Rapport. Oden Företagspark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport. Oden Företagspark"

Transkript

1 Rapport Oden Företagspark Utvärdering av ett ESF-projekt vid arbetsmarknadsenheten I Vaggeryds kommun Utvärderare: Klas-Göran Olsson Handledare: Rickard Ulmestig

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Syften och frågeställningar Utvärderingens syften Frågeställningar.3 3. Bakgrund Bakgrund Vaggeryds kommun Syfte och mål med projektet Oden företagspark Projektorganisation och verksamhet Projektdeltagare Planerade verksamheter hösten 2011 och våren Teori Socialt företagande Projektets somaliska bakgrund Somaliers villkor i Sverige allmänt Begreppet diaspora Klansystemet Upplevelser av diskriminering och utanförskap Sammanfattning Samhällsarbete introduktion Samhällsarbete kort bakgrund Deltagarorientering och social mobilisering Empowerment Metod Inledning Urval Enkätundersökningen Intervjuer Etiska överväganden Översikt över genomförda intervjuer och enkäter...28

3 6. Resultat och analys Enkäten, april Deltagarna tycker till om verksamheten Deltagarnas relation till personalen Socialt företagande och deltagande i projektet Beskrivning av svar på möjligheterna att påverka Intervjuer, november Intervjuer med projektledning till och med april Intervjuer med referensgruppen Intervjuer med styrgruppen Intervju med sociala företaget Vaggeryds hunddagis Slutintervju med projektledare Analys Serviceinnehåll Serviceprocess Genomskinlighet Måluppfyllelse Slutdiskussion 43 Referenser..47

4

5 1. Inledning Hälsohögskolan i Jönköping har i december 2011, av arbetsmarknadsenheten i Vaggeryds kommun, fått uppdraget att utvärdera ESF-projektet Oden Företagspark. Uppdraget inleddes i januari 2011 och slutfördes under oktober Utvärderingsuppdraget tar sin utgångspunkt i de mål och syfte som anges i projektansökan, diarienummer samt i anbudsinbjudan, ärendenummer 42/2010. Av dessa dokument framgår att målgruppen är personer i åldern år som står långt ifrån arbetsmarknaden och som är i behov av mycket stöttning och coachning för att komma in alternativt återinträda på arbetsmarknaden. Projektet avser att genomföra olika utbildningsinsatser för deltagarna, t.ex. om olika företagsformer med särskild inriktning mot socialt företagande samt utbildning avseende starta eget, relevant lagstiftning med mera. Projektet kommer att bygga upp en paraplyorganisation för socialt företagande med huvudsaklig uppgift att skapa nya sociala företag, finna nya entreprenörer och utveckla självkänsla hos deltagarna. Projektet organiseras genom en styrgrupp som består av representanter från Vaggeryds Kommun, Arbetsmarknadsenheten, Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Vaggeryds Näringslivsråd samt representant från föreningslivet. En referensgrupp med representanter från föreningslivet med syfte att fungera som dörröppnare gentemot arbetsmarknaden inom Vaggeryds kommun planerades. Projektpersonal består av en projektledare, en biträdande projektledare samt en deltidsanställd sekreterare. Vidare återges i projektansökan att en starta-eget coach och en utbildningscoach kommer att ingå i personalgruppen. Deltagare skulle utgöras av ca 30 personer inom målgruppen. Målsättning med projektet är att starta paraplyorganisationen Oden Företagspark inom ramen för socialt företagande. Minst två sociala företag skall startas under projekttiden av enskilda medlemmar eller en grupp av medlemmar. En utvärdering av projektet kommer att genomföras med externa utvärderare. Följande krav på rapport har uppställts i anbudsinbjudan: 1

6 - Bedömning av projektets långsiktighet vad gäller hur resultat tas om hand och förutsättning för långsiktiga effekter - Hur projektorganisationen är uppbyggd och fungerar (t ex Styrgrupp, ledningsgrupp, referensgrupp mm) - Hur samverkan mellan berörda organisationer fungerar, bland annat när det gäller jämlika relationer, lärande, erfarenhetsutbyte och engagemang. - Hur projektet arbetar med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet - Projektets bidrag till systempåverkan och den offentliga debatten - En bedömning av metoder och aktiviteter i förhållande till mål och syfte - En övergripande bedömning av projektets resultat Inom utvärderingsuppdraget har Hälsohögskolan lämnat en delrapport under våren Syften och frågeställningar 2.1 Utvärderingens syften För att underlätta en bedömning av projektets resultat har vi valt att sätta brukarna i fokus för denna utvärdering. Den framstående utvärderingsforskaren Vedung (2009) menar att utvärdering ofta är en bedömning av utfall i efterhand. Han betonar vikten av att brukaren involveras i utvärderingen och att fokus ligger på interventionens innehåll, implementering, utfall, organisering och uppbyggnad. Vi kommer att utgå ifrån Vedungs teorier om brukarorienterad utvärdering med fokus på det som benämns som slutprestationer (Dahlberg & Vedung, 2001). Dessa delas i sin tur in i tre olika delar; serviceinnehåll, serviceprocess och genomsiktlighet. Med serviceinnehåll avses vad brukarna förväntat sig av verksamheten, dess kvalitativa resultat. Serviceprocess handlar mer om genomförandet av insatsen, hur stort inflytande brukarna haft, bemötande och engagemang från personalen, även tider för insatsen, lokaler med mera kan ingå i den processuella delen. Genomsiktlighet avser deltagarnas insyn i verksamheten, dess planering och genomförande. Vårt brukarfokus hämtar dock inte bara sin kraft i Dahlberg och Vedungs modell för utvärdering. De engelska forskarna Hasluck och Green (2007) har publicerat en forskningsöversikt, What works for whom, av effektstudier som har genomförts på arbetsmarknadspolitiska program i Storbritannien. En av slutsatserna är att det är väsentligt för effektiviteten att individer känner att de får sina individuella behov tillgodosedda och att de har förtroende för verksamheten. Då ökar motivation och engagemang att söka arbete aktivt. Samtidigt finns det också, enligt Dahlberg et al 2009; Dahlberg et al 2008, skäl till att insatserna inte ska bli för attraktiva. Det upprätthåller incitamenten att undvika socialbidrag. En upplevelse av att få sina behov tillgodosedda och att verksamheten inte får bli för attraktiv behöver inte nödvändigtvis innebära en motsats, även om det är rimligt att tänka sig att det ofta är det. Anders Giertz (2007), forskare vid Linnéuniversitetet 2

7 menar att krav på motprestationer kan vara verkningsfulla om målen med insatserna är rimliga och kraven motsvarar individens förmåga genom att innehålla milda sanktioner och en viss kontroll. I denna utvärdering utgår vi från att, för att använda den danska samhällsforskaren Hanne Krogstrups (2003), utgångspunkt, en upplevelse av att få sina behov tillgodosedda och ett förtroende för verksamheten är framgångskriterier. Syfte: Utvärderingen syftar till att värdera projekt Oden Företagsparks verksamhet och resultat ur ett brukarperspektiv och ur ett samverkansperspektiv avseende berörda organisationer och föreningar. 2.2 Frågeställningar - På vilket sätt har deltagarna varit delaktiga i utformningen och den fortskridande utvecklingen av projektet? - Hur bedömer deltagarna sin utveckling och sitt resultat utifrån projektets insatser? - Hur har deltagarna uppfattat personalens bemötande och engagemang under projekttiden? - Hur bedömer deltagarna och de samverkande aktörerna projektets resultat och måluppfyllelse? 3. Bakgrund 3.1 Bakgrund Projekt Oden företagspark är ett EFS-finansierat projekt i Vaggeryds Kommun. Projektet drivs i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten och Arbetsmarknadsenheten i Vaggeryd. Arbetsmarknadsenheten (AME) i Vaggeryd har tidigare genomfört projektet Trappsteget. Detta projekt riktade sig till en yngre målgrupp med olika individuella svårigheter som i sin tur innebar stora problem med att få fotfäste på den reguljära arbetsmarknaden. Erfarenheter och slutsatser från detta projekt innebar en idé till att utforma projektet Oden företagspark. Biträdande enhetschefen Michael Anderberg (2010) säger i projektansökan att AME under ett antal år genomfört insatser med flyktingar från bland annat Somalia. I denna verksamhet har man upptäckt att särskilt de somaliska kvinnorna ofta lyckats väldigt väl under sina praktikperioder. Trots detta menar Anderberg (2010) att de inte lyckats få anställningar hos de företag de praktiserat. Utifrån AME:s erfarenhet har man förstått att det behövs något mer än praktikperioder för att de somaliska kvinnorna skall få en mer hållbar anställning. Idén om att erbjuda gruppen somaliska kvinnor utbildning till att starta och driva så kallade sociala företag föddes. AME ansökte och beviljades ESF-stöd till att starta projektet. Förutom somaliska kvinnor ingår andra personer i åldern år och, som enligt socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedlingen, befinner sig långt från arbetsmarknaden med behov av mycket stöttning och coachning för att komma in alternativt återinträda på 3

8 arbetsmarknaden. 3.2 Vaggeryds kommun Vaggeryd är beläget ca tre mil söder om Jönköping. Kommunen består av två tätorter, Vaggeryd samt Skillingaryd. Befolkningen uppgick i december 2010 till invånare. Kommunen har haft en kontinuerlig men marginell befolkningstillväxt alltsedan kommunen bildades 1971 (Statiska central byrån 2012). Av befolkning utgör 17,2 % invånare med utländsk härkomst. Det kan jämföras med Jönköpings län som har ett snitt på 16,6 % medan snittsiffran för hela riket uppgår till 19, 1 %. Befolkningens utbildningsnivå är markant lägre än snittet i riket vad gäller eftergymnasial utbildning. I Vaggeryd har 15 % av befolkningen eftergymnasial utbildning medan snittsiffran för Jönköpings län uppgår till 18 % och för riket till 25 % (Ekonomifakta, 2011). Vaggeryds kommun kännetecknas av hög sysselsättning i medelstora eller mindre företag. Kommunen framhålls som idog och flitig vilket saluförs i kommunvapnet med texten Vaggeryd kommunen där hjulen alltid snurrar. Totalt antal arbetslösa i Vaggeryd - öppet arbetslösa samt personer i program - uppgår i september 2011 till totalt 410 personer vilket innebär 6,6 % av arbetskraften. Av dessa är 154 utrikes födda, vilket innebär knappt 30 % av antalet i kommunen. I jämförelse med länet respektive riket är siffrorna 6,5 respektive 8.1. (Arbetsförmedlingen, 2011). Situationen i Vaggeryd är således inte särskilt alarmerande i jämförelse med andra kommuner. 3.3 Syfte och mål med projektet Oden Företagspark Projekt Oden Företagsparks syften har varit att bygga upp ett socialt företagande som fungerar som stöd för individer som har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Verksamheten syftar vidare till att skapa en paraplyorganisation i form av socialt företag, Oden Företagspark med uppgift att stödja individer och grupper till att starta och driva sociala företag. Projektet skall starta paraplyorganisationen Oden Företagspark inom ramen för socialt företagande. Minst två sociala företag skall ha startats av enskilda eller grupp av medlemmar, innan projekttidens slut, Projektorganisation och verksamhet Projektet organiseras, inledningsvis, genom en styrgrupp som består av representanter från Vaggeryds Kommun, Arbetsmarknadsenheten, Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Vaggeryds Näringslivsråd samt representant från föreningslivet. Projektpersonal består av en projektledare samt en biträdande projektledare samt en deltidsanställd sekreterare. Därutöver planeras anställning av en starta-eget coach, en utbildningscoach i ett senare skede av projektet. Projektdeltagare utgörs av ca 30 personer inom målgruppen. Projektet startade den 20 december Vid detta datum skrevs det första deltagarna in, totalt 17 personer, 15 kvinnor och två män. Därefter har deltagare skrivits in till och med våren Totalt har 50 personer varit inskrivna. Deltagare har även avslutat under pågående projektperiod se vidare i avsnitt 3.5. Verksamheten har genomförts som en utbildning med huvudsaklig 4

9 inriktning i att starta företag. Ett internetbaserat studiematerial har använts. Materialet, Expowera, har utvecklats av en grupp småföretagare och syftar till att hjälpa småföretagare att etablera verksamhet, minimera risker m.m.(www.expowera.se). Två halvdagar i veckan träffades grupperna. Somalierna studerade även svenska för invandrare, SFI, de andra dagarna. För de som ville syssla med städning har det också funnits möjligheter till extern utbildning. Innehållsmässigt täcktes områden som behandlar start av företag, marknadsundersökning, marknadsföring, ekonomi etc. 3.5 Projektdeltagare Alltsedan projektet startade har 50 personer varit inskrivna och deltagit i projektet. Inskrivning och utskrivning har skett löpande under projektperioden. En övervägande majoritet av deltagarna är kvinnor, fyrtiosex personer vilket innebär 86 % och övriga sju är män (14%). Fler än hälften av deltagarna utgörs av kvinnor från Somalia, med flyktingstatus. Tabell 1. Inskrivna deltagare i projektet. Män Kvinnor Total Totalt i % 2010 höst % 2011 vår % 2011 höst % 2012 vår % Totalt % Totalt i % 14% 86 % 100% Källa:uppgifter hämtade från projektadministratör Det finns inga uppgifter om inskrivningsperioder i projektansökan, men i densamma återfinns en tid- och aktivitetsplan. Denna visar att de huvudsakliga utbildningsinsatserna skulle vara avslutade i april Därefter skulle paraplyorganisationen Oden Företagspark verka fullt ut med genomförande av marknadsundersökningar inom näringslivet. Denna fas beräknades vara avslutad under hösten Därefter, under våren och hösten 2012, skulle företag eller kooperativ startas upp och stabiliseras (Anderberg, 2010). Trots tidsplanen skrivs arton deltagare (36 %) in i projektet under hösten 2011 och våren De flesta av dessa deltagare har redan varit involverade i att arbeta i företaget Vaggeryds Allservice inom AME alternativt arbetat med administration inom AME. Deltagarna med administrativ erfarenhet planerade att starta företaget Ekonomi, Redovisning med uppgift att fungera som administrativ stödfunktion till de övriga företagen inom Oden & Frejas Fixartjänst ekonomisk förening. När det gäller utskrivningar från projektet har detta skett löpande under hela projektperioden.. Skälen till utskrivning har varierat. En stor del har gått vidare till utbildning, arbete eller praktik. Andra har flyttat från kommunen, påbörjat föräldraledighet eller slutat av andra skäl. 5

10 Tabell 2. Utskrivna deltagare från projektet Män kvinnor Totalt 2011 vår höst vår höst 9 9 Totalt Källa: uppgifter hämtade från projektadministratör Som framgår av tabell 2 har flest utskrivningar skett under projektets första år. Trettiofyra personer skrevs ut under denna period. Av de som skrivits ut har en övervägande andel påbörjat studier eller fått arbete. Sammanlagt tjugoen stycken, 62 %, har gått till utbildning, arbete eller praktik. Figur 1. Orsaker till utskrivning från projektet Källa: uppgifter hämtade från projektadministratör 3.6 Planerade verksamheter hösten 2011 och våren 2012 Återstående deltagare har fullföljt utbildningsinsatserna i projektet och flera sociala företag har planerats enligt nedan: Hunddagis planeras av två kvinnor gemensamt. Båda kvinnorna har genomfört kursen. De har genomfört en marknadsundersökning som visat ett stort intresse bland hundägare i kommunen. En folder har tagits fram av kvinnorna med information avseende verksamheten. En av kvinnorna har inom projektperioden varit på praktik och utbildning avseende drift av hunddagis. Planerad start har varit den 1 november Tidpunkten har skjutits fram till december/januari 6

11 2012. Orsak till förseningen är att det saknas hundburar, vilket är en förutsättning för tillstånd från Jordbruksverket. Lokal finns och kommer att hyras av kommunen. Verksamheten betecknas som socialt företag då företagarna har finansiering från försäkringskassan samt stöd från arbetsmarknadsenheten i form av lokal. Klädbutik planeras av sex somaliska kvinnor tillsammans. Verksamheten avser försäljning av importerade kläder, tyger och smycken. Målgrupp för verksamheten är i första hand somaliska kvinnor. Deltagarna har själva kommit på idén och de är medvetna om behov av inköpsställen avseende traditionell klädsel. De har genomfört en marknadsundersökning och av denna kommit fram till att företaget ska placeras i Jönköping. Kundunderlaget uppfattas som alltför knappt i Vaggeryds kommun. Företaget kommer att etableras som ekonomisk förening. Förhoppningen är att verksamheten skall expandera till att på sikt även omfatta caféverksamhet. Under hösten 2011 söker man lokal i Jönköping. Man håller också på att kontrollera en eventuell leverantör. Start beräknas ske i februari/mars. Arbetsmarknadsenheten kommer att teckna hyreskontrakt. Städföretag planeras av två alternativt tre kvinnor. Verksamheten innebär städtjänster hemma i enskilda hushåll. Det finns också tankar om att låta ett större etablerat städföretag på orten hyra in deltagarna för städuppdrag inom det etablerade företaget. Kontakterna med det etablerade städföretaget går igenom personal vid Arbetsmarknadsenheten. Verksamheten beräknades starta vid januari/februari 2012 och kommer att drivas som en ekonomisk förening. Några av deltagarna har gått städutbildning och några kommer att gå utbildningen. Paraplyorganisationen Oden & Frejas Fixartjänst ekonomiska förening påbörjade sin etablering under senvåren 2012, men kom igång först under hösten. Som framgår av namnet drivs det i form av en ekonomisk förening 1 och de andra sociala företagen ingår som delar i paraplyorganet. Förutom nämnda verksamheter bildades ett nytt socialt företag med uppgift att ge service till de övriga sociala företagen. Det är ekonomi- och redovisningsstöd som avses. Denna verksamhet kommer att vara stödfunktion åt de sociala företag som kommer att starta och verka. Förutom dessa fyra verksamheter fanns det vid AME två verksamheter som startat redan innan projekt Oden Företagspark kom igång. Dessa är Vaggeryds Allservice och en Second Hand butik, Frejas bod. I dessa verksamheter ingick personer som uppfyller kriterierna för projektets tänkta målgrupp. Fem personer från dessa verksamheter skrevs in i projektet under våren 2012 och genomförde den teoretiska kursen under våren. Denna grupp hade således startat med den praktiska delen innan de tog del av kursverksamheten. Således planerade Oden & Frejas Fixartjänst ekonomiska förening att fram till och med våren 2012 att etablera sex olika sociala företag som underordnade verksamheter. 1 Ekonomisk förening skall främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Medlemmarna skall delta i verksamheten och densamma skall vara registrerad hos bolagsverket. Källa: Skatteverket, (2012). 7

12 Under hösten 2012 visade det sig dock att samtliga somaliska deltagare som hade planerat för klädbutiken lämnat projektet. De kom helt enkelt inte tillbaka efter sommaruppehållet. Vidare är det tveksamt om städföretaget kommer att starta som företag. Det är mer troligt att de personer som ingått i den planeringen kommer att arbeta för ett redan etablerat företag på orten. Därmed blir det fyra sociala företag med Oden & Frejas Fixartjänst som överbyggnad och ekonomisk förening. Representanter från de olika verksamheterna bildar gemensam styrelse i paraplyorganet. Förutom representanter för de fyra sociala företagen ingår även personal från AME i styrelsen, som en stödjande funktion. Planeringen är att Oden & Frejas Fixartjänst ekonomiska förening på sikt skall bli helt frikopplad från Vaggeryds kommun och stå på egna ben. 4. Teori 4.1 Socialt företagande Ulrika Levander (2011), forskare vid Göteborgs universitet, påpekar i sin avhandling att definitionen av socialt företag inte är entydig. Ofta beskrivs sociala företag som små, demokratiska där deltagarna involveras i företagets beslutsprocesser. Å andra sidan saknas hinder för företagen att utvecklas till stora enheter som ägs och styrs av en ensam initiativtagare (Levander, 2011). Vissa definitioner innebär att sociala företag inte skall dela ut vinster till sina aktieägare medan de engelska forskarna Peattie och Morley (2008), verksamma vid forskningscentret BRASS 2 i England, visar att vinstutdelning förekommer i flera fall. Någon klar och entydig definition förefaller således svårt att finna. Sociala företag är en företeelse som vuxit fram både i Sverige och i omvärlden under de senaste decennierna. Detta är ett led i utvecklingen av att civilsamhället ges större utrymme att bedriva verksamheter inom det välfärdsområde som tidigare ofta sorterat under statlig drift. Haug & Kitson (2007), forskare vid Cambridge University, beskriver socialt företagande som ett nytt och innovativt fenomen med stor förmåga att motverka utanförskap och arbetslöshet. Alec Carlberg (2011), grundare av det sociala företaget Basta, pekar på att sociala företag kopplas ihop med begrepp som nykooperation, arbetskooperativ, brukarmakt och egenmakt samt social mobilisering. Carlberg (2011) visar med exemplet Basta Arbetskooperativ hur deltagande i ett socialt företag, där egenmakt utgör en av grundpelarna, kan leda till att social marginalisering bryts. Kooperativa rörelser är knappast något nytt fenomen i Sverige, Carlberg (2011) menar att det snarare är en nygammal företeelse som kommit tillbaka. Han pekar på KF och HSB som syftade till att tillhandahålla billigare mat och bostäder till arbetarklassen. När det gäller dagens sociala företag syftar dessa till att underlätta tillträde till arbetsmarknaden för grupper med stora svårigheter att etablera sig genom arbete. 2 BRASS står för ESRC Centre for Business Relationships, Accountability, Sustainability and Society (BRASS) Cardiff University 8

13 Även om social företagsamhet är en ny företeelse inom svensk arbetsmarknadspolitik så återfinns verksamheten i en bredare internationell kontext. Carlberg (2011) visar till exempel på Italien där socialt företag sedan 1991, genom lagstiftning, definieras utifrån särskilda kriterier. Kriterierna måste vara uppfyllda för att företagen skall få skattelättnader. Peattie och Morley (2008), påvisar att sociala företag (social enterprise) utgör ett betydande inslag på den engelska arbetsmarknaden. Under 2005 uppskattades sociala företag i England till cirka stycken med en andel på 5 % av affärsmarknaden. Detta betyder att socialt företagande är ett känt fenomen i Europa och att det kanske inte är så nytt. Hur skall vi då definiera social företagsamhet? Det europeiska forskningsnätverket EMES 3, som genomfört flera stora forskningsprojekt, visar på nio punkter som kännetecknar socialt företag (Carlberg, 2011, s. 148): Målet är att tjäna samhället genom att integrera människor som har svårt att komma in i samhälle och arbetsliv. Initiativet kommer från grupper av medborgare, föreningar och sociala entreprenörer. Delaktighet från deltagarna är en förutsättning Beslutsmakten i företaget baseras inte på kapitalägandet Ingen eller begränsad vinstutdelning förekommer. Vinsten återinvesteras eller går till ägaren som oftast är en ideell förening eller liknande. Företaget är självständigt i förhållande till det offentliga. Det sker en permanent produktion av varor och tjänster. Medarbetarna har lön eller annan ersättning för sitt arbete. Företagandet innebär ett ekonomiskt risktagande både på projektstadiet och i den permanenta verksamheten. Eftersom begreppet socialt företag har blivit brett definitionsmässigt har används ofta arbetsintegrerade sociala företag istället. Detta anses snäva in definitionen något. Andersson (2011), verksam vid den statliga myndigheten Tillväxtverket, presenterar i skriften Att välja företagsform för arbetsintegrerade sociala företag en definition som går i samma riktning, även om den är mindre omfattande. Han beskriver begreppet sociala företag i fyra punkter: Driver näringsverksamhet med övergripande ändamål att integrera människor, med stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle Skapar delaktighet för medarbetare genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt I huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter Är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet 3 EMES, European Research Network, är ett europeiskt forskarnätverk som har funnits sedan EMES ges finansiellt stöd av EU. Syftet med EMES är att bygga Europas kunskap om social ekonomi och socialt entreprenörskap (www.emes.net) 9

14 Berghamre Heinz, Carlsson, Johansson (2012) ansluter sig i en rapport från Tillväxtverket tillsammans med Nutek (2012) till samma definition. Nutek har lagt till att sociala företag binder samman entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster samt driver affärsverksamhet där medarbetarna och deras förutsättningar står i centrum. De arbetsintegrerade sociala företagen finns registrerade hos Tillväxtverket sedan Antalet arbetsintegrerade sociala företag har fördubblats sedan 2007, från 150 registrerade företag till 300 i april Antalet anställda i företagen uppgick då till ca personer. Verksamheterna säljer varor och tjänster på marknaden. De vanligaste verksamheterna avser butik och försäljning samt hotell- och restaurangverksamhet. Vidare är det vanligt med verksamheter i form av hushållsnära tjänster inom bygg- och fastighetsservice, odling och trädgårdsarbete m.m. (Berghamre Heinz et al, 2012). De anställdas delaktighet är ett ständigt återkommande tema i litteraturen (Andersson, (2011), Berghamre Heinz et al (2012), Carlberg, 2011). Det är särskilt viktigt för de som varit borta från arbetslivet under lång tid. De arbetsintegrerade social företagen arbetar medvetet med begreppet empowerment för att stötta människor i att växa och utvecklas. Vidare är de flesta arbetsintegrerade sociala företagen ofta organiserade i kooperativa former. I föreliggande utvärdering har det känts naturligt att knyta an till Glesbygdsverkets och Nuteks definitioner av arbetsintegrerade sociala företag, vilket innebär följande: Driver näringsverksamhet med övergripande ändamål att integrera människor, med stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle Skapar delaktighet för medarbetare genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt I huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter Är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Verksamheten binder samman entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster Driver affärsverksamhet där medarbetarna och deras förutsättningar står centrum 4.2 Projektets somaliska bakgrund Av projektansökan framgår att en av de huvudsakliga målgrupperna i Oden Företagspark är somaliska kvinnor. Eftersom den somaliska kulturen på olika sätt skiljer sig åt från den svenska fördjupar vi oss i somaliernas bakgrund. Detta kan förhoppningsvis ge en något djupare kunskap om både skillnader men också likheter. AME skriver i sin ansökan att de sedan tidigare har god 10

15 kännedom om målgruppen som ses som ambitiös, men med stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden (Anderberg, 2010). Detta beror dels på språksvårigheter och att utbildningsnivån för gruppen är låg samt att de har svårt upprätthålla kontinuitet med bland annat AME på grund av föräldraledigheter. En annan orsak, enligt projektansökan, är att de somaliska kvinnorna kan ha erfarenheter från sysselsättning i Somalia som inte finns i Sverige (Anderberg, M., 2010) Somaliers villkor i Sverige - allmänt Den största gruppen av deltagarna i Oden Företagspark består således av invandrarkvinnor från Somalia. Deras behov av stöd och matchning torde därför vara större än för de svenska deltagarna. Den somaliska gruppen beskrivs av Lundaforskaren och socialantropologen Sara Johnsdotter (2005) som en av de mest svårintegrerade i det svenska samhället. Benny Carlsson (2008) professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet visar bland annat att den somaliska invandrargruppen har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, förvärvsfrekvensen uppgick till 26,8 % för gruppen i sin helhet år Jämfört med genomsnittet för samtliga medborgare i Sverige där förvärvsfrekvensen för män uppgick till 79 % och för kvinnor 75 % (SCB, 2008) 4. Carlsson (2008) menar att somalierna vanligtvis har begränsade kunskaper i svenska språket och de saknar oftast kunskaper om svenska traditioner plus att de saknar informella svenska nätverk. Vidare kommer de ifrån en kultur som helt skiljer sig ifrån den västerländska där släktband spelar en annorlunda och viktigare roll jämfört med den svenska. De ingår i ett tusenårigt system av klaner, där varje somalier känner till sina förfäder i åtskilliga led tillbaka. Klanerna binder samman somalierna och innebär både stöd och förpliktelser (Lewis, 1963) 5. Somalierna har dessutom, för sin egen överlevnad, flytt ifrån ett krigshärjat och svältdrabbat land, med eventuella krigstrauman som följd. Det förekommer att föräldrar och barn blivit åtskilda under flykten. Enligt Carlsson (2008) är detta en del av den bakgrund som försvårar för somalierna att etablera sig på arbetsmarknaden genom förvärvsarbete Begreppet Diaspora Diaspora är ett begrepp som används inom migrationsforskningen och beskriver ofrivillig och tvingande migration. Begreppet härstammar från grekiskan och betyder utspriddhet genom migration och kolonisering visar Charlotte Melander (2009), forskare vid Göteborgs universitet, i sin avhandling. Begreppet innebär samtidigt att man tillhör en diaspora och att det finns en 4 Statistiken i SCB-rapporten 2008 härrör från Professorn emeritus i antropologi I. M. Lewis har dokumenterat omfattande forskning av Somalia och Somaliland. Han var verksam vid London School of Economics. (Coran News; 11

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Motion om sociala arbetskooperativ

Motion om sociala arbetskooperativ 2008-09-29 209 474 Kommunstyrelsen 2010-02-08 40 85 Arbets- och personalutskottet 2010-01-25 19 34 Dnr 08.605-008 Motion om sociala arbetskooperativ Bilaga: KF beslut 2008-05-26 120 Ärendebeskrivning septkf33

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel

Ansökan om utvecklingsmedel 1 (5) Handläggare: Gunilla Ericsson 2013-10-23 GN 2013.0176 Gymnasienämnden Kommunstyrelsen Karlskoga Ansökan om utvecklingsmedel Sammanfattning Gymnasienämnden ansöker om utvecklingsmedel hos kommunstyrelsen

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Svar på motion Satsa på sociala företag!

