Koncernkontoret Avdelning för Hälso- och sjukvård
|
|
- Rebecka Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avdelning för Hälso- och sjukvård Johan Larsson Anne-Marie Scholander RAPPORT Datum (13) Närsjukvårdsberedningen Mödrahälsovård i Skåne Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt att ge Hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att genomföra en analys av behovet av mödrahälsovård i Skåne samt utreda mödrahälsovårdens förutsättningar för att ingå i Hälsoval Skåne. Bakgrunden till detta beslut bygger på en utvärdering av mödrahälsovårdspengen i nordvästra Skåne som redovisades för hälso- och sjukvårdsnämnden Utvärderingen visade delvis skiftande förutsättningar och villkor för olika vårdgivare. Det framgår också att det inom andra delar av förekommer olika uppdrag och olika ersättningar för mödrahälsovård. Utredningsuppdrag Syftet var att utreda om förutsättningarna för mödrahälsovården är lika i samt pröva möjligheten att införa mödrahälsovård som ett eget val inom ramen för Hälsoval Skåne. För att kunna uppfylla syftet skulle behov och utbud av mödrahälsovård kartläggas. I Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut angavs att förutsättningen för mödrahälsovården ska vara lika inom hela Skåne. Metod och genomförande De dokument som har granskats är Utvärdering av mödrahälsovårdspeng , Utredning av mödrahälsovård i offentlig regi i , Socialstyrelsens rapport 1996:7 Mödrahälsovård före under och efter graviditet samt professionens förslag till nationell riktlinje utgiven som en rapport av Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi och Samordningsbarnmorskorna inom SBF: Mödrahälsovård, Sexuell och reproduktiv Hälsa, rapport nr Annat underlag som använts för faktainsamlingen är strukturdata från Nationellt Kvalitetsregister för mödrahälsovård, GIS-prognoser för nyföddhet per kommun samt Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: J A Hedlunds väg Telefon (växel): Fax: Internet:
2 Datum (13) årsberättelse, verksamhetsberättelse, basprogram samt patientundersökningar från de olika Mödrahälsovårdsområdena. Vidare har intervjuer genomförts med representanter från samtliga kvinnokliniker i Skåne. De intervjuade har varit områdeschefer för mödrahälsovård, mödrahälsovårdsöverläkare, verksamhetschefer alternativt sektionschefer för kvinnoklinikerna. Under utredningsarbetets gång har vi även funnit behov att intervjua företrädare för den privata mödrahälsovården. Vi har därför för avsikt att komplettera utredningen med deras synpunkter i det fortsatta arbetet. Organisation Den offentligt drivna mödrahälsovården i Skåne har sin organisatoriska tillhörighet i kvinnoklinikerna vid Centralsjukhuset i Kristianstad, Helsingborgs Lasarett, Universitetssjukhuset i Lund, Universitetssjukhuset i Malmö och Ystads Lasarett. Tidigare har mödrahälsovården i Skåne varit organiserad som en del av primärvården. Mödrahälsovården i nordost var den verksamhet som sist organiserades under kvinnokliniken och detta beslutades vid distriktsnämnden i nordost år I mellersta Skåne knöts mödrahälsovården till kvinnokliniken USIL I de andra distrikten knöts mödrahälsovården till kvinnoklinikerna mellan 70-talet och till slutet av 90-talet med undantag från mödrahälsovården i Malmö som alltid varit organiserad inom UMAS. Denna organisatoriska tillhörighet skiljer sig från de flesta andra delar av Sverige. I Sverige tillhör ca 72% av all mödrahälsovård primärvården, ca 20 % är organiserade till sjukhusens kvinnokliniker och övriga ca 8% hos privata vårdgivare. I Skåne bedrivs 80,5% i offentlig regi och 19,5 % i privat vård. Inom varje kvinnokliniks upptagningsområde finns en mödrahälsovårdsöverläkare (möhl) och en samordningsbarnmorska (samba) som ansvarar för innehållet i mödrahälsovården och fortbildning av personal. Den gravida kvinnan möter mödrahälsovårdens barnmorskor på en mottagning som antingen benämns mödravårdscentral eller barnmorskemottagning. (i detta dokument kommer de fortsätttningsvis benämnas som barnmorskemottagning) De offentligt drivna barnmorskemottagningarna i Skåne är oftast placerade inne i samma byggnad som en vårdcentral. Det finns även fristående barnmorskemottagningar i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Sex av Skånes barnmorskemottagningar är placerade i en familjecentral. De privata mottagningarna finns i Malmö, Helsingborg, Lund, Trelleborg, Tomelilla och Simrishamn.
3 Datum (13) Mödrahälsovården i siffror Det finns 47 mottagningar med som huvudman och 10 privata mottagningar som bedriver mödrahälsovård för gravida. Det finns barnmorskemottagningar i 29 av 33 kommuner i Skåne. Tabell 1. Mödrahälsovårdsområde Antal inskrivna gravida under 2008 Malmö Mellersta Skåne Sydost + Trelleborg, Svedala, Vellinge Nordost Nordväst Privata vårdgivare Totalt Antal barnmorskemottagningar Vårdkedjan för mödrahälsovård i samband med graviditet Under en normalgraviditet är vårdkedjan följande för den gravida kvinnan: inskrivning i mödrahälsovård, rutinultraljud, besök hos barnmorska för graviditetsövervakning, förlossning, eftervård samt en efterkontroll på barnmorskemottagning. Innan efterkontrollen sker en överlämning till barnhälsovården. För komplicerade graviditeter behövs ett utökat omhändertagande med andra kompetenser. Även om de allra flesta graviditeter förlöper normalt kan förändringar ske snabbt vilket kräver en väl fungerande vårdkedja. En graviditet är inte en helt okomplicerad process (1/3 av alla gravida har behov av specialistbedömning och/eller slutenvård enligt: rapport nr ) Det krävs således stödjande system som underlättar överföring av information mellan t.ex. mödrahälsovård, specialistmödravård, ultraljudsavdelning och förlossning. Journaler och patientsäkerhet Inom s offentligt bedrivna mödrahälsovård finns olika journalsystem vilket försvårar informationen i kontakterna med förlossningsklinikerna. Även mellan privata vårdgivare och förlossningskliniker samt specialistmödravård förekommer det ickekompatibla system och i delar av Skåne används fortfarande pappersjournal. I har det påbörjats ett arbete för att ta fram ett gemensamt journalsystem för obstetrik och mödrahälsovård.
