ÖREBRO FÖRSTA BAPTISTFÖRSAMLING. 150 år DEL II

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO FÖRSTA BAPTISTFÖRSAMLING. 150 år DEL II"

Transkript

1 ÖREBRO FÖRSTA BAPTISTFÖRSAMLING 150 år DEL II Örebro Första Baptistförsamling

2 Författarna och Örebro Första Baptistförsamling Varje författare ansvarar för uppgifterna i sin uppsats. I övrigt gäller upphovsrättslagen. Omslagets bild: Fotograf Torbjörn Arvidson 2004 Bilder, om fotograf ej är angiven: Folkrörelsearkivet, ArkivCentrum i Örebro län Grafisk form: Ewa Attebo Pääbo, Pääbo Consulting Group AB, Linköping Satt med: Palatino Linotype Tryck: Örebro Universitets reproenhet, 2004 ISBN

3 Örebro Första Baptistförsamling 150 år ( ) Del II Innehållsförteckning Sidan Uppsatser: Baptister i näringsliv och samhälle 5 Lars Ernestam Rockpoet i Betel - Ingemar Olsson på 70-talet 47 Ingemar Olsson 70-talets Jesuskonferenser i Betelkyrkan 53 Ulla Östersjö-Jansson Intervjuer med förutvarande och nuvarande församlingsmedlemmar 57 Uppsatsförfattare 179 3

4

5 Baptister i näringsliv och samhälle av Lars Ernestam Inledning Betel är den äldsta frikyrkoförsamlingen i Örebro. Den samlade frikyrkan i Örebro har från den ringa begynnelsen 1854 utvecklats till en stor folkrörelse med många församlingar verksamma i kyrkor över hela staden. Avsikten med denna uppsats är att i någon mån belysa Örebro Första Baptistförsamlings och några enskilda medlemmars betydelse för Örebros utveckling under de 150 år frikyrkorörelsen funnits i staden. Syftet är inte att i första hand beskriva församlingslivet utan medlemmars engagemang i näringsliv, i politik och i andra samhällsangelägenheter. Olle Bergström 1 redovisar i en uppsats fakta kring frikyrkorörelsens uppkomst och utveckling i Örebro. I den visas frikyrkornas sammanlagda medlemstal fram till år Bergström Olle, Från Betelkapellet till Sörbykyrkan s.18. 5

6 År Folkmängd Frikyrko- Medlemmar i Örebro tätort medlemmar procent av befolkningen , , ,7 Ungefär hälften av det totala antalet frikyrkliga år 1890 var medlemmar i Örebro Baptistförsamling. Vid de senare redovisade åren hade fler församlingar bildats och baptistförsamlingens medlemsantal var dessa år ungefär 500 till 600 personer. Statistiken i Bergströms uppsats går endast fram till år Frikyrkornas procentuella andel av Örebros innevånare har minskat sedan detta år, men det framgår av tillgängliga uppgifter att frikyrkornas medlemsantal är ganska oförändrade inför 2000-talet. Uppsatsen kommer nästan uteslutande att behandla de första 100 åren och är koncentrerad till personer som varit verksamma i Örebro (Första) Baptistförsamling. Utvecklingen i exempelvis Vasakyrkan torde vara ganska likartad med utvecklingen i Betel. En sammanställning av alla frikyrkoförsamlingars samhällskontakter skulle bli en för stor uppgift i detta sammanhang. Detta borde vara en uppgift för forskningen om Örebros historia. Anledningen till den valda tidsepoken är, att det var under denna tid som den industriella verksamheten påbörjades och utvecklades i Örebro. Samtidigt kom det demokratiska genombrottet, där medlemmar i församlingen var särskilt aktiva. Bakgrund Sverige 1850 nya rörelser växer fram Mitten av 1850-talet var den tid när det gamla skråsamhället bröts upp. Handel tilläts utanför stadens gränser och Örebro började växa för att så småningom bli ett industrisamhälle. Försöken att förändra det gamla ståndssamhället för att uppnå större frihandel och även en representationsreform hade en stark plattform i Örebro. I mitten av 1800-talet hade den liberala s.k. reformrörelsen tre stora möten Örebro. Det stora målet då var att ersätta den gamla riksdagen med de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder med en ny riksdag. Detta mål uppnåddes år l866, då vi fick tvåkammarriksdagen. 6

7 Målet allmän rösträtt för både män och kvinnor nåddes däremot inte förrän långt in på 1900-talet. Det är intressant att konstatera att reformrörelsen också engagerade sig för religionsfrihet. Motioner med dessa önskemål lämnades i samband med reformrörelsens möten. 2 Frågorna om politisk, ekonomisk frigörelse och religionsfrihet förenades. Detta fick betydelse för frikyrkofolkets engagemang i politiskt arbete. Den tidiga baptismen i Sverige kom mycket tidigt att sympatisera med den liberala folkrörelsen, som tillsammans med flera liberala tidningar konsekvent ställde upp för religionsfriheten. Professor Gunnar Westin tar upp dessa frågeställningar i sin historik om baptistsamfundet. Han skriver bl.a. När Adolf Drake hade startat Wecko-Posten 3 i slutet av 1860-talet hade han tydligt angett, att den skulle vara en tidning för frihet och liberala reformer, en tidning för frisinnade kristna; alltså till skillnad från den inomkyrkliga väckelserörelsens konservativa tidning Wäktaren. WP visade redan tidigt intresse för arbetarfrågorna, men den var emot socialismen, emedan den ansåg denna icke alls företräda den sanna frihetens sak, den skulle leda till att alla enskilda rättigheter skola uppslukas av vad statens gemensamma väl kräver. Samtidigt proklamerade WP å andra sidan sin strävan att gentemot de konservativa politiska åsikterna inom kyrkan verka för ett liberalt samhällsskick. Baptistförsamlingarna kom redan från början att ha ett utpräglat demokratiskt styrelsesätt med styrelse, beslutande församlingsmöten, protokoll och ordnade räkenskaper. Kvinnorna deltog dock enligt tidens sed den första tiden inte i den formella beslutsprocessen. Baptisterna tog aktiv del i samhällsdebatten och redan 1879 kom, som senare redovisas i uppsatsen, den förste baptisten Folke Andersson från St. Mellösa in i riksdagen. Han fick under åren flera efterföljare bland andra några medlemmar i Örebro (Första) Baptistförsamling. Enligt Gunnar Westin kom en förändring att inträffa inom delar av frikyrkorörelsen efter den s.k. nya rörelsens inträde i början av 1900-talet. Att syssla med samhällsreformer, politik och andra världsliga frågor var vid den tiden ganska otänkbart för John Ongman, Carl Hedeen, Lewi Pethrus och O.L. Björk, skriver Gunnar Westin. 4 Dessa förändringar i synsättet påverkade dock inte medlemmarna i Örebro Första Baptistförsamling. De har varit ett av de mest tydliga 2 Lönroth, s.213f. 3 Westin, s.146f. 4 Westin, s

8 exemplen på det samhällsengagemang som Adolf Drake redovisade i Wecko-Posten. Baptismen kommer till Örebro Det var alltså i ett samhälle, där förändringens vindar blåste, som en liten grupp av människor bildade Örebro Baptistförsamling år Vid 1840-talets slut hade staden en folkmängd, som uppgick till 4227 personer och som fördelade sig på följande sätt. 5 Civil Militär Ecleastika klasserna med familjer 252 Handlande, Fabriksidkare. Hantverkare m.fl. med betjäning Gesäller och lärlingar l 580 Diverse stadsboer, hvaribland ur tjenst gångne, som nedlagt sin rörelse. Enkor med egna hushåll m.fl Tjenstefolk 695 Underhållne fattige och fosterbarn Summa Bland de första baptisterna saknades nästan helt de ledande skikten i samhället. Inga akademiker, statliga tjänstemän eller militära befälspersoner fanns med bland de första baptisterna. Några av kolportörerna var dock utbildade lärare. Där fanns inte heller framstående personer från handel och näringsliv. Handlanden A.G.Kumlin var ett undantag. Kumlin var dock aldrig medlem i baptistförsamlingen. Han var ordförande i Örebro Missionsförening, i vilken Örebro Baptistförsamling ingick jämte medlemmar av olika evangeliska kyrkobekännelser. Han stod ändå församlingen nära på många sätt. Han hade god ekonomi och var den egentlige byggherren till det första kapellet på Köpmangatan 31. Kumlin ställde också upp med borgen och underhåll för att stödja kolportörer, som ställdes inför rätta. Han löste bl.a. ut predikanten Hanner, som en gång hamnade i fångtornet på Örebro slott. 6 Även om inga så kallade ståndspersoner anslöt sig till baptisterna kan nämnas att bland sympatisörerna fanns en tid greve Fredrik Kalling på Myrö. Han tog som sin uppgift att hålla ordning bland stökiga perso- 5 Lönroth, s Lönroth, s.274f. 8

9 ner, bland andra elever i läroverket, som störde församlingens sammankomster. 7 Staden, som år 1854 hade drabbats av en förödande brand, växte och det gjorde också församlingen. Flera av de nya medlemmarna kom från landsbygden runt om Örebro. Andra kom från orter över hela landet. Läsarna var flitiga och skötsamma och för många började en klassresa, där de stegvis klättrade uppåt på den så kallade samhällsstegen. Från en första anställning som skoarbetare eller handelsbiträde kunde nästa steg bli skomakare med egen verkstad eller handelsman. När fabrikerna utvecklades blev flera frikyrkliga arbetare förmän eller arbetsledare. Flera personer kom också att från en ringa början bli företagare och några av dem storföretagare, som tog aktiv del i stadens och landets politiska utveckling. Utmärkande för nästan alla personer från den första och andra baptistgenerationen är att de kom från materiellt sett enkla förhållanden. I bästa fall fanns folkskola i bagaget. Innan jag beskriver några förgrundsgestalter inom samhälle och näringsliv i Örebro Baptistförsamling, vill jag göra en utvidgning av ämnet och berätta om den förste baptisten i riksdagen. Han kom från Stora Mellösa. Baptismen i Östernärke, en stor folkrörelse Mellan åren 1854 och 1858 var, med undantag av en liten grupp i Viby, baptistförsamlingen i Örebro den enda frikyrkoförsamlingen i Närke. I Stora Mellösa hade en stor grupp läsare samlats kring den inom baptismen så välkände klockaren Johannes Palmqvist. Några av dem hade gått in som medlemmar i Örebro Baptistförsamling. År 1858 bildades baptistförsamlingar i Asker och Sköllersta. Året efter, alltså 1859, blev också Palmqvist baptist och en församling bildades i St. Mellösa. Snart hade församlingar bildats i alla Östernärkes socknar. Vid slutet av talet var Östernärke troligen, tillsammans med den angränsande socknen i Sörmland, Vingåker, den landsdel i Sverige, där baptisterna hade sin största procentuella andel av befolkningen. 8 Vid den här tiden var landsbygden indelad i enmansvalkretsar vid val till riksdagen. Askers och Sköllersta härad representerades av en person som hette Anders Uhr. Denne var en av den dåtida riksdagens mest radikala ledamöter. Han hade tillsammans med den kände Adolf Hedin varit med om att bilda det så kallade nyliberala partiet, som var verksamt några år på 1870-talet. Uhr hade i riksdagen bland annat 7 Lönroth, s.233 o Minnesskrift Nerikes distr.f. s.33. 9

10 motionerat om religionsfrihetsfrågor och hade en tolerant inställning till den framväxande baptismen lämnade Uhr riksdagen. Baptismen hade nu blivit en stor folkrörelse i Östernärke, och Asker och Sköllersta härad valde baptisten Folke Andersson till sin riksdagsman från och med Han blev därmed den förste baptisten i riksdagen. Han anslöt sig till lantmannapartiet, som ansågs vara en av föregångarna till de senare liberala partierna. Tjugo år efter det att man hade brutit mot gällande lagar genom att bilda en församling skild från Svenska Kyrkan hade samhället förändrats. De tidigare brottslingarna placerade en av sina egna i riksdagen. Folke Andersson från Mellösa förste baptisten i riksdagen Han var född i Asker och bodde i byn Helgesta nära Odensbacken. När Johannes Palmqvist flyttade till Stockholm, blev han föreståndare för baptistförsamlingen i Stora Mellösa, ett uppdrag som han behöll i inte mindre än 33 år. Han tog livlig del i konferenser, distriktsmöten och andra sammankomster inom baptistsamfundet. I samfundets 100-årsskrift kan man läsa att han deltog vid bildandet av flera baptistförsamlingar också i Stockholm. John Nerén, som är en av Stora Mellösas bygdeskildrare, har inte särdeles höga tankar om baptisterna. Han skriver om Folke Andersson: Som redan nämnts var det i början egentligen ur bondehemmen som proselyterna kommo, men de mera framstående bland bönderna gingo dock inte in i församlingen, som mest utgjordes av kvinnor. Ett undantag utgjorde dock Folke Andersson i Helgesta, som dock mest ansågs vara en snäll och beskedlig karl och som inte spelar någon som helst roll i socknens historia, förrän han blev baptist. 10 Askers och Sköllersta härad uppskattade dock tydligen sin riksdagsman. Han omvaldes i val efter val tills han slutligen var riksdagens ålderspresident när han år 1911 vid 82 års ålder lämnade riksdagen. Han hade då tillhört andra kammaren i inte mindre än 32 år. Folke Anderson hade också många kommunala uppdrag. Han tillhörde styrelsen för Kvismarens sjösänkningsbolag. Sänkningen av sjöarna i Kvismardalen var vid den tiden en av länets stora frågor. Andersson aktualiserade behovet av statligt stöd genom motioner i riksdagen. 9 Rönblom. Frisinnade landsf. s Neren, Boken om Mälsa, s

11 En motion som belyser den inställning dåtida frikyrkliga hade till så kallade världsliga nöjen handlar om att anslaget till Kungliga teatern (Operan) borde dras in. Fortsättningen i motionstexten lyder: 11 Om detta, av skäl som jag ej förmår inse, inte skedde, anslaget nedsättes till minsta möjliga belopp. De för kristna frågor särskilt intresserade riksdagsledamöterna sammanslöt sig på 1880-talet till en särskild grupp, som anordnade sammankomster och bibelstudier. Folke Andersson blev dess förste ordförande. Detta kan ses som ett ytterligare bevis på att baptismen, som drygt 20 år tidigare setts som en rörelse utanför lagens råmärken, nu var accepterad också i kyrkliga sammanhang. Folke Anderssons dotter - medlem i Örebro Baptistförsamling student 1883 Folke Andersson ansåg det också viktigt att hans barn skulle få bra utbildning. Denna syn på utbildningens värde har också präglat frikyrkorörelsen fortsättningsvis. Svenska Morgonbladet hade den 2 mars 1943 en intervju med Folke Anderssons dotter med anledning av att hon skulle fylla 80 år. Försommaren 1883 tog Maria Folkesson dotter till riksdagsman Folke Andersson Helgesta studentexamen som privatist, ensam och första kvinna. Efter en del privatlektioner kom hon in i Ida Eklunds flickskola. Våren 1883 gick hon upp med pojkarna på Karolinska läroverkets latinlinje och klarade studentexamen. Dagen efter, då jag klädd i studentmössa gick nedåt gatan, mötte jag läroverkets rektor. Han stannade och hälsade och gav mig en förmaning att jag inte skulle bära en så okvinnlig huvudbonad även om jag fått gå upp i examen, berättar Maria Folkesson. Samhällsbyggare Tre tidiga företagare Ganska tidigt började medlemmar i baptistförsamlingen starta företag i Örebro. Det gamla bönhuset ersattes 1876 med ett nytt arkitektritat kapell, som visar att medlemmarna uppnått ett större välstånd och ville att deras söndagshem skulle vara propert och fint. Tre medlemmar får stå som representanter för många andra aktiva medlemmar under denna tidiga period. Johannes Svensson var en av församlingens tidigaste medlemmar och han får representera 1860-talet. Göran (G O V)Lindgren 11 Norberg mfl. Tvåkammarriksdagen, del 4, s

12 var församlingens ledande man men också en framgångsrik nyskapare, som startade sin verksamhet på 1870-talet. Hilda Muhr, som efter makens bortgång lyckades skapa ett framgångsrikt företag, får representera talet. Hon är också ett exempel på att kvinnor kunde starta företag vid denna tid. Johannes Svensson Johannes Svensson föddes år 1829 i Halland och avled vid nära 96 års ålder. Han kom till Örebro år Där anslöt han sig till församlingen och fick nummer 15 i den första medlemsmatrikeln. Han var uppväxt i ett mycket fattigt hem och hade endast 14 dagars skolgång i en ambulerande skola. Hans mor hade lärt honom att läsa och efter arbeten som hästskötare och betjänt kom han till Örebro, där han blev bankvaktmästare, en syssla som han behöll i 25 år. 12 Svensson var en mycket engagerad församlingsmedlem. Ett särskilt intresse ägnade han söndagsskolan och Örebro söndagsskolförening. När han avslutat sin anställning i banken ägnade han sig åt föreningens bokförlags- och skriftspridningsverksamhet uppförde han fastigheten Köpmangatan 17 på tomten bredvid Betelkyrkan. Han anlitade samma arkitekt, G. Sjöberg, som församlingen några år tidigare anlitat vid sitt kyrkbygge. Denna fastighet kom senare att ägas av församlingen några år i samband med bygget av Centrumgården. Johannes Svensson kom att ta indirekt del i startandet av den första skofabriken i Örebro. Han lånade nämligen ut en del av startkapitalet till sin svärson John Palmborg. Denne var som framgår längre fram en av de två personer som startade fabriken. Johannes Svensson var bosatt i Ö. Mark. Efter hans död bodde hans döttrar där, och de skänkte senare fastigheten i Mark till församlingen. Göran (G.O.V.) Lindgren Göran (G. O. V.) Lindgren är kanske den märkligaste av de medlemmar i Betelkyrkan, som varit med om att omdana Örebro stad. Ibland förväxlas Göran Lindgren med en annan samtida av Örebros stora, nämligen Adolf Lindgren. Båda har betytt mycket för Örebro. Göran Lindgren hade en enkel bakgrund. Hemmet var dock så vitt man kan se inte fattigt. Fadern var hemmansägare i Dövestad, Blackstads socken i Småland. 13 G.O.V. Lindgren hade ursprungligen tänkt bli präst, men hans intresse för affärer var stort, och han kom att ägna sig åt affärsbanan. I unga år fick han anställning hos en handlande Edenholm i Västervik. 12 Betlehem 1927, s.134 och Betlehem 1923, s.120f. 12

13 Göran och Amalia Lindgren År 1868 flyttade Edenholm till Örebro och G.O.V.Lindgren följde med tillsammans med en kamrat, Gösta Vidinghoff. Lindgren blev döpt och medlem i Örebro Baptistförsamling 1872, där han tillsammans med hustrun Amalia, född Lundmark, kom att bli en mycket aktiv och tongivande medlem. Han var en kort tid församlingens föreståndare samt diakon. Under många år tillhörde han församlingens styrelse. Några år satt han också i Baptistsamfundets Missionsstyrelse och deltog flitigt i Baptistsamfundets konferenser och distriktsföreningens arbete. Söndagsskolan var mycket betydelsefull i den tidiga baptismen. Samma år som Lindgren blev medlem i baptistförsamlingen var han, 24 år gammal, med och bildade Örebro söndagsskolförening. Han blev genast föreningens kassör. År l877 blev han föreståndare för Betels söndagsskola. Båda dessa uppdrag behöll han i många år. Som söndagsskolföreståndare sökte han sin like skriver pastor Axel Söderberg i en minnesruna. Lindgren fick anställning i den affär som Edenholm startat i Örebro. Efter några år tog han över rörelsen tillsammans med Gösta Vidinghoff. När denne flyttade till Stockholm tog Lindgren ensam över rörelsen. Liksom flera andra handelsföretag utvecklades affären till ett stort grosshandelsföretag med försäljning över hela länet. Det var dock inte som grosshandlare Lindgren blivit mest känd. Han var nämligen en av dåtidens stora nyskapare och idégivare i Örebro. Hörnfastigheten Drottninggatan - Vasagatan, av äldre Örebroare ofta kallad Edvalls hörna, inköptes av Lindgren. Det gamla huset med rötter från 1600-talet byggdes till med en våning år Huset fick ett säreget utseende genom tre kupolformiga torn på taket beklädda med skiffer- 13

14 plattor. Huset, som var ett av profilhusen i Örebro, revs år 1964 för att ge plats åt Folksams kontorshus. 14 Storgatan mot Stortorget med Lindgrens kupolförsedda fastighet till höger. 15 Lindgren uppförde också grannhuset Vasagatan 13, där lokaler uthyrdes för post och telegraf. Detta hus finns ännu kvar och har i flera år ägts av kommunen och använts av kulturskolan. På gården till fastigheten startade Lindgren den 14 november l886 med hjälp av den kände uppfinnaren Jonas Wenström den anläggning som var början till Örebro stads elektricitetsverk, det andra i Sverige. 16 Endast sju år efter det att Tomas Edison uppfunnit glödlampan lyckades Lindgren få den första lampan tänd i Örebro. Strömmen alstrades genom en lokomobil, som ställdes upp på gården. Den drev en dynamo med 110 volts spänning, som alstrade ljus till 225 lampor. Abonnenterna ökade i antal, och en större anläggning med ångcentral förlades till Vasagatan 13. Strömmen slogs dock ifrån kl. 12 på natten. År 1898 övertogs Lindgrens anläggning av det då nybildade Örebro Elektriska Aktiebolag. I baptistförsamlingens protokoll från augusti 1888 rapporteras att den 13 augusti 1888 skulle anordnas en liten fest, då kapellet för första gången skulle upplysas av det nya ljuset. 14 Sällsk.gamla Örebro, Från det gamla Örebro, s.12f. 15 Bild Gunnar Matzelius, stadsarkivet. 16 Sällsk.gamla.Örebro, Från Örebro som det var förr, s.3f. 14

15 Installationen kostade 500 kronor. Lindgren utlovade gratis ström i fem år. Han kunde tänka sig längre tid, men anmälde, att då måste han inskränka sitt deltagande i församlingens veckooffrande. Betelkyrkan och Lindgrens fastighet vid Vasagatan hörde alltså till de allra tidigast elektriskt upplysta i Örebro. Wenström 17 hade nästan samtidigt levererat en av sina dynamomaskiner till Karlslunds herrgård. I december 1886 tändes det första elektriska ljuset på herrgården. Som kuriosa kan nämnas att år 1890 fick även svinen i gårdens ladugårdar elektriskt ljus. Det var mycket tidigare än många örebroare blev upplysta. Bland alla övriga engagemang kan nämnas att Lindgren var en av intressenterna i den nu nedlagda Svartåbanan. Han hade också intressen i ett par av dåtidens banker. Han var med och bildade Örebro Inteckningsbank, där var han också var ledamot i styrelsen. Lindgren var aktiv, när telefonen kom till Örebro. Den 19 oktober 1881 bildades Örebro telefonförening 18. Lindgren var en av stiftarna och var med i styrelsen. I början av år 1882 hade man fått till stånd en liten telefonstation i Lindgrens fastighet och medlemmarna i föreningen hade så smått börjat använda sina telefoner. År 1891 sålde föreningen sitt telefonnät till telegrafverket. Anläggningen blev dock kvar ett antal år som hyresgäst i Lindgrens fastighet. Dit flyttades också telegrafstationen, som tidigare var placerad i teaterhuset. Lindgren tillhörde riksdagens andra kammare mellan åren 1902 och Han står i riksdagens biografi angiven som så kallad politisk vilde. Med detta menas att han var fristående i förhållande till de lösa partisammanslutningar, som fanns i riksdagen. Örebro stad ansågs vid denna tid vara en vänstersinnad valkrets. Liberalerna hade varit starka sedan reformmötenas tid. De hade emellertid varit splittrade vid valet Lindgren ansågs ligga nära de mer konservativa grupperingarna i riksdagen och redan 1905 fick han lämna plats för den frisinnade missionsförbundaren Erik Agabus Nilsson. G.O.V. Lindgren hann under sin korta riksdagstid lämna åtta motioner. I dem fanns förslag om minskat uppläsande av kungörelser i kyrkorna, om kuranstalt för alkoholister och om förbud mot tobaksförsäljning till minderåriga. 19 Liksom andra ledande företagare vid denna tid var han också periodvis ledamot av stadsfullmäktige och kommunala styrelser. Affärslivet, ny teknik och verksamheten i den kristna församlingen torde dock ha varit hans största intressen. 17 Sylvan-Larsson, Gunnel, Carlslund, s Sällskapet gamla Örebro, Från Örebro som det var förr, s Norberg Anders m.fl. Tvåkammarriksdagen del 4, s

16 Han var även aktiv medlem i föreningar utanför församlingen som KFUM, Blå bandet och Fredsrörelsen. Bland de många organisationer, som han var med om att stifta fanns också Örebro föreläsningsförening, där han många år var styrelseledamot och kassör. Pastor Söderberg skrev i sin minnesruna, att Lindgren var en angenäm sällskapsmänniska. Han torde ha varit en person med vad man idag kallar god social kompetens. År 1913 skänkte han tillsammans med sin maka en fastighet vid Rudbecksgatan 11 till församlingen. I den inrymdes församlingens ålderdomshem. När detta upphörde blev fastigheten några år hemvist för RIA- Dorkas, en utveckling som säkerligen låg i linje med Lindgrens intressen. Han visade ju intresse för nykterhetsfrågor både i yrkesliv, i föreningar och i riksdagen. Lindgren uppförde ett större bostadshus för sin familj i hörnet Nygatan-Manillagatan. Fastigheten används i dag som hem för utsatta kvinnor. Även detta användningssätt borde rimligen överensstämma med Lindgrens sociala samhällssyn. Göran Lindgren drabbades av sjukdom 1914 och kunde därefter endast ta begränsad del i samhällslivet. Han avled år Hilda Muhr Hilda Muhr föddes år 1853 och kom med sina föräldrar år 1860 till Asker. Hennes far var den kände pastorn Claes Fredrik Pira. År l876 gifte hon sig med J.A. Muhr. Denne var utbildad folkskollärare och hade svårigheter att fortsätta med sitt yrke, när han blivit baptist. Han arrenderade då en större gård Taborsberg i närheten av Norrköping. Under denna tid engagerade han sig i nykterhetsrörelsen och innehade någon tid den främsta förtroendeposten i IOGT-rörelsen. Denna rörelse hade tidiga kontakter med baptismen tvingades familjen frånträda lantbruksarrendet och flyttade till Fridsta i Asker, där pastor Pira startat en bokhålleriskola för unga kvinnor. J.A Muhr blev lärare och hustrun förestod skolhushållet. J.A. Muhr var emellertid sjuklig och avled Hilda Muhr var nu utan ekonomiska resurser och ensamförsörjare till fyra barn. Hon fick lämna barnen hos föräldrarna i Asker och tog arbete i Örebro. 21 Efter olika anställningar lyckades Hilda Muhr få burskap 26 oktober l885 och därmed rätt att starta charkuterirörelse. Lokaler fick hon i den så kallade Mårds gård på Västra Kyrkogatan nära Nikolaikyrkan. 20 Reformatorn 18 aug Byström, En frikyrklig märkesman,.s

17 Enligt uppgift från familjen kan gården eventuellt vara Kajsa Warghuset som senare flyttades till Wadköping. 22 Hilda Muhr sålde sina produkter på det torg, som låg vid Engelbrektsgatan ungefär där konsthallen och länsmuseet nu ligger. Tidigare fanns också en saluhall där fisk, kött och fläsk såldes. En plats öster om saluhallen uppläts för försäljning från salustånd under bar himmel. Där fick också Hilda Muhr sin försäljningsplats. Det lilla företaget utvecklades och flyttade till Nygatan, där man fick lokaler för både tillverkning och försäljning. Den äldste sonen Gunnar började tidigt arbeta i företaget och blev snart delägare. Firman Hilda Muhr och son blev en av de stora charkuteriaffärerna i Örebro. Med verksamheten vid Nygatan som centralpunkt hade man också flera filialbutiker. Verksamheten bedrevs i full omfattning tills rörelsen lades ned i samband med att livsmedelsbranschen förändrades. Charkuteriaffärerna försvann och kött och fläsk blev en av produkterna i de stora livsmedelshallarna. Hilda Muhr är ett exempel på att handlingskraftiga kvinnor också kunde starta företag i 1880-talets mansdominerade samhälle. Hon tillhörde den grupp av 32 medlemmar i Örebro Första Baptistförsamling (Betel), som deltog i bildandet av Örebro Tredje Baptistförsamling. När sistnämnda församling 1937 lämnade Baptistsamfundet återkom hon som medlem till Betel. Hilda Muhr avled 85 år gammal ett år senare. Skoindustriepoken Stjärnbröderna I början av 1890-talet blev några unga män aktiva medlemmar i Örebro Baptistförsamling. Med något undantag kom de från landsbygden runt Örebro. De hade alla en enkel bakgrund. Föräldrarna var lantbrukare eller hantverkare, och alla hade i bästa fall fått nöja sig med den utbildning folkskolan gav. Några av dem hade fått anställning som affärsbiträden eller skomakare i Örebro. En av dem hade fått ta över svärfaderns arbete som bankvaktmästare. De unga männen lovade att hålla samman genom livet och hjälpa varandra om så behövdes. De kallade sig stjärnbröder och som tecken på detta satte de en liten sexuddig stjärna i guld i sin klockkedja. Det är oklart vilka personer, som ingick i gruppen, som hade en helt informell kamratkaraktär. Säkert är i alla fall att Erik Åqvist, Axel Vindahl, Emil Vidinghoff, Johan Söderberg och John Palmborg var några av stjärnbröderna. 22 Intervju med fru Britta Muhr 17

18 En dotter till en av bröderna har berättat att herrarna uppvaktade varandra på högtidsdagar under åren. På 60 årsdagen gav de varandra en bägare i äkta silver. I Örebro Första Baptistförsamlings ägo finns en stor silverpokal. Den är en gåva från dödsboet efter en av stjärnbröderna nämligen Axel Vindahl. Mitt på pokalen sitter en liten gul stjärna. Den är säkerligen ett minne från stjärnbröderna. Pastor Sören Carlsvärd med Axel Vindahls stjärnbroderpokal Stjärnbröderna förblev trogna medlemmar i församlingen livet ut. De blev också framgångsrika företagare. Bland annat tog några av dem stor del i startandet av den första skofabriken i Örebro. Den gemensamma intressebakgrunden gjorde att de också anslöt sig till det liberala och frisinnade partiet. Några av dem verkade som ledamöter i riksdag, landsting och stadsfullmäktige. Som framgår längre fram i citaten från Håkan Permans artikel i Bergslag och Bondebygd En kassakladd berättar 23 finns exempel på ekonomiska transaktioner och andra kontakter mellan dessa goda vänner. Det kan definitivt konstateras att stjärnbröderna fick stor betydelse när det demokratiska samhället utvecklades i Örebro, och när staden blev Sveriges skometropol. Erik Hjalmar Linder om frikyrkliga företagare Erik Hjalmar Linder beskriver i sina memoarer Mitt levande förflutna, också han med hänvisning till Håkan Perman, frikyrkligheten inom skoindustrin på följande sätt: 23 Bergslag och Bondebygd 1970, En kassakladd berättar, s.63f 18

19 Nästan alla skofabrikanter jag kände till hade sina rötter i frikyrkliga samfund. Ström och Berglundarna var missionsförbundare. Åqvistarna liksom Palmborg i Örebro skofabrik var baptister. Skodon, religion och expansiv ekonomi torde vid sekelskiftet ha hört mycket nära ihop. Det gällde i den tidens affärsliv, med de ringa kapitalinsatser som krävdes, och de ändå rätt stora risker som togs, att liera sig med rätt person och att sen obrottsligt hålla ihop. I den frikyrkliga församlingen kunde framåtsträvande unga män ur handelsklassen eller skomakeriyrket träffa likasinnade, som de kunde lita på: ingen sprit, inga utsvävningar, inga vidlyftigheter. Flera av skofabrikerna i Örebro startades av en brödrakrets eller av trosfränder..dessa framgångsrika skofabrikanter förblev ofta lojala mot sitt samfund livet ut. Berglundarna torde rätt tidigt ha lämnat den frikyrkliga kretsen, Åqvistarna förblev goda medlemmar i Betel. Ström i Kumla tillhörde från början missionsförbundet men blev sedermera pingstvän. Sönerna mina skolkamrater, snart mäktiga direktörer gick därvidlag bara undantagsvis i sina fäders spår. Hela företeelsen kan med fördel sättas in i ett större sammanhang. De penningstarka frikyrkomännens roll i landet var eller ansågs vara mycket stor kring sekelskiftet och den tid som närmast följde. 24 Erik Hjalmar Linder avslutar sitt avsnitt om frikyrkligheten och skoindustrin med följande konstaterande: Vad skoindustrin beträffar, är den idag så gott som bortsopad av den internationella konkurrensen. Den grodde växte och blev ett träd som överskuggade landet. Det levde friskt i ett sjuttiotal år. Författaren Hjalmar Bergman klagade i brev efter sin fars död över att de frireligiösa höll ihop som ler och långhalm och att den som föll utanför gemenskapen (som hans far hade gjort) måste ta större risker. Berättelsen om den första skofabriken Nästan alla aktörerna när den första skofabriken skulle starta i Örebro var medlemmar i Örebro Första Baptistförsamling. Berättelsen här har jag hämtat ur Permans artikel, 25 kompletterad bl.a med uppgifter om Johan Fagerlind ur Birger Wennbergs bok Ännu fler glimtar ur Örebros historia Linder Erik Hjalmar, Mitt levande förflutna,.s.63f. 25 Bergslag och bondebygd 1970, En kassakladd berättar, s.63f. 26 Ännu fler glimtar ur Örebros historia, John Fagerlind s.73f. 19

20 Den första skofabriken startades 1894 av Johan Fagerlind, som vid den tiden var medlem i baptistförsamlingen. Fabriken fick namnet Örebro skofabrik. Han stod även bakom de två följande skofabrikerna och Örebro första skobandsfabrik. Johan Fagerlind, som ibland kallade sig Janne, var född 1865 och kom från Glanshammar. Föräldrarna var baptister. Fadern dog i unga år och lämnade hustrun ensam med fem barn. Två bröder hade drunknat i Hjälmaren. En syster hade flyttat till Amerika och en hade flyttat till Örebro. Den sistnämnda var mor till en av mina källor, K.G.Garvill. I Örebro hade skoföretaget Carlsson & Åqvist startat år Initiativtagare och hälftendelägare var Erik Åqvist, som också var medlem i baptistförsamlingen. Han anställde Johan Fagerlind som försäljare. Hans far hade varit byskomakare och Fagerlind hade också gått i skomakarlära. Detta hade han säkerligen nytta av i kommande verksamhet. Johan Fagerlind var intresserad av ny teknik, och han skaffade sig en av dåtidens nyheter, nämligen en bicykel med gummihjul. Med den gjorde han en uppmärksammad försäljningsresa ända upp till Norrbotten. Johan Fagerlind var en utåtriktad, trevlig och social försäljare. Han var en innovatör med stort tekniskt kunnande. Enligt Birger Wennberg har han till och med kallats en sentida Polhem. Bilar hörde också till hans intressen. Han hade själv en av de första bilarna i länet. Johan Fagerlind med hustru och svägerska i Scania Vabis omkring år

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

Åke Gösta Fredricsson ( )

Åke Gösta Fredricsson ( ) Åke Gösta Fredricsson (1877-1950) Åke Gösta Fredricsson Åke Gösta Fredricsson föddes 1877 på Grillby gård och dog i Enköping 1950, 73 år gammal. Åkes far hette Gottfrid Fredricssons och var Jan Fredrics

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

Fotografier av Piteå under 150 år Rättelser och tillägg till del 1-4

Fotografier av Piteå under 150 år Rättelser och tillägg till del 1-4 BEVARADE ÖGONBLICK Fotografier av Piteå under 150 år Rättelser och tillägg till del 1-4 Vid arbetet med fotoböckerna har mycket arbete lagts ned för att kontrollera källmaterialet till bildtexterna. Trots

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Gamla Sko - affärer, Skomakare, Skofabriker och Skogrossister i Umeå - området. Skoaffärer. Bergmans Skoaffär & Skomakeri, K. 1917

Gamla Sko - affärer, Skomakare, Skofabriker och Skogrossister i Umeå - området. Skoaffärer. Bergmans Skoaffär & Skomakeri, K. 1917 1 Gamla Sko - affärer, Skomakare, Skofabriker och Skogrossister i Umeå - området Skoaffärer Bergmans Skoaffär & Skomakeri, K. 1917 2 Carl Gustav Carlsson med hustru Christina Carlsson Carlsson Skohandlare,

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö.

Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö. Kallmossen 1 1. 1869 kom bysmeden Anders Hällström f 1840, hit ifrån Österfärnebo, med hustru Johanna Öbrink f 1842, fick sonen Axel och dotter Katarina. 1872 kom smeddrängen Per Lundberg hit ifrån Torsåker.

Läs mer

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening.

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid och handlingarnas omfattning 1946-1994. Starten Karolinska läroverkets föräldra- och

Läs mer

Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell

Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell Grand. Till vänster ses stadens dåvarande polisstyrka,

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( )

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( ) Mor Anna född Söderbom 1866 1919 JJB:s första fru Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar I tidig ålder dog Bengt (3 maj 1889-23 maj 1889) Uno (1905 1907) Anna Söderbom

Läs mer

Söndagsskolan i Senneby

Söndagsskolan i Senneby 1 Söndagsskolan i Senneby Sammanställt av Thure Herbertsson febr. 2013 I samarbete med syster Maj (numera Birgitta Andersson) Inom kristendomen i Europa startades den första söndagsskolan i England på

Läs mer

Del 6: Konsulerna som byggde Helsingborg. De många likheterna

Del 6: Konsulerna som byggde Helsingborg. De många likheterna De många likheterna De två konsulerna, Petter Olsson och Nils Persson, kom att bli Helsingborgs mest betydande och dominerande personer vad avser stadens utveckling till en modern industristad under ca

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001 Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år

Läs mer

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt

Läs mer

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga.

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. Ängstugan nr 512 Rotegårdar var Bro, Långudden, Oppeby och Jursta i Ludgo 1678-1705 Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. 1700 Mantalslängden uppger soldat

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S.

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S. I Sjöviks Industri AB hörnet av Hampes väg Utängsvägen ligger Granova husen idag, där fanns förr en ladugård med kor och grisar. 1947 köpte Börje Pedersen som var kemi ingenjör ladugården och byggde om

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Sundmanshagen, Värlingsö

Sundmanshagen, Värlingsö Sundmanshagen, Värlingsö Författare: Anita Åström 2010. De flesta som forskar i gamla arkiv kommer inte längre än till 1500-talet men på Riksarkivet i Stockholm nämns Värlingsö redan från mitten av 1300-talet.

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca 1915. Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle betydligt större bostadsyta. Trähuset hyrdes ut när familjen inte hade användning

Läs mer

Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening.

Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening. Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening. Redogörelsen omfattar ättlingar till Claes och Kristina Maria Persson Bettamåla 1:3 i Augerums församling i nuvarande Karlskronas kommun

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Guide till att skriva en dödsannons

Guide till att skriva en dödsannons Guide till att skriva en dödsannons Westlings Begravningsbyrå kan göra döds- och tackannonser i alla större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt.

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014 75 år på väg S 1939-2014 1 Året var 1939 Tidig styrelse samlad och uppställd för gruppfotografering. Åkerierna skulle organisera sig i åkeriföreningar/lastbilscentraler (samlas under ett tak) som i sin

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia.

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia. Buchau - Bochou Carlsson Christiansson Johansson Eriksson Det sägs att det kom två vandrande gesäller någon gång på 1600-tal från Tyskland med efternamnet Buchau. Senare troligen stavat både Buchou, Bouchow

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Hittar du andra svåra ord? Skriv ner dem och slå upp betydelsen i en ordbok. Använd fem av orden i meningar. Meningarna kan handla om boken.

Hittar du andra svåra ord? Skriv ner dem och slå upp betydelsen i en ordbok. Använd fem av orden i meningar. Meningarna kan handla om boken. ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN UNNI DROUGGE ORD forna (s 5, rad 8) tidigare, vi säger forna Jugoslavien då landet inte finns längre vågigt (s 6, rad 5) hår som inte är lockigt eller rakt, utan lite böjt som

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Emilie Secher 1891-1976

Emilie Secher 1891-1976 Emilie Secher 1891-1976 Foto från omkring 1946 Skolhemmets mångåriga föreståndarinna Emilie Secher var född på Hovgården i Hovs församling i Östergötland den 25 oktober 1891. Båda hennes föräldrar var

Läs mer

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR 1 Ola Lönnqvist En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR Information erhållen 21/8 2011 av Gunnar Frisén: Bror Frisén, far till Gunnar Frisén, född 6 feb 1914. Axel Frisén, släkting i Skövde. Forskning den 21-22/8

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

Proband Elsa Maria Karlsson. Född i Ekeby (T). Död i Ekeby (T). (Far I:1, Mor I:2)

Proband Elsa Maria Karlsson. Född i Ekeby (T). Död i Ekeby (T). (Far I:1, Mor I:2) 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Elsa Maria Karlsson. Född 1886-04-18 i Ekeby (T). Död 1974-06-19 i Ekeby (T). (Far I:1, Mor I:2) Gift med Carl Leonard Olofsson.

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon

Läs mer

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

Börje i Enet (Börin) Stamtabell Börje i Enet ("Börin") Stamtabell Tabell 1 Börje (Börin) Jönsson (1:682). Död 1693 i Enet, Svanaholm, Ås (F) [jane]. Levde i torpet Enet under Svanaholm, Ås Gift med Elin (1:683). Död 26 okt 1684 i Enet,

Läs mer

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din

Läs mer

Köar till EB KOMMANDE EVENEMANG. Här finns texter som köar till kommande EB. Bläddra vidare.

Köar till EB KOMMANDE EVENEMANG. Här finns texter som köar till kommande EB. Bläddra vidare. Köar till EB Här finns texter som köar till kommande EB KOMMANDE EVENEMANG Bläddra vidare www.ersnas.se 1 Familjenytt Födda xxx och xxx har fått en xxx. xxx föddes den xxx och vägde xxx gr och var xxx

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

JANSSONS SPECERI- OCH DIVERSEHANDEL invid Smådalarövägen

JANSSONS SPECERI- OCH DIVERSEHANDEL invid Smådalarövägen JANSSONS SPECERI- OCH DIVERSEHANDEL invid Smådalarövägen Fritt tolkad text ur Dalaröguiden 1996, skriven av Lotta Sandström Jarnhammar + text av Lennart Jansson + div bilder från olika källor Affären hade

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Höga Svedjan. Tåa Johans. torp 316. Under Ubbhult Jonsagård i Kyrkböckerna benämd Höga Svedjan, i folkmun Tåa Johans. Sätila boken sidan 134.

Höga Svedjan. Tåa Johans. torp 316. Under Ubbhult Jonsagård i Kyrkböckerna benämd Höga Svedjan, i folkmun Tåa Johans. Sätila boken sidan 134. Höga Svedjan Tåa Johans torp 316 Under Ubbhult Jonsagård i Kyrkböckerna benämd Höga Svedjan, i folkmun Tåa Johans. Sätila boken sidan 134. Torparen Anders Månsson Anna Bengtsdotter *29.08.1831 Björnlanda

Läs mer

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv 22 januari 2014 Berättelse evaedberg av Eva Persson-Huber Reparerat vackert Svedjetorp Min farmor hette Märta Lisa Hanning. Hon hade en äldre och en yngre

Läs mer

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson. Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Ett sekel i Hovslätts Missionskyrka

Ett sekel i Hovslätts Missionskyrka Ett sekel i Hovslätts Missionskyrka Det andliga uppvaknandet som skedde på 1800- talet, det vi brukar kalla väckelsen i slutet av förra seklet, satte spår som varit synliga genom hela 1900- talet. Det

Läs mer

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden?

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden? Frågeformuläret Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA I EN RUTA FÖR VARJE DELFRÅGA (a - f) a) En mamma som

Läs mer

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag.

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. 2014-10-13 Historik Historik för. Verksamhetstid 1862- Handlingarna omfattar tiden 1859-1999 Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag (ÖLTAB)

Läs mer

Det började med en järnhandel i Hjo 1841...

Det började med en järnhandel i Hjo 1841... Det började med en järnhandel i Hjo 1841... Tomt 55 vid Sandtorget där rådman Synnergren år 1841 startade sin järnhandel. Den låg på samma plats där tvåvåningsbyggnaden till vänster på fotot ligger. År

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling

Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling Egna minnen och uppgifter från internet och berättelser. Sammanställt av Håkan Hultman Våren 2010 Mangårdsbyggnaden på Stora Halängen 1906 Byggd på 1870-talet

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Mitt arbetshäfte om religion.

Mitt arbetshäfte om religion. Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Mina föräldrar och mormor och farmor

Mina föräldrar och mormor och farmor 1 Mina föräldrar och mormor och farmor Här länk till familjeträd i Ancestry Mormor Amanda Gustafva Linna Kankaanranta b.13/3 1862 d. 1945 Från vänster till höger:. Mormor Amanda,farmor Wilhelmina Anttila,

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

Kulturslinga i Vimmerby stad

Kulturslinga i Vimmerby stad Kulturslinga i Vimmerby stad 19 18 17 16 14 15 15 15 20 21 22 23 24 25 26 27 1 13 2 3 10 12 11 1. Stadshuset Invigt 1976 Lyftet, skulptur av Henry Gustafsson 1984 2. Båtsmansbacken Äldre bebyggelse med

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

ÖVERMO GÅRD 1805 2009

ÖVERMO GÅRD 1805 2009 ÖVERMO GÅRD 1805 2009 Historik Ägare Karta och bilder Alf D Blomquist 2009 08 2 Övermo Gård 1805-2009 I Leksand finns en gård som i dagligt tal kallas för Ros ns och är granne med förskolan Rosen i Övermo

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Torparen som blev lokal frikyrkoprofil

Torparen som blev lokal frikyrkoprofil Torparen som blev lokal frikyrkoprofil Magnus Nilsson elvabarnsfar, toffelmakare, torpare och församlingsgrundare Charley Nilsson Magnus Nilsson (1844 1914) Version 2-2012-02-11 1 Ett samhälle i ständig

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla

Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla Tabell 1 Johan Wilhelm Ekedahl (4:588). Handlande. Född 13 feb 1828 i Ekelsjö, Bringetofta (F). Döpt 15 feb 1828. Flyttade 1842 från Ekelsjö, Bringetofta (F) till Malmbäck

Läs mer

Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där,

Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där, MARKLANDA NORRA BYS FASTIGHETER Av Gunnar Fröberg 2014 Solhaga trädgård Marklanda 1:68 Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren

Läs mer

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde 12.1.1. (Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde Känslor. Det mesta handlar om känslor. Det som berör. Jag kan verifiera något på en sorts vetenskaplig grund och argumentera utifrån detta.

Läs mer

Petrus E. Hedlunds studiefond till minne av byggmästare Jonas O. Hedlund

Petrus E. Hedlunds studiefond till minne av byggmästare Jonas O. Hedlund Petrus E. Hedlunds studiefond till minne av byggmästare Jonas O. Hedlund 60 år (1948-2008) Förord Petrus E. Hedlunds studiefond till minne av byggmästare Jonas O. Hedlund instiftades av Direktör Petrus

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 december 2013 B 4262-12 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. ES Ombud och målsägandebiträde: Advokat MM MOTPART BK

Läs mer