Utvärderingsrapport 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärderingsrapport 2013"

Transkript

1 Utvärderingsrapport 2013

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Projektbeskrivning 3 Utvärderingsmetod 5 Utvärderingsansats 5 Genomförande 7 Insamlad utvärderingsinformation 8 Enkätsvar adepter 8 Intervjuer med adepter 12 Enkätsvar mentorer 17 Intervjuer med mentorer 19 Sammanfattande analys 22

3 Inledning Framtidsutbildning AB har av Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF) erhållit uppdraget att genomföra en utvärdering av projektet Why not? Mentorskap för start av företag. Syftet med utvärderingen har, enligt uppdragsbeskrivningen, varit att synliggöra och uppmärksamma resultat och innovationer i projektet. IKF:s intentioner är sedan att sprida dessa till befintliga instanser som stödjer företag i skånska storstadsområden. Ytterligare ett mål för IKF i Malmö är att ta tillvara projektets erfarenheter för att generellt förbättra stödet till kvinnor med utländsk bakgrund som vill starta företag. Utvärderingsuppdraget har grundats i en formativ brukarutvärdering kombinerat med en resultatutvärdering. Uppdraget har således haft fokus på projektet ur ett deltagarperspektiv där både mentorer och adepter har utgjort målgruppen. Enligt offertförfrågan ska målet med utvärderingen i huvudsak vara att kartlägga upplevelser av stöd och nytta inom den del av projektet som rör programmet för mentorskap samt att kartlägga och redogöra för sociala innovationer som eventuellt uppkommit genom projektet. Föreliggande rapport baseras på genomförda utvärderingsinsatser i projektet i november och december Framtidsutbildning AB utvärderade även projektets verksamhet under år Rapportens uppbyggnad framgår av innehållsförteckningen. Beskrivningar och analyser har integrerats i den löpande texten även om utvärderarens slutsatser sammanfattas i rapportens avslutande avsnitt. Projektbeskrivning Why not? Mentorskap för start av företag är ett projekt som syftar till att utveckla stöd till kvinnor med utländsk bakgrund som vill starta företag genom att skapa samverkansformer med näringslivet. Projektet har pågått sedan 1 januari 2011 och kommer att pågå till 31 december Verksamheten drivs med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Malmö stad samt Region Skåne. Projektet har haft flera resurser och använt sig av olika metoder för att stödja deltagarna: Projektledarresurs. Enskilda möten mellan mentor och adept. Praktik på mentorsföretaget. Coachningsprogram. Introduktion i konsten att nätverka. Nätverksmöten och föreläsningar. Det finns två primära målgrupper i projektet; mentorer och adepter. Mentorer är etablerade manliga och kvinnliga företagare inom olika branscher som har rekryterats för uppgiften av projektets personal. Adepterna är kvinnor med utländsk bakgrund som har för avsikt att starta ett företag eller nyligen har startat ett företag och har antagits som deltagare i projektet. Projektet har haft ambitionen att rekrytera 25 mentorer och 25 adepter varje år vilket totalt innebär 75 mentorer och 75 adepter under projektets tre år. 3

4 Genom projektet vill IKF i Malmö utveckla ett stöd till kvinnor med utländsk bakgrund som ämnar utveckla sina företagsidéer för att starta livskraftiga företag. Genom detta finns även en ambition att bidra till minskad arbetslöshet och segregation samt ökad tillväxt i skånska storstadsområden. Projektet förutsätts skapa en arena där mentorer och adepter kan utveckla sin kompetens genom att de träffas i enskilda sammanhang och genom att adepten kan delta i mentorns nätverk. Genom att två grupper, som inte möts annars, ingår i ett sammanhang kan segregationen minskas och den tvärkulturella kompetensen kan öka, sägs det i ansökan. Som komplement till mentorskapet har projektet upphandlat en extern aktör som har tillhandahållit ett coachningsprogram för adepter som genomförts i grupp. Programmet har initialt omfattat fem träffar om vardera två timmar där deltagarna arbetat med mål, handlingsplaner och genomförandefrågor för sitt företagande. De första fem träffarna var förlagda i maj/juni 2013 och har sedan följts av två uppföljningsträffar i november/december Även nätverksaktiviteter och föreläsningar har ingått i den genom projektet erbjudna stödinsatsen till adepterna. Projektledaren har haft ansvar för rekrytering, matchning och uppföljning av adepter och mentorer samt arrangerat och samordnat gemensamma aktiviteter i projektet. I projektansökan beskrivs projektets långsiktiga mål vara: Att främja kvinnors företagande och stimulera till entreprenörskap. Att ta tillvara på och utveckla kvinnors kompetens och därigenom bidra till ökad sysselsättning, fler företag, ökad tillväxt och integration för kvinnor och män i Skåne. Öka företagandet och andelen invandrarkvinnor bland företagarna. Genom fler företag öka den inkluderande tillväxten i regionen/storstadsområdet. Skapa mötesarenor för företagare, blivande företagare och företagsrådgivare som leder till förnyelse och mångfald. Bidra till jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Bidra till samhällets arbete för en god folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. I projektansökan beskrivs även projektets kortsiktiga mål: Att en tredjedel av adepterna startar ett eget företag inom projekttiden. Att minst 70 % av de deltagande adepterna (totalt 75 adepter) genomför mentorsprogrammet. Att adepterna skaffar sig ökade kunskaper om företagande och får större inblick i vad det innebär att vara företagare i Sverige. Att adepterna har praktik eller auskultation i mentorns företag under en period på 3-4 veckor och under denna period lär sig mer om en konkret frågeställning. Att genom coachning uppmuntra adepternas drivkraft och tro på sin förmåga att sätta mål och uppnå dem. Att genom en introduktion på två halvdagar lära ut konsten att nätverka. Att genom nätverksträffar ge en bredare plattform för företagande och en fysisk arena för möten mellan adepter och mentorer där tvärkulturell kompetens kan utvecklas till gagn för samtliga deltagare i projektet. Att vid ett av nätverksmötena ha fokus på erfarenhetsutbyte mellan mentorerna inom alla IKF:s program. 4

5 Att genom en ökad tvärkulturell kompetens, visa på möjligheter till företagsutveckling, ökad produktivitet och konkurrensfördelar på dagens globala marknad. Att genom social innovation i projektet hitta förslag till förändringar i rutiner och program för att förbättra stödet till kvinnor med utländsk bakgrund som vill starta företag. Att genom en utvärdering kartlägga resultat och innovationer och därefter sprida dem till befintliga instanser till stöd för företag i de skånska storstadsområdena. Att inrätta en ungdomspraktikplats i projektets genomförandeorganisation. Under projektperioden deltar sex unga kvinnor som ungdomspraktikanter, utöver de kvinnor som deltar som adepter. Eftersom utvärderingsuppdraget är begränsat så har inte alla mål kunnat följas upp. Fokus har varit att spegla dels de samlade resultaten/effekterna och dels resultaten/effekterna av mentorskapet. Utvärderingsmetod I detta avsnitt följer en beskrivning av den utvärderingsansats som Framtidsutbildning AB arbetat utifrån i uppdraget samt en beskrivning av utvärderingens genomförande. Utvärderingsansats Utvärderingen har genomförts av konsulterna Bo Eriksson (huvudansvarig) och Lars Berg. Den övergripande teoretiska utgångspunkten i tänkandet kring att skapa struktur och förutsättningar för hög måluppfyllelse samt strukturpåverkan till gagn för berörda aktörer är den s.k. programteorin. Programteori handlar om att beskriva en tänkt orsakskedja i projektet i form av resurser, aktiviteter, utfall, resultat och effekter. En sådan arbetsprocess kan ge kunskap, en gemensam målbild, skapa dialog Verklighet mellan berörda aktörer och kan ge ett underlag för att styra och prioritera. Modellen åskådliggörs i följande modellbeskrivning: Resurser Aktiviteter Utfall Resultat Effekter Vilka resurser finns som grund för projektet? Vilka aktiviteter planeras att genomföras i projektet? Antal aktiviteter som har genomförts och planeras att genomföras. Vilka är de kortsiktiga effekterna av aktiviteterna? Vilka långsiktiga effekter av projektet förväntas att uppnås - har uppnåtts? Figur: Modell av programlogik, Molander och Ehneström

6 Tanken med programteorin är att bidra till analysen av vilka delar av det aktuella projektet som bidragit till framgång eller misslyckanden och varför dessa delar varit lyckosamma eller inte. Genom att använda en programteori är det lättare att fokusera på utvärderingen och även bestämma vilka frågor som ska besvaras och vilka data som behöver samlas in. Utvärderarna har använt programteoretiska modellen som stöd i analysarbetet i utvärderingen. Analysen i enlighet med denna modell är en femstegsoperation som del för del tillsammans bidrar till en kvalificerad utvärdering. I det första steget utarbetas programteorin, som utgör de uppfattningar om vad man vill uppnå utifrån vidtagna åtgärder samt hur man tänkt sig att med hjälp av åtgärderna kunna förverkliga dessa. I det andra steget väljs vissa länkar i programteorin ut för att undersökas och därefter sker datainsamling och analys. Sedermera jämförs undersökningsresultatet med mål och syfte. I det avslutade steget kan utvärderaren komplettera med allmänna reflektioner om orsakssambanden och styrningen. Inom ramen för den programteoretiska modellen använder vi en generell övergripande utvärderingsmodell enligt nedan beskrivning. jämför Referensram Verklighet resulterar i Utfall av jämförelse medför Behov av utveckling Syfte Mål Organisation Kommunikation Informatik Metodik Resurser Referensramen för utvärderingen av projektet utgörs av projektansökan och dess formuleringar kring syfte, mål, organisation, metodik, resurser och förväntade resultat. De grundläggande utgångspunkterna för arbetet har varit att genom inhämtande av information från berörda aktörer jämföra referensramen med hur verksamheten faktiskt har utvecklats under projektets gång och relatera detta till projektlogiken. Utvärderarnas sökfokus har således varit projektets funktionalitet i relation till syfte, mål, organisation, etcetera och verksamhetens effektivitet (gör projektet rätt saker på rätt sätt). Beskrivningar, värderingar och analyser omfattar projektets förutsättningar, projektets genomförande och projektets utfall för att ge en helhetsbild av projektverksamheten och de faktorer som påverkar den. 6

7 Ur ett resultatperspektiv har utvärderarna fokuserat på följande åtgärder: Beskriva aktiviteter och arbetsmetoder. Redovisa det faktiska resultatet i förhållande till utsatta mål. Göra en bedömning av projektets resultat. Göra en bedömning av projektets långsiktighet vad gäller hur resultaten tas om hand och förutsättningar för långsiktiga effekter. Redovisa den upplevda nyttan hos de medverkande deltagarna. Redovisa framgångsfaktorer, styrkor och svagheter. Som ovan påpekats är mentorskapet i fokus även om beskrivningar och analyser relateras till helheten i konceptet. Genomförande I enlighet med förfrågningsunderlaget har Framtidsutbildning AB genomfört utvärderingsinsatser riktade mot både mentorer och adepter bestående av enkäter samt personliga intervjuer. Två enkätformulär har utformats, ett till mentorer och ett till adepter, mot bakgrund av de mål som satts för projektet samt syftet med utvärderingen. Enskilda intervjuer har genomförts med 10 mentorer och 8 adepter i mentors-/adeptpar. Två adepter har inte velat medverka. Personliga intervjuer har även genomförts med projektledare och representant för projektägaren, Internationella Kvinnoföreningen i Malmö. Dessa intervjuer har legat till grund för utformning av frågeformulären samt för att ge utvärderarna en grundläggande och övergripande bild över projektets förutsättningar, innehåll, funktion och process utifrån programlogiken (se figur ovan). Förutom detta har även projektdokumentation utgjort en informationskälla i utvärderingsarbetet. De frågeformulär som har legat till grund för enkät- och intervjuundersökningar redovisas som bilaga 1. Utvärderingen har genomförts under en begränsad tidsperiod efter genomförda projektinsatser och har haft ett upplägg som varit koncentrerat till ett av projektets tre år (år 3 av 3) vilket innebär att utvärderingen inte har kunnat utföras i enlighet med metodik för följeforskning. Utvärderarna har således inte haft i uppdrag att följa projektet under projektprocessen och har därmed inte heller haft möjlighet att kontinuerligt återföra utvärderingsresultaten i dialog med projektet. Den utvärderingsinsats som genomfördes 2012 innefattade dock förslag till utveckling av konceptet. Undertecknade bedömer att projektägaren skulle ha haft betydande nytta av ett utvärderingsupplägg enligt metodik för följeforskning för att generera tydligare läreffekter av projektets genomförande som också skulle kunna ha lett till ytterligare utveckling av konceptet. 7

8 Insamlad utvärderingsinformation I detta avsnitt presenteras det utvärderingsunderlag som ligger till grund för utvärderarnas beskrivningar och analyser. Utvärderingsunderlaget utgörs i huvudsak av information inhämtad genom enkäter och intervjuer med mentorer och adepter som har deltagit i projektet under Enkäter har sänts till samtliga mentorer och adepter och målsättningen var att genomföra personliga intervjuer med 10 mentorer och 10 adepter i mentorspar. Av totalt 44 utsända enkäter (17 till mentorer och 27 till adepter) har 28 svar inkommit till Framtidsutbildning AB och det är således dessa som ligger till grund för följande redovisning och analys. Totalt har 13 mentorer och 15 adepter svarat på enkäten. Svarsfrekvensen för mentorerna är 76 % och för adepterna 56 %. Detta är högst tillfredsställande med tanke på att 9 adepter avbrutit sitt deltagande i projektet av olika orsaker. Bland de som valt att inte svara finns såväl personer som fortfarande är inskrivna i projektet som personer som skrivits ut ur projektet. De flesta av de som avbrutit sitt deltagande i projektet har valt att inte svara och de flesta av de som är aktuella eller har startat ett företag har svarat. En fullständig sammanställning av enkätresultaten för adepterna återfinns i bilaga 2 och för mentorerna i bilaga 3. Intervjuer har genomförts med 10 mentorer (svarsfrekvens 100 %) och 8 adepter (svarsfrekvens 80 %). Intervjusvaren sammanfattas i rapporttexten. Inledningsvis redovisas resultaten av enkät ställd till adepter. Därefter sammanfattas intervjuerna med de 8 adepter som varit tillgängliga för en intervju. 4 av de intervjuade adepterna har kommit igång med sitt företagande, 1 intervjuad adept väntar på sin f-skattsedel och är samtidigt studerande, ytterligare 1 adept jobbar på sin affärsidé men har ännu inte registrerat sitt företag och 2 personer är anställda men överväger att ta steget till företagande. I nästföljande avsnitt redovisas sedan svaren i enkät ställd till mentorer och därefter sammanfattas de 10 mentorsintervjuerna. Enkätsvar adepter Siffror som anges i detta stycke bygger på de svar som getts i enkäten. Ett problem med enkäterna till adepterna är att det saknas svar på vissa frågor. Den främsta anledningen är att vissa frågor inte känts relevanta för alla svarande p.g.a. att det endast är 9 av de 15 svarande som har använt sig av mentorn som resurs. Den procentuella fördelningen av svaren räknas därför genomgående på totalt antal svarande per fråga. Adepternas bakgrund Adepterna utgörs i hög utsträckning av unga personer. 60 % av de deltagare som har besvarat enkäten är yngre än 35 år. Samtliga adepter är kvinnor eftersom detta varit ett kriterium för att få delta. Huvuddelen av deltagarna, 73 %, är födda i ett europeiskt land och 27 % i ett utomeuropeiskt land. 60 % av adepterna har bott i Sverige 6 år eller längre tid medan övriga 40 % har bott i landet kortare tid än 6 år. Samtliga adepter har fullföljt gymnasieskola eller motsvarande. Genom kommentarer till frågan och i samband med de personliga intervjuerna framkommer det att de flesta adepterna även har högskoleutbildning. 8

9 På frågan om sysselsättning har flerval tillåtits. Av de adepter som besvarat enkäten har de flesta, 73 %, angett att de har anställning eller är i annan sysselsättning. Med annan sysselsättning anges i de allra flesta fall att man har eget företag. 27 % av de svarande uppger sig vara studerande och en lika stor andel arbetssökande. Det finns således viss överlappning mellan kategorierna. Av intervjuerna framgår t.ex. att en person har startat sitt företag parallellt med att studierna slutförs. Deltagandet i projektet De flesta adepterna har fått information om projektet genom andra kontakter med IKF, genom vänner eller tips från andra verksamheter. Målsättningen med att delta anges vara att man ville medverka för att få stöd i att bygga upp sitt företag, hjälp med att utveckla sitt nätverk och stöd i att komma igång med sitt företagande. Adepternas deltagande i olika projektaktiviteter framgår av nedan redovisat diagram. Vissa deltagare har i hög utsträckning använt sig av projektets utbud medan andra inte alls har deltagit. Deltagande i projektet Antal % Enskilda samtal/möten med min mentor 9 64 % Praktik 0 0 % Coachning 7 50 % Introduktion i konsten att nätverka 6 43 % Deltagit på ett eller flera nätverksmöten 8 57 % Annat 2 14 % Flertal (14 svarande) Som framgår av tabellen har endast 60 % av de deltagare som har besvarat enkäten valt att ta del av programmet för mentorskap. Dessutom visar intervjuerna med mentorerna att denna kontakt i flera fall inskränkt sig till ett enda möte. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att programmet för mentorskap förväntas vara det centrala i projektets erbjudande. Ingen av de svarande på enkäten säger sig ha haft praktik. I intervjuerna med adepterna nämner dock en person att hon har haft praktik hos sin mentor. Coachning och nätverksaktiviteter har engagerat så gott som lika många personer som mentorskapet. Deltagandet i aktiviteterna förefaller i hög utsträckning vara koncentrerat till en mindre grupp deltagare. 6 av de 9 adepter som har besvarat enkäten har också deltagit i coachningsutbildningen och 5 av de 9 adepterna har dessutom deltagit i nätverksträffarna. 9