Svar på motion Satsa på sociala företag! YTTRANDE Tyresö kommun 2012-01-16 Socialförvaltningen 1 (5) Åsa Linge Utredare Dnr 2011/SN 0179 001 Socialnämnden Svar på motion Satsa på sociala företag! Förslag till beslut - Kommunstyrelse/kommunfullmäktige

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN 2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

TRAPPSTEGET en investering i framtiden

TRAPPSTEGET en investering i framtiden TRAPPSTEGET en investering i framtiden För varje ung människa som i onödan misslyckas med att få tillträde till arbetsmarknaden och i stället hänvisas till rollen som passivt försörjd, går framtida produktionsvärden

Läs mer

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag Social franchising När någon köper det som man själv har gjort, får man självförtroende eftersom föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i missbrukssvängen

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet Workshop om det nya Socialfondsprogrammet Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013 Stärkt fokus på resultat och

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Integrationsstrategi 2020

Integrationsstrategi 2020 Integrationsstrategi 2020 Strategi för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av Kommunstyrelsen 20160510 Innehåll Inledning... 3 Östersund behöver integration...... 3 Varför

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Socialt Bokslut 2010. GF Chansen

Socialt Bokslut 2010. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 00 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

FogelstadsAkademins Medborgarutbildning

FogelstadsAkademins Medborgarutbildning FogelstadsAkademins Medborgarutbildning Att investera i framtiden Eva Gustafsson, Sirpa Abben, Annika Juhlin, Tobias Mård och Ulla Achtman 2013 05 27 Jag var en stark kvinna i mitt hemland och när jag

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projektansökan Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med Rädda Barnen

Läs mer

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Läs mer

Strategiskt program. för ett Sandviken fritt från. främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5

Strategiskt program. för ett Sandviken fritt från. främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5 Strategiskt program för ett Sandviken fritt från främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5 Innehållsförteckning Sid BAKGRUND...3 PLATTFORM...4 SYFTE...4 ORGANISATION...4

Läs mer

Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag

Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Ulf Lundström Datum 2013-08-22 Diarienummer UAN-2013-0368.5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Bakgrunden - sammanfattad i fem punkter De kommunala arbetsmarknadsenheterna står inför stora utmaningar och

Läs mer

Titel Integration på lika villkor.

Titel Integration på lika villkor. Titel Integration på lika villkor. Syfte Norrköpings stad har lång erfarenhet av att ta emot ofrivilligt migrerade. Många människor som kommer till Sverige har förväntningar och uppfattningar om demokrati

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER? Universitetet och Chalmers ser sig som stora och viktiga institutioner för Västra Götalandsregionens utveckling. Genom

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

HFAB-byrån. Med sikte på arbetslivet. I samarbete 1/ / ARBETSMARKNADS- ENHETEN

HFAB-byrån. Med sikte på arbetslivet. I samarbete 1/ / ARBETSMARKNADS- ENHETEN HFAB-byrån Med sikte på arbetslivet I samarbete 1/5 2008 30/4 2011 ARBETSMARKNADS- ENHETEN I vår strävan efter att bli Sveriges bästa bostadsbolag vill vi inte bara erbjuda våra hyresgäster ett bra boende,

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2006-09-01 Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2(8) Inledning Grunden för integration är arbete för de vuxna och en bra skola för barnen. Under mandatperioden vill vi förbättra mottagandet

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Internationella kvinnor. En Malmögemensam insats för stadens kvinnor, födda utanför EU/OECD finansierad av FINSAM Malmö

Internationella kvinnor. En Malmögemensam insats för stadens kvinnor, födda utanför EU/OECD finansierad av FINSAM Malmö En Malmögemensam insats för stadens kvinnor, födda utanför EU/OECD finansierad av FINSAM Malmö Bakgrund Generellt sjunkande sysselsättning och en ökande arbetslöshet bland utrikes födda kvinnor Lågt arbetskraftsdeltagande

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO Kartläggning sociala företag VÄRNAMO 1 Bakgrund till pågående kartläggning Värnamo kommun (2014) Ca 33 000 invånare. Befolkningen ökade med 27 personer i juli månad. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Värnamo

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Förstudie Arbetsintegrerade Sociala Företag. Johanna Fredriksson Social innovation i Halland

Förstudie Arbetsintegrerade Sociala Företag. Johanna Fredriksson Social innovation i Halland Förstudie Arbetsintegrerade Sociala Företag Johanna Fredriksson Social innovation i Halland 2016-11-18 Bakgrund Tillväxtverket utlyste förstudiemedel Fler jobb genom arbetsintegrerade sociala företag till

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer