Rapport. Oden Företagspark

Transkript

1 Rapport Oden Företagspark Utvärdering av ett ESF-projekt vid arbetsmarknadsenheten I Vaggeryds kommun Utvärderare: Klas-Göran Olsson Handledare: Rickard Ulmestig

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Syften och frågeställningar Utvärderingens syften Frågeställningar.3 3. Bakgrund Bakgrund Vaggeryds kommun Syfte och mål med projektet Oden företagspark Projektorganisation och verksamhet Projektdeltagare Planerade verksamheter hösten 2011 och våren Teori Socialt företagande Projektets somaliska bakgrund Somaliers villkor i Sverige allmänt Begreppet diaspora Klansystemet Upplevelser av diskriminering och utanförskap Sammanfattning Samhällsarbete introduktion Samhällsarbete kort bakgrund Deltagarorientering och social mobilisering Empowerment Metod Inledning Urval Enkätundersökningen Intervjuer Etiska överväganden Översikt över genomförda intervjuer och enkäter...28

3 6. Resultat och analys Enkäten, april Deltagarna tycker till om verksamheten Deltagarnas relation till personalen Socialt företagande och deltagande i projektet Beskrivning av svar på möjligheterna att påverka Intervjuer, november Intervjuer med projektledning till och med april Intervjuer med referensgruppen Intervjuer med styrgruppen Intervju med sociala företaget Vaggeryds hunddagis Slutintervju med projektledare Analys Serviceinnehåll Serviceprocess Genomskinlighet Måluppfyllelse Slutdiskussion 43 Referenser..47

4

5 1. Inledning Hälsohögskolan i Jönköping har i december 2011, av arbetsmarknadsenheten i Vaggeryds kommun, fått uppdraget att utvärdera ESF-projektet Oden Företagspark. Uppdraget inleddes i januari 2011 och slutfördes under oktober Utvärderingsuppdraget tar sin utgångspunkt i de mål och syfte som anges i projektansökan, diarienummer samt i anbudsinbjudan, ärendenummer 42/2010. Av dessa dokument framgår att målgruppen är personer i åldern år som står långt ifrån arbetsmarknaden och som är i behov av mycket stöttning och coachning för att komma in alternativt återinträda på arbetsmarknaden. Projektet avser att genomföra olika utbildningsinsatser för deltagarna, t.ex. om olika företagsformer med särskild inriktning mot socialt företagande samt utbildning avseende starta eget, relevant lagstiftning med mera. Projektet kommer att bygga upp en paraplyorganisation för socialt företagande med huvudsaklig uppgift att skapa nya sociala företag, finna nya entreprenörer och utveckla självkänsla hos deltagarna. Projektet organiseras genom en styrgrupp som består av representanter från Vaggeryds Kommun, Arbetsmarknadsenheten, Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Vaggeryds Näringslivsråd samt representant från föreningslivet. En referensgrupp med representanter från föreningslivet med syfte att fungera som dörröppnare gentemot arbetsmarknaden inom Vaggeryds kommun planerades. Projektpersonal består av en projektledare, en biträdande projektledare samt en deltidsanställd sekreterare. Vidare återges i projektansökan att en starta-eget coach och en utbildningscoach kommer att ingå i personalgruppen. Deltagare skulle utgöras av ca 30 personer inom målgruppen. Målsättning med projektet är att starta paraplyorganisationen Oden Företagspark inom ramen för socialt företagande. Minst två sociala företag skall startas under projekttiden av enskilda medlemmar eller en grupp av medlemmar. En utvärdering av projektet kommer att genomföras med externa utvärderare. Följande krav på rapport har uppställts i anbudsinbjudan: 1

6 - Bedömning av projektets långsiktighet vad gäller hur resultat tas om hand och förutsättning för långsiktiga effekter - Hur projektorganisationen är uppbyggd och fungerar (t ex Styrgrupp, ledningsgrupp, referensgrupp mm) - Hur samverkan mellan berörda organisationer fungerar, bland annat när det gäller jämlika relationer, lärande, erfarenhetsutbyte och engagemang. - Hur projektet arbetar med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet - Projektets bidrag till systempåverkan och den offentliga debatten - En bedömning av metoder och aktiviteter i förhållande till mål och syfte - En övergripande bedömning av projektets resultat Inom utvärderingsuppdraget har Hälsohögskolan lämnat en delrapport under våren Syften och frågeställningar 2.1 Utvärderingens syften För att underlätta en bedömning av projektets resultat har vi valt att sätta brukarna i fokus för denna utvärdering. Den framstående utvärderingsforskaren Vedung (2009) menar att utvärdering ofta är en bedömning av utfall i efterhand. Han betonar vikten av att brukaren involveras i utvärderingen och att fokus ligger på interventionens innehåll, implementering, utfall, organisering och uppbyggnad. Vi kommer att utgå ifrån Vedungs teorier om brukarorienterad utvärdering med fokus på det som benämns som slutprestationer (Dahlberg & Vedung, 2001). Dessa delas i sin tur in i tre olika delar; serviceinnehåll, serviceprocess och genomsiktlighet. Med serviceinnehåll avses vad brukarna förväntat sig av verksamheten, dess kvalitativa resultat. Serviceprocess handlar mer om genomförandet av insatsen, hur stort inflytande brukarna haft, bemötande och engagemang från personalen, även tider för insatsen, lokaler med mera kan ingå i den processuella delen. Genomsiktlighet avser deltagarnas insyn i verksamheten, dess planering och genomförande. Vårt brukarfokus hämtar dock inte bara sin kraft i Dahlberg och Vedungs modell för utvärdering. De engelska forskarna Hasluck och Green (2007) har publicerat en forskningsöversikt, What works for whom, av effektstudier som har genomförts på arbetsmarknadspolitiska program i Storbritannien. En av slutsatserna är att det är väsentligt för effektiviteten att individer känner att de får sina individuella behov tillgodosedda och att de har förtroende för verksamheten. Då ökar motivation och engagemang att söka arbete aktivt. Samtidigt finns det också, enligt Dahlberg et al 2009; Dahlberg et al 2008, skäl till att insatserna inte ska bli för attraktiva. Det upprätthåller incitamenten att undvika socialbidrag. En upplevelse av att få sina behov tillgodosedda och att verksamheten inte får bli för attraktiv behöver inte nödvändigtvis innebära en motsats, även om det är rimligt att tänka sig att det ofta är det. Anders Giertz (2007), forskare vid Linnéuniversitetet 2

7 menar att krav på motprestationer kan vara verkningsfulla om målen med insatserna är rimliga och kraven motsvarar individens förmåga genom att innehålla milda sanktioner och en viss kontroll. I denna utvärdering utgår vi från att, för att använda den danska samhällsforskaren Hanne Krogstrups (2003), utgångspunkt, en upplevelse av att få sina behov tillgodosedda och ett förtroende för verksamheten är framgångskriterier. Syfte: Utvärderingen syftar till att värdera projekt Oden Företagsparks verksamhet och resultat ur ett brukarperspektiv och ur ett samverkansperspektiv avseende berörda organisationer och föreningar. 2.2 Frågeställningar - På vilket sätt har deltagarna varit delaktiga i utformningen och den fortskridande utvecklingen av projektet? - Hur bedömer deltagarna sin utveckling och sitt resultat utifrån projektets insatser? - Hur har deltagarna uppfattat personalens bemötande och engagemang under projekttiden? - Hur bedömer deltagarna och de samverkande aktörerna projektets resultat och måluppfyllelse? 3. Bakgrund 3.1 Bakgrund Projekt Oden företagspark är ett EFS-finansierat projekt i Vaggeryds Kommun. Projektet drivs i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten och Arbetsmarknadsenheten i Vaggeryd. Arbetsmarknadsenheten (AME) i Vaggeryd har tidigare genomfört projektet Trappsteget. Detta projekt riktade sig till en yngre målgrupp med olika individuella svårigheter som i sin tur innebar stora problem med att få fotfäste på den reguljära arbetsmarknaden. Erfarenheter och slutsatser från detta projekt innebar en idé till att utforma projektet Oden företagspark. Biträdande enhetschefen Michael Anderberg (2010) säger i projektansökan att AME under ett antal år genomfört insatser med flyktingar från bland annat Somalia. I denna verksamhet har man upptäckt att särskilt de somaliska kvinnorna ofta lyckats väldigt väl under sina praktikperioder. Trots detta menar Anderberg (2010) att de inte lyckats få anställningar hos de företag de praktiserat. Utifrån AME:s erfarenhet har man förstått att det behövs något mer än praktikperioder för att de somaliska kvinnorna skall få en mer hållbar anställning. Idén om att erbjuda gruppen somaliska kvinnor utbildning till att starta och driva så kallade sociala företag föddes. AME ansökte och beviljades ESF-stöd till att starta projektet. Förutom somaliska kvinnor ingår andra personer i åldern år och, som enligt socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedlingen, befinner sig långt från arbetsmarknaden med behov av mycket stöttning och coachning för att komma in alternativt återinträda på 3

8 arbetsmarknaden. 3.2 Vaggeryds kommun Vaggeryd är beläget ca tre mil söder om Jönköping. Kommunen består av två tätorter, Vaggeryd samt Skillingaryd. Befolkningen uppgick i december 2010 till invånare. Kommunen har haft en kontinuerlig men marginell befolkningstillväxt alltsedan kommunen bildades 1971 (Statiska central byrån 2012). Av befolkning utgör 17,2 % invånare med utländsk härkomst. Det kan jämföras med Jönköpings län som har ett snitt på 16,6 % medan snittsiffran för hela riket uppgår till 19, 1 %. Befolkningens utbildningsnivå är markant lägre än snittet i riket vad gäller eftergymnasial utbildning. I Vaggeryd har 15 % av befolkningen eftergymnasial utbildning medan snittsiffran för Jönköpings län uppgår till 18 % och för riket till 25 % (Ekonomifakta, 2011). Vaggeryds kommun kännetecknas av hög sysselsättning i medelstora eller mindre företag. Kommunen framhålls som idog och flitig vilket saluförs i kommunvapnet med texten Vaggeryd kommunen där hjulen alltid snurrar. Totalt antal arbetslösa i Vaggeryd - öppet arbetslösa samt personer i program - uppgår i september 2011 till totalt 410 personer vilket innebär 6,6 % av arbetskraften. Av dessa är 154 utrikes födda, vilket innebär knappt 30 % av antalet i kommunen. I jämförelse med länet respektive riket är siffrorna 6,5 respektive 8.1. (Arbetsförmedlingen, 2011). Situationen i Vaggeryd är således inte särskilt alarmerande i jämförelse med andra kommuner. 3.3 Syfte och mål med projektet Oden Företagspark Projekt Oden Företagsparks syften har varit att bygga upp ett socialt företagande som fungerar som stöd för individer som har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Verksamheten syftar vidare till att skapa en paraplyorganisation i form av socialt företag, Oden Företagspark med uppgift att stödja individer och grupper till att starta och driva sociala företag. Projektet skall starta paraplyorganisationen Oden Företagspark inom ramen för socialt företagande. Minst två sociala företag skall ha startats av enskilda eller grupp av medlemmar, innan projekttidens slut, Projektorganisation och verksamhet Projektet organiseras, inledningsvis, genom en styrgrupp som består av representanter från Vaggeryds Kommun, Arbetsmarknadsenheten, Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Vaggeryds Näringslivsråd samt representant från föreningslivet. Projektpersonal består av en projektledare samt en biträdande projektledare samt en deltidsanställd sekreterare. Därutöver planeras anställning av en starta-eget coach, en utbildningscoach i ett senare skede av projektet. Projektdeltagare utgörs av ca 30 personer inom målgruppen. Projektet startade den 20 december Vid detta datum skrevs det första deltagarna in, totalt 17 personer, 15 kvinnor och två män. Därefter har deltagare skrivits in till och med våren Totalt har 50 personer varit inskrivna. Deltagare har även avslutat under pågående projektperiod se vidare i avsnitt 3.5. Verksamheten har genomförts som en utbildning med huvudsaklig 4

9 inriktning i att starta företag. Ett internetbaserat studiematerial har använts. Materialet, Expowera, har utvecklats av en grupp småföretagare och syftar till att hjälpa småföretagare att etablera verksamhet, minimera risker m.m.( Två halvdagar i veckan träffades grupperna. Somalierna studerade även svenska för invandrare, SFI, de andra dagarna. För de som ville syssla med städning har det också funnits möjligheter till extern utbildning. Innehållsmässigt täcktes områden som behandlar start av företag, marknadsundersökning, marknadsföring, ekonomi etc. 3.5 Projektdeltagare Alltsedan projektet startade har 50 personer varit inskrivna och deltagit i projektet. Inskrivning och utskrivning har skett löpande under projektperioden. En övervägande majoritet av deltagarna är kvinnor, fyrtiosex personer vilket innebär 86 % och övriga sju är män (14%). Fler än hälften av deltagarna utgörs av kvinnor från Somalia, med flyktingstatus. Tabell 1. Inskrivna deltagare i projektet. Män Kvinnor Total Totalt i % 2010 höst % 2011 vår % 2011 höst % 2012 vår % Totalt % Totalt i % 14% 86 % 100% Källa:uppgifter hämtade från projektadministratör Det finns inga uppgifter om inskrivningsperioder i projektansökan, men i densamma återfinns en tid- och aktivitetsplan. Denna visar att de huvudsakliga utbildningsinsatserna skulle vara avslutade i april Därefter skulle paraplyorganisationen Oden Företagspark verka fullt ut med genomförande av marknadsundersökningar inom näringslivet. Denna fas beräknades vara avslutad under hösten Därefter, under våren och hösten 2012, skulle företag eller kooperativ startas upp och stabiliseras (Anderberg, 2010). Trots tidsplanen skrivs arton deltagare (36 %) in i projektet under hösten 2011 och våren De flesta av dessa deltagare har redan varit involverade i att arbeta i företaget Vaggeryds Allservice inom AME alternativt arbetat med administration inom AME. Deltagarna med administrativ erfarenhet planerade att starta företaget Ekonomi, Redovisning med uppgift att fungera som administrativ stödfunktion till de övriga företagen inom Oden & Frejas Fixartjänst ekonomisk förening. När det gäller utskrivningar från projektet har detta skett löpande under hela projektperioden.. Skälen till utskrivning har varierat. En stor del har gått vidare till utbildning, arbete eller praktik. Andra har flyttat från kommunen, påbörjat föräldraledighet eller slutat av andra skäl. 5

10 Tabell 2. Utskrivna deltagare från projektet Män kvinnor Totalt 2011 vår höst vår höst 9 9 Totalt Källa: uppgifter hämtade från projektadministratör Som framgår av tabell 2 har flest utskrivningar skett under projektets första år. Trettiofyra personer skrevs ut under denna period. Av de som skrivits ut har en övervägande andel påbörjat studier eller fått arbete. Sammanlagt tjugoen stycken, 62 %, har gått till utbildning, arbete eller praktik. Figur 1. Orsaker till utskrivning från projektet Källa: uppgifter hämtade från projektadministratör 3.6 Planerade verksamheter hösten 2011 och våren 2012 Återstående deltagare har fullföljt utbildningsinsatserna i projektet och flera sociala företag har planerats enligt nedan: Hunddagis planeras av två kvinnor gemensamt. Båda kvinnorna har genomfört kursen. De har genomfört en marknadsundersökning som visat ett stort intresse bland hundägare i kommunen. En folder har tagits fram av kvinnorna med information avseende verksamheten. En av kvinnorna har inom projektperioden varit på praktik och utbildning avseende drift av hunddagis. Planerad start har varit den 1 november Tidpunkten har skjutits fram till december/januari 6

11 2012. Orsak till förseningen är att det saknas hundburar, vilket är en förutsättning för tillstånd från Jordbruksverket. Lokal finns och kommer att hyras av kommunen. Verksamheten betecknas som socialt företag då företagarna har finansiering från försäkringskassan samt stöd från arbetsmarknadsenheten i form av lokal. Klädbutik planeras av sex somaliska kvinnor tillsammans. Verksamheten avser försäljning av importerade kläder, tyger och smycken. Målgrupp för verksamheten är i första hand somaliska kvinnor. Deltagarna har själva kommit på idén och de är medvetna om behov av inköpsställen avseende traditionell klädsel. De har genomfört en marknadsundersökning och av denna kommit fram till att företaget ska placeras i Jönköping. Kundunderlaget uppfattas som alltför knappt i Vaggeryds kommun. Företaget kommer att etableras som ekonomisk förening. Förhoppningen är att verksamheten skall expandera till att på sikt även omfatta caféverksamhet. Under hösten 2011 söker man lokal i Jönköping. Man håller också på att kontrollera en eventuell leverantör. Start beräknas ske i februari/mars. Arbetsmarknadsenheten kommer att teckna hyreskontrakt. Städföretag planeras av två alternativt tre kvinnor. Verksamheten innebär städtjänster hemma i enskilda hushåll. Det finns också tankar om att låta ett större etablerat städföretag på orten hyra in deltagarna för städuppdrag inom det etablerade företaget. Kontakterna med det etablerade städföretaget går igenom personal vid Arbetsmarknadsenheten. Verksamheten beräknades starta vid januari/februari 2012 och kommer att drivas som en ekonomisk förening. Några av deltagarna har gått städutbildning och några kommer att gå utbildningen. Paraplyorganisationen Oden & Frejas Fixartjänst ekonomiska förening påbörjade sin etablering under senvåren 2012, men kom igång först under hösten. Som framgår av namnet drivs det i form av en ekonomisk förening 1 och de andra sociala företagen ingår som delar i paraplyorganet. Förutom nämnda verksamheter bildades ett nytt socialt företag med uppgift att ge service till de övriga sociala företagen. Det är ekonomi- och redovisningsstöd som avses. Denna verksamhet kommer att vara stödfunktion åt de sociala företag som kommer att starta och verka. Förutom dessa fyra verksamheter fanns det vid AME två verksamheter som startat redan innan projekt Oden Företagspark kom igång. Dessa är Vaggeryds Allservice och en Second Hand butik, Frejas bod. I dessa verksamheter ingick personer som uppfyller kriterierna för projektets tänkta målgrupp. Fem personer från dessa verksamheter skrevs in i projektet under våren 2012 och genomförde den teoretiska kursen under våren. Denna grupp hade således startat med den praktiska delen innan de tog del av kursverksamheten. Således planerade Oden & Frejas Fixartjänst ekonomiska förening att fram till och med våren 2012 att etablera sex olika sociala företag som underordnade verksamheter. 1 Ekonomisk förening skall främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Medlemmarna skall delta i verksamheten och densamma skall vara registrerad hos bolagsverket. Källa: Skatteverket, (2012). 7

12 Under hösten 2012 visade det sig dock att samtliga somaliska deltagare som hade planerat för klädbutiken lämnat projektet. De kom helt enkelt inte tillbaka efter sommaruppehållet. Vidare är det tveksamt om städföretaget kommer att starta som företag. Det är mer troligt att de personer som ingått i den planeringen kommer att arbeta för ett redan etablerat företag på orten. Därmed blir det fyra sociala företag med Oden & Frejas Fixartjänst som överbyggnad och ekonomisk förening. Representanter från de olika verksamheterna bildar gemensam styrelse i paraplyorganet. Förutom representanter för de fyra sociala företagen ingår även personal från AME i styrelsen, som en stödjande funktion. Planeringen är att Oden & Frejas Fixartjänst ekonomiska förening på sikt skall bli helt frikopplad från Vaggeryds kommun och stå på egna ben. 4. Teori 4.1 Socialt företagande Ulrika Levander (2011), forskare vid Göteborgs universitet, påpekar i sin avhandling att definitionen av socialt företag inte är entydig. Ofta beskrivs sociala företag som små, demokratiska där deltagarna involveras i företagets beslutsprocesser. Å andra sidan saknas hinder för företagen att utvecklas till stora enheter som ägs och styrs av en ensam initiativtagare (Levander, 2011). Vissa definitioner innebär att sociala företag inte skall dela ut vinster till sina aktieägare medan de engelska forskarna Peattie och Morley (2008), verksamma vid forskningscentret BRASS 2 i England, visar att vinstutdelning förekommer i flera fall. Någon klar och entydig definition förefaller således svårt att finna. Sociala företag är en företeelse som vuxit fram både i Sverige och i omvärlden under de senaste decennierna. Detta är ett led i utvecklingen av att civilsamhället ges större utrymme att bedriva verksamheter inom det välfärdsområde som tidigare ofta sorterat under statlig drift. Haug & Kitson (2007), forskare vid Cambridge University, beskriver socialt företagande som ett nytt och innovativt fenomen med stor förmåga att motverka utanförskap och arbetslöshet. Alec Carlberg (2011), grundare av det sociala företaget Basta, pekar på att sociala företag kopplas ihop med begrepp som nykooperation, arbetskooperativ, brukarmakt och egenmakt samt social mobilisering. Carlberg (2011) visar med exemplet Basta Arbetskooperativ hur deltagande i ett socialt företag, där egenmakt utgör en av grundpelarna, kan leda till att social marginalisering bryts. Kooperativa rörelser är knappast något nytt fenomen i Sverige, Carlberg (2011) menar att det snarare är en nygammal företeelse som kommit tillbaka. Han pekar på KF och HSB som syftade till att tillhandahålla billigare mat och bostäder till arbetarklassen. När det gäller dagens sociala företag syftar dessa till att underlätta tillträde till arbetsmarknaden för grupper med stora svårigheter att etablera sig genom arbete. 2 BRASS står för ESRC Centre for Business Relationships, Accountability, Sustainability and Society (BRASS) Cardiff University 8

13 Även om social företagsamhet är en ny företeelse inom svensk arbetsmarknadspolitik så återfinns verksamheten i en bredare internationell kontext. Carlberg (2011) visar till exempel på Italien där socialt företag sedan 1991, genom lagstiftning, definieras utifrån särskilda kriterier. Kriterierna måste vara uppfyllda för att företagen skall få skattelättnader. Peattie och Morley (2008), påvisar att sociala företag (social enterprise) utgör ett betydande inslag på den engelska arbetsmarknaden. Under 2005 uppskattades sociala företag i England till cirka stycken med en andel på 5 % av affärsmarknaden. Detta betyder att socialt företagande är ett känt fenomen i Europa och att det kanske inte är så nytt. Hur skall vi då definiera social företagsamhet? Det europeiska forskningsnätverket EMES 3, som genomfört flera stora forskningsprojekt, visar på nio punkter som kännetecknar socialt företag (Carlberg, 2011, s. 148): Målet är att tjäna samhället genom att integrera människor som har svårt att komma in i samhälle och arbetsliv. Initiativet kommer från grupper av medborgare, föreningar och sociala entreprenörer. Delaktighet från deltagarna är en förutsättning Beslutsmakten i företaget baseras inte på kapitalägandet Ingen eller begränsad vinstutdelning förekommer. Vinsten återinvesteras eller går till ägaren som oftast är en ideell förening eller liknande. Företaget är självständigt i förhållande till det offentliga. Det sker en permanent produktion av varor och tjänster. Medarbetarna har lön eller annan ersättning för sitt arbete. Företagandet innebär ett ekonomiskt risktagande både på projektstadiet och i den permanenta verksamheten. Eftersom begreppet socialt företag har blivit brett definitionsmässigt har används ofta arbetsintegrerade sociala företag istället. Detta anses snäva in definitionen något. Andersson (2011), verksam vid den statliga myndigheten Tillväxtverket, presenterar i skriften Att välja företagsform för arbetsintegrerade sociala företag en definition som går i samma riktning, även om den är mindre omfattande. Han beskriver begreppet sociala företag i fyra punkter: Driver näringsverksamhet med övergripande ändamål att integrera människor, med stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle Skapar delaktighet för medarbetare genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt I huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter Är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet 3 EMES, European Research Network, är ett europeiskt forskarnätverk som har funnits sedan EMES ges finansiellt stöd av EU. Syftet med EMES är att bygga Europas kunskap om social ekonomi och socialt entreprenörskap ( 9

14 Berghamre Heinz, Carlsson, Johansson (2012) ansluter sig i en rapport från Tillväxtverket tillsammans med Nutek (2012) till samma definition. Nutek har lagt till att sociala företag binder samman entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster samt driver affärsverksamhet där medarbetarna och deras förutsättningar står i centrum. De arbetsintegrerade sociala företagen finns registrerade hos Tillväxtverket sedan Antalet arbetsintegrerade sociala företag har fördubblats sedan 2007, från 150 registrerade företag till 300 i april Antalet anställda i företagen uppgick då till ca personer. Verksamheterna säljer varor och tjänster på marknaden. De vanligaste verksamheterna avser butik och försäljning samt hotell- och restaurangverksamhet. Vidare är det vanligt med verksamheter i form av hushållsnära tjänster inom bygg- och fastighetsservice, odling och trädgårdsarbete m.m. (Berghamre Heinz et al, 2012). De anställdas delaktighet är ett ständigt återkommande tema i litteraturen (Andersson, (2011), Berghamre Heinz et al (2012), Carlberg, 2011). Det är särskilt viktigt för de som varit borta från arbetslivet under lång tid. De arbetsintegrerade social företagen arbetar medvetet med begreppet empowerment för att stötta människor i att växa och utvecklas. Vidare är de flesta arbetsintegrerade sociala företagen ofta organiserade i kooperativa former. I föreliggande utvärdering har det känts naturligt att knyta an till Glesbygdsverkets och Nuteks definitioner av arbetsintegrerade sociala företag, vilket innebär följande: Driver näringsverksamhet med övergripande ändamål att integrera människor, med stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle Skapar delaktighet för medarbetare genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt I huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter Är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Verksamheten binder samman entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster Driver affärsverksamhet där medarbetarna och deras förutsättningar står centrum 4.2 Projektets somaliska bakgrund Av projektansökan framgår att en av de huvudsakliga målgrupperna i Oden Företagspark är somaliska kvinnor. Eftersom den somaliska kulturen på olika sätt skiljer sig åt från den svenska fördjupar vi oss i somaliernas bakgrund. Detta kan förhoppningsvis ge en något djupare kunskap om både skillnader men också likheter. AME skriver i sin ansökan att de sedan tidigare har god 10

15 kännedom om målgruppen som ses som ambitiös, men med stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden (Anderberg, 2010). Detta beror dels på språksvårigheter och att utbildningsnivån för gruppen är låg samt att de har svårt upprätthålla kontinuitet med bland annat AME på grund av föräldraledigheter. En annan orsak, enligt projektansökan, är att de somaliska kvinnorna kan ha erfarenheter från sysselsättning i Somalia som inte finns i Sverige (Anderberg, M., 2010) Somaliers villkor i Sverige - allmänt Den största gruppen av deltagarna i Oden Företagspark består således av invandrarkvinnor från Somalia. Deras behov av stöd och matchning torde därför vara större än för de svenska deltagarna. Den somaliska gruppen beskrivs av Lundaforskaren och socialantropologen Sara Johnsdotter (2005) som en av de mest svårintegrerade i det svenska samhället. Benny Carlsson (2008) professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet visar bland annat att den somaliska invandrargruppen har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, förvärvsfrekvensen uppgick till 26,8 % för gruppen i sin helhet år Jämfört med genomsnittet för samtliga medborgare i Sverige där förvärvsfrekvensen för män uppgick till 79 % och för kvinnor 75 % (SCB, 2008) 4. Carlsson (2008) menar att somalierna vanligtvis har begränsade kunskaper i svenska språket och de saknar oftast kunskaper om svenska traditioner plus att de saknar informella svenska nätverk. Vidare kommer de ifrån en kultur som helt skiljer sig ifrån den västerländska där släktband spelar en annorlunda och viktigare roll jämfört med den svenska. De ingår i ett tusenårigt system av klaner, där varje somalier känner till sina förfäder i åtskilliga led tillbaka. Klanerna binder samman somalierna och innebär både stöd och förpliktelser (Lewis, 1963) 5. Somalierna har dessutom, för sin egen överlevnad, flytt ifrån ett krigshärjat och svältdrabbat land, med eventuella krigstrauman som följd. Det förekommer att föräldrar och barn blivit åtskilda under flykten. Enligt Carlsson (2008) är detta en del av den bakgrund som försvårar för somalierna att etablera sig på arbetsmarknaden genom förvärvsarbete Begreppet Diaspora Diaspora är ett begrepp som används inom migrationsforskningen och beskriver ofrivillig och tvingande migration. Begreppet härstammar från grekiskan och betyder utspriddhet genom migration och kolonisering visar Charlotte Melander (2009), forskare vid Göteborgs universitet, i sin avhandling. Begreppet innebär samtidigt att man tillhör en diaspora och att det finns en 4 Statistiken i SCB-rapporten 2008 härrör från Professorn emeritus i antropologi I. M. Lewis har dokumenterat omfattande forskning av Somalia och Somaliland. Han var verksam vid London School of Economics. (Coran News; 11