KONCEPT KRING FINANSIERING

Transkript

1 KONCEPT KRING FINANSIERING REGIONALT TILLVÄXTKAPITALBOLAG & KON-TIKI På initiativ av Kristianstads Näringslivsråd i samarbete med: Krinova, Kristianstads kommun, HKR Holding AB, Sparbanksstiftelsen 1826 och Bergendahls Truls C. Bretz, Jove Cavdarovski, Dovilé Gedvelai

2 Abstract Den här rapporten ämnar ge svar på de frågeställningar som uppdragsgivarna har kring, dels, ett nytt finansieringskoncept i Hanöstad med tillväxtkapital för regionala företag, men även KON-TIKI-modellens utformning vad gäller ägarstruktur och finansiering. Med hjälp av ett fyrtiotal intervjuer, en enkätundersökning på Högskolan med 98 respondenter, djupdykning i andra rapporter, artiklar, webbplatser, lagtexter och regelverk har det hittas potentiella lösningar på uppdragsgivarnas problem. När det kommer till stödet med kapital, kompetens, kunskap och nätverk/kontakter till de regionala företagen i de nio kommunerna runt Hanöbukten, rekommenderas det att man använder sig av värdefulla reala optioner. Rekommendationen är därför att man börjar med en Spindelman - en kompetent person som kan allt inom företagande och entreprenörskap, med goda kontakter samt ett brett nätverk i relevanta branscher. Denna person ska skapa en god kontakt med samtliga finansiärer som kan tänkas vara relevanta för regionala företag; stiftelser och andra aktörer med "mjuka pengar", offentliga aktörer, banker, VC-bolag, Buyout-bolag, affärsänglar, aktörer inom crowdfunding, förmögna privatpersoner som kan tänka sig att investera "i det tysta", institutionella investerare samt regionala företag med överskott i sin likviditet. Dessutom ska Spindelmannen ha kontakt med alla de stödfunktioner och relevanta organisationer som finns i regionen såsom inkubatorer och science parks, Nyföretagarcentrum, Företagarna, Almi, Högskolan Kristianstad och Blekinge Tekniska Högskola, kommunerna, Region Skåne och Blekinge, med flera. Allt i syfte att matcha ihop företagen med rätt kapital, kunskap och kompetens. Tar man ett steg längre kan man anpassa Spindelmannen till IT-åldern, då har man plötsligt en nationell internetbaserad Spindelman - en finansieringsplattform som fungerar som en webbplats eller en mobilapplikation. Denna ska innehålla allt det som finns inom företagsfinansiering och ska erbjuda sina besökare en komplett mötesplats för investerare och finansiärer. Om det sedan visar sig att det finns ett intresse samt ett tillräckligt kapitalunderlag för att starta ett regionalt tillväxtkapitalbolag, rekommenderas det att man startar med ett privat aktiebolag, som är ett relativt billigt och enkelt alternativ. Huvudfokus bör ligga på sållningsprocessen och riskminimeringen, att satsa på rätt målgrupp, ha låga managementkostnader, ha alla avtal och dokument på plats, kunna bidra med kunskap, kompetens och nätverk, samt beslutsfattandet och styrningen i bolaget. Investeringar bör ske genom att man tecknar konvertibler i utvalda företag, med en ränta på %, och en löptid på 4-8 år. Om det privata aktiebolaget börjar komma upp i tvåhundra investerare, kan man på ett relativt enkelt sätt göra om det till ett publikt aktiebolag genom att bland annat öka aktiekapitalet till 500 tkr. Växer man ytterligare, kan man ansöka om en registrering till att bli en alternativ investeringsfond (AIF) hos finansinspektionen. Detta är betydligt dyrare och mer komplext då man behöver resurser för compliance och regelefterlevnad, administration, rapportering, jurister, revisorer och riskhantering. Dessutom lär man ha högre lönekostnader på grund av den större organisationen. Å andra sidan kan man vända sig till hur många investerare som helst, och man har helt fria tyglar i sitt arbete. 2

3 När det kommer till KON-TIKI-modellen, rekommenderas det att man använder sig av personaloptioner för att ge över företaget till entreprenörerna. På så sätt kan de vid tillfälle konvertera optionerna till aktier. För att undvika en hög beskattning på den vinst som kan finnas mellan kvotvärdet och teckningsvärdet bör konverteringen ske innan företaget har fått en för hög värdeökning. I kontraktet om personaloptionerna kan man lägga in krav och villkor som ger entreprenören incitament att arbeta långsiktigt med företaget. Därtill finns även SAR:s och RSU:s vilket är två andra typer av optionslösningar med några få tillägg gentemot personaloptioner. Genom att använda en kombination mellan de tre nämnda optionslösningarna kan man minska överföringskostnaderna och således de totala kostnaderna, sänka breakeven tröskeln i investeringen samt i högre grad kunna säkerställa att entreprenörerna arbetar i rätt riktning. Att se över möjligheterna att använda en kombination mellan de tre nämnda optionslösningarna torde därför ge ett bra resultat. Nackdelen som dock blir väldigt tydlig i detta exempel är att entreprenörerna faktiskt inte får något företag alls. Då det kommer att ses som förmån kommer det att bli beskattat i framtiden som lön - även om inte HKR-Holding tar någonting i betalning. Entreprenörernas incitament kommer således att ligga i att de får se in i företaget på ett unikt sätt, där deras risk är väldigt låg och där deras potentiella vinst kan bli väldigt stor. Därför ges det således ett förslag på ytterligare en lösning för KON-TIKI. Genom att ta hjälp av outnyttjade finansieringsresurser som finns tillgängliga i regionen så kan man istället inrikta sig på entreprenörer på högskolan. En finansieringsprocess visas i rapporten där det för HKR-Holding och entreprenörerna i fråga kommer finnas ett väsentligt större ekonomiskt incitament att deltaga i KON-TIKI-modellen. Dock ska det även här läggas till att stora nackdelar återfinns i att endast rikta in sig till ett så smalt segment som studenter på Högskolan Kristianstad. 3

4 Innehåll 1 INTRODUKTION BAKGRUND SYFTE METOD DEFINITIONER 9 2 NULÄGESANALYS ENTREPRENÖRER FINANSIÄRER "Mjuka pengar", innovations- och forskningsbidrag m.m Affärsänglar Investeraravdraget Crowdfunding VC Offentliga aktörer Banker och kreditinstitut KRINOVA SAMT ANDRA INKUBATORER OCH SCIENCE PARKS KOMMUNERNA RUNT HANÖ, REGION SKÅNE SAMT REGION BLEKINGE ÖVRIGA INVESTERARE EVENTUELLT FINANSIERINGSGLAPP 32 3 FINANSIERINGSKONCEPT ALTERNATIV INVESTERINGSFOND (AIF) PRIVAT AKTIEBOLAG PUBLIKT AKTIEBOLAG HOLDINGBOLAG STIFTELSE OCH EKONOMISK FÖRENING AKTIER ELLER KONVERTIBLER? GALLRINGEN AVKASTNINGSKRAV OCH ÅTERBETALNINGSTID SPINDELMANNEN FINANSIERINGSPLATTFORM SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS 54 4 ANALYS KON-TIKI-MODELLEN 56 4

5 4.1 ANALYS FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGEN JURIDISKT SKYDD OLIKA LÖSNINGAR Personaloptioner RSU SAR's Konvertibler Ge som gåva Alternativ KON-TIKI lösning ÄGANDESKYDD KON-TIKI I SIN HELHET 66 REFERENSER 68 BILAGOR 76 BILAGA 1 INTERVJUGUIDE 76 BILAGA 2 ENTREPRENÖRSTABELL 77 BILAGA 3 ÖVERSIKT ÖVER FINANSIERINGSAKTÖRER 79 BILAGA 4 STATLIGA STIFTELSER OCH BOLAG MED RISKKAPITALVERKSAMHET 80 BILAGA 5 SWOT REGIONALT TILLVÄXTKAPITALBOLAG (RTB AB) 81 BILAGA 6 SWOT SPINDELMANNEN 82 BILAGA 7 SWOT FINANSIERINGSPLATTFORM 83 BILAGA 8 THE BUSINESS MODEL CANVAS REGIONALT TILLVÄXTKAPITALBOLAG 84 BILAGA 9 THE BUSINESS MODEL CANVAS SPINDELMANNEN 85 BILAGA 10 THE BUSINESS MODEL CANVAS FINANSIERINGSPLATTFORM 86 BILAGA 11 KONTROLLVARIABLER 87 BILAGA 12 HKR INNOVATION (IGENKÄNNING) 88 BILAGA 13 KRINOVA (IGENKÄNNING) 89 BILAGA 14 KOLMOGOROV-SMIRNOVTEST 1 90 BILAGA 15 KOLMOGOROV-SMIRNOVTEST 2 91 BILAGA 16 SPEARMANS RHO 1 VAD BEHÖVER DU HJÄLP MED KRING FÖRETAGANDE 92 BILAGA 17 SPEARMANS RHO 2 VARFÖR VILL DU INTE STARTA FÖRETAG 93 BILAGA 18 SPEARMANS RHO 3 VARFÖR VILL DU JOBBA PARALLELLT MED SKOLAN 94 BILAGA 19 SPEARMANS RHO 4 VAD ÄR VIKTIGAST OM DU SKA INGÅ I ETT KON-TIKI-TEAM 95 5

6 Figurer och tabeller i den löpande texten Figur 1.1 Faser under ett företags tidiga år 9 Figur 1.2 Riskkapitalets indelning 10 Figur 2.1 Krinovas typiska entreprenör 12 Figur 2.2 Stämmer följande påståenden in på dig som företagare? 13 Figur 2.3 Oavsett om ditt företag har expansionsplaner eller inte, hur troligt är det att ni skulle använda dessa finansieringsalternativ om ni ville expandera er verksamhet? 13 Figur 2.4 Totala VC-investeringar (från privata och offentliga aktörer) Figur 2.5 Totala VC-investeringar för privata respektive offentliga fonder Figur 2.6 VC-bolags investeringsfokus per fas Figur 2.7 Andelen av de totala årliga VC-investeringarna per fas Figur 2.8 Andelen av de totala årliga VC-investeringarna per fas Här är lansering och expansion sammanslagna 23 Figur 2.9 Vem såldes portföljbolagen till? 24 Figur 2.10 Krinovas typiska entreprenör 33 Figur 3.1 AIF struktur 34 Figur 3.2 Portföljens volatilitet: Minskar med diversifiering 48 Figur 3.3 Spindelmannens nät 50 Figur 4.1 Processförlopp för en alternativ KON-TIKI lösning 65 Tabell 2.1 Fouriertransforms nyinvesteringar , mkr 25 Tabell 2.2 Sjätte AP-fondens nyinvesteringar , mkr 26 Tabell 2.3 Industrifondens nyinvesteringar , mkr 26 Tabell 2.4 Almifondernas nyinvesteringar , mkr 27 Tabell 3.1 AIF Kostnader 37 Tabell 3.2 Varför vill du jobba parallellt med skolan 51 Tabell 4.1 Modellsummering kring betydelsen för var man bor och vill starta företag 57 Tabell 4.2 ANNOVA kring betydelsen för var man bort och vill starta företag 57 Tabell 4.3 Vad är viktigast om du ska ingå i ett KON-TIKI-team 58 Tabell 4.4 Varför vill inte du starta företag 58 Tabell 4.5 Vad behöver du hjälp med kring företagande 58 Tabell 4.6 Kostnadsberäkning för konvertibler 63 Tabell 4.7 Kostnadsberäkning för ge som gåva 64 6

7 1 Introduktion I det inledande kapitlet presenteras projektets bakgrund, där anledningen till varför projektet har dragits igång klargörs, även projektets syfte samt metod kommer att tydliggöras i kapitlet. Avslutningsvis presenteras definitioner och avgränsningarna som har gjorts i rapporten. 1.1 Bakgrund I de nordöstra delarna av Skåne samt i östra Blekinge, det så kallade Hanöstadområdet 1, finns det enligt projektbeskrivningen ett behov av att främja näringslivet och att öka möjligheterna för bolag i olika faser för att stödja tillväxten i regionala små och medelstora företag. Det beskrivs att näringslivsstrukturen i Hanöstad står i kontrast till kommunerna i sydvästra Skåne, där det större befolkningsunderlaget samt även mångfalden av högre utbildningsnivå skapar kompetenskluster som bildar en naturlig grogrund för kunskapsintensiva och innovativa företag. Regionen kring Malmö och Lund anses ha en större andel riskkapitalaktörer såsom Private Equity (PE) bolag som en del av infrastrukturen som hjälper de unga och växande företagen med tillväxtkapital. Det beskrivs att den enskilt avgörande faktorn för entreprenörers möjlighet att förverkliga sina idéer är och förblir tillgången till tillväxtkapital, där insatsen av kapital, kompetens och såväl nationella- som internationella nätverk kan vara avgörande för ett företags möjligheter att expandera (Elmoznino-Laufer, Svensson, Wennberg & Berglund 2014; Lahti u.å.). Den här rapporten innefattar en utredning bland regionens entreprenörer och finansiärer 2, huruvida dessa parter upplever att det existerar ett potentiellt problem kring finansieringen. Det kommer även att utredas var i "finansieringsekosystemet" ett potentiellt problem finns och även var i företagsutvecklingen som behovet av ett tillskott med tillväxtkapital är som störst. Vidare så kommer det även att analyseras hur en potentiell affärsmodell skulle kunna se ut i ett eventuellt regionalt tillväxtkapitalbolag i Hanöstadområdet, där investerare inom tillväxtkapitalbolaget med ett kommersiellt intresse ska kunna främja näringslivet i regionen genom att finansiera entreprenörers affärsidéer och tillväxtbolag. Därtill kommer även det förra ToY-teamets projekt att kompletteras, den så kallade KON- TIKI-modellen med mobilapplikationen UP n KAMM, där man söker efter en lösning för finansiering av de företagen som ska överlåtas till entreprenörerna. Närmare bestämt så kommer det att ges förslag på en potentiell lösning kring hur man rent praktiskt kan gå tillväga när entreprenörer och affärsidéer ska matchas ihop i en långsiktig och kommersiellt gångbar samverkan. 1 Definieras här som kommunerna runt Hanöbukten; Bromölla, Hässleholm, Karlshamn, Kristianstad, Olofström, 2 För enkelhetens skull, kommer order finansiärer hädanefter att vara en benämning på investerare och banker av alla slag, privata som offentliga. 7

8 1.2 Syfte Syftet med projektet är således att ta fram förslag på kommersiellt gångbara koncept åt: Finansiering av något slag med tillväxtkapital, inklusive kunskap och kompetens, i de regionala företagen. Det som i uppdragsbeskrivningen beskrivs som ett regionalt tillväxtkapitalbolag (RTB). Finansieringen och ägarstrukturen i KON-TIKI, där entreprenörer ska matchas ihop med affärsidéer via mobilapplikationen UP n KAMM. 1.3 Metod Forskningsmetodiken som har använts i projektet är i huvudsak semistrukturerade intervjuer med entreprenörer, finansiärer, specialister (såsom jurister och revisorer) samt andra intressenter, exempelvis uppdragsgivare och andra inkubatorer. Dessa intervjuer har spelats in och analyserats, det har även gjorts sammanfattningar av en stor del av intervjuerna. Det rör sig totalt sett om ett 40-tal olika intervjuer bland de tidigare nämnda respondentgrupperna. På grund av projektets tidsbegränsning har varje intervju varat i cirka minuter. Vidare har det även använts en enkätundersökning som har varit riktad gentemot de framtida entreprenörerna på högskolan. Dessa utgör en stor del av de potentiella användarna av KON- TIKI-modellen, och för att se vilka eventuella behov dessa känner av och för att anpassa finansieringslösningen än bättre till de framtida användarna så användes en enkätundersökning. Enkätundersökningarna, som skickades ut via surveymonkey.com gav totalt 98 giltiga svar från elever på Högskolan Kristianstad (HKR). Vidare framgick det även ur vår informationsinsamling att det så kallade trippelhelixkonceptet 3 var underutvecklat i regionen. Det skulle dock innebära ett helt nytt projekt för att finna en lösning även på detta problem, men med relativt lätta åtgärder gentemot högskolan så bör man kunna ta tillvara på högskolans kompetenser än mer, detta sågs därför över en del och undersöktes med hjälp av enkätundersökningen. Bland annat hur kunskaperna om vilka finansieringslösningar studenterna har tillgång till om de vill starta företag under studietiden eller i anslutning till högskolan - här syftas det huvudsakligen på HKR-Innovation och Futurum CC. Även kännedomen om Krinova undersöktes i enkäten. Avslutningsvis kan nämnas att en omfattande datainsamling gjordes som riktade in sig på både vetenskapliga artiklar, populärvetenskapliga källor, aktörers hemsidor och myndighetsrapporter med mera. Ändamålet med denna metod var, förutom att få en bättre kunskap, även att få belägg och källor på det vi påvisar i rapporten, även att förstärka den bild som respondenterna har givit oss med än mer stöd. 3 En innovationsmodell som involverar; Högskola, Näringsliv och Myndigheter i samverkan med varandra. 8

9 1.4 Definitioner Att definiera ett tillväxtbolag kan vara svårt eftersom olika definitioner finns att få från olika källor. Det är även så att företagsutvecklingen ser olika ut i olika bolag och branscher och kan vara olika lång. I denna rapport kommer det dock att användas faser tagna från Söderblom och Samuelsson (2014), dessa faser används dock även i största allmänhet bland forskning inom området. Dessa menar på att det finns fyra faser i ett företags tidiga livscykel; seed (såddfas), startup (uppstartsfas), early development (lanseringsfas) och growth (expansionsfas). Se figuren nedan om de olika faserna under ett företags tidiga år. Figur 1.1 Faser under ett företags tidiga år (Källa: Tillväxtanalys, 2013a) Vidare ger vi här även en kort definition på varje del i tillväxten: Sådd: Den tidigaste fasen då affärsidén kläcks och ofta då företaget fortfarande endast är entreprenörens tankar. Fokus ligger på att ta fram analyser, affärsmodeller och budgetar, samt att jobba med utvecklingen av produkten eller tjänsten. Man har ingen försäljning, inga anställda, inga stadiga intäkter, inga patent, ingen lokal etcetera. Ofta har entreprenören kanske ett annat arbete vid sidan om, och jobbar med sina idéer på fritiden (Just In Time Management, u.å.). Uppstart: Företaget registreras och entreprenören är i full fart med att implementera sina planer och ritningar från såddfasen. Samtidigt börjar man närma sig sin marknad och man får kanske sina första kunder. Dessutom har man börjat få kontakt med leverantörer, finansiärer, anställda och andra intressenter samt börjat ordna med lokaler, patent för innovationer samt distributions- och säljkanaler (ibid). Lansering: Företaget har lanserat sina produkter och börjar fungera i sin dagliga verksamhet. Man börjar anställa människor och man finner bättre lösningar i olika processer, samtidigt som omsättningen stadigt ökar. Företagen är fortfarande bräckliga och inte alltid vinstdrivande. Begränsningarna är fortfarande stora för entreprenören, exempelvis nyanställningar (ibid). Expansion: Företaget söker att expandera med nya marknader, produkter, produktionssätt, anställda, byggnader, maskiner, leverantörer etcetera. Företaget växer ofta organiskt men entreprenören börjar även känna av konkurrensen. Det är även här 9

10 en del företag slutar att expandera av olika anledningar, man är exempelvis nöjd med storleken på företaget eller så faller det sig naturligt i just den typen av företag och bransch. Mognadsfasen, då man stagnerar i sin utveckling, kommer antingen innan eller efter denna fas (ibid). Som nämnts ovan, detta är endast riktmärke för hur ett företag normalt utvecklas. Ett företag kan avstanna i utveckling likväl som utvecklas snabbare än beräknat. Även åren i och mellan de olika faserna kan variera. Några andra definitioner som bör klargöras är PE, Venture Capital (VC) samt Buyout. PE är benämningen på allt riskkapital som investeras i onoterade bolag och är således motsatsen till Public Equity - kapital som investeras i publika företag noterade på en aktiemarknad, en börs som exempelvis Nasdaq OMX (Tillväxtanalys, 2013). Vidare används benämningen affärsänglar på privatpersoner, oftast rika entreprenörer, som går in i de allra tidigaste bolagsfaserna. Därefter kommer VC-bolag som investerar från och med uppstartsfasen till och med expansionsfasen, oftast senare än affärsänglarna. Efter VCbolagen tar Buyout-bolagen över. Detta händer ofta i steget innan en börsintroduktion (ibid). Buyout gör med andra ord utköpsaffärer av mognare företag som ännu inte noterats (alternativt börsnoterade företag som görs privata, eller "avnoteras"). De kan även köpa in sig i företag som har låg tillväxt eller lönsamhet, och arbeta för en förbättring av dessa. Den här rapporten fokuserar mestadels på affärsänglar och VC-bolag. Se figuren nedan som illustrerar riskkapitalets indelning. Figur 1.2 Riskkapitalets indelning (Källa: Tillväxtanalys, 2013a) Slutligen bör tilläggas att de koncept och lösningar som har tagits fram i den här rapporten är relativt överblickande. Detta beror delvis på tidsbegränsningen av projektet, men även på att en del av lösningarna behöver utredas av personer med specialistkompetens innan de implementeras. 10

11 2 Nulägesanalys Analysen består inledningsvis av en inventering kring de intressenterna som har bedömts som viktigast för att förstå vilka behoven är. Vidare kommer dessa intressenters olika avsikter och syften att sättas ihop för att få fram en klar bild över ett potentiellt finansieringsglapp i regionen Entreprenörer De regionala entreprenörerna och företagen är de viktigaste intressenterna i systemet och som det nämndes i bakgrunden är tillväxtkapital en viktig faktor för att entreprenörer ska lyckas med sina nyetablerade företag. Därför är det viktigt att förstå hur företagarna vill att ett potentiellt tillväxtkapitalbolag ska se ut. Intervjuguiden som användes för att intervjua entreprenörerna i undersökningen finns i bilaga 1 4. För att säkerställa en hög kvalité i utredningen var det viktigt att identifiera potentiella problem kopplade till finansieringen och denna process, från de olika företagarnas perspektiv och synsätt. Det var således nödvändigt att veta hur en företagare tänker kring finansieringsprocessen och om företagare tycker om de olika finansieringsmöjligheter som redan finns idag, även att se hur deras olika faser eventuellt kan påverka vad de tycker samt hur en företagare avgör vilken finansieringslösning som är den som är den mest lämpliga för just dem. Samtliga respondenter var företagare på Krinova som kan antas vara potentiella early adopters eller kanske till och med ingå i någon typ av pilotstudie av finansieringsmodellen i regionen. De genomförda intervjuerna med företagare i regionen gav en väldigt intressant och värdefull information. Svaren har sammanfattats och går att se i sin helhet i en sammanfattad tabell i bilaga 2. Intervjuerna tillät oss att göra några generaliseringar och att identifiera likheter mellan företagare som återfinns i Krinovas inkubator. Krinovas entreprenörsprofil kan ses i figur 2.1 och sammanfattar de allmänna egenskaper som företagare på Krinovas inkubator har. Även om inte entreprenörer från hela Hanöstad ingår i studien så har entreprenörerna på Krinova en relativt god spridning i regionen. Man kan därför anta att dessa ger en relativt god bild av regionens övriga entreprenörers åsikter. 4 Endast intervjuerna med entreprenörerna var semistrukturerad, intervjuerna med övriga intressenter genomfördes helt utan manus och var därför öppna intervjuer - där återfinns ingen mall över frågorna som vände sig till dessa och det återfinns således heller ingen bilaga. 11

12 Figur 2.1 Krinovas typiska entreprenör Såsom kan ses i figuren så är majoriteten av de tillfrågade företagen på Krinovas inkubator i uppstartfasen. De flesta företagare finansierade sina affärsidéer med egna medel, men de uttryckte ändå ett behov för ytterligare investeringar. Vad gäller finansieringsform, nämns det att räntan, eller avkastningskravet till investeraren, ska vara så lågt som möjligt, samt att man ska ha en lång återbetalningstid för att således ha god tid på sig att använda pengarna rätt. Det var inte många som kunde svara exakt hur stort avkastningskrav eller hur lång återbetalningstid som föredrogs. En annan viktig punkt är kontrollen och ägarandelen av företaget. Många av entreprenörerna känner att det inte är aktuellt att ta in en investerare om förlusten av ägarkontrollen blir för stor. Enligt en studie från 2013 som Svenskt Näringsliv har gjort bland svenska småföretag i intervallet 1-49 anställda, uppger 90 % av de tillfrågade att oberoende och kontroll är ett viktigt motiv för sitt företagande (Johansson, Palmberg & Bornhäll, 2013). Dessutom ses riskkapitalbolag 5 som den minst viktiga kapitalkällan för att finansiera tidiga och eventuellt framtida expansion. Uppemot en tredjedel av de svarande anser att nackdelarna med nya ägare överstiger fördelarna och lika många föredrar att sälja hela företaget framför att dela ägandet med någon annan (ibid). Se figurerna 2.2 och Det kan även vara så att riskkapitalbolag kanske uppfattas som något negativt i Sverige, åtminstone utanför storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Det har säkerligen inte blivit bättre med den senaste tidens debatt om riskkapitalbolagen inom skola och vård och omsorg. I svenskan använder vi ordet "risk" medan man i engelskan använder "venture" som även kan översättas till "satsa", "våga", "försöka" eller "företag". 12

13 Figur 2.2 Stämmer följande påståenden in på dig som företagare? (Källa: Johansson, Palmberg & Bornhäll, 2013) Figur 2.3 Oavsett om ditt företag har expansionsplaner eller inte, hur troligt är det att ni skulle använda dessa finansieringsalternativ om ni ville expandera er verksamhet? (Källa: Johansson, Palmberg & Bornhäll, 2013) Vidare så angav en fjärdedel av företagarna att de inte skulle sälja en kontrollpost, eller hela företaget, även om de skulle erbjudas ett pris som ligger % över det uppskattade marknadsvärdet (ibid). Denna attityd är viktig att ha i åtanke, då företagen en dag kommer att vara en potentiell målgrupp för ett eventuellt riskkapitalbolag eller något annat finansieringskoncept. Enligt samma källa finns ett "kapitalbristens paradox" - det kan mycket väl vara så att tillgången på externt riskkapital är god samtidigt som entreprenörerna avstår tillväxtmöjligheter även om de har en brist på internt genererade medel och sparat kapital och 13

14 avstår istället från de möjligheter som finns på grund av att det externa kapitalet bedöms ha fler nackdelar än fördelar (Johansson, Palmberg & Bornhäll, 2013). Detta kan även vara en konsekvens av den klassiska och akademiska termen "Pecking Order Theory" från 1984, som innebär att ägare föredrar internt upparbetade medel samt banklån framför nytt ägarkapital vid nyinvesteringar (Myers och Majluf, 1984). Det här beror på den informationsasymmetri som finns mellan befintliga ägare och investerare, där ägaren vet mer om företagets verkliga värde, dess risker och möjligheter. Ägaren har helt enkelt tillgång till bra insiderinformation, speciellt i ett litet ägarlett bolag. Om en ägare då gör en nyemission för att ta in nytt kapital till investeringar, signalerar det bland annat att ägaren tror att företaget är övervärderat, det vill säga att företagaren kan få ett bra pris för aktierna. Varför skulle denna annars göra en nyemission och sälja aktier till utomstående när samma mängd kapital kan fås via ett banklån. Utöver ovan nämnda faktorer nämns dock en ökad tillgång till kunskap och nätverk som någonting som kan öka intresset av att ta in en investerare. En del entreprenörer beskriver sina största framtida svårigheter som "att i fortsättningen kunna utveckla företaget". Om en investerare kan ha kunskap, erfarenhet eller nätverk kring hur man kan överkomma dessa svårigheter skulle detta väga tungt för entreprenörens beslut kring att lyfta in nytt kapital i företaget. Även de som var mest skeptiska på att ta in investerare menade att detta skulle vara intressant. Hade varit en stor fördel att kunna samarbeta med någon som kan det här med reklam. Sånt som en riktig publisher kan hjälpa en med. Erik Went Linder, entreprenör på Krinova. Slutligen, en ökad konstruktiv kritik från business designers, finansiärer och andra stödfunktioner, som klart och tydligt visar på brister i företagsstrukturen och vad som behöver åtgärdas nämns som någonting positivt. Man känner att människor runt omkring är lite för snälla, man vill inte såra entreprenören. En mer rak och rättfram kommunikation med konstruktiv kritik skulle kunna göra de mer observanta på viktiga svagheter som behöver åtgärdas. Avslutningsvis är det även viktigt med en intressant och trovärdig exitplan där entreprenörerna gärna ska ha rätten att köpa tillbaka sina egna aktier i första hand. 2.2 Finansiärer Det finns en mängd olika finansieringsalternativ under ett företags utvecklingsfaser, olika finansiärer är mer eller mindre aktiva i olika faser av företagets livscykel. Enligt Söderblom och Samuelsson (2014) så är affärsänglar, statliga lån samt privata och statliga VC s de tre största kommersiella aktörerna bland företag i tidiga faser i Sverige. På senare tid har det även blivit vanligare med så kallad crowdfunding - internetbaserade mötesplatser för finansiärer och entreprenörer - där de tidigare stödjer de senares projekt eller företag med bidrag, ägarkapital eller lånekapital (Investopedia, 2015). Innan det blir aktuellt med finansiering från någon av dessa aktörer, är det ofta kapital från egna besparingar, friends, family and fools (FFF), statliga och regionala bidrag, EU-bidrag, stiftelser och förstudiemedel som gäller för att komma igång med sitt företag (Fogelström, Andersson & Alvek, 2014). 14

15 En inventering av regionala och nationella 6 finansiärer har gjorts och nedan ges en kort presentation av resultatet. Det finns även ett kompletterande Exceldokument 7 med en sammanfattande lista över merparten av de finansiärer som kan vara verksamma i den här regionen 8 samt en kort information om dem, såsom branschfokus, avkastningskrav och dylikt. Även i bilaga 3 kan man följa en del av de större aktörernas fokusområden "Mjuka pengar", innovations- och forskningsbidrag m.m. I de allra tidigaste skedena är det främst Founders, Family, Friends and Fools (FFFF) som finansierar en entreprenör. Därtill finns även så kallade "mjuka pengar", bidrag och förstudiemedel av olika slag, bland annat kan idéer i såddfasen få upp till 50 tkr i förstudiemedel från ALMI, och 300 tkr i uppstartsfasen från Innovationskontor Syd (IK Syd). Dessa ges nästan helt utan motprestation. Bidrag kan alltså fås av en rad olika aktörer, vilka dock främst är kopplade till forskning eller stora innovationsmöjligheter. I bilaga 3 och 4 illustreras bland annat en del av de bidragspengar som finns tillgängliga i regionen. Bidrag går att få i olika faser och till olika branscher, även om det, som nämnts, främst är riktat till forskning och tekniskt innovativa idéer (Fogelström, Andersson & Alvek, 2014). I direkt anknytning till de nordöstra delarna av Skåne är en stor del av det mjuka kapitalet kopplat till HKR. Även organisationer som Futurum CC kräver att en koppling till HKR finns. Enligt Fogelström, Andersson och Alvek (2014) finns det en rad problematik med mjuka pengar, först och främst hämmar dessa de kommersiella aktörerna och konkurrerar på en marknad med orättvisa villkor. Därefter har heller inte resultatet varit speciellt bra, risken finns nämligen att en rad företag slinker igenom de ansökningsluckor som finns, det finns då möjlighet att få samma bidrag vid mer än ett tillfälle genom att man söker samma bidrag från olika aktörer (ibid). Däremot har affärutvecklingscheckar där entreprenörer svarar för 50 % av likviden och det offentliga för 50 % visat betydligt bättre affärsmässiga effekter. Anledningen till detta torde bland annat vara att företagarna endast går in med eget kapital om de verkligen är villiga att satsa. Respondenter från Connect påpekade samma sak - det handlar om att sålla ut de entreprenörer och företag som inte är helt seriösa i sitt företagande, utan som mer testar sig fram och ser om någon annan är villig att ta risken. Vid ett 50/50 satsande så går trots allt entreprenören in med kapital i bolaget - den statliga aktören matchar sedan värdet på det insatta beloppet. Detta har bland annat gett god effekt i Nederländerna (ibid). Slutligen finns en annan typ av mjuka pengar, så kallad reward-based crowdfunding, Mer om detta i det senare stycket om crowdfunding. 6 Med dagens kommunikationsmedel kan man även finansiera sitt företag med hjälp av utländskt kapital. Särskilt inom EU har det blivit allt vanligare med finansiering över de nationella gränserna, och på exempelvis evca.eu kan man enkelt hitta PE-bolag som har Sverige som sin marknad. Det här är något som bör utredas ytterligare. 7 Samtliga hänvisningar till Exceldokument gäller ett och samma dokument, och det ska komplettera den här rapporten. 8 Exkluderar aktörer som har sin fokus i andra regioner, exempelvis Norrlandsfonden. 15

16 2.2.2 Affärsänglar Affärsänglar är personer som stöttar unga företag med kapital, kunskap, kompetens och nätverk. Det är kapitalstarka personer med breda kontaktnät, ofta tidigare entreprenörer eller företagsledare och de stimuleras av att vara med och utveckla nya företag (Andersson, 2015). De går in i ett bolags tidigaste fas, exempelvis i sådd- eller uppstartsfasen, och då ofta med en minoritetsandel på 5-20 % av aktierna (ibid). Till skillnad från VC-bolag är de mer informella, vilket innebär en mer personlig relation till entreprenören, samtidigt som investeringsbesluten sker snabbare (ibid). Närheten till entreprenören minskar även riskerna med informationsasymmetri mellan investeraren och entreprenören. En del påstår även att deras beslut är mer baserade på intuition och förtroende för entreprenören (eller "magkänsla") och de har oftast också en regional förankring. Relevanta faktorer vid investeringsbeslut (och därmed potentiella "deal killers") är enligt Andersson (2015) bland annat: Entreprenören och teamet bakom företaget Hur väldefinierad och hållbar konkurrensfördel företaget har Affärsmodellens styrka och trovärdighet Bolagets värdering innan och efter affärsängelns investering Produktens/tjänstens skalbarhet Möjligheten att skydda affärsidén med ett patent Möjligheten att göra en intressant och trovärdig exit inom en rimlig tidshorisont, oftast inom 3-5 år. Vidare är det dessutom viktigt att ha ordning och reda, helst inte få några oväntade händelser som ställer till det för investeringen. Man ska gärna ha full insyn och kunna vara med och påverka och ge input med kompetens, enligt de intervjuade. Många affärsänglar i Sverige är med i affärsängelnätverk 9. Två stora aktörer i denna region är Connect Skåne och Almi Delfinerna och fokusen i denna rapport ligger på dessa två. I andra regioner i Sverige, så som exempelvis Linköping så har avsaknaden av Connect gjort så att regionala aktörer har startat upp egna änglanätverk. I nordöstra Skåne finns dock Connect som en aktör och med ett eget kontor på Krinova, dock så torde det vara av väldigt stor vikt att öka de finansieringsmöjligheter som Connect bidrar med i regionen. Som en ideell och etablerad organisation är det av stor vikt att dessa har ett stort intresse i regionen. I hela Connect Sverige finns cirka 450 affärsänglar (Elmoznino-Laufer et al., 2013). Man bör vara redo att gå in med minst 250 tkr för att kunna vara med i Connect, detta är snarare en rekommendation än en regel. En undersökning från Elmoznino-Laufer et al. (2013) som gjorts bland Connects affärsänglar visade att: 9 Många är dock osynliga och fördrar att investera "i det tysta". Detta gör att det är relativt svårt att hitta bra statistik om affärsänglar och deras transaktioner. Enligt en rapport från Tillväxtanalys (2013a) skedde det investeringar i svenska onoterade bolag, till en totalsumma på 3,4-4 mdkr mellan åren

17 Den populäraste branschen att gå in i för de skånska medlemmarna är IT & Kommunikation. Därefter kommer Healthcare och på tredje plats kommer Cleantech 10. Affärsänglarna i Skåne tillsammans har mer kapital att röra sig med vid investeringar i tidiga skeden än i övriga regioner. Uppstartsfasen är den populäraste bland de skånska medlemmarna. Investeringskapaciteten per affärsängel varierar. Majoriteten är redo att gå in med ett par hundra tusen kronor, upp till miljonen. Hela 33 % av medlemmarna anger att de är redo att gå in med över 1 mkr per bolag. I genomsnitt har en skånsk affärsängel från Connect gjort sju investeringar. 61 % är intresserade av tillväxtbolag från hela Sverige, men samtidigt tycker 63 % av de skånska respondenterna att det är viktigt att bolaget är etablerat i närområdet. Mellan 2002 och 2009 passerade cirka 200 företagsidéer urvals- och gallringsprocessen inom Connect Skåne, mellan av dessa utvecklingsprojekt hade sitt ursprung i östra Skåne (Piper, 2009). Detta innebär således att det endast är en % av Connect Skånes utvecklingsprojekt som kommer från denna del av regionen. Värt att nämna är att Connect Skåne arbetar bredare och med en grövre sållningsprocess än Almi Delfinerna, enligt en av respondenterna som intervjuades på Krinova 11. Investeringspitcharna på Almi Delfinerna håller därmed en högre kvalité, och personen upplever det som att det sker fler investeringar per pitch i Almi Delfinerna i jämförelse med Connect Skåne. I Almi Delfinerna har man även som krav att affärsänglarna ska vara redo att gå in med minst 500 tkr. Därtill vittnar personen också om att det finns många inofficiella affärsänglar i regionen, bara några veckor tidigare hade han hört om en person som hade gått in med fem mkr i ett bolag som behövde expandera. När det kommer till direkta avkastningar bland de änglar från Connect som har intervjuats så beskrivs det hur ett krav ligger på ett potentiellt avkastningsläge kring 35 % på max fem år. Klarar inte företaget av att visa kalkyler och möjligheten att klara av detta så är inte han intresserad av att investera. Dock påpekas det att den största andelen inte klarar av att nå upp till målen även om de visar på bra kalkyler. Enligt en av respondenterna så utvecklas hans investeringsprojekt generellt sett med siffror att runt 1/3 når avkastningsmålen och mer därtill; 1/3 gör break-even; och 1/3 går i konkurs. Fogelström och Nilsson (2013) påvisar siffror som är än mer optimistiska och menar istället att den årliga avkastningen som änglar har ligger på 22 % per år - detta även då deras siffror också indikerade på att cirka 41 % av investeringarna förlorade mer än halva sitt värde under investeringstiden. Vidare angav en av respondenterna att det är väldigt viktigt att entreprenören har driv och passion samt att han eller hon är coachbar. Vidare beskrivs det hela som personkemi, och 10 Vi ställer oss kritiska till att man har klassat Cleantech som en egen bransch. 11 Connect erbjuder även FöretagsAcceleratorn, där företagen får hjälp till självhjälp genom tre steg; analys, åtgärd och tillväxt. Därmed fungerar man som ett verktyg för ledning och VD i små och medelstora företag som vill accelerera sin tillväxt, detta enligt en respondent som arbetar på FöretagsAcceleratorn. Enligt samma respondent som arbetar på Företagsacceleratorn har bolagen som genomgått processen en omsättningstillväxt på 20 % de efterföljande två åren. Kostnaden för att få ingå i företagsacceleratorn är 50 tkr. 17

18 just personkemin är det viktigaste när man ska göra en investering, eftersom erfarenheten påvisat att kalkylerna ändå ofta slår fel. När det kommer till exitplanen så spelar detta inte speciellt stor roll för ängeln, enligt denne så måste man kunna få tillbaka en så hög avkastning som möjligt på sina pengar, sen kan han ha förståelse för att entreprenören gärna vill sälja delarna vidare till specifika partners och han vill ju även gärna att företaget ska få lov att behålla sin identitet och leva vidare. Även Fogelström och Nilsson (2013) är inne på samma linje - den ekonomiska vinsten är den viktigaste aspekten för änglar, och övriga aspekter är endast bi aspekter. Vidare beskrivs det även att ägarandelar är att föredra när man investerar som ängel, men att det kan fungera även med lån och konvertibler, men att det då kanske blir svårare att upprätthålla de övriga faktorerna så som full insyn och dylikt Investeraravdraget Sedan en tid tillbaka kan privatpersoner utnyttja ett så kallat investeraravdrag. Syftet med avdraget är att öka tillgången till riskvilligt kapital i små bolag (Företagarna, 2013). Avdraget gäller för personer som förvärvar andelar i samband med att ett mindre företag bildas eller att en nyemission genomförs (Skatteverket, u.å.a). Man kan få avdrag på upp till hälften av investeringen, max 650 tkr per år för en investering värd 1,3 mkr. Summan på 650 tkr ger en skattereduktion på 195 tkr, det vill säga 30 % av 650 tkr. Enligt Skatteverket (u.å.a) så gäller investeraravdraget endast om en del villkor uppfylls, så som exempelvis: Aktieförvärvet görs i det som man enligt lag definierar som ett litet företag (medelanställda är lägre än 50 personer, nettoomsättning eller balansomslutning uppgår till högst 80 mkr). Företaget måste bedriva en rörelse av något slag, vilket innebär att moderbolag (holdingbolag) utan en egen rörelse inte uppfyller kravet på att bedriva en egen rörelse. Företaget som man investerar i betalar löner som uppgår till max 300 tkr under betalningsåret eller beskattningsåret. Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter, exempelvis föremål för en företagsrekonstruktion eller med en skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning. Att privatpersoner får göra en skattereduktion på så mycket som 195 tkr vid investeringar i små bolag är ett incitament att investera direkt som privatperson istället för att gå via ett holdingbolag eller via ett riskkapitalbolag, åtminstone för personer som har skatteutgifter att dra det från. Det här är även något som har uppmärksammats i media (Broomé, 2013) och som man bör ha i åtanke innan man sätter igång med något specifikt koncept. 18

19 2.2.3 Crowdfunding Crowdfunding är ett tämligen nytt fenomen för finansiering av projekt och företag, ett fenomen som har vuxit kraftigt de senaste åren (Dehling, 2013). Crowdfunding 12 syftar till finansiering från folkmassan, och är i grund och botten ett koncept som har funnits i flera hundra år, exempelvis inom välgörenhet (Castrataro, 2011). Däremot är termen, crowdfunding, finansiering från folkmassan via internet, knappt tio år gammalt och härstammar från USA där även den första plattformen, Kickstarter, har sitt säte (ibid). Som en hel del annat från USA, så har crowdfunding även spridit sig till Sverige, och idag finns bland annat följande aktörer verksamma här; Crowdcube, Fundedbyme, Indiegogo, Investdor, Kickstarter, Toborrow och Trustbuddy med flera. De här aktörerna erbjuder entreprenörer och företag möjligheten att tillhandahålla lån, ägarkapital och rena bidrag (oftast reward-based). I gengäld tar de en avgift från entreprenörerna eller investerarna. Fundedbyme erbjuder samtliga tre finansieringsformer - bidrag, ägarkapital och lån (Fundedbyme, 2015). Samtliga finns sammanfattade i det Exceldokument som har bifogats, men här ges även en kort sammanfattning. Toborrow 13 och Trustbuddy ger lånebaserad finansiering (debt-based), där den första aktören är fokuserad på företagslån medan den senare är inriktad på privatpersoner (Trustbuddy, 2014 och Toborrow, 2015a). Man ställer olika villkor och krav på lånetagarna, bland annat ställer Toborrow krav på att företagen som söker lån har minst 1 mkr i omsättning, en fungerande verksamhet, samt en begränsad riskklass hos Upplysningscentralen (UC). Dessutom måste lånegivarna erbjuda minst 100 tkr till lånetagarna, det är alltså deras lånegolv. De arbetar med en omvänd auktion, där investerarna får ange sina ränteanspråk, oftast någonstans mellan 8-12 % (ibid). En fördel med just lånebaserad crowdfunding, är att entreprenören inte behöver spä ut sin ägarandel, vilket även passar bra som ett komplement till ett eventuellt riskkapitalbolag. På Toborrows webbplats kan man läsa om nyligen avslutade bud, och där finns allt från kosmetikföretag till finansbolag och restauranger (Toborrow, 2015b). Det lägsta beloppet ligger på 100 tkr med en ränta på 5,7 % och en återbetalningstid på två år. Det högsta beloppet ligger på 1 mkr med en ränta på 11,9 % och en återbetalningstid på två år. Crowdcube och Investdor erbjuder däremot ägarkapital, så kallad equity-based funding, där investeraren blir registrerad som aktieägare i företagets aktiebok (Crowdcube, 2014; Investdor, 2015a). Även här finns vissa villkor, bland annat har Investdor ett minimibelopp på för sökt finansiering och att företaget som söker måste vara minst ett par år gammalt (ibid). Investeraren tjänar på en eventuell värdeökning av aktiekapitalet, antingen via ett återköp från de tidigare ägarna, utdelningar, ett uppköp från en annan part eller en börsintroduktion. Även på Investdors webbplats kan man se en del nyligen avslutade bud, där 12 Det finns även crowdsourcing företag lägger då ut sina problem eller projekt på internet, och bjuder in människor att lösa problemen åt dem, mot en utlovad betalning. På så sätt kan man få nya lösningar från allmänheten eller folkmassan istället för in-house. En av de intervjuade entreprenörerna efterlyste mer crowdsourcing på Krinova, där regionala företag får komma in och lägga fram sina problem och förhoppningsvis få de lösta av inkubatorföretagen. 13 Registrerat hos Finansinspektionen (Toborrow, 2015a) 19

20 det lägsta ligger på nästan och det högsta på Budet på euros är för ett ölbryggeri i Helsingfors i Finland, och de sålde sina aktier för 25 per styck. Totalt har 66 investerare nappat på företagets budgivning. Via Kickstarter och Indiegogo ger man däremot rena bidrag till personer som söker att förverkliga sina drömmar (Kickstarter, 2015; Indiego, 2015). I många fall kan man sedan få exempelvis en kopia av en spelfilm, låt eller en produkt som ett tack för hjälpen (så kallad reward-based crowdfunding). Villkoren ser således lite olika ut. Kickstarter har även ett så kallat all-or-nothing villkor, de som söker efter finansiering måste klara av sitt förutbestämda finansieringsmål, annars återgår pengarna till givarna. Ungefär 44 % av alla projekten klarar av sitt finansieringsmål på Kickstarter (Kickstarter, 2015). Å andra sidan har några av de andra keep-it-all villkor, där man får lov att behålla allt som man har lyckats samla in (Investdor, 2015b). Slutligen kan det nämnas att det avgörande med all crowdfunding är skalbarheten - mängden människor och företag som är aktiva på en plattform för att hitta ett intressant projekt eller företag att finansiera. Därför är många av de ovan nämnda sidorna internationellt verksamma. För entreprenörerna blir detta även ett bra sätt att ta tempen på sin produkt eller tjänst, istället för att göra en marknadsundersökning. Några av entreprenörerna hade provat crowdfunding med goda resultat VC Den stora skillnaden mellan affärsänglar och VC-bolag är att änglar i större utsträckning verkar regionalt, medan VC-bolag oftast har en större spelplan. Ängeln som vi intervjuade beskriver bland annat hur hans spelplan är inom bilavstånd (runt Skåne och Blekinge). Monalotte Theorell Christofferson på Scope menade istället på att deras spelplan var hela Norden och att de har sitt säte i Jersey, på grund av mikrostatens förmånliga skattepolitik. VC-bolag är även mer formella, då investeringarna ofta sker via en investeringsfond. De går oftast in i faserna efter affärsänglar, men innan Buyout-bolag, i uppstarts- eller expansionsfasen (SVCA, 2015). Due Diligence processen - arbetet med att besiktiga och värdera investeringsobjekten - är normalt längre och djupare än för affärsänglar. När de väl har identifierat ett intressant bolag, föredrar VC-bolagen minoritetsandelar om % av aktiekapitalet, samt en direkt och aktiv involvering i bolagets utveckling, exempelvis genom en plats i styrelsen (ibid). Tidningen Wired listade år 2012 de hundra hetaste start-upsen i världen, där tio svenska bolag fanns med på listan. Merparten av dessa var finansierade med någon form av PE (ibid). Även VC-bolag vill dock ge kunskap, kompetens och kontaktnätverk till sina portföljbolag, och detta ses som minst lika viktigt som själva finansieringen. VC-bolagen som inriktar sig i de tidiga faserna stod år 2013 för cirka 2 mdkr av det totala investerade kapital (Tillväxtanalys, 2013a) Några exempel på aktörer är: Northzone Ventures SEB Venture Capital 20

21 Creandum AB HealthCap AB Almi Invest AB Första Entreprenörsfonden AB Samtliga intressanta VC-bolag som har kunnat hittas, finns samlade i Exceldokumentet 14. Där finns även en kort sammanfattning med branschfokus, investeringskapacitet, investeringspolicy, med mera. Enligt Fogelström, Andersson och Alvek (2014) så har VC-bolagens 15 investerande minskat kraftigt under de senaste åren. Enligt statistisk från analys (2013a) låg toppnivån på VCbolags investeringar i svenska bolag år 2008, med en total investeringssumma på 4,8 mdkr. År 2013 låg siffran på 2,0 mdkr. Med andra ord har den mer än halverats sedan finanskrisen 2008/2009. Se figur 2.4. Figur 2.4 Totala VC-investeringar (från privata och offentliga aktörer) (Källa: Tillväxtanalys, 2013a) Ett riskkapitalbolag har typiskt ett avkastningskrav på % på investerat kapital (Johansson, Palmberg & Bornhäll, 2013). Däremot har dålig avkastning och minskad riskaptit efter finanskrisen har medfört att utbudet av privat riskkapital har minskat de senaste åren (Riksrevisionen, 2014). År 2002 fanns det 149 VC-fonder i Sverige, år 2011 fanns det bara 52 aktiva fonder (Söderblom, 2012). Privatägda riskkapitalbolag utgör 82,5 % av bolagen i Sverige, medan statliga institutioner utgör cirka 11 % samt koncernägda företag 6,5 % 14 Observera att det på grund av den begränsade tiden inte har undersökts huruvida bolagen har en specifik geografisk fokus, och således är kanske inte alla aktuella för investeringar i Hanöstad. Å andra sidan, som det nämndes i inledningen av det här kapitlet, har VC-bolag inte samma regionala förankring. 15 Enligt Riksbanken (2005) står Buyout-bolagen för den största delen av det kapital som förvaltas av svenska riskkapitalbolag, medan VC-bolagen för en betydligt mindre del. Det är även dessa som drar till sig det mesta av det stora utländska kapital som årligen investerar i svenska onoterade bolag (ibid). Det utländska kapitalet kommer från institutionella investerare (försäkringsbolag, banker, pensionsbolag och dylikt) samt andra riskkapitalbolag. Exempel på några stora svenska Buyout-bolag är EQT, IK Investment Partners, Nordic Capital, Capman, Ratos, Segulah och Litorina (ibid). 21

22 (Tillväxtanalys, 2013a). Indelningen i privat och offentligt riskkapital som investerats de senaste åren kan ses i figur 2.5 nedan. Mer om offentligt riskkapital i nästa del Figur 2.5 Totala VC-investeringar för privata respektive offentliga fonder (Källa: Tillväxtanalys, 2013a) Placeringshorisonten varierar, i de VC-bolag som går in i såddfasen är den år, och 5-8 år i buyout-bolagen som går in senare skeden (Riksbanken, 2005). De senaste åren har det dock skett en förflyttning mot de senare faserna "lansering" och "expansion" och minskat något i faserna "sådd" och "uppstart" (Tillväxtanalys, 2013a). Se figurerna nedan. Figur 2.6 VC-bolags investeringsfokus per fas (Källa: Tillväxtanalys, 2013a) 22

23 Figur 2.7 Andelen av de totala årliga VC-investeringarna per fas (Källa: Tillväxtanalys, 2013a) Figur 2.8 Andelen av de totala årliga VC-investeringarna per fas Här är lansering och expansion sammanslagna (Källa: SVCA, 2015) 23

24 Detta menar Fogelström, Andersson och Alvek (2014) är ett tydligt tecken på att det dels är svårare att få lönsamhet i dessa faser, men även på att kapitalet har förflyttats för VC-bolagen. Ju tidigare man går in i ett bolag, desto större är risken för informationsasymmetri mellan entreprenör och investerare, där entreprenören har ett starkt informationsövertag (ibid). Enligt den amerikanska riskkapitalföreningen (svenska SVCA:s motsvarighet) misslyckas % av alla "ventures" i tidiga faser i USA (Gage, 2012). Mäter man hur många som överlever men inte genererar den avkastning som faktiskt eftersträvas, blir siffran ännu högre (ibid). Denna statistik torde gälla för Sverige med. Figur 2.8 nedan visar den vanligaste exiten för svenska VC-bolag och Buyout-bolag år 2013, enligt SVCA (2013). Figur 2.9 Vem såldes portföljbolagen till? (Källa: SVCA, 2013) Innan finanskrisen hamnade stora delar av kapitalet utspritt över de olika branscherna, medan det numer har blivit mer och mer förflyttat till mindre kapitalintensiva branscher så som IT och Media (ibid). Ur ett skånskt perspektiv kan detta ses som någonting negativt då kluster i Lund och Malmö i stor omfattning består av just kapitalintensiva bolag. Men för Hanöstad bör det inte vara lika negativt - då detta istället är ett område, enligt vår entreprenörs- och företagsundersökning, med mindre kapitalintensiva företag. Dock så beskrivs det även hur kapitalbindande investeringar inom specifikt Miljö och Hälsa också i stor omfattning har blivit påverkat av VC bolagens nya fokus, då dessa ses som mindre attraktiva Offentliga aktörer Som nämndes tidigare, har offentligt riskkapital blivit viktigare de senaste åren. Totalt fanns år 2014 cirka 10 mdkr i statliga medel för investeringar i ägarkapital, varav hälften tillkommit 24

25 under de senaste fem åren 16 (Riksrevisionen, 2014). De offentliga medlen ska verka marknadskompletterade och fylla det finansiella tomrum som eventuellt finns från det minskade utbudet av privata medel (ibid). De fyra största statliga aktörerna är Almi Företagspartner AB (inklusive riskkapitalbolaget Almi Invest AB), Fouriertransform AB, Inlandsinnovation AB samt Industrifonden (stiftelse). Dessutom finns ett antal delägda regionala bolag som samägs med regionala aktörer, exempelvis Norrlandsfonden (ibid). Därtill finns även Sjätte AP-fonden med fokus på onoterade bolag och med mål att skapa avkastning i pensionssystemet. Totalt har dessa aktörer tillgångar på 38 mdkr varav cirka 30 mdkr är avsatta för investeringar i ägarkapital (ibid). Se bilaga 4 om aktörernas koppling till olika statliga organ. Företag i uppstartsfasen erhöll 27 % av det statliga riskkapitalet (exklusive Sjätte AP-fonden), företag i såddfasen erhöll endast 0,2 % medan företag i expansionsfas samt mogna företag erhöll hela 40 % av det statliga riskkapitalet (ibid). Fouriertransform AB som grundades i finanskrisens spår är ett statligt VC-bolag med fokus på fordonsindustrin, tillverkningsindustrin samt närliggande tjänstenäringar (Riksrevisionen, 2014). Bolaget har ett avkastningskrav på % och bolagets investeringar för visas i tabell 2.1 nedan. Tabell 2.1 Fouriertransforms nyinvesteringar , mkr (Källa: Riksrevisionen, 2014) Inlandsinnovation AB verkar endast i Norrland, Värmland och Dalarna (ibid). Stiftelsen Norrlandsfonden har även den sitt fokus i norrländska företag. Sjätte AB-fonden fokuserar på onoterade små- och medelstora företag i Sverige och torde vara intressanta att ha som samarbetspartners, eftersom de även har gått in som delägare i Blekinge Krigskassa (ibid) samt Jönköping Business Development. Storleken på direkta investeringar ska helst ligga mellan 100 tkr - 1 mkr (ibid). Se figur 2.2 för deras nyinvesteringar i mkr. 16 Inkluderar inte de investeringar på riskkapitalmarknaden som görs av Sjätte AP-fonden (Riksrevisionen, 2014) 25

26 Tabell 2.2 Sjätte AP-fondens nyinvesteringar , mkr (Källa: Riksrevisionen, 2014) Stiftelsen Industrifonden har också små-och medelstora företag som mål, där deras ägarandel ska uppgå till % under fem till tio år (ibid). De investerar max 175 mkr per bolag och går in i tidiga skeden genom konvertibla lån eller ägarkapital. Se tabell 2.3 om Industrifondens nyinvesteringar Tabell 2.3 Industrifondens nyinvesteringar , mkr (Källa: Riksrevisionen, 2014) ALMI Företagspartner AB är Sveriges mest aktiva investerare i unga tillväxtbolag och finansierar nya företag på marknaden med hjälp av lånefinansiering och ägarkapital (via Almi Invest), men även kunskap och rådgivning (Kessling, u.å.). Kapitalet som ALMI har att röra sig med ligger på runt 40 miljarder kronor, de är även lokaliserade i hela Sverige med cirka 40 kontor (ALMI, u.å.). Deras målgrupp är alla små- och medelstora företag med anställda, men enligt en respondent är majoriteten av de sökande, små företag med 0-20 anställda. Respondenten jobbar på Almis låneavdelning för Skåne, som arbetar med företag som inte kan få banklån från de privata bankerna. Enligt honom ska det vara så enkelt som möjligt att ta ett lån hos Almi, speciellt om den sökande har en skalbar produkt eller tjänst. De läser cirka 400 idébeskrivningar varje år och mellan idéer kommersialiseras i Skåne. Affärsplaner och budgetar är minst lika viktiga som in en vanligt privatägd bank och man lånar ut cirka 250 mkr varje år till en ränta på 6-10 % beroende på kunden (Fogelström, 26

27 Andersson & Alvek, 2014). De flesta lånen är på 500 tkr - 1 mkr 17 med en amorteringstid på max fem år. Detta är endast en bråkdel, 2,5 % av det totala kapitalet som lånas ut till små och medelstora företag i Skåne (ibid). Dock så får ALMI ses som en viktig aktör på marknaden även om de inte har samma styrka som de stora privata bankerna, och inte får konkurrera med dessa. Almi finns till för att ta den risken som privata aktörer inte vågar ta, det vill säga, de ska bevilja medel till riskfyllda projekt och även förvänta sig att göra en del förluster. Vidare så menar Fogelström, Andersson och Alvek (2014) att man bör se över om ALMI kanske inte tar ut en lite för hög ränta till företagen samt om de inte sticker ut hackan lite för lite. Detta skulle således innebära att ALMI skulle ta en högre risk för en lägre kostnad. Enligt våra respondenter på ALMI i Skåne skulle detta dock vara svårt. Räntan ligger för närvarande på ungefär 7 % och ALMI:s interna avkastningskrav ligger på 2 %. Den genomsnittliga avkastningen ligger just nu på 2 % (efter alla omkostnader) och frågan är då om utrymme finns till att antingen sänka räntan eller acceptera mer risk. En annan respondent angav att eftersom Almi inte gör av med alla sina medel, så måste det innebära att de tar för liten risk och avfärdar för många investeringsförslag. Utöver detta så utgår de dessutom med de ståndpunkter som Fogelström, Andersson och Alvek (2014) trycker på som viktiga. De tar en högre risk än vanliga banker och de vänder sig till alla olika branscher. Per år investerar riskkapitalbolaget ALMI Invest AB i cirka företag (Kessling, u.å.). Av dessa anledningar är således även ALMI Invest AB en aktör som borde lockas över om att titta mer och mer på Hanöstadregionen, även att knyta band mellan de regionala änglar och ALMI Invest AB skulle kunna öka investeringstätheten inom regionen. Almi Invest AB ska försöka gå in så tidigt som möjligt i bolagen. Se tabell 2.4 nedan om Almifondernas nyinvesteringar. Tabell 2.4 Almifondernas nyinvesteringar , mkr (Källa: Riksrevisionen, 2014) Metoder som används i andra regioner, så som exempelvis Linköping och via LEAD, är att dessa har ett nära samarbete med ALMI där ett änglanätverk och ALMI gemensamt kan gå in och investera i intressanta företag. ALMIs policy med innovationslånen är dessutom sådana att om investeringen från ALMI:s sida ska vara mer än 300 tkr kronor så krävs det att entreprenören eller någon annan finansiär investerar med minst lika mycket kapital 17 Enligt respondenten händer det att företag lånar så mycket som 5-10 mkr, även om det inte sker så ofta. 27

28 (Nordström, u.å.). I fallet med LEAD så är därför ängeln den första finansiären och ALMI en medfinansiär i skeendet efter. Risken minskar och det finansiella kapitalt kan bli relativt stort. Alternativt kan man bygga på ett sådant koncept i än större utsträckning, att man får fler aktörer att gå in i samarbete med varandra och på så sätt minska risken för varandra. Det har använts i Linköping med lyckade resultat och ett tydligt mönster i intervjuerna som vi har gjort (fram till och med VC) är att investeringspartners är av stort intresse. Den finansiella styrka som ALMI har i ryggen gör den till en viktig samarbetspartner även för entreprenörerna i Hanöstadregionen - dock så bör ett närmare samarbete i form av att skicka vidare investeringsobjekt till Almi ses över Banker och kreditinstitut Banker och kreditinstitut är andra finansiärer som stöttar företagen med kapital. De hårdare bankregler och direktiv som togs i bruk efter finanskrisen, Basel II och III, har främst missgynnat de små och medelstora företagen (Fogelström, Andersson & Alvek, 2014). Detta beror delvis på att direktiven tvingar bankerna att ha högre kapitaltäckningsgrader för de mer riskabla lånen till småföretag (Cervenka, 2013). Därmed är det ett affärsområde med en sämre lönsamhet än exempelvis bolån, som har lägre riskvikter. Hursomhelst står de kommersiella bankerna för ungefär 10 miljarder i nya lån varje år till små och medelstora företag (Fogelström, Andersson & Alvek, 2014), detta tros vara cirka 95 % av all finansiering till små och medelstora företag (ibid). De erbjuder nästan uteslutande ren finansiering, och därmed inte kunskap, kompetens och stöd till företagen - åtminstone inte i samma utsträckning som exempelvis ett aktivt riskkapitalbolag eller en affärsängel kan erbjuda. Några exempel på banker och kreditinstitut är Danske Bank, Handelsbanken, Marginalen Bank, Northmill och Swedbank. Bankerna har dock lån till bolag i de lite tidigare faserna även de, exempelvis så har SEB någonting som de kallar "Enkla Lånet" på upp till 300 tkr. Räntan varierar dock på de olika bankerna och nästan alla banker skriver offerter till sina kunder, man använder sig alltså inte av standardräntor. Just Enkla lånet kan man få för mellan 4,28-12,28 % per år 18. Faktum är att de flesta av dessa smålånen har en ränta på mellan 2,95 % - 18 % 19. Det som krävs (oftast) för att få ta lånen är en affärsplan, en plan för pengarna, eventuell budget, historiskt bokslut, den personliga ekonomiska bakgrunden, en lista över eventuella säkerheter och en redovisning över andra lån och krediter (långuide.se, 2015). Enligt en respondent på SEB så är deras Enkla Lånet relativt enkelt att få, och kräver inte speciellt mycket tid eller arbete för att få beviljat. Många erbjuder sina kunder även tjänster inom factoring, leasing, fakturabetalning, bilfinansiering och kontokrediter. För äldre företag, bland annat de i expansionsfasen, finns dessutom fastighetslån och investeringslån för maskiner, inventarier och dylikt. Dessa har i regel en lägre ränta och en längre amorteringstid, eftersom att de är knutna till ett hypotek, en 18 Nominell ränta 19 De med 18 % beror ofta på att man kallar det företagslån när det i själva verket är ett vanligt blancolån till ägaren. 28

29 säkerhet av något slag. Dessutom behöver företagaren betala in en kontantinsats på delar av beloppet, vilket sänker bankernas risktagande ytterligare. Just fastighetslån för företag kan man få för 2-3 % just nu, enligt en annan bankman på SEB ligger dessa lån i regel endast 0,5 % högre än vanliga bolån för privatpersoner. Värt att nämna är Fundcurve - ett företag som har specialiserat sig på att tillgodose marknaden för företagslån en ökad transparens och jämförbarhet, genom att erbjuda sina kunder ränteanalyser via deras plattform fundcurve.se. Deras förhoppning är att man på så sätt ska kunna minska företagens räntekostnader, genom att visa vilken ränta de bör betala. En av grundarna har jobbat på Finansinspektionen och vet vilka riskvikter bankerna har på olika lån. Därigenom kan de härleda bankernas marginaler på lånen. Enligt Fundcurve (2014) låg snitträntorna för företagslån på under till småföretag på 3,07 % i slutet av Detta, tämligen låga ränteläge, beror på det generellt låga ränteläget i Sverige och Europa, de minskade riskerna för företagen samt en hårdnande konkurrens mellan bankerna (Fundcurve, 2014). En annan intressant aktör är ett nystartat företag vid namn Billevo. På deras webbplats kan man skicka in sina uppgifter om vilken sorts factoring eller vilket typ av företagslån man är ute efter. De har ett kontaktnätverk av finansbolag som de kontaktar, vilka de skapar en budgivning mellan (Billevo, 2015). Det bolag som kommer med det bästa budet vinner kunden, och det hela funkar således som en "match-making". Två andra nystartade bolag Corpia och bank24.nu, fungerar på liknande sätt, men där man själv kan jämföra lånen (Corpia, 2015; bank24.nu, 2015). Baserat på deras årsredovisningar så verkar dock inget av de här två sistnämnda företagen vara speciellt aktiva. 2.3 Krinova samt andra inkubatorer och science parks Ännu en intressent som nämns i rapporten är Krinova och regionens andra inkubatorer. Att ha en aktör som dels kan sköta någon typ av sållningsprocess bland företagen, men som även kan hjälpa eventuella företag efter finansiering att på rätt sätt föra utvecklingen av företagen framåt får ses som ett nyckelelement för att få ett så bra utfall som möjligt efter en potentiell investering. Forskningen i området stämmer in på detta påstående och menar på att kompetens som skjuts in i de nyinvesterade företagsobjekten genom en extern aktör är ofta det mest avgörande för huruvida företaget ska lyckas eller inte (Studdard, 2006). Om man i så fall skulle ha ett riskkapitalbolag i regionen så hade inkubatorerna definitivt kunnat fungera som det humankapital som företagen behöver. Krinovas verksamhet så som den ser ut idag skulle därför inte i stor utsträckning skilja sig i jämförelse med det arbete som i framtiden skulle kunna bli aktuellt. Naturligtvis skulle det hela innebära att Krinovas inkubatorverksamhet skulle tvingas bli större och eventuellt skulle således även en ökning av finansieringsstödet bli större, antingen från ägarna eller från den fondförvaltning som potentiellt bildas. 2.4 Kommunerna runt Hanö, Region Skåne samt Region Blekinge För att förstå vad man har att arbeta med, från ett makroekonomiskt perspektiv, måste man titta på kommunerna i Hanöstad, samt Region Skåne och Region Blekinge. Som man kan läsa senare i rapporten, vore det en stor fördel om man kan få kommunala eller regionala medel för 29

30 själva initieringen av en finansieringslösning. Exempelvis i ett riskkapitalbolag, där man går in tills dess att det klarar av att vara helt vinstdrivet. Detta skulle ge ett starkt incitament för de privata aktörer som sedan går in i ett eventuellt riskkapitalbolag. De nio kommunerna runt Hanöbukten hade år 2013 ett samlat resultat på 212 mkr 20. Om endast en procent av detta samlade resultat erhölls som stöd, kommer man uppe i 2,2 mkr, vilket torde kunna vara till stor hjälp i den initiala fasen. Bland de nio kommunerna har även följande attribut identifierats: Antal nystartade företag för 2014 uppgick enligt nyföretagarbarometern, sammanställd av Nyföretagarcentrum (2014), till totalt stycken företag. Denna siffra är dessvärre relativt medioker, där den bäst rankade kommunen när det kommer till antal nystartade företag per invånare, Simrishamn, hamnar först på plats 82. Hässleholm, Kristianstad och Karlshamn hamnar ungefär i mitten, medan Olofström och Bromölla hamnar på plats 260 och 243. Detta är att jämföra med Vellinge, Båstad, Lomma, Helsingborg, Malmö, Lund, Kävlinge och Höganäs, som alla hamnar i topp femtio. Kristianstad har 4,7 nystartade företag per invånare, medan Vellinge som är bäst i Skåne, har 8,9 nystartade företag per invånare (Nyföretagarcentrum, 2014). Även andelen högutbildade i dessa kommuner är lägre än i västra och sydvästra Skåne (SCB, 2014) där Kristianstad ligger i topp med 22,1 % av befolkningen som högutbildad och Olofström ligger i botten med 11,0 % av befolkningen. Detta kan jämföras med: o Lund 51,9 % o Staffanstorp 30,2 % o Malmö 30,8 % o Vellinge 30,9 % o Lomma 45,8 % o Helsingborg 23,1 % o Höganäs 25,9 % De som ligger högst på listan i hela riket är Danderyd med 55,5 % av befolkningen klassad som högutbildade, medan Munkfors i Värmland ligger näst längst ner på listan med 8,5 % av befolkningen. Utbildning kan spela roll för hela näringslivet i en region (Pink-Harper, 2015). Andelen öppet arbetslösa av den arbetsamma befolkningen var 10,1 % i Skåne och 10,7 % i Blekinge under år Detta kan jämföras med 8 % för hela riket (Ekonomifakta, 2014). I Skåne tros den stora befolkningsökningen vara orsaken. Andelen miljonärer i kommunerna (med tillgångar över miljonen) är enligt SCB (2010): o Simrishamn 25 % o Kristianstad 16 % 20 Enligt deras årsredovisningar för det året. 30

31 o Hässleholm och Karlshamn 14 % Andelen i Helsingborg och Malmö är förvisso 18 %, men desto högre i Staffanstorp, Lund, Svedala, Kävlinge, Ängelholm och Trelleborg där % av befolkningen har tillgångar över en miljon kronor. I Båstad och Vellinge ligger andelen på 33 respektive 39 %. Detta kan jämföras med Ljusnarsberg och Jokkmokk där andelen miljonärer är 7 %, medan Danderyd och Täby leder ligan med 46 % respektive 42 % (ibid). I Sverige (och även i Skåne), har vi en ovanligt liten andel medelstora företag jämfört med andra industrialiserade länder (Fogelström, Andersson & Alvek, 2014). Andelen företag med 0-9 anställda är 93,3 %, andelen företag med anställda är 5,4 %, resterande 1,3 % är företag med 50+ anställda. Detta är något som ses som en svaghet i den svenska näringslivsstrukturen (ibid). Med detta i åtanke torde det finnas intresse av att stimulera näringslivet i regionen för att få fram fler medelstora företag, genom exempelvis ett regionalt tillväxtkapitalbolag som ger kunskap, kompetens samt kapital till regionala entreprenörer och företag. Vissa av respondenterna medgav att sådant kapital sällan hamnar i denna region (åtminstone inte i samma omfattning som i västra och sydvästra Skåne), trots att det finns väldigt framgångsrika företag här. Många av de etablerade företagen skulle kunna expandera snabbare, samtidigt som det även finns yngre företag som behöver etablera sig. En av respondenterna skyller det på befolkningens mentalitet och entreprenörsanda; "varför skall jag" tänker man. Till skillnad mot västra och sydvästra Skåne, där man istället tänker "visst ska väl jag". Därtill kan även avsaknaden av tekniska utbildningar på HKR även ha sin påverkan. Istället är det en mer humanistiskt inriktad högskola med yrken inom den offentliga sektorn. Hursomhelst borde kommunerna och Region Skåne och Region Blekinge ha ett intresse att bygga upp starka företag, stimulera jobbtillväxten, stimulera den regionala utvecklingen. Allt det här bidrar till en ökad attraktivitet för regionen runt Hanöbukten och därmed en större vinst i form av skatter och avgifter. 2.5 Övriga investerare Övriga investerare består av såväl regionala företag som privatpersoner. I det kompletterande Exceldokumentet finns en tabell 21 med alla de regionala företagen som har en omsättning som överstiger 50 mkr för år 2013, samt ett positivt rörelseresultat (EBIT 22 ) samma år. Dessa företag är utspridda över samtliga nio kommuner runt Hanö, och tillsammans har de ett rörelseresultat värt mkr. De inkluderar exempelvis Bergendahl & Son AB, Saferoad Holding AB, JSB Gruppen AB och Swansons Travel AB, bara för att nämna några. Om man leker med tanken, att man får vart tionde företag att investera 10 % av sitt rörelsekapital i till exempel ett regionalt riskkapitalbolag, får man drygt 42 mkr. Givetvis är ovan procentuppskattning en optimistisk siffra, men inte på något sätt omöjlig att uppnå. Liknande estimering kan man göra med privatpersoner i regionen. Om man tar de femtio högst avlönade personerna i varje kommun och slår ihop deras taxerade förvärvsinkomst för 21 Data är hämtad ur företagens egna årsredovisningar 22 Earnings Before Interest and Taxes (EBIT) 31

32 2013, får man en summa på totalt 431,7 mkr (Aftonbladet, 2013). Om var tionde person av de totalt 450 personerna i tabellen är intresserade av att lägga 10 % av sin bruttolön i RTB får man således ett kapital på 4,3 mkr. Enligt en undersökning på personer gjord av Fölster och Snellman (2013) åt Svenskt Näringsliv, har över 50 % av alla respondenter med en inkomst på över 400 tkr om året ett intresse att investera i nya småföretag. 2.6 Eventuellt finansieringsglapp Det är svårt att säga exakt vart ett finansieringsglapp finns för de regionala företagen. För företag i sådd- och uppstartsfasen finns en hel del "mjuka pengar" i systemet; bidrag, innovationsbidrag, stipendier, statliga förstudiemedel, EU-bidrag, med mera. Därtill är det endast naturligt att en stor del kommer från entreprenörens egna kapital. För regionala entreprenörer i och runt uppstarts- samt lanseringsfasen finns Almis lån och Almi Invests riskkapital, SEB:s Enkla Lånet, affärsänglar, "gömda" privatpersoner som är villiga att investera, bankernas privatlån, crowdfunding, med mera. Man kan även med fördel kombinera dessa finansieringskällor, exempelvis genom att skaffa 1 mkr från två affärsänglar, 500 tkr via crowdfunding, 500 tkr via Almi och 300 tkr genom ett banklån. Denna signaleringseffekt används ofta, menar en av respondenterna. Dessa faser är således väl täckta när det kommer till finansiering, men även med kunskap och kompetens via de stödfunktioner som inkubatorer, änglanätverk, Nyföretagarcentrum, Företagarna, Almi, med flera erbjuder. Enligt en rapport från SISP (u.å.) som vi har tagit del av finns det kapitalbrist i just sådd- och uppstartsfasen, men den uppfattningen delar inte vi. Vi menar istället att det handlar om ett kunskapsglapp hos entreprenörerna - de är bra på det de gör, men relativt okunniga när det kommer till företagsekonomi och finansiering. Finansieringsmöjligheterna behöver marknadsföras bättre för entreprenörer och företagare 23. Detsamma gäller de mognare företagen som kan påvisa regelbundna intäkter, lönsamhet eller tillräckliga materiella tillgångar. Här finns de stora och ofta väldigt lönsamma Buyoutbolagen, Almi, bankerna (trots deras hårdare bankdirektiv), tidiga börsnoteringar på exempelvis First North eller Aktietorget. Som det nämndes tidigare i detta kapitel, har det skett en viss förskjutning av riskkapitalbolagens preferenser mot företag i senare skeden, detta på grund av den lägre risken och den högre lönsamheten. Just när det kommer till finansiering av lönsamma företag med stadiga intäkter, torde egna medel vara det mest optimala för företag enligt Pecking Order Theory. Om man ändå vill se en ökning av riskkapitalet i regionen, torde det vara via en regionalt förankrad person med kunskap, kompetens och nätverk, någon som kan tala de regionala företagens språk. Är man däremot endast ute efter kompetens, kunskap och nätverk, finns revisionsbyråernas managementkonsulter, Connects FöretagsAccelerator och bankernas rådgivare, väl representerade i regionen. Om det finns ett eventuellt finansieringsglapp samt ett behov av kunskap, kompetens och nätverk, torde det vara för de företag som har en hög potential och som behöver investera för att växa och bli lönsamma, men som saknar tillräckligt med egna medel för att göra investeringarna. Dessa företag finns dessutom ofta i branscher med lång utvecklingstid, 23 Vi presenterade Connect Skåne för en respondent i lanseringsfasen och som funderade på att söka finansiering. Han hade aldrig hört talas om Connect Skåne. 32

33 exempelvis inom Miljöteknik och Life Science, och då talar man ofta om företag i lanseringsfasen (Fogelström, Andersson och Alvek, 2014). Det är betydligt svårare för företag med medelpotential än de med hög potential på grund av osäkerheten (ibid). Personer inom VC-sektorn menar att det är svårare med riskkapital (och därmed även viktig kunskap, kompetens och nätverksbyggande) vid tillskott på 5-40 mkr (Riksrevisionen, 2014). Här talar man om "dödens dal" och svårigheten att få kapitaltillskott i vissa skeden (ibid). Vissa hävdar att dödens dal är vid kapitaltillskott om mkr, medan andra hävdar att det är 4-20 mkr. Vissa av våra egna respondenter håller med om att det blir svårare vid 4-5 mkr och uppåt. Givetvis kan även här finnas ett kunskapsglapp, det vill säga att företagare inte vet vart de ska vända sig för att få finansiering. Men som man kan se i stycket om VC-bolag, finns det en förskjutning mot senare faser samtidigt som just VC-bolag har haft det svårt med lönsamheten. Fogelström, Andersson och Alvek (2014) tror även dessa att det finns ett finansieringsglapp vid kapitalbehov om 5-20 mkr, där VC-bolagen är för få. Figur 2.10 En illustration på finansieringsglappet. (Design: Andris Innovations). Sammanfattningsvis kan man således säga att de bästa företagen, de vill säga gasellföretagen, inte har några problem med att få tag på finansiering, dessa återfinns konstant över den relativa linjen "finansieringsbehov" i figuren. Bra företag som dock behöver tid på sig innan de blir riktigt lönsamma innehar de största problem med att få tag på medel. Aktörer i regionen har skiftat sitt intresse bort från dessa aktörer, främst då de vill ha avkastningen snabbare än vad dessa företag kan ge. Även riskfyllda företag som kan ge en hög avkastning far illa (Miljöteknik med mera). I de inledande faserna ligger de, precis som de "normala företag", strax under sitt relativa finansieringsbehov, men om inget har hänt fram emot expansionsfasen så fallerar finansieringsmöjligheterna totalt. Avslutningsvis återfinns då även "normalföretaget", här finns generellt ett finansieringsbehov under hela livslängden, men vi upplever att det har blivit svårare, mycket på grund av VC-bolagens skiftning i intresse. 33

34 3 Finansieringskoncept Nedan presenteras inledningsvis olika bolagsformer som är aktuella vid skapandet av ett tillväxtkapitalbolag. Efter detta kommer även olika utbetalningsmöjligheter att presenteras tillsammans med gallringsprocesser, återbetalningskrav med mera. Avslutningsvis presenteras två stycken alternativa lösningar som på olika sätt kringgår de nackdelar som ett alternativt regionalt tillväxtkapitalbolag innehar. 3.1 Alternativ investeringsfond (AIF) AIF är den bolagsform som man inledningsvis tänker på i ett sådant här projekt. Sedan ett par år tillbaka finns det en lag som reglerar en större del av den svenska investeringsverksamheten genom fonder - Lagen om Alternativa Investeringsfonder (LAIF). Denna finns mer omfattande sammanfattad i ett bifogat Worddokument 24, där de viktigaste paragraferna har listats. I lagen beskrivs en alternativ investeringsfond enligt följande definition: Ett företag som har bildats för kollektiva investeringar och som tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare. (LAIF 2:1) Genom att ha en fastställd investeringspolicy som investeraren efterföljer så kan effektiviteten i hur och i vilka beslut man satsar i förenklas. Investerarna accepterar att deras kapital förvaltas och investeras av en ensam AIF-förvaltaren. Figur 3.1 AIF struktur (Källa: SISP, u.å.) 24 Precis om med Exceldokumentet så är detta dokument ett tillhörande dokument till rapporten, men har bifogats separat från rapportens innehåll. 34

35 Värt att nämna så här inledningsvis är att även en AIF oftast styrs från ett aktiebolag. Bolagsformen är således ett vanligt AB, men man har även öppnat en fond (SISP, u.å.). Denna AIF-struktur är ett ganska så generellt utseende för en fond även om detaljerna kan se ut på lite olika sätt. Ovan fungerar ungefär på följande vis att investeringarna i fonden görs genom ett aktiebolag, exempelvis RTB, där beslutar man om vilka investeringar som ska göras. Besluten kan tas av RTBs styrelse eller av en separat investeringskommitté som har valts in. När beslut ska fattas kring vilka investeringsobjekt det ska satsas i så är en AIF en fördelaktig bolagsform. Förvaltaren av fonden bestämmer obehindrat, utefter de riktlinjer som finns, var kapitalet ska placeras. Detta underlättar den annars relativt byråkratiska beslutsprocessen som kan förekomma i ett aktiebolag utan fond. Fonden kan antingen vara ever green eller closed end. Båda har sina för- och nackdelar, men om man tror att en fond som varar för evigt kan locka till sig investerare, bör man välja en ever green variant. Beredningen av investeringsförslag samt genomförande av transaktioner kan göras av investment managers anställda på RTB, alternativt i ett managementbolag (Management AB) som finns anslutet till RTB. Man kan även överlämna ansvaret till en annan relevant organisation eller stödfunktion, exempelvis till business designers på exempelvis Krinova. Utveckling och styrning av portföljbolagen sköts även detta av investment managers som även utarbetar exitplaner. Just när det kommer till exits bör man även tänka på att utarbeta flera olika exitspår parallellt för att på så sätt ha en bättre förhandlingsposition. Det är ett omfattande arbete bakom en bra exit och det blir således ett annat separat projekt. Beslut om exit tas av styrelsen i RTB, eventuellt i samråd med investeringskommittén. Det skapas även ett separat fondavtal eller aktieägaravtal, där man reglerar investeringsåtagandena i RTB. Investeringsmedel investeras i samlade större emissioner som i förväg har bestämts, alternativt genom avrop från investerarna enligt gällande avtal. I RTBs fondavtal eller aktieägaravtal bestäms även investeringspolicyn - här behandlas bland annat upp hur det ska fungera när bolaget ska avvecklas och tillgångarna ska delas ut till ägarna, samt hur eventuella utdelningar ska genomföras med mera. I Exceldokumentet återfinns det delvis förslag på hur en investeringspolicy kan se ut. Den troligtvis största fördelen med en AIF är att kapitalet är skyddat i ett förvaringsinstitut och får heller inte sammanblandas med fondbolagets affärer (FAR, 2013; Riksgälden, 2013). Förvaringsinstitutet sköter sedan fondens in- och utbetalningar samt kontrollerar att inte fonden strider mot några bestämmelser. Det finns dock fortfarande vissa risker med en AIF, men tack vare dessa bestämmelser så blir risken väsentligt mindre (Riksgälden, 2013). Om fonden skulle bli insolvent är även konsekvenserna väsentligt mindre bekymmersamma än om det hade varit ett aktiebolag. Om en AIF går i konkurs lever nämligen investeringarna kvar i de olika bolagen, fonden i sig drar alltså inte med sig sina investeringsobjekt i sin egen insolvens (Riksgälden, 2013). Även beslutsprocessen är mer effektiv då en utvald fondförvaltare på ett effektivt sätt kan sköta hela hanteringen. Allt det här är givetvis guld och gröna skogar. Ett RTB som stöttar unga företag i de nio kommunerna runt Hanöbukten med ett "kompetent kapital" - kunskap, kompetens och kapital. 35

36 På så sätt växer företagen genom konkreta investeringar, exempelvis en etablering på en ny marknad eller med en ny produkt eller ett nytt köp av exempelvis en maskinpark. Det finns dock några nackdelar med den nämnda konstellationen. För att komma igång med en AIF krävs det att man minst registrerar bolaget hos Finansinspektionen (FI), en registrering hos FI kostar 24 tkr och räcker till att sköta investeringar åt professionella investerare 25 samt semi-professionella investerare 26. Vill man även rikta sig till icke-professionella investerare 27 samt kunna förvalta tillgångar över tröskelvärdena 100 respektive 500 miljoner euro, krävs ett tillstånd, där avgiften istället är 295 tkr (Blomquist & Lundberg, 2014; LAIF 2:1). Under denna ansökningsperiod ska man även kunna betala ut lön(er) under de dagar som det normalt dröjer för att få ett beslut från FI (Lidén, 2014). För att komma igång och starta en AIF så krävs det ett startkapital på minst , detta kapital får heller aldrig understigas och gäller för en intern AIF-förvaltare. För en extern AIFförvaltare krävs ett startkapital på i enlighet med 1 LAIF. En AIF-förvaltares kapitalbas får, trots detta minimibelopp, inte understiga ett belopp som motsvarar 25 procent av dess fasta omkostnader för det föregående året eller, om AIF-förvaltarens verksamhet har pågått kortare tid än ett år, 25 procent av de fasta omkostnader som angetts i AIF-förvaltarens verksamhetsplan (LAIF 7:4). Driftkostnaderna för att klara av att driva en AIF i denna rapport kommer från en kalkyl som Lidén (2014) beskrivit på sin blogg och som bygger på den fond (Insiderfonder AB) som han själv har varit med och startat. Dels är där minst två stycken anställda som arbetar i fonden, då det enligt lag är bestämt att vissa arbetsuppgifter inte får utföras av samma individ 28 (Lidén, 2014). Från kunniga personer som har intervjuats, har det framgått att en sådan person troligen kan komma att kosta cirka en tkr per år. Med minst två anställda kan man således räkna med en personalkostnad på cirka två miljoner kronor (högt räknat). Detta stämmer även ganska bra med de siffror som Petra Palmgren Lindwall på Västmanlandsfonden gav oss. Man kan även härleda fler kostnader till en AIF, tabellen nedan är sammanfattad från de siffror som Lidén (2014) beskriver. 25 Att vara en professionell investerare innebär att du antingen skriftligen har begärt att bli behandlad som en professionell kund eller att du företräder: I: en enhet som har tillstånd att verka på finansmarknaden; II: ett företag som uppfyller minst två av följande tre krav; a: balansomslutning enligt balansräkningen motsvarar minst euro. b: nettoomsättningen enligt resultaträkningen motsvarar minst euro. c: egna kapitalet enligt balansräkningen motsvarar minst euro; III: en stat, myndighet, offentligt organ för förvaltning av statsskulden, centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Världsbanken, Internationella valutafonden eller annan liknande mellanstatlig eller överstatlig organisation eller; IV: annan institutionell investerare än de som omfattas av 1-3 vars huvudverksamhet är att investera i finansiella instrumentet, inklusive företag som ägnar sig åt värdepapper av tillgångar eller andra finansiella transaktioner. (Slättö förvaltning, u.å.) 26 Att vara en semi professionell investerare innebär att en investerare intygar att han är medveten om riskerna med investeringen och investerar minst euro. (Engman, 2013) 27 Icke professionella investerare räknas alla andra investerare som inte går in under definitionerna för professionell eller semi professionell investerare. 28 Exempelvis vissa transaktioner i fonden, eller det faktum att VD och ordförande i styrelsen ej får vara samma person. 36

37 Tabell 3.1 AIF kostnader Kapital Personalkostnader Backoffice Regelefterlevnad Revision (intern och extern) Juristkostnader Övrigt Totalt Vidare när man räknar på hur mycket kapital som krävs för att få en fond av detta slag att fungera på ett bra och lönsamt sätt så är uppgifter kring detta dock varierande, SISP (u.å.) menar på att 300 mkr är en: gängse uppfattning [...] att det krävs ett kapital om minst 300 MSEK [...] för att driva en VC-fond på helt kommersiella grunder. Detta för att managementkostnaden annars tar för stor andel utav fondens totala kapital. SISP u.å. s. 6. Andra uppfattningar från exempelvis Lidén (2014) är att en mer rimlig siffra är 600 mkr till 1 mdkr för att få upp en bra funktionsduglig fond. Han nämner som sagt också att det oftast är uthålligheten under perioden mellan start fram tills att man börjar gå med vinst, som tar död på de flesta investeringsfonderna. Utöver uthålligheten är det kunskap om finansiell ekonomi, tillräckligt med kapital samt en bra förvaltningsstrategi samt en kompetent styrelse med erfarenhet av fonder och investeringsverksamhet och erfarenhet av att driva tillståndspliktig verksamhet, som behövs (Lidén, 2014). Alla som funderar på att starta en fond, behöver ställa sig frågan "Vad är det i din förvaltningsmodell och i dina förutsättningar som gör att du kommer lyckas som maximalt 1 av 10 nystartade fondbolag gör?" (Lidén, 2014, stycke 5). Från den egna researchen som har gjorts, bland annat genom att studera LAIF samt från olika intervjuer med respondenter, har det således framgått att en AIF-förvaltare måste vara beredda på ett omfattande arbete med juridik, administration, rapportering, regelefterlevnad, riskhantering, och dylikt. Slutligen kan man även titta på möjligheten att starta ett samarbete med ett redan existerande bolag, det vill säga att man outsourcar funktionen "tillväxtkapitalbolag" till ett redan existerande riskkapitalbolag. Rent tekniskt finns ingenting som förhindrar ett samarbete med en annan aktör, tvärtom är detta en vanlig företeelse i Sverige. På så sätt kan en befintlig fond ta på sig ansvaret över fondverksamheten, samtidigt som RTKB sköter kontakten med investerarna och företagen. På grund av den begränsade tidsramen för det här projektet, har detta scenario inte hunnit utredas. 37

38 3.2 Privat Aktiebolag För att starta ett vanligt AB behöver man endast ha ett aktiekapital på 50 tkr, en styrelse med en eller flera ledamöter, en suppleant samt en styrelseordförande om styrelsen består av fler än en ledamot (Bolagsverket, 2012a). Blekinge Krigskassa är ett privat aktiebolag. Om man endast ska ha ett AB utan en fond, måste samtliga investerare kunna kontrollera viktiga beslut såsom stora investeringar. Därför måste man inkludera alla investerare i bolagets styrelse, och låta de vara delaktiga på styrelsemöten där man - med hjälp av en majoritet - beslutar om att gå in i olika bolag (SISP, u.å.). Detta hindrar inte en att ändå ha en investeringskommitté som gör allt förarbete med att analysera och sålla ut bolagen inför mötena, så att styrelsen endast behöver ta ett beslut 29. Precis som med fonden, kan detta skötas av RTB internt, eller i samarbete med någon stödfunktion i regionen, såsom Krinova, Connect, Almi Delfinerna, med flera. Ju bättre sållningsprocess, desto lägre förluster! Enligt Petra Palmgren Lindwall på Västmanlandsfonden kan man räkna med driftkostnader på minst 1 mkr per år om man håller det väldigt lean och om man är en passiv ägare, men ett partre mkr per år är mer rimligt om man dessutom ska bistå företagen med kunskap och kompetens. Det gäller då att man har en väldig kunnig person som VD, som gör så mycket som möjligt av arbetet helt själv, en person med erfarenhet, kunskap och kompetens. Personen måste kunna prata med bolag, utvärdera bolag, göra nyemissioner, ha en bra rapporteringsfunktion 30 på plats, stödja och coacha entreprenörer, kunna bolagsstyrning och ägarstyrning. Personen ska helst ha en god erfarenhet av allt detta, och jobba minst 100 % som VD i bolaget. I ett sådant scenario är det dennes ersättning som är den största utgiften. Styrelsen behöver däremot inte vara avlönad. Västmanlandsfonden hade dessvärre ett för litet kapital, som inte räckte till för att göra följdinvesteringar. Denna avsaknad av en stadig ruljangs, gjorde att verksamheten dog ut och i dagsläget efter endast några år görs inga nya investeringar. Det nämns dock att nyemissioner från investerare var beräknade, men då de första förlusterna började trilla in fick investerare kalla fötter och backade ur. Detta helt i linje med det som Lidén (2014) tidigare nämnde som en av de vanligaste anledningarna till varför fonder misslyckas. Dessvärre är det enligt ABL 1:7 inte tillåtet att sprida och annonsera aktier, teckningsrätter, teckningsoptioner eller skuldebrev i ett privat bolag, till mer än 200 personer (spridningsförbud). Om man vet i förväg att man blir max 200 personer är detta ett billigt och bra alternativ. Enligt Bolagsverket (2015) är det dessutom relativ enkelt att ändra sitt aktiebolag från privat till publikt genom att följa dessa tre steg: 1. Ta ett beslut på bolagsstämman om en ny bolagsordning. Detta kräver att man har klartecken från två tredjedelar av såväl de angivna rösterna som de aktier som är företrädda vid själva bolagsstämman, samt att man dessutom lägger till benämningen (publ) efter företagsnamnet. 29 En av respondenterna från Krigskassa Blekinge, sade däremot att alla ägare inte behövde vara med och bestämma. Det här bör man således titta mer noggrant på. 30 Det blir givetvis mest kostnadseffektivt om denna är webbaserad. 38

39 2. Skicka in en anmälan till Bolagsverket genom att använda blanketten Ändringsanmälan. En del bilagor måste också skickas in, exempelvis ett yttrande från en revisor om att det finns täckning för aktiekapitalet. 3. Avvakta tills ändringen är gjord hos Bolagsverket. Man kan förvisso, enligt en jurist som intervjuades, även kringgå denna regel genom att låta två eller flera av investerarna bilda holdingbolag, som därefter går in i RTB. Dessa personer räknas som en juridisk person - genom sitt holdingbolag. Det här måste man dock fastställa innan genom att hyra in en jurist som kollar upp det ordentligt. 3.3 Publikt Aktiebolag Västmanlandsfonden är förvisso ett publikt aktiebolag på grund av att man initialt hade planer på att även starta en sorts crowdfundingverksamhet. Publika bolag är något mer komplexa, bland annat måste de ha 500 tkr i aktiekapital. VD och styrelseordförande får inte vara en och samma person enligt ABL 8:49. Styrelsen måste ha minst tre ledamöter, och man måste utse en VD (aktiebolagstjänst, u.å.a). Man måste även publicera en kallelse till årsstämman via någon känd svensk morgontidning. Dessutom är det lite annorlunda bestämmelser kring kallelsen till årsstämman, informationen som ges i årsredovisningen samt bolagsordningen. Västmanlandsfondens driftskostnader var på ungefär en och en halv miljon kronor (1,44 mkr) och detta efter att Petra Palmgren Lindwall blivit anställd och tagit med sig den kunskap som hon hade fått från bland annat Chalmers Innovations. Petra Palmgren Lindwall skötte i princip all driftverksamhet i Västmanlandsfonden efter att hon tog över posten som VD, hon fungerade då även som en aktiv VD som var ute och letade efter olika objekt att investera i. Den i särklass största nackdelen om man bedriver fondverksamhet i bolagsformen aktiebolag handlar om det juridiska skyddet för att på olika sätt skydda pengarna (samt eventuella dotterbolag). Om verksamheten bedrivs som aktiebolag kommer samtliga tillgångar att vara knutna till självaste bolaget, vid en eventuell konkurs eller insolvens skulle detta således resultera i att samtligt kapital i bolaget är under risk. För eventuella investerare hade detta inneburit att om aktiebolaget skulle gå i konkurs skulle de kunna förlora samtligt investerat kapital (Johansson, 2012). De underliggande bolagen skulle även dessa riskera att bli drabbade även då de juridiska bestämmelserna kring dotterbolags påverkan om moderbolaget går i konkurs är något luddiga. Det är endast från praxis och doktrin som vi kan hitta på nått sätt relevanta regler Johansson (2012) beskriver bland annat två doktriners sammanfattade krav för att ansvarsgenombrott ska föreligga: Från Moberg går det att utläsa: Begränsat antal delägare Osjälvständig verksamhet Verksamheten har främst skapats för att tillgodose delägares intressen Underkapitalisering Illojalt missbruk 39

40 och från Anderssons doktrin kan man istället utläsa: Bolaget kontrolleras av ett fåtal aktieägare Bolaget har inte fått agera på ett självständigt sätt som föreskrivs i ABL, och inte på egen hand haft den ekonomiska styrka som man skulle Bolaget har ej haft en självständig förvaltning Bolaget har inte haft något eget intresse Illojal dränering av bolagets tillgångar Men det som är viktigt att ha i åtanke är då att samtliga av dessa punkter inte nödvändigtvis måste vara uppfyllda för att ansvarsgenombrott ska föreligga, utan att detta är punkter som kan påverka huruvida ansvarsgenombrott föreligger eller inte (Johansson, 2012). 3.4 Holdingbolag Ett holdingbolag är ett aktiebolag som vanligtvis äger mer än femtio procent av aktierna i andra bolag. Holdingbolag har vanligtvis ett långsiktigt och stabilt syfte med sitt ägande (aktieskolan, 2009; bolagsvärden, u.å.). Anledningen till att man väljer företagsformen holdingbolag när man ska driva och förvalta flera mindre aktiebolag är främst på grund av två faktorer, dels handlar det om att det finns skattefördelar med att ha ett holdingbolag. Genom att ha ett holdingbolag kan man samla vinsten från alla sina företagsförsäljningar i moderbolaget utan att betala någon skatt (bolagsvärden, u.å.). Man har även möjlighet att överföra utdelningar från dotterbolagen till holdingbolaget utan att betala skatt (bolagsvärden, u.å.). Vidare finns det även juridiska fördelar i att ha ett holdingbolag, Lavin (2013) skriver följande angående det juridiska skyddet och fördelarna med ett holdingbolag: man begränsar risken i verksamhetsbolagen genom att man kan "flytta upp" och samla medlena i Holdingbolaget. Skulle ett av verksamhetsbolagen gå i konkurs begränsas skadan till det enskilda bolaget och Holdingbolagets medel samt övriga verksamheter i "koncernen" skyddas. Lavin (2013) stycke 18. Advokat Christian Karlsson spinner vidare på samma linje och menar på att det måste ske stor misskötsel för att holdingbolaget ska kunna påverkas av eventuella dotterbolags konkurser. Det juridiska skyddet som nämns ovan kommer från information från en auktoriserad revisor och en advokat, holdingbolag återfinns nämligen inte i någon lagstiftning och specifika regler för holdingbolag återfinns därför inte heller i någon specifik juridisk källa Holdingbolag är tack vare dessa två aspekter det mest förmånliga alternativet, men där kan komma att bli juridiska problem med att ens ha ett holdingbolag i syfte att kortvarigt förvalta organisationer, det står enligt följande "Ett holdingbolag [...] har vanligtvis ett långsiktigt och stabilt syfte med sitt ägande" (Aktieskolan, 2009) och det bör därför ses över med mer sakkunnig inom området innan det fastställs. 40

41 3.5 Stiftelse och Ekonomisk Förening Även formen stiftelse undersöktes, enligt den juridiska förklaringen är en stiftelse en självständig förmögenhet som varaktigt förvaltas för att tillgodose ett bestämt ändamål (Aktiebolagstjänst, u.å.b). Vidare, förvaltar stiftelsen en förmögenhet som en eller flera fysiska eller juridiska personer har avsatt. När stiftarna har avsatt pengarna så ägs pengarna dock av stiftelsen istället för stiftarna (Aktiebolagstjänst, u.å.b). Här uppstår således ett problem, Aktiebolagstjänst (u.å.b) beskriver att när avsättningen har gjorts, av antingen pengar eller egendom, så är detta gjort för evigt alternativt för en längre tid. Således är det ett problem att få igen sitt insatta belopp inom en kortare framtid - det kommersiella syftet med ett regionalt bolag blir således svårt att följa. Dock så återfinns det en mängd skattefördelar med att inneha en stiftelse enligt Skatteverket (u.å.b) och om det kommersiella syftet hade undantagits så skulle en stiftelse mycket väl ha kunnat fungera. Nackdelarna med en ekonomisk förening däremot är bland annat att den är öppen för alla, och kan i princip inte vägra någon som uppfyller villkoren i stadgarna ett medlemskap (Bolagsverket, 2012b). Detta gör att man får svårt att kontrollera vilka som faktiskt blir medlemmar, och alla medlemmar måste anses vara jämställda. Man måste ha minst tre medlemmar och minst tre styrelseledamöter. Ekonomiska föreningar är dessutom svåra att avveckla detta måste ske genom fusion, konkurs eller likvidation (Bolagsverket, 2012b). Dessutom har de lägre anseende hos myndigheter, leverantörer, kunder (i det här fallet investerare och entreprenörer) och långivare. Detta beror på att man inte behöver ha lika högt startkapital (50 tkr) som i ett aktiebolag. Slutligen finns det ett krav på ekonomiska föreningar att medlemmarna själva måste delta i den ekonomiska verksamheten, som konsumenter, förbrukare, med egen arbetsinsats eller som leverantörer. Därmed kan en ekonomisk förening inte ha som ändamål att göra rena kapitalplaceringar åt sina medlemmar (Bolagsverket, 2012b). I andra - främst anglosaxiska länder - är det vanligt att fonder sköts genom en bolagsform som påminner om de svenska ekonomiska föreningarna - så kallade Limited Partnerships. I Sverige är detta dock ovanligt på grund av en annorlunda skattelagstiftning (Riksbanken, 2005). 3.6 Aktier eller konvertibler? 31 Som tidigare nämnts, finns det möjlighet att använda konvertibler istället för vanliga aktier. Detta är vanligt för VCs - både de som går in i tidiga faser, och de som går in i senare faser (Tykvová, 2007). Vissa av respondenterna hade lyckade erfarenheter från detta, exempelvis Västmanlandsfonden. Fördelen är att man initierar investeringen med ett sorts lånekapital som ger RTKB stadiga ränteintäkter. Detta kan ske månads- kvartals- eller årsvis, beroende på bolagets uppskattade kassaflöden. Konvertibler klassas som skulder för det bolag som har emitterat dem 32, det vill säga det bolaget som RTB investerar i. 31 Det är vanligt att man använder preferensaktier. 32 Enligt ABL beslutar man om konvertibler på bolagsstämman. 41

42 Konvertibler är säkrare än aktier eftersom de har en högre prioritet än aktiekapital vid en eventuell konkurs (men i regel en lägre prioritet än vanliga företagsobligationer). Aktieägarna är alltid de som bär den största risken - de får betalt sist när alla andra (anställda, chefer, leverantörer, revisorer, staten, kommuner, banker etcetera) fått sin del 33 (Lodin, 2015). Tack vare den högra prioriteten och de regelbundna räntebetalningarna, anses konvertibler därmed ha en lägre risk och följaktligen ett lägre avkastningskrav. RTB får ett val att antingen få det nominella beloppet tillbaka, eller konvertera det till aktier. Detta val är en typisk så kallad real option och har ett speciellt värde i nästan all form av investering där det förekommer en osäkerhet inför framtiden (Koller, Goedhart & Wessels, 2010). Vid en lyckad investering som resulterar i att man lyckas bygga upp ett stabilt och framgångsrikt företag, alternativt förbättrat ett redan stabilt och framgångsrikt företag, kan man sedan konvertera det nominella beloppet till aktiekapital, som man sedan i sin tur kan sälja dyrare vid en exit. Man skriver i det kontrakt som sätts upp innan, att innehavaren av konvertibeln får konvertera beloppet till aktier i bolaget, och erhålla en rabatt på aktierna som ofta uppgår till % (SISP, u.å.). Här kan man antingen skriva att konverteringen får ske efter en viss tid, en viss händelse, eller både och. Man kan på så sätt vara flexibel, och ha olika kontrakt till olika bolag 34. En viss händelse kan exempelvis vara den tidpunkt då investeringsobjektet har lanserat sin nya produkt på marknaden. Värderingen sker av en oberoende revisor, och man bestämmer innan hur denna värdering ska gå till. Se Exceldokumentet för en relativt enkel och användarvänlig värderingsmodell som utgår från de fria kassaflödena 35. Vid skilda åsikter om företagets värde, där ingen av parterna är redo att kompromissa, är det lämpligt att använda sig av tilläggsköpeskilling 36 (Lagorio- Chafkin, 2010). Det kan till exempel se ut på följande vis: RTKB vill konvertera det nominella beloppet (dess fordran) på 4 mkr till aktier i Bolag A, och begär att man får 25 % av aktierna i företaget. Man tror således att bolaget är värt 16 mkr netto efter alla dess skulder, alltså det egna kapitalet. Bolag A vill endast släppa ifrån sig 20 % av aktierna för samma belopp. Entreprenören eller ledningen i bolaget tror därmed att företaget är värt 20 mkr netto. Skillnaden beror på parternas projektioner om framtiden. RTB är mera pessimistiskt om de framtida intäkterna än Bolag A. Den senare tror på ett högre genomsnittligt rörelseresultat de kommande två åren efter konverteringen. Bolag A går med på RTBs värdering på 16 mkr och ger således ifrån sig 25 % av aktierna, men får samtidigt rätten att uppgradera sitt värde om dess projektioner blir sanna. Med andra ord, om de två efterkommande årens rörelseresultat i genomsnitt uppnår till Bolag As förväntningar, så får de rätt att värdera bolaget till 20 mkr och därmed få tillbaka 5 % av aktierna, alternativ erhålla en kontant betalning på motsvarande belopp som kompensation. De måste på så sätt bevisa att de kan leverera 33 Ägarna får den så kallade residualen. 34 Det är bra om man tar hjälp av en jurist som kan avtalsrätt och har erfarenhet av företagstransaktioner. 35 Discounted Cashflow model (DCF). 36 Earnout Structure på engelska. 42

43 det rörelseresultatet som de hävdar att de kan. Tilläggsköpeskillingen uppgår till differensen mellan deras olika bolagsvärdering 37, i det här fallet 4 mkr. Som man ser från ovan exempel kan tilläggsköpeskilling även öka incitamenten för ledningen i bolaget som ska sälja sina aktier att göra ett bra jobb (Lagorio-Chafkin, 2010). Men när man pratar om att använda sig av tilläggsköpeskilling, är det viktigt att ha en rimlig tidsperiod, en rimlig prestation eller tröskel (i ovan exempel rörelseresultatet) samt ett lättberäknat prestationsmått (oftast ett nyckeltal i årsredovisningen) (Lagorio-Chafkin, 2010). Det är även bra om man använder sig av simulationer (likt den i Exceldokumentet). Med hjälp av en simulation, kan man se den faktiska utgången av ett scenario som inkluderar några oförutsägbara variabler, exempelvis fasta och rörliga kostnader, subtraherade från summan av, försäljningspriset multiplicerat med antalet sålda produkter. Samtliga variabler kan ha tre olika scenarion och sannolikheter ( dåligt, medium och bra med olika vikter på vardera). På så sätt varierar antalet sålda produkter i tre olika scenarion, samtidigt som de rörliga kostnaderna varierar, samtidigt som försäljningspriset varierar, etcetera. Med hjälp av Excel eller något annat kalkylprogram, gör man helt enkelt dragningar och följer en normalfördelningskurva för att se hur utfallet blir efter scenarier. På så sätt simulerar man utfallet istället för att bara gissa. Slutligen bör det även nämnas ett par nackdelar med konvertibler. Det skickar en tvetydig signal till andra potentiella investerare (saminvesterare) och banker; man är redo att stötta bolaget med lånekapital, men inte fullt ut med ägarkapital. Detta är problematiskt då det kan skicka en signal att man inte tror på bolaget eller dess affärsmodell fullt ut. Dessutom är konvertibler en belastning för investeringsobjektets balansräkning, eftersom det räknas som en skuld tills man eventuellt konverterar. En annan nackdel är att man, som nämnts tidigare, måste sänka sitt avkastningskrav på grund av den lägre risken. Det sistnämnda är i för sig en fördel för företagen, och efter det ränteavdrag man får göra på skatten blir det ännu mer förmånligt för företagen. 3.7 Gallringen En tredjedel av alla nystartade företag går i konkurs inom de tre första åren (Tillväxtanalys, 2013b). Även om just den allra tidigaste bolagsfasen inte är RTBs målgrupp, kan man ändå dra på sig stora förluster genom att göra investeringar i bolag som sedan misslyckas. Enligt Andersson (2015) investerar deras Connects ängelnätverk i genomsnitt i ett av hundra projekt som blir presenterade för dem. Av dessa investeringar blir: Ett av företagen en riktig succé som ger mer än 10 x pengarna. Två-tre av företag en ger en okej avkastning, ca 2-3 x pengarna. Fyra-fem blir walking deads, det händer inte mycket med företagen. De ger ofta tillbaka de satsade pengarna men inte mycket mer än så. Ett-två av företagen går i konkurs. 37 Det bör tydliggöras att det rör sig om värdet på aktiekapitalet, det vill säga, hela bolagets värde minus alla skulder. Detta belopp kan sedan divideras med antalet aktier, för att få ut priset per aktie. 43

44 I en annan undersökning från Connect publicerad år 2014, svarade 64 % av änglarna att de hade gått med vinst vid exit, 23 % hade gått med "plus/minus noll" medan 13 % svarade att de hade gått med förlust (Elmoznino-Laufer et al., 2014). Med detta i åtanke bör gallringsprocessen i RTB bli en viktig del i arbetet för att minimera riskerna och på så sätt minska förlusterna. Förslagsvis kan man låta stödfunktioner såsom Krinova, Connect och Almi sålla bort de företagen som inte är av intresse eller bara inte är redo. Här kan man skriva ner några av de krav man som företag behöver uppfylla för att få komma till RTB och presentera sitt företag, se investeringspolicy i Exceldokumentet. Förslagsvis kan man endast gå in i företag som sedan tidigare lyckats övertyga Almi eller Connect och erhållit kapital från änglar. En av de erfarna respondenterna medgav att kvalitén var speciellt hög hos de företagen som söker finansiering hos Almi Delfinerna. Om någon av dessa aktörer därefter tycker att man är redo för en pitch hos RTB, bör man först träffa en representant, en investeringsansvarig, som får vara den som har det avgörande ordet. Om denne tycker att man är redo för en pitch, kan man göra upp om investeringsbelopp, villkor, konvenanter och eventuella krav i förväg. Därefter blir man inbjuden till en pitch där företaget ska försöka övertyga investeringskommittén att man får den förbestämda investeringen. På det här sättet ser entreprenören en konkret plan i form av ett kontrakt, som denne behöver få godkänd och påskriven av investeringskommittén. Detta kan öka motivationen till att göra en bra pitch genom att entreprenören förbereder sig väl när denna ser investeringsbeloppet på kontraktet. Till sin hjälp får investeringskommittén en investment grid, där kommittén får sätta ett betyg mellan 1-10 på en rad olika punkter, exempelvis skalbarhet, innovationsgrad, total marknadsstorlek eller etableringskostnad. Betygen är sedan viktade, där exempelvis innovationsgrad väger tyngre än etableringskostnad. Betygen vägs samman och ger en totalsumma, som ger en indikation på om RTB ska investera eller inte. Det absolut viktigaste kriteriet för en framgångsrik investering är att välja bolag med team som på något sätt har bevisat sin förmåga att exekvera bra affärer på sin idé. Slutligen bör även tilläggas att man kan använda sig av kreditratingmodellen Ohlson s O- Score när man ska bedöma kreditvärdigheten i företag som befinner sig i expansionsfasen och som kommer till RTB på jakt efter kapital för nyinvesteringar. Ohlsons O-score togs fram år 1980 av ekonomen Dr. James Ohlson på New York University, och visade sig ha en träffsäkerhet på över 90 %. Om värdet "probability of default" överstiger 50 % är det hög risk att företaget ställer in sina åtaganden inom två år (Ohlson, 1980). Se Investment grid och Ohlson O-Score i Exceldokumentet. 3.8 Avkastningskrav och återbetalningstid Ett eventuellt RTB måste enligt uppdragsbeskrivningen ha en kommersiellt gångbar affärsplan och ses som en lukrativ affär för både investerare och entreprenörer. Vanligtvis brukar man beräkna avkastningskravet genom den berömda CAPM-modellen 38. På senare år 38 Enligt modellen är den förväntade avkastningen på en tillgång en funktion av dess risk, den riskfria räntan samt marknadens förväntade avkastning (även kalla riskpremien) (Koller, Goedhart och Wessels, 2010). 44

45 har även en annan modell, Fama-French Three-factor Model 39, ökat i popularitet. Fama- French tar även hänsyn till bolagets storlek, samt huruvida bolaget är ett värdebolag eller tillväxtbolag 40. Med hjälp av dessa modeller kan man få fram kostnaden för det egna kapitalet. Om RTB även har en kostnad för ett lånat kapital, exempelvis banklån, tar man även med detta och på så sätt får man fram den totala kapitalkostnaden eller WACC 41. Dessvärre utgår både CAPM och Fama-French från större börsnoterade bolag, vilket kan bli missvisande i det här fallet. Alternativet är att man håller det så enkelt som möjligt genom att beräkna den interna räntan, eller Internal Rate of Return (IRR) på engelska, genom den så kallade internräntemetoden. Internräntemetoden tar fram den minimala räntan som ett projekt behöver ha för att ge ett nettonuvärde på noll, det vill säga den ränta då nuvärdet av alla framtida kassaflöden i projektet minus eventuella grundinvesteringar, blir noll (Kelleher & MacCormack, 2004). På så sätt har man en ränta som är tillräcklig för att täcka alla nutida samt framtida kostnader. Dessvärre finns det inget enkelt sätt att beräkna IRR på om man har ett projekt eller en investering som sträcker sig över många år (ibid). Man tar då hjälp av iteration, och då är det enklast att låta Excel göra jobbet. I Exceldokumentet finns IRR tillämpad i ett förenklat räkneexempel. Med detta sagt, är det svårt att snabbt fastställa ett exakt avkastningskrav för ett RTB. Faktorer som man måste förhålla sig till är till exempel risken, kapitalkostnaden (både från aktieägare och eventuella långivare), den totala tiden man är låst i sin investering, kostnaderna som behöver täckas upp, den riskfria räntan, bolagets storlek, eventuella säkerheter såsom byggnader, etc. Det kan således vara bra att förhålla sig till andra (empiriska) exempel istället för att endast titta på teoretiska modeller: Formeln är således r e = r f + β e (r m - r f ) där r e är tillgångens förväntade avkastning, r f är den riskfria räntan (till exempel en svensk ettårig statsobligation), β e är tillgångens betavärde (dess korrelation med ett fiktivt brett globalt index bestående av alla världens tillgångar) och r m är marknadens förväntade avkastning (även kallad riskpremien). 39 Modellen är en utveckling på CAPM och innehåller dessutom två variabler som tar storleken och bolagsvärdet i beaktning. Detta beror på att småbolag samt värdebolag (motsatsen till tillväxtföretag) empiriskt sett har överträffat stora bolag och tillväxtbolag. Formeln är således r e = r f + β 3 + (k m r f ) + b s x SMB + b v x HML + α där r är tillgångens förväntade avkastning, r f är den riskfria räntan, k m är marknadens avkastning, β 3 är ett utvecklat betavärde som nu även tar hänsyn till de nya variablerna, b s och b v är koefficienter som man får ut från en linjär regression, SMB står för småbolag (Small Market Capitalization), HML är värdebolag (High Minus Low book-to-market ratio) och α visar modellens intercept när man gör en linjär regression (ibid). 40 Ett värdebolag är ett bolag med en stabil och långsiktig vinst och en god och stadigvarande utdelning, exempelvis Swedish Match (aktiespararna, 2012). Dessa är mer mättade än tillväxtbolag som har en högre förväntad tillväxt än marknaden i genomsnitt och värderas följaktligen högre än snittet (ofta med ett högt P/E tal). 41 WACC eller den viktade kapitalkostnaden som det heter på svenska, är ett uttryck som visar den totala kapitalkostnaden efter att man har viktat sitt kapital i en ägarfinansierad del och en lånefinansierad del. Formeln är således WACC = (K e / K) x r e + (K d / K) x r d x (1 S) där K e är det egna kapitalet, K d är det lånade kapitalet, K är det totala kapital (Eget kapital + Skulder), r e är avkastningskravet på det egna kapitalet enligt CAPM eller Fama-French, r d är räntesatsen på skulderna och S är skattesatsen som man får dra bort från sina räntekostnader (ibid). 45

46 Börsens genomsnittliga årliga reala avkastning sedan år 1990 har varit 12,2 % per år, rensat för inflation men inklusive utdelningar (Strandberg, 2013). Bara i år, i skrivandets stund, har börsen gått upp med 15,3 % i nominellt värde, ej inflationsrensat (Dagens Industri, 2015). Värt att nämna är att börsen, i form av exempelvis OMX SPI, väger samman värdet på alla noterade aktier på Stockholmbörsen (ett index), vilket får sägas ger en kraftig riskreducering då risken sprids på många företag, branscher, marknader och geografiska områden. I Sverige finns det ett stort utbud av indexfonder som investerar brett. Om en investerare är villig att ta mer risk än till exempel en indexfond, men samtidigt fokusera på svenska aktier, finns även småbolagsfonder. Dessa ingår ofta i storbankernas fondutbud. Här finns fonder som exempelvis Didner & Gerge s Småbolag, Handelsbanken Svenska Småbolag, Swedbank-Robur Småbolag Sverige och AMF Småbolag. De här fonderna gick år upp med 42 %, 38 %, 38 % och 39 % respektive (Hugo, 2014). Småbolag är som sagt mer riskabla och klassas oftare som tillväxtbolag, vilket speglar sig i den högre avkastningen. Vill man ha chans till ännu mindre företag och därmed en ännu högre risk, kan man investera i entreprenörsledda små- och medelstora bolag listade på First North eller Aktietorget. Hittills i år har Aktietorget gått upp med 21,09 % (Aktietorget, 2015). VC-bolag vill ha % av aktiekapitalet, det vill säga en minoritetspost, och siktar på en avkastning på % under en fem - tioårsperiod beroende på vart man går in. Därtill finns även Connect, Almi Delfinerna och andra affärsängelnätverk. Dessa har även ett intresse i företagande och i att främja sin regions tillväxt. En hög avkastning är därmed inte deras enda mål. Enlig Connect söker man att fördubbla sin investering på 3-5 år. En av de intervjuade änglarna nämnde att denne sökte efter minst 6,5 procents avkastning per år. Han investerar i de flesta branscher och fokuserar på såddoch tillväxtfasen. Bankerna står för den största delen av företagens utlånade kapital, bankernas överlägsna riskbedömning och stordriftsfördelar gör även att de kan få ner räntan rejält gentemot övriga aktörer. Snitträntan som bankernas företagslån ligger på bedöms vara 3,07% (Fundcurve, 2014). Enkla lånet som är än mer enkelt för företagen att låna, kan ge företagen 300 tkr och med en ränta på mellan 4,28-12,28 % per år. Faktum är att de flesta av dessa smålånen har en ränta på mellan 2,95 % - 18 %. Banklån får ses som säkrare ur ett riskperspektiv, eftersom att de oftast ges mot en säkerhet (byggnad, bil, maskiner och dylikt) samtidigt som de ligger högre upp i näringskedjan vid en eventuell konkurs. Det här är bankernas utlåning till företag och därmed deras utbud av kapital. Tittar man på investerarnas avkastningskrav finns sparformer av olika slag. Ränteläget i dagsläget är så pass lågt, att de flesta sparkonton hos de fyra storbankerna knappt ger någon ränta. Det finns en del nischbanker, såsom Marginalen Bank eller SBAB som ger 1-2 % per år (Compricer, 2015). Istället bör man titta på fondsparande, då Sverige är ett av världens mest fondsparande land (Norén, 2013). Enligt Morningstar (2015) 42 Visserligen har de senaste börsåren varit exceptionellt starka. Men det är fortfarande korrekt enligt läroböckerna, att ju mindre och yngre företag desto större risk och därmed högre avkastningskrav. 46

47 har den genomsnittliga avkastningen för en mängd olika Sverigefonder med sitt fokus i svenska aktier varit drygt 12 % per år. Det låga ränteläget gör även att företagen kan låna billigt på kapitalmarknaden. I dagsläget har de flesta företagsobligationer en relativt låg ränta. Skandalomsusade och konkursdrabbade olje- och gaskoncernen PA Resources AB har till exempel en obligation utestående sedan två år tillbaka som ger 13,5 % i årlig ränta (Nasdaq, 2015). Man kan säkerligen hitta ännu högre räntor på andra obligationer utställda av företag med en låg kreditvärdighet. För småsparare kan det dock vara svårt att köpa enstaka företagsobligationer på grund av de stora beloppen som man oftast måste köpa för, exempelvis för minst 500 tkr. Istället är det vanligt att man går via bankerna, och köper andelar i deras företagsobligationsfonder. På ett år har Swedbank Roburs företagsobligationsfond gett en avkastning på 3,27 % (Swedbank Robur, 2015). De flesta av Nordeas obligationer har visat en avkastning på mellan 0-7 % på ett års tid (Nordea, 2015). Det finns dock andra (fåtal) som gått upp med så mycket som 12 %. Dessa innehåller dock även obligationer från utlandet (till exempel i Tysklands statliga järnväg Deutsche Bahn). Petersson (2014) listar de bästa företagsobligationsfonderna med global fokus för 2014, bland annat SEB Corporate Bond EUR, SEB Corporate Bond SEK, Skandia Global Företagsobligation och Nordea US Corporate Bond Fund. Samtliga fonder på listan ligger i intervallet 5,2-9,6 % för Obligationsfonder är högre upp i näringslivskedjan vid en företagskonkurs och har således alltid på grund av den lägre risken samt även en lägre uppgångspotential än aktier. Slutsatsen blir att ett RTB bör ha som mål att ge en framtida avkastning motsvarande den mellan affärsänglar och etablerade VC s, men med hänsyn till den lägre risken som konvertibler innebär. Detta är någonstans kring %. Man bör ha en löptid på 4-8 år, men vara så flexibel som möjligt. Slutligen kan man även nämna en självklar och högst relevant term - diversifiering. RTB bör investera i flera bolag samtidigt för att få en tillräcklig riskspridning i sin portfölj. Man brukar säga att tumregeln är att investera i minst 16 bolag för att bort så mycket som möjligt av den osystematiska, eller "företagsspecifika" risken (Koller, Goedhart och Wessels, 2010) För varje bolag man adderar till portföljen, får man således en kraftig riskreducering 43. Efter 16 bolag avtar dock denna riskreducering. 43 Ju mindre korrelerade bolagen är med varandra, desto större riskreducering. 47

48 Figur 3.2 Portföljens volatilitet: Minskar med diversifiering (Källa: Koller, Goedhart & Wessels, 2010) Om man tittar på investeringstiden, bör man hitta en god balans där företagen får det stöd och hjälp att byggas upp, samtidigt som investerarna får sin avkastning samt sitt investerade kapital på så kort tid som möjligt. De VCs och affärsänglar som har undersökts, är kvar i företagen i ca 5-8 år, vilket även överensstämmer med Riksbanken, (2005). Många affärsänglar har dock som mål att göra en exit inom 3-7 år. Detta bör även eftersträvas av RTB, samtidigt som man ska ha en flexibel exitplan. En bra exit kan göras genom att kontinuerligt hålla utkik efter industriella köpare (till exempel leverantörer eller konkurrenter), befintliga aktieägare, andra riskkapitalbolag 44 eller affärsänglar. De som är involverade i RTB får en chans till "titthålsinvestering". 3.9 Spindelmannen Utöver de utformningar som återfinns ovan så har det även utarbetats en arbetsroll, att man istället för att skapa ett finansieringsbolag, istället skapar en tjänst som underlättar finansieringsprocesserna. Med hjälp av intervjuer med entreprenör har det framgått att personlig kontakt spelar en viktig roll i inkubatorns arbete, det underlättar när man ska förstå hur man ska gå till väga och på vilket sätt som det är mest lönsamt att fortgå på. Bland annat säger Sebastian Skorupa, entreprenör på Krinova: "det är väldigt bra att man här på Krinova kan få hjälp av personal och då även i frågor som inte direkt är med företaget." Det har även framkommit att problemet inte alltid har varit att där inte finns kapital utan snarare att man inte har hittat rätt kapital eller är osäker kring var man ska leta och lägger hellre tiden på verksamheten och inte att hitta det kapitalet som eventuellt hade behövts för att växa med verksamheten. 44 En god idé är att samarbeta med Swedish Venture Capital Association (SVCA). De har kontaktuppgifter till nästan alla Sveriges riskkapitalbolag, både inom Venture Capital och Buyout. 48

49 Precis som entreprenörerna, har de intervjuade investerarna också betonad vikten av att ha en person med de rätta egenskaperna och kunskaperna kring finansiering, som även ska kunna arbeta heltid med finansieringsfrågor och därmed öppna upp en möjlighet för företagare att träffa honom ansikte mot ansikte och ge klara råd och vägledning. Därför tycker jag att det ska finnas en kunnig person som finns på plats 100 %, ej deltid. Personen måste kunna hela hantverket, kunna prata med bolag, utvärdera bolag, göra hela emissionen, ha koll på investeringarna, hjälpa bolagen, kunna bolagsstyrning och ägarstyrning. En person som har erfarenhet av detta. Petra Palmgren Lindwall, VD Västmanlandsfonden Med detta i åtanke så hade man kunnat anställa en finansieringsexpert som hjälper bolagen från regionen och inkubatorerna med finansieringen samt inneha deras information och kontaktuppgifter samlade i sin databas. Denna person, som vi namngav Spindelmannen, kan fungera som en spindel i nätet, se figur 3.3 och då även se till att det finns en god kontakt med regionala, nationella och även internationella investerare av alla typer. Med andra ord, skulle Spindelmannen fungera som en finansieringsmellanhand som i allmänhet betraktas som en tredje part men som spelar en viktig roll i samarbetsaktiviteter och som stöder någon aspekt av finansieringsprocessen. En av investeringsrespondenterna uttryckte det som att "hela jävla landet är fullt med pengar" (Michael Lundqvist, affärsängel i Kristianstad), och då blir frågan istället - hur ska man få alla regionens företagare att hitta dessa pengar. Spindelmannens uppgift blir bland annat att matcha ihop dessa parterna - i ett helt lyckat scenario hade Spindelmannen träffat en entreprenör som söker efter kapital och tack vare sina kontakter och sitt nätverk bland finansieringskällor runt om i världen kunnat matcha den här specifika entreprenören med exakt rätt finansiär som söker efter ett finansieringsobjekt i exakt den genren och i exakt den fasen som entreprenören och hans företag befinner sig i. Att detta ska vara en individ och inte en sofistikerad och väl genomtänkt plattform handlar i hög omfattning om den aspekt som en individ kan ge. Genom att kunnat matcha med up to date uppgifter kring finansiärerna som återfinns och då även följa de olika förändringar som vissa finansiärer kan tänkas göra i sitt sökande, även att hänga med kring vilka nya aktörer som dyker upp på marknaden etcetera. Här är således den personliga aspekten av extremt stor vikt - då det gäller att även få finansiärer att meddela deras förändrade efterfråga. 49

50 Figur 3.3 Spindelmannens nät Baserat på fallstudier och forskning som har genomförs av Howard Partners (2007), finns det fyra roller av en mellanhänder, liknande den som Spindelmannen kommer att ha i sammanhanget: Konsultroll - ger information och råd när det gäller förvärv och användning av kunskap som är relevant för entreprenörer och en framgångsrik affärsutveckling, också att ge information om potentiella samarbetsmöjligheter. Mäklarroll - mäklar en transaktion mellan två eller flera parter. Medlareroll fungerar som en medlare, som medlar mellan olika aktörer eller organisationer som redan har ett etablerat samarbete. Resursleverantörsroll - ger råd och hjälp om finansiering, fungerar som en agent som har en tillgång till finansiering. Spindelmannen ska även ha goda kunskaper om: Finansiärers olika investeringspolicy och avkastningskrav, exempelvis ränta, återbetalningstid eller investeringstid, branschfokus, bolagsfas, ägarandel etcetera. Vilka blanketter och tillvägagångssätt (procedurer) som gäller för att ansöka om lån eller ägarkapital hos de olika aktörerna. Hur man hjälper entreprenörer att göra framgångsrika investeringspitchar inför finansiärer. Affärsplaner, BMC, NABC, SWOT och andra användbara modeller så att entreprenörer ska kunna utveckla sina affärsplaner på bästa sätt och således få större 50

51 chans att få finansiering, även om man ansöker till finansiering från de offentliga aktörer. "Affärsplaner och budgetar är lika viktigt som i en vanlig bank!" Anders Norman, VD Almi Företagspartners Skåne. Förutom detta är objektivitet också av en stor betydelse för att Spindelmannen ska fungera effektivt. Därför är det bättre att spindelmannen inte är en investerare själv, även om han gärna får ha erfarenhet kring investeringar. I stället ska han organisera och genomföra möten med potentiella investerare för entreprenörerna och då även vara bra på att förhandla och på så sätt hitta den lämpligaste och bästa investeringen för en entreprenör. Han kan ha sitt kontor på Krinova, där man får en nära kontakt med regionala entreprenörer och företagare samt HKR. Funktionen ska dock delas med samtliga inkubatorer i regionen och en annan lösning skulle kunna vara att istället dela upp kontorstiderna mellan på de olika inkubatorerna, för att på så sätt få en trovärdig och viktig närvaro i samtliga delregioner i Hanöstad. Utöver detta så har många företagare uttryckt behovet av hjälp inom bokföring, redovisning och kalkyler: Det vore bra med någon som proaktivt kan hjälpa till med bokföring, redovisning, kalkylering, skatter, och så vidare. Betonar just att det ska vara proaktivt det vill säga inte någon som bara tar alla dokumenten och bokför dem, utan ger stöd och råd med allt möjligt företagsekonomiskt. Juliette Snyders, entreprenör på Krinova. Därför kan det även finnas ett "intern corner" på Krinova, som kan vara ett bra kompelement till Spindelmannens tjänst. Där kan studenter från HKR få praktik till en låg lön, samtidigt som entreprenörer får ett stöd med bland annat ovan nämnda färdigheter. Genom enkätundersökningen som gjordes på HKR, framgick att en stor majoritet av respondenterna skulle kunna tänka sig att arbeta extra inom det de studerar för att få sig en relevant arbetslivserfarenhet (över 90 %). Att tjäna mycket pengar sågs som en mindre viktig del i sammanhanget (3,99), istället var det att få ett stort nätverk, en större förståelse samt en värdefull erfarenhet att sätta på CV:et som var det viktigaste. Samtliga av dessa tre faktorer hade över 6 i medelvärde (där 7 var max). Tabell 3.2 Varför vill du jobba parallellt med skolan Interns från HKR bör ses som en värdefull resurs för Krinova, Spindelmannen och även ett potentiellt RTB, där unga och drivna studenter får nyttjas som stöd inom finansiering, redovisning, marknadsföring, sälj, IT eller annat område som ses som lämpligt. Men att ha en bank och finans intern som hjälper till med finansieringsprocessen och då är involverad hos 51 Range Mean SD Variance Tjäna mycket pengar 6 3,99 1,74 3,01 Att få ett stort nätverk inom det som du ska arbeta med i framtiden 6 6,28 1,09 1,18 Att få en större förståelse inom det som du ska arbeta med i framtiden 6 6,09 1,34 1,81 Att få en värdefull erfarenhet att sätta på CV:et inom det som du ska arbeta med i framtiden 6 6,00 1,35 1,82

52 Spindelmannen eller RTB och en redovisnings intern som hjälper till med redovisningstjänster hos entreprenörerna hade kunnat vara ett första teststeg. Sammanfattningsvis är Spindelmannen ett ganska enkelt och billigt finansieringskoncept som endast hade krävt en lön till Spindelmannen. Om man ska börja med den erfarne och med det stora kontaktnätet kan denna kostnaden dock bli ganska hög, men om man gör en gedigen efterforskning och påvisar potentialen av att kunna forma sin egen originella roll hade man troligtvis kunnat ta in en person med mindre erfarenhet och med ett driv att ta till sig de erfarenheter som krävs genom de kontaktnät som idag återfinns på Krinova. För övrigt så utesluter inte Spindelmannen att uppstarten av RTB skulle kunna göras, utan kan mycket väl ses som ett komplement till RTB, även om det även mycket väl också hade kunnat fungera som ett substitut. Om Spindelmannen hade varit ett komplement till RTB så hade detta i så fall kunnat fungera som ett filter - detta skulle i så fall troligtvis kunna sänka kostnaderna något i RTB, då Spindelmannen hade fungerat som en aktiv representant för RTB. Vidare kan även Spindelmannen ses som en one stop shop, någonting som respondenter meddelat är det stora behovet. Det finns så många olika aktörer på finansieringsmarknaden att det av denna anledning kan bli svårt att veta vilken aktör man ska ta sig till. Med Spindelmannen hade man alltid kunnat vända sig, och Spindelmannen hade, med den kunskap och nätverk denne besitter, kunnat skicka individen till rätt aktör Finansieringsplattform En annan alternativ möjlighet är att utveckla en finansieringsplattform i form av en webbsida eller en mobilapplikation. Syftet med detta är att skapa ett verktyg som skulle strukturera och hjälpa företagare att ta sig igenom hela finansieringsprocessen på ett enkelt och användarvänligt vis. Plattformen kan fungera som en mötesplats mellan investerare eller finansiärer och entreprenörer eller företag. Den kan antingen fungera som ett komplement till de ovan nämnda alternativen eller vara ett substitut till dem. Det ska ses som ett holistiskt och samtidigt transparent tillvägagångssätt för företag att hitta sitt kapital på. Även här kommer termen one stop shop till uttryck, och kan således vara ett säljargument. Ett bra exempel på andra framgångsrika one stop shops är Storbritanniens myndighetswebbplats där britter numera kan få hjälp med allt från socialbidrag, barnbidrag, företagande, medborgarskap, miljöfrågor, jobbsökande, pass, skatter, moms, utbildning, körkort, statistik, val, studentlån, lagar, bilregistrering etcetera ( 2015). Man har helt enkelt samlat allt innehåll från statliga departement (deras ministries) och myndigheter på en enda webbplats, och gjort den snygg, stilren och användarvänlig. På samma sätt ska den här finansieringsplattformen samla allt som finns om företagsfinansiering i Sverige, på en enda webbplats eller mobilapplikation. Innehållet kan bestå av exempelvis: 52

53 Profiler med entreprenörers information om deras verksamhet såsom produkt, patent, bransch, marknad, bolagsfas, viktiga nyckeltal, unika kompetens och konkurrensfördelar, konkurrentanalys, budget, säljkanaler etcetera. Profiler med investerares information om deras verksamhet, såsom avkastningskrav, branschfokus, prefererad exitplan, prefererad bolagsfas, investeringspolicy, investeringstid, etcetera. Bägges identitet och kontaktuppgifter kan förbli anonyma tills man väljer att betala en liten summa pengar för att uppgradera sitt konto. När man väl har uppgraderat sitt konto, kommer man kunna se motparternas namn och kontaktuppgifter. På det här sättet håller man borta oseriösa aktörer. Man kan även uppgradera sitt konto för att kunna lägga upp inspelade investeringspitchar eller andra videopresentationer. Denna plattform är också tänkt att fungera som en interaktiv guide i finansieringsprocessen. Det är därför skulle det återfinnas en Credit Rating Model som skulle göra det möjligt för företagare att utvärdera sin verksamhet enligt olika fastställda finansieringskriterier. Dessa kriterier kommer att hjälpa investerare att snabbt utvärdera affärsfasen av bolaget, dess möjligheter och lämplighet för en viss investering. Sådan utvärderingsprocesser kommer också att hjälpa företagare att etablera en korrekt handlingsplan till en rätt sorts finansiering under samtliga olika affärsfaser. Dessutom kan denna plattform också innehålla olika affärsplaneringsverktyg som exempelvis Business Model Canvas, Value Proposition Canvas, affärsplaner, kalkyler, SWOT, simuleringar, kreditratingsmodeller och så vidare - som ska hjälpa företagare att utveckla sina företag och underlätta i processen med att ansöka om finansiering. Plattformen kan också utvecklas i samarbete med Region Skånes hemsida Innovationssystem Region Skåne, där företagare och entreprenörer kan hitta all nödvändig information om eventuella bidrag och "mjuka pengar" i regionen (Region Skåne, 2015). Därtill, kan man även ha följande funktioner: Beroende på hur aktiv han eller hon är på plattformen, kan entreprenörer och/eller 45 investerare också öka i nivå och samtidigt öka sina chanser att bli kontaktade av potentiella motparter. Länkar till VC:s, crowdfundingsidor och affärsänglar. Pitchar från crowdfundingsidor kan exempelvis länkas till finansiering.nu och på så sätt får crowdfundingsidorna gratis reklam. 45 Lägg märke till och/eller i meningen. Anledningen till att det står just och/eller, är för att förhoppningen är att man får en ökad konkurrens mellan investerarna om de "ultimata" entreprenörerna. Därmed uppstår det en konkurrens mellan investerarna, en konkurrens som är fördelaktig för entreprenörer och företag. En av respondenterna frågade, hur kommer det sig att det alltid är entreprenörer som måste hitta finansiering, och inte vice versa? Den råder i dagsläget en relativt stark konkurrens mellan bankerna, om deras banklån till privatpersoner och företag, tack vare tjänster som till exempel Compricer.se där man kan se och jämföra deras olika villkor. Men en liknande tjänst finns inte för riskkapital. 53

54 Ett samarbete med alla högskolor, universitet, science parks samt inkubatorer i Sverige. Mailutskick till medlemmarna så fort man har blivit matchad med en motpart. Exempelvis "vi har nyss hittat en investerare enligt dina sökkriterier". Kunna sätta betyg på varandra, genom att trycka på en "gilla" knapp. På så sätt tar man tempen på marknaden. En Investment grid där entreprenörer får skriva in sina betyg från 1-10 på en del olika parametrar. Det är särskilt viktigt att ha en plattform som finansiärer och entreprenörer verkligen möts på. Därför är det viktigt att ha en nära samverkan med VC s och exempelvis SVCA samt Connect och Almi Invest. Dessutom är storleken väldigt betydelsefull, och det är därför att rekommendera att det blir ett nationellt projekt. Grundare och ägare av plattformen kan exempelvis vara SISP tillsammans med alla science parks och inkubatorer i hela Sverige, SVCA, Almi, Connect, staten, kommuner eller landsting. Ju fler parter som är med, desto lägre kostnader. Enligt några av våra respondenter, bland annat en IT-tekniker samt en webb- och speldesigner, skulle en sådan sida eller applikation, kosta några hundra tusen kronor att ta fram. Därutöver behöver man pengar för underhåll och marknadsföring Sammanfattning och slutsats Det rekommenderas att uppdragsgivarna använder sig av värdefulla reala optioner när man ska implementera de ovan nämnda förslagen. Med andra ord, ska man utnyttja värdet med den valfrihet och de alternativ som finns, och på så sätt prova sig fram. Man kan exempelvis börja med en Spindelman - en kompetent och erfaren person som kan allt inom företagande och entreprenörskap, med goda kontakter och ett brett nätverk i olika relevanta branscher. Denna person ska dessutom skapa en god kontakt med samtliga finansiärer som kan tänkas vara relevanta för regionala företag; stiftelser och andra aktörer med "mjuka pengar", offentliga aktörer, banker, VC-bolag, Buyout-bolag, affärsänglar, aktörer inom crowdfunding, förmögna privatpersoner som kan tänka sig att investera "i det tysta", institutionella investerare samt regionala företag med överskott i sin likviditet som är intresserade av att investera i andra bolag. Dessutom ska Spindelmannen ha kontakt med alla de stödfunktioner och relevanta organisationer som finns i regionen såsom inkubatorer och science parks, Nyföretagarcentrum, Företagarna, Almi, Högskolan Kristianstad och Blekinge Tekniska Högskola, kommunerna, Region Skåne och Blekinge, med flera. Allt i syfte att matcha rätt kapital, kunskap och kompetens, med de regionala företagen som behöver det. Tar man ett steg längre kan man även anpassa Spindelmannen till IT-åldern, då har man plötsligt en nationell internetbaserad Spindelman - en finansieringsplattform som fungerar som en webbplats eller en mobilapplikation. Denna ska innehålla allt där finns inom företagsfinansiering och ska erbjuda sina besökare en komplett mötesplats för investerare och finansiärer. Om det sedan visar sig att det finns intresse samt ett tillräckligt kapitalunderlag att starta ett regionalt tillväxtkapitalbolag, rekommenderas det att man startar ett privat aktiebolag, som är 54

55 relativt billigt och enkelt. Huvudfokus bör ligga på sållningsprocessen och riskminimeringen, att satsa på rätt målgrupp, ha låga managementkostnader, ha alla avtal och dokument på plats, kunna bidra med kunskap, kompetens och nätverk, samt beslutsfattandet och styrningen i bolaget. Investeringar bör ske genom att man tecknar konvertibler i utvalda företag, med en ränta på %, och en löptid på 4-8 år. Om det privata aktiebolaget börjar komma upp i tvåhundra investerare, kan man på ett relativt enkelt sätt göra om det till ett publikt aktiebolag genom att bland annat öka aktiekapitalet till 500 tkr. Växer man ytterligare, kan man ansöka om en registrering alternativt ett tillstånd hos Finansinspektionen för en alternativ investeringsfond (AIF). Detta är betydligt dyrare och mer komplext då man behöver resurser för compliance och regelefterlevnad, administration, rapportering, jurister, revisorer och riskhantering. Dessutom lär man ha högre lönekostnader på grund av den större organisationen. Å andra sidan kan man vända sig till hur många investerare som helst, och man har helt fria tyglar i sitt arbete. I bilaga 5-10 kan man se SWOT-analyser samt Business Model Canvas på samtliga tre alternativ, RTB, Spindelmannen samt Finansieringsplattform. 55

56 4 Analys KON-TIKI-modellen 46 Nedan kommer det inledningsvis att presenteras vad analysen från enkätundersökningen gav för svar, de olika statistiska redskapen som använts för att bedöma värdet av statistiken. Efter detta kommer en genomgång av olika juridiska aspekter kring olika tillvägagångssätt, för att få ut ägarkapital till entreprenörerna att presenteras. Avslutningsvis presenteras en alternativ lösning samt en sammanfattning av KON-TIKI-modellen. 4.1 Analys från enkätundersökningen Enkätundersökningen riktade sig till elever som studerar på HKR. Enkäten skickades ut dels via mejl och dels på den läroplattform som används av eleverna på HKR (itslearning). Totalt erhölls 98 gilltiga svar. Fördelningen av eleverna kan ses i bilaga 11. Kontrollvariablerna har varit; Kön, Ålder, Kommun, Utbildning samt Läsår. För att göra undersökningen mer inriktad på vad vi ville undersöka så har kontrollvariablerna specificerats på de variabler som kändes mest relevanta. Kön, Ålder, Utbildning och Läsår har ställts mot värderingstalen för att se om dessa har haft betydelse kring vilken faktor som är mest viktig. Vilken kommun man kom ifrån har bedömts endast spela roll när det kom till var man kunde starta företag i framtiden och testades således endast mot denna kontrollvariabel, avslutningsvis mättes det hur väl man kände till HKR-Innovation och Krinova, detta ställdes gentemot hela populationen, resultaten går att se i bilaga 12 och 13. För att se alla frågorna i sin helhet så hänvisas det till med bifogade pdfen 47. Inledningsvis mättes det dock om de oberoende variablerna var normalfördelade eller inte, detta gjordes med hjälp av ett flertal Kolmogorov-Smirnovtest. Resultaten visar att inga av medelvärdena var normalfördelade - detta försvårade möjligheterna att påvisa signifikans i medelvärdena (bilaga 14 och 15). Därefter testades huruvida det finns en positiv korrelation mellan flera variabler, detta gjordes med hjälp av Spearmans rho och resultaten redovisas i bilaga 16 till 19. Dessa tester visar vidare på konstigheter i undersökningen. På samtliga mätmoment återfinns positiv korrelation mellan minst en av frågorna. Detta kan dock i vissa fall inte ses som någon större konstighet då det exempelvis i bilaga 16 påvisas korrelation mellan professionell vägledning och kunskap - detta innebär således att respondenterna troligtvis ser dessa två begrepp som snarlika - vilket de ju är. Vidare visade bilaga 17 att brist på erfarenhet hade en korrelation med brist på nätverk och brist på kunskap om företagande, vilket i sig inte heller är speciellt märkvärdigt. I bilaga 18 och 19 återfinns dock mer konfunderande korrelationer - den korrelation som återfinns i bilaga 18 kommer inte att analyseras och den korrelation som återfinns i bilaga 19 får anses ha att göra med det väldigt höga resultatet i samtliga faktorer. Då samtliga faktorer har följt varandra i mycket höga värden torde detta skapa en korrelation mellan värdena. Vidare testades det även om en 46 För att läsa mer om KON-TIKI-modellen hänvisas det till dokumentet "UP n' KAMM" av Lindström, Lindhe, Kristensen och Ferhatbegovic. 47 Precis om med Exceldokumentet och Worddokumentet så är detta dokument ett tillhörande dokument till rapporten, men har bifogats separat från rapportens innehåll. 56

57 faktorering av variablerna skulle kunna skapa en mindre samkorrelation - men för låga Kaiser-Meyer-Olkin värde i samband med inte speciellt mycket bättre resultat gjorde att detta inte gjordes. I tabellen nedan kan man se hur stor betydelsen var kring om man vill starta sitt bolag i nordöstra Skåne eller ej - beroende på om man var bosatt i Hanöstad eller inte, detta hade även en signifikant betydelse och får ses som statistiskt säkerställt. Generellt sätt var målgruppen positivt inställd till att starta sitt företag i nordöstra Skåne (15 var positivt inställda, 8 var negativt inställda och 9 visste inte). Men om man var bosatt i Hanöstad var man upp emot 10 % mer positivt inställd till att starta ett företag i nordöstra Skåne i framtiden. Detta kanske inte är så värst anmärkningsvärt, men det är dock någonting som man kan ha med sig vid en eventuell rekrytering av entreprenörer. Tabell 4.1 Modellsummering kring betydelsen för var man bor och vill starta företag Adjusted R Std. Err. of R R Square Square Estimate From model 0,346 0,12 0,09 0,78 Tabell 4.2 ANOVA kring betydelsen för var man bor och vill starta företag Vidare mättes det även hur väl HKR-Innovation och Krinova var känt hos populationen, detta mättes för att se om detta kunde förklara varför de IKS stöd som finns tillgängliga på skolan och via HKR-Innovation används så sällan i jämförelse med exempelvis BTH. Detta kan man se i bilaga 12 och 13; både HKR-Innovation och Krinova är ganska okänt hos respondenterna, även om en del känner till organisationerna så vet de trots detta inte vad organisationerna gör, detta torde vara någonting att jobba på för att förbättra användandet av de bidrag som finns tillgängliga. När det handlade om vad som skulle ha varit viktigast om någon av respondenterna skulle få lov att ingå i ett team som skulle starta ett eget aktiebolag (utan någon egen kostnad). Så beskrevs det att få hjälp med uppstartsfinansieringen var den näst minst viktiga faktorn. I en range mellan 1 och 7 fick uppstartsfinansieringen ett medelvärde på 4,61, strax före att tjäna mycket pengar som hamnade på 4,17. De två viktigaste aspekterna var att man skulle få professionell vägledning och att få ingå i ett bra team (5,33 respektive 6,01). Väldigt anmärkningsvärt var även att medianen för aspekten att få ingå i ett bra team var 7, detta står inte med i tabellen över värdena, men är trots allt 7. Att den fick värdet 7 är av stor vikt då det innebär att mer än hälften av respondenterna menade på att få ingå i ett bra team var så viktigt som det bara går i skalan - i en eventuell process är det därför av oerhört stor vikt att bra team bildas, för att de potentiella användarna ska bli nöjda. 57 Sum of Squares Mean Square df F Regressionᵃ 2,57 1 2,57 4,21 Residual 18, ,94 Total 21, ,52 ᵃ=Signifikans 0,049

58 Tabell 4.3 Vad är viktigast om du ska ingå i ett KON-TIKI-team Att få hjälp med uppstartsfinansieringen Bland de personerna som inte var intresserade av att starta företag i framtiden gavs brist på nätverk, pengar och affärsidé som de största anledningarna till att man inte var intresserad, 4,69, 4,61 respektive 4,44 var medelvärdena för dessa faktorerna. Dock så låg hela spannet mellan den anledning som gav minst värde och mest värde endast på 1,17, således är det svårt att se en tydlig anledning som viktigare än någon annan. Men dock kan det som sagt poängteras att medelvärdet kring bristen av affärsidéer är bland de största - och detta skulle kunna påvisa ett behov av fler affärsidéer till högskolans studenter för att få igång företagandet. Således ett behov liknande det som KON-TIKI ska fylla. Tabell 4.4 Varför vill du inte starta företag Bland de som däremot var intresserade av att starta ett eget företag i framtiden var nätverk och finansiering de två viktigaste faktorerna att få hjälp med, dessa gav medelvärde på 5,45 respektive 4,91. Att kunskap och professionell vägledning korrelerar här kan dock ha viss betydelse, dock får dessa ses som något mindre viktiga i sammanhanget. Tabell 4.5 Vad behöver du hjälp med kring företagande Range Mean SD Variance 6 4,61 1,84 3,37 Att få ingå i ett bra team 6 6,01 1,48 2,18 Att få chans att tjäna mycket pengar 6 4,17 1,45 2,09 Att du skulle få professionell vägledning för att lyckas 6 5,33 1,52 2,32 Range Mean SD Variance Brist på pengar 6 4,61 1,66 2,77 Brist på kunskap kring företagande 6 4,06 1,96 3,90 Brist på nätverk 6 4,69 1,78 3,16 Brist på erfarenhet 6 4,35 2,08 4,31 Brist på tid 6 3,52 1,92 3,69 Brist på affärsidé 6 4,44 2,05 4,21 För stora risker 6 4,33 1,82 3,32 Range Mean SD Variance Hur viktig är finansiering 6 4,91 1,84 3,40 Hur viktig är kunskap 6 4,09 1,53 2,34 Hur viktig är nätverk 6 5,45 1,56 2,44 Hur viktig är professionell vägledning 6 4,36 1,50 2,24 Generellt sätt kan man således säga att den professionella vägledningen och kunnande kring företagande som Krinova kan hjälpa till med valdes bort av respondenterna - istället sågs 58

59 främst affärsidén, finansieringen och nätverk som de viktigaste faktorerna. Nätverk var för övrigt den faktorn som placerades högst upp på både de som var intresserade respektive inte intresserade av att starta ett eget företag. Vidare kan det även läggas till att användandet av kontrollvariabler i undersökning gav marginell till ingen påverkan av resultatet, den skillnad som återfanns var dock inte signifikant eller relevant (på grund av för få deltagare inom vissa kontrollgrupper). Dessa redovisas därför inte - trots att olika analyser kring signinfikans och samkorrelation finns i bilagorna Juridiskt skydd Ett holdingbolag är ett aktiebolag som vanligtvis äger mer än femtio procent av aktierna i andra bolag. Holdingbolag har vanligtvis ett långsiktigt och stabilt syfte med sitt ägande (aktieskolan, 2009; bolagsvärden, u.å.). Anledningen till att man väljer företagsformen holdingbolag när man ska driva och förvalta flera mindre aktiebolag är främst på grund av två faktorer, dels handlar det om att det finns skattefördelar med att ha ett holdingbolag. Genom att ha ett holdingbolag kan man samla vinsten från alla sina företagsförsäljningar i moderbolaget utan att betala någon skatt (bolagsvärden, u.å.). Man har även möjlighet att överföra utdelningar från dotterbolagen till holdingbolaget utan att betala skatt (bolagsvärden, u.å.). Vidare finns det även juridiska fördelar i att ha ett holdingbolag, Lavin (2013) skriver följande angående det juridiska skyddet och fördelarna med ett holdingbolag: man begränsar risken i verksamhetsbolagen genom att man kan "flytta upp" och samla medlena i Holdingbolaget. Skulle ett av verksamhetsbolagen gå i konkurs begränsas skadan till det enskilda bolaget och Holdingbolagets medel samt övriga verksamheter i "koncernen" skyddas. Lavin (2013) stycke 18. Advokat Christian Karlsson spinner vidare på samma linje och menar på att det måste ske stor misskötsel för att holdingbolaget ska kunna påverkas av eventuella dotterbolags konkurser. Det juridiska skyddet som nämns ovan kommer från information från en auktoriserad revisor och en advokat, holdingbolag återfinns nämligen inte i någon lagstiftning och specifika regler för holdingbolag återfinns därför inte heller i någon specifik juridisk källa. Men källorna påvisar således att det är säkert att, ur ett juridiskt perspektiv, genomföra KON-TIKI inom HKR-Holdings regim. 4.3 Olika lösningar En rad olika lösningar skulle kunna användas för att få aktiebolaget att skifta ägande från holdingbolaget till entreprenörerna. Det som är av intresse är egentligen hur man på ett så 48 De svar som återlämnades från enkätundersökningen finns att svara se i Exceldokumentet, här återfinns dock endast rådatan för de som är intresserade av att se andra typer av samband än de som vi har tittat på. För att ta del av mer analyserad data så hänvisas det till någon av författarna. 59

60 enkelt och ekonomiskt gynnsamt sätt som möjligt kan lyckas utföra skiftet. Nedan har vi undersökt följande möjligheter som vi bedömde skulle kunna fungera: Personaloptioner Restricted Stock Units (RSU) Stock Appreciation Rights (SAR's) Konvertibler Ge som gåva Utöver ovan nämnda möjligheter återfinns även exempelvis teckningsrätter och teckningsoptioner - instrument som fungerar på snarlika sätt med ett val om att teckna aktier i ett företag - dock så kommer dessa alternativ kräva att värdepapperna registreras för handel (ABL 30:8) och detta är således ingenting som är av intresse för KON-TIKI-modellen Personaloptioner Personaloptioner kommer med inskränkande villkor som knyter entreprenören till dennes anställning eller uppdrag. Det kan exempelvis vara att optionen förfaller när anställningen upphör eller att den inte kan utnyttjas innan ett visst datum (en så kallade intjänandetid). Den kan heller inte säljas till andra och räknas inte heller som ett värdepapper (Skatteverket, u.å.c). HKR-Holding kan ge bort personaloptioner till de entreprenörer som ska driva de tomma bolagen. Det kostar inte HKR-Holding någonting att ge ut personaloptionerna till entreprenörerna. I fallet med personaloptioner skulle man således kunna ge ut 80 % av företagets aktier (i form av optioner) till entreprenörerna och HKR-Holding kan behålla de kvarvarande 20 %. För att entreprenörerna sedan ska kunna lösa in optionerna till ett i förväg bestämt pris (exempelvis 40 tkr) efter exempelvis två år, kan man kräva att vissa delmål ska vara uppfyllda - så som att entreprenörerna ska ha varit aktiva i företaget med mera. Vidare skulle man även kunna kräva att affärsplanen och finansieringen ska vara färdigställda inför specifika tidpunkter. Det bör givetvis vara realistiska delmål, och det kan således krävas att man tar hjälp av Krinova eller liknande organisation för att bättre nå måluppfyllelse. Vidare innebär detta en förmånsbeskattning av entreprenörerna vid det tillfället som de utnyttjar sina optioner till köp av aktier (Skatteverket, u.å.c). Förmånsvärdet som man får skatta på består av skillnaden mellan den underliggande aktiens marknadsvärde på lösendagen och lösenpriset för aktien (det vill säga det pris som entreprenörerna faktiskt betalar). Ett alternativ är att entreprenören kan lösa ut aktierna när bolaget fortfarande inte har nått ett allt för högt marknadsvärde, exempelvis när endast affärsplan och förstudier är gjorda. På så sätt förblir skillnaden mellan marknadsvärdet och lösenpriset betydligt mindre än om företagets marknadsvärde är väsentligt mycket högre än lösenpriset, och entreprenörerna gör därmed en lägre vinst som måste förmånsbeskattas. Dock så kan det i detta fall tillkomma problematik med vad som är det egentliga marknadsvärdet är och en värdering kan bli aktuell av företaget. 60

61 En potentiell kalkyl över hur lösningen med optioner skulle se ut är ganska lätt i det fallet då entreprenören betalar det insatta värdet för aktierna i efterskott. Om entreprenörerna betalar 40 tkr i efterskott så måste företaget öka med 0 % i värde för att man ska nå break-even. Man kan dock köra med att entreprenörerna ska betala 1 krona i lösenpris för att få sina andelar - i detta fallet blir det alltså lönebeskattning, sociala avgifter och arbetsgivareavgifter som extra kostnad på de kronor. Ett högre break-even värde är därför att vänta. Fördelarna med denna metod är att den är billig, HKR-Holding går in med den summa som krävs för att starta bolaget och säljer sen aktierna för deras ursprungliga värde. Enda sättet som HKR-Holding kan gå minus på denna affär (i fallet då entreprenören ska betala 40 tkr för sina 80 %) är om företaget går i konkurs. Om entreprenörerna inte vill fullfölja sitt kontrakt så återgår optionerna till HKR-Holding och om man gör antagandet att företaget måste ha ökat i värde för att entreprenörerna ska vara intresserade av att lösa in sina optioner så kommer inte skattekostnaden och de sociala- samt arbetsgivaravgifterna att vara högre än 100 % av vinsten. Om företaget dock går i konkurs innan det att entreprenörerna har löst ut sina aktier riskerar HKR-Holding att förlora 50 tkr per företag. En annan fördel är även de inskränkande förbehållen som kan sättas in i personaloptionerna - här kan krav sättas för att tvinga fram ett visst beteende hos entreprenörerna, så som att de måste jobba heltid med det nya företaget och att deadlines ska hållas. Dessa upphör att gälla så fort entreprenörerna har löst ut sina aktier, men fram tills den dagen kan man på ett effektivt sätt se till att entreprenörerna arbetar i rätt riktning. Nackdelarna ligger här i att entreprenörerna kan förlora en del av sina incitament för att driva företaget. De kan vara så att då de inte äger företaget ännu så har de heller ingenting som är insatt i företaget. Bland annat framkom det ju i entreprenörsprofilen att kontroll av företaget och dess aktier sågs som en väldigt viktig aspekt. Här ägs ju inte några aktier av entreprenören i förstaläget. Vidare så presenteras en teori i boken Lögn, lögn förbannad lögn och prognoser av Riple (2013) som påvisar att rationaliteten försämras när man har mindre att förlora. Exempel ges bland annat kring om man spelar blackjack med sina egna insatta pengar eller om man har tagit ut sin initiala insats och endast spelar med sin vinst. Då man har plockat ut sina pengar så känner man inte att man kan förlora längre och även om man spelar bort hela beloppet så känner man att man har gått plus minus noll. Detta trots att man när som helst kan plocka ut sina pengar och få sin vinst samt att ett rationellt tankesätt hade förstått att man förlorat lika stor summa oavsett (Riple, 2013) RSU Entreprenören får en rättighet, en så kallad unit, till ett visst antal aktier per delmål eller efter en viss period. I fallet som beskrivs ovan får entreprenörerna rättigheter till 80 % av bolagets aktier en viss period eller efter det att vissa delmål blivit uppfyllda. Även här kan man inkludera inskränkande villkor som entreprenörerna måste avklara innan de får rätt till att lösa in sina aktier. Rättigheten värderas utifrån bolagets aktiekurs och kräver full anställning och intjänande (Skatteverket, u.å.d). Inlösningen till aktier kan även ske stegvis, genom att man exempelvis ger 20 % av aktierna per år i fyra år. 61

62 Rent skattemässigt fungerar det på så sätt att beskattning sker vid den tidpunkten då andelarna konverteras till aktier och även i detta fall kan det således bli dyrt att konvertera aktierna om företaget har gått för bra (Skatteverket, u.å.d). Även här ligger break-even punkten på 0 % uppgång (om entreprenörerna betalar 40 tkr för sina andelar). Detta koncept liknar personaloptioner i väldigt stor utsträckning och samma för- och nackdelar får ses i de båda exemplen - här kan man dock dela upp andelsgivningen från företaget och på så sätt behålla entreprenörens incitament under ett bra tag, då man delar upp andelsgivningen så blir entreprenören endast ägare med små andelar i tagit - förhoppningen är att detta ska ge entreprenören en känsla av att vara ägare samtidigt som han ska ha incitament för att nå de senare delmålen likväl SAR's SAR s är en annan typ av personlig option, vilket innebär att den inte kan säljas till någon annan (Skatteverket, u.å.e). Optionen ger innehavaren även rätten att erhålla ett belopp i kontanter som motsvarar marknadsvärdet på den underliggande aktien, minskat med det fastställda lösenpriset (Skatteverket, u.å.e). De ovan nämnda inskränkande villkoren samt optionens löptid är valfria även för denna option. Skillnaden mot personaloptioner är att entreprenörerna efter intjänandeperioden alltså får välja mellan aktier och kontanter. Det här kan fungera som en bra sållningsprocess de som inte är intresserade av att fortsätta i bolaget avtackas med motsvarande belopp. Den kontanta betalningen kan även ge en motivationshöjande effekt, eftersom att entreprenörerna inte går lottlösa oavsett hur det går för företaget. Rent skattemässigt klassas förmånen som en del av entreprenörens tjänsteinkomst (precis som tidigare nämnda lösningar) och denne förmånsbeskattas vid det faktiska utnyttjandet samt även vid den tidpunkt som det är möjligt att utnyttja den. Här ligger dock break-even punkten på 0 % uppgång, men det är även så att om det slår fel så är förlusten 90 tkr istället för 50 tkr då entreprenörerna har rätt att få 40 tkr för sina andelar Konvertibler En konvertibel är en typ av skuldebrev utgivet av ett företag som kan konverteras till aktier i företaget till en förutbestämd kurs (Bolagsverket, 2012c). Konverteringen kan oftast ske efter ett förutbestämt datum, till exempel efter tre år. Konvertibler löper med lägre ränta än vanliga förlagsbevis då detta kompenseras med chansen att aktien stiger till ett värde över den förutbestämda konverteringskursen. Risken är lägre än vid rena aktieköp, då innehavaren av konvertibeln, förutsatt att företaget inte går i konkurs, oftast får tillbaka det nominella beloppet om det inte skulle vara lönsamt att konvertera. Vid en eventuell konkurs har konvertibelägare företräde (förmånsrätt) framför aktieägare, men inte framför ägare av vanliga obligationer (Barklund & Rubil, 2012). Detta skulle således fungera annorlunda än de tre alternativen som nyss nämndes. Med konvertibler skulle entreprenörerna stå som ägare till hela företaget och dessutom låna 62

63 pengarna från HKR-Holding, detta skulle därför inte påverka någon tjänstebeskattning. Beskattningen skulle istället komma i det senare skedet då HKR-Holding konverterar sitt skuldebrev till antingen aktier värda mer än köpeskillingen eller pengarna tillbaka. Ett stort problem är dock att företaget kommer bli skuldbelastat direkt i början. Även om man skriver att konvertibeln skulle ge HKR-Holding rätt att konvertera aktier så att de innehar ett 20 % aktieägarinnehav så skulle detta vara en direkt belastning på balansräkningen direkt i början av företagets grund. Vidare ser det även ut att vara svårt att ta sig runt det regelverk som menar på att ett företag inte kan besluta om konvertibler innan det att det är registerat konvertiblerna skulle därför troligen vara tvungna att belasta entreprenörerna personligen, vilket troligtvis skulle vara svårt att motivera och incitamentet skulle därför till stor del försvinna (Bolagsverket, 2012c). Trots att konvertibler ser väldigt svårt ut för KON-TIKI-modellen så ges en kalkyl över hur konvertibler skulle se ut ur ett finansieringsperspektiv, där räntan ges till 10 %. En potentiell kalkyl 49 över denna lösningen skulle därför kunna se ut enligt följande: Tabell 4.6 Kostnadsberäkning för konvertibler Kapital Inledande lån Finansiella intäkter (10% per år i 3 år) Finansiella utgifter (30% per år i 3 år) 4500 Saldo finansiella poster Totalt För att gå break-even enligt denna modellen under tre års tid ser formeln ut enligt följande: (0 = (5000*3-1500*3) + X*0,2). Där X således är kronor. Break-even för företaget med en finansiering med konvertibler ligger således på kronor eller 395%. Företaget måste alltså här nästan fyrdubbla sitt värde för att HKR-Holding ska kunna få tillbaka sitt insatta belopp, detta inkluderat den ränta som kan utkrävas från företaget. Även om det är betydligt mer än i fallet med optionerna så får det ses som ett relativt nåbart mål. Problemet kvarstår dock när konvertiblerna ska bokföras hos den nybildade företaget. Här kan det om inte mer kapital införs i bolaget bli dags för en kontrollbalansräkning (om det överhuvudtaget är möjligt att belasta företaget på detta sätt). Konvertibler är överlag populära hos många investerare - i stor omfattning tack vare den relativt lilla risken som investeraren behöver ta. Genom att låna ut pengarna och dessutom få ränta för besväret så minskar risken. I slutet kan sen HKR-Holding välja mellan att gå in i ett företag som har gjort vinst och som man bedömer kommer fortsätta med detta eller få tillbaka sitt insatta belopp. En eventuell risk föreligger således endast om företaget går dåligt, men 49 Observera att uträkningen endast är en uppskattning på vad kostnaden ungefär kommer att ligga på. 63

64 effekten som Riple (2013) tidigare talade om är förminskad, om inte den höga skuldsättningsgraden potentiellt sänker incitamentsgraden igen Ge som gåva Om man inte använder något hjälpverktyg alls, utan helt enkelt ger företaget till entreprenörerna så kommer det i normalfallet att ses som en gåva och gåvor är skattepliktiga om de ges från företag till privatpersoner i de allra flesta fallen. (Bokföringstips, 2015). Vidare så beskrivs följande av Skatteverket Tidpunkten för beskattning och beräkning av förmånens storlek är vid förvärvet av aktien/värdepappret och förmånen beskattas i inkomstslaget tjänst. Förmånsvärdet är skillnaden mellan aktiens marknadsvärde vid förvärvet och vad du har betalat. När du säljer aktien får du, förutom vad du betalat för aktien, även använda det beskattade förmånsvärdet som anskaffningsutgift vid kapitalberäkningen. Skatteverket (u.å.f) Vidare innebär detta en totalkostnad 50 för HKR-Holding liknande följande modell: Tabell 4.7 Kostnadsberäkning för ge som gåva För att gå break-even enligt denna modellen under tre års tid så måste företaget öka sitt värde med 851 % till kronor ((0 = ,2*X); där X således är kronor). Fördelarna som finns med att ge bort de 80% till entreprenörerna är enkelheten i att överföra aktierna - vidare så ingår man i ett fullständigt partnerskap med entreprenörerna. Entreprenörerna kommer även att ha ett något större incitament - då företaget de facto är deras till 80% redan från början. Exakt hur upplägget ser ut och kommer se ut är redan bestämt och färdigställt. Vidare kan aktieägaravtal styra upp de olika regler och bestämmelser som ska återfinnas i företaget Alternativ KON-TIKI lösning Kapital Inledande lön (80% av AB1) Inkomstskatt på lön (57142,86*0,3=17142,86) Bruttolön Arb.avg och soc.avg (57142,86*0,3142=17954,29) Total personalkostnad för HKR-Holding Övriga kostnader för HKR-Holding (20% av AB1) Totalt En variant som man hade kunnat göra istället för den som återfinns i KON-TIKI, alternativt en variant som man hade kunnat göra parallellt med den som återfinns i KON-TIKI hade kunnat vara att HKR-Holding går in i ett senare skede av finansieringen. Detta hade således 50 Observera att uträkningen endast är en uppskattning på vad kostnaden ungefär kommer att ligga på. 64

65 fungerat på ett liknande sätt som på det sättet som HKR-Holding jobbar på idag - det hade även varit på mer kommersiella grunder än det som återfinns i den ursprungliga KON-TIKI konceptet. Den stora skillnaden gentemot ett helt sedvanligt finansieringskoncept hade varit att affärsidéerna hade kommit från det överskott av affärsidéer som återfinns på Krinova och därefter skulle företaget genomgå en specifik finansieringsprocess som bland annat inkluderar att HKR-Holding tar över 20 % av det nystartade företaget.. Konceptet hade startat på HKR i ett samarbete med Krinova, HKR-Innovation, Futurum CC och HKR-Holding. I en liknande tillställning som den som görs när ToY-challenge drar igång så hade detta istället handlat om att olika lag skulle visa att de är de mest lämpade för att förverkliga den affärsidé som tävlingen skulle handla om. Så efter att de olika grupperna hade suttit och lagt fram en affärsstrategi och ett innovativt tillvägagångssätt med finansieringsanalysering och övriga krav som man tycker är lämpliga så kommer ett lag att utses som vinnare. Vinnarna blir alltså det lag som man tror har den största möjligheten att driva affärsidén vidare till ett kommersiellt företag. Detta lag kommer sedan att slussas vidare till både HKR-Holding och Futurm CC som gemensamt går in med aktiekapitalet i bolaget. Därefter fortsätter processen vidare till HKR- Innovation och än mer pengar tillägnas entreprenörernas företag. Efter detta stadie hade företaget blivit placerat på Krinova och där fått än mer vägledning av affärsrådgivarna. Om företaget i detta skede är i behov av än mer finansiering så återfinns HKR-Holding som en partner och kan således med lätthet gå in med mer pengar i sitt bolag om det påvisar potential. Det nya konceptet blir möjligt eftersom man riktar sig till högskolan vilket möjliggör att HKR-innovation går in med kapitalet från IKS. Vidare så ingår det i tävlingen att HKR- Holding ska gå med som partner och att man ska sitta gratis på Krinova i tre månader - detta för att öka möjligheterna för företaget samt göra konceptet lönsamt för HKR-Holding. En lämplkig affärsidé väljs ut bland de affärsidéerna som finns på Krinova. Marknadsföring görs på HKR - bland både forskare och studenter. Forskare och studenter bilar lag och tävlar om affärsidén. Vinnaren blir sponsrad HKR- Holding och Futurum CC för att starta ett AB. HKR-Innovation går sen in med ytterligare pengar i bolaget. Företaget placeras nu i Inkubatorn på Krinova och påbörjar sin affärsstrategi. Vid eventuella nyemissioner ligger HKR-Holding som en partner och blir den första finansiären. Figur 4.1 Processförlopp för en alternativ KON-TIKI lösning Detta är således ett tillvägagångssätt som hade kunnat komplettera alternativt ersätta den ursprungliga KON-TIKI-modellen om finansieringslösningarna påvisar att för lite incitament återges till HKR-Holding samt entreprenörerna. 65

66 Att studenter på högskolan dessutom beskriver bristen av en affärsidé som en relativt stor anledning till att man inte startar företag (4,44) så hade detta mycket väl kunnat öka antalet intressenter från högskolan som hade velat starta ett företag, speciellt om HKR-Innovation och övriga intressenter hade kunnat ställa sig bakom konceptet. 4.4 Ägandeskydd Det finns några olika ägandeskydd som bör vidtagas i KON-TIKI-modellen. Aktieägaravtal, samtyckesförbehåll, förköpsförbehåll och hembudsförbehåll är metoder som kan användas när ett långsiktigt samarbete ska inledas i ett företag (alltomjuridik, 2014). Med hjälp av aktieägaravtal kan man vid överlåtelsen sätta flera förbehåll kring äganderätten, exempel på relevanta förbehåll är enligt alltomjuridik (2014) bland annat följande: Konkurrens: Förhindra att en ägare använder summan av sålda aktier till att starta en ny konkurrerande verksamhet Bodelning: Förhindrar att aktierna kan överföras på en ägares make vid en framtida bodelning på grund av äktenskapsskillnad Upphörande av anställning: Förhindra att en ägare behåller sina aktier i bolaget trotts att han av olika anledningar inte deltar i bolagets verksamhet längre Vinstutdelning: Att i förhand bestämma hur eventuell vinst ska behandlas - om den ska återinvesteras eller om den får lov att ges ut till de olika ägarna En framtida exit: Vad som gäller i samtliga fall när en exit sker, ska hembud, inlösen eller förköp återfinnas Således kan HKR-Holding och övriga eventuella ägare öka sin trygghet i att företagets samtliga ägare jobbar mot samma mål samt att äganderätten alltid kommer att återfinnas inom den ursprungliga gruppen - om det inte fattas ett beslut om att en annan, ny ägare ska få lov att gå in i företaget. 4.5 KON-TIKI i sin helhet Sammanfattningsvis kan således säga att HKR-Holding i den bolagsform de innehar idag (holdingbolag) är väl skyddade gentemot konkurser i koncernen. Vidare kan man således säga att det finns olika lösningar som man kan använda, men där samtliga har för- och nackdelar och där ingen metod i sig är bättre än den andra ur samtligas perspektiv. Men genom att använda personaloptioner på något sätt kan möjligheten återfinnas att på ett billigt sätt ge över företaget till entreprenörerna. Entreprenörerna kan endast köpa in sig i företaget med en vinst, så länge som företaget har gått upp i värde. Låter man dock detta gå för långt, att entreprenörerna väntar för länge med att köpa in sig i företaget, kan kostnaden i skatt och övriga avgifter bli väldigt hög, detta i säg innebär en högre beskattning än vad som hade skett om konceptet hade beskattats i beskattningsgruppen kapital istället. Att se över möjligheterna att använda en kombination mellan de tre nämnda optionslösningarna skrivna ovan hade således varit av stort värde. Genom att både använda möjligheten enligt SAR och 66

67 ge kontanter till entreprenören om denna väljer detta (således för att sålla bort de entreprenörer som inte är villiga att ge det lilla extra). Samt att man möjliggör delbetalningar såsom RSU menar att man kan göra för att ge än mer incitament och göra entreprenörerna till partners redan i tidiga skeden av företagets utveckling. Om man sen inväntar ett väldigt avgörande beslut, så som ett patentbeslut eller liknande, så hade det för gruppens bästa (entreprenörerna och HKR-Holding ihop) varit mer gynnsamt om optionen gjordes innan den stora värdeökningen. Detta då beskattningsgruppen ligger tjänst. Även en alternativ plan återgavs i ovanstående kapitel, detta kom fram först och främst på grund av att ingen av de finansieringslösningar som vi hittade i det förstnämnda KON-TIKIkonceptet gav speciellt stora incitament för båda parterna - vi letade då efter större incitamentsgivande lösningar med den kunskap vi hade inom området finansiering. Genom att ta hjälp av ett outnyttjat HKR-Innovation och ett än mer outnyttjat Futurum CC kan en väsentligt större summa pengar komma i rullning, de kommer även att stimulera de väldigt bra affärsidéer som återfinns på Krinova och som projektet syftade till skulle komma ut i verkligenheten. Att HKR-Innovation samt Futurum CC är outnyttjade går att utläsa från dels Torben Olsson samt Jörgen Borgström som båda menar på att det återfinns kapital inom de båda organisationerna om det bara hade funnits företag som sökt efter pengarna. Även statistik från BTH Innovation och Anders Nilsson, som är verksamhetsansvarig på BTH Innovation, menar på att HKR ligger efter i sina innovationsstöd, Torben Olsson menar på att cirka två stöd ges ut per år medan Anders Nilsson skulle vilja påstå att stycken innovationsstöd ges ut per år hos honom. Vidare genomfördes en undersökning för att se huruvida HKR-Innovation och Krinova var känt på högskolan, när man frågade eleverna som gick på skolan var resultatet dock nedslående. För att få igång det kapital som återfinns i HKR-Innovation borde därför en större marknadsföringskampanj dra igång - detta för att få upp antalet ansökning. Men om man väljer att dra igång den alternativa KON-TIKI-lösningen så hade denna i sig fungerat som en marknadsföring för organisationerna. I övrigt för att se vilka aspekter som studenterna tyckte var viktigast kring; vad som är viktigast om de ska ingå i ett KON-TIKI-team, varför de inte vill starta ett företag, vad de behöver hjälp med kring företagande samt varför de vill jobba parallellt med skolan så hänvisas det till bilaga tabellerna 3.2, 4.3, 4.4 samt 4.5, vilka återfinns i rapporten ovan. 67

68 Referenser ABL 2005:551 Aktiebolagslag. Hämtad från Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Aktiebolagslag _sfs / Aftonbladet (2013). De tjänar mest i din kommun. Hämtad från Aktiebolagstjänst. (u.å.a). Skillnaden mellan publika och privata aktiebolag. Hämtad från Aktiebolagstjänst. (u.å.b). Stiftelser. Hämtad från Aktieskolan. (2009). Ägarföretag. Hämtad från Aktiespararna. (2012). Värdebolag Så Känner Du Igen Dem. Hämtad från Magazine/Artiklar/Arkiv/Vardebolag---sa-kanner-du-igen-dem/ Aktietorget. (2015). AT Index. Hämtad från Alltomjuridik. (2014). Inget aktiebolag utan aktieägaravtal. Hämtad från ALMI. (u.å.). Lättläst om ALMI. Hämtad från Almi/Lattlast-om-Almi/ Andersson, J. (2015). Finansiering av tidiga bolag. u.o. Bank24.nu. (2015). Jämför Företagslån. Hämtad från Barklund, K. & Rubil, G. (2012). Renässans för konvertibler och andra räntebärande instrument. Hämtad från brosydnarke/borskronika/tidigare-borskronikor/renassans-for-konvertibleroch-andra-rantebarande-instrument/ Billevo. (2013). Om Billevo. Hämtad från Blomquist, A. & Lundberg, F. (2014). Nya regler för ALI-förvaltare. u.o. 68

69 Bokföringstips. (2015). Bokföra gåvor till anställda och gåva till anställd (bokföring med exempel). Hämtad från Bolagsverket. (2012a). Privata aktiebolag. Hämtad från Bolagsverket. (2012b). Vad är en Ekonomisk Förening Hämtad från Bolagsverket. (2012c). Konvertibler. Hämtad från onvertibler Bolagsverket. (2015). Privata aktiebolag. Hämtad från Bolagsvärden. (u.å.). Har du funderat på vilka fördelar ett Holdingbolag ger på lång sikt?. Hämtad från Broomé, A. (2013). Investeraravdraget ger lägre skatt. Hämtad från Castrataro, D. (2011). A social history of crowdfunding. Hämtad från Cervenka, A. (2013). Så Tillåts Megabankerna Mörka Sina Risker. Hämtat från Compriser. (2015). Jämför Sparräntor och Sparkonton. Hämtad från Corpia. (2015). Om Oss. Hämtad från: Crowdcube. (2014). Om Crowdcube. Hämtad från Dagens Industri. (2015). Svenska Index. Hämtad från Dehling, S. (2013). Crowdfunding: A Multifaced Phenomenon. Hämtad från 69

70 Ekonomifakta. (2014). Blekinge län. Hämtad från Elmoznino-Laufer, M., Svensson, L.,Wennberg, K. & Berglund, H. (2013). Affärsängelnätverk och investeringar. u.o. FAR. (2013). Ny lag för förvaltare av alternativa investeringsfonder. Hämtad från Fogelström, K., Andersson, J. & Alvek, A. (2014). Finansiering av små och medelstora tillväxtföretag i Skåne. u.o. Fogelström, K. & Nilsson, C. (2013). Änglar i Skåne: En lönsam affär. Hämtad från Sk%C3%A5ne-en-l%C3%B6nsam-aff%C3%A4r-brief.pdf Fundcurve. (2014). Om Fundcurve. Hämtad från Fundedbyme. (2015). What is FundedByMe. Hämtad från Fölster, S. & Snellman, V. (2013). Svenskarnas sviktande vilja att investera i nya företag. Hämtad från erial/rapporters/svenskars-sviktandeviljapdf_ html/binary/svenskars%20sviktande%20vilja.pdf Företagarna. (2013). Investeraravdrag. Hämtad från Gage, D. (2012). The Venture Capital Secret: 3 Out of 4 Start-Ups Fail. Hämtad frånhttp:// GOV.UK. (2015). Welcome to GOV.UK. Hämtad från Howard Partners. (2007). Study of the Role of Intermediaries in Support of Innovation. u.o. Hugo, K. (2014). Småbolagsfonder utklassade börsen Hämtad från: Indiegogo. (2015). How It Works. Hämtad från 70

71 Investdor. (2015a). How It Works. Hämtad från Investdor. (2015b). How It Works After the Round. Hämtad från Investopedia. (2015). Crowdfunding. Hämtad från Johansson, D. Palmberg, J. & Bornhäll, A. (2013). Riskkapitalförsörjning i små och medelstora företag: utbud eller efterfrågan?. Stockholm: Svenskt Näringsliv Johansson, F. (2012). Moderbolagets ansvar för dotterbolags skulder: Varför finns det ingen lagstiftning om ansvarsgenombrott i Sverige?. Hämtad från eoid= Just In Time Management. (u.å.). The 7 stages of business life cycle. Hämtad från Kelleher, C. J. & MacCormack, J. J. (2004). Internal rate of return: A cautionary tale. Hämtad från _cautionary_tale Kessling, M. (u.å.) Om Almi Invest. Hämtad från Invest/Om-Almi-Invest/ Kickstarter. (2015). What is Kickstarter. Hämtad från Koller, T., Goedhart, M. H. & Wessels, D. (2010). Valuation: measuring and managing the value of companies. (5. ed.) Hoboken, N.J.: Wiley Lagorio-Chafkin, C. (2010). How to Structure an Earn-out. Hämtad från Lahti, H. (u.å.). Uppdragsbeskrivning ToY 4. u.o. LAIF 2013:561 Lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Hämtad från Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag om-forvaltare-a_sfs /?bet=2013:561 Lavin, K. (2013). Holdingbolag: Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB). Hämtad från 71

72 Lidén, E. (2014). Så startar du fondbolag. Hämtad från Lodin, S. (2015). Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. D. 1. (15., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur Långuide.se. (2015). Låna Pengar: En Guide. Hämtad från Morningstar. (2015). Sverigefonder. Hämtad från ear_5&ascdesc=desc Myers, S. C. & Majluf, N. S. (1984). Corporate Financing and investment decisions when firms have information that investors do not have. Journal of Financial Economics. 13(1), Nasdaq. (2015). Obligationer Sverige.Hämtad från ARE_002_RTL Nordea. (2015). Vårt Fondutbud. Hämtad från Nordström, C. (u.å.). Innovationslån: för innovationsprojekt i ett tidigt skede. Hämtad från Norén, A. (2013). Ekonomipristagare dömer ut svenskars fondsparande. Hämtad från Ohlson, J. A. (1980). Financial ratios and the probabilistic prediction of bankruptcy. Journal of accounting research, 18(1), Petersson, J. (2014). Nya Fondspararfavoriten Pressas av Räntan. Hämtad från Pink-Harper, S. A. (2015). Educational Attainment: An Examination of Its Impact on Regional Economic Growth. Economic Development Quarterly. 29(2), Piper, B. (2009). Sökes: Kapitalstarka kvinnor som änglar... Hämtad från Region Skåne. (2015). Det skånska innovationssystemet. Hämtad från 72

73 Riksbanken. (2005). Riskkapitalbolagen i Sverige. Hämtad från /FS_05_1_artikel1.pdf Riksgälden. (2013). Investerarskyddet och fondsparande. Hämtad från Riksrevisionen. (2014). Statens Insatser för Riskkapitalförsörjning I Det Senaste Laget (RIR 2014:1). Stockholm: Riksrevisionen Riple, A. (2013). Lögn, förbannad lögn & prognoser: en bok om finansmarknadens självbedrägerier. Stockholm: Norstedt SCB. (2010). Kommuner rangordnas efter störst andel miljonärer 2007 (nettoförmögenhet). Hämtad från / SCB. (2014). Befolkningens Utbildning Efter Kommun SCB (Sveriges Officiella Statistik) SISP. (u.å.). Guide till såddinvesteringsverksamhet: Projekt Svenskt Tillväxtsådd. u.o. Skatteverket. (u.å.a). Investeraravdrag. Hämtad från: c2d94ba38b.html Skatteverket. (u.å.b). Stiftelser. Hämtad från: ff1f html Skatteverket. (u.å.c). Personaloptioner. Hämtad från: ogram/personaloptioner.4.69ef368911e1304a html Skatteverket. (u.å.d). Restricted Stock Units - RSU. Hämtad från: ogram/rsu.4.69ef368911e1304a html Skatteverket. (u.å.e). SARs Stock Appreciation Rights. Hämtad från: employees/doyouparticipateinastockincentiveplan/sarsstockappreciationrights. 4.58a f85df4dce html 73

74 Skatteverket. (u.å.f). Aktier. Hämtad från: ogram/aktier.4.69ef368911e1304a html Slättö Förvaltning. (u.å.). Professionell investerare. Hämtad från: Strandberg, J. (2013). Hög realavkastning på börsen de senaste 24 åren. Hämtad från Studdard, N. L. (2006). The effectivness of entrepreneurial firms knowledge acquisition from a business incubator. International Entrepreneurial and Management Journal. 2(2), SVCA. (2013). SVCA:s Årsrapport Hämtad från SVCA. (2015). Om Private Equity. Hämtad från Swedbank Robur. (2015). Fondtorget. Hämtad från Söderblom, A. (2012). The current state of the venture capital industry. Örebro: Eklunds tryckeri Söderblom, A. & Samuelsson, M. (2014). Sources of capital for innovative startup firms: An empirical study of the Swedish situation. Örebro: Örebro Universitet Tillväxtanalys. (2013a). Riskkapitalstatistik 2013: Venture Capital - Investeringar i Svenska Portföljbolag. ( ). stersund Myndigheten För Tillväxtpolitiska tvärderingar och Analyser. Tillväxtanalys. (2013b). - r efter start. (2013:01). Östersund: Tillväxtanalys. Toborrow. (2015a). Låna Ut Pengar. Hämtad från Toborrow. (2015b). Aktuella Budgivningar. Hämtad från Trustbuddy. (2014). Om Trustbuddy. Hämtad från 74

75 Tykvová, T. (2007). What do economists tell us about venture capital contracts?. u.o.: Blackwell Publishing Ltd Ängman, T. (2013. Laif is Life. Hämtad från: 75

76 Bilagor Bilaga 1 Intervjuguide INTRO PERSON Berätta om dig själv. Hur gammal du är? Vad har du för bakgrund? Vilken utbildning? Var kommer du ifrån? Med mera. INTRO FÖRETAG Berätta om ditt företag och dess syfte och mål, vilken produkt eller tjänst ni erbjuder och i vilken bransch. Även hur marknad ser ut och era framtidsutsikter. Varför startade du företaget? Just inom detta? Kan du ge en kort beskrivning av företagets utveckling från idé till där ni är idag? Vilken fas skulle du säga att ditt företag befinner sig i just nu? Exempelvis idé, sådd, lansering, etablering? RESPONDENTENS FRÄMSTA PROBLEM Vilka är de främsta utmaningar som du och ditt företag har mött på vägen? Har det funnits några problem inom brist av kapital, nätverk eller kunskap? Vad är er största utmaning just NU? Finns det några problem inom brist av kapital, nätverk eller kunskap? LÖSNING PÅ PROBLEM Hur löser eller löste ni utmaningarna? FINANSIERING Hur har tillgången på kapital varit under de olika faserna? Var har kapitalet kommit ifrån och var det en optimal lösning? Fördelar och nackdelar med den finansieringen? Har ni någon koll på hur mycket ni ungefär har investerat i företaget under de olika faserna (exklusive tid, det vill säga i rent kapital). Vad anser du är det viktigaste för dig och ditt företag när det kommer till kapitalet (är det exempelvis viktigt att bibehålla ägarkontrollen, att räntan är låg, hur återbetalningstiden ser ut eller är det någonting annat?). Har detta skiftat någonting mellan de olika faserna? MOTIVATION Vad vill ni uppnå med ert företag? Är det att växa och bli så stora som ni bara kan eller finns det andra värden som ni värderar? KRINOVA Varför kom ni till Krinova och på vilket sätt har Krinova hjälpt er? Hade ni varit mer intresserade att låna pengar från Krinova eller någon med anknytning med Krinova än andra eventuella alternativ? ÖVRIGT Några egna tankar eller idéer som har dykt upp? 76 SYFTE MED FRÅGORNA Frågorna ställs så att vi ska kunna lära känna respondenten och dess företag, få en uppfattning om vilka de är, bryta isen och få dem att öppna upp sig mer etcetera. Vi vill kunna få en överblick av vilka de är och hur vägen till där de är idag har varit. Denna information kan även vara grund för en eventuell kategorisering av respondenterna. Just fasen av företaget känns extra viktig då olika företag i olika faser kräver olika typer av finansiering och denna kan skilja sig åt rätt så mycket. Öppna frågor där respondenten får säga sitt utifrån sina egna erfareneheter. Om inte problem kring kapital, nätverk eller kunskap dyker upp under den inledande frågan, så ställs frågan mer rakt ut kring om där har funnits problem kring någon av de tre nämnda faktorerna. Viktigt att få respondensens synpunkt på kapital, nätverk samt stöd, råd och kunskap, för att få en uppfattning av dess betyelse för unga företag. Pengar är inte allt och det finns många faktorer som bidrar till att skapa framgångsrika företag i denna regionen. Pudelns kärna med pilotstudien och hela projektet. Här är tanken att vi verkligen ska få en blick kring vilken volym och i exakt vilket stadie som finansiering behövs. Här ställs frågorna till viss del för att ta reda på huruvida motivationen handlar om att tjäna kapital och att växa? Detta kan sen eventuellt komma att jämföras med investerarnas svar. Se efter var Krinova är i bilden och hur respondenten känner inför att eventuellt ha Krinova i en finansieringsroll. För att se om respondenten har några egna sista tankar.

77 Bilaga 2 Entreprenörstabell KATEGORI SVAR NAMN / FÖRETAG 12 företag (9 män, 3 kvinnor) ÅLDER / BOR Mellan (genomsnitt ~36 år). De flesta bor i Kristianstad (5), 2 bor i Malmö, 1 i Hässleholm, 1 i Grevlunda, 1 Hörby, 1 Åhus. ÅLDER FTG Mellan 0,5-10 år (genomsnitt~3 år) BAKGRUND 9 är svenskar (2 med internationell erfarenhet), 3 är invandrare (Polen, Holland, Brasilien), som har bott i Sverige 2, hade en tidigare erfarenhet av att driva ett företag. 2 startade ett företag precis efter utbildningen. UTBILDNING 10 har universitetsutbildning (2 har två magistrar, 1 har doktorerat). Industridesign, biologi (molekulär biologi/marinbiolog) (2), företagsekonomi/ekonomi (2), civilingenjörsvetenskap (3), spelutveckling, kommunikationshantering, internationell förvaltning, reklammarknadsföring, mat- och måltidskunskap BRANSCH IT, webb, livsmedel (4), reklambranschen, 3D bilder, grafisk design, spel till mobiler och datorer (2), sociala mediatjänster, måltidspedagogik MARKNAD Internationell (4), nationell (8) PRODUKT / TJÄNST Digitala spel (3), vattenbruksproduktion, ekologiska livsmedelsprodukter (3), 3D bilder, konsultation (uppfinningar och problemlösning; en service inom marknadsföring), webbtjänst (biljettförsäljningen), ryggsäck bärsystemet FAS Sådd (3), uppstart (6), lansering (2), expansion (1) KAPITALINTENSIVT Ja (7), Nej (5), SYFTE MED FTG Tjäna pengar (3), frihet (4), miljön/påverkan/förändra (3), utveckla sina idéer, såg marknadsmöjlighet (3), prova något nytt 77

78 VARFÖR ÄR NI PÅ KRINOVA? För lokalens skull (3), nätverk (5), att bolla sina idéer med, få tips från, kunskap och rådgivning/affärsutveckling (3), bra stämning, bra kvalitet på service, större finansieringsmöjligheter (2) UTMANINGAR FÖRR OCH NU Svår bransch; en dålig region med dålig entreprenörsanda (i Kristianstadregionen), att komma igång med sitt företag/utvecklingen/driva företag/växa organsikt (4); för mycket perfektionistisk (att stanna och säga "this is good enough") (2); Försäljningen/tjäna pengar (5); marknadsföring (hitta nya kunder) (2); brist på erfarenhet/kunskap (2); kostnadseffektivitet; partnerskap/nätverk (3); disciplin; att hitta duktig personal; logistik; kapital (3); tillstånd; likviditet; bokföring HUR LÖSTES PROBLEMEN Fick leta upp information själv (2); fokuserade mer på sälj och saker som genererar inkomster (2); samarbetet med coacher på inkubatorn (affärsplan, BMC). FRAMTIDSPLANER Växa (4); vara lönsam (2); ny marknad; etablera sig (3). FINANSIERINGEN Har aldrig sökt kapital; (2); finansierats av egna pengar (7); i behov av ytterligare investeringar/ska behöva i framtiden (6); inte stora problem med att finansiering; är inte intresserad av att lämna ifrån sig ägarandelar/inte affärsänglar dock (5); bidrag från komvux; mest viktigt för lönerna; har pratat med Connect/ ansökt om finansiering (3); innovationslån (ska ansöka; fick lån) (2); bank finansierad (2); fick innovationsstöd ( ) (1); bidrag från Livsmedelsakademi (Eu pengar - 1,5 mkr) (1); Almi microlån kr (1); IKS accelartionsstödet (1) INTRESSANT MED ETT "TBK" I KRINOVAS REGI? Skulle vara intressant att få tag i pengar genom Krinova (2); kunskapshjälpen och nätverket är viktigare/vore bra om man kan kombinera det med kunskap och stöd, till exempel för bokföring, redovisning och dokumentation (5); det är en fördel att vara i inkubatorn när man söker efter finansiering/bättre legitimitet (2); inkubator som ett nav; spelar ingen roll (genom Krinova eller nej) (3); ÖVRIGT Även mindre summor kan göra mycket för företag; sponsring av företag - liknande den som finns inom sport och idrott; någonting som Connects Språngbräda. 78

79 Bilaga 3 Översikt över finansieringsaktörer Källa: Anpassning av diagram av Johan Olsén, Almi och Mats Jacobson, Bizz 2.0. Hämtad från Fogelström, Andersson och Alvek (2014). 79

80 Bilaga 4 Statliga stiftelser och bolag med riskkapitalverksamhet Källa: Riksrevisionen (2014) 80

81 Bilaga 5 SWOT Regionalt Tillväxtkapitalbolag (RTB AB) 81