Att komma ut. Dokumentation av projektet Vem finns bakom åldern?

Transkript

1 Att komma ut Dokumentation av projektet Vem finns bakom åldern? 1

2 2 Ett projektår är till ända Ett projektår är snart till ända. Och som många av er säkert vet har projektår en alldeles särskild egenskap - de går hemskt fort! I din hand (eller kanske på din datorskärm) har du nu vår beskrivning av det gångna året. Vi har valt att inte kalla det för projektrapport. Inte bara för att ordet i sig är ganska intetsägande utan även för att vi ser att den process vi gav oss in i under början av 2012, i och med det här projektet, har givit något mer än bara en rapport. Det har inneburit en utveckling, för oss och förhoppningsvis för människorna vi mött längs vägen. Men vi ska inte gå händelserna i förväg. Innan vi kommer in på vad som sagts och inte sagts vill vi först ge dig en bakgrund till vilka vi är, Get to know us Sweden. Vi kommer även att beskriva verkligheten från vårt projektår, hur processen vindlat sig framåt, inte alltid med självklar tydlihet. Vi vill inledningsvis också visa dig scenen på vilken de unga vuxna träder ut. Detta för att du ska få en förståelse för vilken verklighet de möter. Kanske har du reagerat på namnet för dokumentet Att komma ut? Kanske får du andra associationer än till frågan om unga vuxnas upplevelse av särbehandling på grund av ålder (projektets frågeställning, vilken vi återkommer till senare)? Namnet landade under hösten 2012 då arbetet med att sammanställa allt insamlat material påbörjades. Vi insåg nämligen att det var det som nästan alla unga vuxna, som vi mött inom vårt projekt, pratade om att komma ut till någonting okänt.

3 3 ViLka är vi? Get to know us Sweden (GTKUS) bildades 2009 då vägarna för nio unga vuxna korsades. Alla nio bar på en gemensam frustration den osynk som vi upplevde mellan utbildning och arbetsliv. Vi frågade oss: Vad är egentligen erfarenhet? Varför värderas min kunskap annorlunda bara för att jag är ung? Sedan dess har GTKUS arbetat med frågor rörande generationsväxling och unga vuxnas väg in på arbetsmarknaden. Vår roll har varit att ta den unga vuxna individens perspektiv i de sammanhang där det samhälleliga perspektivet och det organisatoriska perspektivet ofta är dominerande. För kanske är det inte bara så att unga vuxna bör få ett jobb för att fixa snyggare siffror för den svenska arbetsmarknaden? Och kanske är den unga vuxna inte enbart någon som kan tillföra kunskap om en ny marknad, eller för all del om sociala medier? Unga vuxna är kanske människor med kunskap, kompetens och erfarenhet, som inte kan passas in i en mall och inte kan förpackas snyggt och trevligt. År 2012 är GTKUS ett nätverk med sex medarbetare, alla med olika bakgrund och kompetenser. Den gemensamma viljan är att förändra och utveckla arbetsmarknaden, till en plats där ålder inte spelar någon roll och allas röst blir hörd för vad den har att säga.

4 4 FrÅgan vi ställde oss Under åren vi har arbetat med GTKUS har vi mött många unga vuxna vars frustration över arbetsmarknaden varit tydlig. Många gånger har man upplevt sig inte lyssnad på, inte inkluderad. Eftersom ålder sedan 2009 ingår i diskrimineringslagen tyckte vi att frågan var intressant. Vad är det som unga vuxna möter då de tar steget ut från utbildningsvärlden? Frågan vi initialt ställde oss var vilka faktorer som ligger till grund för unga vuxnas upplevelse av diskriminering på grund ålder. Vilka bakomliggande omständigheter styr? Utifrån svaren på dessa frågor ville vi skapa en dialog kring hur vi, unga och äldre, möter varandra på en mer jämlik arena. Fokus i projektet har varit arbetsliv och medlemsorganisationer. Tidigt i projektet beslutade vi att ändra på det ord som i ansökan varit i fokus, nämligen diskriminering, och istället tala om särbehandling. Detta då särbehandling som begrepp är mer neutralt än diskriminering och kan laddas med både positiva och negativa värden. Det är därför begreppet särbehandling används vid fokusgrupper och intervjuer inom ramen för projektet.

5 5 Begrepp DISKRIMINERINGSLAGEN ( ) Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. DISKRIMINERING Diskriminering (av latin discri mino avskilja ), särbehandling (av individer eller grupper) vilken innebär ett avsteg från principen att lika fall skall behandlas lika. Man brukar skilja mellan värdeneutral diskriminering och positiv diskriminering resp. negativ diskriminering. I dagligt tal avser man med diskriminering den negativa formen, dvs. sådan särbehandling av en grupp eller av en individ som innebär olägenhet av något slag. (från NE) SÄRBEHANDLING Positiv särbehandling, omvänd diskriminering, särbehandling med syfte att främja en jämnare fördelning mellan grupper genom att medlemmar av en underrepresenterad grupp ges företräde.(från NE) I projektet har begreppet särbehandling använts i betydelsen att behandlas annorlunda på grund av sin ålder oavsett positiv eller negativ upplevelse. ÅLDER Uppnådd levnadslängd. (i diskrimineringslagen ) UNG VUXEN Definierat som människor mellan år.

6 Processen GTKUS identifierar ett kunskapsglapp kring unga människor. Projektmedel! Dock lite mindre än vi sökt varför projektplan och budget revideras. VGR-pengar att söka. Vår fråga hade relevans ur ett samhällsperspektiv. Projektstruktur och målgrupp. Hur kan vi hitta faktorer för upplevd känsla av diskriminering? Är bostadsmarknaden verkligen relevant? Bostadsmarknaden får stryka på foten! Vi träffar Ungdomsstyrelsen och Sveriges Elevkårer i Stockholm och får deras reflektioner kring projektet. Vi känner att vi vill bjuda in alla deltagare till ett forum under hösten. Frågan är bara hur? Sammanställningsworkshop. Vi samlas två varma sommardagar och jobbar sena kvällar för att gå igenom allt material som framkommit under vårens arbete. Påbörjar projektrapport samtidigt som vi planerar höstens forum. Vi välkomnar nio personer till höstens forum som har formen av en workshop. Deltagarna diskuterar begrepp som kunskap, erfarenhet och ung. Positiv feedback! Sammanställning av projektet i olika former. 6 Inbjudan till forumet skickas ut. Vi känner att vi är något på spåren! Vi jobbar vidare med projektrapporten. Gör om och gör rätt. Målgruppen i fokus! Kan vi verkligen prata om diskriminering? Vi väljer att prata om särbehandling istället. Fokusgrupper med unga vuxna och intervjuer med medlemsorganisationer, fackförbund och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor. Vi presenterar projektet för uppdragsgivare. Hitta kanaler för att bjuda in till fokusgrupper. Boka intervjuer. Vi tillämpar snöbollseffekten och låter en kontakt leda oss vidare till en annan. Vi pratar med DO och hör efter hur jobbar ni med frågan?. Vi förstår att frågan är svår och även DO har svårt att hantera den. Arbetet fortsätter ute i regionen med att uppmärksamma unga arbetstagare.

7 7 Att komma ut till vad? Då man som ung vuxen tar steget ut i det okända kan man ha känslan av att mötas av en stor tomhet. Men här finns många aktörer som på olika sätt förhåller sig till och/eller möter unga vuxna. Vi vill här ge en bild av några av de organisationer som på olika sätt förhåller sig till de unga vuxna. De berör frågor kopplade till unga och ser till att de blir hörda. Vi har träffat och samtalat med Diskrimineringsombudsmannen, Ungdomsstyrelsen och Sveriges Elevkårer. Vi har också intervjuat fackförbund, arbetsgivare inom privat och offentlig sektor samt medlemsorganisationer inom idrott och kultur, för att förstå vad de upplever i mötet med unga vuxna. Diskrimineringsombudsmannen (DO) Hösten 2008 satte den ekonomiska krisen klorna i Sverige. Många arbetsgivare varslade och många unga vuxna förlorade sina arbeten. Samtidigt som ungdomsarbetslösheten i Sverige, liksom i övriga Europa ökade, gjordes ett tillägg till lagen om diskriminering, nämligen grunden ålder. Tillägget från 2009 innebär att ingen arbetsgivare eller utbildning får diskriminera en person på grund av ålder. 1 januari 2013 kommer diskrimineringslagen ( ) att utökas till att omfatta fler områden såsom övriga grunder för diskriminering gör. Tillägget ålder till diskrimineringslagen har inte varit alldeles enkel. I rapporten Åldersdiskriminering i Svenskt Arbetsliv konstaterar man att åldersdiskriminering i första hand berör de personer som representerar de yngre och de äldre på arbetsmarknaden. Rapporten pekar också på diskrimineringsgrundens komplexitet i och med det faktum att ålder i sig är en föränderlig grund. Åldersdiskriminering har heller inte en historia vilken präglas av konsekvent förtryck, såsom övriga diskrimineringsgrunder. Läs mer på

8 8 Sveriges Elevkårer Sveriges Elevkårer, tidigare SECO, arbetar för att samla elevkårerna i Sverige med målet att skapa en mer givande skoltid för Sveriges elever. En relevant aspekt att ta hänsyn till, då skoltiden är något som alla unga vuxna på något sätt förhåller sig till och har i sitt bagage, då man tar steget ut på arbetsmarknaden och i medlemsorganisationer. I Sveriges Elevkårers arbete ligger bland annat att bevaka och skydda sina medlemmars intresse. Detta görs exempelvis genom att ta fram rapporter. Sveriges Elevkårer beskriver bland annat en gymnasieskola inför vilken eleverna redan tvingats ta avgörande beslut gällande sin framtid. Vikten av vägledning är central, menar man. Så som systemet ser ut idag får inte alla en andra chans om man gjort fel val då man var 14 år. En annan fråga som Sveriges Elevråd driver är varje elevs rätt till att använda dator som arbetsredskap. På vilken arbetsplats sitter du i flera timmar och skriver med papper och penna?, frågar sig vår kontakt retoriskt. Ungdomsstyrelsen Ungdomsstyrelsen är en myndighet vars arbete syftar till att samla kunskap kring unga människors (13-25 år) levnadsvillkor och förmedla den kunskapen vidare. I ungdomsstyrelsens uppdrag ingår att fördela pengar för ungdomsinitiativ samt att hitta system för att validera icke-formellt lärande. Hur kan man visa på den erfarenhet man som ung får med sig från olika engagemang som ligger utanför det formella utbildningssystemet? Läs mer på Läs mer på

9 9 Verksamheter som bidragit med kunskap i projektet En viktig del i projektet har varit att få en förståelse för vad unga vuxna möter för olika sammanhang. För att få den förståelsen har vi utöver de tidigare nämnda organisationerna, valt att ta kontakt med och intervjua aktörer inom arbetsliv och fritid. Arbetsliv inkluderar arbetsgivare inom privat och offentlig sektor samt fackförbund och fritid fokuserar på medlemsorganisationer inom idrott och kultur. Samtliga aktörer har befunnit sig i Västra Götalandsregionen. De aktörer som intervjuats har fått frågor rörande bemötande av unga vuxna. Har de någon särskild strategi för hur de bemöter människor i olika åldrar? Hur arbetar de med frågor gällande ålder och särbehandling i sin verksamhet? Vilka signaler får de från de unga vuxna gällande bemötande? Ingen av de arbetsgivare, fackförbund eller medlemsorganisationer som intervjuats har en uttalad och specifik strategi för att möta unga vuxna. Flera av de intervjuade uttrycker dock att frågan är viktig och att det finns en vilja i verksamheten att sätta fokus på denna. Arbetsgivare beskriver strategier för så kallat employer branding, dvs. strategier för hur man som organisation eller företag ska bli en attraktiv arbetsgivare. Sådana strategier riktar sig oftast inte endast till unga vuxna utan handlar om att vara en attraktiv arbetsgivare gentemot alla målgrupper. Inom ramen för employer branding kan det dock rymmas riktade aktiviteter där verksamheten aktivt visar upp sig gentemot bland annat målgruppen unga vuxna. Hos några av de intervjuade arbetsgivarna förekommer även trainee- och praktikprogram av olika slag. Även policys och likabehandlingsplaner, vilka syftar till att skapa jämlika arbetsplatser, beskrivs av några organisationer.

10 10 I en av de intervjuade medlemsorganisationerna beskrivs att man i verksamheten har en uttalad rekryteringsidé för att skapa en organisation som kan spegla samhällets mångfald, även gällande ålder. Dock påpekas i samma andetag att man ännu inte nått dit. Hos två av de intervjuade medlemsorganisationerna har påverkansgrupper för unga vuxna skapats, exempelvis en ungdomsgrupp eller en studentorganisation. Dessa har särskilda möten, men får ofta även en röst in i organisationen. I en av de intervjuade medlemsorganisationerna har man dock motsatt sig just detta och är tydlig med att man inte vill dela upp människor utifrån ålder utan att man arbetar alla tillsammans. Även bland de privata arbetsgivare som intervjuats finns en tanke om en karriärstege, vilken är mer eller mindre tydlig. På ett av företagen hänvisar den intervjuade till att större delen av nyrekryteringen sker direkt från universitet och högskolor. På så sätt vet alla, då de börjar, precis hur deras möjlighet att klättra uppåt ser ut. Karriärstegen finns tydligt beskrivet på företagets hemsida och är därmed tillgänglig för alla att ta del av. Fler av de intervjuade verksamheterna belyser svårigheten i att förhålla sig till faktorn ålder, i vissa fall mer specifikt till gruppen unga vuxna. I några av verksamheterna är dessutom unga vuxna en ålderskategori som knappt finns representerad. En person i 40-årsåldern kan i ett sådant sammanhang bli betraktad som ung. Anledningen till en skev åldersfördelning ses ha olika anledningar, såsom exempelvis krav på viss mängd erfarenhet eller svårighet att identifiera var rekrytering av åldersgruppen bör ske.

11 11 Att komma ut - steg för steg Den viktigaste delen i vårt projekt har varit att möta unga vuxna och få deras bild av sin verklighet. En bild som i media och rapporter ofta klumpas ihop och beskrivs som en större enhet. Inte som verkligheten för en mängd olika individer. Av den anledningen känner vi att det i det här projektet har varit viktigt att låta de unga vuxnas ord stå i centrum. Under våren 2012 samlade vi unga vuxna, med olika bakgrund, livssituation och ålder i fyra fokusgrupper för att samtala. I våra samtal har de unga vuxna förmedlat en spegling av hur det är att komma ut som ung vuxen. Att komma ut till vad, undrar du kanske? Ja, vad är det egentligen de kommer ut till? Och hur kommer de ut? Citaten som följer är samlade i en kronologi, från första steget ut på arbetsmarknaden efter gymnasiet till viljan att göra karriär, kanske som chef. Däremellan ryms inte bara jobb utan även fritid. En fritid som lätt flyter ihop med ett arbetsliv. För vad är egentligen det ena och det andra och måste vi dela upp saker egentligen?

12 Sluta gymnasiet Att komma ut! Att sluta gymnasiet är ett tillfälle när man möter arbetslivet. Vad händer då? Hur känns det? Säsongs- /Extrajobb Kanske hamnar man på ett säsongsjobb i väntan på utbildning eller fast jobb? Som kanske går över i ett extrajobb? Extrajobb parallellt med studier eller kanske ett jobb man försöker försörja sig på? Hur trivs man och hur handlar man om man inte vet om man ska, kan eller vill vara kvar? Karriär Kanske är det så att man inte kan eller anses ha gjort karriär då man fortfarande kategoriseras som ung vuxen? Reflektionerna kring hur det är att klättra i hierarkier och göra karriär på olika sätt har varit få. Beror det på ålder eller på tidsandan? 12 Ett brinnande intresse Många unga har ett intresse som de lever för stor del av sin tid, t.ex. fotboll, kultur, politik. Kanske vill man ha det som en heltidssysselsättning? Eller möjligen att det upptar lika mycket tid som en heltidssysselsättning och hur går det då ihop med övrigt arbete? Hur är det att komma som ung i en intresseorganisation? Man måste utbilda sig! Utbildning väger tungt idag. Det lär man sig från start och det vet alla. Men vart tar utbildningen mig? Blir det bättre eller kostar det bara en massa pengar? Vem är utbildning till för och vilken bild får studenterna av tiden efter utbildningen? Mötet med arbetsplatsen Vilka får säga vad det tycker? Vem ska göra sina hundår? Vad är det för något som sitter i väggarna? Skiljer sig branscher åt? Och kan man säga upp sig hur som helst? Bland de unga vuxna vi mött finns många tankar och åsikter. Skaffa ett riktigt jobb Hur mycket betyder födelseåret som står i passet? Vad innebär det egentligen, på riktigt? Hur lätt är det att få ett jobb som man kan försörja sig på? Hur ska man göra? Vart börjar man? Starta företag Ung entreprenör är ett vanligt förekommande begrepp. Men hur ser verkligheten ut för unga som startar egen verksamhet? Hur ska man göra? Är det åldern som spelar avgörande roll eller är det startaföretagandet i sig?

13 Citat 13 Sluta gymnasiet Det har mycket med en själv att göra, hur framåt man är. Är man pådrivande själv så tror jag att det löser sig. Det tror jag. Men det är ju ett jobb man har tillfälligt och då kanske man inte orkar påverka i samma utsträckning. Men jag hoppas ju att det förändras när jag hittar ett jobb jag trivs med. Säsongs- /Extrajobb Man måste ta för sig för att komma någonstans i samhället. Annars försvinner du. Visa framfötterna. I vissa fall måste man trampa på andras tår. Man har inte riktigt förväntningar på sig på ett sommarjobb. Men man märker ju på dem som har jobbat där i hundra år att de kan bli irriterade på oss nya. Då jag jobbade extra i en mataffär upplevdes det som lite negativt om man inte hade kunskap om något. Du är ju inte här så ofta. Det var ganska vedertaget. Man förväntas göra det jobb man ska och inte mer. Mycket idag handlar om att man ska ha en utbildning för att komma någonstans, för att tjäna pengar eller bli något så måste du ha en utbildning. Det måste finnas valmöjligheter för de som väljer att inte plugga vidare. Många vill ju bara vara hemma och klagar. Men man kan nog lösa det [få en anställning] om man verkligen vill. Det efterfrågas inte någon ny insikt från oss heller. Man kanske inte får vara kvar mer än ett år heller eftersom det är billigare att ta in yngre. Nä, man ska nog bara gå dit och göra sitt jobb och sen inte bry sig så mycket.

14 14 Ett brinnande intresse Det blir ett helt annat liv. Man offrar nästan en del av livet... Det blir en helt annan vardag när man inte har fotboll. Man får anpassa resten av livet efter fotbollen. I utbildningen är jag i majoritetsgruppen. För de äldre är det lite för snabbt tempo. Utbildningen kanske är mer inriktad mot folk i 20-årsåldern? Man måste utbilda sig! Jag har ofta umgåtts med äldre där vi har haft samma plattform och intressen. Man kan välja hur man ska hantera när någon säger något som handlar om ålder. Av nio fackliga representanter är jag den enda under 60 år. Ibland känner jag att jag blir betraktad som en udda filur vilket jag kan utnyttja. Man får se till att skaffa sig en utbildning så man inte hamnar här [kvar på fabriken]! Jag är väldigt engagerad partipolitiskt på min fritid och där lyfts det faktum att jag är ung upp som väldigt positivt. Jargongen är att vi måste ta in de yngre och då blir man väldigt upplyft och det är ganska enkelt att ta sig fram. Däremot på sin arbetsplats, där blir ens argument bemötta med ett ptfff, du har inte ändå inte varit här så länge så du vet inte. Så det är stor skillnad mellan arbetsliv och fritid hur man bemöts. Som ung ledare och tränare kan man bli väldigt misstrodd i början. Lång erfarenhet rankas högt inom fotbollen och det ska det göras också tycker jag. När man är på utbildningen får man höra att det är väldigt bra att man är ung och kommer med fräscha kunskaper. På utbildningen upplever alla att det går att påverka. Att man trivs bra. Att det är individuellt anpassat.

15 Jag ser mitt företag som en grund. Vi får se vad som händer. Jag har mycket att lära. 15 Skaffa ett riktigt jobb På en arbetsintervju fick jag frågan om jag planerade att skaffa barn. Då sa jag att jag redan hade barn. Så hon frågade om jag var gift och jag svarade att jag är ensamstående. Hon sa att om du hade varit lite äldre och varit gift hade det varit enklare att anställa dig för då vet jag att blir barnen sjuka så kan du jobba ändå. När jag sökte jobbet stod det att de sökte någon som var typ år. Då var jag 20 år. De ville ha någon som kunde ta mer ansvar. Jag förstår inte vad skillnaden är mellan 20 år och 25 år? Det är väl inte så stor skillnad? Ansvar har ju inget med ålder att göra. En 25-åring kan ju vara jätteansvarslös och en 19-åring vara jätteansvarsfull. Även som egenföretagare vill jag ju påverka. Många ser mig som ung och oerfaren och tycker att det är kul att jag är ung och hungrig. Äntligen! Men det är svårt att påverka. Allt är redan satt känns det som. Det passar sig inte att komma in och ändra. Som egenföretagare har jag själv anställt en person. Då var kompetens i fokus. Åldern spelade ingen roll. Jag rör mig på många ställen samtidigt. Mitt jobb är min passion, så jag gör grejer även på min fritid, på gott och ont. Men jag tycker inte att det är något problem. [ ] Äldre blir ganska fascinerade över hur man jobbar nu för tiden. Jag uppfattar att man inte vill låta oss jobba hur vi vill. Det har gjorts narr av hur jag prissatt min kunskap på grund av ålder. Jag har varit på möten med någon som skulle kunna bli min kund. När jag sen har presenterat min offert och satt ett pris får man höra: Det är väl fint att du kan värdera din kunskap. Starta företag När man startar företag måste man vara driven oavsett ålder. Jag har föreläst för människor som ska starta eget där flera äldre varit med. Vi kände igen varandra oavsett ålder. Det var drivet som förde oss samman.

16 Mötet med arbetsplatsen Man behöver som ung bevisa sin kompetens lite extra. Man har inte lika lång erfarenhet men det behöver ju inte betyda att man inte har kompetens. I hantverkarbranschen SKA man göra sina hundår och gå och hämta verktyg åt de äldre. De nya får göra skitjobbet och det är accepterat. Inom läraryrket sitter vissa saker i väggarna. Många tuggar på. Så här har jag alltid gjort i min undervisning. Man kan inte riktigt säga till en äldre kollega att ändra sitt sätt att undervisa. En ung person kom med ett nytt förslag på hur en process skulle gå till väga. Då valde de äldre att gå emot förslaget med just argumentet så där har vi aldrig gjort förut. Det blev tvärstopp i processen och när detta påpekades skämdes de äldre. Men jag hoppas och tror att kommande generation har så pass mycket civilkurage att man säger upp sig om man inte trivs. Så att man inte gnuggar på till man är 65 år. Som ung behöver man visa sin kompetens lite extra eftersom man inte har den erfarenheten som äldre har. Som anställd är det underförstått att du ska göra dina hundår. Man ska bli en i mängden och lyssna på de erfarna. Går man sitt eget race hamnar man utanför. I vissa situationer blir unga en grupp som man måste ha med, lite vid sidan av. Som ung vuxen får man representera en grupp men är bara en del av helheten. Under utbildningen kan man ju inte vara med och påverka så mycket. Däremot kan jag vara med och påverka om jag vill vara med på en föreläsning eller när jag ska plugga. På en arbetsplats är det mer så att man möts upp och teamar ihop sig. Där kan man ju påverka på ett helt annat plan. Det finns ett uttalat mandat att lägga upp sin dag. Många som tittar på mig ser bara min unga ålder. Jag kanske har hur mycket erfarenhet som helst fast att jag är ung. 16

17 17 Karriär Bara en siffra Det är svårt att motivera att en yngre person ska anställas på en chefsposition eftersom de kanske kommer att sluta inom tre år. Chefsjobbet tar ju nästan två år att lära upp sig till. Föresten. Tycker du att den här sidnummreringen är på tok för stort dimensionerad och mest ivägen för rapportens innehåll? Det tycker vi med!

18 18 Begreppsförvirring Under hösten 2012 anordnade, GTKUS inom ramen för projektet ett forum, till vilket deltagare från intervjuer och fokusgrupper bjöds in. Forumet syftade till att ge deltagarna möjlighet att vidareutveckla tankegångar och gemensamt reflektera kring vad som framkommit i projektet. De deltagare som medverkade vid forumet representerade arbetsgivare inom offentlig och privat sektor, medlemsorganisationer inom idrott och kultur samt projektets målgrupp, dvs. unga vuxna. Tre begrepp som ofta förekommit i intervjuer och fokusgrupper är ung, erfarenhet och kunskap. Vi var därför intresserade av att låta deltagarna vid forumet gruppvis reflektera kring dessa begrepp. Här nedan återfinns några av de tankegångar som uppkom: Vem är ung? När man slutar känna att man vill bli äldre. Ung kan kopplas till ord och begrepp som naiv, våga tänka nytt, känna sig fri, våga lära nytt, flexibel, inte lika normstyrd. Är det åldersbundet? Vad är ungdom? SJ har en version. AMS har en version. Sammanhanget styr om man är ung eller inte. Du som är så ung? Det finns mycket negativt och positivt över den frasen. Vad är erfarenhet? När man är ung så kopplas det ofta till arbetslivserfarenhet. Vi som är lite äldre tycker att erfarenhet är något som tillhör fler situationer. Erfarenhet är när man varit med om något tidigare och att man i samband med det har reflekterat över det som hänt. Man blir mättad av erfarenhet och får fler preferenser. Erfarenhet kan kopplas samman med det man kallar magkänsla. Erfarenhet är något man har med sig och kan använda sig av. Erfarenhet kan också användas som ett maktredskap. Det kan vara en trygghet för en själv och för någon annan. Det handlar mycket om HUR man förmedlar sin erfarenhet. Vad är kunskap? Ger erfarenhet kunskap? Kanske ger erfarenhet snarare visdom än kunskap? Kunskap + erfarenhet = kompetens Svårare, och tråkigare än erfarenhet. Mer stabil och mer definitiv. Det handlar mycket om allmänbildning. Kunskap är fakta. Förmågan att kunna ta in saker, lyssna av och använda sig av det.

19 19 GTKUS diskuterar Så, vad har vi kommit fram till under årets arbete? Vilka faktorer, ser GTKUS, ligger till grund för unga vuxnas upplevelse av särbehandling? Det ska vi reda ut nu! Vi skulle kunna göra det enkelt för oss och säga att all känsla av särbehandling i grund och botten handlar om bemötande. Man skulle också kunna säga att det handlar om möten där det finns en ojämnvikt i maktbalansen. Innan vi gräver djupare i detta vill vi dock ge oss in i en kort diskussion om komplexiteten i att diskutera ålder och bemötande. I sammanhanget finns nämligen faktorn jag minns allt hur det var!. Ålder är något som förändras dag för dag, månad för månad, år för år. Vi blir äldre men bär med oss alla åldrar vi gått igenom liksom de specifika känslorna som är kopplade till en viss ålder. Det gör att ålder som diskrimineringsgrund skiljer sig från övriga diskrimineringsgrunder där man ofta inte förändras, i varje fall inte lika ofta. Detta belyses även av DO i rapporten Åldersdiskriminering i Svenskt Arbetsliv. Men trots att vi lever igenom olika åldrar, innebär ju inte det att sammanhanget är konstant. Många av oss minns säkerligen känslan av att vara tonåring, men bara den som är tonåring idag vet hur det känns just nu. Som den yngre parten i ett möte kan du dock aldrig veta hur det är att vara äldre. Här skapas lätt en hierarki, där åldern kan användas som en maktfaktor. Den samhälleliga kontexten bör därför betraktas som en annan faktor som ligger till grund för känslan av särbehandling på grund av ålder. Unga vuxna är idag uppvuxna i ett samhälle som har förändrats på många plan under kort tid. Omvärlden ser inte någonstans ut som den gjort tidigare. Att som Sveriges Elevkårer påpeka skevheten i att studenter tvingas skriva uppsats för hand kan givetvis verka märkligt för någon som inte hade något annat alternativ under sin studietid. Likaså att inte tydligt avgränsa arbetsliv och fritid, något som en deltagare vid våra fokusgrupper lyfter. Trots vikten att förstå sammanhang är det dock viktigt att inte, utifrån dessa, kategorisera alla människor inom en

20 20 åldersgrupp på samma sätt. Ingen åldersgrupp är homogen och känslan av att få representera alla unga vuxna, är något som deltagare vid våra fokusgrupper lyfter som ett problem. Inte alla unga vuxna är likadana, har samma erfarenheter och besitter samma kunskap. Lika lite som äldre människor. Förståelse för sammanhanget kan därmed betraktas som en relevant kuliss på en scen, där varje aktör har sina unika förutsättningar och bör mötas just på det viset. I diskussionen om varje människas egen erfarenhet av ålder finns även en ytterligare dimension att belysa, nämligen vårt minne. Detta faktum lyfter bland annat forskaren Daniel Kahneman då han beskriver människan som bestående av två delar, vårt experiencing self ( upplevandejag ) och vårt remembering self ( minnesjag ). Tydligt för det senare är just det faktum att hur vi minns oss själva är avskilt från hur vi faktiskt upplever en situation den stund då vi befinner oss i den. Eftersom vi relativt snabbt har förlorat en stor del av upplevelsen vi har, då vi befinner oss i en viss ålder, är det därför viktigt att påminna oss själva om hur vi faktiskt upplevde situationen, där och då. I sammanhanget är det relevant att lyfta begreppet hundår. Detta då det kan ses som en situation där vår upplevelse av hur det är att vara i situationen skiljer sig från hur vi tänker på vår upplevelse av den då vi minns tillbaka. Detta gäller inte enbart på arbetsmarknaden, utan deltagare vid fokusgrupper lyfter även detta då man talar om engagemang inom exempelvis idrott. Här ser vi att arbetsgivare och medlemsorganisationer måste tänka igenom vad de vill förmedla till unga vuxna som tar steget ut. Om de faktorer vi hittills nämnt är av mer diffus karaktär och kan kopplas till hur vi förhåller oss till och tilltalar varandra, vill vi även lyfta en mer konkret faktor som kan ses påverka. Detta är användandet av komplexa begrepp som exempelvis erfarenhet och kunskap. Begreppen är komplexa i sin natur och vi har tydligt sett att det inte finns en gemensam uppfattning om hur innebörden ska tolkas. Därmed blir det även viktigt att reflektera kring hur unga vuxna som en arbetsplats eller medlemsorganisation möter, förhåller sig till begreppen. Kan ett ord som erfarenhet exempelvis avskräcka? Vi ser relevans för organisationer att välja hur man använder sig av och förhåller sig till denna typ av begrepp, något som inte bara bör hanteras i exempelvis platsannonser utan även vid interna samtal.