Artskydd Länsstyrelsen Skåne län 1: :9

Transkript

1 Länsstyrelsen Skåne län 1: Artskydd 2010:9

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Upplaga: PlanPM Artskydd Länsstyrelsen i Skåne Län Monika Nordvall, Naturvårdsenheten Ivan Gallardo, Enheten för samhällsplanering Anders Hallengren, Naturskyddsenheten Länsstyrelsen i Skåne län Enheten för samhällsplanering MALMÖ Tfn: lansstyrelsen.se/skane Länsstyrelsen i Skåne Län. Innehållet får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källan. 200 ex Länsstyrelsenrapport 2010:9. ISBN: Layout: Länsstyrelsen i Skåne län, Maria Sandell Tryckt: Länsstyrelsen i Skåne län 2010 Omslagsbild: 2

3 Förord Sverige har också genom internationella överenskommelser åtagit sig stoppa förlusten av arter och deras livsmiljöer, d v s hejda förlusten av biologisk mångfald. Samhället är för sin överlevnad beroende av livskraftig natur med arter som utför olika ekosystemtjänster. Detta är ett av skälen till att Sveriges riksdag och regering beslutat att samhället aktivt ska verka för att skydda olika naturtyper, växt- och djurarter. För att hejda förlusten av biologisk mångfald har Sveriges Regering fastställt det 16:e miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, som syftar till att andelen hotade växt- och djurarter ska minska med 30 procent till år 2015 samtidigt som inga inhemska arter ska försvinna. Sedan den 1 januari 2008 gäller en ny Artskyddsförordning (2007:845). Alla skydd av särskilt utpekade arter (inklusive våra egna svenska fridlysta arter) har arbetats in i den nya artskyddsförordningen. Svenska och internationellt hotade arter har fått ett skydd för att Sverige ska uppfylla kraven i EU:s habitatdirektiv och finns listade i bilaga 1. Svenska arter som har fridlysts av Naturvårdsverket och länsstyrelserna finns i bilaga 2. Direktivens övriga bestämmelser har även införts i den svenska lagstiftningen i 7 kap miljöbalken (MB) och i 15-20a Förordning om områdesskydd enligt miljöbalken m m. Syftet med detta planpm är att ge en kortfattad information om skyddet av våra arter, vad som gäller enligt artskyddsförordningen och EUs habitat- och fågeldirektiv och hur det påverkar planering vid framtagande av detaljplaner och översiktsplaner. PlanPM om artskydd behandlar främst frågor som; hur hanteras artskyddet i detaljplaneprocessen? Vilka bestämmelser ska vi rätta oss efter? Vad innebär de olika skydden? Hur kan jag ta hänsyn till en rödlistad art och vad gäller för en fridlyst art inom ett område som planeras att bebyggas i en detaljplan? Vad är förebyggande skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder? Påverkan på gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde vad innebär det? Vilken typ av underlag kan krävas och när i processen ska detta redovisas? Har vi klargjort alla planeringsförutsättningar? Eller konsekvenser? PM:et tar inte upp de delar av artskyddsförordningens bestämmelser om kommersiell verksamhet om preparering, handel och förevisning, internationell handel med utrotningshotade djur och växter (CITES) eller frågor om brott och straff samt tullbestämmelser. För ytterligare fördjupning om artskyddet hänvisas till Naturvårdsverket två handböcker om artskyddsförordningen; Handbok 2009: 2, Handbok för artskyddförordningen del 1 fridlysning och dispenser Handbok 2009:3, Handbok för artskyddförordningen del 2 - Preparering, handel och förevisning. Länsstyrelsen i Skåne, Enheten för samhällsplanering Malmö 20 april 2009 Kerstin Nilermark Länsarkitekt 3

4 Artskyddet i lagstiftningen och kommunens ansvar Genom översiktplaner och detaljplaner kan kommunen ingående reglera markanvändningen och skapa goda förutsättningar för att; bevara kommunens artrika naturmiljöer, utveckla attraktiva parker och grönområden samt skapa/bibehålla en variationsrik landsbygd. De värdefulla naturområdena sträcker sig ofta över kommungränserna och är viktiga rekreations- och friluftslivsområden för flera kommuners invånare. Även enskilda detaljplaner och bygglov kan ha inverkan på skyddade arter. Lagstiftningen ensam kan trots allt endast bidra med skydda de mest hotade naturmiljöerna och arterna, om kommunerna och myndigheter tillämpar intentionerna i lagstiftningen. Även andra åtgärder och skydd av områden är fortsatt nödvändiga. Cirka 1/3 av Sveriges fridlysta växtarter och 2/3 av de fridlysta djurarter finns i Skåne. Flera av skånes arter är i dag sällsynta med en liten geografisk utbredning och deras framtid och långsiktiga överlevnad bedöms inte vara säkrad. Kommunerna har en viktig roll i bevarandet av skyddade arter och rödlistade arter. Hittills har cirka 43 % av det totala antalet flercelliga arter - djur- växter och svampar i Sverige kunnat bedömas och klassats i kategorierna i rödlistan. Cirka nio procent av dessa arter har i rödlistan 2010 bedömts vara så hotade att de löper risk att dö ut i vilt tillstånd i Sverige. För att bevara dem och deras livsmiljöer gör Naturvårdsverket och länsstyrelserna en storsatsning genom att ta fram åtgärdsprogram för 500 av de mest hotade arterna. Varje länsstyrelse får huvudansvar för vissa arter som finns i deras län. Genom att beakta det 16:e miljömålet Ett rikt växt- och djurliv och vidta åtgärder som överensstämmer med miljömålen och åtgärdsprogrammen vid framtida detaljplanering kan kommunerna bidra till att hotade arter bevaras. Länsstyrelsen har liksom kommunen under samrådsprocessen enligt plan- och bygglagen ansvaret för att nationella och internationella intressen som t ex artskyddet tas tillvara. Plan- och bygglagen Plan och bygglagens huvudsakliga uppgifter är att planera för en viss markanvändning (översiktsplan, detaljplan/områdesbestämmelser) och styra utformning av bebyggelse och anläggningar (detaljplan/områdesbestämmelser, bygglov, samråd). Artskyddsförordningen Syftet med lagstiftningen om artskydd är att säkra den biologiska mångfalden inom EUs medlemsländer genom att bevara naturligt förekommande livsmiljöer samt den vilda floran och faunan av gemensamhetsintresse. Miljöbalken och EUs två naturvårdsdirektiv Habitat- och fågeldirektivens övriga bestämmelser har införts i den svenska lagstiftningen i 7 kap miljöbalken (MB) om Natura 2000 och i 15-20a Förordning om områdesskydd enligt miljöbalken mm. Miljöbalken och övriga områdeskydd Många av våra andra områdesskydd i 7 och 8 kap miljöbalken har bildats med syftet att bevara arter och artrika naturmiljöer. Exempel är Natura 2000 områden, nationalparker, naturreservat, strandskyddsområden, djur- och växtskyddsområden, biotopskyddsområden samt naturminnen. Övrig lagstiftning som berör artskyddet Bestämmelser om skydd av arter finns även i Jaktlagen (1987:259) och Fiskelagen (1993:787) samt i föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa lagar. 4

5 Artskydd i detaljplanen Genom detaljplaner kan kommunen reglera markanvändningen. Detaljplanerna innehåller bestämmelser för bebyggelse men också för annan markanvändning. I planhandlingarna anges kommunens bedömning av vilka konsekvenser planförslaget medför de skyddsintresse som berörs t.ex. gäller för arter som finns upptagna i artskyddsförordningen. Att planera med naturmiljön Före planläggning kan negativ påverkan i första hand undvikas genom att befintliga naturvärden kartläggs och skyddas. Det är därför viktigt att redan i ett tidigt skede av planeringsprocessen klargöra planeringsförutsättningarna och behov av åtgärder d.v.s. om exploateringen kan påverka livsmiljön för skyddsvärda eller hotade arter. Bestämmelserna i artskyddsförordningen (2007:845) innebär inte ett hinder mot varje fysisk påverkan på arten eller störning som påverkar den. För varje verksamhet eller åtgärd måste en bedömning göras avseende åtgärden eller verksamhetens effekt på det skyddsintresse som motiverat att arten pekats ut i artskyddsförordningen. Den samlade bedömningen kan redovisas i miljöbedömningen av planen. Om kommunens gör bedömningen att detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 11 miljöbalken (MB) kan en mer ingående redovisning göras i miljökonsekvensbeskrivningen. I samrådsprocessen enligt plan- och bygglagen (PBL) mellan länsstyrelsen och kommunen är det viktigt att planhandlingarna redovisar fakta i en sådan utsträckning, att den anger förutsättningarna för att en eventuell dispens från artskyddsföreskrifterna ska kunna medges. Vad ska redovisas i planhandlingarna och i samrådsprocessen? Planhandlingarna ska behandla förekomsten av skyddade arter och innehålla en samlad bedömning av de planerade åtgärdernas konsekvenser för fridlysta arter och samt behov av eventuella hänsynstagande till deras fortplantnings- och viloplatser. Kan jag bygga här? Finns det livsmiljöer som kan hysa skyddsvärda arter i området? Finns t ex gamla grova träd, småvatten, våtmarker, områden med uppträngande grundvatten, rikkärr, stenbundna miljöer, ängs-/betesmarker, lövskogspartier, vattendrag med steniga/ sandiga bottnar eller kustområden med grunda bottnar m m i området? Planeringen utifrån översiktplanen Om det inom de områden som redovisas som t ex utbyggnadsområden eller utredningsområden på markanvändningskartan i översiktsplanen finns områden som utgör livsmiljö för skyddade arter ska förutsättningarna för dispens utredas innan en eventuellt exploatering. I vissa fall kan särskilda åtgärder behöva vidtas för att återskapa eller skydda berörda fortplantningsområden och viloplatser så att dessa säkras. Detta utreds lämpligen i behovsbedömningen inför framtagande av detaljplaner. Det viktigt att klargöra planeringsförutsättningarna redan i ett tidigt skede av planeringsprocessen om exploateringen kan komma att påverka naturmiljöer och naturtyper med skyddsvärda eller hotade arter. 5

6 Samrådsprocessen och miljöbalken PBL program samråd utställning antagande MB förekomst av hotad art inventering/ skyddsåtgärder beslut/samråd enligt MB 12:6 klart tillsyn Kartlägg naturvärden inom planområdet t ex Särskilt skyddsvärda naturtyper inom planområdet t ex ädellövskog, fuktlövskog, sandtallskog, kalkrika sandhedar, vegetationsklädda stränder, strandskogar. Övergångszoner mellan olika biotoper t ex skogsbryn som är viktiga platser för många djurarter. De grunda vattenområdena är en viktig zon i kustområden. Många arter, såväl växter som fiskar och fåglar, är beroende av denna miljö under någon fas i sin livscykel. Strandzonens land- och vattenmiljö vid stränderna Viktiga ekologiska strukturer/småbiotoper/spridningskorridorer i landskapet Till varje naturtyp finns specifika växt- och djurarter knutna. För att dessa arter ska kunna bibehålla livskraftiga bestånd behövs tillräckligt stora områden. Vid nyexploatering gäller att avstånden mellan de olika naturtyperna inte bör vara längre än att djuren kan förflytta sig mellan dem. Behov av inventeringar Vad har vi för kunskaper om det aktuella landskapet? Vilka kompetenser behöver involveras i arbetet? Vilka kompetenser saknar vi själva? Observationer om artfynd kan hämtas från artportalen med flera källor se under rubrik Vad hittar jag information om arterna? sid 13. I de fall kunskap saknas om artförekomst kan en inventering med analys av konsekvenserna av verksamheten eller åtgärden för arten, sett främst i ett lokalt och regionalt perspektiv snabbt klargöra planeringsförutsättningarna. För hotade arter (akut hotade, starkt hotade och sårbara) är det viktigt att konsekvenserna för artens status belyses utifrån dagens kunskap i ett nationellt bevarandeperspektiv. Exempel på planeringsunderlag; Grönstruktur- och naturvårdsprogram, flora- och faunainventeringar samt landskapsanalyser. Vid planering för större landskapspåverkande projekt som t ex större tätortsutbyggnader kan fördjupade landskapsanalyser användas för att kartlägga delområden med förekomst av artrika livsmiljöer. Befintliga naturvärden kan tillföra Viktigt att tänka på även för lagakraftvunna detaljplaner krävs dispens från artskyddsförordningen att ett område ska bebyggas enligt en detaljplan är i sig inte något giltigt skäl för att meddela en dispens från artskyddsförordningen. 6

7 positiva värden i en detaljplan Naturen som tillgång Tillgången till naturmiljöer och dess arter är en källa till inspiration och bidrar till vår livskvalitet och att förbättra vår hälsa. Sammanhållna naturområden med skogs känsla, orördhet, mystik och artrikedom utgör värdefulla tillgångar för kommunens invånare. Längs stränderna vid kusterna och i de öppna jordbrukslandskapen finns känslan av frihet och rymd. Att kunna erbjuda goda bostäder med attraktiva naturmiljöer och parkområden tillför kommunen positiva värden. Genom planbestämmelser t ex skyddsbestämmelser och marklov kan befintliga naturvärden skyddas och tillföra positiva värden till detaljplanen. En skyddsbestämmelse får meddelas i enlighet med 3 kap. 12 Plan- och bygglagen (PBL). Befintliga naturvärden kan användas som positiva värden i projekten om dessa värden inte skadas. I en detaljplan kan t ex anges skyddsbestämmelser för allmän plats eller tomt för vegetation samt markytans utformning. Bestämmelserna anger vad som gäller för markoch vattenanvändningen på den aktuella platsen. Genom marklov kan befintlig vegetation skyddas och markytans utformning och höjd styras med särskilda markbestämmelser. Marklov kan krävas för trädfällning. Sådana vegetationsbestämmelser är en form av varsamhetsbestämmelser som inte ger rätt till ersättning till fastighetsägaren. Viktigt att tänka på Nyckelfrågor 1. Finns livsmiljöer (fortplantningsområden, viloplatser) för skyddsvärda arter i området och/eller finns naturmiljöer med skyddsvärda växtarter inom det område som berörs? 2. Hur påverkas artens naturliga utbredningsområde av planerad verksamhet? 3. Kan förebyggande skyddsåtgärder vidtas som säkerställer tillgång på viloplats/reproduktionslokal? 4. Medför förslaget att upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus för en skyddad art försvåras? Hjälpfrågor i planeringen; Vilken status har biotopen för artens bevarandestatus sett i ett i första hand lokalt och i andra hand ett regionalt perspektiv i förhållande till övriga fortplantningslokaler/viloplatser i berört landskap? Är fyndlokalen en primär leklokal eller tillfällig leklokal som används under goda förhållanden? Utgör fyndlokalen en huvudutbredningsområdet för arten eller är lokalen av mindre betydelse för arten i artens naturliga utbredningsområde? Medför förslaget skada eller försämring av en skyddad arts fortplantningsområde eller viloplats? Medför förslaget att en skyddad art dödas, riskerar att skadas eller utsätts för en störning? 7

8 Översiktsplanens betydelse för artskydd En bra planering breddar synen och effektiviserar beslutsfattande Inom varje kommun ska finnas en aktuell översiktplan som anger grunddragen för mark- och vattenanvändningen inom kommunen. Översiktsplanen fungerar som kunskapskälla och styrinstrument för utveckling av bebyggelse, infrastruktur och miljö och har en central roll för den framtida markanvändningen i kommunen, trots att den inte är juridiskt bindande. I översiktsplanen finns kommunens ställningstaganden kring hållbar utveckling. I översiktsplanen finns goda möjligheter att planera för att bevara artrika naturmiljöer, utveckla och bevara stadens eller tätortens park- och grönområden och för att skapa en rik och levande vardags- och boendemiljö. I översiktplanen redovisas kommunens värdefulla naturområden för friluftsliv och rekreation och hur den biologiska mångfalden ska bevaras. Flera kommuner har nationellt betydelsefulla lokaler för sårbara eller hotade arter. Genom att uppmärksamma särskilt skyddvärda arter inom kommunen och identifiera värdetrakter för biologiskt mångfald i kommunens grönstruktur- och naturvårdsprogram, kan kommunen aktivt medverka till att den fysiska planeringen har goda förutsättningar att beakta artförekomsten och att kunskapen stärks och sprids inom den egna organisationen. Biologisk mångfald kan kräva ny kunskap för att kunna behandlas i översiktsplanen Artskyddsförordningen syftar till att skydda arten och dess livsmiljö så att förutsättningarna bibehålls för att arten ska uppnå en gynnsam bevarandestatus i sitt naturliga utbredningsområde. För översiktplanen kan det innebära att kommunen under planeringsprocessen behöver ta ställning till om ett planerat utbyggnadsområdet kommer att påverka en skyddad arts fortplantningsområden, viloplatser och övervintringslokaler. Ett exempel; Längs med en tätort planeras ett större utbyggnadsområde för bostäder. Längs med västra sidan om bostadsområdet finns ett pärlband av småvatten som hyser en art som är listad i bilaga 1 och har betecknats med N dvs arten kräver nogrannt skydd. Småvattnen kan utgöra eventuella fortplantningsområden för arten. Längs med östra sidan om bostadsområdet finns närområdets enda skogsområde (eventuell övervintringslokal för arten). I översiktsplanen ska även riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken redovisas och anges hur man avser att säkerställa att värdefulla riksintresseområden skyddas mot exploatering och bevaras. Utbyggnad av verksamheter och bebyggelse får inte medföra att de kärnvärden som utgör grunden för riksintresset påtagligt skadas. Inom riksintresseområdena finns särskilt artrika och estetiskt tilltalande naturmiljöer med hög biologisk mångfald med utpekade värden i form av t ex flora, fauna och kulturlandskap. För översiktsplaner gäller att en miljökonsekvensbeskrivning alltid ska upprättas. Miljö-konsekvensbeskrivningen skall redovisa den betydande påverkan på miljön som planens genomförande innebär. I bokskogarna finns ett antal sällsynta och hotade arter av lavar, svampar och inte minst vedlevande insekter. Foto: Maria Sandell.

9 Goda exempel i planeringen FYSISK PLANERING I KRISTIANSTAD KOMMUN I Kristianstads kommun arbetar man sedan 1989 under paraplybegreppet Kristianstads Vattenrike för att bevara och utveckla stadens omgivande höga natur- och kulturmiljövärden och samtidigt skydda ett av norra Europas största grundvattenmagasin. Här tog kommunen initiativet till att bilda en egen organisation för att förvalta dessa värden. Att både bevara arter och naturtyper och hållbart nyttja markoch vattenresurserna krävde ett nytt sätt att tänka. Sedan 2005 är Kristianstad vattenrike även ett av UNESCO:s biosfärområden. VAXHOLMS STADS ÖVERSIKTPLAN -FÖRDJUPAD ÖVERSIKTPLAN I DELEN RINDÖ OCH SKARPÖ Vaxholm är en av Sveriges mest expansiva kommuner med ett starkt tryck från intressenter att exploatera obebyggd mark. Kommunen har arbetat strategiskt, kartlagt och redovisar i den fördjupade översiktsplanen naturtyper och naturvärden utifrån en övergripande ekologisk förklaringsmodell med förtydligande av vilka områden som hyser miljöer för särskilt skyddsvärda arter samt ekologiska strukturer, spridningsvägar och övergångzoner som är viktiga för att förstå sambanden mellan naturmiljöer och artförekomst. I den fördjupade översiktsplanen anges som övergripande mål att bevara ett rikt växt- och djurliv och redovisas en god vägledning för att bevara det som är specifikt för skärgårdens natur. Grunduppgifter som redovisas i översiktsplanen Riksintressen Naturvården enligt 3 kap 6 MB med kärnvärden Natura 2000 enligt 4 kap 8 MB med angivet bevarandesyfte* Kustzonen enligt 4 kap 2 och 4 MB med värdebeskrivningar Områdeskydd enligt 7 kap miljöbalken Natura 2000 områden, nationalpark, naturreservat, strandskyddsområden, växtoch djurskyddsområden, naturminnen, biotopskyddsområden i bilaga 1-3 i Förordnignen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken med skyddssyfte och områdesbeskrivning.. * I bevarandeplanerna för Natura 2000 området finns listat de arter och naturtyper som avses skyddas (se vidare sid 13). 9

10 Kopplingen till artskyddet inom EU Art och habitatdirektivet samt fågeldirektivet - Natura 2000 nätverket Syftet med direktiven och lagstiftningen om artskydd är att inom EUs medlemsländer säkra den biologiska mångfalden genom bevarandet av naturligt förekommande livsmiljöer samt den vilda floran och faunan av gemensamhetsintresse. Skapandet av Natura 2000-nätverket är en av EU:s viktigaste åtgärder för att bevara biologisk mångfald. Habitatdirektivet består av två huvuddelar med ett gemensamt syfte. Den första delen handlar om bildandet av Natura 2000-områden (riksintressen). Alla medlemsländer ska utse ett så stort att antal områden (fågelskydds- och habitatområden) som behövs för att särskilt listade arter och naturtyper som är ovanliga eller hotade i ett EU-perspektiv långsiktigt ska kunna finnas kvar. Den andra delen i habitatdirektivet handlar om ett generellt artskydd, som gäller för de arter som nu återfinns i artskyddsförordningens bilaga 1 markerat med N. I habitat- och fågeldirektivet finns förteckningar över arter som är hotade eller skyddsvärda ur ett mellaneuropeiskt perspektiv. En del förekommande arter och naturtyper i Sverige är nästan helt borta i det tätbefolkade mellaneuropa. Många av de arter som är upptagna i direktiven är rödlistade i Sverige, men alla arter är inte det, till exempel större vattensalamander, lövgroda, brun kärrhök, storlom och tjäder. Inom EU pågår nu ett arbete med att ta fram en gemensam europeisk rödlista. I Sverige sammanställs informationen om arternas status från inventeringar och bedömningar av Artdatabanken i en lista där arterna klassificeras utifrån hotstatus i en s k rödlista. Förteckningen över Rödlistade arter i Sverige fastställs av Naturvårdsverket. Liknande sammanställningar av listor sker inom flera länder inom EUs territorium liksom globalt. Utifrån dessa nationella listor och andra underlag har EU tagit fram artlistor på arter som arbetats in i habitatoch fågeldirektivet, som därmed är fridlysta i ett europeiskt perspektiv. I Artskyddsförordningen (2007:845) bilaga 1 och 2 listas de djur och växter som är; fridlysta i hela landet till följd av att det finns risk för att ett sådant vilt levande djurart eller växtart kan komma att försvinna i eller om det krävs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden om skydd av hotade arter ur ett europiskt perpektiv. Bestämmelser stödjer sig på bemyndiganden i miljöbalkens åttonde kapitel. Lövgroda, Hyla aborea finns upptagen i EU s art och habitatdirektiv bilaga 4, vilket innebär att arter kräver ett noggrant skydd inom och utanför nätverket Natura Lövgrodan är fridlyst i Sverige men inte rödlistad eftersom arten uppvisat en positiv populationsutveckling, och förutsättning för att kunna bevara artern har bedömts som goda. I resten av Europa är däremot lövgrodan sällsynt. Foto: Jens Morin.. Sammanfattning av 4-9 och 14 i Artskyddsförordningen Bestämmelser om fridlysning innebär att en växt- eller djurart är fredad du får inte fånga, döda, skada, avsiktligt störa djuren särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder eller plocka eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Du får inte heller ta bort, skada eller förstöra artens frön, ägg, rom, bon eller viloplatser. 10

11 Fridlysning Artskyddsförordningen (2007:845) 4 I fråga om vilda fåglar och i fråga om sådana vilt levande djurarter* som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n är det förbjudet att 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. 7 I fråga om sådana växtarter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N är det förbjudet att 1. avsiktligt plocka, samla in, skära av, dra upp med rötterna eller 2. förstöra växter i deras naturliga utbredningsområde i naturen. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren och alla stadier i växternas biologiska cykel. *Första stycket gäller inte jakt efter fåglar och däggdjur eller fiske. I fråga om sådan jakt finns bestämmelser med motsvarande innebörd i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). I fråga om fiske finns bestämmelser med motsvarande innebörd i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Inom EU skyddade arter I lagtexten finns några termer som kan vara bra att känna till innebörden av. I 4 och 7 Artskyddsförordningen under punkt 1-3 återfinns termerna avsiktligt och störa som förklaras nedan. Med avsiktlig menas att den som utfört åtgärder har förstått konsekvensen av sitt handlande t ex inplantering av fisk eller kräftor i en damm trots att man vet att större vattensalamandern finns i dammen. Sandstäpp är en av naturtyperna i habitatdirektivets bilaga 1. Sandnejlikan, Dianthus arenarius, på bilden omfattas av bilaga 2. i habitatdirektivet. Foto: Gabrielle Rosquist. Åtgärden medför indirekt att artens livsmiljö successivt försämras t ex att ett skyddat djur störts även om störningen inte var syftet med åtgärden. En störning som påverkar artens överlevnadschanser, reproduktion eller utbredning är otillåten. Viktigt att tänka på Alla vilt levande djur- och växtarter med beteckning P, N, n i artskyddsförordningens bilaga 1 är strikt skyddade genom lagstiftningen. 11

12 Med störa menas förutom en direkt fysisk störning, även en störning i form av ljus eller ljud. Den behöver inte fysiskt påverka arten direkt utan kan medföra indirekta effekter med avseende på intensitet, tidsperiod och frekvens. Olika arter är olika känsliga och känsligheten för störning varierar dessutom mellan olika delar av artens livscykel. Exempel på vad som kan utgöra en otillåten störning är en aktivitet som innebär att t ex fåglar förhindras att utnyttja ett område av vital betydelse under flyttningen. Gemensamt för åtgärder rörande djurens uppehållsplatser är att dessa inte får skadas eller förstöras, oavsett om det är avsiktligt eller oavsiktligt, av mänskliga aktiviteter om åtgärderna medför att platserna eller området ifråga förlorar sin kontinuerliga ekologiska funktion som livsmiljö för arten eller arterna. Grunda bottnar med tång och alger är känsliga för störning. Foto: Agnes Ytterberg. utbyggnadsområden för bostäder i ett typiskt småskaligt landskap med flera våtmarker som utgör livsmiljö för olika groddjursarter, byggande av broar i vattendrag där arten tjockskalig målarmussla förekommer på ett sådant sätt som innebär att sand- grus- och stenbottnar i vattendraget skadas eller slammas igen. Samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken Flera av skånes arter är i dag sällsynta med en liten geografisk utbredning och deras framtid är osäker. Mellan fem och tio procent av Skånes växt- och djurarter bedöms vara hotade i betydelsen att deras långsiktiga överlevnad inte anses vara säkrad. Ofta är det ett alltför decimerat utbredningsområde och alltför små isolerade populationer som förklarar det ogynnsamma tillståndet. I första hand bör områden med sådana växt- och djurarter undvikas i planeringen. Om förebyggande åtgärder kan vidtas som säkerställer tillgång på reproduktionsområde och viloplats för en skyddad art, så att arten även på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö kan ett ärendet hanteras som ett samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. I samrådet är viktigt att följa upp de förebyggnande skyddsåtgärder som vidtas, för att säkerställa att önskad effekt uppnåtts. Återrapportering ska därefter ske till länsstyrelsen. Exempel på verksamheter (nedan) som kan medföra att fortplantningsområden eller viloplatser riskerar att skadas anläggande av erosionsskydd i grunda kustområden med sandbankar och bandtångsamhällen med en rik bottenfauna av havsborstmaskar, musslor och räkor. Dessa arter och vegetationen är viktiga för födosökande fåglar och lekande fisk. Viktigt att tänka på Det är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. 4 punkt 4 Artskyddsförordningen (2007:845) 12

13 Förebyggande skyddsåtgärder Åtgärd som syftar till att förhindra eller minska negativa effekter av en planerad åtgärd. Följande exempel kan ge vägledning. Ett småvatten som hyser ett skyddat groddjur behöver helt eller delvis fyllas igen för att ge plats till en väg eller byggnad. Verksamhetsutövaren har anmält åtgärden till länsstyrelsen som ett samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken och redovisar att artens status i området är gynnsam - och att det går att vidta åtgärder som säkrar att populationen har kontinuerlig tillgång till en lika bra eller bättre livsmiljö, Genom att utvidga en av av flera befintliga dammarna i området eller att anlägga en helt ny damm i området, kan verksamhetsutövaren säkerställa att reproduktionslokal eller/ och viloplats finns för arten. Ärendet kan då i regel hanteras som ett samrådsärende enligt miljöbalken. Med gynnsam bevarandestatus menas att; att artens populationsutveckling visar att den på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö och artens naturliga och hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolik kommer att minska inom en överskådlig framtid det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt. 14 artskyddsförordningen och 16 förordning (1998:1252) om områdesskydd I småvatten och mindre vattensamlingar lever sländor och andra insekter som ger föda åt många djur, som svalor, änder, doppingar, groddjur och fladdermöss. Samtliga grodarter och fladdermöss är skyddade inom artskyddet. Foto: Anders Hallengren. 13

14 Förutsättningar för dispens för arter i bilaga 1 i artskyddsförordningen Det finns begränsade möjligheter att lämna dispens från bestämmelserna i 4 och 7 artskyddsförordningen, eftersom en dispens inte får innebära att syftet med artskyddet som beskrivs i habitatdirektivet äventyras. Länsstyrelsen får endast meddela dispens enligt 14 artskyddsförordningen för arter med beteckningen N eller n i bilaga 1 Viktigt att tänka på Alla vilda fåglar är skyddade i lagstiftningen Med vilda fåglar avses alla i Sverige naturligt förekommande fågelarter. Rödbena, foto: Jens Morin. Dispens enligt 14 i Artskyddsförordningen (2007:845) 1. om det inte finns någon annan lämplig lösning och 2. om dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, 3. och under förutsättning att några av de skäl som räknas upp i 3 punkten a-f nedan redan är uppfyllda. Om dispensen behövs a) för att skydda vilda djur och växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter, b) för att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom c) av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt *överskuggande allmänintresse d) för forsknings- och utbildningsändamål e) för återinplantering eller återinförsel av arten eller för den uppfödning av en djurart eller den artificiella förökning av en växtart som krävs för detta eller f) för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i liten omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar i liten mängd. *Exempel är för totalförsvarets behov och större infrastrukturprojekt (större järnvägs- och vägprojekt) 14

15 Inom Sverige skyddade arter i bilaga 2 i artskyddsförordningen Fridlysning innebär att Regeringen beslutat att freda arter som riskerar att utrotas. Att växt- eller djurarten fredas innebär att den inte får plockas, dödas, skadas eller fångas. Förbudet gäller även att skada ägg, rom, larver eller bon. Till skillnad från 7 så krävs det inte att åtgärderna är avsiktliga för att vara förbjudna. Begreppet skada omfattar även att vidta åtgärder som indirekt skadar arten som t ex förändring av hydrologiska förhållanden på artens växtplats. En dikning kan till exempel påverka arten långsiktigt, även om inga exemplar av arten direkt förstörs av grävningen för dikningssystemet. Förbudet i 8 gälller dock inte pågående markanvändning inom jordbruket och skogsbruk. Förutsättningar för dispens för arter i bilaga 2 Länsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens enligt 15 artskyddsförordningen från förbuden i 6, 8, 9 som avser länet eller del av länet, om det inte finns någon annan lämplig lösning och dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Båda dessa kriterier ovan måste vara uppfyllda för att dispens ska kunna ges. Fridlysning Artskyddsförordningen (2007:845) Endast inom Sverige skyddade arter Bilaga 2 6 I fråga om sådana vilt levande kräldjur, groddjur och ryggradslösa djur som anges i bilaga 2 till denna förordning är det förbjudet att i den omfattning som framgår av bilagan; 1. döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar exemplar, och 2. ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon. 8 I fråga om sådana vilt levande kärlväxter, mossor, lavar, svampar och alger som anges i bilaga 2 till denna förordning är det förbjudet att i den omfattning som framgår av bilagan 1. plocka,gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada 2. exemplar av växterna och ta bort eller skada frön eller andra delar. 9 I fråga om sådana vilt levande kärlväxter, mossor, lavar, svampar och alger som anges i bilaga 2 till denna förordning är det förbjudet att i den omfattning som framgår av bilagan 1. gräva eller dra upp exemplar av växter med rötterna, och 2. plocka eller på annat sätt samla in exemplar av växter för försäljning eller andra kommersiella ändamål 15

16 Viktigt att tänka på Även att vidta åtgärder som oavsiktligt skadar arten är förbjudna 8 Artskyddsförordningen (2007:845) Kompensationsåtgärder Villkor om att vidta en åtgärd som utförs för att dämpa de oundvikliga negativa effekterna av en åtgärd, för vilken dispens meddelats enligt Artskyddsförordningen. Kompensationsåtgärder (med stöd av 16 kap 9 miljöbalken) kan i vissa fall bli nödvändiga att genomföra innan och fått effekt innan åtgärden, som ger upphov till skadan, kan genomföras. Undantagsbestämmelser I artskyddsförordningen har införts undantagsbestämmelser för att samla in ägg och larver av vanligt förekommande arter som vanlig groda, åkergroda, vanlig padda, mindre vattensalamander om det sker i liten omfattning för studie av äggens och larvens utveckling och för markägaren att samla in exemplar av mistel, för forskning m.m. För verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs tillstånd enligt 7 kapitlet 28 a miljöbalken från länsstyrelsen. Tillstånd kan i allmänhet lämnas om skyddsvärda miljöer inte skadas och om bevarandet av de arter som ska skyddas inte hotas eller försvåras. Den som ska utföra åtgärden eller verksamheten ska söka tillstånd. Det hela inleds dock med ett samråd med länsstyrelsen, där man kommer överens om vad ansökan och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver innehålla. Reglerna i Natura 2000 är utformade så att regeringen enligt 7 kap 29 miljöbalken i vissa speciella fall och för mycket viktiga samhällsintressen kan ge till åtgärder, trots att den skadar naturvärdena. Viktiga vägar och järnvägar eller åtgärder för förvarets behov kan ges tillstånd efter denna typ av bedömning. Viktigt att tänka på Tillståndskravet gäller oavsett om ingreppet sker inom eller utanför ett Natura område, om livsmiljöer i Natura 2000 området som ska skyddas skadas eller om de arter som avses skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller naturtypen. Riksintresset Natura 2000 områden och områdeskyddet En användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 första stycket 1 eller 2 och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a får komma till stånd endast om sådant tillstånd har lämnats m.m. (4 kap 8 miljöbalken om riksintresset Natura 2000). Vad en ansökan bör innehålla På länsstyrelsens hemsida finner du en blankett som kan fyllas i för att ansöka om dispens från bestämmelser enligt 14 och 15 Artskyddsförordningen (2007:845); 16

17 Var hittar jag informationen om arterna? Det enklaste sättet att få reda var arter förekommer är att titta i Artdatabankens artportalen, musselportalen och trädportalen, se webbadresser nedan: Artfakta och fynduppgifter Artportalen hemsida; Musselportalen hemsida; Trädportalen hemsida; Dessa är oberoende samlingsplatser för fynd av arter och är öppen för alla. Organisationer med kunskap om artförekomst I Skåne finns flera organisationer med stor kunskap om arter som kan vara behjälpliga; Naturskyddsföreningen i Skåne, hemsida; Skånes Ornitologiska Förening (SkOF), hemsida; Svenska Botaniska Föreningen, hemsida; Lunds Botaniska Förening, hemsida; Entomologiska Sällskapet i Lund, hemsida; Skånes Mykologiska förening, hemsida; Var får jag reda på arternas krav på livsmiljöer? Artfaktablad På artdatabankens hemsida, kan man för rödlistade arter söka fram artfaktablad som enkelt beskriver arten och dess livsmiljöer. ArtDatabankens Rödlista ArtDatabanken har i uppdrag av Naturvårdsverket att samla in och sprida information om arter. Till Artdatabanken är flora- och faunavårdskommittéer med landets främsta artexperter för de olika organismgrupperna knutna. Med stöd av all tillgänglig kunskap reviderar ArtDatabanken Sveriges rödlista vart femte år. Vidare har Artdatabanken byggt upp databasen Artportalen som är en webbplats för såväl allmänhet som myndigheters registering av artobservationer. Den nya rödlistan kommer ut den 24 april Åtgärdsprogram för hotade arter För ca 400 av de rödlista arterna finns det Åtgärdsprogram, framtagna eller planerade. I åtgärdsprogrammen finns det mer ingående beskrivningar om artens ekologi, krav på livsmiljöer, hot samt åtgärder för att förbättra situationen. Åtgärdsprogram för hotade arter som berör Skåne De åtgärdsprogram som berör Skåne finns att ladda ner från Länsstyrelsens hemsida; Handbok för artskyddsförordningen Del 1 fridlysning och dispenser, Råd om listade arter i artskyddsförordningen med reproduktionslokal/vilooch övervintringslokaler, bilaga 4 i handboken. Bevarandeplaner för Natura 2000 områden Vad som ska gälla för varje enskilt Natura 2000-område finns beskrivet i en särskild bevarandeplan, en för varje område. Den beskriver mer exakt vilka värden (naturtyper och arter) som ska bevaras, vilka åtgärder som behövs och när de ska genomföras. Syftet och målet med bevarandet ska beskrivas. Vägledningar om arter och naturtyper och områdesskydd På Naturvårdsverket hemsida finns bland annat praktiska vägledningar om arter och naturtyper (totalt 257) för länsstyrelsernas arbete med bevarandeplaner för Natura Det finns samt handböcker om områdesskydd t ex Natura 2000 strandskydd m fl. Både de fastställda åtgärdsprogrammen och handboken om artskyddsförordningen kan laddas ner från naturvårdsverkets hemsida; se Artbilagor Bilaga 1. Svenska och skånska arter i bilaga 1 i Artskyddsförordningen Bilaga 2 Svenska och skånska arter i bilaga 2 i Artskyddsförordningen. Länk; vattenvard/vaxter_och_djur/ 17

18 Övrig information som kan vara relevant. EU s habitat- och fågeldirektiv samt Natura 2000 nätverket EU-kommissionens hemsida;. Kommissionens Handbok om artikel 12 (art- och habitatdirektivet); conservation/species/guidance/index_en.htm Miljökvalitetsnormer för vatten och Vattendirektivet EG:s ramdirektiv för vatten och den nya vattenförvaltningen antogs i december 2000 och är ett samlande direktiv för all vattenplanering och vattenvård inom EU. Information om vattendirektivet finns på Länsstyrelsens hemsida; www. lansstyrelsen.se/skane/hotadearter 18

19 Bilaga A - Olika begrepp inom artskyddet Begreppsförklaringar Bevarandestatus är summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. Vidare summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer (inklusive landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem) samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. [Källa: Konventionen om biologisk mångfald, artikel 2] Biotop är en naturtyp, det vill säga ett landskapsavsnitt med relativt enhetlig karaktär och struktur, exempelvis en flodmynning, en alvarmark, en ekhage etcetera. En och samma biotop kan innefatta många olika habitat för växter och djur. Ekologisk funktion som livsmiljö - Den ekologiska funktion en livsmiljö normalt ständigt tillhandahåller åt en art, till exempel som skydd eller födosökningsplats. Ekosystem är ett dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och deras fysiska miljö som interagerar som en funktionell enhet. Fridlysta arter Arter som omfattas av 4-9 artskyddsförordningen och därmed finns angivna i bilaga 1 eller 2 till artskyddsförordningen. Fortplantningsområde definieras olika för olika djurgrupper. Se bilaga 4 i NV:s Handbok 2009: 2, Handbok för artskyddförordningen del 1 fridlysning och dispenser Fågeldirektivet - Rådets direktiv 79/409 EEG av den 2 april 1979 om bevarandet av vilda fåglar. Habitat - livsmiljöer, är levnadsplatsen för en enskild växteller djurart, eller mer precist artens levnadsplats under en viss del av dess livscykel. När vi talar om en arts krav på miljön är det begreppet habitat som har relevans. Habitatdirektivet - Rådets direktiv 92/43 EEG av den 21 maj 1992 om bevarandet av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Korrekt benämning är art- och habitatdirektivet. Häckningstid - Den tid på året när fåglar häckar, vilket i detta sammanhang innebär den tid då bobygge påbörjas till dess att sista kullens ungar är något så när självständiga. Livsmiljö - De miljöer som en art behöver för alla sina behov, till exempel vilo-, reproduktions-, födosöks- och övervintringsplatser. Livskraftig population är en population (ett bestånd), vars storlek och tillväxt är sådan att risken att den dör ut och/ eller drabbas av negativa effekter av inavel under en fastställd längre tidsperiod är försumbar. Naturligt förekommande arter är arter som är spontant etablerade i naturmiljön. Till naturligt förekommande arter räknas även arter som tidigare haft spontant etablerade bestånd i landet och försvunnit, men därefter återinförts. Naturligt utbredningsområde beskriver i stora drag den rumsliga begränsning inom vilken en art förekommer. Utbredningsområdet begränsas inte till de platser eller revir som arten utnyttjar permanent, även områden med artens livsmiljö som inte nyttjas för tillfället ingår. Inom det naturliga utbredningsområdet kan en arts förekomst vara sammanhängande eller fläckvis, eftersom många arter inte är jämt spridda inom sitt utbredningsområde. Naturligt utbredningsområde omfattar således exempelvis områden som flyttfåglar utnyttjar eller passerar under sin flyttning. Naturtyp - Naturen som omger oss kan indelas i olika naturtyper beroende på de organismer, framför allt växtlighet, som där förekommer. Det avgörande för vilken naturtyp som uppstår är jordmånen, mikroklimatet och fuktförhållandena samt de förefintliga organismernas inbördes växelverkan. 19

20 Rödlistor - Klassningslistor över hotade och missgynnade växter, svampar och djur benämns i enlighet med internationell terminologi rödlistor. I dessa listor grupperas arterna enligt ett system med kategorier och kriterier som på ett översiktligt sätt betecknar grad av utdöenderisk. Enbart att en art klassats i rödlistan som t ex hotad innebär inget strikt juridiskt skydd för arten men hotade arter ska naturligtvis så långt möjligt skyddas enligt bestämmelserna i 1 och 2 kap Miljöbalken. Skada - En fysisk degradering som påverkar habitatet och leder till att platsens kontinuerliga ekologiska funktion direkt eller successivt försämras i kvalitet eller kvantitet så att området tappar de egenskaper som gör det betydelsefullt för arten ifråga. Skyddad art - Med skyddad art menas i detta sammanhang en art markerad med N eller n i bilaga 1 till artskyddsförordningen. Arter som markerats med N kräver noggrant skydd enligt habitatdirektivet och finns upptagna på bilaga 4 till habitatdirektivet. Arter som markerats med n kräver noggrant skydd enligt nationell svensk bedömning eller till följd av internationellt åtagande. Dessa arter ingår också under begreppet fridlyst art. Övervintringsperiod - Övervintringsperiod definieras olika för olika djurgrupper. Övervintringsperiod kan definieras som den period då t.ex. vissa däggdjur och kräldjur går i dvala under vintern eller för skalbaggs- och fjärilsarterna den period då övervintringen sker antingen som larv eller som puppa. 20

21 Referenser och källor Handbok för artskyddförordningen del 1 fridlysning och dispenser, Naturvårdsverket Handbok 2009: 2. Arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv. En handledning. Rapport 6342, Naturvårdsverket, mars Naturvårdsverkets hemsida; Arter och naturtyper i habitatdirektivet - tillståndet i Sverige. Jan Terstad Artdatabanken 2007 Rödlistade arter i Sverige Gärdenfors, U. (ed.) ArtDatabanken, SLU, Uppsala (offentliggörs 24 april). Boken om detaljplan och områdesbestämmelser års revidering, Boverkets allmänna råd Boken om översiktsplan del III Allmänna intressens behandling i översiktsplanen, Boverket Vaxholms Stads översiktplan fördjupning i delen Rindö och Skarpö, Lunds Kommuns Översiktsplan 2010, utställningshandling, Byggnadsnämnden Ett stort tack Stort tack till följande personer som bidragit med sin kunskap och råd till denna utgåva av PM om artskydd; Göran Mattiasson, Lund, Martin Tjernberg och Jan Terstad Artdatabanken, Ulf Arup, Lunds Universitet Ylva Rönning, Boverket m.fl. personer och kolleger på länsstyrelsens miljöavdelning och samhällsbyggnadsenheten. 21

22 Östra Boulevarden 62A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tel 044/ , Fax 044/ E-post: