Attityder till entreprenörskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Attityder till entreprenörskap"

Transkript

1 Utvärderingsrapporter 2012:06 Regional utveckling Attityder till entreprenörskap Insatser för att främja positiva attityder till entreprenörskap bland barn och ungdomar i Västra Götaland. Analysen är genomförd av Kontigo AB.

2 VGR Attityder till entreprenörskap 2 (72) Kontigo AB

3 Förord Västra Götalandsregionen medfinansierar ett stort antal projekt och verksamheter som syftar till att främja en hållbar regional utveckling. Samtliga projekt och verksamheter som medfinansieras av Västra Götalandsregionen följs upp genom regelmässig och kontinuerlig insamling av information som gör det möjligt att se hur verksamheten utvecklas. Mer djupgående utvärderingar görs av program samt av flera verksamheter och projekt varje år. Västra Götalandsregionen satsar målmedvetet på att fler ska starta företag i Västra Götaland. En del av detta är att att medfinansiera satsningar som avser att skapa positiva attityder till att starta och driva företag. Det kan handla om att öka intresset för entreprenörskap och stimula till nyfikenhet och upptäckarlust. De insatser som ingår i utvärderingen är Ung företagssamhet, Drivhus, Framtidsfrön och projektet Emax. I rapportens analysdel berörs även andra satsningar där Västra Götalandsregionen inte direkt är med och finansierar som till exempel STEPS (Strategiskt entreprenörskap i skolan) som leds och koordineras av Skaraborgs kommunalförbund och berör hela länet. Syftet med analysen och utvärderingen är att få kunskap som ska ligga till grund för en kommande strategi för Västra Götalandsregionens satsningar inom aktuellt område. Några av de styrkor som utvärderarna lyfter fram är att det återfinns insatser i hela utbildningssystemet och att att det finns en medvetenhet och vilja kring behovet av samverkan mellan aktörer. Svagheter är bland annat att styrning och målstrukturer kan utvecklas och att det finns få aktörer/insatser för unga som lämnat skolan. Utvärderingen har genomförts av Jonas Hugosson, Isabelle Zupanc, Moa Almerud och Peter Kempinsky. Västra Götalandsregionens kontaktperson är Monica Emanuelsson. Göteborg 27 augusti 2012 Mats Granér Chef Analys och uppföljning Västra Götalandsregionen

4

5 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Syfte och uppdrag Genomförande och metod... 8 Desk Research... 8 Intervjuer Entreprenörskap några utgångspunkter Vad innebär entreprenörskap i skolan? Att mäta attityder till entreprenörskap Särskilda insatser för att främja attityder till entreprenörskap Framtidsfrön Ung Företagsamhet Emax Drivhus Sammanfattande kommentarer Resultat och måluppfyllelse Regionalt sammanhang Utfall och måluppfyllelse Framtidsfrön Ung Företagsamhet Drivhuset Emax Kommentarer till resultatuppföljningen Diskussion kring resultat och effekter Vilken typ av resultat och effekter? Kopplingen till regionens övergripande mål Aktörskartläggning Regionala och delregionala offentliga aktörer Västra Götalandsregionen Kommunalförbunden Science centers Kommuner Ideella aktörer och insatser Privata aktörer... 46

6 5.5 Övriga offentliga aktörer och insatser Summerande aktörsanalys Målgrupp och inriktning Jämställdhet och mångfald Delregionala skillnader och likheter Företagande eller entreprenöriellt lärande? Tidigare kartläggningar Västra Götalandsregionens roll Finansiär och kravställare Samordnare Kunskapsspridare Stöd till utbildningsaktörer Slutsatser och rekommendationer SWOT-analys Rekommendationer inför det fortsatta arbetet Bilaga 1: Intervjupersoner...69 VGR Attityder till entreprenörskap 6 (72) Kontigo AB

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Västra Götalandsregionen har, som en del i en strategisk satsning på att fler ska starta företag i regionen, medfinansierat satsningar som avser att skapa positiva attityder till entreprenörskap. Aktiviteterna har t.ex. handlat om att öka intresset för entreprenörskap och att stimulera till nyfikenhet och upptäckarlust. Under de senaste tre åren har Västra Götalandsregionen bland annat medfinansierat följande insatser inom området; Ung företagsamhet (UF). Drivhus, Framtidsfrön, KEPS (Kontinuerliga Entreprenöriella Processer i Skolan), samt Emax Sverige Utöver dessa initiativ finns i regionen också andra aktörer och projekt på temat som Västra Götalandsregionen antingen medfinansierar eller stödjer genom representation i styrgrupp eller liknande. Ett exempel på det senare är projektet STEPS (Strategiskt entreprenörskap i skolan) som leds och koordineras av Skaraborgs kommunalförbund och berör hela länet. 1.2 Syfte och uppdrag Uppdraget består av två delar., Dels en utvärderingsdel med fokus på de satsningar som har fått finansiering av Västra Götalandsregionen. I utvärderingsdelen ingår följande satsningar/aktörer: Drivhuset Ung Företagsamhet Framtidsfrön Emax Dels en analys-/kartläggningsdel, som omfattar en deskriptiv del med fokus på de olika aktörer och satsningar som arbetar för att främja positiva attityder till entreprenörskap som genomförs i Västra Götaland. Kartläggningen summeras i en analys för att få en helhetsbild av arbetet för att främja positiva attityder till entreprenörskap i regionen. Uppdraget syftar till att få kunskap som ska ligga till grund för en kommande strategi för Västra Götalandsregionens satsningar inom området attityder till entreprenörskap. Underlaget ska ge rekommendationer inför framtida insatser inom det aktuella området och riktar sig primärt till regionutvecklingsnämnden och -sekretariatet. Följande frågeställningar ska behandlas: Vilka satsningar pågår i Västra Götaland inom området? Saknas insatser på specifika områden där det finns ett behov (geografiskt såväl som funktionellt/tematiskt)? Denna del inkluderar även insatser där Västra Götalandsregionen inte är med och finansierar. VGR Attityder till entreprenörskap 7 (72) Kontigo AB

8 Hur förhåller sig satsningens insatser till målen i Västra Götalandsregionens vision, tillväxtprogram och budget? Svarar de upp mot behoven? Vilka utmaningar och vilka möjligheter finns? Vilken roll har Västra Götalandsregionen i de olika insatserna och hur kan den utvecklas? Hur ser insatsernas koppling till Västra Götalandsregionens ambitioner inom området ut? Har de satsningar Västra Götalandsregionen gjort inom angivet område varit de mest optimala? Har de genomförda satsningarna som Västra Götalandsregionen medfinansierat uppnått sina uppsatta mål? Hur är insatserna organiserade och vilket arbetssätt har de? Vilka resultat och effekter har satsningarna lett till? Satsningarna redovisas och belyses utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, vilket dels innebär att det kommer att framgå hur insatserna arbetar med dessa perspektiv samt att uppgifter som kan fördelas på kvinnor respektive män inom såväl resultat som i verksamheterna redovisas. 1.3 Genomförande och metod Uppdraget har genomförts från årsskiftet 2011/2012 fram till och med april månad 2012 och har i huvudsak bestått av följande delar: Desk Research Underlag i form av ansökningshandlingar och rapporter för projekt har studerats (t.ex. Emax och Framtidsfrön), liksom regionutvecklingsnämndens beslut rörande finansiering av de villkorade verksamheterna (Drivhus, Ung Företagsamhet). Detta material har tillhandahållits av uppdragsgivaren. Dokumenten har utgjort ett viktigt underlag för att utvärdera dessa insatser. Utöver detta har material om andra relevanta satsningar och aktörer i länet samlats in och använts i arbetet för att ge en bild av det övergripande utbudet av insatser som pågår och har pågått inom området. Däribland de kartläggningar och analyser av aktörerna i det regionala innovationssystemet och av arbetet med att främja positiva attityder till entreprenörskap som genomförts i regionen 2006, 2007 samt Styrdokument och policys med koppling till regionens generella tillväxt- och entreprenörskapsfrämjande arbete har också använts i utvärderingen. Intervjuer Totalt har 32 telefonintervjuer genomförts med aktörer och nyckelpersoner som arbetar med att främja attityder till entreprenörskap i regionen samt nyckelpersoner på kommunal och delregional nivå med ansvar för dessa frågor. 1 Dels har personer med anknytning till de fyra satsningar/aktörer som utvärderats intervjuats. Utöver dessa personer har ett urval av kommun- och skolrepresentanter intervjuats, liksom nyckelpersoner på kommunalförbunden och högskolorna och 1 Se bilaga 1 för en förteckning över intervjupersonerna VGR Attityder till entreprenörskap 8 (72) Kontigo AB

9 universiteten i länet. Två personer på Tillväxtverket och Skolverket har också intervjuats. Intervjuerna har fokuserat på den verksamhet respektive aktör bedriver med relevans för att främja positiva attityder till entreprenörskap, samt på en fokuserad serie frågor kring det arbete som görs i regionen mer övergripande där även Västra Götalandsregionens roll inom området diskuterats. VGR Attityder till entreprenörskap 9 (72) Kontigo AB

10 2 Entreprenörskap några utgångspunkter 2.1 Vad innebär entreprenörskap i skolan? Då vår studie syftar till att undersöka hur regionens aktörer arbetar idag med att främja attityder till entreprenörskap, samt hur man framöver skulle kunna arbeta med dessa frågor för bästa effekt, vill vi inleda med att definiera vad som menas med entreprenörskap, och då särskilt för målgruppen unga. Det finns en mängd olika definitioner av entreprenörskap som är mer eller mindre breda. I vissa fall tycks entreprenörskap användas som synonymt med företagande, men används även ofta i en bredare tolkning. Tillväxtverket använder sig exempelvis av en relativt bred definition som gör gällande att: entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. När det gäller entreprenörskap i skolan (som är en viktig del i arbetet med att förändra attityder till entreprenörskap hos målgruppen barn och unga) har regeringen i en nationell strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet fattat beslut om insatser som stödjer utvecklingen av entreprenörskap inom skola och högskola. Åtgärderna ska syfta till att stimulera entreprenörskap i utbildningen på alla nivåer. Skolverket fick 2009 i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan. I Skolverkets uppdrag från regeringen att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan presenteras två olika synsätt på entreprenörskap: 1. Utbildning i entreprenörskap kan innefatta specifika kunskaper som krävs för att starta och driva ett företag. 2. Utbildning i entreprenörskap kan också innebära att utveckla och stimulera generella kompetenser som att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer till handling. Dessa synsätt eller tolkningar av begreppet entreprenörskap stämmer väl överens med EU-kommissionens expertgrupp för utbildning för entreprenörskaps definition av vad entreprenörskap i utbildningssystemet bör innehålla. Den första definitionen av begreppet entreprenörskap är smalare än den andra och avgränsas till att ge elever de verktyg och den kunskap som krävs för att de ska kunna starta och driva ett eget företag, att få fler att se eget företagande som ett fullgott alternativ till att vara anställd samt ge ungdomarna de verktyg som krävs att starta företag. VGR Attityder till entreprenörskap 10 (72) Kontigo AB

11 Den andra tolkningen utgör en bredare definition. Det handlar här snarare om att stimulera det så kallade entreprenöriella lärandet och förse individer med en entreprenöriell kompetens som gör dem mer företagsamma och bättre rustade för att ta egna initiativ, oavsett framtida yrkesval eller anställningsform. Båda tolkningarna har dock en koppling till regional tillväxt, det första genom att nya företag startar som bidrar till tillväxten och den andra genom att driftiga individer främjas som kan bidra till att öka innovationskraften, oavsett om de är anställda inom privat eller offentlig sektor eller driver egna företag. Kontigo kan konstatera att det finns risk för en begreppsförvirring vad gäller entreprenörskap, då de ovan nämnda tolkningarna har något olika syften. I vår kartläggning och utvärdering kommer vi därför att använda oss av de två olika tolkningarna av begreppet entreprenörskap som ett ramverk för att undersöka hur olika aktörer i regionen ser på entreprenörskap och för hur de arbetar med främjande av positiva attityder till entreprenörskap i regionen idag. 2.2 Att mäta attityder till entreprenörskap Denna studie syftar, utöver att kartlägga initiativ för att främja positiva attityder till entreprenörskap, även till att undersöka resultat och effekter av dessa. Det kan därför inledningsvis vara av intresse att undersöka vad som brukar hänvisas till när man talar om attityder till entreprenörskap. Vad innebär egentligen positiva attityder till entreprenörskap och vad är det som ska mätas? Som vi har sett i ovanstående stycke finns det olika definitioner av entreprenörskap, en bredare där entreprenörskap snarare är ett förhållningssätt och en smalare definition där entreprenörskap i stort sett är synonymt med företagande. Ett flertal olika undersökningar har genomförts med syftet att undersöka just attityder till entreprenörskap. Generellt har dessa dock främst mätt inställningen och intresset för eget företagande. Detta är exempelvis fallet vad gäller undersökningen Entreprenörskapsbarometern som dåvarande Nutek genomförde sammanlagt sex gånger mellan åren 2003 och Entreprenörskapsbarometern utvecklades för att undersöka vilka attityder till företagande som finns i Sverige och hur attityderna förändrades över tid. Det har även gjorts liknande regionala undersökningar för att visa på attityder till entreprenörskap/företagande, så som Region Skånes Entreprenörskapsbarometer för Skåne 2006 och Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland Även i andra undersökningar, såsom Drivhusets nationella undersökning Attityd07 och Drivhuset Skaraborgs nyare undersökning som bygger på denna, Attityd11, undersöks studenters inställning till företagande mer specifikt. Frågorna handlar här om attityder bland studenter att starta och driva företag, inte om att utveckla idéer inom redan existerande organisationer eller företag. Den internationella undersökningen Global Entrepreneurship Monitor (GEM) kartlägger attityder, aktiviteter och ambitioner hos individer i 59 länder runtom i världen. VGR Attityder till entreprenörskap 11 (72) Kontigo AB

12 Några av de mått som används för att mäta attityder till entreprenörskap är andel av respondenter som anser att entreprenörskap (som synonymt med företagande) är ett bra karriärval, andel som instämmer med påståendet att man ofta hör om framgångsrikt entreprenörskap i landets media samt andel av befolkningen som instämmer med att framgångsrikt entreprenörskap ger hög status och uppskattning i landet. När det gäller attityder till entreprenörskap och i mätningar av dessa tycks alltså definitionen av entreprenörskap i regel smalnas av till att gälla främst attityder till eget företagande och mätbara förändringar i attityder till entreprenörskap blir synonymt med förändringar i attityder till eget företagande. Vi har inte kunnat finna några tydliga exempel på undersökningar som mäter entreprenörskap som förhållningssätt eller entreprenöriell förmåga i en bredare bemärkelse. Kontigo har dock i denna studie för avsikt att undersöka genomförda insatsers inverkan på attityder till entreprenörskap, kopplat både till den smalare och till den bredare tolkningen av entreprenörskap. VGR Attityder till entreprenörskap 12 (72) Kontigo AB

13 3 Särskilda insatser för att främja attityder till entreprenörskap I detta avsnitt presenteras de insatser på temat attityder till entreprenörskap som Västra Götalandsregionen är med och finansierar. Det är också dessa insatser som ingår i resultatutvärderingen i nästföljande kapitel. 3.1 Framtidsfrön Syfte och mål: Framtidsfrön syftar till att ge barn och ungdomar bättre förutsättningar att möta arbetslivets krav, samtidigt som stärkt regional utveckling och internationell konkurrenskraft gynnas. Föreningen arbetar för att introducera företagsamt lärande i skolan, samtidigt som också det omgivande samhället utnyttjas som kunskapsbank. Tanken är att uppmuntra och utveckla barns entreprenöriella förmågor. Detta ses inte endast som kopplat till att starta och driva företag, utan i ett vidare sammanhang av lust att lära, initiativtagande, självförtroende och kreativitet. Framtidsfrön är en relativt ny organisation i Västra Götaland och har därför satt upp mål som till stor del handlar om att sprida verksamheten och att bygga upp nätverk för skolorna i medlemskommunerna. Målsättningen är att varje medlemskommun ska ha ett sådant nätverk. Även det antal företag som samverkar med skolorna är en indikator. Relaterat till verksamheten räknas deltagare i entreprenörsfrämjande aktiviteter, vilket i första hand innebär utbildningar och möten med rektorer, pedagoger samt studie- och yrkesvägledare. Verksamheten startade år 2008 med en pilotsatsning i Göteborgsregionen, med målet att Skapa kännedom om föreningen och dess verksamhet. Fyra kommuner från GR-regionen och minst en skola per kommun skulle då erbjudas ett pilotår med konceptet. Verksamheten har därefter successivt utvidgats inom Västra Götalandsregionen och även till Halland. Även i den ordinarie verksamheten som startade 2009 formuleras målen främst i termer av geografisk spridning och kvantifierbart organisatoriskt deltagande, snarare än i kvalitativa mått på värdeskapande hos slutmålgruppen. De huvudsakliga indikatorerna är antal deltagande kommuner och skolor, antal personer som deltar i entreprenörskapsfrämjande och attitydförändrande aktiviteter, antal nyskapande nätverk samt antal företag som samarbetar med grundskolorna. I Framtidsfröns kartläggning av aktörer som arbetar med entreprenörskap i skolan 2010 anges verksamhetens geografiska spridning i Västsverige omfatta följande kommuner: Alingsås, Borås, Göteborg (SDN Centrum, SDN Askim- Frölunda- Högsbo), Kungsbacka, Munkedal, Mölndal, Partille, Stenungsund och Varberg. Dessutom ytterligare enstaka skolor. Målgrupp: Relaterat till verksamhetens syfte är den slutliga målgruppen eleverna, men insatserna riktar sig i första hand till skolledare, pedagoger och annan skolpersonal på förskola och grundskola. Dessa utbildas och stöttas för att implementera konceptet i sin undervisning, det är de som genom höjd kompetens och nya resurser ska genomföra förändringarna inom skolans ramar. VGR Attityder till entreprenörskap 13 (72) Kontigo AB

14 Arbetssätt: Framtidsfröns verksamhet inkluderar fortbildningar, nätverksträffar, en interaktiv kunskapsbank samt sex egenutvecklade startverktyg som i första hand riktar sig till pedagogerna. Dessa fungerar som stöd för att utveckla det praktiska entreprenörskapsarbetet i klassrummet inom ramen för den ordinarie undervisningen. Skolorna uppmuntras att arbeta tematiskt med skola/arbetslivskontakter, träna på att driva företag, producera egna radioprogram, arrangera utställningar och finna egna lösningar på utmaningar som efterfrågas från närsamhället. Organisation: Verksamheten i Västra Götaland är uppbyggd kring ett regionalt kansli hos GR-Utbildning i Göteborg, med två heltidsanställda verksamhetsledare och extra personal vid arbetstoppar. Upplägget innebär att insatsen är särskilt knutet till kommunförbundet och dess nätverk, men då verksamheten främst bygger på ett fåtal kompetenshöjande insatser och tillhandahållande av färdiga koncept ses detta inte som ett hinder för att verka i övriga regiondelar. Styrelsemöten hålls regelbundet för feedback och strategisk inriktning. Framtidsfröns verksamhet pågår löpande och har en långsiktigt uppbyggande ansats, men har under den aktuella tidsperioden organiserats utifrån årsvisa projekt. Under 2009 kallades verksamheten Företagsamma barn och pedagoger i Västra Götaland, år 2010 följde Entreprenörskap i grundskolan och år 2011 Framtidens entreprenörer i skolan Finansiering: kommer huvudsakligen från offentliga aktörer, men också till viss del från privata företag, organisationer och stiftelser. Från offentligt håll är Västra Götalandsregionen största enskilda finansiär, även Skolverket, medlemskommuner och skolor samt GR Utbildning bidrar. Västra Götaland finansierade under verksamheten med kr per år, detta i form av projektstöd. Total finansiering uppgick under samma tidsperiod till kr för 2009, kr för 2010 och för Ung Företagsamhet Syfte och mål: UF syftar till att låta gymnasieelever lära sig om och få erfarenhet av eget företagande, under reglerade former och med stöd av skolundervisningen. Deltagandet är frivilligt och bygger på ett uppsökande informationsarbete med bred omfattning. Extra fokus läggs på yrkesutbildningar, som anses ha särskilt goda möjligheter att utnyttja kompetensen. Organisationens nationella vision är att samtliga elever ska erbjudas att driva s.k. UF-företag under sin gymnasietid. På kort sikt och inom Västra Götalandsregionen är målen kopplade till verksamhets- och deltagarrelaterade indikatorer som hur stor andel av skolorna och eleverna man når, samt hur stor andel av de deltagande eleverna som får intyg. Målgrupp: Verksamheten riktar sig huvudsakligen till elever på gymnasienivå. De nås direkt genom inspirationsbesök i klasser, kick-off med blivande UF-elever och på en årlig mässa där UF-företagen ställer ut och det lokala näringslivet, allmänhet samt skolor deltar. Slutmålgruppen nås dock också indirekt, genom aktiviteter som riktar sig mot lärare och skolpersonal: Grund- och fortsättningskurser om UF-företagande, samt ekonomikurser, årlig lärarkick-off och konferenser samt i Västra Götaland sär- VGR Attityder till entreprenörskap 14 (72) Kontigo AB

15 skilda Västgruppsträffar i syfte att öka kvalitet och samarbete i regiongemensamma projekt. Arbetssätt: UF:s verksamhet bygger på att eleverna under ett år får driva ett s.k. UF-företag och sälja verkliga varor och tjänster. Tanken är att eleverna ska gå igenom ett företags hela livscykel, inklusive start, drift och avveckling. I detta ingår moment som att ta fram en affärsidé, genomföra marknadsundersökningar och skaffa startkapital. Till varje företag knyts även en rådgivare från det lokala näringslivet. Varje moment ska godkännas utifrån UF:s bedömningsgrund och de elever som klarar av året får ett intyg. Organisation: UF i Västra Götaland är uppbyggt kring de fyra regionerna Göteborg, Älvsborg, Fyrbodal och Skaraborg, där respektive kontor ansvarar för huvuddelen av de aktiviteter som genomförs där. Viss samordning finns dock, inte minst kring lärarutbildningarna. I Västra Götaland är kontoren också sammanlänkade i och med gemensam administration av anslagsförfarandet. Föreningen är även verksam i Halland. Utöver den löpande ordinarie verksamheten drivs även särskilda tidsbegränsade projekt. Ett exempel med anknytning till arbetet med att främja attityder till entreprenörskap är projektet Se ut! Samarbete för Entreprenörskap i utbildningen ( ) som pågått under den aktuella tidsperioden. Finansiering: Verksamheten finansieras till övervägande del av offentliga aktörer, där Västra Götalandsregionen är den enskilt största. Övriga inkluderar Skolverket, Ungdomsstyrelsen, Business region Göteborg, Fyrbodals kommunalförbund, Göteborg&Co, samtliga kommuner i Göteborg, Fyrbodal och Skaraborg samt kommuner i Älvsborg. Därutöver tillkommer privat finansiering från företagarorganisationer, stiftelser och regionala partners. Verksamhetsbidraget från Västra Götalandsregionen uppgick under perioden till kr per år, totalt erhöll verksamheten finansiering motsvarande kr för 2009, kr för 2010 och uppskattades erhålla kr för 2011(planerad finansieringsbild för 2011). Dessutom finansierades projektet Se ut! Samarbete för entreprenörskap i utbildningen med från Västra Götalandsregionen och totalt med kr. 3.3 Emax Syfte och mål: E-max är ett evenemang som genomförs varje år med deltagare som väljs ut från hela landet. Tanken är att lyfta upp individer som visat särskilt driv och företagsamhet, att uppmärksamma deras prestationer och uppmuntra dem att satsa vidare på entreprenörskap. E-max syftar till att erbjuda unga entreprenörer såväl inspiration som nätverk och kunskap. Målgrupp: Evenemanget vänder sig till unga i åldern år, med tanken att tiden omkring och just efter gymnasiet för många innebär viktiga vägval och en möjlighet att fullt ut satsa på entreprenörskap. Nominering till evenemanget sker av lärare, VGR Attityder till entreprenörskap 15 (72) Kontigo AB

16 genom att skriva egen ansökan till regionkontoren, eller via andra initiativ som har samarbetsavtal med E-max. Arbetssätt: Evenemanget genomförs årligen i Örebro och pågår i fyra dagar. I programmet blandas föreläsningar, workshops och andra aktiviteter med en databaserad affärsstimulering som löper som en röd tråd genom hela evenemanget. Att skapa relationer och nätverk ses som en central del i verksamheten, en viktig byggsten för att deltagarna ska fortsätta sitt engagemang också efter att evenemanget avslutats. Evenemanget byggs upp utifrån en tanke att sätta ribban högt och hålla hög kvalitet på såväl aktiviteter som nöjesinslag, t.ex. med en stor invigning och avslutningsmiddag med prisutdelning. Deltagarna ska på så sätt både belönas for vad de åstadkommit och motiveras att fortsätta och satsa vidare. Organisation: E-max ägs och drivs av Startcentrum, som hör till Nyföretagarcentrum i Örebro. Evenemanget drivs med personal från startcentrum, men också av ett stort antal volontärer som varit deltagare tidigare år. Samarbete kring rekryteringen av deltagare sker med ett flertal regionala partners och andra organisationer som kan använda E-max som komplement till sin verksamhet. En viktig samarbetspartner är t.ex. UF. Finansiering: Evenemangets finansiering kommer från fyra typer av intressenter. Nationella aktörer som bidrar är Tillväxtverket, Näringsdepartementet och tidvis Skolverket. De regioner som tecknar partnerskap och får skicka deltagare däribland Västra Götalandsregionen - bidrar också som finansiärer, liksom näringslivsaktörer som deltar i genomförandet. Dessutom bidrar Örebroregionen med finansiering utöver andra regionala partners, med hänvisning till den exponering och marknadsföring som evenemanget ger. Evenemanget erhöll under 2011 finansiering om totalt kr, varav kr kom från Västra Götalandsregionen. Under de två föregående åren uppgick finansieringen till totalt kr, varav Västra Götalandsregionen stod för sammanlagt Drivhus Syfte och mål: Stiftelsen Drivhusets verksamhet syftar till att stimulera entreprenörskap och företagande bland studenter och studentföretagare inom alla utbildningsområden. Organisationen verkar för att inspirera och motivera studenter att starta företag samt att erbjuda stöd för att underlätta denna process. Verksamhetens mål är i hög grad kopplade till genomförda aktiviteter, främst antal personer som tagit del av rådgivning. Drivhusen mäter även antal idéer, d.v.s. affärskoncept, som vidareutvecklats inom respektive inkubator eller liknande. Resultatmål, kopplade både direkt till konkreta utvecklingsinsatser och mer indirekt till inspirationsarbetet, formuleras främst i form av antal nya företag som startats med Drivhusets hjälp. Målgrupp: Målgruppen för verksamheten är studenter på de högskolor som finns representerade lokalt, i anslutning till respektive kontor. Undantaget är Drivhuset Skaraborg som har studenter på flera lärosäten i delregionen som målgrupp. VGR Attityder till entreprenörskap 16 (72) Kontigo AB

17 Arbetssätt: Kärnverksamheten baseras på ett nationellt omfattande koncept, som sedan kompletteras med olika lokala projekt och samarbeten. I den ordinarie verksamheten ingår olika konkreta stödverksamheter, främst i form av vägledning, utbildning och möjlighet att hyra arbetsplatser. Kopplat till attityder till entreprenörskap genomförs insatser som inspirationsseminarier, event och tävlingar. Organisation: I Västra Götalandsregionen finns Drivhus på fyra platser: Göteborg, Trollhättan (Drivhuset Väst), Borås och Skövde. Dessa arbetar främst lokalt inom respektive regiondel och knutet till de stora lärosäten som finns där. Drivhuset i Skövde (Drivhuset Skaraborg) startades 2009 med ett treårigt projektanslag för uppstart och etablering. Detta kontor beskrivs i projektansökan arbeta i ett större geografiskt område än de övriga tre, dvs. hela Skaraborg i motsats till fokus på en stad.. Drivhusen samverkar också till viss del med varandra och framförallt med en mängd olika regionala partners. Där är inte minst det lokala näringslivet en viktig del. I Drivhusets ordinarie verksamhet ingår flera mer eller mindre integrerade delar, varav en är insatser som syftar till att främja attityder till entreprenörskap. Denna del av verksamheten är utformad på liknande sätt från kontor till kontor, däremot finns stora variationer då det gäller projektverksamhet. Kopplat till attityder till entreprenörskap har framförallt Göteborg drivit ett antal projekt under den aktuella tidsperioden. Dit kan räknas Dive under , SPIRA under (fortsättning från 2008), samt Pilotprojekt att samordna Drivhuset och Venture Cupsarbete att få fler entreprenörer i Västra Götaland under Även Väst-kontoret har drivit projekt med denna inriktning: Främst inspiramera Entreprenörskap på schemat under , men i någon mån även Drivhuset ENTER under Finansiering: Drivhusstiftelserna finansieras huvudsakligen genom verksamhetsstöd från Tillväxtverket och respektive region. Västra Götalandsregionen fattar separata beslut för respektive kontor. Dessutom tecknar varje kontor samarbetsavtal med lokala samarbetspartners och näringslivsaktörer. Borås mottog under ett årligt verksamhetsstöd från Västra Götalandsregionen motsvarande kr per år. Den totala finansieringen uppgick till kr år 2009, kr år 2010 och uppskattades till kr år 2011(planerad finansieringsbild). Göteborg mottog under verksamhetsstöd från Västra Götalandsregionen motsvarande kr per år. Relaterat till attityder till entreprenörskap utgick utöver detta från Västra Götalandsregionen följande projektstöd: - SPIRA, : kr - Dive, : kr - Pilotprojekt att samordna Drivhuset och Venture Cups arbete att få fler entreprenörer i Västra Götaland, 2011: kr. Den totala finansieringen, inklusive totalen projektmedel, uppgick år 2009 till kr, år 2010 till kr och uppskattades bli kr år 2011 (planerad finansieringsbild). VGR Attityder till entreprenörskap 17 (72) Kontigo AB

18 Skaraborgs verksamhet har ett treårigt projektanslag för perioden Under den perioden gick Västra Götalandsregionen in med finansiering om sammanlagt kr. Total finansiering uppgick till kr. Väst-kontoret mottog verksamhetsbidrag från Västra Götalandsregionen motsvarande kr under 2009, lika mycket under 2010 samt kr under Total finansiering uppgick till kr under 2009 och kr år Förväntad finansiering år 2011 var kr (planerad finansieringsbild). Projektmedel utgick till: - inspiramera, : kr från Västra Götalandsregionen och totalt kr. - Drivhuset ENTER, 2010: kr från Västra Götalandsregionen(Programmet främja kvinnors företagande) och totalt Sammanfattande kommentarer De projekt och insatser som finansieras av Västra Götalandsregionen utgår framförallt från ett företagandeperspektiv på entreprenörskap. Framtidsfrön är det enda undantaget med tydligt fokus på entreprenörskap som förhållningssätt. Verksamheten bedrivs i de flesta fall utifrån en fastlagd verksamhetsgrund med årligen förnyade anslag. Därutöver förekommer också en hel del projektverksamhet, som utgör en något större andel av Västra Götalandsregionens utbetalningar. Detta förhållande illustreras i tabell 1 nedan: VGR Attityder till entreprenörskap 18 (72) Kontigo AB

19 Tabell 1. Västra Götalandsregionens finansiering kopplat till attityder till entreprenörskap (Verksamhetsbidrag/projektmedel). Aktör/insats Verksamhet Projekt Drivhuset Borås Drivhuset Göteborg Drivhuset Väst Drivhuset Skaraborg Ung Företagsamhet Framtidsfrön Emax Totalt VGR Attityder till entreprenörskap 19 (72) Kontigo AB

20 4 Resultat och måluppfyllelse 4.1 Regionalt sammanhang För att få en bättre förståelse för hur insatser för att främja positiva attityder till entreprenörskap hänger samman med de övergripande strategiska mål som finns för regionens utveckling ges här en kort beskrivning av det regionala sammanhanget. Strategidokumentet Vision Västra Götaland har fem fokusområden varav ett är Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Som ett viktigt inslag lyfts inom detta fokusområde ett positivt klimat för entreprenörskap och nyföretagande fram. Ett livskraftigt och hållbart näringsliv innebär enligt visionen även ett näringsliv präglat av utvecklingskraft och nyskapande och förmåga att ta fram nya produkter och tjänster som kan konkurrera på en global marknad, och som är attraktivt för investeringar - både nationellt och internationellt. Målet för Tillväxtprogram för Västra Götaland är att Västra Götaland ska vara en attraktiv och väl sammanhållen internationellt konkurrenskraftig region. Inom tillväxtprogrammets programområden riktas insatserna för att nå ett antal målbilder som har relevans över hela regionen. En utgångspunkt för det regionala tillväxtprogrammet är att ett samhälle där alla invånares inneboende förmåga och kreativitet tas till vara utgör basen för en stark utveckling av regionen och dess företag i framtiden. Entreprenörskap, kreativa och delaktiga invånare anses bli allt mer avgörande i framtiden. Ett programområde inom tillväxtprogrammet är vidare att stimulera nyskapande och en målbild för detta programområde är att skapa aktiva, kreativa och delaktiga invånare. För att uppnå denna målbild lyfts i tillväxtprogrammet att ett fortsatt systematiskt arbete med entreprenörskap genom hela utbildningssystemet och i yrkeslivet är nödvändigt. Utvecklingen ska mätas via nyföretagandets förändring samt genom mätningar av ungdomars attityder till företagsamhet. Som vi kan se lyfter både Vision Västra Götaland och det regionala tillväxtprogrammet fram både nyföretagande, och ungdomars attityder till företagande mer specifikt och en ökad kreativitet och företagsamhet och förmåga till nyskapande bland regionens befolkning som viktiga komponenter för att skapa en konkurrenskraftig region. De flesta aktörer som intervjuats inom ramen av kartläggningen och utvärderingen och som erhåller finansiering från Västra Götalandsregionen för att påverka attityder till entreprenörskap framhåller själva att de har en tydlig koppling till Västra Götalandsregionens strategier och mål. Det handlar här främst om att de genom sin verksamhet bidrar till att det startas fler företag i regionen, men även genom att de arbe- VGR Attityder till entreprenörskap 20 (72) Kontigo AB

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

FramtidsFrö i Halland 2013-2015

FramtidsFrö i Halland 2013-2015 01054 1(4) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Uc/Regional Samverkan 2013-07-19 RS130134 Rutger Herlin, Utvecklingsledare Skola/Utbildning 070-570 44 43 Regionstyrelsen FramtidsFrö i Halland 2013-2015

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Ung Företagsamhet Fyrbodal 1 TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS Organisationen Ung Företagsamhet är beroende av att man tror på vår idé. Idén om att unga människor kan

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Vad är FramtidsFrön? Ideell förening, ägd av medlemmarna. Startades i Linköping 2002 med Länsstyrelsen, LO och Svenskt Näringsliv i ryggen

Vad är FramtidsFrön? Ideell förening, ägd av medlemmarna. Startades i Linköping 2002 med Länsstyrelsen, LO och Svenskt Näringsliv i ryggen Vad är FramtidsFrön? Ideell förening, ägd av medlemmarna Startades i Linköping 2002 med Länsstyrelsen, LO och Svenskt Näringsliv i ryggen Systerorganisation i Göteborg 2007 med hjälp av VGR, GR och BRG

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Ung Företagsamhet. Rådgivarguide

Ung Företagsamhet. Rådgivarguide Ung Företagsamhet Rådgivarguide Vår idé är ett lock på drinken med hål för sugrör. Ursprunget är att en av våra kompisar blev drogad på krogen, vilket är ett problem idag. Själva idén med locket och designen

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Entreprenörskap. i skolan

Entreprenörskap. i skolan Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i Skolan Entreprenör -en som gör! Entreprenörskap i skolan En del av Skånes entreprenörskapsprogram Kommunförbundet Skåne, 2008 Skola och Entreprenörskap Bakgrund

Läs mer

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Historik Etableringen i Sverige Tre drivande personer och ett antal lyckliga sammanträffanden gjorde att Ung

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Rådgivarguide 2013-2014

Rådgivarguide 2013-2014 Rådgivarguide 2013-2014 Jag får vässa mig själv när jag ger av mina erfarenhet samtidigt som jag får en insikt i hur unga människor tänker och resonerar. Året som Rådgivare Vi vill börja med att tacka

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Återrapportering av slutredovisade projekt Projekten har slutredovisats under september-oktober 2014

Återrapportering av slutredovisade projekt Projekten har slutredovisats under september-oktober 2014 Analys och uppföljning Återrapportering av slutredovisade projekt Projekten har slutredovisats under september-oktober 2014 Sammanställning av förväntat utfall och utfall av de projekt som har slutredovisats

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige

Vi skapar tillväxt i Västsverige Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två tillväxtprocesser

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Livskraftigt näringsliv

Livskraftigt näringsliv 1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Kunskap ger kunder. Mentorskapsprogram för företagarkvinnor. QVIM - Kvinnor vill mer!

Kunskap ger kunder. Mentorskapsprogram för företagarkvinnor. QVIM - Kvinnor vill mer! Kunskap ger kunder Nätverket Företagsamma Kvinnor erbjuder Dig som är företagarkvinna (såväl medlemmar som icke medlemmar) utbildning i sälj-, analys- och informationsmetoder samt enskild rådgivning för

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Samhällsvetenskapsprogrammet

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Samhällsvetenskapsprogrammet ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE inom Samhällsvetenskapsprogrammet 2 UF ger eleverna en känsla av att lyckas, att tro på sig själva. Kristina Troèng, UF-lärare Tullängsskolan Introduktion Det är vår förhoppning

Läs mer

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och Filmfakta Ämne: Arbetsliv, Företagsekonomi, Entreprenörskp Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: Fem filmer x ca. 15 = totalt ca. 80 minuter Svenskt tal Producent: Medieinstitutet i samarbete med Kunskapsmedia

Läs mer

Projektplan 2010-04 - 27 Företagsutveckling genom coachinsatser i nya och befintliga företag

Projektplan 2010-04 - 27 Företagsutveckling genom coachinsatser i nya och befintliga företag Projektplan 2010-04 - 27 Företagsutveckling genom coachinsatser i nya och befintliga företag Fyrbodals fordonskommuner - Omställningsprojektet Innehåll 1. Information om projektet... 2 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Engagemang för naturvetenskap och teknik

Engagemang för naturvetenskap och teknik Rapport 2010:3 Engagemang för naturvetenskap och teknik fördjupad kunskap om svenska initiativ som syftar till att öka barns och ungdomars intresse för ämnena Förord I början av 2010 genomförde Novus på

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT GÅ!

EXPEDITION FRAMÅT GÅ! EXPEDITION FRAMÅT Hej företagare! Vi har ett tillväxtprogram för just er. Programmet heter Expedition Framåt. Ja, vi vet att tillväxt kan kännas som ett ganska uttjatat ord. (En sökning på Google ger 9

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Fler kvinnor driver och utvecklar företag!

Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007 2009 för programmet Främja kvinnors företagande Drygt 86 000 personer har hittills haft nytta av programmet Främja kvinnors företagande. Programmet

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Policy. Sponsring en del av Ovanåkers kommuns marknadsföring. Uppvaktning vid framgångsrika prestationer

Policy. Sponsring en del av Ovanåkers kommuns marknadsföring. Uppvaktning vid framgångsrika prestationer 1 (4) Policy Sponsring en del av s marknadsföring Uppvaktning vid framgångsrika prestationer Antagen av kommunfullmäktige den 29 november 2010 att gälla fr.om. 1 januari 2011 Ansvarig för att dokumentet

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 1 Slutrapport 2007 12 31 Populärversion Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 2 Bakgrund Hörnstenar i visionen för Enköpings kommun är att kunna erbjuda attraktiva utbildningar samt att skapa tillväxt

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer