Förstärkning av 130kV-nätet i Bollnäs tätort, Gävleborgs län Underlag för samråd enligt Miljöbalken kap 6 4 Valt huvudalternativ

Transkript

1 Förstärkning av 130kV-nätet i Bollnäs tätort, Gävleborgs län Underlag för samråd enligt Miljöbalken kap 6 4 Valt huvudalternativ Ellevio AB Stockholm Säte Stockholm. Org nr Telefon ellevio.se

2 INNEHÅLL 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE ELKONCESSION SAMRÅD UTREDDA ALTERNATIV STRÅKALTERNATIV A STRÅKALTERNATIV A STRÅKALTERNATIV A STRÅKALTERNATIV B JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN OCH VAL AV HUVUDALTERNATIV TEKNIK KABELGRAVENS UTFORMNING KABLARNAS UTFORMNING ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT MAGNETFÄLT FÖR AKTUELL LEDNING PLANFÖRHÅLLANDEN ÖVERSIKTSPLANER DETALJPLANER BERÖRDA INTRESSEN BOENDEMILJÖ OCH BEBYGGELSE LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ KULTURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV INFRASTRUKTUR POTENTIELLT FÖRORENADE OMRÅDEN MARKAVVATTNING ÖVRIGA INTRESSEN TIDPLAN FÖR PROJEKTET SVARSTID OCH SKRIFTLIGA YTTRANDEN FRÅGOR SYNPUNKTER I SAMRÅDET...14 BILAGOR 1. Översiktskarta 2. Tabell Berörda Detaljplaner 3. Innehållsförteckning MKB 4. Samrådskarta - Kulturobjekt 5. Samrådskarta - Potentiellt förorenade områden 1(14)

3 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Ellevio AB, Stockholm, org.nr: Telefonväxel: Projektledare Ellevio/ägarrepresentant: Lars-Eric Johansson Projekt: Förstärkning av 130 kv-nätet i Bollnäs tätort Län: Gävleborgs län Kommun: Bollnäs kommun Samrådsunderlag NEKTAB, Nordisk ElkraftTeknik AB Flöjelbergsgatan 20 C Mölndal Uppdragsledare Karl-Gustav Bergström Samrådsunderlag Peter Waldeck peter.waldeck@nektab.se Tel: (14)

4 2 INLEDNING 2.1 Bakgrund och syfte Ellevio (tidigare Fortum Distribution) planerar att vidta förstärkande åtgärder på elnätet i och i anslutning till Bollnäs. I den norra delen av Bollnäs tätort finns idag en station, Broddlägret, som matar Bollnäs med el. Det har de senaste åren varit flera strömavbrott i Bollnäs kopplat till stationen i Broddlägret. Vid fel på transformatorn i stationen finns idag ingen lämplig reservdriftanläggning som uppfyller Energimarknadsinspektionens utökade funktionskrav på maximalt 2 timmars återställning. Den lösning som har konstaterats som mest lämplig för att förbättra leveranssäkerheten är att förstärka stationen i Broddlägret med en ny transformator, samt att förstärka 130kV-nätet genom nedläggning av en ny markkabel i anslutning till tätorten. Kabeln förläggs mellan transformatorstationen i Broddlägret och transformatorstationen i Sävsberg, belägen söder om tätorten, se figur 1. Figur 1. Aktuellt område i Bollnäs tätort med stationerna Broddlägret och Sävsberg. 3(14)

5 2.2 Elkoncession För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare. En ansökan om koncession till Ei ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållning med naturresurser. När Ei mottagit koncessionsansökan remitteras handlingarna till samtliga berörda instanser och intressenter. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession. Ledningsägaren behöver förutom koncession säkra rätten att anlägga och bibehålla kraftledningen på annans mark. Ellevio har för avsikt att i första hand teckna en frivillig överenskommelse, ett s.k. markupplåtelseavtal, med berörda fastighetsägare. Markupplåtelseavtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Markupplåtelseavtalet ligger sedan till grund för innehållet i den ledningsrätt, som Ellevio avser att ansöka om hos Lantmäterimyndigheten. Ersättning för intrånget betalas ut som ett engångsbelopp. 2.3 Samråd Ellagen (1997:857) ställer krav på att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) skall ingå i ansökan om nätkoncession för linje. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs ledningens konsekvenser på berörda intressen. Innan en MKB kan upprättas ska samråd genomföras i enlighet med miljöbalkens bestämmelser (6 kap 4 ). Samråd hålls med Länsstyrelsen, kommunen, övriga myndigheter, organisationer och enskilda som kan bli särskilt berörda. Samrådet berör verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedda miljöpåverkan. I första steget av samrådet (under mars och april 2016) för aktuellt projekt redovisades tre alternativa stråk, se figur 2. Stråken togs fram utifrån kartmaterial och med hänsyn till bland annat kända infrastrukturarbeten och kommunala planer. Myndigheter organisationer och andra särskilt berörda gavs möjlighet att yttra sig om projektet. Efter samrådstiden upprättades en samrådsredogörelse som skickades till Länsstyrelsen i Gävleborgs län. I redogörelsen redovisas inkomna yttrande och Ellevios bemötande av dessa. Länsstyrelsen fattade i maj 2016 beslut om att åtgärden inte antas medföra betydande miljöpåverkan. Med beaktande av inkomna yttranden i det första samrådet har ett huvudalternativ för sträckning av kabeln tagits fram. Huvudalternativet redovisas i detta samrådsunderlag. Syftet med detta samråd är att få in synpunkter på det valda huvudalternativet. Inkomna synpunkter kommer att utgöra ett underlag för det fortsatta arbetet och upprättandet av MKB:n. 4(14)

6 3 UTREDDA ALTERNATIV Nedan följer sammanfattande beskrivningar av de tre stråkalternativ som har utretts mellan Broddlägret och Sävsberg. Alternativen redovisas på karta i figur 2. Figur 2. Karta med stråkalternativ. 5(14)

7 3.1 Stråkalternativ A1 Alternativ A1 går från transformatorstationen Broddlägret västerut ca 250 m, trycks under järnvägen fram till väg 83 (Arbråvägen) och svänger sedan söderut och följer väg 83 ca 1000 m där det övergår i stråk A. Stråk A1 är totalt ca 1,3 km. 3.2 Stråkalternativ A2 Alternativ A2 går från transformatorstationen Broddlägret söderut och därefter mot sydväst ca 1200 m längs befintliga gator (Framnäsvägen, Järnvägsgatan och Ringvägen) och svänger sedan västerut under järnvägen, och övergår i stråk A. Stråk A2 är totalt ca 1,5 km. 3.3 Stråkalternativ A Stråk A1 och A2 sammanlöper utmed väg 83/50 (Arbråvägen/Edsbyvägen) i stråk A. Stråk A går ca 150 m utmed väg 83/50 och därefter utmed väg 50 ca 400 m. Den sista sträckan in mot transformatorstationen i Sävsberg är ett bredare stråk som innefattar Sävsberg industriområde. Stråk A är totalt ca 1,4 km. 3.4 Stråkalternativ B Stråkalternativ B går från transformatorstationen Broddlägret västerut, ca 250 m, och trycks under järnvägen och väg 83. Stråket fortsätter därefter västerut, ca 650 m, förbi Björktjäratjärnen. Kabeln viker sedan av söderut och passerar genom bostadsområdena Hamre/Höglunda och Gärdet till transformatorstationen i Sävsberg. Stråk B är totalt ca 3,4 km. 4 JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN OCH VAL AV HUVUDALTERNATIV Alternativ A1-A följer befintlig infrastruktur och berör i liten utsträckning områden som är möjliga för nybyggnation eller annan exploatering. Även A2 följer befintlig infrastruktur. Alternativ A2 går dock genom de centrala delarna av samhället, närmare bebyggelse och kan enligt kommunen påverka kommunens utvecklingsplaner i området. Alternativ B berör ett område där en förskola detaljplanelagts samt områden där ytterligare bebyggelse diskuteras. Alternativet går igenom bostadsområden och relativt nära bostäder samt berör också oexploaterad skogsmark. Vidare kommer alternativ B enligt yttrande från Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen komma att kräva arkeologiska utredningar respektive kulturmiljöinventering. Majoriteten av de remissinstanser, inklusive allmänhet och särskilt berörda, som yttrat sig om föredraget alternativ har förordat alternativ A1- A, med motivering att detta alternativ gör minst intrång och i minst utsträckning påverkar beslutad och planerad nybyggnation. Bollnäs pastorat har dock förordat alternativ B eftersom detta stråk ligger längre från kyrkogårdsmark. Bollnäs pastorat ser dock inte alternativ A1-A som omöjligt, förutsatt att ett skyddsavstånd till gravmark hålls. Ingen remissinstans har hävdat att alternativ A1-A inte är genomförbart. Med hänsyn till yttranden och synpunkter från första samrådet har alternativ A1-A valts som huvudalternativ. 6(14)

8 I den vidare utredning av ledningsträckningen, i beaktande av inkomna yttrandet och i samråd med bland annat Bollnäs kommun och Bollnäs pastorat, har stråket A1-A även smalnats av till en fördragen sträckning, se figur 3 samt bilaga 1. Figur 3. Sträckning av valt huvudalternativ. 7(14)

9 5 TEKNIK 5.1 Kabelgravens utformning Ledningen kommer att utföras som markförlagda kablar och samförläggas med 2 st rör för optofiberkabel. Ledningen består av ett kabelförband med tre kablar förlagda i triangelformation på ett djup av ca 1 m. Se principskiss över kabelgraven i figur 4 nedan. Figur 4. Principskiss över kabelgraven och 145 kv- ledningen. OBS! Ej skalenlig! På delar av sträckningen, där ledningen passerar järnväg, större vägar eller bäckar, kommer ledningen att förläggas genom tryckning eller styrd borrning och då läggas i rör, se principskiss i figur 5 nedan. 8(14)

10 Figur 5. Principskiss över kabelgraven vid förläggning i rör. OBS! Ej skalenlig! I anläggningsskedet krävs ett 4 till 10 m brett arbetsområde. Ellevio kommer att ansöka om ledningsrätt på en bredd av ca 4 m, se figur 6. Figur 6. Exempelbild över arbetsområdet. 9(14)

11 5.2 Kablarnas utformning Respektive kabel har en ledare av aluminium. Runt ledaren finns den elektriska isolationen som består av polyeten (PEX) och utanför detta ligger ett lager skärmtrådar av koppar. Utanpå skärmtrådarna finns två vattentätande lager och ytterst finns manteln som består av polyeten (PE), se figur 7. Figur 7. Kabelns utformning. 6 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa. Magnetiska fält alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledarnas inbördes placering. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar kan därför vara högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t.ex. från de elapparater som förekommer i hemmen. I dagsläget har forskningen ännu inte kunnat säkerställa om det finns några skadliga hälsorisker. Det finns således inga fastställda gränsvärden eller riktvärden för magnetiska fält eller särskilda skyddsavstånd till ledningar med hänvisning till magnetiska fält. Ellevio tillämpar den försiktighetsprincip som formulerats av fem svenska myndigheter och som benämns: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält (Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut, ADI 477). Ellevio kommer även att följa riktlinjerna i Bollnäs kommuns ÖP (antagen i december 2015): Vid nyetablering av bostäder eller omläggning av kraftledningar ska sådana skyddsavstånd väljas att kraftledningar inte orsakar elektromagnetiska fält överstigande 0,4 µt (mikrotesla). 6.1 Magnetfält för aktuell ledning Som anges ovan beror de magnetiska fälten på ledarnas inbördes placering och strömmens storlek. För aktuell ledning har teoretiska magnetfältsvärden beräknats utifrån ett förväntat årsmedelvärde genom ledningen på 204 Ampere. Större delen av sträckan kommer kablarna 10(14)

12 att placeras i triangel. På sträckor där kabeln behöver tryckas kan de dock behöva förläggas plant, se figur 5-6 ovan. Magnetfältets utbredning 1,5 meter ovan mark i sidled från centrum av ledningen för triangulär respektive plan förläggning redovisas i figur 8 nedan. 3 µt Magnefält 1,5 meter ovanför marken 2,5 2 Plan förläggning Triangelförläggning Riktvärde 0,4 µt 1,5 1 0, Avstånd från överföringens centrum, m Figur 8. Magnetfält 1,5 meter ovan mark vid triangelförläggning. 7 PLANFÖRHÅLLANDEN 7.1 Översiktsplaner Projektet berör Översiktsplan för Bollnäs kommun antagen i december 2015, samt Fördjupad översiktsplan för Bollnäs tätort beslutad Åtgärden bedöms inte stå i konflikt med dessa planer. 7.2 Detaljplaner Alternativ A1-A berör totalt 14 detaljplaner, se tabell bilaga 2. I samråd med Bollnäs kommun har dragningen anpassats för att undvika konflikt med dessa planer. Hänsyn har även tagits till områden där planprocess har startas eller diskuteras. 8 BERÖRDA INTRESSEN I detta avsnitt beskrivs de intressen som det valda huvudalternativet berör. I nuläget görs ingen detaljerad analys av den faktiska påverkan åtgärden kan orsaka. Detta kommer att analyseras i miljökonsekvensbeskrivningen (för innehållsförteckning MKB se bilaga 3). 11(14)

13 8.1 Boendemiljö och bebyggelse Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor förväntas vistas i under längre tid som till exempel permanentbostäder, fritidsbostäder, industribyggnader och kontorslokaler. För aktuellt projekt uppstår ljud i anläggningsskedet som kan uppfattas som störande. Störningarna består främst av ljud från fordon och maskiner i arbete. Ledningen kommer att alstra magnetiska fält. För mer information om elektriska och magnetiska fält, se avsnitt 6 ovan. 8.2 Landskapsbild Aktuell ledningen markförläggs på hela sträckan. I huvudsak längs med befintliga bil- och gcvägar. I driftskedet kommer synintrycket av den markförlagda ledningen att vara obefintlig. 8.3 Naturmiljö Inga skyddade områden berörs av åtgärden (t.ex. naturreservat, Natura2000, biotopskydd eller riksintressen för naturvård). Inga kända inventerade naturområden berörs (t.ex. våtmarker, ängs- och betesinventering etc). Vid korsning Sjukhusvägen - Arbråvägen(väg50/83) passerar sträckningen Myrbäcken. Här kommer ledningen att tryckas under bäcken så ingen påverkan sker. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, samlar in, lagrar, utvärderar och tillhandahåller information om svenska rödlistade växt- och djurarter. Enligt SLU:s artdatabank finns inga rödlistade arter registrerade i det område som berörs av projektet. Det valda huvudalternativet går huvudsak i eller längs med befintliga gator eller gc-väg. Viss parkmark med planerade gräsmattor och ett mindre område med björk och ung gran söder om kyrkogården (fastighet Sävberg 5:1) berörs, men totala påverkan på naturmiljön bedöms som obetydlig. 8.4 Kulturmiljö Två kulturobjekt ligger inom ca 50 meter av valt huvudalternativ. Sträckningen passerar ca 40 meter från Bollnäs 517:1, Bytomt/gårdstomt klassad som Övrig kulturhistorisk lämning. Detta objekt ligger dock på motsatt sida av riksväg 50 än det planerade schaktet, varför påverkan på objektet är osannolik. Sträckningen passerar även ca 20 meter från Hamre Bytomt som ingår i Skogsstyrelsens inventering Skog och historia, se karta bilaga 4. Skulle ny fornlämning påträffas avbryts arbetet genast och kontakt tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. 8.5 Rekreation och friluftsliv Två riksintressen för friluftsliv berörs av valt huvudalternativ: Ljusnans dalgång har utpekats som riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 Miljöbalken. Riksintresset avser att skydda de värden som för landet har särskilt goda förutsättningar för bland annat bad, cykling, fritidsfiske, kanotning, kulturstudier, utförsåkning på skidor och forsfärder. Området mellan Ljusnan från Färila till Bergvik är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området i sin helhet av riksintresse enligt 4 kap 2 miljöbalken. Inom området ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. 12(14)

14 Kabelstråket följer befintlig infrastruktur och projektet bedöms därför inte innebära någon konflikt med berörda riksintressen. 8.6 Infrastruktur Riksintressen Valt huvudalternativ berör två riksintressen för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken: Järnväg Ockelbo-Bollnäs, Bollnäs-Ljusdal som ingår i norra stambanan, sträckan mellan Bräcke och Storvik/ Gävle. Järnvägen ingår i TEN-T nätet (Trans European Transport Network) som är av internationell betydelse. Väg Falun-Söderhamn (väg 50) och Tönnebro-Ånge (väg 83) som är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Järnvägens och vägarnas riksintresse syftar till att skydda internationella, nationella och regionala intressen av samverkande och sammanhållna transportnät. Projektet bedöms inte innebära någon konflikt med berörda riksintressen eftersom kabeln kommer att tryckas under vägar och järnvägar Övrig infrastruktur Stora delar av planerad sträckning kommer att gå i befintlig gc-väg. Framkomlighet på dessa kan komma att bli begränsad under byggtiden. 8.7 Potentiellt förorenade områden Sju stycken av länsstyrelsen identifierade potentiellt förorenade områden ligger inom ca 75 meter från sträckningen av det valda huvudalternativet, se karta bilaga 5. På endast ett, Id , har inventering gjorts. År 2003 bedömde Bollnäs kommun att marksanering på detta objekt inte var nödvändig. Inget av objekten har en känd utbredning som sträcker sig över schaktet för det valda huvudalternativet. Skulle några misstänkta förorenade massor identifieras under schaktningsarbetet kommer entreprenören att avbryta arbetet och tillsynsmyndigheter kontaktas för bedömning. 8.8 Markavvattning Det valda huvudstråket berör inga av Ellevio kända markavvattningsföretag. 8.9 Övriga intressen Det valda huvudalternativet passerar förbi kyrkogårdarsmark vid Bollnäs kyrka. Vid samråd med Bollnäs pastorat på plats bedömdes att kabeln kan schaktas i befintlig gc-väg längs med kyrkogården på så sätt att erforderligt skyddsavstånd hålls, och risk för skador på de träd och buskar som planterats som en skyddsbarriär mot Edsbyvägen (riksväg 50) minimeras. 9 TIDPLAN FÖR PROJEKTET Planen är att lämna in en ansökan om koncession till Energimarknadsinspektionen hösten Byggstart är planerad till första halvan av (14)

15 10 SVARSTID OCH SKRIFTLIGA YTTRANDEN 10.1 Frågor Vid frågor kontakta Peter Waldeck på NEKTAB. Kontaktuppgifter finner Ni under avsnittet Administrativa uppgifter Synpunkter i samrådet Synpunkter i samrådet skall skriftligen inkomma senast den 31 augusti 2016 till: NEKTAB Att: Peter Waldeck Flöjelbergsgatan 20 C MÖLNDAL Eller på mail: peter.waldeck@nektab.se 14(14)