Sammanfattning remissvar Förslag på Lnu:s organisation

Transkript

1 Sammanfattning av remissvar Datum: Dnr: 2011/451 Handläggare: Karin Lundhgren Version 1 Sammanfattning remissvar Förslag på Lnu:s organisation Disposition och tillvägagångssätt Många av remissinstanserna har anammat uppmaningen att låta tilltänkta ämnesgrupperingar/institutioner komma till tals vilket har resulterat i ett stort antal remissvar. Ett flertal instanser har valt att samtidigt kommentera Förslag på Lnu:s organisation och Diskussionsunderlag Lnu:s organisation av verksamhetsstödet. För att dokumentationen ska bli tydlig sammanfattas dock de inkomna synpunkterna i två olika dokument. Genom att synpunkterna listades och liknande synpunkter grupperades blev det tydligt vad remissinstanserna finner mest angeläget och var det råder enighet respektive oenighet. Fakultetsspecifika synpunkter liksom specifika synpunkter på lärarutbildningen och FOJO redovisas sist i dokumentet och får spegla att åsikterna ibland går isär. Linjeorganisation och fakultetsindelning Remissvaren tyder på god uppslutning kring den föreslagna linjeorganisationen. Man menar att den skapar ökad tydlighet och kortare beslutsvägar. Det poängteras samtidigt att organisationen måste ges konkretion och innehåll i en besluts-och delegationsordning för att bli fullt begriplig och för att ansvarsfördelningen ska bli tydlig. (Princip c Effektivitet och princip b Ansvarsfördelning) Fakultetsindelningen tas också emot positivt även om frågetecken återstår kring några enskilda institutioners eller ämnens hemvist. (Det gäller till exempel design, psykologi och vårdvetenskap). Ekonomihögskolan och Institutionen för teknik betonar särskilt den positiva kraftsamling och positionering som möjliggörs inom en framtida Ekonomihögskola respektive teknisk högskola/fakultet. (princip d Transparens och igenkännbarhet) Institutioner, fakultetsstyrelser och programnämnder Organisationen utifrån akademisk basnivå upplevs av många som positiv, men samtidigt kritiseras förslaget för att institutionernas stipulerade storlek tycks vara viktigare än ämnesgemenskapen. Åtskilliga remissinstanser pekar på det olyckliga i att grupperingar med liten eller ingen gemenskap sammanfogas eller att stora grupperingar med tydlig ämnesgemenskap delas. Olika lösningar förordas som kan sammanfattas i uppfattningen att verksamheten bör styra, inte institutionernas storlek och att flexibilitet måste finnas när olika grupperingar växer eller krymper (princip g omställbarhet samt a akademisk basnivå). 1 (7)

2 Åsikten att de föreslagna institutionerna generellt blir för små förs fram i många remissvar. Institutionsstorleken befaras leda till suboptimeringar och ekonomisk sårbarhet samt praktiska problem när lokaler eller utrustning ska samutnyttjas. Den största farhågan tycks dock gälla inlåsningseffekter och att tvärvetenskapligt samarbete försvåras. På frågan vad som behöver ändras för att förslaget bättre ska svara mot Principer för ny organisation är det ett stort antal instanser som pekar på behovet av mötesplatser och strukturer för samarbete. Man menar att organisationen ska underlätta samverkan över fakultets- och ämnesgränser och att det redan från början måste finnas en plan för hur tvärvetenskapliga utbildningar och projekt hanteras (princip k samarbeten över ämnesgränser). Fakultetsstyrelser och programnämnder Vikten av representativitet i fakultetsstyrelserna förs ofta fram i remissvaren. Den föreslagna sammansättningen ses i det sammanhanget som en begränsning och man menar att det är viktigare att alla institutioner är representerade än att det finns en maxgräns för antalet ledamöter. Från några håll poängteras också att T/Apersonalen bör vara representerad i fakultetsstyrelsen och en anmärkning från rektorskansliet är att antalet studentrepresentanter i denna typ av organ ska vara tre. De föreslagna programnämnderna får en del kritik som sammanfattningsvis går ut på att förslaget är alltför detaljerat och att sammansättning och placering bör avgöras av respektive fakultet. Många menar att denna typ av organ hör hemma på institutionsnivå, nära studenter och lärare. Kollegialitet, kvalitet och studentinflytande Samtidigt som man stödjer linjeorganisationens tydlighet vill man på andra sätt säkra det kollegiala inflytandet. Graden av förespråkat kollegialt inflytande varierar från åsikten att alla tillsättningar ska ske genom kollegiala val till uppfattningen att rektor ska utse dekan och dekanen utse underchefer men att detta ska ske i samråd med eller på förslag från kollegiet. Viktigt att ta fasta på i sammanhanget är att dessa åsikter tycks bottna i en vilja till dialog som kanske mer handlar om en kreativ universitetskultur än en beslutsstruktur. (princip f Kommunikation, öppenhet och lyhördhet) Remissvaren betonar ofta vikten av en kollegialt sammansatt fakultetsstyrelse som har en uttalat strategisk och kvalitetsgranskande roll. (j strategisk akademisk beslutsnivå) Dekanens roll upplevs som otillräckligt beskriven och det speglas också av att remissinsatserna tycks ha uppfattat dekanens roll på högst olika sätt. Vissa skrivningar tyder på en tolkning att dekanen ska göra allt och ta alla såväl innehållsliga som administrativa beslut. Maktkoncentrationen upplevs som besvärande, dekanens arbetsbörda som orimlig och flera instanser framför synpunkten att en sådan position kanske inte kan tillsättas genom ett kollegialt förfarande utan att dekanerna kanske måste rekryteras och anställas på samma sätt som gemensamma förvaltningens chefer. (h Akademiskt ledarskap j Strategisk akademisk beslutsnivå) 2 (7)

3 Även prefektens roll tycks oklar och det, liksom frågetecknen kring dekanens roll, kan säkert hänföras till det faktum att en mer detaljerad beskrivning av den typ som finns i en besluts- och delegationsordning är så länge saknas. Här skymtar en viss begreppsförvirring då somliga remissinstanser tycks utgå från att positionen är densamma som i dagens organisation medan andra ger den en ny innebörd. (i Operativ akademisk beslutsnivå) Benämningar Några remissvar påpekar det olyckliga i att återinföra de gamla begreppen prefekt respektive institution (som i en tidigare diskussionsfas kallades för departementschef respektive departement) och menar att det innehåll som dessa begrepp får i den föreslagna nya organisationen skiljer sig så kraftigt från innebörden i nuvarande organisation att nya beteckningar såsom förslagsvis avdelning och avdelningschef bör användas. Benämningen vice-rektor som alternativ till dekan uppfattas positivt, men den mindre uppmuntrande uppfattningen finns också att vedertagna benämningar som dekan och fakultet inte ska användas eftersom den föreslagna organisationen befinner sig så långt ifrån den traditionella akademiska organisation som dessa begrepp har sitt ursprung i att användandet skulle innebära renommésnyltning. När det gäller de föreslagna fakulteternas benämningar påpekas att de är på olika nivå eftersom några är ämneskategorier (samhällsvetenskaper) medan andra är profilområden (hälso- och livsvetenskaper). Ansvar, befogenheter och ekonomiska ramar Som tidigare nämnts finner remissinstanserna svårigheter att ta ställning till förslaget på grund av att besluts- och delegationsordningen ännu inte formulerats. Man saknar uppgifter om vilket ansvar och vilka befogenheter olika beslutsfattare kommer att få och påpekar att även resursfördelningen och de olika enheternas ekonomiska ramar måste bli tydliga om man på allvar ska kunna bedöma förslagets konsekvenser. Vilka effekter (positiva och negativa) kan den föreslagna organisationen förväntas få på arbetsmiljön? Som positivt för arbetsmiljön nämns att beslutsgångarna blir kortare och organisationen mindre komplex samt att ansvarsfördelningen blir tydligare. Det ökade avståndet mellan besluts- och utförarnivå befaras däremot ha en negativ inverkan på arbetsmiljön. Att en omorganisation i sig är påfrestande och har en negativ påverkan på arbetsmiljön påtalas också och i det sammanhanget nämns den snabba processen och medarbetarnas bristande delaktighet som särskilt riskfyllda. Kollegialt inflytande riskerar att minska. 3 (7)

4 Allmänna synpunkter på processen och diskussionsunderlaget Själva diskussionsunderlaget får viss kritik för att det saknar avsändare och många instanser framför att underlaget inte är tillräckligt för att konsekvenserna av den föreslagna organisationen ska kunna bedömas. Fakultetsspecifika synpunkter samt synpunkter på lärarutbildningen och FOJO Hälso- och livsvetenskaper (Health- and Life Sciences) Psykologiämnet anses höra ihop både med samhällsvetenskap och naturvetenskap. Någon påpekar att ämnena psykologi, sociologi och pedagogik dominerar psykologutbildningar varför psykologin bör ligga under samhällsvetenskapliga fakulteten. Det råder delade meningar om uppdelningen av idrotten i idrottsvetenskap respektive idrottsmedicin/-fysiologi. Namnet på fakulteten bör vara Hälsa och naturvetenskap (Health and Natural Science) Miljövetenskap och ekologi kan slås ihop till Institutionen för biologi och naturvetenskap Ser inte logiken med att matematik och fysik inte hör till fakulteten då dessa ämnen betraktas som naturvetenskap Fakulteten bör delas i endast två eller tre institutioner eftersom det underlättar samordning Ska verkligen vårdvetenskap finnas med? Kanske bara den kliniska delen? Vi ifrågasätter vårdvetenskapens och psykologins inkludering i fakulteten. Kopplingar finns men fakulteten blir kanske alltför bred. Positivt att även vårdvetenskap finns med i den föreslagna fakulteten Kopplingen mellan klinisk medicin, e-hälsa och optometri är inte uppenbar Den föreslagan fakultetsindelningen är problematisk för HV, en professionsfakultet verkar mer lockande/inom HV finns kopplingar till många tänkbara fakulteteter 4 (7)

5 Teknik (Technology) Delningen av FNT inte nödvändig för att uppnå målen, men ses som önskvärt av många av FNT:s professorer. Sjöfartshögskolan har behov av att bibehålla den egna organisationen såväl akademiskt som tekniskt och administrativt. Varumärket sjöfartshögskolan är också en identitet som måste behållas. Viktigt att fysikämnet får tillräckligt inflytande och inte bara blir ett stödämne Matematikdidaktik bör bli en egen institution eftersom ämnet skiljer sig mycket från ämnet matematik/ Vi önskar att matematik får utgöra en egen institution Institutionsindelningen inom Teknisk fakultet behöver ses över eftersom institutionerna blir alltför små i det presenterade förslaget Viktigt att fortsatt nära samarbete med design är möjligt. Ändra namnet på fakulteten till fakulteten för teknik och IT Ekonomi (Business and Economics) Vicerektor (dekan) bör tillsättas skyndsamt och inte bli en post som ärvs Ekonomihögskola som egen fakultet underlättar internationella ackrediteringar Vi delar förslagets uppfattning att personalen ska leda i grupper av begränsad storlek, men vänder oss kraftigt emot att dessa grupper ska utgöra institutioner. Vi ställer oss bakom förslaget på ämnesinriktad organisation (NEK och statistik) Vi anser att organisation och ledarskap ska förslås som en institution inom fakulteten. Ekonomihögskolan bör delas i två institutioner (Företagsekonomi och Nationalekonomi)/ argumentet att Företagsekonomi blir en för stor enhet är inte giltigt. Organisationen måste finnas till för att lösgöra ämnets potential snarare än passa ambitioner för maktbalans och styrbarhet Att para ihop ekonomistyrning och logistik med det väsenskillda ämnet rättsvetenskap tyder på att behovet av rätt storlek på organisatoriska enheter har fått styra. Turismvetenskap skulle vinna på den föreslagna indelningen (tydlighet, synlighet, möjlighet att påverka samt synergieffekter) 5 (7)

6 Konst och humaniora (Arts and Humanities) Om vi ska vara i framkant måste vi kanske ta oväntade steg och låta design växa tillsammans med ekonomi Design med hållbarhetsperspektiv (Växjö) hör ihop med teknik. Tematisk samverkan design, teknik och ekonomi det optimala Lägg designutbildningen som tvärgående spår med länkar till alla fakulteter Utred designs hemvist men placera tills vidare ämnet inom konstnärlig fakultet Historiska och rumsliga studier beskriver inte tillräckligt tydligt de ämnen som är tänkta att ingå i institutionen Vi ifrågasätter delningen av SOL/ En delning av SOL påverkar starkt personalen i Kalmar, då grupperna där blir mycket små Biblioteks- och informationsvetenskap syns inte i förslaget. Ämnet är tvärvetenskapligt och har en given plats både inom humaniora och samhällsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenska, Journalistik och Medieproduktion ser positivt på att bilda egen institution. Medie- och kommunikationsvetenska, Journalistik och Medieproduktion vill placeras vis fakulteten för konst och humaniora eftersom fler kopplingar finns till ämnena på denna fakultet än till ämnena på samhällsvetenskaper. Dock finns även den motsatta uppfattningen företrädd. Även FOJO bör i linje med det placeras på konst och humaniora. Bild och drama skulle kunna slås ihop med musik eftersom samarbete kring estetiska lärprocesser redan finns Samhällsvetenskaper (Social Sciences) Psykologiämnet hör både ihop med naturvetenskap och samhällsvetenskap En uppdelning av idrottsvetenskapen leder till alltför små svaga satelliter Uppdelningen av idrotten är relevant. En stor risk med att flera samhällsvetenskapliga institutioner/ämnen hamnar nästan uteslutande i Växjö Pedagogik föreslår en uppdelning av ämnet i två institutioner, en för pedagogik och en för lärarutbildning/utbildningsvetenskap 6 (7)

7 Lärarutbildningen utbildningsnämnden FOJO Förslaget behöver utvecklas och preciseras avseende lärarutbildningens ledning, dess forskningsbas och dess samverkan med skola och förskola. Lärarutbildningen behöver en stabil organisation och studenterna en hemvist Linnéstudenterna stödjer att lärarutbildningen blir egen fakultet (lärarhögskola) Förlägg den utbildningsvetenskapliga kärnan och VFU till Inst. för pedagogik Bra att den föreslagna lärarutbildningsnämnden inte har något operativt ansvar. Ifrågasätter den förslagna nämnden för lärarutbildning och förspråkar en kollegialt tillsatt nämnd med ansvar för såväl forskning som grundutbildning inom lärarutbildningsområdet. En lärarutbildningsnämnd bör i första hand ha till uppgift att fördela ansvar för olika programdelar till olika institutioner. Bra med sammanhållande nämnd avseende lärarutbildningar Lärarutbildningens organisation och institutionstillhörighet måste klargöras FOJO:s inriktning bestäms utanför akademin och institutet måste klara snabba omställningar. Därför kan FOJO inte ha ytterligare en överbyggnad i form av fakultetsstyrelse, utan behöver som förr rapportera direkt till US och rektor. 7 (7)