10 Adepternas uppfattning om det stöd de fått 9 % 27 % 46 % 18 % I mycket hög utsträckning I hög utsträckning I liten utsträckning I mycket liten utsträckning 73 % av de svarande anger att de i hög eller mycket hög utsträckning upplever att deras deltagande i projektets aktiviteter har gett dem det stöd de behövt för att uppnå sina målsättningar. En deltagare kommenterar sitt svar på följande sätt: Projektet har betytt mycket för mig. Stärkt min tro på mig själv och min kompetens. Har även bjudit många givande möten och kontakter och möjligheten att möta andra kvinnor i samma situation. De fyra som inte har svarat på denna fråga bedöms vara personer som har avbrutit sitt deltagande eller inte har deltagit i aktiviteterna mer än vid enstaka tillfällen. 64 % av deltagarna som svarat på enkäten uppfattar att de i hög eller mycket hög utsträckning har förbättrat sina möjligheter att starta eget företag genom sitt deltagande i projektet. 27 % 27% I mycket hög utsträckning I hög utsträckning 37 % 9 % I liten utsträckning I mycket liten utsträckning 10

11 En svårighet att tolka svaren utgörs av att de svarande har befunnit sig/befinner sig i olika stadier av processen att starta eget. Ett par svarande hade redan startat sina företag innan de började delta i projektet, en del har startat upp under projekttiden medan andra har avbrutit processen eller inte hunnit starta sitt företag ännu. 78 % av de svarande upplever att de i hög eller mycket hög utsträckning har fått stöd av sin mentor i frågor som rör utvecklingen av affärsidén och det entreprenöriella tänkandet medan endast 38 % uppfattar att de i hög eller mycket hög utsträckning har fått stöd när det gäller praktiska, konkreta och faktabaserade frågor kring företagande. Detta förefaller dock i många fall ha tillgodosetts på andra sätt. 50 % av de svarande uppger att de fått sådan information genom ALMI, Coompanion och andra organisationer. En del adepter anser att de har haft lika stort behov av stöd på båda områdena medan andra tycker tvärtom. Dessa frågor har helt adekvat endast besvarats av de 9 svarande som har haft kontakt med en mentor. Endast en av de svarande uppger att hennes mentor har delat med sig av sitt nätverk till henne. 6 av 15 svarande har inte träffat sin mentor. 50 % av de svarande uppger att de i hög eller mycket hög utsträckning har haft nytta av att delta i projektet. 33 % 17 % 25 % 25 % I mycket hög utsträckning I hög utsträckning I liten utsträckning I mycket liten utsträckning 11

12 Resultat och effekter Av 13 svarande har 46 % kommit igång med sitt företagande, 38 % förbereder uppstart av sitt företag och 15 % uppger att det inte är aktuellt att starta något företag just nu. 15 % 38 % 46% Inte aktuellt med start av företag Förbereder uppstart Kommit igång företagandet Sammantaget kan konstateras att det av enkäterna framgår att två tredjedelar av de adepter som har besvarat enkäten förefaller ha deltagit aktivt i projektet och tagit del av de stödinsatser som erbjudits. De som har varit särskilt aktiva i projektet är mer nöjda med sitt deltagande än övriga och tre fjärdedelar av samtliga svarande uppfattar att de i hög eller mycket hög utsträckning har fått det stöd de behövt och därmed förbättrat sina möjligheter att starta sitt företag. De som har utnyttjat möjligheten till mentorskap är mycket nöjda med det stöd de fått av sin mentor, speciellt i frågor som rör bedömningen och utvecklingen av affärsidén. De praktiska kunskaperna kring företagandet förefaller i stor utsträckning ha inhämtats genom det generella utbud av företagsrådgivning som finns att tillgå. Coachningsprogrammet verkar ha haft stor betydelse för att skapa målinriktning i utvecklingen av det egna företaget och för att komma igång. Detta framgår också av de intervjuer som genomförts. Intervjuer med adepter Informationen i det här avsnittet bygger på en sammanställning av åtta intervjuer varav sju intervjuer har genomförts på telefon och en varit en personlig intervju. I intervjuerna framkom att flera personer bott mycket lång tid i Sverige och att de i flera fall inte identifierade sig som invandrare längre. De intervjuade är genomgående mycket resursrika personer även om deras behov och förutsättningar för att starta ett företag skiljer sig åt. Företagsidéerna Tre av intervjupersonerna har ännu inte bestämt sig för om de ska starta ett företag eller ej, en intervjuperson har registrerat företaget och ska inom kort påbörja verksamheten medan fyra av de intervjuade adepterna redan har startat upp sina verksamheter. 12

13 Ett företag är ett handelsföretag medan övriga, både startade och de som är på idéstadiet, är tjänsteföretag. Tre affärsidéer finns inom området behandling, hälsa och friskvård. Två affärsidéer har med språk att göra och handlar om översättnings- samt tolkservice. Övriga idéer rör webbaserat konstgalleri, juristbyrå samt försäljning av produkter för barn. Nuvarande sysselsättning och tidigare arbetslivserfarenhet En av de fyra som startat upp sitt företag har samtidigt en anställning i ett annat företag. De tre som inte har bestämt sig för att starta sitt företag ännu är anställda. En person slutför sina studier samtidigt som hon står i begrepp att starta upp sitt företag. En av de intervjuade är arbetssökande. Tre intervjupersoner arbetar idag enbart i sina nystartade företag. Det framgår att de intervjuade är välutbildade och har omfattande arbetslivserfarenhet. De är etablerade på arbetsmarknaden även om en person för närvarande är arbetssökande. Adepterna har utbildningar och arbetslivserfarenhet som bl.a. översättare, pedagog, konsthistoriker, samtalsterapeut, psykolog, tolk och jurist. Varför delta i Why Not? De primära anledningarna till att vilja delta i projektet har i huvudsak varit behov av kunskap och stöd för att komma igång med sitt företagande. Efterhand förefaller också andra behov ha tillkommit så som att få stöd i att bedöma hållbarheten i affärsidén, få pröva sina tankar kring hur man skulle fungera i rollen som företagare samt att få stöd i att utveckla sin affärsidé. Alla intervjupersonernas har ett intresseområde där de har fackkunskaper vilket är en viktig grund för att kunna driva ett mindre tjänsteföretag. Intervjupersonerna förefaller i första hand intresserade av att starta sitt företag för att få arbeta med att utveckla sitt företagande inom det område de har ett speciellt intresse för snarare än att skapa en möjlighet till försörjning. De som inte har startat upp är i huvudsak anställda idag och har en möjlighet att välja mellan att stanna kvar på sitt nuvarande arbete eller att skapa sin egen anställning. Forskning visar att det är lättare ekonomiskt att gå från en anställning till företagande än att gå från arbetslöshet till företagande. En anställning ger också möjlighet till en successiv övergång till eget företagande. Samtidigt kan det naturligtvis vara ett dilemma att lämna tryggheten i en anställning för att istället själv behöva skapa förutsättningarna för anställning i ett eget företag. Att starta eget företag innebär att en viss grad av mod är nödvändigt enligt flera av de intervjuade adepterna. Processen att starta ett företag upplevs också ta lång tid från det att man börjar fundera över möjligheten, slutligen fattar beslut om att starta och sedan sätter igång processen att etablera företaget. Processen innefattar flera kritiska avgöranden vilket tydliggörs i intervjuerna. En sådan kritisk punkt verkar vara att bedöma hållbarheten i affärsidén och en annan att bestämma sig för att starta. Intervjuerna indikerar att mentorerna har haft stor betydelse för att bedöma hållbarheten i idéerna och för reflektionen kring om vad som krävs av en själv som företagare. Coachningen och dialogen med deltagarna i coachningsaktiviteterna förefaller ha haft stor betydelse för att de intervjuade skulle ta steget att fatta beslut om att starta företaget. 13

14 Förväntningar på deltagandet i projektet De intervjuade har i regel haft tankar om att starta eget företag sedan en tid tillbaka och erbjudandet om att delta i projektet öppnade upp en möjlighet att göra verklighet av dessa tankar. Vissa adepter har haft en färdig affärsidé medan andra har haft en grundstruktur till en affärsidé som varit i behov av utveckling på ett eller annat vis. Adepterna har efterfrågat stöd i processen att arbeta vidare med sina respektive affärsidéer utifrån den situation de har befunnit sig i vid det aktuella tillfället. Behoven av stöd ser olika ut beroende på var i processen man befinner sig men det finns också individuella skillnader som hör samman med vad som hänt före inträdet i projektet. Projektkonceptet har innefattat flera attraktiva delar:; mentorskap, coachning och nätverkande. Tanken om att få stöd av en mentor som kan bistå med råd och tips har funnits hos flera intervjupersoner sedan tidigare. Att få del av generella råd och tips när man stöter på hinder i processen är också en vanlig anledning till att adepterna sökt sig till projektet. Att ha någon att vända sig till upplevs vara värdefullt. Det har även upplevts som viktigt att få inspiration av andra utöver från sin mentor. Där har coachningsaktiviteten och föreläsningarna skapat förväntningar. Att dela processen tillsammans med andra kvinnor har också upplevts som en trygghet för flera av de intervjuade adepterna. Att få delta i projektet kan skapa möjligheter att vidga nätverken menar flera. En adept uttrycker att Som utlandsfödd har man inget naturligt kontaktnät att gå till. Genom att delta i projektet hoppades adepterna kunna skapa nya kontakter som kan vara till hjälp i bildandet av deras egna företag i framtiden. Aktiviteterna och den upplevda nyttan med att delta i projektet I samband med att undertecknade redovisade enkätsvaren gavs en bild av vilka aktiviteter som deltagarna har varit med i. I detta sammanhang fokuseras därför mer på upplevelsen av deltagandet. En analys av svaren visar att: Det finns både positiva och negativa synpunkter kring hur mentorskapet har fungerat. Coachningsaktiviteten nämns som särskilt betydelsefull av 5 av 8 intervjupersoner. Genom coachningsträffarnas struktur och genom andra gemensamma aktiviteter förlagda till IKF:s lokaler har en gemenskap formats mellan deltagarna som 6 av 8 intervjupersoner nämner som särskilt betydelsefull. Externa nätverkskontakter förmedlade av projektet eller av mentorerna nämns som betydelsefulla av hälften av intervjupersonerna. Ett par intervjupersoner tar upp betydelsen av miljön i projektlokalerna. Gemensamma aktiviteter i IKF:s lokaler har gett positiva gruppeffekter. En intervjuperson menar att det hade varit bättre att kunna träffa mentorerna där. Då hade de på ett tydligare sätt involverats i projektet. En intervjuperson menar också att miljön i projektlokalerna gynnar idéutvecklingen. 14

15 Mentorskapet kommenteras av intervjupersonerna bl.a. på följande sätt: Kontakten med min mentor har inte fungerat som tänkt. Önskar det funnits mer tid att träffa min mentor. Min mentor har hjälpt mig att utveckla min affärsidé. Mentorn hjälpte mig att förstå koder och mönster i kontakten med andra. Mentorn gav mig en möjlighet att få praktisk erfarenhet. Min mentor fick mig att komma ner på jorden genom att konstruktivt ifrågasätta min affärsidé. Kontakten med mentorn har främst skett via mejl. Kontakten med mentorerna har sett olika ut för olika adepter eftersom de har haft olika behov och förutsättningar. Som kommer att framgå av intervjuerna med mentorerna så upplever de att ett antal adepter inte har tagit tillvara deras kunskaper och erfarenheter då de överhuvudtaget inte har tagit mer än enstaka kontakter. Kommentarerna ovan visar ändå att mentorskapet har varit mycket betydelsefullt för de adepter som har använt sig av sin mentors stöd. En adept beskriver att mentorn led av tidsbrist då denne själv var i processen att starta sitt eget företag och därför inte hade tid att ses. En annan berättar att kontakten med mentorn skett sporadiskt via telefon eller mejl och då handlat om praktiska råd. Fler än hälften har fått en mentor inom sin egen bransch. Men att inte ha en mentor från sin egen bransch behöver inte vara negativt. Tvärtom bidrar det till konstruktiv feedback menar flera då man synas med nya ögon. Det viktigaste i kontakten med mentorn upplevs vara att det skapas dynamiska samtal och att personkemin stämmer. Citaten ovan visar också att mentorerna har haft stor betydelse för vissa adepter och att de på ett påtagligt sätt har bidragit till utvecklingen av företagsprocesserna. Om coachningsaktiviteterna sägs bl.a. att: Coachutbildningen gav tillfälle att arbeta med sina idéer och rädslor för att komma vidare. Utbildningen har bidragit med att skapa målinriktning och strukturerade handlingsplaner. Coachningsutbildningen har hjälpt mig förstå företagandets utvecklingsprocess från idé till färdig verksamhet. Coachningsutbildningen upplevs som citaten visar ha varit betydelsefull på olika sätt. En del pekar på värdet av att arbeta med sina företagsidéer tillsammans med andra och ett tillfälle att utveckla sina befintliga idéer. Andra har betonat betydelsen av att förtydliga sig själva i rollen som företagare med hjälp av praktiska gemensamma övningar. Coachningsutbildning uppfattas ha bidragit till personlig utveckling och varit inspirerande. Att ta del av varandras målbilder och drömmar gav nya krafter, idéer och en positivare självbild, säger en intervjuperson. Åter andra har pekat på värdet av den målinriktning och struktur som utbildningen skapade. Dessutom uppstod en fördjupad kontakt mellan adepterna i den coachningsutbildningen. 15

16 Den gemenskap som deltagarna har upplevt framgår bl.a. av följande citat: Adepterna har skapat sitt eget nätverk som representerar olika yrkeskategorier. Vi kompletterar varandra på ett bra sätt. I utbytet med de andra adepterna utvecklar man sina egna idéer och kunskaper. De andra kan bekräfta dig och ge feedback på din idés hållbarhet. Det viktigaste jag tar med mig är det kontaktnät som har skapats med andra adepter. Det finns en stor samstämmighet i intervjuerna om värdet av det interna nätverket. I intentionerna med projektet nämns värdet av att också mentorerna ingår i detta nätverk. Så förefaller inte ha varit fallet. Ett par av de intervjuade adepterna efterlyser en större delaktighet av mentorerna i de gemensamma aktiviteterna medan flera mentorer i intervjuerna med dem uttryckt att de inte har något intresse av att delta i sådana aktiviteter. Om de externa nätverkskontakterna sägs bl.a. att: Det har varit värdefullt för mig att mentorn rekommenderat mig till ett BNI-nätverk. Man har fått många kontakter vid föreläsningar och mingelkvällar hos IKF. De externa nätverkskontakter som uppstått verkar ha genererats utifrån anordnade gemensamma aktiviteter. Flera adepter påpekar att deras mentorer inte har bidragit i detta avseende. Andra adepter har varit positivt inställda till den hjälp som de fått av sina mentorer att knyta nya kontakter. Även om mentorn inte funnits inom samma bransch har adepter ändå sett ett värde i att mentorn medverkat till att sprida information om adeptens verksamhet i sitt nätverk. Då adepterna representerar flera olika yrkeskategorier har de också sett en vinst med att utbyta kontakter mellan varandra som de sedan kan ha nytta av framöver i skapandet av sina egna företag. Adepterna har också tipsat varandra om nätverksmöten inom respektive branscher som de bedömt kunde vara till nytta för de andra att ta del av. Resultat, effekter och påverkansfaktorer Genom information från projektledaren framgår att 10 projektdeltagare har startat sina företag, 8 adepter är kvar i projektet och jobbar vidare med sina företagsidéer samt att 9 personer har avbrutit sitt deltagande i projektet. Av de senare har 5 personer gjort det för att de har fått en anställning och 1 person har påbörjat högskolestudier. 3 personer har avbrutit av personliga skäl. Detta innebär en hög grad av måluppfyllelse då 37 % av de ursprungligen inskrivna deltagarna har startat ett företag och då 22 % har övergått till anställning eller studier. Dessutom finns i hög utsträckning en upplevd nöjdhet med att delta i projektet. I de genomförda intervjuerna kan följande typer av upplevda resultat och effekter spåras: Mod att lämna en trygg anställning för eget företagande. Ett ökat självförtroende. Ökad motivation och drivkraft. 16

17 Ett utökat nätverk. En känsla av tillhörighet och förståelse. En ökad förståelse för processen att starta ett företag och vad som krävs för att driva ett företag på ett framgångsrikt sätt. Mer kunskap om specifika områden som marknadsföring, försäljning, medier, presentationsteknik och kundkontakter. Utveckling av de egna affärsidéerna. Insikt i hur man bedömer hållbarheten i sin affärsidé. Medvetenhet om möjligheter och risker med företagande. Ökad kunskap om den svenska företagskulturen. Som företagare är det viktigt att ta egna initiativ, att aktivt söka information på egen hand enligt flera adepter. Det finns hjälp att tillgå men då måste man aktivt leta vart hjälpen finns att nå. Några av de intervjuade adepterna är självkritiska och menar att de kunde varit mer aktiva själva. Efter att ha deltagit i projektet upplever sig flera adepter som mer strukturerade i sitt företagande. De har lärt sig att planera arbetet och använda sig av målstyrning. Att bryta ner mål till delmål ökar medvetenheten och synliggör de små framstegen, menar flera intervjupersoner. Kontakten med de övriga adepterna är något som flera kommer att bära med sig vidare efter att ha deltagit i projektet då man i hög utsträckning delat med sig av sina tankar och erfarenheter. Kontakten upplevs också kunna vara värdefull i framtiden i deras egna företag. Gemenskapen har dessutom stärkt dem själva och bidragit till att flera upplever sig ha blivit mer öppna utåt och vågat ta för sig i större utsträckning. Enkätsvar mentorer Som tidigare nämnts har 13 av 17 mentorer besvarat utsänd enkät vilket innebär en svarsprocent på 76 %. De flesta har dessutom besvarat samtliga frågor på ett fullständigt sätt. Bakgrundsdata Mentorerna har en helt annan åldersprofil än adepterna. 60 % av de intervjuade adepterna är 35 år eller yngre. Ingen av de intervjuade mentorerna återfinns i detta åldersintervall. Bland mentorerna är 77 % 46 år eller äldre. Detta kan förmodligen både vara en fördel och en nackdel. För att kunna agera som mentor behövs erfarenhet och den skaffar man sig efterhand i sin företagsprocess. Samtidigt är kommunikationen mellan mentor och adept viktig och där kan förmodligen referensramen mellan olika generationer i vissa fall vara allt för olik. Mentorerna är också i hög utsträckning, 69 %, födda i Sverige. Det kan innebära en fördel i fråga om uppbyggda kontaktnät samt kunskaper om samhälle och näringsliv och vara berikande om det finns en öppenhet och kompetens om olika kulturer. Mentorerna är i denna årsomgång av projektet med ett par undantag kvinnor. Mentorerna driver i de flesta fall egna företag inom tjänstesektorn. 17

18 69 % av mentorerna har tidigare erfarenhet av att vara mentor. De flesta intervjupersonerna uttrycker att deras drivkraft för att påta sig ett ansvar som mentor handlar om att dela med sig av sina erfarenheter, tankar och idéer för att stödja sin adept. Hjälpa en ung person så som jag själv fått hjälp när jag var yngre. Kunna bidra med och dela med mig av mina kunskaper och erfarenheter. Att stödja andra kvinnor att utvecklas i sitt företagande. Andra ser möjligheten till ömsesidig nytta. Det är en win-win situation. En önskan att inspirera andra och i det även utvecklas själv. Aktiviteter 42 % av mentorerna har träffat sin adept en eller flera gånger per månad medan 58 % av mentorerna har träffat sina adepter varannan månad eller mer sällan. Utöver de personliga kontakterna har även mejl- och telefonkontakter förekommit. Det framgår dock av intervjuerna med mentorerna att kontakterna med vissa adepter har varit få. 70 % av mentorerna har kännedom om övriga projektaktiviteter men få mentorer förefaller ha varit involverade i andra aktiviteter än de möten som förekommit med adepterna. 50 % av mentorerna upplever att de i hög/mycket hög utsträckning har gett sin adept input beträffande praktiska, konkreta och faktabaserade frågor. Detta kan jämföras med adepternas svar 38 %. Samstämmighet råder dock kring i vilken utsträckning adepterna har getts stöd i de mjukare frågorna kring inspiration, drivkraft, entreprenörstänk etcetera. 77 % av mentorerna svarar att de i hög/mycket hög utsträckning uppfattar sig ha gett detta medan 78 % av adepterna hade samma uppfattning. Det finns en stor tydlighet i utvärderingen att det stöd som adepterna behöver från mentorerna i stor utsträckning handlar om utveckling och bedömning av affärsidén samt behovet av att få del av mentorernas nätverk. Endast 7 av 13 mentorer har besvarat frågan om i vilka nätverk de har introducerat sin adept. Eftersom endast 9 av dessa mentorers adepter har utnyttjat mentorns tjänster och några dessutom endast gjort det vid vissa tillfällen så är svarsfrekvensen rimlig. Av svaren framgår att 5 mentorer anser sig på olika sätt ha introducerat sin adept i ett eller flera nätverk. Nätverk som nämns är BNI-möten, företagsgrupper, frukostmöten och sociala media. Ingen nämner sitt personliga nätverk. 45 % av mentorerna upplever att de genom mentorskapet i hög utsträckning har kunnat bidra till att utveckla adepternas företagsidéer. I de fall detta inte har skett uppges följande skäl: Endast träffat sin adept vid enstaka tillfälle då adepten ej visat intresse. Adepten fått arbete. 18

19 82 % av de svarande upplever att de har matchats ihop med rätt adept men följande faktorer har påverkat utfallet av processen i mentorskapet: Graden av engagemang och motivation från adepten. Erbjudanden om arbete har gjort att planerna på att starta företag lagts på is. Idén med projektet anses vara bra men de mentorer som fått adepter som inte använt dem är naturligtvis i viss utsträckning besvikna. Intervjuer med mentorer Intervjuer har genomförts med 10 av 17 verksamma mentorer i projektet under år De 10 mentorerna har engagerats i projektet på olika vägar. De flesta har rekryterats genom att projektledaren har kontaktat dem eller de själva har tagit kontakt med projektet. I något fall har adepten själv rekryterat sin mentor. Samtliga är egna företagare. De flesta sedan lång tid tillbaka. Hälften av de intervjuade har varit mentorer tidigare medan det varit första gången för 5 mentorer. Mentorerna har uppfattat sitt uppdrag på följande sätt. Jag kände inte till projektet så jag fokuserade på vad adepten ville. Kunna hjälpa adepten att formulera sig och se vägar. Ge adepten ord och tankar samt ge form åt idéerna. Ge kunskap om svenska myndigheter och om hur det är att starta ett företag. Jag visste ju för jag har just gått igenom det själv. Men även visa hur Sverige fungerar. Hjälpa adepten att ta nästa steg i processen att starta företag. Hjälp med strategi, nätverk och affärsutveckling. Att hjälpa adepten att komma igång med en egen verksamhet. Jag ville hjälpa till. Det är positivt att göra någon glad. Men man kan inte tvinga sig på människor. Jag är väldigt ambitiös, vill gärna stå till tjänst, kanske mer än vad som behövs i projektet. Dela med sig av hur det är att vara företagare inom området. Träffas på adeptens initiativ. Visste inte riktigt men tror att vi skulle träffas ett antal gånger. Att förmedla rent praktiska saker. Det har i ett par fall funnits en viss osäkerhet kring förväntningarna men i de flesta fall så har uppfattningen varit att man förväntades finnas tillhands för adepterna och att ge dem stöd på de områden där de efterfrågat detta stöd. Flera mentorer är förvånade över att adepterna inte har efterfrågat något som helst stöd. Hälften av mentorerna har haft mycket litet kontakt med projektledaren och denna har inskränkt sig till mejlkontakter. Några mentorer har haft frekventa kontakter med projektledaren, till viss del beroende på att de har andra kontakter med IKF. Ett par mentorer har vid enstaka tillfällen haft 19

20 kontakt med projektledaren. Undertecknade uppmärksammar att det inte har förekommit någon regelbunden uppföljning av hur mentorskapet har fungerat. Om detta hade skett så skulle kanske fler adepter hade efterfrågat insatser från mentorn i högre utsträckning än vad som skett. Mentorerna har känt till möjligheten till nätverksmöten med andra mentorer och adepterna men endast 30 % har vid något enstaka tillfälle deltagit i en sådant nätverksmöte. De flesta menar att de inte har tid och ett par personer uttrycker tydligt att de inte har något som helst intresse av att delta i sådana träffar. Mentorskapet och hur det har fungerat En intervjufråga löd Vad uppfattar du att du konkret har bidragit med i projektet? Svaren handlade i huvudsak om att mentorn: Samtalat med adepten kring praktiska saker i företagandet. Samtalat med adepten om strategiska frågor. Aktivt engagerat sig för att hitta styrkor och svagheter i affärsidén. Gett adepten olika uppgifter att reflektera över. Lyssnat och stöttat. Gett råd. Hjälpt till rent praktiskt med olika saker. Erbjudit praktikplats. Hjälpt till med kontakter. Det framgår av intervjuerna att mentorerna genomgående har haft en hög ambitionsnivå. Endast en intervjuperson upplever sig inte ha kunnat bidra överhuvudtaget men flera uttrycker förvåning över att deras adepter inte velat ta emot det erbjudna stödet eller inte alls efterfrågat det. Undertecknade menar att det i framtida mentorsprogram behöver tydliggöras att start av företag i vissa fall är plan B och att dessa personer vid erbjudande om anställning inte längre är har ett intresse av ett mentorskap. I andra fall har såvitt utvärderarna förstår adepten haft ett större behov av annan typ av stöd än mentorskapet. Hälften av de intervjuade mentorerna uppfattar att de har bjudit in sina adepter i sitt nätverk och/ eller pratat om hur adepten kan bygga sitt eget nätverk. De adepter som de intervjuade mentorerna har haft kontakt med är i hög utsträckning väl etablerade i Sverige och har bott i landet en längre tid. Det faktum att de är födda i ett annat land uppfattas i liten utsträckning ha påverkat förutsättningarna för att starta eget. Målen för mentorskapet har i hög utsträckning följt adeptens och mentorns förväntningar på mentorskapet. Det har inte funnits några långsiktiga strategier kring processen så som det beskrivs i handboken Ringar på vattnet. Istället har planeringen utgått från vad adepten velat prata om. En del har regelbundet avtalat tider medan andra gjort det vid behov. Utvärderarna uppfattar att det hade varit en fördel med mer struktur kring mentorskapet. 20

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Underlag för upphandling av löpande utvärdering

Underlag för upphandling av löpande utvärdering Underlag för upphandling av löpande utvärdering Information Coompanion är företagsrådgivaren för alla som vill starta kooperativa företag. Vi finns på 25 platser i landet och vi erbjuder personlig rådgivning.

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Sammanfattning Projektet Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland har bedrivits mellan 2008-01-01 2010-12-31

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Slutrapport Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Bakgrund Det sker stora strukturförändringar i Skåne inom i stort

Läs mer

Övertalig eller uppsagd? Med hjälp av TRR kan du snart ha ett nytt jobb!

Övertalig eller uppsagd? Med hjälp av TRR kan du snart ha ett nytt jobb! Övertalig eller uppsagd? Med hjälp av TRR kan du snart ha ett nytt jobb! Att förlora sitt arbete och sin fasta inkomst är för de flesta ett mardrömsscenario. Men det behöver inte bli så. Är du aktiv,

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige!

Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige! Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige! Foto: Felicia Oreholm Det behövs nya livskraftiga företag! Jobs and Society NyföretagarCentrum hjälper dem som vill starta eget företag med kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Dubbelt Upp! Slutrapport 2014-11-31. Dubbelt Upp! Kontaktperson: Camilla Saarinen E-post: camilla@quentia.se

Dubbelt Upp! Slutrapport 2014-11-31. Dubbelt Upp! Kontaktperson: Camilla Saarinen E-post: camilla@quentia.se Slutrapport 2014-11-31 Antal deltagare under hela projektet: 24 Antal deltagare under 35 år: 2 Antal deltagare med utländsk härkomst: 0 Antal nystartade företag inom projekttiden: 2 Syfte Syftet med projektet

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN Innehåll INLEDNING DIN ROLL SOM CHEF SÄTT ORD PÅ DITT UPPDRAG ANSVAR OCH BEFOGENHET ANVÄND MÖJLIGHETERNA

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

!"#$%&%'(%#)*+)#,%$-.-/(-#01/'%#2#345%#611-.&'-(#

!#$%&%'(%#)*+)#,%$-.-/(-#01/'%#2#345%#611-.&'-(# !"#$%&%'(%#)*+)#,%$-.-/(-#01/'%#2#345%#611-.&'-(# 7/.8# 9:;'.$-(#9# 6?#>?-(>@A#B;'/(&>./?# Förändring Tekniskt- från kommunikation via brev och fast telefon till mobiltelefoni, Facebook samt Internet.!

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD. Vill du. Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK

EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD. Vill du. Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK AFFÄRSIDÉ FÖRETAGS- PROFIL MARKNAD EKONOMI BOKFÖRING SKATTE- KUNSKAP Vill du Starta eget företag SÄLJKUNSKAP KUND- PROCESSER JURIDIK Utgiven av Trygghetsstiftelsen maj 2010-1300 ex. Text N-G Kolfeldt,

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer