Idrott, alkohol och tobak bland ungdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Idrott, alkohol och tobak bland ungdom"

Transkript

1 Idrott, alkohol och tobak bland ungdom vanor, effekter och behovet av policy Budskapet att idrott och alkohol inte hör ihop har sedan lång tid tillbaka förmedlats av idrottsrörelsen. De flesta känner nog igen Systembolagets kampanj Spola kröken som genomfördes tillsammans med idrottsrörelsen, där alkoholens negativa inverkan på den fysiologiska prestationsförmågan framhävdes. Men hur ligger det till idag? Och hur är det med rökningen? Frågan vi ställde oss var huruvida idrottande ungdomar dricker mindre alkohol och röker mindre jämfört med de ungdomar som inte idrottar? Jörgen Stark Hjärt-lungfonden Anders Romelsjö Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning, Stockholms Universitet Idrottsrörelsen har makt Den svenska idrottsrörelsen engagerar många barn och ungdomar och har stor potential att förmedla positiva budskap. I en undersökning utförd 1998 av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Riksidrottsförbundet uppgav 56 procent av pojkarna och 45 procent av flickorna i åldrarna att de var aktiva i en idrottsförening (Riksidrottsförbundet, 2002a). Varje vecka leds och influeras dessa av drygt ledare och tränare. De allra flesta av dessa arbetar helt ideellt, och värdet av deras insatser har beräknats till cirka 14 miljarder kronor per år (Riksidrottsförbundet, 2002b). Ovanstående är imponerande siffror som visar att idrottsrörelsen i allra högsta grad engagerar många människor. Elitidrottarna, med sina åsikter och beteenden, har som idoler stor betydelse för ungdomarnas eget beteende. Dessa fixstjärnor exponeras ofta i media och mycket av det de gör och säger, positivt som negativt, har sannolikt stor påverkan på barnen och ungdomarna. Emellertid kan de mest inflytelserika idolerna finnas på betydligt närmare håll. I den egna hemstaden är det ofta spelarna i det lokala A-laget som är stjärnorna, och dricker de sig fulla på årsfesten eller för att fira segern i derbyt, är de idrottsintresserade ungdomarna oftast väl medvetna om det. Engström konstaterar i en undersökning att "Genom sin omfattning och popularitet bland barn och ungdom framstår den organiserade idrotten i sig som en betydelsefull uppfostringsmiljö för många barn, kanske den mest inflytelserika näst efter familjen och skolan" (Engström, 1989, s 9). Idrottsrörelsens attraktion och omfattning innebär ett stort ansvar, men medför samtidigt ett ypperligt tillfälle att förmedla en inställning som bland annat säger att alkohol och idrott inte hör ihop. Den undersökning som ligger till grund för denna artikel bygger på rapporten Skolelevers drogvanor Syftet med undersökningen var främst att analysera skillnader i alkohol- och tobaksvanor relaterat till medlemskap i idrottsförening och frekvens av träning hos elever i årskurs 9 samt att diskutera betydelsen av alkoholpolicy inom idrottsrörelsen. Konsumtionen ökar Varje år kartlägger Statens Folkhälsoinstitut tillsammans med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) drogutvecklingen i Sverige. Vad gäller alkohol visar figur 1 att den beräknade 1 genomsnittliga årskonsumtionen av 100-procentig alkohol bland elever i årskurs 9 mellan 1977 och 1981 sjönk från 4,0 liter bland pojkar och 3,5 liter bland flickor, till 2,3 respektive 1,6 liter. Niornas genomsnittliga årskonsumtion verkar i stort sett ha varit oförändrad under 1980-talet 2, men har under 1990-talet ökat både bland pojkar och flickor. Sedan 1999 har alkoholkonsumtionen i årskurs 9 ökat till 4,6 liter för pojkar och 2,9 liter för flickor (Hvitfeldt, T m fl, 2002). I figur 2 kan man för perioden utläsa hur stor andel av niondeklassarna som rökte dagligen eller nästan varje dag 3. Värdena var 22

2 Vem minns inte Systembolagets slogan Spola kröken under 70 och 80-talen. Men hur gick det sedan? Hur ser det ut nu? Foto: Artur Forsberg något högre under 1990-talets första hälft, men om man jämför start- och slutåren har inga nämnvärda förändringar skett. Då uppgav cirka 11 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna att de rökte dagligen eller så gott som dagligen. Liter alkohol 100 % Pojkar År Flickor Figur 1. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av alkohol hos elever i årskurs 9 (liter 100-procentig etanol). Åren avser skattade värden med utgångspunkt från konsumtionsindex. Data saknas för åren Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Skolelevers drogvanor Procent Pojkar År Flickor Figur 2. Andelen (%) elever i årskurs 9 som uppgett att de röker dagligen eller nästan dagligen. Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Skolelevers drogvanor Prestationsförmågan försämras Alkoholens och andra drogers påverkan på kroppens fysiologiska funktioner varierar beroende på vilken typ av drog som används, vem som använder den, hur stor mängd som används och hur ofta den används. När man diskuterar hur alkoholen påverkar kroppen torde effekterna just när man druckit och dagarna efter man druckit, vara av störst intresse ur prestationshänseende. Direkta effekter som märks efter ett alkoholintag är till exempel att blodgenomströmningen i huden ökar, som i sin tur innebär en minskad transport av syre och näringsämnen ut i kroppen, att de finmotoriska rörelserna störs och att kroppen förlorar extra mycket vätska (Andrén-Sandberg, 1990). Alkohol innebär således att precision, kraft, reaktionstid och uthållighet försämras för idrottsutövaren. Hur stor funktionsnedsättningen blir beror på hur mycket man dricker, hur ofta man dricker och hur nära inpå träning eller tävling som alkoholintaget sker. Det är därför inte svårt att förstå att alkohol och goda idrottsprestationer inte är förenliga, vilket är en viktig utgångspunkt vid utarbetande och tillämpning av alkoholpolicys i idrottsföreningar. Då den fysiska prestationsförmågan till stor del är beroende av hjärtats och lungornas förmåga att transportera syre och näringsämnen ut i kroppen, är rökningens negativa inverkan på dessa organ av särskild betydelse för bra idrottsprestationer (McArdle et al, 1994). Många aktörer på arenan Det finns många föreningar, organisationer, institutioner och myndigheter som arbetar för en drogfri miljö. Dessa arbetar framför allt i ett preventivt syfte där stor kraft läggs på barns och ungdomars förhållande till alkohol och tobak. 23

3 Som vi nämnde inledningsvis har idrottsrörelsen stora möjligheter att bedriva en verksamhet som har stor betydelse i frågor som rör alkohol och tobak. I och med sin omfattande verksamhet, framför allt på ungdomssidan, anser sig Riksidrottsförbundet ha ett medansvar vad gäller idrottsungdomars alkohol- och tobaksvanor, och då särskilt att senarelägga alkoholdebuten (Riksidrottsförbundet, 2002c). Även Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska Unionen (EU) har formulerat olika visioner och handlingsplaner där man beskriver hur man vill arbeta med frågor som berör alkohol- och tobaksområdet (Världshälsoorganisationens regionala europakontor, 1998). I Sverige är det Socialdepartementet som ansvarar för frågor rörande alkohol och droger. Aktörer i Sverige inom det alkoholoch tobakspreventiva området är bland annat Statens folkhälsoinstitut, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Vi Som Inte Röker (VISIR) och En Rökfri Generation. Tidigare forskning Ungdomars alkohol- och drogvanor är väl kartlagda, såväl nationellt som internationellt. Även ungdomars idrottsliga aktivitet är väl undersökt. Däremot är sambanden mellan ungdomars alkohol- och drogvanor och deras idrottsvanor ett område som är mindre undersökt. Forskningen om ungdomars idrottsvanor relaterat till deras alkoholvanor visar motstridiga resultat. Vissa undersökningar visar att idrottande ungdomar dricker mindre alkohol än ungdomar som inte idrottar, andra visar motsatt resultat, medan åter andra inte finner något samband alls. Undersökningarna visar dock entydigt att ungdomar som idrottar röker mindre än andra ungdomar. Syfte, material och metod Sedan 1971 har det i Sverige genomförts årliga skolundersökningar rörande ungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks- och sniffningserfarenheter. Av ekonomiska skäl begränsas undersökningarna till att omfatta årskurserna 6 och 9. Syftet med vår undersökning var 1. att göra en kunskapsöversikt av vetenskapliga studier om alkohol, rökning och idrott. 2. att beskriva organisationer av betydelse för alkohol- och drogpolicys Tabell 1. Alkohol- och tobaksvanor i relation till frekvens av fysisk aktivitet under fritiden hos pojkar i årskurs 9. Randomiserad undersökning i skolklasser i Sverige Andel (%). N= Ingen fysisk aktivitet (n=164) bland ungdom. 3. att analysera data om alkohol- och rökvanor i förhållanden till medlemskap i idrotts-föreningar samt fysisk aktivitet hos elever i årskurs att diskutera idrottsrörelsens alkohol- och drogpolicy mot bakgrund av egna resultat samt tidigare forskning. Denna artikel fokuserar på de två sistnämnda syftena. Urvalet för 1999 års skolundersökning utgjordes vad gäller årskurs 9 av 280 klasser, som resulterade i ett urval på pojkar och flickor. I 1999 års skolundersökning inkluderades tre frågor vilka behandlade elevernas medlemskap i idrottsföreningar, om betydelsen av alkohol-, narkotika- och rökvanor nämnts eller diskuterats i deras idrottsförening samt hur ofta eleverna tränar så mycket på sin fritid att de blir andfådda och svettas. Vår undersökning baserades 1-2 ggr/månaden eller sällan (n=240) 1 gång/veckan (n=283) 2-7 ggr/ veckan (n=1 942) Alkoholkonsument 62,9 73,1* 69,6 77,3* Minst 5,0 liter 100-procentig etanol/år Berusad varje eller Nästan varje tillfälle Berusningsdebut 13 år eller yngre Röker varje eller nästan varje dag 14,5 18,8 23,6* 24,3* 44,0 47,3 52,3 53,2 8,5 7,1 9,5 8,9 14,3 12,1 13,2 8,1* * p<0,05. En statistisk signifikant skillnad jämfört med andelen hos pojkar med ingen fysisk aktivitet. Tabell 2. Alkohol- och tobaksvanor i relation till frekvens av fysisk aktivitet under fritiden hos flickor i årskurs 9. Randomiserad undersökning i skolklasser i Sverige Andel (%). N= Ingen fysisk aktivitet (n=178) 1-2 ggr/månaden eller sällan (n=415) 1 gång/veckan 2-7 ggr/veckan (n=429) (n=1 451) Alkoholkonsument 68,8 82,4* 80,4* 80,5* Minst 5,0 liter 100-procentig etanol/år 19,1 14,2 15,3 11,7* Berusad varje eller Nästan varje tillfälle 46,3 44,4 44,0 49,2 Berusningsdebut 13 år eller yngre 5,6 7,5 5,8 6,1 Röker varje eller nästan varje dag 25,3 23,6 17,8* 14,0* * p<0,05. En statistisk signifikant skillnad jämfört med andelen hos flickor med ingen fysisk aktivitet. på analyser av svaren från dessa tre frågor. Resultat Resultaten visade att de ungdomar och de som är fysiskt aktiva inte hade mer restriktiva alkoholvanor. Däremot framgick det att dessa ungdomar hade en lägre andel rökare. Resultaten visade även att de som erhållit information om alkohol och droger i idrottsföreningen inte hade en lägre alkoholkonsumtion jämfört med de som inte erhållit information. Alkohol- och tobaksvanor i relation till frekvens av fysisk aktivitet Vad gäller alkoholvanor i relation till frekvens av fysisk aktivitet visar tabell 1 att pojkar som tränar ofta jämfört med de som inte tränar alls i större utsträckning är högkonsumenter av alkohol. Det framgår även att en större andel av de pojkar som 24

4 tränar ofta och de som tränar 1-2 ggr/ månad eller sällan är alkoholkonsumenter. Vidare framgår det att andelen rökare bland pojkar som tränar ofta är betydligt lägre än andelen rökare i övriga grupper. Vid jämförelser mellan medlemskap i olika idrotter framgår det att pojkar som är icke-tränande medlemmar eller medlemmar i en fotbolls- eller ishockeyförening har en något större andel som brukar alkohol. Vad gäller rökning kan man tydligt se att pojkar i betydligt mindre utsträckning röker jämfört med de som inte är medlemmar. Tabell 2 visar att en större andel av de flickor som tränar jämfört med de som inte tränar alls är alkoholkonsumenter. Dock är andelen högkonsumenter lägst i gruppen som tränar mest. I tabellen kan man även se att andelen flickor som röker är avsevärt lägre bland de som tränar 1 gång/ veckan eller mer jämfört med andelen flickor som inte tränar alls. Vid jämförelser mellan medlemskap i olika idrotter framgår det att andelen högkonsumenter bland flickor som är medlemmar i en idrottsförening är lägre jämfört med de flickor som inte är medlemmar i en idrottsförening. Liksom hos pojkarna är andelen flickor som röker betydligt mindre bland de jämfört med flickor som inte är medlemmar. Alkoholkonsumtion i relation till information om alkohol- och droger Tabell 3 visar inte på något klart samband hos pojkar mellan alkoholkonsumtion och information i idrottsföreningen om alkohol- och droganvändning. Noterbart är dock att alkoholkonsumtionen för tre av idrottsgrenarna var störst hos de som rapporterade att de ofta fått information om alkohol och droger inom idrottsrörelsen. Tabell 4 visar att det inte heller hos flickor finns något klart samband mellan alkoholkonsumtion och information i idrottsföreningen om alkoholoch droganvändning. Tabell 3. Alkoholkonsumtion (liter 100-procentig etanol/år) hos medlemmar i idrottsföreningar i relation till information om alkohol och droger i idrottsföreningar. Randomiserad undersökning i skolklasser i Sverige Pojkar i årskurs 9. N= Icke-tränande medlem (n=114) Fotboll (n=493) Diskussion Då det visat sig att drygt hälften av alla pojkar och knappt hälften av alla flickor i åldrarna är aktiva i en idrottsförening förstår man att föreningsidrotten är en stor del av många ungdomars liv. Det är därför av vikt att staten och kommunerna skapar möjligheter för exempelvis idrottsföreningarna att bedriva en väl fungerande verksamhet, där det alkoholpreventiva arbetet ses som en viktig del, och där idrottsföreningarna i sin tur har kravet på sig att ha en tydlig alkoholpolicy där man beskriver hur föreningen ska förhålla sig när det gäller idrott och alkohol. Att vara aktiv medlem i en idrottsförening medför inte bara fysiska mervärden för individen. Gemenskapen med övriga medlemmar skapar en social tillvaro som för många, särskilt barn och ungdomar, troligtvis har en ännu större betydelse än de fysiologiska vinsterna. Denna sociala gemenskap kan dock medföra tillfällen där en stor andel ungdomar får sin första kontakt med alkohol och tobak. Vid en jämförelse i vår undersökning mellan alkoholvanor och medlemskap i idrottsföreningar kunde man i samtliga grupper hos både pojkar och flickor se att de som var medlemmar i idrottsföreningar i större utsträckning var alkoholkonsumenter. Våra resultat visade även att den största andelen alkoholkonsumenter bland både pojkar och flickor fanns i gruppen som tränade mest. Det vore fel att dra slutsatsen att idrottsrörelsen stimulerar till alkoholkonsumtion. Men vi fann å andra sidan inga tecken på att idrottsrörelsen i praktiken motverkar Ishockey (n=194) Annan lagidrott (n=325) Ingen information 5,46 3,48 3,67 3,44 3,90 Sällan information 7,55 4,58 3,88 3,43 3,64 Ofta information 3,71 5,03 4,80 3,11 6,30 Individuell idrott (n=462) Tabell 4. Alkoholkonsumtion (liter 100-procentig etanol/år) hos medlemmar i idrottsföreningar i relation till information om alkohol och droger i idrottsföreningar. Randomiserad undersökning i skolklasser i Sverige Flickor i årskurs 9. N= Icke-tränande medlem (n=140) Fotboll (n=225) Annan lagidrott (n=300) Ingen information 2,43 2,15 1,82 1,79 Sällan information 2,47 1,98 1,85 2,19 Ofta information 3,81 2,21 2,62 2,05 Individuell idrott (n=617) alkoholintag. För detta talar också att det inte finns något positivt samband mellan att ha fått information om alkohol och droger inom idrottsrörelsen och lägre konsumtion. När vi undersökte sambandet mellan rökning och medlemskap i idrottsförening framgick det att samtliga grupper med aktiva medlemmar hade en lägre andel rökare. En av anledningarna till detta är kanske att rökningen anses ha en mer långsiktig negativ påverkan samt en tydligare påverkan på konditionen medan alkoholens negativa inverkan mer ses som ett problem endast dagen efter alkoholintaget. Vad gäller information om alkohol och droger i idrottsföreningen kunde vi varken hos pojkarna eller flickorna se något klart samband mellan alkoholkonsumtion och information i idrottsföreningen om alkohol- och droger. Man skulle kunna tro att de som informeras ofta har en lägre alkoholkonsumtion, men resultaten visar snarare på det motsatta, och det finns undersökningar som har visat att olika upplysningsprogram har samband med högre alkohol- och drogkonsumtion hos målgruppen (Foxcroft et al, 1997). På vilket sätt man förmedlar budskapet om alkoholens och drogernas negativa effekter har varit en länge debatterad fråga. För att lyckas med upplysning och undervisning menar 25

5 26 Thorsen och Andersson (2000) att man måste beakta i huvudsak fem olika aspekter; målen måste vara realistiska, metoden för upplysningen måste vara rätt, målgruppen måste vara den rätta, avsändaren måste vara adekvat för målgruppen samt att utvärderingsmetoden måste vara effektiv för att mäta effekter. Då Riksidrottsförbundet samlar hela idrottsföreningar är det av vikt att förbundet har klara och tydliga bestämmelser gällande arbetet mot alkohol och droger. Genom att formulera särskilda riktlinjer vill Riksidrottsförbundet uppmana och hjälpa varje enskild idrottsförening att skapa sin egen alkohol- och drogpolicy. Exempelvis vill man att inga alkoholdrycker ska förekomma hos ledare och aktiva i samband med idrottsverksamhet för barn och ungdomar, att idrottsrörelsen är medveten om att allmänheten och media ställer större krav på den än på gemene man när det gäller förhållandet till alkohol och att specialförbunden tar upp alkoholfrågorna i sin ledarutbildning. Inom tobaksområdet vill man till exempel arbeta för att skapa rökfria miljöer på anläggningar där idrott bedrivs och att ledare och aktiva blir medvetna om tobakens och snusets negativa inverkan på individ och miljö och därmed arbetar för att konsumtionen minskar. Dessa riktlinjer torde ge varje enskild idrottsförening en god grund vid formuleringen av en alkoholoch drogpolicy. Att endast ge information om alkoholens och drogernas skadliga effekter räcker inte. Undersökningar tyder på att man genom en tydlig policy kan påverka vanor, så även inom alkoholområdet. Det finns många områden en alkohol- och drogpolicy, oavsett föreningens förutsättningar, kan tänkas behandla. Att ha ledare och andra vuxna med grundläggande utbildning vad gäller exempelvis alkoholens och drogernas sociala effekter och effekter på prestationen. Ledare med dessa kunskaper har bättre förutsättningar att se när någon i hans eller hennes förening far illa på grund av ett missbruk. Att ha bestämmelser vad gäller alkoholförtäring och rökning under och efter träning och match, vid resor till och från match, vid träningsläger samt vid fester. Är man delaktig i en idrottsförening är man en representant för sin förening även utanför planen. Att inte ha reklam på exempelvis matchtröjor som kopplas samman med alkohol och droger. Med tanke på den massmediala exponering idrottsstjärnor och idrottsanläggningar utgör, är det av vikt att idrotten med eftertanke avgör vad det är den vill göra reklam för. Att ha en alkohol- och drogfri miljö vid matcher och andra evenemang. En idrottsförening har inte bara ansvar för sina aktiva medlemmar, utan även ett ansvar för de åskådare som besöker matcherna. Då en idrottsförenings förutsättningar förändras med tiden, och då samhället är under ständig förändring, är det viktigt att inse att en alkoholoch drogpolicy är ett levande verktyg som måste följa dessa förändringar och därmed kontinuerligt bör uppdateras och revideras. I regeringens handlingsplan för att förebygga alkoholskador skriver man att kommunerna kan uppmuntra idrottsföreningarna som får ekonomiskt stöd att ha en alkoholpolicy för hur föreningen ska förhålla sig när det gäller idrott och alkohol (Socialdepartementet, 2000a). Man skulle kunna spetsa till denna formulering och kräva att de föreningar som önskar bidrag och stöd från kommunen är tvungna att ha en policy som visar att man aktivt arbetar mot alkohol och droger. Slutsats Att idrottsrörelsen är en arena med oerhörd genomslagskraft råder det ingen tvekan. Därför är det mycket viktigt att den verksamhet som bedrivs inom idrottsrörelsen, från Riksidrottsförbundets topp till den enskilda lilla idrottsföreningens ledning, från elitidrottarens prestationsinriktade OS-satsning till breddidrottens vardagliga verksamhet, bygger på likartade grunder och värderingar. Då forskningen inte funnit resultat som entydigt visar att de ungdomar som idrottar dricker mindre alkohol, anser vi att det alkohol- och drogpreventiva arbetet i idrottsföreningarna bör utökas och förbättras, och detta arbete i varje enskild idrottsförening borde baseras på en väl genomtänkt alkohol- och drogpolicy. Det nuvarande läget där alkoholkonsumtionen snarare är högre bland idrottande ungdomar är inte bra vare sig för ungdomarna eller för idrottsrörelsen och dess anseende. Referenser Andersson, B m fl. (2000). Skolelevers drogvanor Stockholm. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 1:a upplagan. Rapport nr s. Andrén-Sandberg, Å. (1990). Idrott och alkohol. Fakta om hur alkohol påverkar kroppen vid idrottsutövning på kort och lång sikt. Systembolaget. 121 s. Engström, L-M. (1989). Idrottsvanor i förändring. Stockholm. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Institutionen för pedagogik. 122 s. Foxcroft D et al. (1997). Alcohol misuse prevention for young people: a systematic review reveals methodological concerns and lack of reliable evidence of effectivness. Addiction, 92: Hvitfeldt, T m fl. (2002). Skolelevers drogvanor Stockholm. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 1:a upplagan. Rapport nr s. McArdle, WD et al. (1994). Essentials of Exercise Physiology. Malvern Lea & Febiger. 563 s. Socialdepartementet. (2000a). Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador. Regeringens proposition 2000/01:20. Stockholm. 88 s. Stark, J. (2002). Idrott, alkohol och tobak bland ungdom vanor, effekter och behovet av policy. Stockholm. 53 s. Thorsen, T och Andersson, T. (2000). Upplysning och undervisning begränsar det alkohol- och narkotikaproblemet? Stockholm. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 1:a upplagan. Rapport nr s. Världshälsoorganisationens regionala europakontor. (1998). Hälsa 21 - hälsa för alla på 2000-talet. En introduktion. Folkhälsoinstitutet. 40 s. World Wide Web Riksidrottsförbundet (RF) , a motionsvanor.pdf Riksidrottsförbundet (RF), , b Riksidrottsförbundet (RF), , c t8.asp?p=15378 Denna artikel baseras på magisteruppsatsen i folkhälsovetenskap Idrott, alkohol och tobak bland ungdom vanor, effekter och behovet av policy av Jörgens Stark som nu arbetar på Hjärt-Lungfonden. Handledare var professor Anders Romelsjö vid Centrum för Socialvetenskaplig Alkohol- och Drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet. E-post: och rad.su.se. (Footnotes) 1 Ett konsumtionsindex har räknats fram genom uppgifter om kvantiteten och frekvensen av alkoholintaget hos varje enskild elev, som sedan räknats om till 100-procentig alkohol. 2 Data saknas för åren I skolelevers drogvanor 1999 görs ingen specifik definition på rökare, men de elever som uppgav att de rökte varje dag fick även uppge hur många cigaretter de rökte per dag. Av dessa svar framgick det att drygt hälften av pojkarna och över en tredjedel av flickorna rökte mellan 3 och 10 cigaretter per dag.

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Tillsammans för en fotboll fri från alkohol, narkotika, doping och tobak!

Tillsammans för en fotboll fri från alkohol, narkotika, doping och tobak! Tillsammans för en fotboll fri från alkohol, narkotika, doping och tobak! Vår gemensamma ANDTS-Policy ANDTS? ANDTS står för Alkohol-Narkotika-Doping-Tobak och Spel. Varför? De allra flesta barn och ungdomar

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak

Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak Riksidrottsförbundets policy Om alkohol, narkotika, doping och tobak Riksidrottsförbundet Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab Oktober 2014 Riksidrottsförbundets ANDT-policy Riksidrottsförbundet Stockholm

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy ALKOHOL OCH TOBAK INOM IDROTTEN Alkoholpolitiska riktlinjer Vi vill inom idrottsrörelsen bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Drogpolicy. Antagen vid Styrelsemöte: Reviderad: Thomas Lundblad

Drogpolicy. Antagen vid Styrelsemöte: Reviderad: Thomas Lundblad Drogpolicy Antagen vid Styrelsemöte: 2012-03-13 Reviderad: Thomas Lundblad Inledning/Allmänt Visby AIK är en ideell idrottsförening som arbetar för idrottande, gemenskap, kamratskap och social fostran.

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Hammarby IF FF

Alkohol- och drogpolicy för Hammarby IF FF Alkohol- och drogpolicy för Hammarby IF FF Det är en övergripande målsättning att alla spelare i Hammarby IF FF skall erhålla sådan utbildning att det främjar spelarens utveckling både som fotbollspelare

Läs mer

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

Läs mer

Föreningens alkohol- och. tobakspolicy en handledning i konsten att få alla att dra åt samma håll

Föreningens alkohol- och. tobakspolicy en handledning i konsten att få alla att dra åt samma håll Föreningens alkohol- och föreningens alkohol- och drogpolicy är producerad av projekt attityd för en alkoholfri uppväxt i samverkan med SISU Idrottsutbildarna. Projekt Attityd är ett samverkansprojekt

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv ESPAD 2011 Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Björn Hibell bjorn.hibell@can.se 31 maj 2012 Bakgrund Svenska skolundersökningar sedan 1971 Önskemål

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att Alla är välkomna att vara med i GSK utifrån sina egna förutsättningar. Vi strävar efter bredd men tar också

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy. Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak

Alkohol- och drogpolicy. Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak Alkohol- och drogpolicy Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak Genom att arbeta fram ett policydokument kan vi förtydliga budskapet att alkohol/droger och idrott inte

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy. Oxberg/Älvdalen-Åsens FotbollsFörening

Alkohol- och Drogpolicy. Oxberg/Älvdalen-Åsens FotbollsFörening Alkohol- och Drogpolicy Oxberg/Älvdalen-Åsens FotbollsFörening Nationell och lokal nivå Riksdagen beslutade 2001 att anta en ny nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador. De antog ett antal

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland

Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland BILAGA 2 - UPPFÖLJNING - INDIKATORER Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland 2012-2015 PUBLIKATIONSNUMMER 2016:20 - BILAGA 2 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Sammanfattning bilaga 2 Detta dokument innehåller

Läs mer

Föräldrar är viktiga!

Föräldrar är viktiga! Allmän info om ÖPP i Skövde 27 september [1] Föräldrar är viktiga! Ett konkret exempel på hur tonårsföräldrar kan involveras i det alkoholoch drogförebyggande arbetet Vad är ÖPP? [2] ÖPP är en kunskapsbaserad

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland

Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland Barn- och ungdomsriktlinjer och bestämmelser inom fotbollen på Åland Vem är barn och ungdomsansvarig på förbundet? Catrin Häggblom- ÅFF:s styrelse Hur skall denna policy kommuniceras ut till medlemsföreningar,

Läs mer

Drog- och alkoholpolicy

Drog- och alkoholpolicy Drog- och alkoholpolicy för medlemmar i MSSK Drog- och alkoholpolicy är skriven av ungdomssektionen 2013-10-15 Ansvarig för policyn är huvudstyrelsen. 2 (5) Varför en drogpolicy? Att vara med i en förening

Läs mer

Alkohol & narkotika bland ungdomar

Alkohol & narkotika bland ungdomar Alkohol & narkotika bland ungdomar Siri Nyström CAN 08 412 46 24 siri.nystrom@can.se Barnsäkerhetsforum 2011, 4 oktober, Karlstad Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning Intresseorganisation

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete 11 november2015 Förebygg.nu Göteborg Så här lägger vi upp det: Övergripande om ILFA Vad ger det kommunen? Vad ger det länet? Frågor? Prevention eller?

Läs mer

KFUM Kristianstad Pingis Medlemspolicy

KFUM Kristianstad Pingis Medlemspolicy KFUM Kristianstad Pingis Medlemspolicy KFUK-KFUM (YMCA) är världens största och äldsta ungdomsrörelse. YMCA finns i 130 länder och har 70 miljoner medlemmar, varav 70 000 i Sverige. Bokstäverna i KFUK-KFUM

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Droganvändning bland unga i Europa

Droganvändning bland unga i Europa Droganvändning bland unga i Europa En presentation av den femte ESPAD undersökningen Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Drogfokus, 25 oktober 2012 Vad är ESPAD? European School survey Project on Alcohol

Läs mer

ALKOHOL-& DROGPOLICY IF LÖDDE

ALKOHOL-& DROGPOLICY IF LÖDDE ALKOHOL-& DROGPOLICY IF LÖDDE Löddeköpinge 2011-09-12 Styrelsen ------------------------------------------------- Peter Joelsson, Ordförande IF Lödde 1 Innehåll 1. Bakgrund... Error! Bookmark not defined.

Läs mer

Drogpolicy i föreningen

Drogpolicy i föreningen Målet med att arbeta med detta material är att ni ska ta fram en drogpolicy för er förening. På sista sidan finns en förtryckt mall där ni bara kan föra in det ni har beslutat om, men det går också lika

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy

Alkohol- och Drogpolicy Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med

Läs mer

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM 2013-03-13 Arbetsprocess Gemensamt beslut om totalundersökning i länet 2012 Folkhälsocentrum ansvariga för samordning och bearbetning Hög delaktighet från

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113) Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.

Läs mer

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 har minskat dramatiskt under 2000-talet. Konsumtionen är idag den lägsta sedan början på 1970-talet medan andelen

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor Skolelevers drogvanor 2013 Almedalen 4 juli 2013 Håkan Leifman & Clara Henriksson hakan.leifmain@can.se, clara.henriksson@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ

Läs mer

Studentfirandet och alkoholen. Redovisning av en enkätundersökning bland gymnasierektorer i Stockholms län

Studentfirandet och alkoholen. Redovisning av en enkätundersökning bland gymnasierektorer i Stockholms län Studentfirandet och alkoholen Redovisning av en enkätundersökning bland gymnasierektorer i Stockholms län Stockholm 2013 2 INNEHÅLL Inledning... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Kommunens alkohol-

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet Den vita tråden Att Idrotts- och hälsocertifiera Annebergs IF innebär att vi utvecklar sammanhållningen och klubbgemenskapen mellan Annebergs IF olika lag. Certifieringen visar på betydelsen av föräldrastöd

Läs mer

Drogvaneundersökning 2016

Drogvaneundersökning 2016 Genomfördes 7 mars 16 Totalt externt bortfall 371 av 443 elever deltog (bortfall 16,3%) Externt bortfall i årskurser Åk 7: 137 av 16 elever deltog (bortfall 14,4%) Åk 8: 126 av 151 elever deltog (bortfall

Läs mer

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010 Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 1 Resultatsammanfattning I föreliggande rapport är eleven alkoholkonsument om man under året druckit minst 1 glas

Läs mer

Handlingsplan för ANDT-strategi

Handlingsplan för ANDT-strategi www.hassleholm.se S Handlingsplan för ANDT-strategi Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Alkohol... 3 Narkotika... 4 Dopning... 5 Tobak... 5 Diarienummer: 2015/418 700 Fastställt den: 2015-09-28

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

IQs ledarkoll. Tips För dig som är ledare inom ungdomsidrott

IQs ledarkoll. Tips För dig som är ledare inom ungdomsidrott IQs ledarkoll Tips För dig som är ledare inom ungdomsidrott Innehåll Förord 1 Idrotten är en viktig ungdomsarena på flera sätt 2 Unga och alkohol 4 Alkohol och idrott 6 Du som ledare visar vägen 8 Ett

Läs mer

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor Enkätundersökning i Landskrona år 2007 2014 Stefan Åberg, ANDT samordnaren (140630) Inledning Det övergripande målet för ANDT-politiken är ett samhälle

Läs mer

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET I Karlskrona vill vi att alla föreningar arbetar mot droganvändning Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

H 65-Drogpolicy. På ungdomssidan har vi 20 lag i seriespel och handbollskolan. Under hösten har tillkommit knatte handboll.

H 65-Drogpolicy. På ungdomssidan har vi 20 lag i seriespel och handbollskolan. Under hösten har tillkommit knatte handboll. H 65-Drogpolicy. H 65 startade 1965 och bedriver en omfattande verksamhet med ca 500 medlemmar. Säsongen 2008/2009 spelar representationslagen Herr och Dam båda i Div. 1. inte många föreningar i landet

Läs mer

[ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY]

[ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY] 2011 Lindome GIF [ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY] Denna policy vill på ett enkelt sätt beskriva de regler och förhållningssätt som föreningen Lindome GIF valt att stå för gällande bruket av alkohol-, tobak-

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak ANDT-undersökningen 216 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak Årskurs 9-216 Antal deltagare: 85 Bortfall i antal: 15 Bortfall i procent: 15% Redovisade enkäter: 7 ANDT-undersökningen 216 Årskurs 2-216 Antal

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till tonåringar är ofta helt underbart.

Läs mer