Elhandlarranking 2015

Transkript

1 Sverige Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, Sollentuna Johan Berndes väg

2 Innehåll Highlights Inledning Översikt elpriser Spotpriset Genomsnittliga elpriser anvisade högst Lockord I avtalsnamnet och/eller bolagets namn I avtalsnamnet Miljöord i avtalsnamnet Lågprisord i avtalsnamnet Metod A. Ranking elpriser Ranking av genomsnittliga elpriser på hela tidsserier Ranking skadade tidsserier Metod B. Ranking elkostnad 2014 Elanvändning Ranking enskilda månader Årskostnader hela tidsserier Ranking samtliga (utom anvisade) avtals årskostnad 2014 Sammanfattning Inledning 1

3 Elhandlarranking 2015 Här behandlas översiktligt alla elområden. För respektive elområde finns en fördjupande rapport eftersom det är olika förutsättningar för prisbildningen i de fyra regionerna. Inledning Att samla information om elpriserna kan vara besvärligt och tidskrävande för den enskilde. Villaägarnas Riksförbund vill med den här rapporten synliggöra vilka elhandlare som erbjudit låga elpriser under 2014 och därmed uppmuntra alla hushåll till hårdare prispress. Figur 1 Sveriges fyra elområden. Källa: Energimarknadsinspektionen. El är en homogen vara. Svaret på frågan Vem är Sveriges bästa elhandlare beror därför till stor del på vem som har det lägsta priset. Sedan kan man vara olika nöjd med sin elhandlare beroende på t.ex. hur lätt företaget är att komma i kontakt med eller hur mycket nyttig information som finns på hemsidan. Ett nöjd-kund-index skulle kunna fånga upp sådana saker. Antalet årliga ärenden hos Allmänna Reklamationsnämnden skulle också kunna ingå i ett sådant index. Det senaste index av den typen för privatkunder som vi hittar på nätet är gammalt, från Ett stort upplevt problem för många villaägare är att elhandlarna ringer och försöker locka över hushållet som kund. Möjligtvis kunde ett nöjd-kund-index omfatta även en sådan negativ påfrestningsfaktor. Till syvende och sidst är ändå priset viktigast vid val av elavtal. Villaägarna har begärt ut data från Energimarknadsinspektionen, (EI). För tiden januari 2014 mars 2015 fanns inrapporterade elpriser i avtalstyperna löpande rörligt, fast 1 år, fast 3 år och anvisat pris. Orimliga och felaktiga elpriser har rensats bort så att elpriser, hörande till olika elavtal kunde analyseras. I Tabell 1 visas enkel statistik över hela datasetet. Highlights Årskostnaden för el 2014 skiljde kr mellan bästa och sämsta avtal för ett typhushåll. Billigast: kr. Dyrast: kr. Genomsnittligt elpris varierade därmed mellan 79,5 och 126 öre per kwh. Det är en skillnad på 58 %. Anvisade avtal är generellt och avsevärt dyrare än andra avtal. Rörligt avtal är billigast. Avtal som låter billiga är också genomsnittligt billigare. Avtal med miljöord i namnet, däremot, var genomsnittligt något dyrare än övriga avtal. Inledning 2

4 Tabell 1 Statistik över analyserade data. Av alla inrapporterade elpriser, ligger 68 % inom en standardavvikelse från snittpriset. Data är fördelade på fyra elområden (från 1 längst i norr till 4 i söder) och fyra avtalstyper. Dessa, för vilka elhandlarna, enligt lag, måste rapportera in sina priser till EI, är Rörligt löpande; ett rörligt och obundet elpris Fast 1 år; ett fast elpris som är bundet i 1 år Fast 3 år; ett fast elpris som är bundet i 3 år Anvisat pris; ett rörligt pris, som de kunder som inte själva valt elavtal erhåller Rörligt löpande: Löpande betyder att avtalet löper tillsvidare, till kunden säger upp det. Det rörliga priset ändras normalt varje månad baserat på föregående månads spotpris. Normalt har avtalet en uppsägningstid på ½-1 månad. Ett nytt rörligt löpande pris ska rapporteras till EI senast kl.24 samma dag som det ändras. Senast den 10 varje månad ska det rörliga pris som avser månaden rapporteras till Elpriskollen. Publicering av priserna sker från den 11:e varje månad. Den 10 mars redovisas således till EI vad månadspriset för mars blir. Det finns även en typ av avtal som EI kallar Rörligt 1 år. Då har hushållet bundit sig minst 1 år för ett rörligt avtal. Elhandlaren ska då meddela hushållet 2 månader före avtalets utgång att avtalet upphör och ge hushållet möjlighet att ta ställning till ett nytt avtal. Dessa avtal har inte studerats här. Fast pris: Fastprisavtalen är populära. Bland de hushåll som bytte elavtal på elskling.se under första kvartalet 2015 tecknade 51 procent ett bundet elpris. Populärast bland fastprisavtalen var ettårsavtalet. De fasta månadspriserna är säkrade och ändras inte så ofta som de rörliga. Det vanliga är att de ändras en gång per månad eftersom basen för de fasta priserna ofta är den månadens priser på elbörsen, Nord pool. Detta ger en viss eftersläpning av prisuppgifterna. De fasta avtalen kan ändras på EIs hemsida Elpriskollen när som helst. Någon brytdag tillämpas inte. Anvisat pris: Varje nätägare har en elhandlare angiven som tillhandahåller det anvisade priset. Oftast finns elhandlaren i samma koncern som nätföretaget. I några få fall har inte nätföretaget elhandel inom sin koncern och anvisar då ett externt elhandelsbolag. Söderhamns energi har t.ex. Gävle energi som anvisad elhandlare. Även några andra avtalstypers elpriser måste rapporteras till EI; fast 2 år, fast 4 år, fast 5 år, mixavtal och den avtalstyp som nämndes ovan, rörligt bundet, 1 år. Det finns en mängd hybridavtal (mixavtal) idag, t.ex. avtal som innebär att man binder upp sig till 50 % på ett fast pris och till 50 % på ett rörligt. Sådana avtal kan man binda sig för på 1-5 år. Vinterpris, har inte heller analyserats här. Vintersäkringsavtal är en stor produkt idag som kan se mycket olika ut. Timavtal behöver inte rapporteras till EI och har därmed inte heller analyserats. Sedan den 1 november 2011 delas Sverige upp i fyra geografiska elområden, se Figur 1; Elområde 1 (även kallat Elområde Luleå), Elområde 2 (Sundsvall), Elområde 3 (Stockholm) och Elområde 4 (Malmö). Ett hushåll får handla el från elhandelsföretag över hela Sverige, men elpriset kommer Inledning 3

5 att bero på var i Sverige hushållet använder sin el. Elen blir generellt billigare att använda i norr, där det är överskott på el och dyrare att använda i söder (underskott). En elhandlare som säljer el i hela landet har därför 4 olika priser, beroende på var i landet hushållet befinner sig. I elområde 1-3 finns ungefär 120 aktiva elhandlare, medan elområde 4 har ungefär 60. Inom ett elområde erbjuder elhandlaren samma pris till alla hushåll. Undantaget är lokala avtal. Det är avtal som endast erbjuds kunderna i det lokala elnätet. Ibland är elpriset detsamma i flera elområden. Elområdena följer inte kommungränserna, men i Villaägarnas områdesrapporter (4 st) anges vilka kommuner som i huvudsak tillhör resp. elområde. Eftersom elavtalen är uppdelade på fyra elområden och fyra avtalstyper, finns 16 naturliga jämförelseklasser (kombinationer av elområde och avtalstyp). Elpriser har för många elavtal endast rapporterats in under en del av perioden. Hade alla de elavtalen rapporterats in för hela den studerade femtonmånadersperioden hade antalet inrapporterade elpriser varit Det finns således ett stort antal luckor i data (9 848 st). Luckorna utgör 35 % av ett (fiktivt) komplett dataset. En anledning till de många luckorna är att elavtal kommit till och/eller försvunnit från marknaden under den studerade perioden. En annan anledning är sannolikt slarv med rapporteringen. En del av analysen har gjorts på hela datasetet, utan hänsyn till att tidsserierna inte är kompletta. Viss analys har gjorts endast på de tidsserier som är intakta (saknar luckor). Datasetet med endast hela tidsserier, d.v.s. med elpris inrapporterat varje månad från januari 2014 till mars 2015, bestod av 758 avtal, och därmed 758*15= inrapporterade elpriser, d.v.s. 62 % av de inrapporterade priserna. När eventuella subset av data har använts framgår det tydligt i rapporten. Den som önskar en mindre detaljerad analys av elpriserna kan övergå direkt till avsnittet Metod A. Ranking elpriser med ranking av elpriser i respektive elområde. Översikt elpriser I Tabell 2 finns statistik över de analyserade elavtalen. Statistiken visar hur data är fördelade mellan elområden och avtalstyper. Medan endast 369 elavtal fanns i elområde 4 fanns hela 554 olika elavtal (av någon av de fyra studerade avtalstyperna) i elområde 3. De rörligt löpande avtalen var 566 st, medan avtalen med anvisat pris var 349 st. Av tabellen framgår att elområde 3, där Stockholm ligger, har det största antalet avtal i alla fyra avtalstyper. Det framgår också att rörligt löpande är den avtalstyp för vilken det finns flest alternativ för hushåll i samtliga elområden. Den vanligaste kombinationen av avtalstyp och elområde blir därmed rörligt löpande i elområde 3. Hela 157 sådana avtal har rapporterat minst ett elpris under perioden. Den ovanligaste kombinationen av avtalstyp och elområde är anvisat pris i elområde 1, där endast pris för 75 olika elavtal har rapporterats. Översikt elpriser 4

6 Tabell 2 Frekvensstatistik över samtliga analyserade elavtal. Överst i varje ruta visas antal av de elavtalen som har rapporterat minst ett elpris som faller in i resp. kombination av elområde och avtalstyp. På nästa rad visas hur många procent dessa elavtal utgör av de totala avtalen. På nästa rad visas hur stor andel (också i procent) av elområdets avtal som dessa avtal utgör. På sista raden visas hur stor andel av avtalstypens antal avtal som avtalen utgör. I Tabell 3 visas statistik för de analyserade elpriserna. Statistiken visar hur prisdata är fördelade mellan elområden och avtalstyper. Fördelningen av rapporterade elpriser är ojämn mellan elområden och avtalstyper. Flest priser har rapporterats för 1-åriga fastprisavtal i elområde 3, (1 681 st). Det minsta antalet priser har rapporterats för anvisade avtal i elområde 1, (199 st). Översikt elpriser 5

7 Tabell 3 Frekvensstatistik över samtliga analyserade elpriser. Överst i varje ruta visas antal av de elpriserna som har rapporterats för resp. kombination av elområde och avtalstyp. På nästa rad visas hur många procent dessa elpriser utgör av de totala elpriserna. På nästa rad visas hur stor andel (också i procent) av elområdets totala inrapporterade priser som dessa priser utgör. På sista raden visas hur stor andel av avtalstypens totala antal inrapporterade priser som priserna utgör. Fördelningen av data är ojämn såväl mellan elområden som mellan avtalstyper. Antalet till EI inrapporterade elpriser är för den aktuella perioden om femton månader minst i elområde 4, st, och störst i elområde 3, st. Endast av de inrapporterade elpriserna hörde till anvisade avtal, medan utgjordes av fast avtal med bindningstid 1 år. Av Figur 7 framgår hur elpriserna fördelar sig över de 15 rapporterade månaderna. Här framgår t.ex. att elpriserna är högre på vintern. Spreaden i elpris är störst för de anvisade avtalen och detta gäller för alla fyra elområden. Det framgår av boxplotten nedan, (Figur 2). Den visar inte bara vad det högsta och lägsta elpriset var för varje avtalstyp i datasetet, utan även (lådans övre kant) över vilken gräns som 25 % av elpriserna befann sig, resp. under vilken gräns (lådans undre kant) som 25 % av de priserna befann sig. Det horisontella strecket i lådan anger det mittersta värdet (medianen), medan den (stående) rombiska markeringen visar var medelvärdet låg för resp. avtalstyp. I nästa boxplot (Figur 3) visas fördelning av inrapporterade elpriser på samma sätt, men per elområde. Översikt elpriser 6

8 Figur 2 Statistik över alla inrapporterade elpriser januari 2014 mars Statistik visas per avtalstyp. Figur 3 Statistik över alla inrapporterade elpriser januari 2014 mars Statistik visas per elområde. Av de två figurerna ovan är tydligt att såväl prisnivå som prisspread beror mer av avtalstyp än av elområde. Det genomsnittliga elpriset är högst och spreaden för de anvisade avtalen inte bara under året som helhet, utan även under var och en av de femton studerade månaderna. Det framgår av Figur 4-Figur 5, som visar samma boxar grupperade och färgade på olika sätt. Figur 4 Boxplot för de fyra studerade avtalstyperna, en box per avtalstyp. Boxar grupperade per månad. Figur 5 Boxplot för de fyra studerade avtalstyperna, en box per månad. Boxar grupperade per avtalstyp. Av Figur 4 och Figur 5 är det tydligt att de fyra avtalstyperna bör analyseras var för sig. Den konsekvent höga spreaden för anvisade avtal skulle kunna förklaras av två divergerande strategier för anvisade priser som drar upp respektive ned de två gränserna på spreaden. En för priset uppåtsträvande strategi skulle kunna vara att ha höga anvisade priser eftersom kunderna inte själva väljer de anvisade avtalen. En annan, för priset nedåtsträvande strategi, skulle kunna vara att ha låga anvisade avtal för att få ha kvar kunder hos nätägaren? För de anvisade avtalen har elpriset haft en tendens att sjunka under perioden. Det framgår av Figur 6, där en regressionslinje har lagts in i diagrammet för varje avtalstyp. Figur 7 visar endast de rörliga priserna. Av deras regressionslinje framgår att priserna visserligen varierat mycket från månad till månad, men att generellt över perioden har priserna stigit något. Det rör sig om en mycket svag lutning på regressionslinjen, nästan lika liten som för de fasta priserna i Figur 6. Bland de fasta priserna visar regressionslinjerna i Figur 6 (i uppförstoring) att Översikt elpriser 7

9 priserna bundna på 3 år har stigit mer än de som är bundna på 1 år, som under perioden legat nästintill stilla. Figur 6 Scatterplot över alla analyserade data. Blå markeringar visar anvisade priser, gröna fasta priser med bindningstid 3 år, beigea fasta priser med bindningstid 1 år och bruna rörliga priser. Figur 7 Månatlig scatterplot över alla inrapporterade rörliga elpriser januari 2014 mars Regressionslinje visar att de rörliga priserna generellt stigit något. Spotpriset Spotpriset varierade under de 15 studerade månaderna. Det finns två huvudsakliga skäl till att elpriserna skiljer sig mellan olika områden. Det första är för lite elproduktion i södra Sverige, det andra är bristande överföringskapacitet som får till följd att elen tidvis är dyrare i södra än i norra Sverige. Figuren nedan visar månatliga elpriser och fångar därför inte upp de stora skillnader mellan områdena som uppkommer under enstaka timmar. Skillnaderna i elpris kan alltså vara stora, men detta gäller för enskilda timmar. Figur 8 Spotprisets utveckling i de fyra elområdena januari 2014 mars Under vintermånaderna skiljde sig spotpriset i de fyra elområdena åt från varandra. Det hänger samman med överföringskapaciteter mellan områdena, temperaturer, hur mycket vindkraft som produceras i Danmark och Tyskland (eller inte produceras), tillgången på vatten i Sverige och Norge, Finlands efterfrågan och tillgång, samt export ned till norra Centraleuropa och antagligen mycket mer. I de fyra områdesrapporterna visas hur de rörliga elpriserna samvarierar (eller inte) med spotpriset i resp. elområde. Genomsnittliga elpriser anvisade högst Av Figur 9, som visar det genomsnittliga inrapporterade elpriset i de fyra elområdena kan man lätt tro att elområde 3 (grön, streckad kurva med kryss som markeringar) generellt ligger högre i pris än de övriga tre elområdena. Av Figur 10, som visar det genomsnittliga elpriset per avtalstyp, framgår dock att det snarare är avtalstypen som avgör vilken nivå elpriset ligger på. Om många Spotpriset 8

10 elpriser i ett elområde hör till anvisade priser kommer det se ut som att det elområdet har höga priser. Därför finns fyra elområdesrapporter, där data för varje elområde bryts ned på avtalstyp. Figur 9 Genomsnittligt elpris under perioden i resp. elområde. Figur 10 Genomsnittligt elpris under perioden för resp. avtalstyp. Elområde 4 hade varje månad högre genomsnittliga fasta elpriser än de övriga tre elområdena. Även rörliga priser var högre i elområde 4 i de fall det fanns en spread mellan priserna i de olika elområdena. Bara någon enstaka månad hade, dessutom, elområde 3 högre genomsnittligt anvisat elpris än elområde 4. Det framgår av Figur 19-Figur 22. Det stämmer med teorin. Priserna i elområde 4 är högre eftersom det är brist på el där. Av Figur 11-Figur 14 framgår också att genomsnittligt anvisat pris var betydligt högre än genomsnittliga priser för rörliga och fasta avtal i alla fyra elområden. De genomsnittliga rörliga priserna ligger nästan alltid lägre än de andra genomsnittspriserna. Det genomsnittliga priset för de fasta 3-åriga avtalen ligger nästan alltid något högre än genomsnittspriset för de fasta 1-åriga avtalen. Det stämmer också med teorin. Elanvändaren betalar en premie för att försäkra sig om att elpriset inte stiger under avtalsperioden. Ju längre avtalsperiod, desto säkrare för elanvändaren som därmed är beredd att betala ett högre pris. Även ur elhandlarens perspektiv är detta logiskt. Elhandlaren måste betala mer för att säkra upp sig så att det avtalade priset mot kund kan hållas i 3 år. Om man har det genomsnittliga priset för respektive avtalstyp spelar det stor roll om man har anvisat avtal eller någon av de andra tre avtalstyperna. Detta gäller i alla elområden. Om man har det genomsnittliga priset spelar det också roll i vilket elområde man bor, särskilt om man har anvisat pris. För den som har rörligt genomsnittligt pris är det först under periodens sista månader som det spelar roll i vilket elområde man bor i. Av de fyra diagrammen nedan framgår att de genomsnittliga elpriserna för avtalstyperna fast och rörligt pris ligger på ungefär samma nivå i de fyra elområdena, medan de anvisade priserna, som är betydligt högre än övriga avtalstypers priser, är högre i område 3 och 4 än i område 1 och 2. En referenslinje har lagts in vid elpriset 90 öre/kwh i alla fyra diagram. Genomsnittliga elpriser anvisade högst 9

11 Figur 11 Genomsnittliga elpriser för respektive avtalstyp i elområde 1. Figur 13 Genomsnittliga elpriser för respektive avtalstyp i elområde 3. Figur 12 Genomsnittliga elpriser för respektive avtalstyp i elområde 2. Figur 14 Genomsnittliga elpriser för respektive avtalstyp i elområde 4. I de fyra diagrammen nedan visas för var och en av de fyra av de fyra avtalstyperna hur genomsnittet för landet varierade under tidsperioden (tjock, heldragen kurva) och hur resp. avtalstyps genomsnitt såg ut i de fyra elområdena. För att graferna ska vara lätta att jämföra har diagrammen samma axlar och en referenslinje har lagts in vid elpriset 100 öre/kwh. Figur 15 Genomsnittliga fasta priser bundna på 3 år i de fyra elområdena och i landet som helhet. Samma axlar som i Figur 16 Figur 18. Figur 16 Genomsnittliga fasta priser bundna på 1 år i de fyra elområdena och i landet som helhet. Samma axlar som i Figur 15, Figur 17 och Figur 18. Genomsnittliga elpriser anvisade högst 10

12 Figur 17 Genomsnittliga anvisade priser i de fyra elområdena och i landet som helhet. Samma axlar som i Figur 15, Figur 16 och Figur 18. Figur 18 Genomsnittliga rörliga priser i de fyra elområdena och i landet som helhet. Samma axlar som i Figur 15 Figur 17. Av diagrammen ovan framgår att de fasta priserna inte skiljer sig nämnvärt mellan de fyra elområdena. Vad gäller rörliga avtal ligger elområde 4 tydligt över de andra elområdena i pris och har mindre prisvariationer. De rörliga priserna i elområde 1, 2 och 3 följs tydligt åt, med ett mönster som är betydligt dämpat i elområde 4. Vad gäller anvisade ligger elområde 3 och 4 högt hela perioden I de fyra diagrammen nedan visas samma grafer men med olika axlar för att det ska bli lättare att skilja kurvorna åt, (kurvorna blir något förstorade). Då framgår tydligt att elområde 4 även ligger över de andra elområdena för de fasta priserna. Bara för anvisade priser är elområde 3 med och kämpar om toppnoteringar. Figur 19 Genomsnittliga fasta priser med bindningstid 3 år i de fyra elområdena och landet som helhet. Figur 21 Genomsnittliga rörliga priser i de fyra elområdena och landet som helhet. Figur 20 Genomsnittliga fasta priser med bindningstid 1 år i de fyra elområdena och landet som helhet. Figur 22 Genomsnittliga anvisade priser i de fyra elområdena och landet som helhet. Genomsnittliga elpriser anvisade högst 11

13 Lockord I avtalsnamnet och/eller bolagets namn Datasetet delades upp i två delar, med respektive utan lockord i avtalets namn. De anvisade avtalen togs bort från datasetet, eftersom anvisade avtal inte är något som hushållet väljer, utan snarare något som hushållet blir med. Ytterligare två datapunkter togs bort, p.g.a. priserna var så höga att risken för att de antingen rapporterats in felaktigt eller hanterats felaktigt av EI var stor. De två elpriserna visas i Tabell 4 nedan. (Dock visade det sig att statistiken inte påverkades nämnvärt av huruvida punkterna var med i datasetet eller inte.) Tabell 4 Två outliers som rensades bort från data före resten av analysen. Statistiken över de kvarvarande elpriserna visas nedan. Setet med lockord, Ja, har ett genomsnittligt elpris under perioden som är 0,5 öre högre per kwh än setet utan lockord, Nej. Tabell 5 Sammanställning lockord; priser från anvisade avtal och två outliers (rörliga) bortplockade. Statistik över hur elpriserna beror av förekomst av lockord. Hela datasetet beskrivs på raden Alla. Statistik på det subset av elpriser som hade någon av sju lockande textsträngar i avtalets eller elhandlarens namn, Ja, visar att de priserna är genomsnittligt 0,5 öre/kwh högre än de som inte hade försetts med något sådant lockord, Nej. Dessutom visas statistik över de subset av data som hade försetts med resp. lockord antingen i avtalets eller i elhandlarens namn; Inköp, Börs, Nordpool, Vatten, Miljö, Vind och Förny. Av tabellen ovan framgår att ord/textsträngar som Inköp, Börs och Förny ger ett lägre genomsnittligt elpris än avtal som inte har något lockord, Nej. Textsträngar som Vatten höjer det genomsnittliga priset något, medan Vind, Miljö och Nordpool höjer priset ordentligt. För Nordpool är antalet datapunkter begränsat, (endast 56 elpriser rapporterade under perioden med textsträngen Nordpool i avtalsnamnet), vilket gör analysen osäker, men för Miljö och Vind finns många datapunkter. Lockord 12

14 I avtalsnamnet Då bolaget Vattenfall har textsträngen Vatten i sitt namn, ändrades urvalet så att inte Vattenfall skulle påverka analysen. Urvalet gjordes istället så att endast avtal där textsträngarna ingick i själva avtalsnamnet studerades. Då blir antalet datapunkter färre. Nu sänker även textsträngen Vatten det genomsnittliga elpriset, medan Vind, Miljö och Nordpool höjer priset så pass mycket att de avtal som har lockord i sig har ett högre genomsnittligt pris, 87,3 öre/kwh än de som inte har lockord i namnet, 86,9 öre/kwh. Dock är skillnaden bara 0,4 öre eller en halv procent. Tabell 6 Sammanställning lockord i avtalsnamnet. Anvisade avtal och två outliers bortplockade. Statistik över hur elpriserna beror av förekomst av lockord. Hela datasetet beskrivs på raden Alla. Statistik på det subset av elpriser som hade någon av sju lockande textsträngar i avtalets namn, Ja, visar att de priserna är genomsnittligt högre än de som inte hade försetts med något sådant lockord, Nej. Dessutom visas statistik över de subset av data som hade försetts med resp. lockord i avtalsnamnet; Inköp, Börs, Nordpool, Vatten, Miljö, Vind och Förny. De elpriser tillhörande avtal med textsträngen vind eller Vind i namnet (258 stavade vind med liten bokstav och med stor) var i genomsnitt 88,7-86,9=1,8 öre högre per kwh, d.v.s. 2 % högre, än de elpriser som tillhörde något av de andra avtalen. De elpriser tillhörande avtal med textsträngen miljö eller Miljö i namnet (555 stavade miljö med liten bokstav och med stor) var i genomsnitt 87,9-86,9=1 öre högre per kwh, d.v.s. 1 % högre, än de elpriser som tillhörde något av de andra avtalen. Sammanfattningsvis var de vanligaste lockorden miljö och vatten. Lockordet vind i avtalsnamnet höjde priset med i genomsnitt 2 % och lockordet miljö med 1 %. Oftast används stor bokstav på lockordet i avtalsnamnet. Miljöord i avtalsnamnet För att göra en analys av miljöord, togs Inköp, Börs och Nordpool bort från analysen och då erhölls tabellen nedan. Av den framgår att det genomsnittliga elpriset är lägst för avtal utan miljöord och högst för avtal med ordet vind eller miljö i sig. Ett elpris med ordet vind i avtalsnamnet är i genomsnitt 2 öre per kwh, eller drygt 2 %, högre än ett utan något av miljöorden. Miljöord i avtalsnamnet 13

15 Tabell 7 Sammanställning miljöord i avtalsnamnet. Anvisade avtal bortplockade. Statistik över hur valbara avtals elpriser beror av förekomst av miljöord i avtalsnamnet. Hela datasetet, utom de elpriser som hörde till anvisade avtal, beskrivs på raden Alla. Statistik på det subset av elpriser, (också exkl. anvisade avtal), som hade någon av sju lockande textsträngar i avtalets namn, Ja, visar att de priserna är genomsnittligt högre än de som inte hade försetts med något sådant lockord, Nej. Dessutom visas statistik över de subset av data som hade försetts med resp. miljöord; Vatten, Miljö, Vind och Förny. Lägst genomsnittligt pris har de avtal som inte innehåller något miljöord, 86,7 öre/kwh. För textsträngen vind betalar man 2 öre per kwh. För ett hushåll med en årlig elanvändning på kwh blir de i genomsnitt 2 öre extra per kwh som hushållet i genomsnitt betalar för att elen ska komma från vindkraft en kostnad på 400 kr per år. Av de tidsserierna (hela och skadade) var 349 med anvisat pris. Genomsnittligt elpris för de övriga tidsserierna (en för varje avtal) studerades per månad hela perioden för att utesluta möjligheten att anledningen till att den ena gruppen hade genomsnittligt högre priser var att de rapporterade priser endast de månader då prisläget var högt. Tidsserierna delades upp i två kategorier; med miljöord i avtalet (ca 600 avtal) och utan miljöord i avtalet (ca 900 avtal). För varje månad räknades ett genomsnittligt elpris för kategorin ut. Diagrammet nedan visar graferna för de två kategorierna. Varje månad ligger det genomsnittliga elpriset högre för de avtal som innehåller någon av textsträngarna förny, vatten, miljö eller vind. Figur 23 Genomsnittliga elpriser för avtal med och utan miljöord i avtalsnamnet. Den övre kurvan visar det genomsnittliga elpriset för de avtal som har ett (eller flera) miljöord i avtalsnamnet. Den undre (streckade) kurvan visar det genomsnittliga elpriset för de avtal som inte har något miljöord i avtalsnamnet. Figur 24 Skillnaden mellan de två kurvorna i Figur 23. Det genomsnittliga elpriset skiljer ibland mer än 1 öre mellan de två kategorierna av avtal. Nedan visas statistik över de 15 punkterna i Figur 24 som visar att deras medelvärde är 0,92 öre/kwh. Det är alltså så mycket dyrare som elavtalen med miljöord i avtalsnamnet var. 14

16 Figur 25 Statistik över den genomsnittliga månatliga skillnaden mellan avtal med miljöanspelning i avtalsnamnet och avtal utan. Avtal med miljöanspelning i avtalsnamnet är i genomsnitt nästan 1 öre dyrare per kwh. Lågprisord i avtalsnamnet Av de totalt rapporterade elpriserna som inte hörde till anvisade avtal, innehöll 307 elprisers avtalsnamn textsträngen inköp, 317 textsträngen börs och 56 textsträngen Nordpool. Det var 680 rapporterade elpriser som i sitt avtalsnamn hade någon av de tre textsträngarna. Tabell 8 Sammanställning lågprisord i avtalsnamnet. Anvisade avtal bortplockade. Statistik över hur valbara avtals elpriser beror av förekomst av lågprisord. Hela datasetet, utom de elpriser som hörde till anvisade avtal, beskrivs på raden Alla. Statistik på det subset av elpriser, (också exkl. anvisade avtal), som hade någon av tre lågprisljudande textsträngar i avtalets namn, Ja, visar att de priserna är genomsnittligt 3,4 öre lägre per kwh än de som inte hade försetts med något sådant lockande lågprisord, Nej. Dessutom visas statistik över de subset av data som hade försetts med resp. lågprisord; Inköp, Börs och Nordpool. De elpriser som hörde till de avtal som indikerade lågt pris hade ett genomsnittligt elpris på 83,8 öre/kwh, mot 87,2 öre/kwh för de avtal som inte hade ett avtalsnamn som indikerade lågt pris. De elpriser som hörde till avtal som lät billiga, var alltså också mycket riktigt - 4 % lägre än övriga elpriser i genomsnitt. Dock visar statistiken att textsträngen Nordpool faktiskt drog upp priset något. För avtal med Nordpool i namnet rapporterades endast 56 priser under femtonmånadersperioden, vilket inte ens motsvarar fyra hela tidsserier. Figur 26 Nästan hela tiden ligger genomsnittet för elpris i avtalen med någon av textsträngarna börs, inköp eller Nordpool lägre än elpris i avtal utan sådana ord i avtalsnamnet. Bara en månad är det genomsnittliga priset för de avtal som inte har någon av textsträngarna lägre. Figur 27 Skillnaden mellan de två kurvorna i Figur 26. Tre av femton månader är den genomsnittliga prisskillnaden mer än 5 öre. Lågprisord i avtalsnamnet 15

17 Av statistiken i Figur 28 nedan framgår att den genomsnittliga skillnaden mellan elpriser med resp. utan miljöanspelning i avtalsnamnet i genomsnitt var 3,48 öre per kwh. Figur 28 Statistik över de 15 studerade månatliga skillnaderna i genomsnittligt elpris mellan avtal som innehöll någon av textsträngarna inköp, börs eller Nordpool resp. avtal som inte innehöll någon av dessa textsträngar. Sammanfattningsvis var avtal som lät billiga även billigare eftersom avtalsorden inköp och börs drog ner elpriset. Avtal som lät billiga var genomsnittligt billigare än de som inte lät billiga. Vissa månader var prisskillnaden mer än 5 öre, men i genomsnitt var skillnaden 3,5 öre. Metod A. Ranking elpriser Villaägarna har i flera omgångar rankat elhandlarna. Senast detta gjordes var med priser för Rankingen har gjorts på samma sätt denna gång som tidigare. För varje månad rankas det företag som har det lägsta priset som etta, det med näst lägst elpris som tvåa, och så vidare. Variabeln fångar upp elhandlarens förmåga att vara billigare än konkurrenterna, oavsett generellt prisläge, just den månaden. Därefter rankas den genomsnittliga rankingen över hela perioden, så att den som har lägst genomsnittlig ranking rankas lägst, d.v.s. kan anses mer eller mindre konsekvent ha tillhandahållit låga elpriser (relativt konkurrenterna). Denna ranking blir oberoende av när på året som elavtalet har gett ett lågt pris relativt konkurrenterna. Denna ranking gjordes på två typer av dataset; dels på endast hela tidsserier, dels på skadade tidsserier, d.v.s. avtal som inte hade rapporterat pris varje månad under femtonmånadersperioden. Detta beskrivs i de kommande två avsnitten nedan. Ranking av genomsnittliga elpriser på hela tidsserier Ranking gjordes på de 758 avtal för vilka priser rapporterats in varje månad under den aktuella femtonmånadersperioden. Det fanns bara ett enda anvisat avtal i elområde 1 för vilket elpriset hade rapporterats till EI varje månad. (Även för avtal med anvisade priser i elområde 2 och 4 var det statistiska underlaget skralt. För endast 3 anvisade avtal i elområde 2 hade priser rapporterats varje månad under perioden, (och för endast 5 stycken i elområde 4.) Ändå valde vi att ranka dessa 758 avtal, eftersom de står i en klass för sig vad gäller uthållighet. Det är ju lätt att vara bäst i klassen om man bara är med en månad och tävlar. Det är tuffare att vara med varje månad och tävla och leverera goda resultat. De 35 bäst rankade avtalen i denna grupp var rörlig. Karlstads Energi ligger i topp med sina priser i elområde 1-3. Anvisade avtal tog de 25 sämsta rankingplatserna. Ett elavtal från Bengtsfors Energi Handel låg i botten. Tabellen nedan visar de tolv bäst rankade företagen (som delar på de tio bästa platserna i rankingen). Metod B. Ranking elkostnad

18 Tabell 9 Tio-i-topp-lista ranking elpriser. Endast avtal som lämnat pris varje månad under studerad femtonmånadersperiod rankade. Ranking skadade tidsserier Ranking gjordes även på avtal för vilka priser inte hade rapporterats till EI under hela perioden, utan endast delar av perioden. För dessa elavtal har vi valt att i tabellen ange antal månader då elpriset rapporterats till EI under perioden. Anledningen är att avtal som endast har funnits under en kort period kan få bra platser i rankingen, utan att ha varit ett uthålligt alternativ för hushållen. Av tabellen nedan framgår att de bästa tio avtalen var rörliga. Av tabellen framgår också att de billigaste avtalen inte var några uthålliga alternativ. De bästa fyra avtalen, som var ett avtal från Konsument El Sverige AB som erbjöds i samtliga fyra elområden, rapporterade endast in sitt pris till EI en enda av de femton månaderna. Villaägarna har inte tagit reda på varför det rapporterats så få månadsvärden till EI för just detta elavtal. Tabell 10 Tio-i-topp-lista ranking elpriser. Alla avtal som lämnat pris minst en månad under studerad femtonmånadersperiod rankade. Metod B. Ranking elkostnad

19 Metod B. Ranking elkostnad 2014 Elanvändning För att kunna studera elkostnaden för ett hushåll, och inte enbart elpriset som hushållet står inför, användes dygnsdata från Vattenfall på elanvändning för ett småhus i Uppsala år 2009, som ansågs vara representativt för ett eluppvärmt hus, se Figur 29 nedan. Elanvändningen aggregerades på månadsnivå. Detta småhus hade en årlig elanvändning på drygt kwh, varför kurvan justerades uppåt för att likna ett typhus med en elanvändning på kwh per år, vilket Villaägarna använt sig av som typhus i tidigare ranking av elhandlare. Det är också så att EI slår ut ev. fasta kostnader för elavtalen på en användning på just kwh. Figur 30 nedan visar (blå kurva) verkliga, månatliga värden på elanvändningen för hushållet i Uppsala och (röd, streckad kurva) hur användningen såg ut efter det att den årliga elanvändningen hade skalats upp till kwh. Figur 29 Dygnsdata elanvändning typhus. Figur 30 Månadsdata elanvändning typhus med årlig användning om kwh (blå kurva), samt kwh (röd kurva). Ranking enskilda månader Vi rankade de enskilda månadskostnaderna för år 2014, som det hushåll som stod inför att teckna ett nytt avtal resp. månad kunde välja, genom att multiplicera elpriserna med månadsanvändningen för aktuell månad, (se avsnittet ovan). Lägsta första månadskostnad under 2014 hade den som i juli tecknade sig för fast låst 1 år -avtal med 220 Energi. För det hushållet var den första månadskostnaden endast 532 kr, tack vare såväl låg användning som det lägsta elpriset på marknaden just då, 75,84 öre. Det gällde i alla fyra elområden. Det bästa rörliga priset den månaden hade Fortum i Elområde 2, Rent pris lägenhet med 78,73 öre. I rankinglistan nedre del återfanns månadskostnader i december, allra högst första månatlig elkostnad hade den som i december valde Rödeby Energis anvisade avtal. Elpriset var 136,25 öre och eftersom elanvändningen för ett eluppvärmt hus är stor i december blev den första månadskostnaden för det hushållet hela kr. Det är mer än sju gånger högre än första månadskostnaden för hushållet som valde 220 Energis fast låst 1 år i juli. Årskostnader hela tidsserier För att beräkna årskostnaden för olika avtal behandlades de fasta avtalen som att januaripriset låg kvar hela året, vilket det ju gör för den som väljer ett fast avtal. Den årskostnad som räknas fram på det sättet stämmer därför för en kund med fast avtal som bundit sitt elpris i januari 2014 och sedan haft kvar avtalet hela året. För att beräkna årskostnad för de rörliga och anvisade avtalen multiplicerades istället varje enskild månads elanvändning med den månadens inrapporterade elpris. På så sätt beräknades vad Metod B. Ranking elkostnad

20 elen kostade 2014 för den som hade tecknat ett av de rörliga eller anvisade avtalen senast under januari 2014 och sedan höll fast vid avtalet hela Därmed kunde årskostnaden med alla de fyra typerna av avtal jämföras. Jämförelsen är relevant för det hushåll som i januari stod inför att antingen hänga kvar vid ett anvisat (eller rörligt) avtal, eller välja att binda sig vid någon av de två typerna av fasta avtal, eller välja ett nytt rörligt avtal. (På marknaden erbjöds vid den tidpunkten många andra avtal som inte ingår i studien eftersom priserna för dessa avtal inte rapporterats in till EI, eller tillhör någon av de typer av avtal som Villaägarna valt att inte studera.) För denna ranking valde vi att endast ha med de 781 avtal för vilka elpriser hade rapporterats in varje månad under år Vi jämförde de 164 rörliga avtalen, de 30 anvisade avtalen och de fasta avtalen (bundna på 1 resp. 3 år) med varandra för att hitta vilket avtal som hade gett den lägsta elkostnaden Karlstads Energis rörliga avtal återfinns i toppen. Den som hade deras avtal, och hade en elanvändning som såg ut som typhusets, fick en årskostnad på kr (genomsnittligt elpris under året 79,51 öre), drygt 9 % lägre än den som hade valt Skellefteå Krafts rörliga avtal, kr (genomsnittligt elpris under året 87,48 öre), som var i andra änden av intervallet av rörliga avtal, (rankad som nummer 225 av samtliga avtal). Den som istället hade Bixias tillfälliga elpris hela året hade en årskostnad på kr. De tre stapeldiagrammen nedan visar genomsnittligt elpris, månadskostnad och årskostnad för de sexton jämförelsekategorierna, då hänsyn är tagen till att elanvändningen är liten på sommaren när elpriset är lågt. Figur 31 Genomsnittligt epris i varje elområde för var och en av de fyra studerade avtalstyperna. Figur 32 Genomsnittlig månadskostnad i varje elområde för var och en av de fyra studerade avtalstyperna. Figur 33 Genomsnittlig årskostnad i varje elområde för var och en av de fyra studerade avtalstyperna. Av stapeldiagrammen ovan framgår att genomsnittligt elpris (diagrammet längst till vänster), och därmed även genomsnittlig månadskostnad (det mittersta diagrammet) och genomsnittlig årskostnad (högra diagrammet), påverkas mer av avtalstypen än av i vilket elområde som hushållet hör hemma. På nästa sida visas de tio bästa elavtalen. Återigen är det rörliga avtal i topp och återigen är det Karlstads Energi som tillhandahåller det mest fördelaktiga elavtalet i alla fyra elområden. Metod B. Ranking elkostnad

21 Tabell 11 Bäst rankade årskostnader för el Metod B. Ranking elkostnad

22 Tabell 12 Bäst rankade årskostnader för el 2014 med 1-årigt fast avtal. Elhandlarranking 2015 Metod B. Ranking elkostnad

23 Tabell 13 Bäst rankade årskostnader för el 2014 med 3-årigt fast avtal. Elhandlarranking 2015 Metod B. Ranking elkostnad

24 Tabell 14 Bäst rankade årskostnader för el 2014 med anvisat avtal. Metod B. Ranking elkostnad

25 Ranking samtliga (utom anvisade) avtals årskostnad 2014 Eftersom anvisade avtal inte är jämförbara med övriga, gjordes även rankinglistor utan anvisade avtal. Analysen hade redan visat att anvisade avtal generellt ligger högre än övriga avtalstyper i alla fyra elområden och under alla årets månader. Därför hölls det för osannolikt att ett hushåll ens funderar på att välja något av de anvisade avtalen. De 751 avtalen rankades totalt 1 lista per elområde 4 listor per avtalstyp 4 listor per elområde och avtalstyp 16 listor. Figur 34 Genomsnittligt elpris i varje elområde för var och en av de fyra studerade avtalstyperna. Anvisade avtal ej medräknade. Figur 35 Genomsnittlig månadskostnad i varje elområde för var och en av de fyra studerade avtalstyperna. Anvisade avtal ej medräknade. Figur 36 Genomsnittlig årskostnad i varje elområde för var och en av de fyra studerade avtalstyperna. Anvisade avtal ej medräknade. Hela listan finns på uppdelad på resp. elområde, resp. avtalstyp och resp. kombination av elområde och avtalstyp, se respektive elområdes rapport för utdrag ur och hänvisning till fler listor. Metod B. Ranking elkostnad

26 Sammanfattning Priser på fyra typer av elavtal har studerats. Vid Villaägarnas genomgång av femton månaders statistik visar det sig att den lagstadgade rapporteringen till EI många gånger varit sporadisk. Ett hushålls årliga elkostnad varierar mycket beroende på vilket elavtal som väljs. De rörliga elpriserna varierar över tid mer än övriga avtals priser, men den som vågade ta risken med ett rörligt avtal 2014 tjänade oftast på det. Anvisade avtal har fortfarande avsevärt mycket högre priser än övriga avtal. Elpriserna för anvisade avtal var mycket spridda (hög standardavvikelse), men de var så gott som alltid högre än de rörliga priserna. Den som bodde i elområde 1 och hade Karlstads Energis rörliga avtal, och hade en elanvändning som såg ut som typhusets, fick en årskostnad på kr, drygt 9 % lägre än ett likadant typhushåll i elområde 4 med Skellefteå Krafts rörliga avtal. Deras årskostnad blev kr, och det var det sämsta rörliga avtalet, (rankad som nummer 225 av 781 avtal). Allra högst kostnad för el fick typhushållet som valt Bixias tillfälliga elpris hela året. De fick en årskostnad på kr, 58 % högre än med Karlstads Energis rörliga avtal. Elavtal med miljöanspelning i avtalsnamnet var i genomsnitt nästan 1 öre dyrare per kwh än elavtal utan sådan miljöanspelning. De vanligaste lockorden var miljö och vatten. Lockordet vind i avtalsnamnet höjde priset med i genomsnitt 2 % och lockordet miljö med 1 %. För ett hushåll med en årlig elanvändning på kwh blev de i genomsnitt 2 öre extra per kwh som hushållet i genomsnitt betalade för att elen skulle komma från vindkraft en kostnad på 400 kr per år. De elpriser som hörde till avtal som lät billiga, var också 4 % lägre än övriga elpriser i genomsnitt. Villaägarna har såväl hela listor som tio-i-topp-listor på Av dessa framgår att skillnaderna mellan lägsta och högsta årskostnad är kr. I tabellen nedan är de största skillnaderna avrundade och sammanfattade. Längst ner i tabellen visas skillnaden mellan det allra bästa (Karlstads Energis rörliga pris i elområde 1) och allra sämsta avtalet för ett typhushåll (Bixias anvisade Tillfälligt elpris i elområde 4). Tabell 15 Statistik över skillnaden mellan typhushållets årskostnad med bästa och sämsta avtal av resp. studerad avtalstyp. På sista raden visas skillnaden i årskostnad mellan det allra billigaste och allra dyraste avtalet. Skillnad mellan lägsta och högsta årskostnad Procentuell skillnad mellan lägsta och högsta årskostnad Avtalstyp Lägsta årskostnad Högsta årskostnad Rörligt kr kr kr 10 % Fast 1 år kr kr kr 15 % Fast 3 år kr kr kr 15 % Anvisat kr kr kr 52 % Samtliga kr kr kr 58 % Sammanfattning 25