Dina barn går inte i repris

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dina barn går inte i repris"

Transkript

1 Dina barn går inte i repris FAKTA OCH ERFARENHETER OM NARKOTIKA

2 HASCH HASCH, marijuana och hascholja framställs alla ur växten Cannabis Sativa och har därför samlingsnamnet cannabis. Hasch är den vanligast förekommande narkotikan i Sverige. Historiskt har cannabis missbrukats i många asiatiska och arabiska länder, men förbjöds efter önskemål från Egypten i början av 1900-talet. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Några tecken på att ditt barn är påverkat av cannabis är stora pupiller och röda ögon, ett starkt godissug eller törst. Man är pratsam men kan ofta agera nyktert trots påverkan. Efter ruset infinner sig trötthet, man blir seg. Haschbitar förvaras ofta i tändsticksaskar, filmrullar eller i folie. Pipor av olika slag är vanliga, liksom tömda cigaretter med oanvänt filter eller cigarettpapper. Lukten är söt, frän och tung, liknande rökelse. FORM Marijuana görs av torkade delar från cannabisplantan och röks som cigaretter, ibland med tobak. Kåda från plantan pressas och torkas till hasch. Hasch kan ha olika konsistens och färg, beroende på tillverkningssätt och ort. Halten THC, som ger ruseffekten, kan variera från ett par procent till procent. Hasch röks vanligen men kan också ätas eller drickas. OBS! Styrkan är flerdubblad sedan 60-talet. EFFEKT Rökning ger ganska omgående ett rus som har avklingat inom några timmar, beroende på dos. Om haschet sväljes kommer ruset senare och varar längre. Ruset ger först lyckokänslor, pratsamhet och livlighet, men övergår till inåtvändhet och passivitet. Ruset kan ta sig mycket olika former, eftersom cannabis förstärker de aktuella känslorna. Snedtrippar med ångest och panikkänslor kan förekomma, men är ovanliga.

3 Personerna på bilderna har inget samband med texten. SKADEVERKNINGAR Intensivt cannabisbruk kan ge koncentrationssvårigheter, försämra närminnet och planeringsförmågan och skapa passivitet. Det ger nedsatt immunförsvar. Haschrökare får lätt hosta och halsinfektioner. Mens och spermieproduktion påverkas. Långvarigt bruk av cannabis kan även leda till avtrubbning, likgiltighet och utlösa psykoser hos särskilt känsliga individer. Det ger inte samma tydliga baksmälla som alkohol, då de aktiva ämnena är fettlösliga och kan lagras i kroppen upp till en månad. AMFETAMIN och KOKAIN AMFETAMIN uppfanns i slutet av 1800-talet och användes i stora mängder under 2:a världskriget. Det narkotikaklassades Fenmetralin och metamfetamin är liknande preparat. Kokain liknar amfetamin i effekt och skadeverkningar. Kokain utvinns från kokabusken i Sydamerika med hjälp av kemiska processer. Båda preparaten har centralstimulerande effekt. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Vanligt är stora pupiller, kraftig och o- kontrollerad energi, rastlöshet och muntorrhet vid påverkan. Efter en längre tids användning blir man skakig och fladdrig. Kroppsvikten går ofta ned. Sömnsvårigheter och aggressivitet är mycket vanligt. Drag av storhetsvansinne kan förekomma. Humörsvängningar blir tyd-

4 liga. Främst vitt men även brunt pulver, ofta förvarat i små plastpåsar. Vågar, sprutor, rakblad och sugrör kan förekomma. FORM Amfetamin är syntetisk narkotika som används i form av vitt pulver eller tabletter. Renhetsgraden varierar starkt, från sex procent upp till fyrtio procent. Kokain finns naturligt i kokabuskens blad och förekommer som ett vitt pulver eller, om än sällsynt, i form av gul/grå/ vita klumpar så kallad crack, rock eller base. EFFEKT Ruset kommer snabbt och dess längd varierar med intagssättet, vanligen pågår det någon eller några timmar. Både amfetamin och kokain ger upprymdhet, vakenhet och kraftig energi. De leder till ökad ämnesomsättning, puls och kroppstemperatur. De stimulerar sexbegäret men kan leda till impotens. SKADEVERKNINGAR I första hand märks muskelryckningar, rastlöshet och snabbt skiftande humör och sömnstörningar. Ökad ångest, misstänksamhet och depressioner kommer efter en längre tids användning. Både amfetamin och kokain kan leda till aggressivitet, känslomässig obalans med förföljelsemani och psykotiska reaktioner, dvs svår förvirring. De kan också ge kraftig avmagring och uttorkning. Amfetamin och kokain är starkt beroendeframkallande. En överdos kan leda till cirkulationskollaps och död.

5 ECSTASY Preparatet med den kemiska beteckningen MDMA fick sin första allmänna spridning i USA under 70-talet när langare började kalla den för ecstasy. Den har flera systrar som t ex MDA och MBDB. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Ecstasy förekommer mest på dansfester, så kallade raves. Om tonåringarna kommer hem sent på natten eller tidigt på morgonen så lägg märke till om de har mycket energi, förstärkta sinnesintryck och ett ibland förvirrat uppträdande eller en omotiverad trötthet. Kan förväxlas med amfetamin. FORM Ecstasy är syntetisk narkotika som finns som tabletter med olika figurer instansade. EFFEKT Ruset uppträder efter cirka 30 minuter och varar mellan två och fem timmar. Det ger samma verkningar som amfetamin. Ecstasy ger vid större dos även hallucinationer. Ruset ger en känsla av energi, lycka och stärkt självförtroende. Hämningar försvagas och självkontrollen sviktar. SKADEVERKNINGAR Ecstasy kan ge illamående, trötthet och olustkänslor. Vid längre användning kan kraftig ångest och depression uppstå. De negativa effekterna kommer ofta först flera dagar efter användningen. Känslomässig obalans och psykoser förekommer, panikreaktioner är vanliga. Ecstasys effekt försvagas vid upprepat intag och ofta är det omöjligt att uppnå den första intensiva känslan igen. Ecstasy kan framkalla ett beroende och regelbunden användning kan ge hjärnskador, som möjligen kan vara bestående.

6 LSD LSD spreds främst under och 70- talen under hippieperioden. Det är en drog som förvrider sinnesuttryck och framkallar hallucinationer. Liknande effekter har även STP och PCP, även de laboratorieframställda droger. Meskalin och psilocybin är andra hallucinogener, producerade från kaktus respektive svamp. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Föräldrar tänker sig ofta en LSD-påverkad som en tokig individ redo att flyga från balkongen. Men så dramatiska tecken är ovanliga. Var observant på oförklarligt beteende, hallucinationer och ett främmande intryck hos barnet. Lita på intuitionen. Under påverkan av hallucinogener är det svårt att agera helt normalt. Små läskpappersbitar med olika motiv, eller millimetersmå tabletter, är andra varningssignaler. FORM LSD är syntetisk narkotika. Det kan förekomma i tablettform men droppas vanligen på frimärksstora läskpappersbitar, ofta tryckta med olika motiv. Meskalinkaktus och psilocybinsvamp ätes råa eller tillagade som te, svampstuvning eller dylikt, och kan även blandas med marmelad eller honung. EFFEKT LSD:s ruseffekter kommer inom 30 till 90 minuter och sitter i åtta till tolv timmar, kortare tid vid lägre dos. Under ruset förvrängs hörsel, smak, lukt, syn och känsel. Omvärlden förvrids och effekterna kan liknas vid en akut psykos, ett slags drömvärld. Innehållet i drömvärlden varierar starkt mellan olika individer, tillfällen och under själva ruset. SKADEVERKNINGAR Hallucinogener är mycket oberäkneliga. Ett LSD-rus kan upplevas såväl positivt som fruktansvärt skrämmande. Dos,

7 person och omgivning ger stor variation. Panikreaktioner är vanliga. Risk finns för återtrippar, dvs att ruset återkommer långt senare. Hallucinationer kan leda till svåra olyckor. Förvirringstillstånd och psykoser kan inträffa. Hallucinogenerna ger viss toleransökning och kan framkalla beroende. HEROIN HEROIN framställs genom en kemisk process från morfin som finns naturligt i opievallmon. Det produceras huvudsakligen i Afghanistan och Gyllene Triangeln. Heroin är idag den vanligaste injicerade narkotikan på den europeiska kontinenten. Många heroinister blir HIVsmittade, och de flesta dödsfall bland narkomaner drabbar heroinisterna. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Ett mycket karaktäristiskt tecken vid påverkan är små pupiller. Användare uppträder ofta med ett stort lugn, varierande från frånvändhet till mer normalt beteende. Likgiltighet, muntorrhet, svårigheter att prata tydligt och långsamma rörelser är vanligt, liksom klåda. Titta efter brända skedar, folie, sprutor, citronsyra/ askorbinsyra. Observera att heroin idag inte bara injiceras utan också allt oftare röks eller inhaleras.

8 av cigarettändare. Röken inandas. Heroin är relativt sällsynt, men ökande bland ungdomar. FORM Heroin förekommer främst som pulver, vanligen vitt men det kan också vara brunt. Det finns även farinsockerliknande kristaller. Utblandning och renhetsgrad varierar starkt, likt all narkotika i pulverform. Heroinet löses i en blandning av vatten och citronsyra. De senaste åren har rapporterats en markant ökning av rökning av heroin, även bland ungdomar. Heroinet läggs då på stanniolpapper som upphettas underifrån med hjälp EFFEKT När heroin injiceras, kommer ett snabbt rus som varar i tre till fem timmar. Vid rökning är ruset kortare. Det ger en kortvarig lustupplevelse som sedan övergår till en känsla av tillfredsställelse. Opiaterna är dämpande, en typisk nedåt - drog som främst ger lugn och en känsla av välbefinnande. SKADEVERKNINGAR Heroin kännetecknas av en kraftig toleransutveckling. När det injiceras finns stor risk för övedosering som leder till medvetslöshet och andningsförlamning med risk för dödsfall. Heroinet framkallar ett snabbt beroende både vid rökning och injicering. Exempel på psykiska skador är koncentrationssvårigheter och förändrad sinnestämning. Det ger också besvärliga abstinensreaktioner.

9 ANDRA DROGER Nya, oftast laboratorieframställda, droger tillkommer i allt snabbare takt. Till effekterna liknar de droger som redan finns, men juridiskt kan de befinna sig i en gråzon. Vanligast är amfetaminliknande substanser. Lagstiftningen försöker motarbeta denna trend. GHB, gammahydroxybutyrat, är ett läkemedel med flera användningsområden, bl.a. som anestesimedel. GHB är också en substans som förekommer naturligt i kroppens celler. Dessutom används GHB som ingrediens i ett antal produkter inom kemibranschen. GHB är en klar vätska som intas i doser så små att de ryms i skruvlocket till en petflaska. Tillsammans med exempelvis alkohol förstärks effekten så att medvetslöshet kan inträffa. GHB har därför narkotikaklassificerats.

10 FAKTA ISTÄLLET FÖR PROPAGANDA Den här foldern vill ge dig fakta som du kan lita på. Denna sida ger en del av vår samlade erfarenhet om barn, ungdom, föräldrar och droger. På nästa sida finner du korrekta fakta om narkotika. Dina barn får samtidigt via media, internet och från delar av nöjesindustrin budskap som ofta försöker tona ned narkotikans farlighet och snarast propagerar för narkotika. Narkotika ger naturligtvis positiva effekter, vem skulle annars använda det? Men skälet till att olika droger klassats som narkotika och förbjudits är att de är giftiga, att de orsakar fysiska och psykiska hälsorisker samt kan leda till beroende. Effekterna kan variera bl. a. på grund av att individer reagerar och påverkas olika. Det är svårt att upptäcka ett begynnande missbruk hos sitt eget eller andras barn. Missbruket sker tillsammans med kamrater i vår frånvaro, vi ser dem inte under påverkan. Tecknen är därtill lätta att förväxla med vanliga tonårsreaktioner som humörsvängningar, trötthet och aggressivitet. Störningar och skador vid långvarigt missbruk kommer ofta smygande. De negativa effekterna är inte omedelbara. Sist men inte minst är vår benägenhet att endast tro gott om våra barn ett hinder. I stället för att lita på vår intuition så förnekar vi de tidiga tecknen på att något är på tok.

11 EN GLOBAL DROGVÅG Vi upplever just nu en ny drogförhärligande våg. Den senaste var flowerpower -vågen i slutet av sextiotalet. Då propagerade popmusiker öppet för hasch och LSD. Samtidigt utvecklades en ny livsstil, hippierörelsen, vars budskap sex, drugs and rock n roll fick ett enormt genomslag. Kanske var du en av de miljoner som träffades av budskapet att droger var OK. I dag förmedlas samma budskap men mer sofistikerat. Det kommer via satellitkanaler och internet, filmer och tidskrifter. Inom popmusiken förekommer anspelningar på och förhärligande av droger. MYTERNA Myterna om narkotika är många, både bland musiker, ungdomar och oss vuxna. En del föräldrar tror fortfarande att hasch inte är särskilt skadligt. Andra tror att våra barn blir pålurade narkotika av någon skum langare, genom godis, i drinken eller via klistermärke. Vår erfarenhet visar att barn blir bjudna av sina kompisar. Kompisar som vill dela med sig. Kompisar som är förälskade i drogernas positiva effekter. För narkotika är inte bara ett gift utan ger också en stark lustupplevelse. Vem prövar då narkotika? Svaren är inte entydiga, men det är en myt att det bara händer ungdomar från trassliga problemfamiljer. Däremot vet man att de flesta är påverkade av alkohol första gången de prövar. Nyfikenhet, kamrattryck, lustupplevelse och tillgänglighet är också viktiga faktorer.

12 GENVÄGAR TILL VUXENLIVET Vad är det då som lockar med att bli vuxen? Jo, frigörelsen och självständigheten, att stå på egna ben. Men det kräver tid och mognad. Därför är den främsta anledningen till att våra barn tar sitt första hostande cigarettbloss, halsar folköl, snattar i klädbutiken, visar muskler eller prövar narkotika ett försök att hitta genvägar till att bli vuxen. Det första samlaget har inte sällan samma funktion. Kommer du själv ihåg hur du längtade efter att bli äldre, att få moppe eller bröst? Att börja köra bil, få köpa ut eller bli myndig? Tiden känns så långsam när man är i yngre tonåren, genvägarna så lockande. Är det lätt att få tag på droger, så varför inte pröva? För att få veta, för att bli accepterad, imponera, för att bli vuxen. Allt börjar så oskyldigt. Ingen som prövar en genväg har tänkt att fastna i dess senväg. BERUSNINGEN Vi önskar nog alla att våra barn ska få uppleva berusningen av att vara kär. Eller lyckokänslan över att behärska det där mattetalet, att komma först i mål, att spela melodin perfekt eller att vara en i gänget. Den äkta berusningen. Berusningen av narkotika skrämmer oss däremot vi vill inte att våra barn ska bli beroende. Men som förälder bör vi främst oroa oss för ungdomarnas alkoholberusning, en påtaglig fara i våra barns vardag, och närmare till hands än narkotikan.

13 Det är när man är berusad av folköl som mopedolyckan sker. Det är den tillfälliga fyllan som leder till slagsmålet och knivbladet. Eller till den omtöcknade sexdebuten. Det finns all anledning att fundera över alkoholberusningen, den som många av oss tycker är normal. Berusningen som också gör att våra barn vågar pröva narkotika första gången. Tobaken är också starkt undervärderad i farlighet och beroende. Dessutom är det få som röker hasch utan att vara tobaksrökare. DINA BARN GÅR INTE I REPRIS Det är inte svårt att skrämma oss föräldrar med skräckpropaganda eller hotbilder, att spela på missriktad misstänksamhet och våra dåliga samveten. Det är betydligt svårare att få oss att komma ihåg vår egen uppväxt och att bjuda på den eller på vår dyrbara fritid. När vi står mitt uppe i fostran av barnen, de egna behoven och en tid som rinner iväg betydligt fortare än den gjorde när vi längtade efter att bli vuxna, så är det lätt att glömma bort att våra barn aldrig går i repris. Hur ofta hör vi inte människor säga att nu på gamla dagar inser de att tiden med barnen fick stå tillbaka och nu är det för sent. Snart är du också där. Varför inte ta dig lite tid att lära känna dina barns vardag, vänner och våndor. Den dialog du etablerar i dag är lika värdefull för dina barn som minnena av de förtroendefulla samtal som du hade med dina föräldrar. Kommer du ihåg?

14 VI ÄR INTE MAKTLÖSA Om inte du talar med ditt barn om genvägarna, om berusningen och om narkotika så gör någon annan det. Främst kompisarna. Och medierna. Vi vuxna är inte maktlösa. Vi kan göra massor. Men vi gör det ofta för sent. Vi vill inte se, vi vill inte höra. En av de bästa livförsäkringarna är att lära känna dina barns vänner. Lika viktigt är det att lära känna vännernas föräldrar. Ett gäng tonåringar är som ett samspelt landslag, de kan varandra. Så länge de ägnar sig åt positiva intressen som sport, musik och natur är allt väl. Men den dagen de ägnar sig åt negativa intressen som droger, kriminalitet eller våld, då har ungdomarna alla trumf på hand. Hur lätt spelar de inte ut oss vuxna om veckopengar, utetider, alkoholbjudande och att sova över hos kompisen. Gör något nu! Skaffa mer kunskap, fakta och en klar hållning. Skapa därtill ett gemensamt nätverk föräldrar emellan, även om ditt eget barn är att lita på. ATT UPPTÄCKA OCH INGRIPA Alla föräldrar som upptäcker ett narkotikamissbruk kan intyga att det är mycket svårt att upptäcka. Nu när jag ser allt i backspegeln syns det tydligt, men då var tecknen så vaga. Jag trodde själv att det bara var känslostörda föräldrar som inte kunde se. I dag vet jag bättre.

15 Tecknen är svåra att upptäcka. Men ofta har föräldern en obehaglig känsla i maggropen. Det är något som inte stämmer, men det gåt inte att ta på och därmed får det vara. Lita på din intuition. Fråga hellre än att stoppa undan oron. Uttryck den klart och tydligt, berätta att du känner att något är på tok. Vänta inte på objektiva bevis. Genom att vara ärlig når du fram, utan krig eller skyttegravar. Visa att du tar avstånd från knarket, men inte från ditt barn. Hjälper inte dina samtal, så kontakta någon som verkligen kan drogproblem. EN GRÄNSLÖS VÄRLD Narkotikaproblemet kan kännas övermäktigt. Vi läser om jättelika karteller, att läget blir värre och värre och missbrukarna yngre och yngre. Men läget är långt ifrån nattsvart. I Sverige har vi i dag en framgångsrik politik utan att för den skull ha löst problemet. Narkotikan är dock ett globalt problem som inte känner några gränser. Villkoren kan förändras. Som förälder har du inte bara ansvaret för ditt barn. Som vuxen behövs du även för andras barn och deras föräldrar. Tag tydligt avstånd från narkotika. Tänk globalt, men agera lokalt.

16 Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning tel Statens Folkhälsoinstitut tel SÄGA NEJ TILL DROGER OCH VÅLD Föräldraföreningen Mot Narkotika tel Hem och Skola tel IOGT NTO-rörelsen tel Riksidrottsförbundet tel Rikspolisstyrelsen tel VÅGA Sweden tel Prod: Ingse & Co, foto: Stina Brockman, tryck: S-M Ewert AB, Sundbyberg 2002

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun till tonårsföräldrar i BollNäs kommun om ungdomar och Narkotika 2 Narkotika finns i Bollnäs Narkotika går att få tag på i Bollnäs. En undersökning i kommunen visar att 10% av pojkarna och 6% av flickorna

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak

OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak En handbok till dig som förälder 1 1 Förord Alla vi som är vuxna måste hjälpas åt för att påverka ungdomarnas attityder och värderingar till droger. Som förälder

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Dina barn går inte i repris

Dina barn går inte i repris Dina barn går inte i repris FAKTA OCH ERFARENHETER OM ALKOHOL DINA BARN GÅR INTE I REPRIS Vi älskar våra barn. Vi vill skydda dem från allt ont och önskar att de utvecklas till lyckliga och självständiga

Läs mer

En handbok till dig som förälder. -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping

En handbok till dig som förälder. -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping En handbok till dig som förälder -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping Förord Alla vi som är vuxna måste hjälpas åt för att påverka ungdomarnas attityder och värderingar till droger. Som förälder har du

Läs mer

RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX. hur du. överlever. utelivet

RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX. hur du. överlever. utelivet hur du överlever RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX utelivet barer & discon MÅNGA MÄN TRÄFFAR SINA POJKVÄNNER, SEXPART- NERS OCH ÄLSKARE PÅ UTESTÄLLEN. DET BLIR NATURLIGT ATT TA EN ÖL ELLER FLERA DÄRFÖR ATT

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE FÖRORD Under några år har fältsekreterarna Gunilla och Janne medverkat vid alla privata och kommunala föräldramöten för årskurs 7-9

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Tullverket förenklar det legala och förhindrar det illegala

Tullverket förenklar det legala och förhindrar det illegala Fakta om droger 1 2 Tullverket förenklar det legala och förhindrar det illegala Tullverket är en statlig myndighet som kontrollerar flödet av varor in och ut ur Sverige, säkerställer konkurrensneutral

Läs mer

INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE

INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE FÖRORD Vi tillsammans; föräldrar, föreningsledare, fritidsledare, lärare, fältarbetare, närpoliser och andra vuxna i barnens närhet, måste hjälpas åt

Läs mer

Alkohol och droger bland ungdomar

Alkohol och droger bland ungdomar Alkohol och droger bland ungdomar Att alkohol- och droganvändningen bland ungdomar ökar, vet nog alla. Men många tänker nog inte på varför det gör det eller hur framtiden kommer att se ut. Jag ska nu försöka

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Generella drogeffekter. Intoxikation Abstinens Missbruk Beroende Skadeverkningar. Ca 6000-7000 dödsfall varje år

Generella drogeffekter. Intoxikation Abstinens Missbruk Beroende Skadeverkningar. Ca 6000-7000 dödsfall varje år Generella drogeffekter Droglära Intoxikation Abstinens Missbruk Beroende Skadeverkningar Alkohol Hans Kleine Specialist psykiatri Etanol (enligt NE) Alkoholrelaterade skador Ca 6000-7000 dödsfall varje

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum INLEDNING Skolan har ett ansvar att motverka alkohol- och narkotikamissbruk, samt tobaksbruk

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan.

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Mål Hofgårdskolan skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund

Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2008-02-11 4 Inledning I 2007 års skolundersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) uppgav var tionde elev i gymnasiets årskurs 2 att skolarbetet

Läs mer

Droger och Missbruk. Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain. Erik Müller-Sandvik Viktor Steen

Droger och Missbruk. Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain. Erik Müller-Sandvik Viktor Steen Droger och Missbruk Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain Erik Müller-Sandvik Viktor Steen Inledning s. 3 Droger s. 4-6 Drogtyper s. 7-13 Internationellt s. 14-15 Missbruk s. 16-18 Missbrukaren

Läs mer

Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk

Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk! Ung utan Pung har sina rötter i Stockholms förorten Rågsved. Det hela började på en ungdomsgård 1982 där den första pjäsen handlade om fattiga ungdomar

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm.

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Sävsjö kommun Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Mål Aleholm skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Samtliga uppgifter är hämtade från drugsmart.se och can.se

Samtliga uppgifter är hämtade från drugsmart.se och can.se Samtliga uppgifter är hämtade från drugsmart.se och can.se CANNABIS I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol,

Läs mer

Lagar och droger. Narkotika

Lagar och droger. Narkotika Lagar och droger Narkotika Sammanställt av Thomas Lundqvist, Leg. Psykolog & Docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor (Drug addiction Treatment Centre), Kioskgatan 17, S-221 85 Lund, Sweden.

Läs mer

Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika

Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Gymnasieskola November 2003 (Reviderad juni 2006) Inledning Skolan har ett ansvar att motverka tobaksbruk, alkohol- och narkotikamissbruk bland elever

Läs mer

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström Rapport 2001:1 Drogvaneundersökning 2001 Fotomontage: Martin Ekström Drogvanor hos unga Resultatet av en enkätundersökning i årskurs 9 samt gymnasiets andra årskurs i Lund 2001. Samordningsgruppen för

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se INTERNETDROGER Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se LÄGESBESKRIVNING Beroendekliniken, US Självrapporterat eller bekräftat med u-prov Hösten

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

CANNABIS SATIVA! SA NÅGON DÖDSKNARK?

CANNABIS SATIVA! SA NÅGON DÖDSKNARK? CANNABIS SATIVA! SA NÅGON DÖDSKNARK? Innehållsförteckning Inledning och frågeställningar Ordförklaringar S. 3 S. 4-5 Växten Cannabis Sativa Cannabis som berusningsmedel Cannabis i trafiken Cannabinoidernas

Läs mer

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna GHB Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna Avd.306/Unga vuxna Avdelning för abstinensbehandling för barn och ungdomar mellan 16-21 år med eller utan psykiatrisk sidodiagnos,

Läs mer

Vanor och konsekvenser - en nationell undersökning om tobak, alkohol, läkemedel och andra preparat

Vanor och konsekvenser - en nationell undersökning om tobak, alkohol, läkemedel och andra preparat Vanor och konsekvenser - en nationell undersökning om tobak, alkohol, läkemedel och andra preparat Vill du svara på webben istället: www.skop.se/hsus/stad/stad.htm Inloggningskod: 1 Använd gärna kulspetspenna

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

GHB. - Användning, spridning och samhällsinsatser. Jari Kuosmanen Fil dr Socialt arbete, Aukt socionom Forskare Institutionen för Socialt arbete

GHB. - Användning, spridning och samhällsinsatser. Jari Kuosmanen Fil dr Socialt arbete, Aukt socionom Forskare Institutionen för Socialt arbete GHB - Användning, spridning och samhällsinsatser. Jari Kuosmanen Fil dr Socialt arbete, Aukt socionom Forskare Institutionen för Socialt arbete Mattias Gullberg Aukt socionom, Mini-Maria Hisingen SYFTE

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2012-04-03 ÅM 2012/2362 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-03-23 B 965-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CJ./. riksåklagaren

Läs mer

Tio saker om cannabis - Avslöjad! Skriven av: Anders österberg Utgiven av: nudelsdesign (http://nudelsdesign.se) Förord!

Tio saker om cannabis - Avslöjad! Skriven av: Anders österberg Utgiven av: nudelsdesign (http://nudelsdesign.se) Förord! 1 Tio saker om cannabis - Avslöjad! Skriven av: Anders österberg Utgiven av: nudelsdesign (http://nudelsdesign.se) Förord! Har skrivit denna "bok" efter att ha kontaktat drogfritt flera gånger om att ändra

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

UPPTÄCKA MISSBRUK. Lennart Karlsson

UPPTÄCKA MISSBRUK. Lennart Karlsson UPPTÄCKA MISSBRUK Lennart Karlsson UPPTÄCKA MISSBRUK Lennart Karlsson Det är inget misslyckande som förälder att ha ett barn som börjar använda narkotika. Däremot är det ett misslyckande om man väljer

Läs mer

Narkotika och andra droger

Narkotika och andra droger FAKTA OM DROGER 2005-01-12 Narkotika och andra droger Narkotika, efter grekiskans narkotikos betyder sömn, dövande, bedövning eller känslolöshet. Ordet användes ursprungligen för preparat som var bedövande,

Läs mer

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen Rättstoxikologi 1. Inledning 2. Naturen 3. Alkohol 4. Narkotika 5. Partydroger 6. Läkemedel 1. Vad är en förgiftning? Olika mekanismer: - hjärnstammen (andning o cirkulation) - hjärtat (rytmrubbning) -

Läs mer

Skadeverkningar av cannabis

Skadeverkningar av cannabis Skadeverkningar av cannabis Karlstad 2012 09 03 Kerstin Käll Med.dr., överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Två viktigaste källorna Thomas Lundqvist Dan Ericsson. Vägen ut ur Haschmissbruket.

Läs mer

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Cannabis som medicin?

Cannabis som medicin? Cannabis som medicin? www.cannabishjalpen.se Cannabis Cannabis är droger som utvinns ur växten Cannabis Sativa eller hampa, som den också kallas. Marijuana är de torkade växtdelarna och hasch, som är vanligast

Läs mer

Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis

Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis 6 gymnasieskolor (4 i Kristinastad, 2 i Malmö) Klassrumsenkäter vecka 36-37 Åk1 Åk3 31 klasser fördelat på olika program Bruttourval 750

Läs mer

STARK UTAN DROGER. Droggruppen i jakobstadsnejden

STARK UTAN DROGER. Droggruppen i jakobstadsnejden 1 STARK UTAN DROGER Alkohol, narkotika, dopingpreparat och tobak är alla droger, som fängslar många av våra ungdomar (och vuxna också för den delen). Bruket av droger tar bort de ekonomiska förutsättningarna

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Sammanfattning av informationskväll om droger

Sammanfattning av informationskväll om droger Sammanfattning av informationskväll om droger Gullmarsskolans aula 2012-10-23 Sammanställt av Anna Nyman Holgersson, Folkhälsosamordnare Tel. 0523-61 31 09 anna.nyman-holgersson@lysekil.se Program Föreläsning

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kvinnor och anhöriga

Kvinnor och anhöriga 1 oktober 2015 Sverige mot narkotika, Landskrona Kvinnor och anhöriga Leena Haraké, kanslichef KSAN ledamot i regeringens ANDT-råd KSAN - Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor

Läs mer

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden inklusive handlingsplaner Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-24, 50. Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger;

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer