Etikrådets granskning av Carema Care

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etikrådets granskning av Carema Care"

Transkript

1 Etikrådets granskning av Carema Care

2 Innehåll 1 Bakgrund och uppdrag Granskningsprocessen Resultat Kvalitetsarbetet HR-frågor Bemötande av vårdtagare och närstående Upphandling Läkarmedverkan Forskningsarbete Handledning av personal Granskningsgruppens reflektioner Granskningsgruppens bedömning Bilaga, Vårdföretagarnas etiska riktlinjer

3 1 Bakgrund och uppdrag Under hösten 2011 var det stor medial uppmärksamhet kring företaget Carema Care. Företaget kritiserades avseende både vårdkvaliteten i sina äldreboenden och sina affärsmetoder. Mediernas massiva uppmärksamhet ledde till att Vårdföretagarnas styrelse beslutade att inleda en granskning av medlemsföretaget Carema Care med avsikten att utröna om företaget avvikit från föreningens etiska riktlinjer. Uppdraget Vårdföretagarnas Etikråd fick i uppgift att granska Carema Care utifrån följande frågor: Kan Vårdföretagarna ha fortsatt förtroende för Carema Cares ledning? Kan ledningen styra företaget på ett sådant sätt att verksamheterna ges förutsättningar för att ge de äldre vård och omsorg enligt Vårdföretagarnas etiska riktlinjer? Arbetsgruppen Vårdföretagarnas Etikråd: Inger Nyström, f.d. justitieråd och ordförande Etikrådet. Olof Edhag, läkare och professor KI, tidigare överdirektör Socialstyrelsen samt tidigare statlig utredare. Kjell Kallenberg, präst och professor i livsåskådning, etik och hälsa vid Örebro Universitet. Extern konsult: Britt Mari Hellner, psykolog, disputerat inom demensvård, avdelningsdirektör Socialstyrelsen. Avgränsning av uppdraget Fokus på omvårdnadsetik enligt Vårdföretagarnas etiska riktlinjer. Ingen granskning av sådant som myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen och Skatteverket, har till uppgift att granska. Ingen granskning av enskilda verksamheter eller ärenden. 3

4 2 Granskningsprocessen Granskningsgruppens första möte Granskningsgruppen började sitt arbete med ett förberedande möte där man diskuterade hur granskningen skulle läggas upp. Vårdföretagarnas etiska riktningslinjer och granskningsgruppens kunskaper och erfarenheter från juridik, etik, medicin och äldreomsorg var vägledande. Gruppen bestämde att låta Carema Cares ledning vid ett första möte fritt berätta sin version av höstens händelser Första mötet med Carema Care Vid första mötet mellan Carema Cares ledning och granskningsgruppen presenterade företaget sin version av höstens händelser och vilka åtgärder som vidtagits. Carema Care 2 representerades av: VD Carl Gyllfors, kvalitetschef Lena Freiholtz och HR-chef Margareta Sööder. Granskningsgruppens roll vid mötet var att lyssna och ställa följdfrågor Granskningsgruppens andra möte Granskningsgruppen hade ett nytt möte efter det första mötet med Carema Care, då gruppen gick igenom minnesanteckningar från mötet med företaget och diskuterade inom vilka områden fördjupande frågor skulle ställas. Följande frågeområden listades: 1. Kvalitetsarbete a) Beskriv Carema Cares ledningssystem för kvalitet, Qualimax. b) Hur följer man upp resultaten? c) Vilket stöd får enheterna för att åtgärda brister? d) Hur vet ni att ledningens beslut är kända och efterlevs? e) Kvalitetsavdelningens medarbetare är sjuksköterskor. Ingår även personer med annan kompetens, t.ex. arbetsterapeut, sjukgymnast, socionom, psykolog eller läkare? 2. HR-frågor a) Hur rekryteras verksamhetschefer, gruppchefer och vårdpersonal? b) Hur kompetensutvecklas verksamhetschefer, gruppchefer och vårdpersonal? c) Hur kompetensutvecklas personal med bristfälliga kunskaper i svenska språket? d) Hur belönas duktiga medarbetare möjlighet till intern karriär? e) Hur hanteras personal som inte passar för arbetsuppgiften? 4

5 3. Bemötande av närstående Utifrån uppgifter om kundombudsman och kurator på Koppargården vill vi höra mer om hur Carema Cares ledning ser på bemötande av närstående och på de närståendes roll? 4. Forskningssamarbete Vid besöket den 13 december fick vi höra helt kort om forskningssamarbete med Ersta-Sköndals högskola och Vårdalstiftelsen, berätta mer. 5. Läkarmedverkan Vi har hört om läkarmedverkan på Koppargården. Hur ser det ut i övriga verksamheter? Hur går det med rekryteringen av en chief medical officer? 6. Handledning Har personalen tillgång till handledning? 7. Upphandling a) Hur följer Carema Care upp den verksamhet som upphandlas? b) Vad tar man reda på om kompetensen hos den personal man tar över? c) Beräknar man kostnader för kvalitetsförbättringar? 8. Värdegrund Reflektioner över Carema Cares värdegrund och jämförelse med Vårdföretagarnas fyra grundläggande värden: Omtanke, tillförlitlighet, kompetens och samhällsansvar Andra mötet med Carema Care Avsikten med det andra mötet mellan Carema Cares ledning och granskningsgruppen var att gå igenom de frågor som granskningsgruppen hade formulerat. För att vinna tid hade frågorna tillställts ledningen några dagar i förväg. Mötet började med att kvalitetschefen Lena Freiholtz gjorde en genomgång av företagets kvalitetsarbete med kvalitetsledningssystemet Qualimax som grund. På grund av den mediala uppmärksamheten samma morgon kring Caremaspelet, som medierna beskrev som spelet om äldrevården, blev emellertid VD och HR-chefen efter en stund tvungna att lämna mötet för att möta pressen och bemöta kritiken som framförts. Kenneth Hammarlund från HR-avdelningen ersatte då Margareta Sööder och besvarade granskningsgruppens frågor inom HR-området. 5

6 Granskningsgruppen fick också tillfälle att prova Caremaspelet under Kenneth Hammarlunds ledning. Eftersom VD och HR-chefen inte kunde vara med på hela mötet och granskningsgruppen inte hunnit ställa alla frågor på listan, kom vi överens om att ha ytterligare ett möte, Tredje mötet med Carema Care Det tredje mötet mellan Carema Cares ledning och granskningsgruppen användes till frågor om upphandling, bemötande av närstående, läkarmedverkan, handledning av personal, forskningssamarbete och reflektioner kring Vårdföretagarnas fyra grundläggande värden: Omtanke, tillförlitlighet, kompetens och samhällsansvar. Först gjorde kvalitetschefen en genomgång av Vårdföretagarnas grundläggande värden och gav Carema Cares tolkning av dem och hur de kommer till uttryck i Carema Cares verksamhet. Därefter jämförde kvalitetschefen Vårdföretagarnas och Carema Cares värdegrunder med innehållet i Den Goda Dagen, Carema Cares koncept för äldreomsorgen. Särskild uppmärksamhet ägnades åt Carema Cares tredje grundvärde Vi är resurseffektiva intäktskonstnärer. Dokument som Carema Care har ställt till granskningsgruppens förfogande 1. Carema i media hösten En sammanställning av vad som skrivits och sagts om företaget med ledningens kommentarer. 2. Beskrivning av Carema Cares organisation och arbetsprocesser. Powerpointpresentationer och Qualimax hur Carema Care arbetar med kvalitet. Powerpointpresentation. 4. Carema Cares ledningssystem Qualimax med instruktioner och exempel från granskade verksamheter. 5. Kvalitetspolicy Carema Care, Rutin för kvalitetsråd, Kundombudsmannens roll, ansvar och befogenheter, Kontaktmannens ansvar, Rutin för kommunikation med närstående, Rutin för kund/närståenderåd, Läkarsamverkan, Arbetsmiljöpolicy,

7 13. Överenskommelse om samarbetsrutiner för Nymilens äldreboende. 14. Genom att utveckla människor utvecklar vi organisationen. Sammanställning av tjänster samarbetsavtal mellan Carema Care och Arbetslivsresurs. 15. Den Goda Dagen. Carema Cares koncept för äldreomsorgen. 16. Genomlysning av kvalitetssystem och kvalitetsarbete. Ernest & Young. December

8 3 Resultat 3.1 Kvalitetsarbetet Kvalitetsavdelningen Kvalitetsavdelningen, som tidigare bestått av en chef och sex medarbetare, har utökats med ytterligare tre medarbetare. Samtliga är sjuksköterskor men har även erfarenheter som MAS, verksamhetschef och biståndshandläggare. När det gäller annan kompetens i kvalitetsarbetet, t.ex. sjukgymnast, arbetsterapeut, socionom eller psykolog, har ledningen löst det så att man handlar upp dessa kompetenser. Rutiner och policydokument för att säkerställa kvalitet Carema Care har under 2011 utarbetat flera nya rutiner och policydokument för olika arbetsområden. Företagets kvalitetspolicy och rutiner för kvalitetsrådet antogs i april Under september 2011 kom dokument som reglerar kundombudsmannens roll, ansvar och befogenheter, kontaktmannens ansvar samt rutiner för kommunikation med kund/närstående och kund/närståenderådet. Dokument som reglerar läkarsamverkan antogs i februari 2011 och en arbetsmiljöpolicy i oktober Ledningssystemet Ledningssystemet bygger på kvalitetsinstrumentet Qualimax, som är omfattande och ägs av Carema Care. Det är verksamhetschefens ansvar att se till att Qualimax används. Systemet är IT-baserat och består av fyra delar: Ledning, Mätning, Förbättring och Dokumentation. Det är baserat på goda exempel från Carema Cares egen verksamhet och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd i SOSFS 2005:12, 2006:5 och 2006:11. Det är också certifierat enligt ISO 9001 och Kvalitetsutvecklare från Carema Cares kvalitetsavdelning besöker samtliga enheter och gör kvalitetstillsyn minst en gång om året, återkopplar resultaten till verksamhetschefen och dokumenterar resultaten i IT-systemet Q-maxit. I förbättringsloggen samlas uppgifter från kvalitetstillsyn, avvikelserapportering, egenkontroll och förbättringsförslag från medarbetare. Loggen ger den ansvariga regionchefen överblick och möjlighet att följa upp arbetet. Förbättringsloggen kan också användas i dialog med uppdragsgivare. 8

9 Kvalitetsutvecklarna genomför återkommande nätverksträffar för utbildare inom olika kompetensområden, bl.a. för Qualimax. Det är ledningens uppfattning att Qualimax används regelbundet och på det sätt som avses och att det med noggranna uppföljningar av resultaten är ett bra instrument för att säkerställa vård- och omsorgskvalitet. Varje månad följs kvalitetsfrågorna upp och läget rapporteras i möten mellan under- och överordnad chef, s.k. Full kollmöten. Ett mål med kvalitetsarbetet är enligt ledningen att Carema Care ska öka antalet rapporterade avvikelser men minska antalet allvarliga incidenter. Granskningsgruppen har haft tillgång till Qualimaxrapporter från ett antal verksamheter. Verksamhetschefens ansvar i kvalitetsarbetet Det är verksamhetschefens ansvar att se till att Qualimax används och att man registrerar avvikelser och klagomål och använder förbättringsloggen. Två gånger om året gör verksamhetschefen egen verksamhetstillsyn (egenkontroll) som innehåller 160 frågor. Varje verksamhetschef har stöd av en namngiven kvalitetsutvecklare. Den Goda Dagen Den Goda Dagen är Carema Cares interna handbok för äldreomsorgen. Den innehåller företagets verksamhetsidé, organisation och åtaganden. Mest omfattande är den del som handlar om åtaganden. I den delen beskrivs i detalj hur Carema Care menar att de äldre ska tas om hand i olika situationer såväl i vård- och omsorgsboende som i demensboende och i hemtjänst. Den Goda Dagen täcker de flesta aspekter av vård och omsorg från visioner och värderingar till konkreta omvårdnadsråd och kvalitetskrav. Nationella kvalitetsregister Carema Care medverkar i Palliativa registret och Senior Alert. 3.2 HR-frågor Gruppchefer rekryteras både internt och externt. De har ansvar för medarbetare och ska vara ett föredöme i sin arbetsgrupp. Alla gruppchefer utbildas i minst två dagar i Carema Cares värdegrund. Sedan har de ansvar för att utbilda sin egen personal under 2 x 4 timmar, även nyanställda och sommarvikarier. En ny gruppchef behöver inte utbilda all personal igen, men har ansvar för att kontrollera att alla har fått utbildning i företagets 9

10 värdegrund. Bemötandeproblem kan vara skäl till att man på nytt ger en arbetsgrupp utbildning i värdegrunden. Vid varje enhet hålls ca 10 arbetsplatsträffar per år, där man varje gång tar upp och diskuterar ett grundvärde av dem som ingår i Carema Cares värdegrund. Det är svårt att rekrytera vårdpersonal. Finner man inte rätt person avvaktar man i samråd med personalen med att anställa. Företaget har en utbildningskatalog som fylls på löpande, när man ser nya kompetensbrister. Personal som inte har svenska som första språk erbjuds språkutbildning. Företaget tillämpar individuell lönesättning. Duktig vårdpersonal kan t.ex. belönas med utbildning till Silvia-syster. Carema Care ger också ekonomiskt stöd till personal som vill fortbilda sig inom sin profession. Andra karriärvägar är att bli ansvarsombud som t.ex. kostombud, dokumentstödjare eller kundombudsman. Företaget har också 25 så kallade värdegrundsambassadörer. Under 2010 finansierade Carema Care undersköterskeutbildning för ca 100 vårdbiträden. Tjänster av arbetsterapeuter och sjukgymnaster köps in från systerföretaget Care Team. HR-chefen hävdar att HR-avdelningens uppgift är att stödja chefer i en decentraliserad organisation. Chefernas roller är under utveckling, något som HR-avdelningen arbetar kontinuerligt med. I synnerhet när man övertar en verksamhet är detta en viktig uppgift. HR-avdelningen gör undersökningar bland personalen om bl.a. motivation och förtroende för ledningen. Höstens debatt om företagets skatteupplägg och bonussystem kan avläsas i att personalens förtroende för ledningen har sjunkit. Inom Carema Care tillämpas meddelarskydd och meddelarfrihet precis som för personal i offentligt drivna verksamheter. Sedan fyra år finns meddelarfriheten inskriven som en del i Carema Cares informationspolicy. Den medarbetare som slutar sin anställning blir kontaktad av företaget och ombedd att anonymt ge sin bedömning av arbetsplatsen. Det som beskrivs som det svåraste i HR-avdelningens arbete är att få all personal att omsätta företagets värderingar i praktiken. 10

11 3.3 Bemötande av vårdtagare och närstående För att förbättra kontakten med de närstående har Carema Care infört befattningen kundombudsman, som har till uppgift att fånga upp såväl vårdtagares som närståendes synpunkter och förmedla dem till ledningen på olika nivåer. Kundombudsmannens roll, ansvar och befogenheter finns definierade i ett styrdokument. Till uppgifterna hör att så långt det är möjligt företräda vårdtagare och närstående, kontakta verksamhetschefer, regionchefer och affärsområdeschefer i ärenden som kommit till kundombudsmannens kännedom och följa upp de frågor som aktualiserats. Kundombudsmannen ska registrera samtliga inkommande samtal som rör vårdtagare inom Carema Care i Q-maxit (se sidan 5). Varje enhet ska ha en närståendepärm med viktig information till de närstående. Verksamhetschefen har ansvar för att hålla pärmen uppdaterad och kontaktpersonen har ansvar för att informera de närstående om pärmen. Två gånger per år ska de närstående bjudas in till informationsträff på enheten. Vid enheterna ska det också finnas ett kund-/närståenderåd, sammansatt av verksamhetschef, medarbetare, vårdtagare och närstående. De ska träffas regelbundet med syftet att fånga upp synpunkter, klagomål och förbättringsförslag. 3.4 Upphandling Carema Care lämnar ca 200 anbud per år. Anbudsavdelningen arbetar enligt en strukturerad modell. I de fall man inte vinner en upphandling följer man upp vad orsaken var, t.ex. vad som saknats i anbudet. Höstens uppmärksamhet i media har påverkat företagets möjligheter att vinna upphandlingar. Den har också haft negativa konsekvenser för andra privata vårdgivare. Avtalsperioden löper vanligtvis i 3 5 år med möjlighet till förlängning i år. När Carema Care övertar en verksamhet har personalen rätt att stanna kvar och alla erbjuds ett medarbetarsamtal. Det är ca 10 procent av personalen som inte kommer till det samtalet. I genomsnitt avstår ca 30 procent av cheferna att fortsätta när Carema Care övertar en verksamhet. Ofta beror det 11

12 på att chefen inte vill åta sig det nya uppdraget, men i vissa fall bedömer Carema Care att den aktuella chefen inte har den rätta kompetensen. 3.5 Läkarmedverkan För att förbättra kvaliteten på läkarmedverkan i äldreomsorgen rekryterar Carema Care för närvarande en läkare som chief medical officer. Landstinget har ansvar för läkarinsatserna i äldreboendena. Läkarinsatserna kan antingen tillhandahållas av landstinget direkt eller vara upphandlade. Landstinget tilldelar sedan de olika äldreboendena läkare. Carema Cares ledning har inte varit nöjd med läkarinsatserna vid Koppargården. Samarbetet med det företag som levererar läkarinsatserna har inte varit bra. Mellan november 2010 och mars 2011 hade Koppargården sju olika läkare. Det har inte varit möjligt för Carema Care att välja läkare eftersom detta styrs av Landstinget, som väljer läkarorganisation vart femte år. 3.6 Forskningsarbete En person i Carema Cares ledningsgrupp ansvarar för att utveckla forskningssamarbete. Man har idag visst samarbete med Vårdalstiftelsen och Ersta-Sköndals högskola och för också diskussioner med Alzheimerfonden, forskare vid KI och forskare inom området funktionsnedsättning. I samarbetet ingår att ta emot studenter från högskolorna och ha utbyte när det gäller projekt, studier och uppsatser. För att sprida kunskap och ge medarbetarna möjlighet till kompetensutveckling väljer Carema Care ut vetenskapliga artiklar med relevans för verksamheten och gör dem tillgängliga på företagets intranät. Carema Care ger också ekonomiskt stöd till medarbetare som vill påbörja forskningsförberedande studier. 3.7 Handledning av personal Den dagliga handledningen av personalen är gruppchefens uppgift. Medarbetare vid HR-avdelningen kan också ge handledning, för att t.ex. lösa konflikter. Vid behov köper Carema Care dessutom in handledning utifrån. Ledningen menar att man överväger frågan att satsa mer systematiskt på handledning särskilt när det gäller vården i livets slutskede och kontakten 12

13 med anhöriga. Där har företaget just nu ingen direkt utbildningsinsats. Vidare förklarar ledningen att det kan finnas skäl att utvidga demensteamet. 13

14 4 Granskningsgruppens reflektioner Dagens äldreomsorg Förbättrade levnadsvillkor har lett till att vi idag har förutsättningar att leva ett långt liv med i stort sett bibehållen hälsa och funktionsförmåga till hög ålder. Medellivslängden har ökat avsevärt under de senaste decennierna och därmed också de äldres andel av befolkningen. År 2030 beräknas de över 80 år ha ökat till 8 procent av befolkningen (källa: Statistiska Centralbyrån). Denna utveckling är naturligtvis glädjande. Samtidigt lever många tack vare de medicinska landvinningarna längre med sina sjukdomar den medicinska paradoxen vilket ställer stora krav på samhällets vård- och omsorgssystem. Genom Ädel-reformen som genomfördes 1992 fick kommunerna hela ansvaret för äldreomsorgen, inte bara för hemtjänst och ålderdomshem som tidigare utan också för långvarig hälso- och sjukvård, som tidigare bedrivits av landstingen vid sjukhem och långvårdskliniker. Det är emellertid fortfarande landstingen som har ansvaret för läkarinsatserna, antingen genom egna anställda läkare eller inhyrda. Detta gör det svårare för kommunerna att påverka kvaliteten på läkarinsatserna i sina äldreboenden. De äldre som idag flyttar till äldreboende är i de allra flesta fall så sköra och sjuka att de inte längre klarar av att bo i sin egen bostad, inte ens med insatser av hemtjänst och hemsjukvård. De har flera sjukdomar och stor läkemedelskonsumtion. Många lider av måttlig eller svår demens. Det innebär att de förutom serviceinsatser har behov av kvalificerad sjukvård och omvårdnad. Detta ställer stora krav på såväl medicinsk kompetens som omvårdnadskompetens. Samma kompetenskrav gäller för en del av hemtjänstens insatser. I många fall kan vårdtagarens förmåga till kommunikation och kontakt vara kraftigt nedsatt och därigenom försvåra möjligheten till förståelse och samverkan mellan den vårdade och vårdaren. För närstående kan det vara förenat med skuld att lämna sina gamla på institution. Det ställer stora krav på personalens förmåga att kommunicera. I dag möter man dessutom människor med olika kulturbakgrund, som måste få sina behov tillgodosedda utifrån egna seder och traditioner. Dagens äldreomsorg är alltså en mycket komplex verksamhet, som har till uppgift att ge vård och omsorg till de allra svagaste äldre och omfattar allt från serviceinsatser till avancerad sjukvård och vård i livets slutskede. 14

15 Granskningsgruppens uppdrag Sedan hösten 2011 har Carema Cares äldreomsorg varit föremål för massiv uppmärksamhet i medierna. Det startade med att Carema Cares ledning tog initiativ till en dialog med Hässelby/Vällingby stadsdelsförvaltning med anledning av att man upptäckt att utbildning av personalen vid Koppargården inte utförts enligt avtal. Carema care betalade därför ett vite till staden. En artikel i Dagens Nyheter startade sedan en intensiv granskning av Carema Cares äldreomsorg och företagets ekonomiska konstruktion. I dag används Carema Care i medierna som ett begrepp med närmast symbolisk betydelse i kritiken av (risk)kapitalismen som ekonomiskt system. Medierna har skildrat olika exempel på vanvård av äldre i äldreboenden drivna av företaget. I flera fall har det i efterhand visat sig vara felaktiga beskrivningar och osanna påståenden. Som tidigare nämnts har granskningsgruppens uppdrag gällt att undersöka om medlemsföretaget Carema Cares ledning kan styra företaget på ett sådant sätt att verksamheterna ges förutsättningar för att ge de äldre vård och omsorg enligt Vårdföretagarnas etiska riktlinjer. Granskningen har avgränsats till vad som görs av den nuvarande ledningen av Carema Care och har alltså inte omfattat vad som gjorts tidigare. Granskningen har inte heller omfattat sådant som t.ex. Socialstyrelsen, Skatteverket eller Arbetsmiljöverket har till uppgift att granska. Enskilda verksamheter eller ärenden har inte heller granskats, med undantag för vissa av de ärenden som har skildrats i medierna och där Carema Care menar att uppgifterna i många fall har varit felaktiga. Carema Cares ledning har då redogjort för de faktiska sakförhållandena. Här följer några exempel: DN den 3 november En boende som fick sova på golvet. I detta fall handlade det om en vårdtagare som själv önskade sova på en madrass på golvet, i stället för i en vanlig säng. Den boendes önskemål tillgodosågs i samråd med de anhöriga. DN den 11 november Blöjvägningen. Carema Care låter väga inkontinensskydden under två dygn för vissa vårdtagare när de flyttar till ett äldreboende. Detta görs utifrån ett kvalitetssäkringssystem vid urinläckage, framtaget av nätverket Inkontinens Kommun Landsting (NIKOLA) för att prova ut rätt typ av skydd. Det är en del i ett inkontinensprogram med syfte att ge vårdtagaren optimal komfort och inte en åtgärd för att spara pengar. DN den 13 november Avlidit ensam framför sin TV. En person på ett äldreboende i Falun påstods ha lämnats ensam, sittande i sin rullstol framför TVn där personen sedan har avlidit. På grund av sekretess kan Carema Care inte redogöra för händelsen närmare. Efter att fallet undersökts kan man emellertid konstatera att dödsfallet inte inträffat på det sätt som det beskrivits i tidningen. 15

16 Meddelarskydd. Det har förekommit uppgifter i medierna om att personalen saknar meddelarskydd. Detta stämmer inte. Samtliga medarbetare har meddelarfrihet och meddelarskydd. Granskningsprocessen Granskningsgruppen har haft tre möten med Carema Cares ledning. Ledningen har presenterat verksamheten ingående och gett granskningsgruppen tillgång till företagets styrdokument för äldreomsorgen, egna kvalitetsrapporter samt en rapport från den granskning som utförts av Ernest & Young. Mötena har präglats av öppenhet och en vilja från företagets sida att uttömmande besvara alla frågor och ge den information granskningsgruppen har begärt. Kvalitetsarbetet Carema Care har ett omfattande system för att följa och utveckla äldreomsorgens kvalitet. Företagets kvalitetsavdelning leds av en kvalitetschef som har nio medarbetare. Under företagets nya ledning har kvalitetsavdelningen sedan våren 2011 arbetat fram rutiner och dokument som tydligt beskriver ledningens krav på hur verksamheten ska skötas. Handboken Den Goda Dagen ger tillsammans med styrdokumenten tydliga budskap om vad ledningen kräver av såväl chefer som medarbetare. Kvalitetsinstrumentet Qualimax är omfattande och uppfyller Socialstyrelsens krav på kvalitetsledningssystem (se sidan 8). Flera av de fall som skildrats i medierna har varit ärenden som Carema Care på eget initiativ redan hade Lex Maria-anmält eller avvikelserapporterat, innan de kom till mediernas kännedom, detta som ett led i företagets fortlöpande kvalitetsarbete. Granskningsgruppens intryck är att Carema Cares nya ledning arbetar ambitiöst och målinriktat för att garantera sina vårdtagare ett så gott omhändertagande som möjligt. Ledningen har under det senaste halvåret förstärkt bemanningen på kvalitetsavdelningen och satsat stora resurser på kvalitetsarbetet. Kvalitetsavdelningen har utarbetat tydliga styrdokument och lagt fast rutiner för att säkra kvaliteten på äldreomsorgen. Strukturerna finns på plats. Ledningens bedömning är att deras intentioner ännu inte fått fullt genomslag i verksamheten. Chefernas roller är ännu inte helt utvecklade. Vad som måste förbättras är dialogen, i första hand med gruppcheferna, om deras ansvar för varje åtgärd i den dagliga vården och för bemötandet av vårdtagarna. Till gruppchefernas ansvar hör också att se till att medarbetarna får utrymme och uppmuntran att samtala öppet både om innehållet i vården 16

17 och om svårigheter i arbetet. Först om ledningens intentioner och värderingar genomsyrar all praktik kan innehållet i Den Goda Dagen förverkligas. HR-arbetet Ett stort problem i dagens äldreomsorg är att vårdpersonalens arbete har blivit tyngre och ger mindre stimulans samtidigt som arbetsuppgifterna kräver större kompetens och större resurser. Vårdarbetet måste ges ett innehåll som gör att det känns meningsfullt och att det finns utrymme för utveckling av den egna kompetensen och personligheten. Det är vidare nödvändigt att arbetsmiljön är god och att samarbetet på arbetsplatsen fungerar och är positivt. Ökade kunskaper och erfarenheter ger trygghet och kontinuitet till såväl de äldre som vårdpersonalen. All äldreomsorg måste utgå från den människa som vårdas. Bemötandet måste präglas av respekt och lyhördhet. En god ledning är avgörande för att mål och visioner ska kunna omsättas i det vardagliga arbetet. Det är svårt att i dag rekrytera vårdpersonal med rätt kompetens. Det gör att det ställs mycket stora krav på gruppcheferna som ska handleda vårdpersonalen i det dagliga arbetet. Carema Cares ledning är väl medveten om att gruppchefernas roll och funktion måste utvecklas, särskilt när man övertar en verksamhet. Struktur och arbetsglädje Ett generellt problem i äldreomsorgen är att uppfylla myndigheters och arbetsgivares omfattande krav på dokumentation utan att dessa krav går ut över själva vård- och omsorgsarbetet. Den aspekten diskuterades under mötena mellan Carema Care och granskningsgruppen och ledningen var fullt medveten om problematiken. Carema Care har satsat stora resurser på att skapa strukturer som visar hur man ska göra för att vården ska bli trygg och säker och följa gällande riktlinjer. En nyckel till god omvårdnad är emellertid motiverad personal. Det kan finnas anledning att fundera över hur man får personalen att känna arbetsglädje, när dokumentation och registrering tar en allt större del av arbetstiden. Dokumentation till övermått kanske inte förbättrar vårdens kvalitet. Det kan till och med finnas en risk för att dokumentationen blir viktigare än själva omvårdnaden. Det går inte att inspektera eller kontrollera fram en bra vård. För mycket kontrollerande kan innebära en risk för att man reglerar sönder sin verksamhet, ägnar sig åt formalia, registrerar, dokumenterar och konfererar för att tillfredsställa myndigheter, politiker, arbetsgivare och ledning i stället 17

18 för att ägna sig åt vårdtagarna. Det väsentliga kan tappas bort eller komma i andra hand, nämligen mötet med människan i vården. Läkarinsatserna i äldreboenden Ett problem som allt sedan Ädelreformen infördes har rapporterats från flera kommunala boenden, framför allt i storstäderna, har varit tillgången till läkare. För god läkarkompetens krävs adekvat kunskap för att kunna lösa de boendes medicinska problem, tillgänglighet, tillräckligt med avsatt tid och inte minst kontinuitet. Kontinuitet i läkarkontakten är något som de boende rankar högt, då kvaliteten i äldreboenden analyseras. Inom några av Carema Cares enheter har kontinuiteten inte varit tillfredsställande. Vid Koppargården har t.ex. sju olika läkare tjänstgjort eller snarare kommit som konsulter under en period på fyra månader. Eftersom det är landstinget som anvisar läkare till äldreboendena har detta förhållande legat utanför Carema Cares kontroll. Det kan sannolikt menligt ha påverkat vården. För att förbättra läkarförsörjningen inom Carema Cares verksamheter pågår rekrytering av en chefläkare med placering i företagets ledning. Detta är ett lovvärt försök som borde kunna sätta press på landstingen så att frågan om läkarförsörjningen blir löst på ett så bra sätt som möjligt. Att problemet inte är isolerat visas av att det har funnits en diskussion om att i större kommuner tillsätta tjänster som kommunläkare. 18

19 5 Granskningsgruppens bedömning Äldrevården i Sverige har stora generella problem. Även om insatser görs kommer dessa problem rimligen att finnas kvar under överskådlig tid och medverka till uppkomsten av brister i vården och oacceptabla händelser av det slag som särskilt uppmärksammats vid några av Carema Cares enheter. Det är mot denna bakgrund granskningsgruppen gör sin bedömning. Carema Cares ledning har öppet och utan förbehåll redovisat företagets verksamhet och dess hantering av kvalitets- och personalfrågor. Det saknas anledning att anta annat än att ledningen är seriös i sitt sätt att arbeta och har vilja och förutsättningar att leda företaget på ett sådant sätt att de äldre får en så god och säker vård som möjligt. Betydande resurser och kompetens har tillförts det senast halvåret för att få ledningens intentioner och värderingar på plats i den konkreta vården. Det är också granskningsgruppens uppfattning att ledningen, främst mot bakgrund av den gångna höstens händelser, inser värdet av att tydligare engagera vårdpersonalen i förbättringsarbetet genom samtal, handledning och utbildning. Ledningens stöd för kompetenshöjande utbildning kommer att fortsätta liksom stödet för språkutbildning för personal som inte har svenska som första språk. Granskningsgruppen är enig i sin uppfattning att Vårdföretagarna kan ha fortsatt förtroende för Carema Cares ledning och dess förmåga att leda företaget på ett sådant sätt att verksamheterna ges förutsättningar för att ge de äldre vård och omsorg enligt Vårdföretagarnas etiska riktlinjer. Stockholm den 3 februari 2012 Inger Nyström Olof Edhag Kjell Kallenberg Britt Mari Hellner 19

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-21 Lena Bölander Verksamhetschef Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende.

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende. 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende. 2016-01-08 Ann-Sophie Rudolph Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015 Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 160215 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Granskning av hemtjänst/lov 2014

Granskning av hemtjänst/lov 2014 Granskning av hemtjänst/lov 2014 Sammanställd av Margareta Sjögren, kvalitetsuppföljare/utredare Kvalitets- och utvecklingsenheten 2014-08-28 Bakgrund Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 150219 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Verksamhetsberättelsen 2015 för Fruängsgårdens vård- och omsorgsboende

Verksamhetsberättelsen 2015 för Fruängsgårdens vård- och omsorgsboende Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Verksamhetsberättelse Sida 1 (8) Handläggare Petra Nilsson Telefon: 08-508 23 770 Verksamhetsberättelsen 2015 för Fruängsgårdens vård- och omsorgsboende Verksamhetsövergång

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Uppföljning 2013-11-14 Bäst Omsorg i Stockholm AB

Uppföljning 2013-11-14 Bäst Omsorg i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20131114 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner och social dokumentation Företagets representanter: Carina Andersson, Bito Tengroth

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Catharina Johansson

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Catharina Johansson Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Catharina Johansson Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Uppföljning 2013-11-19 Care Rent International AB

Uppföljning 2013-11-19 Care Rent International AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20131119 International AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner och dokumentation. Företagets representanter: Simin Torkzadeh Sammanfattande

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Ewa Sjögren Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus Datum och ansvarig för innehållet Eva Magnusson KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare MURTEGLETS VÅRDBOENDE Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20150112 Maj Millborg Mallen är anpassad av Vardaga utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Klippan

Patientsäkerhetsberättelse för Klippan 2014-04-14 Patientsäkerhetsberättelse för Klippan År 2013 2014-04-14 Anna-Mari Kinnunen Verksamhetschef äldreboendet Klippan/Vardaga Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Datum och ansvarig för innehållet 20150208 Solweig Palm /VC Lisbeth Zätterberg /SSK Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013

Läs mer

Vi är en liten men växande hemtjänst företag där vårt huvudsakliga uppdrag är att bedriva hemtjänst utifrån biståndsbedömda insatser.

Vi är en liten men växande hemtjänst företag där vårt huvudsakliga uppdrag är att bedriva hemtjänst utifrån biståndsbedömda insatser. Anita Care AB Kvalitetsberättelse 2016-01-30 (Solna Stad) Verksamhetsbeskrivning Vi är en liten men växande hemtjänst företag där vårt huvudsakliga uppdrag är att bedriva hemtjänst utifrån biståndsbedömda

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården 2014-02-25 Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2013 Datum och ansvarig för innehållet Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning på Vitvaruåtervinningen, daglig verksamhet som drivs av Nytida.

Resultat från kvalitetsuppföljning på Vitvaruåtervinningen, daglig verksamhet som drivs av Nytida. sida 1 (7) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning på Vitvaruåtervinningen, daglig verksamhet som drivs av Nytida.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-10 Linda Wetterberg verksamhetschef Linnégården Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-06 Agneta Nilsson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Nymilen. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2013. Pia-Maria Bergius Verksamhetschef 2014-01-15

Nymilen. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2013. Pia-Maria Bergius Verksamhetschef 2014-01-15 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Nymilen År 2013 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef 2014-01-15 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Annebergs Behandlingshem

Patientsäkerhetsberättelse för Annebergs Behandlingshem 2015-01-25 Patientsäkerhetsberättelse för Annebergs Behandlingshem År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Ann-Charlotte Nordmark Verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Berglunda

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Berglunda 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Berglunda Datum och ansvarig för innehållet 2014-12-31 Kristina Anjou Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården År 2013 Mia Matthed 2014-01-31 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2013-11-28 Innehållsförteckning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Angela Wallin Källreda gruppboende 14.12.30 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan 2015-02-20 Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20 februari 2015 Helene Yxhammar Verksamhetschef Vardaga äldreomsorg Sveagatan Mallen är anpassad av Vardaga

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS Fruktvägens Gruppboende Målargränds Serviceboende Långgatans Gruppboende Varpvägens Gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 15/2-2015 Verksamhetschef

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsäkerhetsberättelse för Ametisten

2014 års patientsäkerhetsäkerhetsberättelse för Ametisten 2014 års patientsäkerhetsäkerhetsberättelse för Ametisten Solna den 28 januari 2015 Olga Jacobsen Gruppchef HSL samt Lea Ekholm Vice Regionchef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV

System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV Bilaga 7 System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV 2010-10-26 1 Innehåll 1. System för uppföljning och granskning... 3 Styrdokument... 3 Grundsyn för uppföljning...

Läs mer

Fördjupning värderingar

Fördjupning värderingar PM Till Styrelsen Från Etikrådet Datum 2011-05-03 Angående Värderingar Styrande dokument Fördjupning värderingar Vårdföretagarnas etik är baserad på fyra grundläggande värden: omtanke, tillförlitlighet,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Herrgårdsvägens gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS 215 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 216 för Vårdgivare boende Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson 216-2-9 Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof 203-04 -6 Sov 27/202 Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof Sammanfattning Norlandia Care har sedan hösten 200 ansvaret för driften

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN 2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-27 Patrik Sjösten Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-19 Marie Djärv, verksamhetschef Täppans Äldreboende, Trelleborg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer