätta med preparatet och den andra hälften fick placebo. De som fick placebo återgick till sin ursprungsvikt eller ökade i vikt jämfört med dem som fick rimonabant hela tiden. Effekten är således ej bestående och långtidseffekterna oklara. De vanligaste biverkningarna med rimonabant har varit psykiska (depression, ångest, sömnstörning) och mag-tarmproblem (illamående, diarré). Trots att patienter med tidigare eller pågående depression uteslutits ur studierna förekom depressiva tillstånd hos 7,8 procent av de som behandlats med rimonabant jämfört med 4,6 procent för de placebobehandlade under första studieåret. I genomsnitt avbröt ca. 40 procent av dem som deltog i studierna i förtid av olika skäl, vilket gör att resultaten måste tolkas med försiktighet. FAKTABAKGRUND KOMMENTAR FRÅN EXPERTGRUPPERNA Expertgruppen Hjärta-Kärl och Lena Bixo från expertgrupp Diabetes instämmer i LOK-gruppens uttalande. Det är viktigt att behandlingen följs upp om beslut tas att prova Acomplia. Under de två första månadernas försäljning november och december 2006 i Västmanland kan vi se en viss omfördelning av förskrivningen från orlistat och sibutramin till rimonabant, men också en total ökning av förskrivna dygnsdoser för dessa medel, i januari har ökningen stannat till. Orlistat och sibutramin minskar något, redan i december den andra försäljningsmånaden har rimonabant passerat orlistat i antal förskrivna dygnsdoser och närmar sig sibutramin. Tendensen ser i stort sett likadan ut för Sverige totalt. Ni som förskriver rimonabant, följ upp behandlingen, var uppmärksam på psykiska biverkningar och observera de gränser som gäller för förskrivning med förmån. 7

8 Fråga ULIC! Tillhör du en av dem som har skickat frågor till Läkemedelsinformationscentralen i Uppsala (ULIC), och är nyfiken på vad andra frågat. Nu finns det att läsa på vår hemsida klicka på bilden där det står för Dig som arbetar med läkemedel, och välj sedan rubriken Läkemedelsinfo/ULIC. Där hittar du dels direktlänkar till ULIC:s hemsida med frågeformulär, men också ett utdrag av de frågor som skickats in under PRODUKTION: M.A.O. FORM: BILD & FORMGIVNING Generikabyten i Västmanland 2006 Den substans som minskat mest i kostnad under 2006 är sertralin, där landstingets kostnader har minskat från 7,7 till 1,9 miljoner kronor, samtidigt som förskrivningen ökat med 9 % (räknat på DDD). Patentet på sertralin (Zoloft) gick ut i november Även kostnaderna för amlodipin har minskat kraftigt i och med introduktion av generika i mars 2006, kostnaderna har minskat från 6,3 till 1,7 miljoner trots en ökat förskrivning på 6 %. Kostnaderna för metoprolol har minskat med 20 %, (ca 1 miljon kr) med i princip oförändrad förskrivning. Andra substanser där generika-konkurrensen bidrar till sänkta kostnader är terbinafin, mirtazapin, citalopram och simvastatin. Totalt har de byten som utförts på apoteken inneburit en inbesparing på ca 30 miljoner kronor i Västmanland under Summan är uträknad som skillnaden mellan vad som förskrivits och vad som expedierats. Förutom direkt utbytbara preparat kan man också se en förskjutning inom vissa läkemedelsgrupper, till exempel bland protonpumpshämmare, där lansoprazol, pantoprazol och rabeprazol minskar medan omeprazol ökar. Bland ACE-hämmarna ökar generika enalapril och ramipril medan övriga ACEhämmare minskar. Kvalitetsindikatorer för läkemedelsanvändning Som en introduktion till ämnet bjöd Centrala Läkemedelskommittén in expertgrupper, LKmedlemmar, versamhetschefer och ekonomer till ett möte den 14 februari. Apotekare Björn Wettermark belyste möjligheter och problem med kvalitetsindikatorer och gav bland annat ett tydligt råd. Fundera noga på hur mått och mål ska användas och vem som ska formulera dem. Några exempel på hur man arbetar med mål och mått för läkemedelsförskrivning fick vi från Halland av apotekare och läkemedelschef Björn Johansson. Där arbetar man mycket med öppna jämförelser. Även i Östergötland är öppenheten stor när man jämför olika mottagningar enligt med dr Mikael Hoffman samordnare i läkemedelsfrågor i Östergötland, även ordförande i Östergötlands läkemedelskommittén. Varje verksamhet ansvarar själva för att sätta sina mål. Från Västernorrland berättade ekonom och läkemedelschef Leif Ståhl tillsammans med familjeläkare och läkemedelskommitténs ordförande Eva Johansson om hur man arbetar med incitament. Om mottagningen uppnår fyra av sex centralt uppsatta mål utbetalas en bonus att fritt användas av personalen. Mötet avslutades med gruppdiskussioner där det fördes diskussioner utifrån vem ska sätta målen, vilka mål och mått som kan sättas, hur ska de förankras, och om de ska kopplas till ett incitament. Några rätta svar finns inte, men Läkemedelskommittén räknar med att forsätta diskussionerna i första hand med expertgrupperna och arbeta vidare med frågan. Vad är en kvalitetsindikator? Läs mer i Läkartidningen nr 45 och 46, Fosamax = Alendronat Efter ett antal överklaganden och patenttvister mellan MSD som tillverkar Fosamax och generikafabrikanter har nu efter en dom i kammarrätten beslutats att MSD:s Fosamax är utbytbart mot Alenat, Alendronat Merck NM och Alendronat TEVA. Det finns ytterligare generikafabrikanter där utbytet fortfarande ligger under rättslig prövning. För de recept där Fosamax förskrivits kommer apoteket att expediera billigast tillgängliga generika enligt ovan. Nästa gång du skriver nya recept, skriv gärna Alendronat. Kostnaden för generika är ca 56% av Fosamax enligt mars månads priser. Icke utbytbara generika Ovanstående notiser tar upp hur förskrivning av generika kan minska kostnaderna. Det finns ytterligare några preparat med generikaalternativ till lägre pris som av olika anledningar inte är utbytbara. Läkemedelskommittén kommer att arbeta för en ökad förskrivning av generika även i dessa fall, även för preparat som inte tillhör basläkemedelslistan. Några exempel är Neurontin gabapentin, Remeron-S mirtazapin och Lamictal lamotrigin. I flera av fallen kan man mer än halvera kostnaden både för patient och landsting genom att förskriva generikapreparaten. Ytterligare information kommer att skickas ut samt publiceras på vår hemsida REDAKTIONSKOMMITTE: Lars Lööf, Carina Westberg, Inge Eriksson, Ingela Gerdland REDAKTÖR: Carina Westberg, CLK, Eriksborg, Västerås TELEFON: E-POST:

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006)

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 (1)6 Dokumentbeskrivning: Bilaga 1 till Pilotprojekt TLV Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Bilaga 1:2 Definition Enligt TLV`s subventionsbeslut ska Champix förskrivas

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

tobaksberoende Allmänna synpunkter

tobaksberoende Allmänna synpunkter Tobaksberoende tobaksberoende I första hand nikotinersättningsmedel I andra hand vareniklin Champix Allmänna synpunkter Tobaksberoende orsakat av rökning leder till komplikationer i flera olika organsystem.

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om att Nicorette, depotplåster ska ingå i läkemedelsförmånerna.

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om att Nicorette, depotplåster ska ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämndes

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Bipacksedel. Nicorette Inhalator 10 mg inhalationsånga, vätska

Bipacksedel. Nicorette Inhalator 10 mg inhalationsånga, vätska Observera att läkaren kan ha ordinerat läkemedlet för annat användningsområde och/ eller med annan dosering än angiven i bipacksedeln. Följ alltid läkarens ordination och anvisningarna på apoteksetiketten.

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009 Sluta röka 21 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Det lönar sig alltid att sluta röka Att sluta röka börjar med ett beslut. Ju bättre Du känner Dina egna rökvanor och -behov och ju mer Du motiverar Dig själv

Läs mer

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre ATT MÅ BRA med läkemedel även när du blir äldre Läkemedlet i den åldrande kroppen Läkemedel kan intas på olika sätt och förs som regel av blodet till de platser där verkan ska ske. Så småningom utsöndras

Läs mer

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Halland 2011-12-15 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordförande i Psykologer mot Tobak Barbro.holm-ivarsson@telia.com www.psykologermottobak.org

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om läkemedelsförmåner m.m.; SFS 2002:687 Utkom från trycket den 16 juli 2002 utfärdad den 4 juli 2002. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NiQuitin 4 mg komprimerad sugtablett Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Dette läkemedel är receptfritt. NiQuitin

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning Rökning och rökavvänjning -sjuksköterskans roll Lena Sharp, leg ssk, Med Dr, Områdeschef Karolinska universitetssjukhuset Onkologkliniken, strålbeh avd Cancersjukdom och rökning 10 000 cancerfall/år i

Läs mer

Läkemedel vid rökstopp

Läkemedel vid rökstopp Läkemedel vid rökstopp I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Vad innehåller Nicorette medicinskt tuggummi? Nicorette tuggummin är sockerfria finns i fyra olika smaker. 1 juni 2005.

Vad innehåller Nicorette medicinskt tuggummi? Nicorette tuggummin är sockerfria finns i fyra olika smaker. 1 juni 2005. 1 juni 2005 Nicorette Pfizer Medicinskt tuggummi 2 mg (ofärgad) Medel vid nikotinberoende Aktiv substans Nikotinresinat Välj förpackning och språk för Nicorette : Välj form Gå direkt till: Välj rubrik

Läs mer

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Bollnäs 121017 Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Sveriges största privata apotekskedja Omregleringen 8 februari 2010:

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-05-03

BESLUT. Datum 2012-05-03 BESLUT 1 (5) Datum 2012-05-03 Vår beteckning SÖKANDE CNSpharma AB BOX 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

En stark cigarr i ändtarmen kunde prövas som muskelavslappande,

En stark cigarr i ändtarmen kunde prövas som muskelavslappande, En överarmsamputation kunde (Larrey) klara på en minut. Efter slaget vid Borodino utförde han 200 amputationer, av armar och ben, på 24 timmar. Snabbheten var viktig, eftersom det inte fanns några möjligheter

Läs mer

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvård

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, Lungsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer