Dina barn går inte i repris

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dina barn går inte i repris"

Transkript

1 Dina barn går inte i repris FAKTA OCH ERFARENHETER OM NARKOTIKA

2 HASCH HASCH, marijuana och hascholja framställs alla ur växten Cannabis Sativa och har därför samlingsnamnet cannabis. Hasch är den vanligast förekommande narkotikan i Sverige. Historiskt har cannabis missbrukats i många asiatiska och arabiska länder, men förbjöds efter önskemål från Egypten i början av 1900-talet. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Några tecken på att ditt barn är påverkat av cannabis är stora pupiller och röda ögon, ett starkt godissug eller törst. Man är pratsam men kan ofta agera nyktert trots påverkan. Efter ruset infinner sig trötthet, man blir seg. Haschbitar förvaras ofta i tändsticksaskar, filmrullar eller i folie. Pipor av olika slag är vanliga, liksom tömda cigaretter med oanvänt filter eller cigarettpapper. Lukten är söt, frän och tung, liknande rökelse. FORM Marijuana görs av torkade delar från cannabisplantan och röks som cigaretter, ibland med tobak. Kåda från plantan pressas och torkas till hasch. Hasch kan ha olika konsistens och färg, beroende på tillverkningssätt och ort. Halten THC, som ger ruseffekten, kan variera från ett par procent till procent. Hasch röks vanligen men kan också ätas eller drickas. OBS! Styrkan är flerdubblad sedan 60-talet. EFFEKT Rökning ger ganska omgående ett rus som har avklingat inom några timmar, beroende på dos. Om haschet sväljes kommer ruset senare och varar längre. Ruset ger först lyckokänslor, pratsamhet och livlighet, men övergår till inåtvändhet och passivitet. Ruset kan ta sig mycket olika former, eftersom cannabis förstärker de aktuella känslorna. Snedtrippar med ångest och panikkänslor kan förekomma, men är ovanliga.

3 Personerna på bilderna har inget samband med texten. SKADEVERKNINGAR Intensivt cannabisbruk kan ge koncentrationssvårigheter, försämra närminnet och planeringsförmågan och skapa passivitet. Det ger nedsatt immunförsvar. Haschrökare får lätt hosta och halsinfektioner. Mens och spermieproduktion påverkas. Långvarigt bruk av cannabis kan även leda till avtrubbning, likgiltighet och utlösa psykoser hos särskilt känsliga individer. Det ger inte samma tydliga baksmälla som alkohol, då de aktiva ämnena är fettlösliga och kan lagras i kroppen upp till en månad. AMFETAMIN och KOKAIN AMFETAMIN uppfanns i slutet av 1800-talet och användes i stora mängder under 2:a världskriget. Det narkotikaklassades Fenmetralin och metamfetamin är liknande preparat. Kokain liknar amfetamin i effekt och skadeverkningar. Kokain utvinns från kokabusken i Sydamerika med hjälp av kemiska processer. Båda preparaten har centralstimulerande effekt. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Vanligt är stora pupiller, kraftig och o- kontrollerad energi, rastlöshet och muntorrhet vid påverkan. Efter en längre tids användning blir man skakig och fladdrig. Kroppsvikten går ofta ned. Sömnsvårigheter och aggressivitet är mycket vanligt. Drag av storhetsvansinne kan förekomma. Humörsvängningar blir tyd-

4 liga. Främst vitt men även brunt pulver, ofta förvarat i små plastpåsar. Vågar, sprutor, rakblad och sugrör kan förekomma. FORM Amfetamin är syntetisk narkotika som används i form av vitt pulver eller tabletter. Renhetsgraden varierar starkt, från sex procent upp till fyrtio procent. Kokain finns naturligt i kokabuskens blad och förekommer som ett vitt pulver eller, om än sällsynt, i form av gul/grå/ vita klumpar så kallad crack, rock eller base. EFFEKT Ruset kommer snabbt och dess längd varierar med intagssättet, vanligen pågår det någon eller några timmar. Både amfetamin och kokain ger upprymdhet, vakenhet och kraftig energi. De leder till ökad ämnesomsättning, puls och kroppstemperatur. De stimulerar sexbegäret men kan leda till impotens. SKADEVERKNINGAR I första hand märks muskelryckningar, rastlöshet och snabbt skiftande humör och sömnstörningar. Ökad ångest, misstänksamhet och depressioner kommer efter en längre tids användning. Både amfetamin och kokain kan leda till aggressivitet, känslomässig obalans med förföljelsemani och psykotiska reaktioner, dvs svår förvirring. De kan också ge kraftig avmagring och uttorkning. Amfetamin och kokain är starkt beroendeframkallande. En överdos kan leda till cirkulationskollaps och död.

5 ECSTASY Preparatet med den kemiska beteckningen MDMA fick sin första allmänna spridning i USA under 70-talet när langare började kalla den för ecstasy. Den har flera systrar som t ex MDA och MBDB. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Ecstasy förekommer mest på dansfester, så kallade raves. Om tonåringarna kommer hem sent på natten eller tidigt på morgonen så lägg märke till om de har mycket energi, förstärkta sinnesintryck och ett ibland förvirrat uppträdande eller en omotiverad trötthet. Kan förväxlas med amfetamin. FORM Ecstasy är syntetisk narkotika som finns som tabletter med olika figurer instansade. EFFEKT Ruset uppträder efter cirka 30 minuter och varar mellan två och fem timmar. Det ger samma verkningar som amfetamin. Ecstasy ger vid större dos även hallucinationer. Ruset ger en känsla av energi, lycka och stärkt självförtroende. Hämningar försvagas och självkontrollen sviktar. SKADEVERKNINGAR Ecstasy kan ge illamående, trötthet och olustkänslor. Vid längre användning kan kraftig ångest och depression uppstå. De negativa effekterna kommer ofta först flera dagar efter användningen. Känslomässig obalans och psykoser förekommer, panikreaktioner är vanliga. Ecstasys effekt försvagas vid upprepat intag och ofta är det omöjligt att uppnå den första intensiva känslan igen. Ecstasy kan framkalla ett beroende och regelbunden användning kan ge hjärnskador, som möjligen kan vara bestående.

6 LSD LSD spreds främst under och 70- talen under hippieperioden. Det är en drog som förvrider sinnesuttryck och framkallar hallucinationer. Liknande effekter har även STP och PCP, även de laboratorieframställda droger. Meskalin och psilocybin är andra hallucinogener, producerade från kaktus respektive svamp. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Föräldrar tänker sig ofta en LSD-påverkad som en tokig individ redo att flyga från balkongen. Men så dramatiska tecken är ovanliga. Var observant på oförklarligt beteende, hallucinationer och ett främmande intryck hos barnet. Lita på intuitionen. Under påverkan av hallucinogener är det svårt att agera helt normalt. Små läskpappersbitar med olika motiv, eller millimetersmå tabletter, är andra varningssignaler. FORM LSD är syntetisk narkotika. Det kan förekomma i tablettform men droppas vanligen på frimärksstora läskpappersbitar, ofta tryckta med olika motiv. Meskalinkaktus och psilocybinsvamp ätes råa eller tillagade som te, svampstuvning eller dylikt, och kan även blandas med marmelad eller honung. EFFEKT LSD:s ruseffekter kommer inom 30 till 90 minuter och sitter i åtta till tolv timmar, kortare tid vid lägre dos. Under ruset förvrängs hörsel, smak, lukt, syn och känsel. Omvärlden förvrids och effekterna kan liknas vid en akut psykos, ett slags drömvärld. Innehållet i drömvärlden varierar starkt mellan olika individer, tillfällen och under själva ruset. SKADEVERKNINGAR Hallucinogener är mycket oberäkneliga. Ett LSD-rus kan upplevas såväl positivt som fruktansvärt skrämmande. Dos,

7 person och omgivning ger stor variation. Panikreaktioner är vanliga. Risk finns för återtrippar, dvs att ruset återkommer långt senare. Hallucinationer kan leda till svåra olyckor. Förvirringstillstånd och psykoser kan inträffa. Hallucinogenerna ger viss toleransökning och kan framkalla beroende. HEROIN HEROIN framställs genom en kemisk process från morfin som finns naturligt i opievallmon. Det produceras huvudsakligen i Afghanistan och Gyllene Triangeln. Heroin är idag den vanligaste injicerade narkotikan på den europeiska kontinenten. Många heroinister blir HIVsmittade, och de flesta dödsfall bland narkomaner drabbar heroinisterna. TECKEN FÖR FÖRÄLDRAR Ett mycket karaktäristiskt tecken vid påverkan är små pupiller. Användare uppträder ofta med ett stort lugn, varierande från frånvändhet till mer normalt beteende. Likgiltighet, muntorrhet, svårigheter att prata tydligt och långsamma rörelser är vanligt, liksom klåda. Titta efter brända skedar, folie, sprutor, citronsyra/ askorbinsyra. Observera att heroin idag inte bara injiceras utan också allt oftare röks eller inhaleras.

8 av cigarettändare. Röken inandas. Heroin är relativt sällsynt, men ökande bland ungdomar. FORM Heroin förekommer främst som pulver, vanligen vitt men det kan också vara brunt. Det finns även farinsockerliknande kristaller. Utblandning och renhetsgrad varierar starkt, likt all narkotika i pulverform. Heroinet löses i en blandning av vatten och citronsyra. De senaste åren har rapporterats en markant ökning av rökning av heroin, även bland ungdomar. Heroinet läggs då på stanniolpapper som upphettas underifrån med hjälp EFFEKT När heroin injiceras, kommer ett snabbt rus som varar i tre till fem timmar. Vid rökning är ruset kortare. Det ger en kortvarig lustupplevelse som sedan övergår till en känsla av tillfredsställelse. Opiaterna är dämpande, en typisk nedåt - drog som främst ger lugn och en känsla av välbefinnande. SKADEVERKNINGAR Heroin kännetecknas av en kraftig toleransutveckling. När det injiceras finns stor risk för övedosering som leder till medvetslöshet och andningsförlamning med risk för dödsfall. Heroinet framkallar ett snabbt beroende både vid rökning och injicering. Exempel på psykiska skador är koncentrationssvårigheter och förändrad sinnestämning. Det ger också besvärliga abstinensreaktioner.

9 ANDRA DROGER Nya, oftast laboratorieframställda, droger tillkommer i allt snabbare takt. Till effekterna liknar de droger som redan finns, men juridiskt kan de befinna sig i en gråzon. Vanligast är amfetaminliknande substanser. Lagstiftningen försöker motarbeta denna trend. GHB, gammahydroxybutyrat, är ett läkemedel med flera användningsområden, bl.a. som anestesimedel. GHB är också en substans som förekommer naturligt i kroppens celler. Dessutom används GHB som ingrediens i ett antal produkter inom kemibranschen. GHB är en klar vätska som intas i doser så små att de ryms i skruvlocket till en petflaska. Tillsammans med exempelvis alkohol förstärks effekten så att medvetslöshet kan inträffa. GHB har därför narkotikaklassificerats.

10 FAKTA ISTÄLLET FÖR PROPAGANDA Den här foldern vill ge dig fakta som du kan lita på. Denna sida ger en del av vår samlade erfarenhet om barn, ungdom, föräldrar och droger. På nästa sida finner du korrekta fakta om narkotika. Dina barn får samtidigt via media, internet och från delar av nöjesindustrin budskap som ofta försöker tona ned narkotikans farlighet och snarast propagerar för narkotika. Narkotika ger naturligtvis positiva effekter, vem skulle annars använda det? Men skälet till att olika droger klassats som narkotika och förbjudits är att de är giftiga, att de orsakar fysiska och psykiska hälsorisker samt kan leda till beroende. Effekterna kan variera bl. a. på grund av att individer reagerar och påverkas olika. Det är svårt att upptäcka ett begynnande missbruk hos sitt eget eller andras barn. Missbruket sker tillsammans med kamrater i vår frånvaro, vi ser dem inte under påverkan. Tecknen är därtill lätta att förväxla med vanliga tonårsreaktioner som humörsvängningar, trötthet och aggressivitet. Störningar och skador vid långvarigt missbruk kommer ofta smygande. De negativa effekterna är inte omedelbara. Sist men inte minst är vår benägenhet att endast tro gott om våra barn ett hinder. I stället för att lita på vår intuition så förnekar vi de tidiga tecknen på att något är på tok.

11 EN GLOBAL DROGVÅG Vi upplever just nu en ny drogförhärligande våg. Den senaste var flowerpower -vågen i slutet av sextiotalet. Då propagerade popmusiker öppet för hasch och LSD. Samtidigt utvecklades en ny livsstil, hippierörelsen, vars budskap sex, drugs and rock n roll fick ett enormt genomslag. Kanske var du en av de miljoner som träffades av budskapet att droger var OK. I dag förmedlas samma budskap men mer sofistikerat. Det kommer via satellitkanaler och internet, filmer och tidskrifter. Inom popmusiken förekommer anspelningar på och förhärligande av droger. MYTERNA Myterna om narkotika är många, både bland musiker, ungdomar och oss vuxna. En del föräldrar tror fortfarande att hasch inte är särskilt skadligt. Andra tror att våra barn blir pålurade narkotika av någon skum langare, genom godis, i drinken eller via klistermärke. Vår erfarenhet visar att barn blir bjudna av sina kompisar. Kompisar som vill dela med sig. Kompisar som är förälskade i drogernas positiva effekter. För narkotika är inte bara ett gift utan ger också en stark lustupplevelse. Vem prövar då narkotika? Svaren är inte entydiga, men det är en myt att det bara händer ungdomar från trassliga problemfamiljer. Däremot vet man att de flesta är påverkade av alkohol första gången de prövar. Nyfikenhet, kamrattryck, lustupplevelse och tillgänglighet är också viktiga faktorer.

12 GENVÄGAR TILL VUXENLIVET Vad är det då som lockar med att bli vuxen? Jo, frigörelsen och självständigheten, att stå på egna ben. Men det kräver tid och mognad. Därför är den främsta anledningen till att våra barn tar sitt första hostande cigarettbloss, halsar folköl, snattar i klädbutiken, visar muskler eller prövar narkotika ett försök att hitta genvägar till att bli vuxen. Det första samlaget har inte sällan samma funktion. Kommer du själv ihåg hur du längtade efter att bli äldre, att få moppe eller bröst? Att börja köra bil, få köpa ut eller bli myndig? Tiden känns så långsam när man är i yngre tonåren, genvägarna så lockande. Är det lätt att få tag på droger, så varför inte pröva? För att få veta, för att bli accepterad, imponera, för att bli vuxen. Allt börjar så oskyldigt. Ingen som prövar en genväg har tänkt att fastna i dess senväg. BERUSNINGEN Vi önskar nog alla att våra barn ska få uppleva berusningen av att vara kär. Eller lyckokänslan över att behärska det där mattetalet, att komma först i mål, att spela melodin perfekt eller att vara en i gänget. Den äkta berusningen. Berusningen av narkotika skrämmer oss däremot vi vill inte att våra barn ska bli beroende. Men som förälder bör vi främst oroa oss för ungdomarnas alkoholberusning, en påtaglig fara i våra barns vardag, och närmare till hands än narkotikan.

13 Det är när man är berusad av folköl som mopedolyckan sker. Det är den tillfälliga fyllan som leder till slagsmålet och knivbladet. Eller till den omtöcknade sexdebuten. Det finns all anledning att fundera över alkoholberusningen, den som många av oss tycker är normal. Berusningen som också gör att våra barn vågar pröva narkotika första gången. Tobaken är också starkt undervärderad i farlighet och beroende. Dessutom är det få som röker hasch utan att vara tobaksrökare. DINA BARN GÅR INTE I REPRIS Det är inte svårt att skrämma oss föräldrar med skräckpropaganda eller hotbilder, att spela på missriktad misstänksamhet och våra dåliga samveten. Det är betydligt svårare att få oss att komma ihåg vår egen uppväxt och att bjuda på den eller på vår dyrbara fritid. När vi står mitt uppe i fostran av barnen, de egna behoven och en tid som rinner iväg betydligt fortare än den gjorde när vi längtade efter att bli vuxna, så är det lätt att glömma bort att våra barn aldrig går i repris. Hur ofta hör vi inte människor säga att nu på gamla dagar inser de att tiden med barnen fick stå tillbaka och nu är det för sent. Snart är du också där. Varför inte ta dig lite tid att lära känna dina barns vardag, vänner och våndor. Den dialog du etablerar i dag är lika värdefull för dina barn som minnena av de förtroendefulla samtal som du hade med dina föräldrar. Kommer du ihåg?

14 VI ÄR INTE MAKTLÖSA Om inte du talar med ditt barn om genvägarna, om berusningen och om narkotika så gör någon annan det. Främst kompisarna. Och medierna. Vi vuxna är inte maktlösa. Vi kan göra massor. Men vi gör det ofta för sent. Vi vill inte se, vi vill inte höra. En av de bästa livförsäkringarna är att lära känna dina barns vänner. Lika viktigt är det att lära känna vännernas föräldrar. Ett gäng tonåringar är som ett samspelt landslag, de kan varandra. Så länge de ägnar sig åt positiva intressen som sport, musik och natur är allt väl. Men den dagen de ägnar sig åt negativa intressen som droger, kriminalitet eller våld, då har ungdomarna alla trumf på hand. Hur lätt spelar de inte ut oss vuxna om veckopengar, utetider, alkoholbjudande och att sova över hos kompisen. Gör något nu! Skaffa mer kunskap, fakta och en klar hållning. Skapa därtill ett gemensamt nätverk föräldrar emellan, även om ditt eget barn är att lita på. ATT UPPTÄCKA OCH INGRIPA Alla föräldrar som upptäcker ett narkotikamissbruk kan intyga att det är mycket svårt att upptäcka. Nu när jag ser allt i backspegeln syns det tydligt, men då var tecknen så vaga. Jag trodde själv att det bara var känslostörda föräldrar som inte kunde se. I dag vet jag bättre.

15 Tecknen är svåra att upptäcka. Men ofta har föräldern en obehaglig känsla i maggropen. Det är något som inte stämmer, men det gåt inte att ta på och därmed får det vara. Lita på din intuition. Fråga hellre än att stoppa undan oron. Uttryck den klart och tydligt, berätta att du känner att något är på tok. Vänta inte på objektiva bevis. Genom att vara ärlig når du fram, utan krig eller skyttegravar. Visa att du tar avstånd från knarket, men inte från ditt barn. Hjälper inte dina samtal, så kontakta någon som verkligen kan drogproblem. EN GRÄNSLÖS VÄRLD Narkotikaproblemet kan kännas övermäktigt. Vi läser om jättelika karteller, att läget blir värre och värre och missbrukarna yngre och yngre. Men läget är långt ifrån nattsvart. I Sverige har vi i dag en framgångsrik politik utan att för den skull ha löst problemet. Narkotikan är dock ett globalt problem som inte känner några gränser. Villkoren kan förändras. Som förälder har du inte bara ansvaret för ditt barn. Som vuxen behövs du även för andras barn och deras föräldrar. Tag tydligt avstånd från narkotika. Tänk globalt, men agera lokalt.

16 Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning tel Statens Folkhälsoinstitut tel SÄGA NEJ TILL DROGER OCH VÅLD Föräldraföreningen Mot Narkotika tel Hem och Skola tel IOGT NTO-rörelsen tel Riksidrottsförbundet tel Rikspolisstyrelsen tel VÅGA Sweden tel Prod: Ingse & Co, foto: Stina Brockman, tryck: S-M Ewert AB, Sundbyberg 2002

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja

Läs mer

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS

Läs mer

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun till tonårsföräldrar i BollNäs kommun om ungdomar och Narkotika 2 Narkotika finns i Bollnäs Narkotika går att få tag på i Bollnäs. En undersökning i kommunen visar att 10% av pojkarna och 6% av flickorna

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN ANDT-Samordning Nätverksträff, Stockholm 21 maj 2014 Upplägg CAN:s cannabis-pm - Konsumtionsdata Fråga på! (Spice) (Utbudssidan) www.can.se

Läs mer

Dina barn går inte i repris

Dina barn går inte i repris Dina barn går inte i repris FAKTA OCH ERFARENHETER OM ALKOHOL DINA BARN GÅR INTE I REPRIS Vi älskar våra barn. Vi vill skydda dem från allt ont och önskar att de utvecklas till lyckliga och självständiga

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE FÖRORD Under några år har fältsekreterarna Gunilla och Janne medverkat vid alla privata och kommunala föräldramöten för årskurs 7-9

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

En handbok till dig som förälder. -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping

En handbok till dig som förälder. -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping En handbok till dig som förälder -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping Förord Alla vi som är vuxna måste hjälpas åt för att påverka ungdomarnas attityder och värderingar till droger. Som förälder har du

Läs mer

RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX. hur du. överlever. utelivet

RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX. hur du. överlever. utelivet hur du överlever RFSL OM ALKOHOL, DROGER OCH SEX utelivet barer & discon MÅNGA MÄN TRÄFFAR SINA POJKVÄNNER, SEXPART- NERS OCH ÄLSKARE PÅ UTESTÄLLEN. DET BLIR NATURLIGT ATT TA EN ÖL ELLER FLERA DÄRFÖR ATT

Läs mer

OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak

OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak En handbok till dig som förälder 1 1 Förord Alla vi som är vuxna måste hjälpas åt för att påverka ungdomarnas attityder och värderingar till droger. Som förälder

Läs mer

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012 1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i

Läs mer

INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE

INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE FÖRORD Vi tillsammans; föräldrar, föreningsledare, fritidsledare, lärare, fältarbetare, närpoliser och andra vuxna i barnens närhet, måste hjälpas åt

Läs mer

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

Cannabis. utvecklingen i Sverige och Europa. Ulf Guttormsson, CAN. Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012

Cannabis. utvecklingen i Sverige och Europa. Ulf Guttormsson, CAN. Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012 Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Guttormsson, CAN Cannabiskonferens, Karlstad, 3 september, 2012 Vad är CAN? Paraplyorganisation med drygt 40 medlemsorganisationer. Statlig finansiering och

Läs mer

Typ Key West? - en studievägledning

Typ Key West? - en studievägledning Typ Key West? - en studievägledning Innehåll Förord sid 3 Så här kan du använda materialet sid 4 Förslag till genomförande sid 5 Bra länktips om drogprevention på Internet sid 7 Ta ställning sid 8 Förslag

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

UNDERBARA UNGDOMAR. destruktiva droger

UNDERBARA UNGDOMAR. destruktiva droger 2012 UNDERBARA UNGDOMAR destruktiva droger INTRODUKTION Denna lärarhandledning är tänkt som ett komplement till kortfilmen Underbara Ungdomar - destruktiva droger. Såväl filmen som handledningen är tänkt

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke

Läs mer

Tullverket förenklar det legala och förhindrar det illegala

Tullverket förenklar det legala och förhindrar det illegala Fakta om droger 1 2 Tullverket förenklar det legala och förhindrar det illegala Tullverket är en statlig myndighet som kontrollerar flödet av varor in och ut ur Sverige, säkerställer konkurrensneutral

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004: 83% (tot antal svarande elever 354st)

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vart annat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland eleverna i grundskolans åk 9 Syftet: Följa utvecklingen Underlag

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan.

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Mål Hofgårdskolan skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0

Läs mer

Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor

Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor Ålänningars alkohol-, narkotikaoch tobaksbruk samt spelvanor 2016 24.11.2016 Allmänt om utredningen Enkätundersökning om ålänningars ANDTS-vanor (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak, Spelande) våren 2016

Läs mer

Alkohol och droger bland ungdomar

Alkohol och droger bland ungdomar Alkohol och droger bland ungdomar Att alkohol- och droganvändningen bland ungdomar ökar, vet nog alla. Men många tänker nog inte på varför det gör det eller hur framtiden kommer att se ut. Jag ska nu försöka

Läs mer

Cannabis i Europa & Sverige

Cannabis i Europa & Sverige Cannabis i Europa & Sverige Siri Nyström CAN 08 412 46 24 siri.nystrom@can.se Cannabiskonferens, Linköping 14 april, 2011 Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning Intresseorganisation, med

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 9 Resulterande svar 73 Gruppera efter fråga nej Är du kille eller

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

CANs rapporteringssystem om droger (CRD) CAN Rapport 110 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser sommarhalvåret 2007 Åsa Irlander, Erik Fender CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,

Läs mer

Vad dricker ditt barn?

Vad dricker ditt barn? Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,

Läs mer

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder?

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder? Ungdomar och rikstagande Hur rustar jag mig som förälder? Obalans mellan olika hjärnområdens mognad Känslor, drifter och kognitiva funktioner mognar tidigt Kontrollerande funktioner mognar sent Ta risker

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention.

Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention. Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention. Läkartidningen.se 2013-10-03 70 60 50 Vårdtillfällen 40 30 Alkohol Droger Läkemedel Övrigt 20 10 0 13-30 år 31-50 år >51 år Antal

Läs mer

Generella drogeffekter. Intoxikation Abstinens Missbruk Beroende Skadeverkningar. Ca 6000-7000 dödsfall varje år

Generella drogeffekter. Intoxikation Abstinens Missbruk Beroende Skadeverkningar. Ca 6000-7000 dödsfall varje år Generella drogeffekter Droglära Intoxikation Abstinens Missbruk Beroende Skadeverkningar Alkohol Hans Kleine Specialist psykiatri Etanol (enligt NE) Alkoholrelaterade skador Ca 6000-7000 dödsfall varje

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Tips till föräldrarna. Unga och rusmedel

Tips till föräldrarna. Unga och rusmedel Tips till föräldrarna Unga och rusmedel Tips till föräldrarna Hälsoproblemen som orsakas av rusmedel har ökat år för år. Ju yngre man är när man börjar använda rusmedel, desto större är sannolikheten för

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa

Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa Ulf Guttormsson CAN Konferens om cannabis; risker och åtgärder Huddinge, 10 mars, 2016 Nationella cannabisnätverket Upplägg Tillgänglighet/utbud/marknad

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider

Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider för dig som samtalar med studenter om cannabis Cannabis är den vanligaste illegala drogen och bruket av cannabis bland unga ökar. År 2012 hade 22

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Den här undersökningen har totalt 97 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04.

Läs mer

Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg

Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg. Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut. Mini Maria Göteborg Tjejer om Cannabis! Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Mini Maria Göteborg Varför är det intressant att undersöka tjejers förhållande till cannabis? Tjejer syns inte riktigt

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2011 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2011 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

CANs rapporteringssystem om droger (CRD) CAN Rapport 100 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser i Göteborg sommarhalvåret 2006 Erik Fender CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum

Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger. Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum Policy och handlingsplan mot tobak, alkohol och andra droger Område Norr Område Fågelfors Fenix Kunskapscentrum INLEDNING Skolan har ett ansvar att motverka alkohol- och narkotikamissbruk, samt tobaksbruk

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabisvännernas debattmetoder Massiv aktivitet på nätet Övertygelse + konspirationstänkande

Läs mer

Ungdomar och riskbruk

Ungdomar och riskbruk Ungdomar och riskbruk Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se PRIMÄRPREVENTION Skola Elever Föräldrar Personal SEKUNDÄRPREVENTION Kliniken Ungdomsresurs,

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever - Jag röker bara på fester! Får du smaka på alkohol hemma? Snusar du varje dag? Snusar du ibland?

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm.

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Sävsjö kommun Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Mål Aleholm skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk

Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk! Ung utan Pung har sina rötter i Stockholms förorten Rågsved. Det hela började på en ungdomsgård 1982 där den första pjäsen handlade om fattiga ungdomar

Läs mer

Narkotikastrafflagen (1968:64)

Narkotikastrafflagen (1968:64) Narkotikastrafflagen (1968:64) Högsta domstolen har i ett flertal domar med början från NJA 2011 s 357 ändrat praxis. Beträffande ecstasy och substanser i samma farlighetsklass har man fastslagit att dessa

Läs mer

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 mars 2012 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART RGA Ombud och offentlig försvarare: Advokat TE SAKEN Grovt narkotikabrott

Läs mer

Kartläggning av. vuxna missbrukare. i Nässjö kommun. hösten 1999

Kartläggning av. vuxna missbrukare. i Nässjö kommun. hösten 1999 FoU-Rapport Kartläggning av vuxna missbrukare i Nässjö kommun hösten 1999 Socialtjänsten i Nässjö kommun Mars 2000 Johan Näslund 2 Inledning och metod Undersökning är gjord på uppdrag av socialförvaltningen

Läs mer