4 Datum (13) Utbud och efterfrågan Antalet barn som föds i Skåne har ökat kontinuerligt under hela 2000-talet. Det föddes ca 3500 fler barn i Skåne år 2008 än år Detta motsvarar en procentuell ökning på ca 30 %. I sydväst har ökningen varit som störst. I Malmö Stad har ökningen av antalet nyfödda ökat med över 50 % mellan Enligt GIS-prognoser, som sträcker sig fram till förväntas det ske en fortsatt ökning inom alla skånska kommuner även om den absolut största procentuella och nominella ökningen kommer ske i sydväst. I Skåne som helhet beräknas det födas ca fler barn år 2016 i jämförelse med födelsetalet 2008, vilket motsvarar en fortsatt procentuell ökning på ca 10 %. Resurser Barnmorskor Det finns ca 180 barnmorskor inom mödrahälsovården i den offentligt drivna vården. Den senaste inventeringen av åldersstrukturen genomfördes 2005 och visar på en medelålder på 50 år med stora pensionsavgångar de kommande 10 åren. Barnmorska är ett populärt yrke och utbildningarna är välfyllda. Men med tanke på de fortsatta höga födelsetalen i kombination med stora pensionsavgångar finns det risk att det blir brist på barnmorskor inom mödrahälsovården. Ett mått på arbetsbelastningen inom mödrahälsovården är antalet inskrivna gravida per heltidsarbetande barnmorska. Nedan är en beskrivning av antalet gravida per barnmorska inom den offentligt drivna vården. (Nationella kvalitetsregistret för mödrahälsovård; strukturrapport 2006 och 2007) Tabell 2. Mödrahälsovårdsområde Gravid kvinna/ Barnmorska 2006 Mellersta Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne* Genomsnitt Skåne 94,6 99,7 Genomsnitt Sverige 91,6 93 * Ingår privata vårdgivare. Gravid kvinna/ Barnmorska 2007 Socialstyrelsens 1996:7 rekommenderar 90 gravida per heltidsarbetande barnmorska som arbetar på en mottagning som genomför hela
5 Datum (13) mödrahälsovårdens uppdrag. I och med att mödrahälsovården har fått ett utvidgat uppdrag vad gäller hälsofrämjande och förebyggande arbete rekommenderas 85 gravida per heltidsarbetande barnmorska i rapport nr De flesta privata vårdgivare har inte ett lika stort åtagande som den offentliga vården vilket medför att antalet inskrivna per barnmorska är högre privat än inom den offentliga vården och därmed är de inte jämförbara. Specialistläkare Läkaren bokas i mödrahälsovården efter individuella behov och efter riskbedömning. I den offentligt drivna mödravården är det vanligt att läkarna träffar de gravida kvinnorna ute på barnmorskmottagningarna. Vid en normalgraviditet träffar kvinnan en läkare i genomsnitt mellan en till två gånger under graviditeten. (rapport nr ) Övriga yrkeskategorier Mödrahälsovården är förutom läkare, barnmorska och ev. undersköterska beroende av psyko-social kompetens såsom psykolog och kuratorer samt sjukgymnast och dietist. Denna kompetens är antingen kopplad till mödrahälsovården genom samverkan med andra verksamheter eller så finns kompetensen anställd inom den egna verksamheten. I nordost och i Nordväst finns det MHV/BHV-psykologer vilka upplevs av professionen som ett stort stöd för barnmorskan. Verksamhetens innehåll I finns inget övergripande dokument som styr mödrahälsovården. I de fem mödrahälsovårdsområdena styrs den dagliga verksamheten för graviditetsövervakning av Basprogram för gravida i mödrahälsovården tillsammans med andra kompletterande vårdprogram. Basprogrammen har utformats lokalt i varje sjukvårdsdistrikt av mödrahälsovårdsöverläkaren. De privata vårdgivarna är enligt avtal förbundna att bedriva sin verksamhet i enlighet med det lokala basprogrammet för det område där den privata vårdgivaren verkar. Mödrahälsovårdens innehåll är uppdelat i sex områden: 1. Hälsovård i samband med graviditet 2. Föräldrastöd 3. Förebyggande av oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar 4. Förebyggande av cervixcancer. 5. Folkhälsoarbete 6. Utåtriktat arbete Även om inte alla mödrahälsovårdens uppdrag riktar sig enbart mot gravida kvinnor beskriver professionen att antalet nyinskrivna gravida påverkar det övriga arbetet. Gravida måste prioriteras och när antalet gravida är många
6 Datum (13) leder det till prioriteringar inom de andra områdena. De skillnader som finns i i arbetsbelastning vid graviditetsövervakning beskrivs i tabell 2 och kan delvis förklara de regionala skillnader som finns i t.ex. tillgänglighet till preventivmedelsrådgivning, antal tagna cytologprover och förekomsten av utåtriktat arbete. Hälsovård i samband med graviditet Hälsoövervakning under graviditeten beskrivs detaljerat i basprogram för gravida i mödrahälsovården och kompletteras med särskilda vårdprogram för komplicerade graviditeter. Syftet med basprogrammet är att identifiera riskfaktorer som kan leda till graviditetskomplikationer och att identifiera komplikationer utan symptom som uppstår under graviditet för att kunna förebygga allvarliga följder för den gravida och barnet. Mödrahälsovården ska under graviditeten ge råd och stöd till familjen samt ha en hög tillgänglighet för kvinnor som får besvär under graviditeten. Av basprogrammet framgår rekommendationer avseende bland annat inskrivningssamtal, läkarbedömning, fosterdiagnostik och antal barnmorskebesök (majoriteten av kvinnorna gör vanligtvis 8-9 besök per graviditet). Basprogrammen i Skåne skiljer sig åt. Någon skillnad i medicinskt utfall för olika basprogram kan inte fastslås. Det som beskrivs som besvärande av professionen själva att det finns skillnader i antalet ultraljud. Den offentliga mödrahälsovården i tre av de fem områden genomför två ultraljud (vecka samt vecka 32-33) medan de andra två enbart genomför ett ultraljud (vecka 16-20). Föräldrastöd Mödrahälsovårdens föräldrastöd syftar till att främja barns hälsa och utveckling. De blivande föräldrarna ska förberedas för förlossningen samt mötet med det väntade och nyfödda barnet. Ett av målen med föräldrastöd är att skapa gemenskap mellan föräldrar. Föräldrastöd erbjuds i de enskilda mötena med barnmorskan men erbjuds även av de flesta vårdgivare i grupp. Föräldrastödet ska enligt rapport nr erbjudas både förstagångs- och flergångsföräldrar. Variationerna i föräldrastöd i grupp är stora i Skåne och motiveras av att på bästa sätt möta föräldrarnas behov: Mödrahälsovård som bedrivs på familjecentraler kan genomföra sitt föräldrastöd tillsammans med andra verksamheter som t.ex. barnhälsovård, förskola och socialtjänstens råd och stöd. Mödrahälsovård och barnhälsovård i samarbete. Aulaföreläsningar i samarbete med barnmorskor som tjänstgör på förlossningsklinik. Traditionell föräldragrupp vilket innebär att en mindre grupp 4-7 par träffas 4-5 gånger. Specialteman: t.ex. pappagrupper, unga mammor, tvillingfödslar, andra språk mfl.
7 Datum (13) Gruppmödravård där det medicinska basprogrammet integreras med den traditionella föräldrautbildningen. På en mottagning erbjuds även gruppmödravård för arabisktalande. En av de största skillnaderna som har en annan grund än att möta befolkningens behov är framförallt att föräldrastöd i grupp inte ges flergångsföräldrar i alla delar av Skåne. Förebyggande av oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner Detta är ett uppdrag som mödravården har för alla kvinnor efter att de fyllt 23 år och inte längre går på ungdomsmottagningar. Rådgivning och provtagning ska erbjudas alla åldersgrupper men ungdomar och åldersgruppen år har särskild prioritet. Mödrahälsovården står för den övervägande delen av rådgivning och förskrivning av preventivmedel. I basprogram för gravida i mödrahälsovården genomförs tester av klamydia och andra sexuellt överförbara infektioner. Vid ett par av kvinnoklinikerna i Skåne arbetar barnmorskor med smittspårning. Förebyggande av cervixcancer Det finns ett mål att genomföra gynekologiska cellprovskontroller på alla kvinnor (screening) mellan 23 och 65 år. Ett datoriserat system inom Region Skåne används för att kalla kvinnor till gynekologisk cellprovskontroll som till största del genomförs av barnmorskan. Vid cellprovsförändring omhändertas kvinnan enligt lokalt vårdprogram. I Skåne har täckningsgraden av screeningen under lång tid varit låg med stora regionala skillnader. Det finns olika pågående förbättringsarbeten inom detta område som visat på goda resultat för att höja täckningsgraden. Den privata mödrahälsovården och den privata gynekologin genomför tester av sina patienter utanför det regionala kallelsesystemet. Folkhälsoarbete Mödrahälsovården nämns som en viktig aktör i regeringspropositionen Mål för folkhälsan :35 som antogs av riksdagen. Anledningen till detta är att mödrahälsovården träffar de flesta kvinnor, graviditeten är en speciell period där även kvinnans partner i de allra flesta fall närvarar. Under graviditeten finns det dessutom en unik möjlighet att motivera kvinnan och familjen att ändra vanor som leder till ett hälsosammare liv. Viktiga folkhälsoområden för mödrahälsovården är övervikt och fetma, kost och fysisk aktivitet, bruk av tobak, alkohol och droger, psykisk ohälsa och våld i nära relationer. Utåtriktat arbete Mödrahälsovården har som uppdrag att genomföra förebyggande folkhälsoarbete avseende livstilsfrågor samt sexuell och reproduktiv hälsa. Enligt rapport nr rekommenderas att 5-10 % av barnmorskans
8 Datum (13) arbete ska gå till utåtriktat förebyggande arbete. I Skåne nämns information till skolor och invandrarföreningar. Samverkan och kompetensutveckling Mödrahälsovårdsöverläkarna och samordningsbarnmorskorna arrangerar två gånger per år regionala utbildningsdagar. Alla barnmorskor oavsett huvudman bjuds in till dessa träffar. Samordningsbarnmorskor och mödrahälsovårdsöverläkare har i uppdrag att bland annat omvärldsbevaka, informera, utbilda, utveckla och utvärdera mödrahälsovården. Eftersom dessa funktioner finns vid alla kvinnoklinikerna i möjliggörs en god samverkan. Alla kvinnorklinikens fortbildningar, seminarier och information är fullt tillgängliga för mödrahälsovården (både privat och offentligt) vilket säkerställer kompetens. Detta kan också exemplifieras med att den offentliga vården bedrivit folkhälsoarbetet riskbruksprojektet med ekonomiskt stöd från folkhälsoinstitutet. Barnmorskorna i har utbildats i motiverande samtal, alkoholkunskap samt kunskap i ett frågeformulär som används för att undersöka den gravida kvinnans alkoholvanor. Målet är att alla gravida kvinnor ska samtala om sina alkoholvanor med frågeformuläret som underlag. Inom området gynekologi som här även innefattar mödrahälsovård finns även en SPESAK-grupp. Gruppen består av verksamhetschefer för kvinnoklinikerna och ska vara rådgivande till Hälso- och Sjukvårdsledningen. SPESAK står för specialist sakkunniga. Inom professionen finns ett flertal medarbetare som varit medförfattare till rapport nr , vilket är ett dokument som tidigare saknats inom mödrahälsovården. Även om det idag finns flera lokala basprogram och ökande graviditetstal, som tvingar kvinnoklinikerna till lokala prioriteringar, finns det inom professionen en stark vilja att ha samma riktlinjer för mödrahälsovården i Skåne.
9 Datum (13) Mödrahälsovård och Hälsoval Skåne I stycket nedan anges den offentliga professionens uppfattningar om ett kundvalssystem. Mödrahälsovården har i Skåne haft sin historiska hemvist i primärvården och det finns ett kraftigt motstånd från professionens sida angående om frågeställningen gäller byte av förvaltning. De farhågor som framförallt uttrycks är att dagens effektiva flöden i vårdkedjan skulle brytas samt att primärvårdsläkarna i Skåne inte längre har kompetens att övervaka graviditeter med tanke på att de inte haft detta uppdrag på många år. Mödrahälsovården nationellt och i Skåne har under en längre tid förespråkat större barnmorskemottagningar eftersom barnmorskemottagningar med enbart en barnmorska inte anses effektivt eller medicinskt säkert. Ett hälsoval med en organisatorisk tillhörighet i primärvården skulle enligt professionen kunna leda till att barnmorskemottagningar splittras upp i fler och mindre enheter. Uppfattningen från professionen, om ett kundvalssystem, är betydligt mer positiv om frågeställningen inte handlar om en organisatorisk förflyttning till primärvården. Det finns flera skäl till detta. Först och främst anser den offentligt drivna mödrahälsovården att deras verksamhet håller både hög kvalité, effektivitet och är förändringsbenägen och mycket väl skulle kunna möta konkurrensen från privata vårdgivare. Det finns en upplevelse av att den nuvarande konkurrensen mellan privat och offentlig vård inte bedrivs på en rättvis grund, eftersom det finns skillnader i ersättning och uppdrag. En anledning till att delar av professionen är positiva till ett hälsoval är önskan om en tydligare beställning av mödrahälsovård i Skåne genom ett ackrediteringsförfarande. Det finns en frustration över att inte tidigare försökt att harmonisera den offentligt drivna vården vilket idag har resulterat i olika journalsystem, olika basprogram, olika antal ultraljud och en, av professionen upplevd, orättvis resursfördelning vilket lokalt påverkat tillgängligheten negativt. Professionens huvudargument mot att mödrahälsovård ingår i ett kundvalssystem är följande: Den mödrahälsovård som bedrivs inom den offentliga vården i Skåne anses vara kostnadseffektiv, hålla hög kvalité och att organisationen ger goda möjligheter till kontinuerlig fortbildning för barnmorskan. De som argumenterar mot ett kundval bygger sina argument på att det kommer att bli konsekvenser på lång sikt när det blir fler aktörer med olika huvudmän, vilket kommer att påverka flödena inom vårdkedjan och den integrerade forskningen. De menar att kvalitén på barnmorskans fortbildning riskeras. Ytterligare argument anges att ett kundval kan bli kostnadsdrivande när det gäller löner för barnmorskor eftersom denna förändring även sker i en tid då många barnmorskor går i pension. De
10 Datum (13) uttrycker även att mödrahälsovårdens folkhälsouppdrag riskerar att få en undanskymd roll i ett marknadsanpassat system. Delar som bör beaktas vid ett hälsoval enligt professionen När professionen uttrycker sig positiva till ett kundvalssystem gör de detta med ett förbehåll att ackrediteringsförfarandet bör beakta följande delar: - gemensam datajournal - tydlig kvalitetsuppföljning - ersättning som tar hänsyn till socioekonomiska faktorer - ersättning som innefattar alla mödrahälsovårdens uppdrag - gränssnittet till specialistmödravård - storleken på barnmorskemottagningen och krav på antal ultraljud Gemensam datajournal Graviditeten är en process där ett normalt förlopp snabbt kan förvandlas till att kräva akuta åtgärder från kvinnoklinikens övriga utbud. Detta ställer extra höga krav på att vårdkedjan fungerar och att det finns en mycket välfungerande kommunikation mellan barnmorskemottagningar och övriga resurser inom kvinnokliniken. I detta sammanhang betonas vikten av ett gemensamt journalsystem av professionen. Kvalitetsuppföljning ska genomföra kvalitetsuppföljningar för att säkerställa kvalitén inom mödravården. Kvalitetsuppföljning har kopplingar till ett gemensamt journalssystem eftersom vissa kvalitetsmått utgår från journalerna. Ersättning som tar hänsyn till socioekonomiska faktorer Representanter för mödrahälsovården uttrycker att det är nödvändigt att ta hänsyn till de olika demografiska aspekterna i Skåne inför ett hälsoval. Det går att visa på skillnader i riskfaktorer mellan olika grupper av gravida. Ett exempel som beskrivs är kvinnor som är födda i vissa delar av världen där hälsotillståndet leder till fler riskfaktorer under graviditeten än för svenskfödda mammor. Detta kräver ett större omhändertagande av både mödrahälsovården och specialistmödrahälsovården på grund av relativt hög andel allvarliga graviditetskomplikationer. I Malmö är detta inte en marginell grupp utan uppskattas utgöra en tredjedel av alla gravida kvinnor i den offentliga mödrahälsovården. Det finns även en ökad andel kvinnor med ett högt BMI (Body mass index) som riskerar komplicerade graviditeter. Ersättning som tar hänsyn till alla mödrahälsovårdens uppdrag Mödrahälsovården innefattar inte bara den gravida kvinnan. Ett ersättningssystem måste även anpassas till de övriga områdena som t.ex. preventivmedel, folkhälsouppdrag, screening av cervexcancer.
11 Datum (13) Gränssnittet till specialistmödrahälsovård Gränssnittet bör klargöras till specialistmödrahälsovården samt hur ersättningssystemet verkar inom detta område. Annars finns en risk att komplicerade graviditeter övervältras till den offentliga vården. Storleken på barnmorskemottagningen och krav på antal ultraljud Barnmorskor på mottagningar med få inskrivna riskerar att få begränsad erfarenhet av att ta hand om ovanliga komplikationer, vilket även gäller ultraljudsundersökningar. Små mottagningar är mer sårbara. Enligt professionen möjliggör större enheter bättre utbud och flexibilitet. Resurstilldelning Nuvarande system för resurstilldelning Antalet barnmorskebesök hos mödrahälsovården i har, mellan åren 2007 och 2008, ökat med besök vilket motsvarar 9,2 %. Den totala budgeterade uppdragsvolymen för år 2008 utökades med 4%. För år 2009 har ingen volymuppräkning gjorts utan ligger kvar på samma nivå. Däremot har en omfördelning inom totalvolymen gjorts avseende förlossningar där andelen budgeterade förlossningsuppdrag har utökats med 6,3 % för Någon motsvarande ökning av uppdraget till kvinnosjukvården, där mödrahälsovården ingår, har däremot inte skett. Däremot har en mindre utökning av uppdraget till kvinnosjukvård gjorts med 1 % för år (Förtydligande: Av besök hos annan vårdgivare inom kvinnosjukvården utgjorde besöken till mödrahälsovården 82% under år 2008). Varje förvaltning har inom ramen för sitt totala uppdrag möjlighet till viss kvittning av uppdragen. Det innebär att om t.ex. andelen förlossningarna blir fler än budgeterat så kan dessa kvittas mot andra uppdrag. Skälet till att kvittningssystemet finns är att förvaltningen ska kunna styra resurserna till de områden där de bäst behövs. Förvaltningen kan dock endast omfördela uppdraget inom sin egen förvaltning. Omfördelning mellan förvaltningarna kan endast Vårdproduktionsberedningen göra. Resursfördelning till privat mödrahälsovård har främst skett genom upphandling. I nordvästra Skåne har även en försöksverksamhet med mödrahälsovårdspeng införts. Beslutet togs och var en tidig form av kundvalssystem. I en jämförelse visar det sig att ersättningen per graviditetsperiod är lägre för privata vårdgivare med mödrahälsovårdspeng än för avtal i andra delar av Skåne. (Utvärdering av mödrahälsovårdspeng i HSN ) Resurstilldelning med ett kundvalssystem En kundvalsmodell kan tillämpas vid konkurrensutsättning av individuella tjänster inom t.ex. sjukvården. Modellen innebär att konsumenten ges
12 Datum (13) möjlighet att välja bland, av beställaren, godkända utförare och att valet styr tilldelningen av de offentliga resurserna. Vid en kundvalsmodell är utförarna inte garanterade någon produktionsvolym. Ett definierat uppdrag prissätts med någon form av ersättning. Det kan vara en kapiteringsersättning eller prestationsersättning. Det kan också vara en kombination av dessa båda. Analys av resurstilldelning Nuvarande tilldelningssystem har en tröghet i att anpassa resurserna efter ett snabbt växlande behov/efterfrågan jämfört med ett kundvalssystem där pengarna följer kunden/patientens val. Utförarna har i dagens system olika uppdrag och ersätts olika. I ett kundvalssystem måste, enligt Lagen om valfrihet, samma uppdrag ersättas lika oavsett till vem som utför uppdraget ex. privat eller offentlig utförare. En vårdpeng är öronmärkt och kan inte lika lätt omvandlas eller kvittas mot annan verksamhet. Hur stor andel som betalas ut som vårdpeng inom tex. mödrahälsovården beror istället helt och hållet på hur många gravida kvinnor som finns i Skåne vid ett givet tillfälle. I ett kundvalssystem, där resurstilldelningen är beroende av konsumentens val, gör att utförarna snabbt måste ställa om sin verksamhet vid en ökad eller minskad efterfrågan. Det innebär också att anpassningen sker geografiskt beroende på var efterfrågan och därmed utbudet kommer att finnas. Analys och slutsats Utredningen visar att mödrahälsovården inom Skåne ser olika ut avseende uppdrag, ersättning och vårdinnehåll. Orsaken till detta är bland annat historiskt betingat då Regions Skåne var indelad i fem sjukvårdsdistrikt och därmed fem olika uppdragsgivare. Professionen efterlyser ett gemensamt uppdrag för mödrahälsovård i Skåne. Dessa önskar också en resurstilldelning som rättvisare fördelar resurserna i Skåne efter aktuellt behov. Det finns olika uppfattningar om var mödravården organisatoriskt bäst hör hemma. Dessa för- och nackdelar belyses kortfattat i rapport 59, 2008 enligt följande: Inom primärvård blir mödrahälsovården en integrerad del i primärvårdens totala utbud. Kvinnan kan fortsätta kontakten med den primärvårdsläkare som har kunskap om hennes hälsoläge och livssituation. Nackdelen är att den som har störst obstetrisk kunskap inte har fullt inflytande över innehållet i vården. Om mödrahälsovården är organiserad inom länssjukvården kan man förvänta sig sakkunnig medicinsk ledning och
13 Datum (13) närhet till högspecialiserad vård. Den specialiserade vården saknar å andra sidan kompetens när det gäller förebyggande hälsoarbete. Samverkan mellan BHV, primärvård och kommunernas socialtjänst kan försvåras och kvinnorna och deras familjer kan löpa risk att inte få tillgång till adekvat kompetens. (rapport nr sid 15) Utredningen väcker frågan angående mödrahälsovårdens organisatoriska tillhörighet i. Vilka juridiska möjligheter, respektive för- och nackdelar som finns med att införa ett kundvalssystem, inom den specialiserade vården behöver utredas vidare. s som ägare avgör slutligen frågan. En kundvalsmodell, där patienten själv väljer vårdgivare, är möjlig att införas inom mödrahälsovården. Med tanke på en snabb växlande efterfrågan på mödrahälsovård i Skåne, inte minst geografiskt, vore det önskvärt med ett flexiblare ersättningssystem än dagens. Ett system som även tar hänsyn till socioekonomiska faktorer och att ersättningen följer patienten. Innan ackrediteringsvillkor utformas är det nödvändigt att utreda vilket utbud som ska omfattas av en ackreditering. Dels med tanke på att mödrahälsovården omfattar fler områden än graviditetsövervakning men framför allt hur hanteringen av riskgraviditeter ska hanteras. Ett viktigt önskemål från de politiska företrädarna, som vi har uppfattat det, är vikten av en mödrahälsovård som ligger geografiskt nära den gravida kvinnan. Samtidig betonar professionen vikten av kvalitet och säkerhet i graviditetsövervakningen. Det är därför viktigt att båda dessa aspekter beaktas i framtagandet av kundvalsmodell så inte den ena aspekten sker på bekostnad av den andra. Utredningen har visat att det finns ett stort engagemang och kompetens inom professionen för att fortsätta utveckla mödrahälsovården. Inom professionen finns ett flertal medarbetare som varit medförfattare till de nya nationella riktlinjerna. Dessutom finns ett nätverk inom den offentligt bedrivna mödrahälsovården som kan bidra med värdefull expertis inom området. Det är också viktigt att samråd och kunskapsutbyte, vid utformandet av ackrediteringsvillkor, sker med den privat mödrahälsovården. En annan fråga som utredningen väcker handlar om val av förlossningsklinik. Då det redan idag ges möjlighet för den gravida kvinnan att välja sjukhus för sin förlossning finns det anledning att fundera på om inte ersättningen bör harmonieras.
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,
Läs mer5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och
Läs merHälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län
Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...
Läs mer8 Justering av ersättning samt uppdrag att revidera vårdval barnmorskemottagning HSN
8 Justering av ersättning samt uppdrag att revidera vårdval barnmorskemottagning HSN 1404-0541 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 1404-0541 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Barn-Kvinnor-Unga-Asyl
Läs mer6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral
1 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral Primärvårdsprogram 2017 2 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar 6.5.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07
Sidan 1(8) Gråmarkerat justeras i varje gemensam uppdragsbeskrivning. Lokala justeringar endast i 11. Omarkerad text skall behållas om inte särskilda skäl finns att ändra. BESKRIVNING AV VÅRD VID BARNMORSKEMOTTAGNING
Läs mer6.3 Mödrahälsovård Primärvårdsprogrammet 2017
1 (5) 6.3 Mödrahälsovård Primärvårdsprogrammet 2017 2 (5) 6.3 Mödrahälsovård 6.3.1 Bakgrund Mödrahälsovårdens övergripande mål är en god sexuell och reproduktiv hälsa för hela befolkningen. Barnmorskemottagning
Läs merFördelning av medel från Sveriges Kommuner och Landsting för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-18 1 (5) HSN 1512-1458 Handläggare: Anne Siltamäki Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, p 5 Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och
Läs merFrågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning
Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag, samt att
Läs merFrågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag,
Läs merBakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Läs merMål Övergripande mål för den svenska mödrahälsovården (MHV) är att verka för en god reproduktiv och sexuell hälsa.
Kravspecifikation Mödrahälsovården Västernorrland 2016-2017 Dokumenttyp Fastställt Dokumentnr / Version Riktlinje 2016-09-16 225363 / Version 1 Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Carita
Läs merStyrdokument för Mödrahälsovård i Jämtlands län. Version: 2. Ansvarig: Pia Collberg, mödrahälsovårdsöverläkare Jämtlands län 12 01 01
1 Styrdokument för Mödrahälsovård i Jämtlands län Version: 2 Ansvarig: Pia Collberg, mödrahälsovårdsöverläkare Jämtlands län 12 01 01 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Johan Larsson Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 26 Johan.Larsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302486 1 (8) Närsjukvårdsberedningen Förstärkt psykosocialt och
Läs merSammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård
Programberedning 4-2016-08-25 1 (5) Sammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård Datum 2016-08-25 Tid 12.45 14.00 Plats Konferensrum på kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merKirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne
Specialiserad planerad vård 1 (5) Kirurgisk behandling av åderbråck i Gemensamma riktlinjer för utredning och behandling av åderbråckssjukdom har saknats i. Ett vårdprogram för patienter med åderbråckssjukdom
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Anna Stålhammar Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 32 55 anna.stalhammar@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-02-08 Dnr 1800188 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Insatser inom
Läs mer5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016
1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget
Läs mer28 Yttrande över motion 2017:65 av Håkan Jörnehed (V) om införande av garanti för en barnmorska per födande i Stockholms läns landsting HSN
28 Yttrande över motion 2017:65 av Håkan Jörnehed (V) om införande av garanti för en barnmorska per födande i Stockholms läns landsting HSN 2017-1935 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1935
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merVårdval och auktorisation av obstetrisk ultraljudsmottagning
HSN 2009-12-01 P 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-11-12 Handläggare: Lena Rensfelt Vårdval och auktorisation av obstetrisk ultraljudsmottagning Ärendet Förslag till vårdval och auktorisation
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Charlotta Gyland Enhetschef 040-675 36 93 charlotta.gyland@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-04-04 1 (7) Införande av valfrihetssystem för behandling av grå starr i Skåne Ordförandens
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Antonsson-Anderberg Enhetschef 040-675 32 22 Maria.Antonsson-Anderberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-02-21 Dnr 1400196 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Budget justeringar
Läs merDatum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne
Enheten för folkhälsa, området hälsoinriktad hälso- och sjukvård Anna Friberg 044-309 34 53, sms: 0768-87 07 49 anna.friberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-27 Dnr 1001045 1 (6) Ersättningsmodell
Läs merKoncernkontoret Enheten för Uppdragsstyrning
Koncernkontoret Enheten för Uppdragsstyrning Johan Larsson Anne-Marie Scholander Datum 2012-11-19 Vårdgivare med Avtal för Barnmorskemottagning inom Hälsoval Skåne Förutsättningar för Ackreditering och
Läs mer15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län
Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län 1 Definition En ungdomsmottagning riktar sig till ungdomar och unga vuxna i åldern 12-25 år och bedrivs i samverkan med länets kommuner där
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merVårdproduktionsutskottet/- beredningen
Vårdproduktionsutskottet/- beredningen DAGORDNING Datum 2013-10-03 1 (6) Sammanträde i vårdproduktionsutskottet/- beredningen Ledamöter och ersättare i vårdproduktionsutskottet/-beredningen kallas till
Läs merKrav- och kvalitetsbok
Krav- och kvalitetsbok VERSION 0.2, 2015-04-20 Del 3 BMM, BVC, Familjecentral och Ungdomsmottagning Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva
Läs mer18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN
18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merFörslag till regler för vårdval och auktorisering inom mödravårdscentraler
TJÄNSTEUTLÅTANDE Landstingsstyrelsens förvaltning 2007-08-15 LS 0708-0790 1 (8) Landstingsstyrelsens allmänna utskott Förslag till regler för vårdval och auktorisering inom mödravårdscentraler och logopedimottagningar
Läs merNärsjukvårdsberedningen
DAGORDNING Datum 2014-01-16 1 (12) Sammanträde i närsjukvårdsberedningen Ledamöter och ersättare i närsjukvårdsberedningen kallas till sammanträde. Tid: 2014-01-22 09.30 Plats: Skånehuset, Kristianstad,
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Maria Antonsson-Anderberg Enhetschef 040-675 32 22 Maria.Antonsson-Anderberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-17 Dnr 1301426 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Återrapportering:
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare 040-675 30 59 Sven.Oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-20 Dnr 1500885 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Icke-kirurgisk behandling
Läs mer17 Yttrande över motion 2017:42 av Elinor Odeberg (S) om stärkt eftervård för födande HSN
17 Yttrande över motion 2017:42 av Elinor Odeberg (S) om stärkt eftervård för födande HSN 2017-1814 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1814 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-05-31
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merFörslag till auktorisering av förlossningsenhet
Förvaltningen Eva Lestner HSN 2008-12-16 p 16 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) 2008-11-28 HSN 0804-0605 Förslag till auktorisering av förlossningsenhet Ärendet I detta ärende framläggs förslag till godkännande av
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård DAGORDNING Datum 2017-01-23 1 (5) Sammanträde i beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Ledamöter och ersättare i beredningen för primärvård,
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merSKL 2009-09-29. Harald Almström
SKL 2009-09-29 Harald Almström UltraGyn Läkarhuset Odenplan 1991 Danderyds sjukhus 1993 Ultraljudsdiagnostik som underentreprenör till kvinnokliniken Hallunda centrum 2006 2009-09-29 Harald Almström 2
Läs merNärsjukvårdsberedningen
DAGORDNING Datum 2014-04-14 1 (7) Sammanträde i närsjukvårdsberedningen Ledamöter och ersättare i närsjukvårdsberedningen kallas till sammanträde. Tid: 2014-04-16 kl.09.30-ca.13.00 (inkl. lunch) Plats:
Läs merLyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014
Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård DAGORDNING Datum 2016-11-21 1 (12) Sammanträde i beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Ledamöter och ersättare i beredningen för primärvård,
Läs mer22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN
22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN 2017-1927 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1927 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-09-06 Avdelningen
Läs merVästra Götalandsregionen 1 (3) Yttrande Datum 2015-01-14 Diarienummer RS 1705 2014 Ärende 4 och HS 150-2015 Regionstyrelsen Yttrande över motion av Linn Brandström m.fl. (M) om mödrahälsovård och gynekologi
Läs merNärsjukvårdsberedningen
DAGORDNING Datum 2014-03-05 1 (6) Sammanträde i närsjukvårdsberedningen Ledamöter och ersättare i närsjukvårdsberedningen kallas till sammanträde. Tid: 2014-03-12 kl.10.30 (Observera starttiden!) Plats:
Läs mer17 Yttrande över motion 2019:1 av Tara Twana m fl (S) om ökat behov av klimakterierådgivare HSN
17 Yttrande över motion 2019:1 av Tara Twana m fl (S) om ökat behov av klimakterierådgivare HSN 2019-0763 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0763 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2019-05-29
Läs merÖversyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merYttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård. Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektör HANDLINGSPLAN
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård Anna Stålhammar Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31 anna.stalhammar@skane.se HANDLINGSPLAN Datum 2017-04-03 1 (9) Handlingsplan
Läs merÄrendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009.
HSN 2009-04-28 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 0807-0916 LS 0805-0494 Handläggare: Torsten Ibring Yttrande över motion av Håkan Jörnehed (V) m fl om att införa mottagningar där
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-06-18 Dnr 1801085 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Inriktningsbeslut för vårdvalen 2019 Ordförandens förslag 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Nicholas Burman Hälso- och sjukvårdsstrateg 046-675 30 66 nicholas.burman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-03-13 Dnr 1800274 1 (5) Beredningen för primärvård,
Läs merVårdproduktionsberedningen
Vårdproduktionsberedningen DAGORDNING Datum 2013-03-26 1 (9) Sammanträde i vårdproduktionsutskottet/-beredningen Ledamöter och ersättare i vårdproduktionsutskottet/-beredningen kallas till sammanträde.
Läs merEn förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa gravida med övervikt och fetma
1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2016-12-07 RS150440 Avdelningen för kunskapsstyrning Susanne Johansson, Hälso- och sjukvårdsstrateg Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
Läs merLivsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården
Dok-nr 12698 Författare Version Caroline Lilliecreutz, överläkare, Kvinnokliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Ninnie Borendal Wodlin, Verksamhetschef, Kvinnokliniken US 2018-09-13 Fysisk aktivitet/motion
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden DAGORDNING Datum 2014-08-15 1 (8) Sammanträde i hälso- och sjukvårdsnämnden Ledamöter och ersättare i hälso- och sjukvårdsnämnden kallas till sammanträde. Tid: 2014-08-22 09.30
Läs merManual för orsakskod vid betalsätt 3 Avgiftsbefriat besök Skapat av PASiS Förvaltningsgrupp Datum: Reviderad:
Manual för orsakskod vid betalsätt 3 Avgiftsbefriat besök Skapat av PASiS Förvaltningsgrupp Datum: 2017-08-28 Reviderad: Orsakskod vid betalsätt 3 (Avgiftsbefriat besök) i PASiS Fr.o.m. 2017-09-07 är det
Läs merMödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010
Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...
Läs merEtt år inom kvinnosjukvården 2017
Ett år inom kvinnosjukvården 2017 107 311 Mottagningsbesök 15 487 883 Gynekologiska akutbesök Anställda 63% Andel patienter som får vård inom 90 dagar inom gynekologi 100% Andel patienter med cancerdiagnos
Läs merRegionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården
Regionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merAVRAPPORTERING AV DELUPPDRAG STATLIG SATSNING PÅ HÄLSOFRÄMJANDE INSATSER FÖR KVINNORS HÄLSA
Skånevård Sund Kunskapscentrum kvinnohälsa 15 december 2016 Slutrapport utifrån projektet: Mer säker och effektiv mödrahälsovård med fokus på att identifiera och stödja gravida kvinnor med risk för ohälsa
Läs merJämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg
Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda
Läs merVårdproduktionsutskottet
PROTOKOLL 60 65 Datum 2014-06-17 1 (5) Protokoll från vårdproduktionsutskottets sammanträde Tid: 2014-06-17, kl. 12.45-13.00 Plats: Rum 208, Rådhus Skåne, Kristianstad Beslutande Stefan Lamme (M), Ordförande
Läs merHur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog
Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Läs merRegional riktlinje kring oro för väntat barn
Regional riktlinje kring oro för väntat barn Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören. INNEHÅLL
Läs merUppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne
Uppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne Mars 2010 Mödra- och Barnhälsovårdspsykologernas verksamheter i Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne VO Barn-Familj-Kvinnosjukvård
Läs merErsättningshandboken
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård 2019 Handbok besöksersättning 2019, gällande från 2019-01-01 Ersättningsnivåer fastställda av Vårdstyrelsen 2018-10-22 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral...
Läs merErbjudande om fosterdiagnostik
Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som
Läs merEn förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa modell för en trygg och jämlik vård med fokus på utomeuropeiska kvinnor
1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Avdelningen för kunskapsstyrning Susanne Johansson, Hälso- och sjukvårdsstrateg Datum Diarienummer 2017-04-24 RS150440 Regionstyrelsen En förbättrad förlossningsvård
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård DAGORDNING Datum 2015-03-09 1 (7) Sammanträde i beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Ledamöter och ersättare i beredningen för primärvård,
Läs mer1. Vilka kostnader skall vårdgivaren stå för när det gäller regionens organiserade cytologprovtagning för cervixprevention?
Antal: 10 Frågor till beställaren 1. Vilka kostnader skall vårdgivaren stå för när det gäller regionens organiserade cytologprovtagning för cervixprevention? Beskriv samtliga kostnader för hela åtagandet:
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård DAGORDNING Datum 2015-09-11 1 (6) Sammanträde i beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Ledamöter och ersättare i beredningen för primärvård,
Läs merEn förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa insatser för psykisk hälsa
1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2016-12-07 RS150440 Avdelningen för kunskapsstyrning Susanne Johansson, Hälso- och sjukvårdsstrateg Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merRegionrådsberedningen LS
1 (2) Regionrådsberedningen SKRIVELSE 2019-02-13 LS 2017-1304 Regionstyrelsen Motion 2017:65 av Håkan Jörnehed (V) om att garanti införs i Stockholms läns landsting om en barnmorska per födande i aktivt
Läs merDatum Dnr Policy och riktlinjer gällande vård för personer från andra länder
Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 25 pia.landgren@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-04-07 Dnr 1100466 1 (3) Regionfullmäktige Policy och riktlinjer gällande vård för personer från
Läs mer1. Bakgrund. Mål och avgränsningar
Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer
Läs merför 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Läs merViktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet
Viktiga Gravida Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län 2017-2019 Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet Annika Eckerlid Mödrahälsovårdsöverläkare Norra Kalmar Län Maria Maria är inte ensam
Läs merBeställningsunderlag 2015
Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1
Läs merNyheter i korthet: Vårdcentralerna Stattena och Tågaborg slås samman
Denna information redogör kortfattat för Vårdproduktionsutskottet/- beredningens beslut i de ärenden som behandlades vid sammanträdet den 4 oktober 2013. Vårdproduktionsutskottet-/beredningen bereder och
Läs merMotion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag
Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo
Läs merErsättningshandboken
Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning 2018, gällande från och med 2018-04-01 Fastställd av vårdstyrelsen 2018-03-19 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 1
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Ronny Wain 040-675 31 16 Ronny.Wain@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-04-16 Dnr 1102241 1 (6) Närsjukvårdsberedningen Utredning rehabilitering Ordförandens förslag Närsjukvårdsberedningen
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merKrav- och kvalitetsbok Del 3 MHV, BHV, Familjecentral och Ungdomsmottagning Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor
Krav- och kvalitetsbok Del 3 MHV, BHV, Familjecentral och Ungdomsmottagning Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva vårdcentral inom Hälsoval
Läs merVårdval av förlossningsenhet
LS 2008-10-14 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Landstingsstyrelsen förvaltning Handläggare: Anders Olsson Vårdval av förlossningsenhet Ärendet Landstingsstyrelsen beslutade den 28 augusti
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merFörtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum)
1 (3) Ledningsstaben MISSIV Gunvor Rundqvist 2005-03-14 LiÖ 2005-247 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) Bakgrund RMC startade
Läs merUppföljning januari-mars 2009 inklusive fördjupning av produktionsuppföljning och tillgänglighet
Denna information redogör kortfattat för beslut i de ärenden som behandlades vid vårdproduktionsberedningens sammanträde den 27 april 2009. För mer information om olika ärenden, besök www.skane.se under
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Inga-Lill Rohdin Emelie Sundén Inga-lill.rohdin@skane.se Emelie.sunden@skane.se Information Datum 2014-12-01 Version Dnr 1402518 1 (7) Förutsättningar
Läs mer