ÖREBRO FÖRSTA BAPTISTFÖRSAMLING. 150 år DEL II

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO FÖRSTA BAPTISTFÖRSAMLING. 150 år DEL II"

Transkript

1 ÖREBRO FÖRSTA BAPTISTFÖRSAMLING 150 år DEL II Örebro Första Baptistförsamling

2 Författarna och Örebro Första Baptistförsamling Varje författare ansvarar för uppgifterna i sin uppsats. I övrigt gäller upphovsrättslagen. Omslagets bild: Fotograf Torbjörn Arvidson 2004 Bilder, om fotograf ej är angiven: Folkrörelsearkivet, ArkivCentrum i Örebro län Grafisk form: Ewa Attebo Pääbo, Pääbo Consulting Group AB, Linköping Satt med: Palatino Linotype Tryck: Örebro Universitets reproenhet, 2004 ISBN

3 Örebro Första Baptistförsamling 150 år ( ) Del II Innehållsförteckning Sidan Uppsatser: Baptister i näringsliv och samhälle 5 Lars Ernestam Rockpoet i Betel - Ingemar Olsson på 70-talet 47 Ingemar Olsson 70-talets Jesuskonferenser i Betelkyrkan 53 Ulla Östersjö-Jansson Intervjuer med förutvarande och nuvarande församlingsmedlemmar 57 Uppsatsförfattare 179 3

4

5 Baptister i näringsliv och samhälle av Lars Ernestam Inledning Betel är den äldsta frikyrkoförsamlingen i Örebro. Den samlade frikyrkan i Örebro har från den ringa begynnelsen 1854 utvecklats till en stor folkrörelse med många församlingar verksamma i kyrkor över hela staden. Avsikten med denna uppsats är att i någon mån belysa Örebro Första Baptistförsamlings och några enskilda medlemmars betydelse för Örebros utveckling under de 150 år frikyrkorörelsen funnits i staden. Syftet är inte att i första hand beskriva församlingslivet utan medlemmars engagemang i näringsliv, i politik och i andra samhällsangelägenheter. Olle Bergström 1 redovisar i en uppsats fakta kring frikyrkorörelsens uppkomst och utveckling i Örebro. I den visas frikyrkornas sammanlagda medlemstal fram till år Bergström Olle, Från Betelkapellet till Sörbykyrkan s.18. 5

6 År Folkmängd Frikyrko- Medlemmar i Örebro tätort medlemmar procent av befolkningen , , ,7 Ungefär hälften av det totala antalet frikyrkliga år 1890 var medlemmar i Örebro Baptistförsamling. Vid de senare redovisade åren hade fler församlingar bildats och baptistförsamlingens medlemsantal var dessa år ungefär 500 till 600 personer. Statistiken i Bergströms uppsats går endast fram till år Frikyrkornas procentuella andel av Örebros innevånare har minskat sedan detta år, men det framgår av tillgängliga uppgifter att frikyrkornas medlemsantal är ganska oförändrade inför 2000-talet. Uppsatsen kommer nästan uteslutande att behandla de första 100 åren och är koncentrerad till personer som varit verksamma i Örebro (Första) Baptistförsamling. Utvecklingen i exempelvis Vasakyrkan torde vara ganska likartad med utvecklingen i Betel. En sammanställning av alla frikyrkoförsamlingars samhällskontakter skulle bli en för stor uppgift i detta sammanhang. Detta borde vara en uppgift för forskningen om Örebros historia. Anledningen till den valda tidsepoken är, att det var under denna tid som den industriella verksamheten påbörjades och utvecklades i Örebro. Samtidigt kom det demokratiska genombrottet, där medlemmar i församlingen var särskilt aktiva. Bakgrund Sverige 1850 nya rörelser växer fram Mitten av 1850-talet var den tid när det gamla skråsamhället bröts upp. Handel tilläts utanför stadens gränser och Örebro började växa för att så småningom bli ett industrisamhälle. Försöken att förändra det gamla ståndssamhället för att uppnå större frihandel och även en representationsreform hade en stark plattform i Örebro. I mitten av 1800-talet hade den liberala s.k. reformrörelsen tre stora möten Örebro. Det stora målet då var att ersätta den gamla riksdagen med de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder med en ny riksdag. Detta mål uppnåddes år l866, då vi fick tvåkammarriksdagen. 6

7 Målet allmän rösträtt för både män och kvinnor nåddes däremot inte förrän långt in på 1900-talet. Det är intressant att konstatera att reformrörelsen också engagerade sig för religionsfrihet. Motioner med dessa önskemål lämnades i samband med reformrörelsens möten. 2 Frågorna om politisk, ekonomisk frigörelse och religionsfrihet förenades. Detta fick betydelse för frikyrkofolkets engagemang i politiskt arbete. Den tidiga baptismen i Sverige kom mycket tidigt att sympatisera med den liberala folkrörelsen, som tillsammans med flera liberala tidningar konsekvent ställde upp för religionsfriheten. Professor Gunnar Westin tar upp dessa frågeställningar i sin historik om baptistsamfundet. Han skriver bl.a. När Adolf Drake hade startat Wecko-Posten 3 i slutet av 1860-talet hade han tydligt angett, att den skulle vara en tidning för frihet och liberala reformer, en tidning för frisinnade kristna; alltså till skillnad från den inomkyrkliga väckelserörelsens konservativa tidning Wäktaren. WP visade redan tidigt intresse för arbetarfrågorna, men den var emot socialismen, emedan den ansåg denna icke alls företräda den sanna frihetens sak, den skulle leda till att alla enskilda rättigheter skola uppslukas av vad statens gemensamma väl kräver. Samtidigt proklamerade WP å andra sidan sin strävan att gentemot de konservativa politiska åsikterna inom kyrkan verka för ett liberalt samhällsskick. Baptistförsamlingarna kom redan från början att ha ett utpräglat demokratiskt styrelsesätt med styrelse, beslutande församlingsmöten, protokoll och ordnade räkenskaper. Kvinnorna deltog dock enligt tidens sed den första tiden inte i den formella beslutsprocessen. Baptisterna tog aktiv del i samhällsdebatten och redan 1879 kom, som senare redovisas i uppsatsen, den förste baptisten Folke Andersson från St. Mellösa in i riksdagen. Han fick under åren flera efterföljare bland andra några medlemmar i Örebro (Första) Baptistförsamling. Enligt Gunnar Westin kom en förändring att inträffa inom delar av frikyrkorörelsen efter den s.k. nya rörelsens inträde i början av 1900-talet. Att syssla med samhällsreformer, politik och andra världsliga frågor var vid den tiden ganska otänkbart för John Ongman, Carl Hedeen, Lewi Pethrus och O.L. Björk, skriver Gunnar Westin. 4 Dessa förändringar i synsättet påverkade dock inte medlemmarna i Örebro Första Baptistförsamling. De har varit ett av de mest tydliga 2 Lönroth, s.213f. 3 Westin, s.146f. 4 Westin, s

8 exemplen på det samhällsengagemang som Adolf Drake redovisade i Wecko-Posten. Baptismen kommer till Örebro Det var alltså i ett samhälle, där förändringens vindar blåste, som en liten grupp av människor bildade Örebro Baptistförsamling år Vid 1840-talets slut hade staden en folkmängd, som uppgick till 4227 personer och som fördelade sig på följande sätt. 5 Civil Militär Ecleastika klasserna med familjer 252 Handlande, Fabriksidkare. Hantverkare m.fl. med betjäning Gesäller och lärlingar l 580 Diverse stadsboer, hvaribland ur tjenst gångne, som nedlagt sin rörelse. Enkor med egna hushåll m.fl Tjenstefolk 695 Underhållne fattige och fosterbarn Summa Bland de första baptisterna saknades nästan helt de ledande skikten i samhället. Inga akademiker, statliga tjänstemän eller militära befälspersoner fanns med bland de första baptisterna. Några av kolportörerna var dock utbildade lärare. Där fanns inte heller framstående personer från handel och näringsliv. Handlanden A.G.Kumlin var ett undantag. Kumlin var dock aldrig medlem i baptistförsamlingen. Han var ordförande i Örebro Missionsförening, i vilken Örebro Baptistförsamling ingick jämte medlemmar av olika evangeliska kyrkobekännelser. Han stod ändå församlingen nära på många sätt. Han hade god ekonomi och var den egentlige byggherren till det första kapellet på Köpmangatan 31. Kumlin ställde också upp med borgen och underhåll för att stödja kolportörer, som ställdes inför rätta. Han löste bl.a. ut predikanten Hanner, som en gång hamnade i fångtornet på Örebro slott. 6 Även om inga så kallade ståndspersoner anslöt sig till baptisterna kan nämnas att bland sympatisörerna fanns en tid greve Fredrik Kalling på Myrö. Han tog som sin uppgift att hålla ordning bland stökiga perso- 5 Lönroth, s Lönroth, s.274f. 8

9 ner, bland andra elever i läroverket, som störde församlingens sammankomster. 7 Staden, som år 1854 hade drabbats av en förödande brand, växte och det gjorde också församlingen. Flera av de nya medlemmarna kom från landsbygden runt om Örebro. Andra kom från orter över hela landet. Läsarna var flitiga och skötsamma och för många började en klassresa, där de stegvis klättrade uppåt på den så kallade samhällsstegen. Från en första anställning som skoarbetare eller handelsbiträde kunde nästa steg bli skomakare med egen verkstad eller handelsman. När fabrikerna utvecklades blev flera frikyrkliga arbetare förmän eller arbetsledare. Flera personer kom också att från en ringa början bli företagare och några av dem storföretagare, som tog aktiv del i stadens och landets politiska utveckling. Utmärkande för nästan alla personer från den första och andra baptistgenerationen är att de kom från materiellt sett enkla förhållanden. I bästa fall fanns folkskola i bagaget. Innan jag beskriver några förgrundsgestalter inom samhälle och näringsliv i Örebro Baptistförsamling, vill jag göra en utvidgning av ämnet och berätta om den förste baptisten i riksdagen. Han kom från Stora Mellösa. Baptismen i Östernärke, en stor folkrörelse Mellan åren 1854 och 1858 var, med undantag av en liten grupp i Viby, baptistförsamlingen i Örebro den enda frikyrkoförsamlingen i Närke. I Stora Mellösa hade en stor grupp läsare samlats kring den inom baptismen så välkände klockaren Johannes Palmqvist. Några av dem hade gått in som medlemmar i Örebro Baptistförsamling. År 1858 bildades baptistförsamlingar i Asker och Sköllersta. Året efter, alltså 1859, blev också Palmqvist baptist och en församling bildades i St. Mellösa. Snart hade församlingar bildats i alla Östernärkes socknar. Vid slutet av talet var Östernärke troligen, tillsammans med den angränsande socknen i Sörmland, Vingåker, den landsdel i Sverige, där baptisterna hade sin största procentuella andel av befolkningen. 8 Vid den här tiden var landsbygden indelad i enmansvalkretsar vid val till riksdagen. Askers och Sköllersta härad representerades av en person som hette Anders Uhr. Denne var en av den dåtida riksdagens mest radikala ledamöter. Han hade tillsammans med den kände Adolf Hedin varit med om att bilda det så kallade nyliberala partiet, som var verksamt några år på 1870-talet. Uhr hade i riksdagen bland annat 7 Lönroth, s.233 o Minnesskrift Nerikes distr.f. s.33. 9

10 motionerat om religionsfrihetsfrågor och hade en tolerant inställning till den framväxande baptismen lämnade Uhr riksdagen. Baptismen hade nu blivit en stor folkrörelse i Östernärke, och Asker och Sköllersta härad valde baptisten Folke Andersson till sin riksdagsman från och med Han blev därmed den förste baptisten i riksdagen. Han anslöt sig till lantmannapartiet, som ansågs vara en av föregångarna till de senare liberala partierna. Tjugo år efter det att man hade brutit mot gällande lagar genom att bilda en församling skild från Svenska Kyrkan hade samhället förändrats. De tidigare brottslingarna placerade en av sina egna i riksdagen. Folke Andersson från Mellösa förste baptisten i riksdagen Han var född i Asker och bodde i byn Helgesta nära Odensbacken. När Johannes Palmqvist flyttade till Stockholm, blev han föreståndare för baptistförsamlingen i Stora Mellösa, ett uppdrag som han behöll i inte mindre än 33 år. Han tog livlig del i konferenser, distriktsmöten och andra sammankomster inom baptistsamfundet. I samfundets 100-årsskrift kan man läsa att han deltog vid bildandet av flera baptistförsamlingar också i Stockholm. John Nerén, som är en av Stora Mellösas bygdeskildrare, har inte särdeles höga tankar om baptisterna. Han skriver om Folke Andersson: Som redan nämnts var det i början egentligen ur bondehemmen som proselyterna kommo, men de mera framstående bland bönderna gingo dock inte in i församlingen, som mest utgjordes av kvinnor. Ett undantag utgjorde dock Folke Andersson i Helgesta, som dock mest ansågs vara en snäll och beskedlig karl och som inte spelar någon som helst roll i socknens historia, förrän han blev baptist. 10 Askers och Sköllersta härad uppskattade dock tydligen sin riksdagsman. Han omvaldes i val efter val tills han slutligen var riksdagens ålderspresident när han år 1911 vid 82 års ålder lämnade riksdagen. Han hade då tillhört andra kammaren i inte mindre än 32 år. Folke Anderson hade också många kommunala uppdrag. Han tillhörde styrelsen för Kvismarens sjösänkningsbolag. Sänkningen av sjöarna i Kvismardalen var vid den tiden en av länets stora frågor. Andersson aktualiserade behovet av statligt stöd genom motioner i riksdagen. 9 Rönblom. Frisinnade landsf. s Neren, Boken om Mälsa, s

11 En motion som belyser den inställning dåtida frikyrkliga hade till så kallade världsliga nöjen handlar om att anslaget till Kungliga teatern (Operan) borde dras in. Fortsättningen i motionstexten lyder: 11 Om detta, av skäl som jag ej förmår inse, inte skedde, anslaget nedsättes till minsta möjliga belopp. De för kristna frågor särskilt intresserade riksdagsledamöterna sammanslöt sig på 1880-talet till en särskild grupp, som anordnade sammankomster och bibelstudier. Folke Andersson blev dess förste ordförande. Detta kan ses som ett ytterligare bevis på att baptismen, som drygt 20 år tidigare setts som en rörelse utanför lagens råmärken, nu var accepterad också i kyrkliga sammanhang. Folke Anderssons dotter - medlem i Örebro Baptistförsamling student 1883 Folke Andersson ansåg det också viktigt att hans barn skulle få bra utbildning. Denna syn på utbildningens värde har också präglat frikyrkorörelsen fortsättningsvis. Svenska Morgonbladet hade den 2 mars 1943 en intervju med Folke Anderssons dotter med anledning av att hon skulle fylla 80 år. Försommaren 1883 tog Maria Folkesson dotter till riksdagsman Folke Andersson Helgesta studentexamen som privatist, ensam och första kvinna. Efter en del privatlektioner kom hon in i Ida Eklunds flickskola. Våren 1883 gick hon upp med pojkarna på Karolinska läroverkets latinlinje och klarade studentexamen. Dagen efter, då jag klädd i studentmössa gick nedåt gatan, mötte jag läroverkets rektor. Han stannade och hälsade och gav mig en förmaning att jag inte skulle bära en så okvinnlig huvudbonad även om jag fått gå upp i examen, berättar Maria Folkesson. Samhällsbyggare Tre tidiga företagare Ganska tidigt började medlemmar i baptistförsamlingen starta företag i Örebro. Det gamla bönhuset ersattes 1876 med ett nytt arkitektritat kapell, som visar att medlemmarna uppnått ett större välstånd och ville att deras söndagshem skulle vara propert och fint. Tre medlemmar får stå som representanter för många andra aktiva medlemmar under denna tidiga period. Johannes Svensson var en av församlingens tidigaste medlemmar och han får representera 1860-talet. Göran (G O V)Lindgren 11 Norberg mfl. Tvåkammarriksdagen, del 4, s

12 var församlingens ledande man men också en framgångsrik nyskapare, som startade sin verksamhet på 1870-talet. Hilda Muhr, som efter makens bortgång lyckades skapa ett framgångsrikt företag, får representera talet. Hon är också ett exempel på att kvinnor kunde starta företag vid denna tid. Johannes Svensson Johannes Svensson föddes år 1829 i Halland och avled vid nära 96 års ålder. Han kom till Örebro år Där anslöt han sig till församlingen och fick nummer 15 i den första medlemsmatrikeln. Han var uppväxt i ett mycket fattigt hem och hade endast 14 dagars skolgång i en ambulerande skola. Hans mor hade lärt honom att läsa och efter arbeten som hästskötare och betjänt kom han till Örebro, där han blev bankvaktmästare, en syssla som han behöll i 25 år. 12 Svensson var en mycket engagerad församlingsmedlem. Ett särskilt intresse ägnade han söndagsskolan och Örebro söndagsskolförening. När han avslutat sin anställning i banken ägnade han sig åt föreningens bokförlags- och skriftspridningsverksamhet uppförde han fastigheten Köpmangatan 17 på tomten bredvid Betelkyrkan. Han anlitade samma arkitekt, G. Sjöberg, som församlingen några år tidigare anlitat vid sitt kyrkbygge. Denna fastighet kom senare att ägas av församlingen några år i samband med bygget av Centrumgården. Johannes Svensson kom att ta indirekt del i startandet av den första skofabriken i Örebro. Han lånade nämligen ut en del av startkapitalet till sin svärson John Palmborg. Denne var som framgår längre fram en av de två personer som startade fabriken. Johannes Svensson var bosatt i Ö. Mark. Efter hans död bodde hans döttrar där, och de skänkte senare fastigheten i Mark till församlingen. Göran (G.O.V.) Lindgren Göran (G. O. V.) Lindgren är kanske den märkligaste av de medlemmar i Betelkyrkan, som varit med om att omdana Örebro stad. Ibland förväxlas Göran Lindgren med en annan samtida av Örebros stora, nämligen Adolf Lindgren. Båda har betytt mycket för Örebro. Göran Lindgren hade en enkel bakgrund. Hemmet var dock så vitt man kan se inte fattigt. Fadern var hemmansägare i Dövestad, Blackstads socken i Småland. 13 G.O.V. Lindgren hade ursprungligen tänkt bli präst, men hans intresse för affärer var stort, och han kom att ägna sig åt affärsbanan. I unga år fick han anställning hos en handlande Edenholm i Västervik. 12 Betlehem 1927, s.134 och Betlehem 1923, s.120f. 12

13 Göran och Amalia Lindgren År 1868 flyttade Edenholm till Örebro och G.O.V.Lindgren följde med tillsammans med en kamrat, Gösta Vidinghoff. Lindgren blev döpt och medlem i Örebro Baptistförsamling 1872, där han tillsammans med hustrun Amalia, född Lundmark, kom att bli en mycket aktiv och tongivande medlem. Han var en kort tid församlingens föreståndare samt diakon. Under många år tillhörde han församlingens styrelse. Några år satt han också i Baptistsamfundets Missionsstyrelse och deltog flitigt i Baptistsamfundets konferenser och distriktsföreningens arbete. Söndagsskolan var mycket betydelsefull i den tidiga baptismen. Samma år som Lindgren blev medlem i baptistförsamlingen var han, 24 år gammal, med och bildade Örebro söndagsskolförening. Han blev genast föreningens kassör. År l877 blev han föreståndare för Betels söndagsskola. Båda dessa uppdrag behöll han i många år. Som söndagsskolföreståndare sökte han sin like skriver pastor Axel Söderberg i en minnesruna. Lindgren fick anställning i den affär som Edenholm startat i Örebro. Efter några år tog han över rörelsen tillsammans med Gösta Vidinghoff. När denne flyttade till Stockholm tog Lindgren ensam över rörelsen. Liksom flera andra handelsföretag utvecklades affären till ett stort grosshandelsföretag med försäljning över hela länet. Det var dock inte som grosshandlare Lindgren blivit mest känd. Han var nämligen en av dåtidens stora nyskapare och idégivare i Örebro. Hörnfastigheten Drottninggatan - Vasagatan, av äldre Örebroare ofta kallad Edvalls hörna, inköptes av Lindgren. Det gamla huset med rötter från 1600-talet byggdes till med en våning år Huset fick ett säreget utseende genom tre kupolformiga torn på taket beklädda med skiffer- 13

14 plattor. Huset, som var ett av profilhusen i Örebro, revs år 1964 för att ge plats åt Folksams kontorshus. 14 Storgatan mot Stortorget med Lindgrens kupolförsedda fastighet till höger. 15 Lindgren uppförde också grannhuset Vasagatan 13, där lokaler uthyrdes för post och telegraf. Detta hus finns ännu kvar och har i flera år ägts av kommunen och använts av kulturskolan. På gården till fastigheten startade Lindgren den 14 november l886 med hjälp av den kände uppfinnaren Jonas Wenström den anläggning som var början till Örebro stads elektricitetsverk, det andra i Sverige. 16 Endast sju år efter det att Tomas Edison uppfunnit glödlampan lyckades Lindgren få den första lampan tänd i Örebro. Strömmen alstrades genom en lokomobil, som ställdes upp på gården. Den drev en dynamo med 110 volts spänning, som alstrade ljus till 225 lampor. Abonnenterna ökade i antal, och en större anläggning med ångcentral förlades till Vasagatan 13. Strömmen slogs dock ifrån kl. 12 på natten. År 1898 övertogs Lindgrens anläggning av det då nybildade Örebro Elektriska Aktiebolag. I baptistförsamlingens protokoll från augusti 1888 rapporteras att den 13 augusti 1888 skulle anordnas en liten fest, då kapellet för första gången skulle upplysas av det nya ljuset. 14 Sällsk.gamla Örebro, Från det gamla Örebro, s.12f. 15 Bild Gunnar Matzelius, stadsarkivet. 16 Sällsk.gamla.Örebro, Från Örebro som det var förr, s.3f. 14

15 Installationen kostade 500 kronor. Lindgren utlovade gratis ström i fem år. Han kunde tänka sig längre tid, men anmälde, att då måste han inskränka sitt deltagande i församlingens veckooffrande. Betelkyrkan och Lindgrens fastighet vid Vasagatan hörde alltså till de allra tidigast elektriskt upplysta i Örebro. Wenström 17 hade nästan samtidigt levererat en av sina dynamomaskiner till Karlslunds herrgård. I december 1886 tändes det första elektriska ljuset på herrgården. Som kuriosa kan nämnas att år 1890 fick även svinen i gårdens ladugårdar elektriskt ljus. Det var mycket tidigare än många örebroare blev upplysta. Bland alla övriga engagemang kan nämnas att Lindgren var en av intressenterna i den nu nedlagda Svartåbanan. Han hade också intressen i ett par av dåtidens banker. Han var med och bildade Örebro Inteckningsbank, där var han också var ledamot i styrelsen. Lindgren var aktiv, när telefonen kom till Örebro. Den 19 oktober 1881 bildades Örebro telefonförening 18. Lindgren var en av stiftarna och var med i styrelsen. I början av år 1882 hade man fått till stånd en liten telefonstation i Lindgrens fastighet och medlemmarna i föreningen hade så smått börjat använda sina telefoner. År 1891 sålde föreningen sitt telefonnät till telegrafverket. Anläggningen blev dock kvar ett antal år som hyresgäst i Lindgrens fastighet. Dit flyttades också telegrafstationen, som tidigare var placerad i teaterhuset. Lindgren tillhörde riksdagens andra kammare mellan åren 1902 och Han står i riksdagens biografi angiven som så kallad politisk vilde. Med detta menas att han var fristående i förhållande till de lösa partisammanslutningar, som fanns i riksdagen. Örebro stad ansågs vid denna tid vara en vänstersinnad valkrets. Liberalerna hade varit starka sedan reformmötenas tid. De hade emellertid varit splittrade vid valet Lindgren ansågs ligga nära de mer konservativa grupperingarna i riksdagen och redan 1905 fick han lämna plats för den frisinnade missionsförbundaren Erik Agabus Nilsson. G.O.V. Lindgren hann under sin korta riksdagstid lämna åtta motioner. I dem fanns förslag om minskat uppläsande av kungörelser i kyrkorna, om kuranstalt för alkoholister och om förbud mot tobaksförsäljning till minderåriga. 19 Liksom andra ledande företagare vid denna tid var han också periodvis ledamot av stadsfullmäktige och kommunala styrelser. Affärslivet, ny teknik och verksamheten i den kristna församlingen torde dock ha varit hans största intressen. 17 Sylvan-Larsson, Gunnel, Carlslund, s Sällskapet gamla Örebro, Från Örebro som det var förr, s Norberg Anders m.fl. Tvåkammarriksdagen del 4, s

16 Han var även aktiv medlem i föreningar utanför församlingen som KFUM, Blå bandet och Fredsrörelsen. Bland de många organisationer, som han var med om att stifta fanns också Örebro föreläsningsförening, där han många år var styrelseledamot och kassör. Pastor Söderberg skrev i sin minnesruna, att Lindgren var en angenäm sällskapsmänniska. Han torde ha varit en person med vad man idag kallar god social kompetens. År 1913 skänkte han tillsammans med sin maka en fastighet vid Rudbecksgatan 11 till församlingen. I den inrymdes församlingens ålderdomshem. När detta upphörde blev fastigheten några år hemvist för RIA- Dorkas, en utveckling som säkerligen låg i linje med Lindgrens intressen. Han visade ju intresse för nykterhetsfrågor både i yrkesliv, i föreningar och i riksdagen. Lindgren uppförde ett större bostadshus för sin familj i hörnet Nygatan-Manillagatan. Fastigheten används i dag som hem för utsatta kvinnor. Även detta användningssätt borde rimligen överensstämma med Lindgrens sociala samhällssyn. Göran Lindgren drabbades av sjukdom 1914 och kunde därefter endast ta begränsad del i samhällslivet. Han avled år Hilda Muhr Hilda Muhr föddes år 1853 och kom med sina föräldrar år 1860 till Asker. Hennes far var den kände pastorn Claes Fredrik Pira. År l876 gifte hon sig med J.A. Muhr. Denne var utbildad folkskollärare och hade svårigheter att fortsätta med sitt yrke, när han blivit baptist. Han arrenderade då en större gård Taborsberg i närheten av Norrköping. Under denna tid engagerade han sig i nykterhetsrörelsen och innehade någon tid den främsta förtroendeposten i IOGT-rörelsen. Denna rörelse hade tidiga kontakter med baptismen tvingades familjen frånträda lantbruksarrendet och flyttade till Fridsta i Asker, där pastor Pira startat en bokhålleriskola för unga kvinnor. J.A Muhr blev lärare och hustrun förestod skolhushållet. J.A. Muhr var emellertid sjuklig och avled Hilda Muhr var nu utan ekonomiska resurser och ensamförsörjare till fyra barn. Hon fick lämna barnen hos föräldrarna i Asker och tog arbete i Örebro. 21 Efter olika anställningar lyckades Hilda Muhr få burskap 26 oktober l885 och därmed rätt att starta charkuterirörelse. Lokaler fick hon i den så kallade Mårds gård på Västra Kyrkogatan nära Nikolaikyrkan. 20 Reformatorn 18 aug Byström, En frikyrklig märkesman,.s

17 Enligt uppgift från familjen kan gården eventuellt vara Kajsa Warghuset som senare flyttades till Wadköping. 22 Hilda Muhr sålde sina produkter på det torg, som låg vid Engelbrektsgatan ungefär där konsthallen och länsmuseet nu ligger. Tidigare fanns också en saluhall där fisk, kött och fläsk såldes. En plats öster om saluhallen uppläts för försäljning från salustånd under bar himmel. Där fick också Hilda Muhr sin försäljningsplats. Det lilla företaget utvecklades och flyttade till Nygatan, där man fick lokaler för både tillverkning och försäljning. Den äldste sonen Gunnar började tidigt arbeta i företaget och blev snart delägare. Firman Hilda Muhr och son blev en av de stora charkuteriaffärerna i Örebro. Med verksamheten vid Nygatan som centralpunkt hade man också flera filialbutiker. Verksamheten bedrevs i full omfattning tills rörelsen lades ned i samband med att livsmedelsbranschen förändrades. Charkuteriaffärerna försvann och kött och fläsk blev en av produkterna i de stora livsmedelshallarna. Hilda Muhr är ett exempel på att handlingskraftiga kvinnor också kunde starta företag i 1880-talets mansdominerade samhälle. Hon tillhörde den grupp av 32 medlemmar i Örebro Första Baptistförsamling (Betel), som deltog i bildandet av Örebro Tredje Baptistförsamling. När sistnämnda församling 1937 lämnade Baptistsamfundet återkom hon som medlem till Betel. Hilda Muhr avled 85 år gammal ett år senare. Skoindustriepoken Stjärnbröderna I början av 1890-talet blev några unga män aktiva medlemmar i Örebro Baptistförsamling. Med något undantag kom de från landsbygden runt Örebro. De hade alla en enkel bakgrund. Föräldrarna var lantbrukare eller hantverkare, och alla hade i bästa fall fått nöja sig med den utbildning folkskolan gav. Några av dem hade fått anställning som affärsbiträden eller skomakare i Örebro. En av dem hade fått ta över svärfaderns arbete som bankvaktmästare. De unga männen lovade att hålla samman genom livet och hjälpa varandra om så behövdes. De kallade sig stjärnbröder och som tecken på detta satte de en liten sexuddig stjärna i guld i sin klockkedja. Det är oklart vilka personer, som ingick i gruppen, som hade en helt informell kamratkaraktär. Säkert är i alla fall att Erik Åqvist, Axel Vindahl, Emil Vidinghoff, Johan Söderberg och John Palmborg var några av stjärnbröderna. 22 Intervju med fru Britta Muhr 17

18 En dotter till en av bröderna har berättat att herrarna uppvaktade varandra på högtidsdagar under åren. På 60 årsdagen gav de varandra en bägare i äkta silver. I Örebro Första Baptistförsamlings ägo finns en stor silverpokal. Den är en gåva från dödsboet efter en av stjärnbröderna nämligen Axel Vindahl. Mitt på pokalen sitter en liten gul stjärna. Den är säkerligen ett minne från stjärnbröderna. Pastor Sören Carlsvärd med Axel Vindahls stjärnbroderpokal Stjärnbröderna förblev trogna medlemmar i församlingen livet ut. De blev också framgångsrika företagare. Bland annat tog några av dem stor del i startandet av den första skofabriken i Örebro. Den gemensamma intressebakgrunden gjorde att de också anslöt sig till det liberala och frisinnade partiet. Några av dem verkade som ledamöter i riksdag, landsting och stadsfullmäktige. Som framgår längre fram i citaten från Håkan Permans artikel i Bergslag och Bondebygd En kassakladd berättar 23 finns exempel på ekonomiska transaktioner och andra kontakter mellan dessa goda vänner. Det kan definitivt konstateras att stjärnbröderna fick stor betydelse när det demokratiska samhället utvecklades i Örebro, och när staden blev Sveriges skometropol. Erik Hjalmar Linder om frikyrkliga företagare Erik Hjalmar Linder beskriver i sina memoarer Mitt levande förflutna, också han med hänvisning till Håkan Perman, frikyrkligheten inom skoindustrin på följande sätt: 23 Bergslag och Bondebygd 1970, En kassakladd berättar, s.63f 18

19 Nästan alla skofabrikanter jag kände till hade sina rötter i frikyrkliga samfund. Ström och Berglundarna var missionsförbundare. Åqvistarna liksom Palmborg i Örebro skofabrik var baptister. Skodon, religion och expansiv ekonomi torde vid sekelskiftet ha hört mycket nära ihop. Det gällde i den tidens affärsliv, med de ringa kapitalinsatser som krävdes, och de ändå rätt stora risker som togs, att liera sig med rätt person och att sen obrottsligt hålla ihop. I den frikyrkliga församlingen kunde framåtsträvande unga män ur handelsklassen eller skomakeriyrket träffa likasinnade, som de kunde lita på: ingen sprit, inga utsvävningar, inga vidlyftigheter. Flera av skofabrikerna i Örebro startades av en brödrakrets eller av trosfränder..dessa framgångsrika skofabrikanter förblev ofta lojala mot sitt samfund livet ut. Berglundarna torde rätt tidigt ha lämnat den frikyrkliga kretsen, Åqvistarna förblev goda medlemmar i Betel. Ström i Kumla tillhörde från början missionsförbundet men blev sedermera pingstvän. Sönerna mina skolkamrater, snart mäktiga direktörer gick därvidlag bara undantagsvis i sina fäders spår. Hela företeelsen kan med fördel sättas in i ett större sammanhang. De penningstarka frikyrkomännens roll i landet var eller ansågs vara mycket stor kring sekelskiftet och den tid som närmast följde. 24 Erik Hjalmar Linder avslutar sitt avsnitt om frikyrkligheten och skoindustrin med följande konstaterande: Vad skoindustrin beträffar, är den idag så gott som bortsopad av den internationella konkurrensen. Den grodde växte och blev ett träd som överskuggade landet. Det levde friskt i ett sjuttiotal år. Författaren Hjalmar Bergman klagade i brev efter sin fars död över att de frireligiösa höll ihop som ler och långhalm och att den som föll utanför gemenskapen (som hans far hade gjort) måste ta större risker. Berättelsen om den första skofabriken Nästan alla aktörerna när den första skofabriken skulle starta i Örebro var medlemmar i Örebro Första Baptistförsamling. Berättelsen här har jag hämtat ur Permans artikel, 25 kompletterad bl.a med uppgifter om Johan Fagerlind ur Birger Wennbergs bok Ännu fler glimtar ur Örebros historia Linder Erik Hjalmar, Mitt levande förflutna,.s.63f. 25 Bergslag och bondebygd 1970, En kassakladd berättar, s.63f. 26 Ännu fler glimtar ur Örebros historia, John Fagerlind s.73f. 19

20 Den första skofabriken startades 1894 av Johan Fagerlind, som vid den tiden var medlem i baptistförsamlingen. Fabriken fick namnet Örebro skofabrik. Han stod även bakom de två följande skofabrikerna och Örebro första skobandsfabrik. Johan Fagerlind, som ibland kallade sig Janne, var född 1865 och kom från Glanshammar. Föräldrarna var baptister. Fadern dog i unga år och lämnade hustrun ensam med fem barn. Två bröder hade drunknat i Hjälmaren. En syster hade flyttat till Amerika och en hade flyttat till Örebro. Den sistnämnda var mor till en av mina källor, K.G.Garvill. I Örebro hade skoföretaget Carlsson & Åqvist startat år Initiativtagare och hälftendelägare var Erik Åqvist, som också var medlem i baptistförsamlingen. Han anställde Johan Fagerlind som försäljare. Hans far hade varit byskomakare och Fagerlind hade också gått i skomakarlära. Detta hade han säkerligen nytta av i kommande verksamhet. Johan Fagerlind var intresserad av ny teknik, och han skaffade sig en av dåtidens nyheter, nämligen en bicykel med gummihjul. Med den gjorde han en uppmärksammad försäljningsresa ända upp till Norrbotten. Johan Fagerlind var en utåtriktad, trevlig och social försäljare. Han var en innovatör med stort tekniskt kunnande. Enligt Birger Wennberg har han till och med kallats en sentida Polhem. Bilar hörde också till hans intressen. Han hade själv en av de första bilarna i länet. Johan Fagerlind med hustru och svägerska i Scania Vabis omkring år

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening.

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid och handlingarnas omfattning 1946-1994. Starten Karolinska läroverkets föräldra- och

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

1900 - TALETS PINGSTKAPELL ÖLAND

1900 - TALETS PINGSTKAPELL ÖLAND 1900 - TALETS PINGSTKAPELL PÅ ÖLAND Olle Edelbring 1900-talets Pingstkapell på Öland Av Olle Edelbring Utgiven 1999 av: Olle Edelbring Fingerkroken 2 380 62 Mörbylånga Tel. 0485-400 04 JAG GLADDES, NÄR

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM

KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM KONSTHANTVERK TYRINGE MUSEUM En del av Byalaget STÄMPLAR Svårt att avgöra när en viss stämpel ersattes med en annan, några användes parallellt. Troligt är att de ovan är i någon form av åldersordning..

Läs mer

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014 75 år på väg S 1939-2014 1 Året var 1939 Tidig styrelse samlad och uppställd för gruppfotografering. Åkerierna skulle organisera sig i åkeriföreningar/lastbilscentraler (samlas under ett tak) som i sin

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Postulatsdagar som firats på svenska tryckerier

Postulatsdagar som firats på svenska tryckerier Postulatsdagar som firats på svenska tryckerier Av Östen Hedin Några av de vackraste tillfällestrycken är det synliga beviset på en företeelse i boktryckerierna som är värd att uppmärksammas. Med ursprung

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Jonny Nilsson 2013 Det är så här de flesta äldre Mönsteråsare minns husar Skog - i uniform och till häst på hembygdsföreningens årsfest.

Läs mer

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag.

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. 2014-10-13 Historik Historik för. Verksamhetstid 1862- Handlingarna omfattar tiden 1859-1999 Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag (ÖLTAB)

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

Historien om Swedbank

Historien om Swedbank Historien om Swedbank D et finns få företag som har en lika lång historia som Swedbank. I snart 200 år har vi hjälpt våra kunder att spara och låna till en bättre framtid. Världen har förändrats och vi

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Del 2 De första åren i Sverige

Del 2 De första åren i Sverige Del 2 De första åren i Sverige 1 Del 2 Här följer bilder och kommentarer till estlandssvenskarnas första tid i Sverige Bildtexterna är alla exakt avskrivna från albumet. Familjen Österbloms hem i Spånga

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Viktor Klingberg: boende 1856-1947

Viktor Klingberg: boende 1856-1947 Viktor : boende 1856-1947 Viktor föddes 14/9 1856 på Tidaholms bruk (Västergötland) som son till Erland Theodor (1821-1914) och Sophie, född Baalack (1832-1925), som hade sammanlagt 9 barn, varav Viktor

Läs mer

Sällskapet Småbarnens Vänner.

Sällskapet Småbarnens Vänner. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Sällskapet Småbarnens Vänner. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid 1840-2008, handlingarna omfattar tiden 1840-2009. Från starten 1840 var namnet Sällskapet Småbarnsskolans

Läs mer

Byggprojektet VICTORIA. Kungsgatan 11 15 Örebro City. Bofakta

Byggprojektet VICTORIA. Kungsgatan 11 15 Örebro City. Bofakta Byggprojektet VICTORIA Kungsgatan 11 15 Örebro City Bofakta Objektfakta Upplåtelseform Byggherre Entreprenör Arkitekt Inflyttning Hyror Intresseanmälan och frågor Lägenheter Butikslokaler Garage Hyresrätt

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Av Anette Torgnysdotter Sundblad, Hemse Jag har växt upp med min farmors och andra släktingars berättelser om hur

Läs mer

Viktor Klingbergs skulder

Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingberg var född 1856. Han studerade i Uppsala från 1877 och avlade medicine kandidatexamen 1885, och hade sedan flera korta förordnanden som läkare på olika platser;

Läs mer

Fonder med social inriktning

Fonder med social inriktning Fonder med social inriktning * Stiftelsen Sociala samfonden i Kristianstads kommun Utdelning till behövande eller till organisationer för verksamhet bland behövande i Kristianstads kommun. För att kunna

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna,

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna, Westlings Begravningsbyrå, Fondkistan i Eskilstuna kan göra döds och tackannonser i alla de större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt. Ni kan där

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Grafiska museets historik

Grafiska museets historik Grafiska museets historik Några av våra maskiner Överst: Vingheidelbergare. Till höger: Sättmaskin. Museets historik Av STIG NILSON Ve det land som glömmer sin historia, har någon sagt. Orden kan säkert

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Havstornsudd 1964 Foto Alf Nordström Namnet på torpet som ligger otillgängligt till, om man vill ta sig dit landvägen, har stavats på olika

Läs mer

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Syskonen Carlsson 8 7 6 5 4 3 2 1 1. Alsie Carlsson Fogeryd 2. Per-Olof Carlsson Fogeryd 3. Maj Carlsson Fogeryd 4. Rune Carlsson Fogeryd 5. Vivvi Carlsson Fogeryd 6.

Läs mer

2007-05-17 Sida 1. Generation I

2007-05-17 Sida 1. Generation I 2007-05-17 Sida 1 1 Maria Nilsdotter (500:3). Född 1881-02-14 i Harabygget, Hörja (L). Död av Cancer 1946-07-09 i Barkhult, Hörja (L). (Far 2, Mor 3) Gift vid borglig vigsel 1900-12-23 i Osby med Sven

Läs mer

VICTORIAHUSET. Nära hem i hjärtat av Örebro

VICTORIAHUSET. Nära hem i hjärtat av Örebro VICTORIAHUSET Nära hem i hjärtat av Örebro 1 Välkommen till Victoriahuset livskvalitet och affärsliv med bästa läge Vi är glada och stolta över att kunna hälsa välkommen till Victoriahuset. I kvarteret

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 165 Pensioner Pension är pengar du får när du

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012 Styrelsens verksamhetsberättelse för 2012 Inledning Målsättningen enligt stadgarna för Rekekrokens Byaförening är att främja byn och dess invånare för en ökad trivsel och samhörighet. Vidare skall föreningen

Läs mer

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning.

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ju djupare man dyker in i ärendet mellan Ellös Buss och Stenungssunds kommun finnar man hur öppet vänskapskorruptionen tar sig när risken

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

PROGRAM HUDIKSVALL RPG

PROGRAM HUDIKSVALL RPG PROGRAM HUDIKSVALL RPG HÖSTEN 2015 VARFÖR BILDADES RPG? Jo, så här var det! För drygt 40 år sedan beslutade de ekumeniska organen samt kyrkor och samfund att bilda en gemensam pensionärsförening vars huvudsakliga

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK Här följer en sammanställning av hopsamlade uppgifter om den karosserifabrik som fanns på Blomstervägen i Karlskoga. Mats Karlsson 2012-01-08 Urklipp i Karlskoga Tidning 2011-12-28:

Läs mer

ESS DOCUMENT DATE: 30.03.12 ALERTS TAKEN ON BOARD: 01 EUROPEAN SOCIAL SURVEY. Visningskort Runda 6

ESS DOCUMENT DATE: 30.03.12 ALERTS TAKEN ON BOARD: 01 EUROPEAN SOCIAL SURVEY. Visningskort Runda 6 ESS DOCUMENT DATE: 30.03.12 ALERTS TAKEN ON BOARD: 01 EUROPEAN SOCIAL SURVEY Visningskort Runda 6 2012 SVARSKORT 1 Ingen tid alls Mindre än 1/2 timme 1/2 timme, till 1 timme Mer än 1 timme, upp till 1

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Drömmar genom Utbildning

Drömmar genom Utbildning Drömmar genom Utbildning 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna text är att kartlägga ungdomars framtidsdrömmar gällande arbete. Vilka arbeten drömmer man om och hur tror man att de

Läs mer

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen Navet Nr 3 2013 FIF:s Drive-In-Bingo När detta skrivs har vi spelat bingo två söndagar. Första söndagen bjöd vi alla bingospelare och funktionärer på gulaschsoppa. Detta var väldigt uppskattat. Än så länge

Läs mer

Hannäs SockenFörening Stadgar

Hannäs SockenFörening Stadgar na är antagna på allmänt möte den 11 augusti 2002. Hannäs Sockenförening, HSF, är en ideell förening, som bildades år 2002, och föreningens säte är Hannäs, i Åtvidabergs kommun. Föreningens syfte är att

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Runt Lund löpte under medeltiden en stadsvall krönt med spetsade pålar, vars sista delar revs på 1700-talet. En liten avhyvlad rest finns vid och

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Vi levererar material och arbete med hög kvalitet inom fönster, bilglas, solskydd och inramning. Vi håller vad vi lovar!

Vi levererar material och arbete med hög kvalitet inom fönster, bilglas, solskydd och inramning. Vi håller vad vi lovar! Vi levererar material och arbete med hög kvalitet inom fönster, bilglas, solskydd och inramning. Vi håller vad vi lovar! Med själen i väggarna Många av alla de som idag kliver in i Pers Ram & Glas ser

Läs mer

Historiska rollspel. Ungdomars egna röster från en rollspelsdag

Historiska rollspel. Ungdomars egna röster från en rollspelsdag Historiska rollspel Ungdomars egna röster från en rollspelsdag Museets personal samlar gruppen av "skeptiska" tonåringar Alla byter om till tidsenliga kläder "Alla var vi väl skeptiska när vi på morgonkvisten

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer