Idrott, alkohol och tobak bland ungdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Idrott, alkohol och tobak bland ungdom"

Transkript

1 Idrott, alkohol och tobak bland ungdom vanor, effekter och behovet av policy Budskapet att idrott och alkohol inte hör ihop har sedan lång tid tillbaka förmedlats av idrottsrörelsen. De flesta känner nog igen Systembolagets kampanj Spola kröken som genomfördes tillsammans med idrottsrörelsen, där alkoholens negativa inverkan på den fysiologiska prestationsförmågan framhävdes. Men hur ligger det till idag? Och hur är det med rökningen? Frågan vi ställde oss var huruvida idrottande ungdomar dricker mindre alkohol och röker mindre jämfört med de ungdomar som inte idrottar? Jörgen Stark Hjärt-lungfonden Anders Romelsjö Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning, Stockholms Universitet Idrottsrörelsen har makt Den svenska idrottsrörelsen engagerar många barn och ungdomar och har stor potential att förmedla positiva budskap. I en undersökning utförd 1998 av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Riksidrottsförbundet uppgav 56 procent av pojkarna och 45 procent av flickorna i åldrarna att de var aktiva i en idrottsförening (Riksidrottsförbundet, 2002a). Varje vecka leds och influeras dessa av drygt ledare och tränare. De allra flesta av dessa arbetar helt ideellt, och värdet av deras insatser har beräknats till cirka 14 miljarder kronor per år (Riksidrottsförbundet, 2002b). Ovanstående är imponerande siffror som visar att idrottsrörelsen i allra högsta grad engagerar många människor. Elitidrottarna, med sina åsikter och beteenden, har som idoler stor betydelse för ungdomarnas eget beteende. Dessa fixstjärnor exponeras ofta i media och mycket av det de gör och säger, positivt som negativt, har sannolikt stor påverkan på barnen och ungdomarna. Emellertid kan de mest inflytelserika idolerna finnas på betydligt närmare håll. I den egna hemstaden är det ofta spelarna i det lokala A-laget som är stjärnorna, och dricker de sig fulla på årsfesten eller för att fira segern i derbyt, är de idrottsintresserade ungdomarna oftast väl medvetna om det. Engström konstaterar i en undersökning att "Genom sin omfattning och popularitet bland barn och ungdom framstår den organiserade idrotten i sig som en betydelsefull uppfostringsmiljö för många barn, kanske den mest inflytelserika näst efter familjen och skolan" (Engström, 1989, s 9). Idrottsrörelsens attraktion och omfattning innebär ett stort ansvar, men medför samtidigt ett ypperligt tillfälle att förmedla en inställning som bland annat säger att alkohol och idrott inte hör ihop. Den undersökning som ligger till grund för denna artikel bygger på rapporten Skolelevers drogvanor Syftet med undersökningen var främst att analysera skillnader i alkohol- och tobaksvanor relaterat till medlemskap i idrottsförening och frekvens av träning hos elever i årskurs 9 samt att diskutera betydelsen av alkoholpolicy inom idrottsrörelsen. Konsumtionen ökar Varje år kartlägger Statens Folkhälsoinstitut tillsammans med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) drogutvecklingen i Sverige. Vad gäller alkohol visar figur 1 att den beräknade 1 genomsnittliga årskonsumtionen av 100-procentig alkohol bland elever i årskurs 9 mellan 1977 och 1981 sjönk från 4,0 liter bland pojkar och 3,5 liter bland flickor, till 2,3 respektive 1,6 liter. Niornas genomsnittliga årskonsumtion verkar i stort sett ha varit oförändrad under 1980-talet 2, men har under 1990-talet ökat både bland pojkar och flickor. Sedan 1999 har alkoholkonsumtionen i årskurs 9 ökat till 4,6 liter för pojkar och 2,9 liter för flickor (Hvitfeldt, T m fl, 2002). I figur 2 kan man för perioden utläsa hur stor andel av niondeklassarna som rökte dagligen eller nästan varje dag 3. Värdena var 22

2 Vem minns inte Systembolagets slogan Spola kröken under 70 och 80-talen. Men hur gick det sedan? Hur ser det ut nu? Foto: Artur Forsberg något högre under 1990-talets första hälft, men om man jämför start- och slutåren har inga nämnvärda förändringar skett. Då uppgav cirka 11 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna att de rökte dagligen eller så gott som dagligen. Liter alkohol 100 % Pojkar År Flickor Figur 1. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av alkohol hos elever i årskurs 9 (liter 100-procentig etanol). Åren avser skattade värden med utgångspunkt från konsumtionsindex. Data saknas för åren Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Skolelevers drogvanor Procent Pojkar År Flickor Figur 2. Andelen (%) elever i årskurs 9 som uppgett att de röker dagligen eller nästan dagligen. Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Skolelevers drogvanor Prestationsförmågan försämras Alkoholens och andra drogers påverkan på kroppens fysiologiska funktioner varierar beroende på vilken typ av drog som används, vem som använder den, hur stor mängd som används och hur ofta den används. När man diskuterar hur alkoholen påverkar kroppen torde effekterna just när man druckit och dagarna efter man druckit, vara av störst intresse ur prestationshänseende. Direkta effekter som märks efter ett alkoholintag är till exempel att blodgenomströmningen i huden ökar, som i sin tur innebär en minskad transport av syre och näringsämnen ut i kroppen, att de finmotoriska rörelserna störs och att kroppen förlorar extra mycket vätska (Andrén-Sandberg, 1990). Alkohol innebär således att precision, kraft, reaktionstid och uthållighet försämras för idrottsutövaren. Hur stor funktionsnedsättningen blir beror på hur mycket man dricker, hur ofta man dricker och hur nära inpå träning eller tävling som alkoholintaget sker. Det är därför inte svårt att förstå att alkohol och goda idrottsprestationer inte är förenliga, vilket är en viktig utgångspunkt vid utarbetande och tillämpning av alkoholpolicys i idrottsföreningar. Då den fysiska prestationsförmågan till stor del är beroende av hjärtats och lungornas förmåga att transportera syre och näringsämnen ut i kroppen, är rökningens negativa inverkan på dessa organ av särskild betydelse för bra idrottsprestationer (McArdle et al, 1994). Många aktörer på arenan Det finns många föreningar, organisationer, institutioner och myndigheter som arbetar för en drogfri miljö. Dessa arbetar framför allt i ett preventivt syfte där stor kraft läggs på barns och ungdomars förhållande till alkohol och tobak. 23

3 Som vi nämnde inledningsvis har idrottsrörelsen stora möjligheter att bedriva en verksamhet som har stor betydelse i frågor som rör alkohol och tobak. I och med sin omfattande verksamhet, framför allt på ungdomssidan, anser sig Riksidrottsförbundet ha ett medansvar vad gäller idrottsungdomars alkohol- och tobaksvanor, och då särskilt att senarelägga alkoholdebuten (Riksidrottsförbundet, 2002c). Även Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska Unionen (EU) har formulerat olika visioner och handlingsplaner där man beskriver hur man vill arbeta med frågor som berör alkohol- och tobaksområdet (Världshälsoorganisationens regionala europakontor, 1998). I Sverige är det Socialdepartementet som ansvarar för frågor rörande alkohol och droger. Aktörer i Sverige inom det alkoholoch tobakspreventiva området är bland annat Statens folkhälsoinstitut, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Vi Som Inte Röker (VISIR) och En Rökfri Generation. Tidigare forskning Ungdomars alkohol- och drogvanor är väl kartlagda, såväl nationellt som internationellt. Även ungdomars idrottsliga aktivitet är väl undersökt. Däremot är sambanden mellan ungdomars alkohol- och drogvanor och deras idrottsvanor ett område som är mindre undersökt. Forskningen om ungdomars idrottsvanor relaterat till deras alkoholvanor visar motstridiga resultat. Vissa undersökningar visar att idrottande ungdomar dricker mindre alkohol än ungdomar som inte idrottar, andra visar motsatt resultat, medan åter andra inte finner något samband alls. Undersökningarna visar dock entydigt att ungdomar som idrottar röker mindre än andra ungdomar. Syfte, material och metod Sedan 1971 har det i Sverige genomförts årliga skolundersökningar rörande ungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks- och sniffningserfarenheter. Av ekonomiska skäl begränsas undersökningarna till att omfatta årskurserna 6 och 9. Syftet med vår undersökning var 1. att göra en kunskapsöversikt av vetenskapliga studier om alkohol, rökning och idrott. 2. att beskriva organisationer av betydelse för alkohol- och drogpolicys Tabell 1. Alkohol- och tobaksvanor i relation till frekvens av fysisk aktivitet under fritiden hos pojkar i årskurs 9. Randomiserad undersökning i skolklasser i Sverige Andel (%). N= Ingen fysisk aktivitet (n=164) bland ungdom. 3. att analysera data om alkohol- och rökvanor i förhållanden till medlemskap i idrotts-föreningar samt fysisk aktivitet hos elever i årskurs att diskutera idrottsrörelsens alkohol- och drogpolicy mot bakgrund av egna resultat samt tidigare forskning. Denna artikel fokuserar på de två sistnämnda syftena. Urvalet för 1999 års skolundersökning utgjordes vad gäller årskurs 9 av 280 klasser, som resulterade i ett urval på pojkar och flickor. I 1999 års skolundersökning inkluderades tre frågor vilka behandlade elevernas medlemskap i idrottsföreningar, om betydelsen av alkohol-, narkotika- och rökvanor nämnts eller diskuterats i deras idrottsförening samt hur ofta eleverna tränar så mycket på sin fritid att de blir andfådda och svettas. Vår undersökning baserades 1-2 ggr/månaden eller sällan (n=240) 1 gång/veckan (n=283) 2-7 ggr/ veckan (n=1 942) Alkoholkonsument 62,9 73,1* 69,6 77,3* Minst 5,0 liter 100-procentig etanol/år Berusad varje eller Nästan varje tillfälle Berusningsdebut 13 år eller yngre Röker varje eller nästan varje dag 14,5 18,8 23,6* 24,3* 44,0 47,3 52,3 53,2 8,5 7,1 9,5 8,9 14,3 12,1 13,2 8,1* * p<0,05. En statistisk signifikant skillnad jämfört med andelen hos pojkar med ingen fysisk aktivitet. Tabell 2. Alkohol- och tobaksvanor i relation till frekvens av fysisk aktivitet under fritiden hos flickor i årskurs 9. Randomiserad undersökning i skolklasser i Sverige Andel (%). N= Ingen fysisk aktivitet (n=178) 1-2 ggr/månaden eller sällan (n=415) 1 gång/veckan 2-7 ggr/veckan (n=429) (n=1 451) Alkoholkonsument 68,8 82,4* 80,4* 80,5* Minst 5,0 liter 100-procentig etanol/år 19,1 14,2 15,3 11,7* Berusad varje eller Nästan varje tillfälle 46,3 44,4 44,0 49,2 Berusningsdebut 13 år eller yngre 5,6 7,5 5,8 6,1 Röker varje eller nästan varje dag 25,3 23,6 17,8* 14,0* * p<0,05. En statistisk signifikant skillnad jämfört med andelen hos flickor med ingen fysisk aktivitet. på analyser av svaren från dessa tre frågor. Resultat Resultaten visade att de ungdomar och de som är fysiskt aktiva inte hade mer restriktiva alkoholvanor. Däremot framgick det att dessa ungdomar hade en lägre andel rökare. Resultaten visade även att de som erhållit information om alkohol och droger i idrottsföreningen inte hade en lägre alkoholkonsumtion jämfört med de som inte erhållit information. Alkohol- och tobaksvanor i relation till frekvens av fysisk aktivitet Vad gäller alkoholvanor i relation till frekvens av fysisk aktivitet visar tabell 1 att pojkar som tränar ofta jämfört med de som inte tränar alls i större utsträckning är högkonsumenter av alkohol. Det framgår även att en större andel av de pojkar som 24

4 tränar ofta och de som tränar 1-2 ggr/ månad eller sällan är alkoholkonsumenter. Vidare framgår det att andelen rökare bland pojkar som tränar ofta är betydligt lägre än andelen rökare i övriga grupper. Vid jämförelser mellan medlemskap i olika idrotter framgår det att pojkar som är icke-tränande medlemmar eller medlemmar i en fotbolls- eller ishockeyförening har en något större andel som brukar alkohol. Vad gäller rökning kan man tydligt se att pojkar i betydligt mindre utsträckning röker jämfört med de som inte är medlemmar. Tabell 2 visar att en större andel av de flickor som tränar jämfört med de som inte tränar alls är alkoholkonsumenter. Dock är andelen högkonsumenter lägst i gruppen som tränar mest. I tabellen kan man även se att andelen flickor som röker är avsevärt lägre bland de som tränar 1 gång/ veckan eller mer jämfört med andelen flickor som inte tränar alls. Vid jämförelser mellan medlemskap i olika idrotter framgår det att andelen högkonsumenter bland flickor som är medlemmar i en idrottsförening är lägre jämfört med de flickor som inte är medlemmar i en idrottsförening. Liksom hos pojkarna är andelen flickor som röker betydligt mindre bland de jämfört med flickor som inte är medlemmar. Alkoholkonsumtion i relation till information om alkohol- och droger Tabell 3 visar inte på något klart samband hos pojkar mellan alkoholkonsumtion och information i idrottsföreningen om alkohol- och droganvändning. Noterbart är dock att alkoholkonsumtionen för tre av idrottsgrenarna var störst hos de som rapporterade att de ofta fått information om alkohol och droger inom idrottsrörelsen. Tabell 4 visar att det inte heller hos flickor finns något klart samband mellan alkoholkonsumtion och information i idrottsföreningen om alkoholoch droganvändning. Tabell 3. Alkoholkonsumtion (liter 100-procentig etanol/år) hos medlemmar i idrottsföreningar i relation till information om alkohol och droger i idrottsföreningar. Randomiserad undersökning i skolklasser i Sverige Pojkar i årskurs 9. N= Icke-tränande medlem (n=114) Fotboll (n=493) Diskussion Då det visat sig att drygt hälften av alla pojkar och knappt hälften av alla flickor i åldrarna är aktiva i en idrottsförening förstår man att föreningsidrotten är en stor del av många ungdomars liv. Det är därför av vikt att staten och kommunerna skapar möjligheter för exempelvis idrottsföreningarna att bedriva en väl fungerande verksamhet, där det alkoholpreventiva arbetet ses som en viktig del, och där idrottsföreningarna i sin tur har kravet på sig att ha en tydlig alkoholpolicy där man beskriver hur föreningen ska förhålla sig när det gäller idrott och alkohol. Att vara aktiv medlem i en idrottsförening medför inte bara fysiska mervärden för individen. Gemenskapen med övriga medlemmar skapar en social tillvaro som för många, särskilt barn och ungdomar, troligtvis har en ännu större betydelse än de fysiologiska vinsterna. Denna sociala gemenskap kan dock medföra tillfällen där en stor andel ungdomar får sin första kontakt med alkohol och tobak. Vid en jämförelse i vår undersökning mellan alkoholvanor och medlemskap i idrottsföreningar kunde man i samtliga grupper hos både pojkar och flickor se att de som var medlemmar i idrottsföreningar i större utsträckning var alkoholkonsumenter. Våra resultat visade även att den största andelen alkoholkonsumenter bland både pojkar och flickor fanns i gruppen som tränade mest. Det vore fel att dra slutsatsen att idrottsrörelsen stimulerar till alkoholkonsumtion. Men vi fann å andra sidan inga tecken på att idrottsrörelsen i praktiken motverkar Ishockey (n=194) Annan lagidrott (n=325) Ingen information 5,46 3,48 3,67 3,44 3,90 Sällan information 7,55 4,58 3,88 3,43 3,64 Ofta information 3,71 5,03 4,80 3,11 6,30 Individuell idrott (n=462) Tabell 4. Alkoholkonsumtion (liter 100-procentig etanol/år) hos medlemmar i idrottsföreningar i relation till information om alkohol och droger i idrottsföreningar. Randomiserad undersökning i skolklasser i Sverige Flickor i årskurs 9. N= Icke-tränande medlem (n=140) Fotboll (n=225) Annan lagidrott (n=300) Ingen information 2,43 2,15 1,82 1,79 Sällan information 2,47 1,98 1,85 2,19 Ofta information 3,81 2,21 2,62 2,05 Individuell idrott (n=617) alkoholintag. För detta talar också att det inte finns något positivt samband mellan att ha fått information om alkohol och droger inom idrottsrörelsen och lägre konsumtion. När vi undersökte sambandet mellan rökning och medlemskap i idrottsförening framgick det att samtliga grupper med aktiva medlemmar hade en lägre andel rökare. En av anledningarna till detta är kanske att rökningen anses ha en mer långsiktig negativ påverkan samt en tydligare påverkan på konditionen medan alkoholens negativa inverkan mer ses som ett problem endast dagen efter alkoholintaget. Vad gäller information om alkohol och droger i idrottsföreningen kunde vi varken hos pojkarna eller flickorna se något klart samband mellan alkoholkonsumtion och information i idrottsföreningen om alkohol- och droger. Man skulle kunna tro att de som informeras ofta har en lägre alkoholkonsumtion, men resultaten visar snarare på det motsatta, och det finns undersökningar som har visat att olika upplysningsprogram har samband med högre alkohol- och drogkonsumtion hos målgruppen (Foxcroft et al, 1997). På vilket sätt man förmedlar budskapet om alkoholens och drogernas negativa effekter har varit en länge debatterad fråga. För att lyckas med upplysning och undervisning menar 25

5 26 Thorsen och Andersson (2000) att man måste beakta i huvudsak fem olika aspekter; målen måste vara realistiska, metoden för upplysningen måste vara rätt, målgruppen måste vara den rätta, avsändaren måste vara adekvat för målgruppen samt att utvärderingsmetoden måste vara effektiv för att mäta effekter. Då Riksidrottsförbundet samlar hela idrottsföreningar är det av vikt att förbundet har klara och tydliga bestämmelser gällande arbetet mot alkohol och droger. Genom att formulera särskilda riktlinjer vill Riksidrottsförbundet uppmana och hjälpa varje enskild idrottsförening att skapa sin egen alkohol- och drogpolicy. Exempelvis vill man att inga alkoholdrycker ska förekomma hos ledare och aktiva i samband med idrottsverksamhet för barn och ungdomar, att idrottsrörelsen är medveten om att allmänheten och media ställer större krav på den än på gemene man när det gäller förhållandet till alkohol och att specialförbunden tar upp alkoholfrågorna i sin ledarutbildning. Inom tobaksområdet vill man till exempel arbeta för att skapa rökfria miljöer på anläggningar där idrott bedrivs och att ledare och aktiva blir medvetna om tobakens och snusets negativa inverkan på individ och miljö och därmed arbetar för att konsumtionen minskar. Dessa riktlinjer torde ge varje enskild idrottsförening en god grund vid formuleringen av en alkoholoch drogpolicy. Att endast ge information om alkoholens och drogernas skadliga effekter räcker inte. Undersökningar tyder på att man genom en tydlig policy kan påverka vanor, så även inom alkoholområdet. Det finns många områden en alkohol- och drogpolicy, oavsett föreningens förutsättningar, kan tänkas behandla. Att ha ledare och andra vuxna med grundläggande utbildning vad gäller exempelvis alkoholens och drogernas sociala effekter och effekter på prestationen. Ledare med dessa kunskaper har bättre förutsättningar att se när någon i hans eller hennes förening far illa på grund av ett missbruk. Att ha bestämmelser vad gäller alkoholförtäring och rökning under och efter träning och match, vid resor till och från match, vid träningsläger samt vid fester. Är man delaktig i en idrottsförening är man en representant för sin förening även utanför planen. Att inte ha reklam på exempelvis matchtröjor som kopplas samman med alkohol och droger. Med tanke på den massmediala exponering idrottsstjärnor och idrottsanläggningar utgör, är det av vikt att idrotten med eftertanke avgör vad det är den vill göra reklam för. Att ha en alkohol- och drogfri miljö vid matcher och andra evenemang. En idrottsförening har inte bara ansvar för sina aktiva medlemmar, utan även ett ansvar för de åskådare som besöker matcherna. Då en idrottsförenings förutsättningar förändras med tiden, och då samhället är under ständig förändring, är det viktigt att inse att en alkoholoch drogpolicy är ett levande verktyg som måste följa dessa förändringar och därmed kontinuerligt bör uppdateras och revideras. I regeringens handlingsplan för att förebygga alkoholskador skriver man att kommunerna kan uppmuntra idrottsföreningarna som får ekonomiskt stöd att ha en alkoholpolicy för hur föreningen ska förhålla sig när det gäller idrott och alkohol (Socialdepartementet, 2000a). Man skulle kunna spetsa till denna formulering och kräva att de föreningar som önskar bidrag och stöd från kommunen är tvungna att ha en policy som visar att man aktivt arbetar mot alkohol och droger. Slutsats Att idrottsrörelsen är en arena med oerhörd genomslagskraft råder det ingen tvekan. Därför är det mycket viktigt att den verksamhet som bedrivs inom idrottsrörelsen, från Riksidrottsförbundets topp till den enskilda lilla idrottsföreningens ledning, från elitidrottarens prestationsinriktade OS-satsning till breddidrottens vardagliga verksamhet, bygger på likartade grunder och värderingar. Då forskningen inte funnit resultat som entydigt visar att de ungdomar som idrottar dricker mindre alkohol, anser vi att det alkohol- och drogpreventiva arbetet i idrottsföreningarna bör utökas och förbättras, och detta arbete i varje enskild idrottsförening borde baseras på en väl genomtänkt alkohol- och drogpolicy. Det nuvarande läget där alkoholkonsumtionen snarare är högre bland idrottande ungdomar är inte bra vare sig för ungdomarna eller för idrottsrörelsen och dess anseende. Referenser Andersson, B m fl. (2000). Skolelevers drogvanor Stockholm. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 1:a upplagan. Rapport nr s. Andrén-Sandberg, Å. (1990). Idrott och alkohol. Fakta om hur alkohol påverkar kroppen vid idrottsutövning på kort och lång sikt. Systembolaget. 121 s. Engström, L-M. (1989). Idrottsvanor i förändring. Stockholm. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Institutionen för pedagogik. 122 s. Foxcroft D et al. (1997). Alcohol misuse prevention for young people: a systematic review reveals methodological concerns and lack of reliable evidence of effectivness. Addiction, 92: Hvitfeldt, T m fl. (2002). Skolelevers drogvanor Stockholm. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 1:a upplagan. Rapport nr s. McArdle, WD et al. (1994). Essentials of Exercise Physiology. Malvern Lea & Febiger. 563 s. Socialdepartementet. (2000a). Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador. Regeringens proposition 2000/01:20. Stockholm. 88 s. Stark, J. (2002). Idrott, alkohol och tobak bland ungdom vanor, effekter och behovet av policy. Stockholm. 53 s. Thorsen, T och Andersson, T. (2000). Upplysning och undervisning begränsar det alkohol- och narkotikaproblemet? Stockholm. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 1:a upplagan. Rapport nr s. Världshälsoorganisationens regionala europakontor. (1998). Hälsa 21 - hälsa för alla på 2000-talet. En introduktion. Folkhälsoinstitutet. 40 s. World Wide Web Riksidrottsförbundet (RF) , a motionsvanor.pdf Riksidrottsförbundet (RF), , b Riksidrottsförbundet (RF), , c t8.asp?p=15378 Denna artikel baseras på magisteruppsatsen i folkhälsovetenskap Idrott, alkohol och tobak bland ungdom vanor, effekter och behovet av policy av Jörgens Stark som nu arbetar på Hjärt-Lungfonden. Handledare var professor Anders Romelsjö vid Centrum för Socialvetenskaplig Alkohol- och Drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet. E-post: och rad.su.se. (Footnotes) 1 Ett konsumtionsindex har räknats fram genom uppgifter om kvantiteten och frekvensen av alkoholintaget hos varje enskild elev, som sedan räknats om till 100-procentig alkohol. 2 Data saknas för åren I skolelevers drogvanor 1999 görs ingen specifik definition på rökare, men de elever som uppgav att de rökte varje dag fick även uppge hur många cigaretter de rökte per dag. Av dessa svar framgick det att drygt hälften av pojkarna och över en tredjedel av flickorna rökte mellan 3 och 10 cigaretter per dag.

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och

Läs mer

Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak

Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak Riksidrottsförbundet Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab Oktober 2014 Riksidrottsförbundets ANDT-policy Riksidrottsförbundet Stockholm

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy. Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak

Alkohol- och drogpolicy. Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak Alkohol- och drogpolicy Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak Genom att arbeta fram ett policydokument kan vi förtydliga budskapet att alkohol/droger och idrott inte

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Föreningens alkohol- och. tobakspolicy en handledning i konsten att få alla att dra åt samma håll

Föreningens alkohol- och. tobakspolicy en handledning i konsten att få alla att dra åt samma håll Föreningens alkohol- och föreningens alkohol- och drogpolicy är producerad av projekt attityd för en alkoholfri uppväxt i samverkan med SISU Idrottsutbildarna. Projekt Attityd är ett samverkansprojekt

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv ESPAD 2011 Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Björn Hibell bjorn.hibell@can.se 31 maj 2012 Bakgrund Svenska skolundersökningar sedan 1971 Önskemål

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att Alla är välkomna att vara med i GSK utifrån sina egna förutsättningar. Vi strävar efter bredd men tar också

Läs mer

IQs ledarkoll. Tips För dig som är ledare inom ungdomsidrott

IQs ledarkoll. Tips För dig som är ledare inom ungdomsidrott IQs ledarkoll Tips För dig som är ledare inom ungdomsidrott Innehåll Förord 1 Idrotten är en viktig ungdomsarena på flera sätt 2 Unga och alkohol 4 Alkohol och idrott 6 Du som ledare visar vägen 8 Ett

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy

Alkohol- och Drogpolicy Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med

Läs mer

Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland

Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland Vem är barn och ungdomsansvarig på förbundet? Catrin Häggblom- ÅFF:s styrelse Hur skall denna policy kommuniceras ut till medlemsföreningar,

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

H 65-Drogpolicy. På ungdomssidan har vi 20 lag i seriespel och handbollskolan. Under hösten har tillkommit knatte handboll.

H 65-Drogpolicy. På ungdomssidan har vi 20 lag i seriespel och handbollskolan. Under hösten har tillkommit knatte handboll. H 65-Drogpolicy. H 65 startade 1965 och bedriver en omfattande verksamhet med ca 500 medlemmar. Säsongen 2008/2009 spelar representationslagen Herr och Dam båda i Div. 1. inte många föreningar i landet

Läs mer

Drogpolicy i föreningen

Drogpolicy i föreningen Målet med att arbeta med detta material är att ni ska ta fram en drogpolicy för er förening. På sista sidan finns en förtryckt mall där ni bara kan föra in det ni har beslutat om, men det går också lika

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Ungdomars hälsa och drogvanor 28 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Anita Boij Rapport 29:2 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor år 28 Rapport

Läs mer

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström Rapport 2001:1 Drogvaneundersökning 2001 Fotomontage: Martin Ekström Drogvanor hos unga Resultatet av en enkätundersökning i årskurs 9 samt gymnasiets andra årskurs i Lund 2001. Samordningsgruppen för

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN Fastställd av Kommunfullmäktige i Habo kommun 2009-01-29 3 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida INLEDNING 3 GRAVIDITET/ AMNING 4 UNGDOMSTIDEN 5 IDROTTEN 7 TRAFIKEN 7 2 Drogpolitisktprogram

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Drogpolicy Wargöns IK:s föreningspolicy om ANT och Doping

Drogpolicy Wargöns IK:s föreningspolicy om ANT och Doping Drogpolicy Wargöns IK:s föreningspolicy om ANT och Doping Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning 2 2. Inledning..3 3. Föreningens arrangemang 3 4. Alkohol 3 5. Narkotika. 4 6. Tobak...4 7. Doping.

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till tonåringar är ofta helt underbart.

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen?

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? RAPPORT JUNI 2014 Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? Den svenska folkhälsopolitiken har ambitiösa mål. Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun November 2004 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Policyprogram 2012-2014

Policyprogram 2012-2014 Policyprogram 2012-2014 Doping Alkohol Narkotika Tobak Trafiksäkerhet Innehåll Omfattning... 2 Definitioner... 3 Bakgrund... 3 Doping, alkohol, narkotika och tobak... 4 Trafiksäkerhet... 6 Omfattning Visby

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Sammanfattning ! " # "!$ #! $#" ##" ## #! "!! ' #"! ( "! "#"""!) ##!$ !* "! +#" #" #, -.! '/ &"! ) # &"!!0!/12113456121131

Sammanfattning !  # !$ #! $# ## ## #! !! ' #! ( ! #!) ##!$ !* ! +# # #, -.! '/ &! ) # &!!0!/12113456121131 Kartläggning Vingåker.doc Sammanfattning " # "$ # $#" ##" ## # % &""" " ' #" ( " "#""" ) ##$ ""#" * " +#" #" #, -. '/ &" ) # &" 0 /12113456121131 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning...

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden /19/12 Forskningsmetod Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden Josefine Börjesson, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Longitudinell studie - individerna mäts mer

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Här beskriver vi det vetenskapliga stöd som finns för att föräldrar ska ha en restriktiv syn på alkoholkonsumtion och inte ge alkohol till sina

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Alkohol och idrott. Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet

Alkohol och idrott. Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet Alkohol och idrott Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet Hur tränar och dricker svenskarna? Under maj 2012 genomfördes på uppdrag av IQ en undersökning bland 20-40 åringar, 541 respondenter

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Iq Rapport 2012:3 IQ Alkoholindex 2012. Sådan är svenskarnas attityd till alkohol

Iq Rapport 2012:3 IQ Alkoholindex 2012. Sådan är svenskarnas attityd till alkohol Iq Rapport :3 IQ Alkoholindex Sådan är svenskarnas attityd till alkohol Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Om alkoholen i dagens Sverige 6. 8. 10. 14. 16. Dryckesvanor idag Förändringar i attityderna

Läs mer

Betydelsen av föräldrars förhållande till tobak

Betydelsen av föräldrars förhållande till tobak Betydelsen av föräldrars förhållande till tobak CANrapport136 Clara Henriksson Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Layout inlaga: Britta Grönlund, CAN Layout omslag: Marika Jonson

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer

Drogvanor i Gävleborg

Drogvanor i Gävleborg Drogvanor i Gävleborg Årskurs 9 2014 Anna Englund Uppdragsundersökning nr 42 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CAN:s främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger.

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum Drogvanor gymnasiet åk 2 Lysekil Strömstad Tanum 2009 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, juni 2009 Frågor om rapporten kan ställas till: Tanum: Dan Andersson, tel. 0525-180 00 Lysekil: Anna Nyman

Läs mer

Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010

Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010 CAN Uppdragsundersökning 22 Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010 Isabella Gripe, Thomas Hvitfeldt, Malena Östberg CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla

Läs mer

Dina barn går inte i repris

Dina barn går inte i repris Dina barn går inte i repris FAKTA OCH ERFARENHETER OM ALKOHOL DINA BARN GÅR INTE I REPRIS Vi älskar våra barn. Vi vill skydda dem från allt ont och önskar att de utvecklas till lyckliga och självständiga

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) J. 5 ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM I LOMMA KOMMUN Definition I vardagslivet är begreppet drog mångtydigt. Det är därför viktigt att till en början bestämma hur begreppet skall

Läs mer

I FCC får ingen mobbning förekomma. Sann sportsmannaanda skall vara det intryck som förknippas med FCC. Vi hejar på och stöttar vårt eget lag.

I FCC får ingen mobbning förekomma. Sann sportsmannaanda skall vara det intryck som förknippas med FCC. Vi hejar på och stöttar vårt eget lag. Drogpolicy för FC CIMRISHAMN FC Cimrishamn, FCC, bildades 2006 och är en ideell innebandyförening som har som målsättning att vara en förening dit alla skall känna sig välkomna, känna glädje och kamratanda.

Läs mer

ANT-policy för KFUM Central Basket

ANT-policy för KFUM Central Basket ANT-policy för KFUM Central Basket KFUM-KFUK Central basket har som mission att verka för sportsliga framgångar inom ungdoms- och seniorbasket i centrala Stockholm, baserat på proffsig basketverksamhet

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 214 Almedalen 2 juli 214 Håkan Leifman hakan.leifmain@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Drogpolicy Formtoppen, Höllviken och Skanör

Drogpolicy Formtoppen, Höllviken och Skanör 2011-02-13 Drogpolicy Formtoppen, Höllviken och Skanör Innehåll Inledning...3 Drogpolicy...4 Riktlinjer gällande tobak...4 Riktlinjer gällande alkohol...5 Riktlinjer gällande narkotika...6 Riktlinjer gällande

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Grimsås IF Policy. Fotboll är inte bara prestationer, poäng, snygga mål eller segrar.

Grimsås IF Policy. Fotboll är inte bara prestationer, poäng, snygga mål eller segrar. Grimsås IF Policy Fotboll är inte bara prestationer, poäng, snygga mål eller segrar. Fotboll är framför allt glädje, sammanhållning i med och motgång, kamratskap och hänsynstagande till andra. Policy angående

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. program

Alkohol- och drogpolitiskt. program Alkohol- och drogpolitiskt program Haparanda Stad Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-21, 5 INNEHÅLL Sida 1. AKTUELL SITUATION SVERIGE 1 Den nationella handlingsplanen Den kommunala handlingsplanen 2.

Läs mer

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga?

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? - Några vanliga frågeställningar om cannabis samt empiriska analyser av skolelevers drogvanor av Ulf Guttormsson, Anna Raninen & Håkan Leifman 1 Vad vet vi

Läs mer

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet Den vita tråden Att Idrotts- och hälsocertifiera Annebergs IF innebär att vi utvecklar sammanhållningen och klubbgemenskapen mellan Annebergs IF olika lag. Certifieringen visar på betydelsen av föräldrastöd

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Frillesås FF. Idrotts & Hälsocertifiering 0. - Det drogförebyggande arbetet 0.1. - Nolltolerans mot psykiskt och fysiskt våld 0.2

Frillesås FF. Idrotts & Hälsocertifiering 0. - Det drogförebyggande arbetet 0.1. - Nolltolerans mot psykiskt och fysiskt våld 0.2 Idrotts & Hälsocertifiering 0 - Det drogförebyggande arbetet 0.1 - Nolltolerans mot psykiskt och fysiskt våld 0.2 - Ökad jämställdhet och mångfald 0.3 - Ökad demokrati och delaktighet 0.4 - Höjd utbildningsnivå

Läs mer

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. I texten markeras ny text med fet stil och understruket = ny text föreslagen av styrelse, och delvis med inkomna motioner som grund. Kursiverad överstruken

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(30) Dnr: LS/348/13 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer