Bilaga 1 Insatser i programmet med utförlig presentation

Transkript

1 Bilaga 1 Insatser i programmet med utförlig presentation Innehållsförteckning 1 Kommunikationsinsatser Utlysning Ungas innovationskraft idéer, koncept och modeller Mikrofinansiering ALMI Drivhusen VINN NU Ungas Innovationskraft Drivhusets Förinkubator Process Ungas Idétåg Regionala samtal Ungas Idétävling Slutmingel 31 maj SKAPA Framtidens Innovatör Utbildningar Tjänsteinnovationer Immaterialrätt när det handlar om appar och dataspel Sociala innovationer Företagens villkor och verklighet - unga företagare Innovationonline webbaserad utbildning i innovation Samarbetet med verksamt.se Bryggan från Ung Företagsamhet (UF) (30)

2 1 Kommunikationsinsatser Budskap för kommunikationen o o o För att inte gå miste om framtidens innovationer måste dagens unga ha självförtroendet och kunskapen att förverkliga sina idéer och innovationsstödsystemets aktörer måste ta tillvara ungas idéer. Det är viktigt att ta tillvara ungas idéer och perspektiv för att öka Sveriges innovationskraft. Ungas Innovationskraft gör det möjligt för unga att genomföra sina idéer för ökad tillväxt i Sverige. Budskap om Tillväxtverket och VINNOVAs gemensamma satsning på unga: Tillväxtverket och VINNOVA har ett gemensamt uppdrag att jobba med Ungas Innovationskraft. Utgångspunkten för programmet är att ungas innovationer, kunskap och kompetens är centrala för Sveriges konkurrenskraft och framtida tillväxt. o Tillväxtverket skapar möjligheter för företag och regioner och bidrar i programmet med kunskap och verktyg för ökat företagande och entreprenörskap genom insatser i myndighetens olika program. o VINNOVA bidrar med kännedom om innovationsstödsystemets strukturer och kunskaper från rapporter och program. VINNOVA har även kunskaper från finansierad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Kanaler för kommunikation Gemensam avsändare I arbetet med kommunikationen för Ungas Innovationskraft var det viktigt att tidigt förankra på de båda myndigheternas kommunikationsavdelningar att ett samarbetsprojekt av den här typen innebär att man inte alltid kan följa myndigheternas egna regler för grafisk profil och dylikt. För att ha en tydlig gemensam avsändare togs det tidigt fram en egen logga och grafisk identitet för programmet. Advisory Board deltog i valet av logotype. Externt Inom programmet Ungas Innovationskraft har vi haft som mål att testa nya arbetssätt och nya kanaler. Arbetet med kommunikationen har inneburit att vi som myndigheter har använt kanaler och kommunikationssätt som är nya för myndigheten. Olika sociala medier har gett oss mycket värdefull kunskap inför framtida arbete med programmet. Hemsidan används som samlingsplats för information om programmet och nyheter om aktuella aktiviteter och händelser. Sociala medier Under våren 2012 användes Facebook och Twitter för att kommunicera med unga innovatörer, stödsystemets aktörer och med regionala och lokala aktörer för att sprida information om tågturnén Ungas Idétåg. Vi tog fram ett dokument med färdiga tweets, Facebookinlägg och blogginlägg som spreds till samarbetsorganisationer för att göra det enkelt för dem att sprida information om turnén. Flashmob i Göteborg De värdar som fick i uppdrag att marknadsföra Ungas Idétåg i Göteborg tog initiativ till en flashmob". Se filmen här: De klädde sig som ett tåg och delade ut flyers i centrala Göteborg för att marknadsföra tåget. De stannade bland annat till för att tipsa redaktionen på Metro Göteborg. Värdarna uppmanades att komma med kreativa initiativ på marknadsföring och fick stöd från oss i programmet med fakta, information, att sprida information i våra kanaler osv. Dessutom fick minst två värdar per ort betalt för att marknadsföra evenemanget lokalt innan turnéstoppet. 2 (30)

3 Presskommunikation Framförallt under tågturnén användes PR för att uppmärksamma och synliggöra ungas innovationskraft och turnéstoppet. Inför varje turnéstopp kontaktades lokalmedia med ett pressmeddelande med information om turnén, statistik från företagens villkor och verklighet och kontaktuppgifter till lokala unga entreprenörer och/eller innovatörer. Totalt genererade Ungas Idétåg 81 inslag i media. Rapporteringen om tåget nådde stora delar av landet, även orter som inte nåddes av tåget. Enligt analysen var det endast tre län där inga medier rapporterade. I samband med turnéstoppet i Jönköping sändes ett inslag på SVT Rapport. Utöver det uppmärksammades Ungas Idétävling, Advisory Board och de 22 projekten som beviljades medel i olika medier. Förebildsfilmer Inför Ungas Idétåg tog vi fram sju förebildsfilmer med unga innovatörer som gått från idé till handling. Dessutom togs en trailer om idétåget och en utbildningsfilm om hur man går från idé till handling fram. Filmerna har nu integrerats på verksamt.se som en del i arbetet att få in mer material på sidan riktat till målgruppen unga. Statistik från Vimeo, den videokanal som verksamt.se använder, visar att förebildsfilmerna under augusti månad 2012 hade Plays (antal gånger filmen aktivt spelats upp) och Loads (antal gånger sidan där filmen ligger laddats). De har under hösten 2012 varit toppnoterade på verksamt.se. Magasinet Destination Innovation I samband med konferensen Destination Innovation som hölls den 31 januari 2013 lanserades även magasinet Destination Innovation, inspiration, fakta och tips från Ungas Innovationskraft. Magasinet fungerar som en publik version av denna slutrapport och innehåller resultat och exempel från programmets tre första år. Podcast våren 2013 Tredje säsongen av Venture Cups podcast delfinansieras av Ungas Innovationskraft. Finns på venturecup.se/podcast Servetter Ungas Idétävling För att marknadsföra Ungas Idétävling på ett roligt sätt, som dessutom passade ihop med tävlingens låga tröskel, och visa hur lätt det var att tävla trycktes speciella servetter upp. Dessa delades ut på Ungas Idétåg och lades ut på skolor och caféer. Internt Arbetsgruppen Eftersom arbetsgruppen består av anställda från två myndigheter har det ställt andra krav på den interna kommunikationen. Arbetsgruppsmöten cirka två gånger i månaden och arbetsgruppsmöten gällande specifika aktiviteter har varit viktiga för att hålla alla i arbetsgruppen uppdaterade. För att säkerställa att båda myndigheterna representeras i arbetet med programmets aktiviteter har i de flesta fall minst en person från varje myndighet deltagit i arbetet med en specifik aktivitet. Advisory board Kommunikationen med medlemmarna i Advisory Board har hållits via en sluten Facebookgrupp. Till en början skulle systemet Meltwater Drive användas, men det kom snabbt fram att gruppen föredrog att hålla kommunikationen via Facebook och e-post. Vid fem tillfällen har hela gruppen träffats. På mötena har olika aspekter tagits upp. Tidigt handlade det om att fundera på och utveckla aktiviteter och ge feedback vad programmet skulle satsa på. Gruppen har bland annat fått en medieträning i hur man hanterar journalister och når ut med sina budskap. 3 (30)

4 De 22 projekten Kommunikationen med de 22 projekten, som har fått medel via programmets utlysning, har skett via en sluten Facebook grupp, mail och tre erfarenhetsträffar. Kommunikationsarbetet - reflektioner Den största kommunikativa insatsen var Ungas Idétåg. Inför turnén anställdes en kommunikatör på halvtid för att arbeta med programmet. Dessutom anlitades eventbyrån PS Communications. Läs mer under Ungas Idétåg sid 12. PR-byrån Grayling hjälpte till med operativt PR-arbete under turnén. Att genomföra aktiviteter med unga som målgrupp är nytt för oss på myndigheten och har varit mer utmanande än vi väntat oss. Unga är en heterogen målgrupp, som är svåra att nå. Vi har arbetat mycket med nätverk, tävlingen ungas idétävling, press, kommunikation och sociala medier. För att nå ut ytterligare, framförallt med Ungas Idétåg och Ungas Idétävling, hade detta behövt kompletteras med annonsering. Reflektioner i punktform Det är svårt att nå ut via nätverk Att nå unga ställer höga krav på kommunikation eftersom de är en heterogen målgrupp För att nå ut bredare kan kommunikation via nätverk och PR behöva kompletteras med annonsering 4 (30)

5 2 Utlysning Ungas innovationskraft idéer, koncept och modeller Kort beskrivning av aktivitet Syftet med utlysningen Ungas innovationskraft 2011 idéer, koncept och modeller är ytterst att ta tillvara och utveckla ungas (18-30 år) kunskap och kompetens för att öka innovationskraften i Sverige bland annat genom att ungas idéer stimuleras, utvecklas och kommersialiseras. Detta kan till exempel ske genom utveckling av befintliga verksamheter, nya insatser och verktyg. Utlysningen riktades till organisationer/företag/föreningar som vill förbättra sitt arbetssätt gentemot unga eller utveckla nya verktyg/insatser riktade mot unga. Det kom in 100 idéskisser. Bedömningen av dessa gjordes tillsammans med sju personer från målgruppen. Projekten spreds geografiskt från Jokkmokk till Malmö, många innehöll verktyg och metoder som alla riktade sig mot målgruppen. Flera av projekten hade till en början svårt att nå målgruppen men med justeringar i angreppssätt lyckades samtliga få unga personer till projekten. Exempel på innehåll i projekten: system och metoder som minskar hindren att utveckla en idé; metoder för mentorskap och idéformulering; processmodell för mångkulturella nätverk; idéutvecklingsprocesser för unga personer på befintliga företag; tävling för idéskapande tillsammans med lokalt näringsliv; metod för att skapa brygga mellan unga, näringsliv och offentlig sektor; nya innovatörer och innovationer inom idrott och friskvård. Vi genomförde en utlysning i två steg. Första steget en kort information om sökande och planerade aktiviteter (skiss), andra steget riktades enbart till de som bedömdes uppfylla uppställda kriterierna bäst. Vi eftersträvade en spridning av projekt, som vände sig både till unga kvinnor och män i varierande åldrar (18-30 år), bosatta i tätorter eller glesbygd, med olika bakgrund och livssituation som t ex anställda, arbetslösa, företagare, studerande eller annan bakgrund. Följande bedömdes utan inbördes rangordning: Relevans: Hur väl uppfyller konceptet programmets syfte att tillvara och utveckla ungas kunskap och kompetens för att öka innovationskraften i Sverige. Kvalitet: Nytänkande inom projektet/konceptet som kan bidra till unga personers idégenerering med efterföljande utveckling och kommersialisering. Genomförbarhet: Kompetens hos den sökande och hur realistiska de uppsatta målen är. Nyttiggörande: Framtidsvision, hur kommer resultaten av projektet/konceptet att omhändertas efter projekttiden? Fortlevnad om projektet är långsiktigt - vad har hänt efter tre år? Vid bedömningen av skisserna 100 st deltog sju unga personer tillsammans med personal från VINNOVA och Tillväxtverket. Efter bedömningarna genomfördes intervjuer med de organisationer som kunde tänkas finansieras. Tidsperiod för aktiviteten Utlysning våren 2011, intervjuer juli 2011, besked lämnades i mitten på juli 2011 tillsammans med en mall för projektbeskrivning inför ansökan till steg 2. Ansökningarna lämnades in hösten 2011 och projekten har drivits under Syfte Syftet med utlysningen var ytterst att ta tillvara och utveckla ungas (18-30 år) kunskap och kompetens för att öka innovationskraften i Sverige bland annat genom att ungas idéer stimuleras, utvecklas och kommersialiseras. Utlysningen var riktad till organisationer/företag/föreningar som ville förbättra sitt arbetssätt gentemot unga eller utveckla nya verktyg/insatser och med intresse av att stimulera ungas innovationskraft. Mål Utvecklade miljöer där ungas idéer tas tillvara. En bredare grupp av unga ser sig om potentiella innovatörer. Att fler unga kommersialiserar en idé genom eget företag eller befintligt företag. Ökad medvetenhet hos aktörer om ungas innovationskraft. Ekonomi Budgeten för utlysningen var satt till 15 milj, men utökades till drygt 18 milj kronor. 5 (30)

6 Har unga involverats i aktiviteten eller i dess förberedelser? I samband med att vi skulle välja ut vilka som skulle gå vidare från steg 1 till steg 2 deltog sju unga personer i bedömningsgruppen och stor hänsyn togs till dessa unga personers omdöme och prioriteringar. Måluppfyllelse, analys och lärdomar. Vid projektens början fick organisationerna i en enkät uppskatta vilka mål och resultat de skulle få genom stödet. Här redovisas antalet deltagare i aktiviteterna stimulera, utveckla och kommersialisera: Aktivitet Mål Utfall Kvinnor Män Stimulera % 51% Utveckla % 48% Kommersialisera % 51% Totalt: Fördelningen mellan kvinnor och män är relativt jämn i denna insats. Det utvecklades 109 olika metoder, verktyg och modeller, cirka hälften är färdigutvecklade, resten är under utveckling (när slutrapporter skickades till VINNOVA). Projekten var spridda geografiskt, dock med viss tyngdpunkt på Stockholmsområdet. 78 % av projekten arbetade redan innan ansökan med de frågor projektet behandlar. 96 % hade tidigare samarbetat med någon/några av målgrupperna som projekten riktar sig till. Med tanke på att nästan alla projekt tidigare samarbetat med målgruppen är det anmärkningsvärt att många uttalar att det är svårt att nå målgruppen. Anm: vi hade själva svårt att nå de unga i samband med Ungas Idétåg. De deltagande unga personernas livssituation fördelar sig på följande sätt: 15 % anställda, 19 % driver företag, 18 % gymnasiestuderande, 23 % universitets-studerande, 15 % arbetslösa och 11 % annat (tillhör inte någon av nämnda grupper). 22 företagsstarter har skett av unga personer som medverkat i denna insats. Merparten av dessa företagsstarter har gjorts av män. 67 idéer har kommersialiserats genom befintliga företag med relativ jämn fördelning mellan kvinnor och män. 43 idéer kommer från grupper av unga personer och fördelningen är 40 % blandat män och kvinnor, 32 % enbart män och 28 % enbart kvinnor. Kvinnor och män kan ofta komplettera varandra i grupper, vilket bör stimuleras vid gruppindelningar. 6 (30)

7 3 Mikrofinansiering ALMI Drivhusen Kort beskrivning av aktivitet Almi Företagspartner har stor erfarenhet av finansiering av innovationsprojekt i kombination med rådgivning, mentorskap och nätverk. Regionalt har Almi god samverkan med andra aktörer inom innovationsområdet för att kunna stödja kunderna på ett bra sätt. Målgruppen unga innovatörer är dock delvis under-representerad. Drivhuset har ca 8000 unga kunder/år, och sannolikt är en del av dessa affärsidéer innovativa. En utökad samverkan mellan Almi och Drivhuset stimuleras för att öka antalet unga innovatörer. En pilotsatsning finansierades, som initialt omfattade tre orter (Karlstad, Malmö och Trollhättan), projektet har hösten 2012 utökats med fler orter (Göteborg, Borås, Skövde och Skara, Umeå, Stockholm och Södertälje) och kommer under 2013 att utökas med ytterligare orter. Små belopp max kr har beviljats från Almis sida. Exempelvis kan pengarna användas för nyhetsgranskning, kundtester, bygga demo/prototyp, marknadspenetrering, dock inte för löner. Tidsperiod för aktiviteten Aktiviteten startade våren 2012 och beräknas pågå tom Syfte Syftet med aktiviteten var dels att fånga upp unga med idéer och som på något sätt vill testa sina idéer, ett andra syfte var att Almis personal och Drivhusen skulle få ett bra samarbete runt målgruppen unga. Mål Så många unga personer som möjligt skulle få del av denna insats och få en kontakt med Almis rådgivare, som kan ha värdefulla kontakter för en ung och oerfaren person. Målet från Almis sida var att 200 personer skulle få del av bidraget, jämnt fördelat mellan kvinnor och män. Ett annat mål är att fler rådgivare från Almi knyter kontakt med målgruppen unga. Målgrupp Målgruppen är dels unga blivande innovatörer, dels Drivhusen som förmedlar kontakt mellan den unga blivande innovatören och Almi, dels innovationsrådgivare på Almi, som utökar sina kontaktytor till att även innefatta unga personer. Ekonomi 4 milj kronor har beviljats till Almi för denna insats. Vid återrapportering kan vi se att olika Almi-kontor arbetar på olika, vissa beviljar några tusenlappar till att börja med för att senare bevilja mer, andra kontor beviljar maxbeloppet från början. Har unga involverats i aktiviteten eller i dess förberedelser? Vid kontakter med Advisory Board har det framkommit att Almi inte varit en prioriterad aktör för denna grupp. Med tanke på att Almi finns på plats runt om i Sverige ville vi försöka medverka till en positiv förändring i kontakterna mellan Almi och unga blivande innovatörer. Drivhusen blev till viss del en kontaktlänk. Samverkansaktörer När det blev känt att Almi driver detta projekt anslöt sig fler aktörer till att bli en förmedlande aktör mellan den unga framtida innovatören och Almi, utöver Drivhusen, Communicare, Ung Företagsamhet, KTH Innovation, Mälardalens högskola, SU innovation, Södertörns högskola, Ideon Innovation, Venture Lab, Minc, Media Evolution, Selfmade, SLU Alnarp. De nämnda samverkansaktörerna har kontakter med unga personer som har behov av finansiering, organisationerna har presenterat den unga och idén för Almi inför ställningstagande till finansiering. 7 (30)

8 Statistik Vid årsskiftet 12/13 fick vi en deltagarförteckning för olika regioner, varav vi kan utläsa följande: Region Stockholm Umeå** VGR Karlstad Malmö Summering (Trollhättan, Borås och Göteborg) Totalt antal personer som sökte 67 * kvinnor (31 %) - män (69 %) Totalt antal personer som beviljades - kvinnor (32 %) - män *** (68 %) *) Saknas information om avslag. Finansiering har ofta skett i omgångar av samma projekt, enstaka personer har fler än ett projekt **) påbörjade projektet senare än andra regioner ***) varav en man fått finansiering i två omgångar för samma projekt 8 (30)

9 4 VINN NU Ungas Innovationskraft Kort beskrivning av aktivitet I det befintliga programmet VINN NU, som drivits på VINNOVA sedan 2002, uppmanade vi företag med målgruppen år i ledningen att söka. Finansieringen är kr per företag. 16 företag inom målgruppen fick finansiering under tidsperioden. Utlysningar görs varje halvår och bedömningsarbetet inkluderar åsikter från externa personer liksom intervjuer hos de företag som vi bedömer har störst förutsättningar att bli tillväxtföretag. Tidsperiod för aktiviteten Hösten 2010, våren 2011, hösten 2011 och våren Syfte VINN NU har syftet att underlätta för nystartade FoU-baserade företag att förbereda och tydliggöra tidiga och kommersiellt intressanta utvecklingsprojekt så att de kan utvecklas, finna en efterföljande finansiering och på sikt bli framgångsrika svenska företag. Syftet inom programmet är att unga vuxna ska få möjlighet att söka finansiering inom ett etablerat program. Mål Genomförandet av ett VINN NU-projekt förväntas resultera i ett investerbart företag för efterföljande finansiärer. Viktiga komponenter i detta är Teamet, affären, marknadspotentialen, konkurrensfördelar, förutsättningar för tillväxt, genomförandet av planerade aktiviteter, identifierade skydds- och rättighetsfrågor och avkastningspotential visavi risken. Målgrupp Målgruppen är unga vuxna år, som driver ett aktiebolag med en nyutvecklad idé. Ekonomi 4,8 miljoner kronor (16 företag á kronor). Har unga involverats i aktiviteten eller i dess förberedelser? Processen för VINN NU fanns på plats sedan flera år med bedömningspersoner, hittills har någon ung person inte deltagit i detta arbete. Lista Samverkansaktörer och typ av samverkan? Inom VINN NU samverkar vi sedan flera år med Energimyndigheten, som också deltagit i bedömningsarbetet. Måluppfyllelse, analys och lärdomar. De unga har varit framgångsrika inom VINN NU. 38 % av de finansierade företagen hade unga personer i ledningen. Vid jämförelse med åren 2002 t o m 2009 var det i genomsnitt 26 % företag med unga personer i ledningen som finansierades. Att direkt uppmana dessa unga personer att söka har gett en bra utdelning i form av fler sökande och finansierade företag som leds av unga personer. Statistik VINN NU Totalt antal ansökningar Varav unga ansökningar Totalt antal finansierade Varav unga finansierade Hösten Våren Hösten Våren Summa (22 %) (38 %) Åren (26 %) 9 (30)

10 5 Drivhusets Förinkubator Process Kort beskrivning av aktivitet Drivhuset ville öka antalet livskraftiga företag i Sverige genom att fokusera på unga entreprenörer (18-30 år) som vill utvecklas och försörja sig själv och andra. Genom att tillhandahålla viktiga verktyg och låta entreprenörerna genomgå en kvalitetssäkrad process, som verifierar deras affärskoncept direkt mot marknaden, ökar möjligheterna för att deras idéer skall förverkligas och startsträckan till lönsamhet förkortas. Satsningen är en katalysator från kreativa idéer till verifierade affärskoncept. Projektet har genomförts på samtliga tolv Drivhus. Varje deltagande entreprenör har genomgått en process som bygger på NABC-modellen (Need, Approach, Benefit och Competition) för att skapa kundnytta genom att systematiskt arbeta sig igenom fyra faser: behov, tillvägagångssätt, kundnytta och konkurrens. Tidsperiod för aktiviteten Syfte Projektet syftar till att ta fram en process som hjälper unga att verifiera sina idéer och snabbt komma ut på marknaden, detta genom kompetenshöjande åtgärder, nätverk och stimulerande miljöer. Drivhusets Förinkubator Process har vidareutvecklat Drivhusets metodik kring att coacha och höja kompetensen hos nya unga innovatörer/entreprenörer. Det har tidigare saknats en strukturerad process för att aktivt utnyttja den lärande och kreativa miljön som omger innovatören/entreprenören. Mål Långsiktigt mål är att öka överlevnadsgraden, jämfört med det nationella snittet, för företagen som genomgår processen. Nå nya målgrupper av unga genom nya samarbetspartner. Målgrupp Primära målgruppen är människor mellan år som bär på affärsidéer. Ekonomi Under har 4 miljoner beviljats för projektet. Om aktiviteten riktat sig till målgruppen unga vilka unga? Förutom studerande på högskola och universitet har Drivhuset Process även lyckats nå: Arbetslösa: Drivhuset Göteborg etablerade samverkan med Arbetsförmedlingen, som erbjuder personer inom Ungdomsgarantin och Jobb & utvecklingsgarantin att delta. Studerande på gymnasiet: Ungkubator som drivs av Jensen gymnasium. Efterfrågan från gymnasieskolor har ökat hos Drivhuset Uppsala. Drivhuset berättar om eget företagande och entreprenörskap. Flera tidigare UF-företag har deltagit i förinkubatorn. Samverkan Drivhuset har genom projektet etablerat kontakt med nya samarbetspartner, bland annat KY-utbildningar, gymnasieskolor och Arbetsförmedlingen. Samverkan har även skett med ALMI Företagspartner, Nyföretagarcentrum och Coompanion och lokala inkubatorer. 10 (30)

11 Erfarenheter Framgångsfaktorer: - Processen har implementerats i Drivhusets erbjudande nationellt. - Nätverkande mellan deltagare både i form av nya projekt och att entreprenörerna gör affärer med varandra. - Deltagarna har lyckats utveckla och anpassa sin idé till marknaden och också spetsat till sina affärsidéer. - Entreprenörerna har startat företag tidigare än de tänkt sig. - Entreprenörerna har fått bättre självförtroende har blivit säkrare på sig själv och att tala inför grupp - Flera av deltagarna har gått vidare till inkubatorer. - Tydligare positionering av Drivhuset. Relationerna med övriga aktörer i innovationsstödsystemet har stärkts. - Drivhusets personal har utvecklats och arbetar, i och med projektet, med affärsutveckling på ett nytt sätt. Erfarenhetsutbytet mellan Drivhusets olika kontor. - Kunskap om hur de lokala entreprenörerna tar till sig kunskap och hur deras tidsplaner ser ut. Exempel Skaraborg nätverk har etablerats mellan entreprenörerna som deltagit i utbildningen. Förhoppningen är att nätverket kan bidra till den lokala förankring som entreprenörerna tidigare har saknat vilket kan få entreprenörerna att stanna i regionen istället för att flytta till en större stad. Drivhuset i Växjö, Karlstad och Malmö har ett större intag män än kvinnor men sett över hela landet är det en jämn könsfördelning. Uppsala, Kalmar och Göteborg större antal kvinnor än män i sin utbildning. Svårigheter med projektet: - Rekryteringsprocessen vara i början av projektet tung och svår. Delvis vände man sig till en ny målgrupp och att projektet var nytt för Drivhuset. Svårt att hitta rätt deltagare till projektet. - Att antalet kvinnor inte uppnåtts nationellt (eller lokalt) kan även ha en förklaring i observationen att kvinnor är lite mer försiktiga inte gärna hoppar på något som de inte är väldigt säkra på. Marknadsföring långt innan programstart krävs. - Samtliga Drivhus har fått allokera betydligt större personalresurser än vad som täckts inom projektet. - Svårt att få unga mellan år att binda upp sig i och med att de lever i en snabbt föränderlig värld. Att rekrytera under våren för ett projekt som startar under hösten har också inneburit avhopp under sommaren. - Nästan alla Drivhus har haft svårt att motivera och engagera deltagarna under en längre tid och har märkt av ett dalande deltagande. Deltagarna har haft problem med att jämka studier med deltagande i Processen, vilket inneburit vissa avhopp, och sviktande deltagarantal på vissa moment. - Tappad eller minskad finansiering från andra finansiärer har även resulterat i uppsägningar eller personal som fått gå ned i tid. Resultat Mål Utfall Fördelning kvinnor/män Drivhuset Process % kv/45 % män Antal startade företag % kv/44 % män 2011 Drivhuset Process totalt, 193 i målgruppen 52 % kv/48 % män Antal startade företag % kv/51 % män 15 % utländsk bakgrund Företag startade 2012: Fördelningen på olika bolagsformer ger en övervikt på enskilda firmor, 83 st (59 %), Aktiebolag, 28 st (20 %). Handelsbolag 21 st (15 %) och Ekonomisk förening, 7 st (5 %). 11 (30)

12 6 Ungas Idétåg Ungas Idétåg genomfördes våren I samband med Ungas Idétåg genomfördes regionala samtal, se kap 7 och Ungas Idétåg se Kap 8. Ungas Idétåg avslutades med ett slutmingel i juni 2012, se kap 9. Tidsperiod Projektet maj 2011-juni 2012 Tågturnén 20 april-11 maj 2012 Bakgrund Har du en idé? Vill du inspireras till nya idéer? Funderar du på var man börjar för att starta företag, hur man tillverkar en produkt eller hur söker man patent? Vill du bli bättre på att pitcha och sälja din produkt eller din idé? Ungas Idétåg besökte under april-maj 2012 tolv städer i hela Sverige för att bl a ge svar på dessa frågor. Turnén inleddes med en heldag på Stockholms Centralstation den 20 april. Innovationsprocessen presenterades i åtta steg på tåget; din idé, skydda din idé, starta företag, finansiering, design, tillverkning, försäljning/internationalisering och hållbarhet. På plats fanns rådgivare inom respektive område. Besökaren skulle lämna tåget och ha verktyg och kontakter för att ta sin idé vidare till handling. På tåget skulle unga bli peppade och få inte bara verktygen utan även självförtroendet att våga tro på sina idéer och göra verklighet av dem. Undersökningar har visat att fyra av tio unga (18-30 år) hellre vill vara företagare än anställda och att 74 procent kan tänka sig att bli företagare. 1 Samtidigt drivs endast tre procent av de små och medelstora företagen i Sverige av unga upp till 30 år. 2 Ungas Idétåg syftade bl a till att minska det glappet. Programmets Ungas Innovationskrafts övergripande mål är att stimulera, utveckla och kommersialisera ungas idéer och har som syfte att möjliggöra att fler unga förverkligar sina idéer och tillvarata dem för ökad innovationskraft i Sverige. Ungas Idétåg hade fokus på att stimulera unga till nya idéer och skulle uppfylla programmet syfte. Vidare angavs i uppdragsbeskrivningen från Näringsdepartementet 2010 att pilotprojekt och insatser som når den enskilde innovatören ska prioriteras. Syfte Syftet med Ungas Idétåg var att möjliggöra för fler unga att gå från idé till handling. Ett annat syfte var att samla de regionala aktörerna och skapa ett nätverk se mer om detta under avsnitt 5. Mål Målen med Ungas Idétåg var att på olika sätt stimulera unga till innovationskraft genom att: Ge verktyg för att gå från idé till handling Öka ungas kunskaper om innovationsprocessen genom att träffa regionala och nationella rådgivare och experter inom olika kunskapsområden; att besökare skulle få ett första ansikte av det lokala innovationsstödsystemet Skapa en mötesplats för unga i hela landet och synliggöra unga även utanför storstäderna Genomföra regionala samtal med inbjudna regionala aktörer och unga entreprenörer och använda detta som inspel till den nationella innovationsstrategin Sprida information om vilka möjligheter unga har att starta företag, vilka organisationer som finns lokalt och regionalt etc. Inhämta kunskap från unga om deras behov i innovationsstödsystemet. Målgrupp Målgruppen för Ungas Idétåg var unga vuxna, år, som är intresserade av innovation och entreprenörskap och/eller har en idé som de vill utveckla. Fyra karaktärer inom målgruppen identifierades; gymnasiestuderande, högskole- eller universitetsstuderande, unga i arbete och unga utanför arbete. 1 Entreprenörskapsbarometern, Företagens villkor och verklighet, (30)

13 Om aktiviteten Vad hände på tåget Förmiddagen Under förmiddagen bedrevs regionala samtal, läs mer i avsnitt 5. Eftermiddagen Under sitt besök på tåget fick besökarna inspiration, kunskap och verktyg för att ta sin idé vidare i innovationsprocessen. De fick även information om det regionala och lokala innovationsstödssystemet och vart man vänder sig för att få hjälp och rådgivning. På Ungas Idétåg fanns rådgivare, förebilder, och innovationer. Dessutom erbjöds seminarier, workshops och möjlighet att mingla och knyta kontakter Vilka var med på tåget Med på tåget fanns rådgivare från ALMI Företagspartner, Business Challenge, Coompanion, Drivhuset, Enterprise Europe Network, HjärnaHjärtaCash, Nyföretagarcentrum, Patent- och registreringsverket (PRV), medlemmar från Swedish Incubators & Science Parks (SISP), Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID), Venture Cup, Verksamt.se, VINNOVA och unga förebilder som på olika sätt har gjort resan från idé till handling. Samverkansaktörer Ungas Idétåg genomfördes i samarbete med Venture Cup, Drivhuset, Ung Företagsamhet och Business Challenge. Vad ingick i projektet Turnén besökte 12 städer och dessutom hölls ett inledande event på Stockholms Central. Nedan listas de aktiviteter som skedde i samband med tågturnén. Förebildsfilmer I samband med turnén producerades sju förebildsfilmer med unga innovatörer, en trailer och en utbildningsfilm. Dessa visades på tåget, hemsidan, Youtube och på samarbetspartners hemsidor. För att dessa filmer ska leva vidare är dessa nu integrerade på verksamt.se. Rymdstationen Organisationen Umbilical Design 3 höll i en innovationsworkshop, med inspiration från rymden och astronautens vardag, då besökare på tåget skulle identifiera problem och hitta lösningar för hur vi ska får en mer hållbarare livsstil på jorden. Förebilder På tåget fanns lokala förebilder, d.v.s. unga personer som har gått igenom innovationsprocessen för att dela med sig av sina erfarenheter. Delar från Ungas Innovationskrafts Advisory Board fanns även på plats för att ge inspiration till besökare. Seminarier på tåget Verksamt.se höll seminarier om hur man startar företag och Patent- och registreringsverket (PRV) om hur man skyddar sin idé. Monter i staden i samband med tågstoppen Samma dag som tåget besökte respektive stad hölls en aktivitet på en central plats i respektive stad. Där informerades besökare och förbipasserande om att tåget fanns på plats och information om ungas innovationskraft. Webbplats En ny webbplats har tagits fram för hela programmet. 3 Arbetar med hur design, teknik och material från rymdsektorn kan överföras till svenskt näringsliv och samhälle. 13 (30)

14 Hur har unga involverats i aktiviteten och i förberedelserna Advisory Board ville redan från programstart genomföra en turné genom hela Sverige. Ungas Idétåg är ett resultat av deras förslag till programmet. De har involverats genom hela processen från idé till handling genom fysiska träffar, dialog via Facebook-grupp och aktivt deltagande under turnén. Dialoger har även förts med Drivhuset, Ung Företagsamhet, Business Challenge och Venture Cup. Dessa dialoger har handlat om att marknadsföra och delta på Ungas Idétåg. Samtliga organisationer arbetar och vänder sig till målgruppen unga. Marknadsföring och kommunikation Ett omfattande marknadsförings- och kommunikationsarbete genomfördes. Läs mer om aktiviteterna och dess resultat och effekter under avsnittet Kommunikation i avsnitt 1. Ekonomi Kostnaden för att genomföra projektet Ungas Idétåg är kr. I det ingår även kostnader för filmproduktion, slutmingel, Ungas Idétävling och regionala samtal. Dessa aktiviteter beskrivs mer i egna avsnitt i denna rapport. Resultat och effekter Ungas Idétåg har följts upp med enkäter till besökare, rådgivare, värdar och förebilder, som deltog och/eller arbetade på tåget. Dessutom har projektet utvärderats av programmets följeforskare från Linköpings universitet och av konsultföretaget Kontigo. Branschmingel Resultat: Nya nätverk skapades mellan rådgivarna. Bokade möten mellan rådgivare och unga Resultat: Rådgivningsmöten mellan rådgivare, företagare och unga besökare bokades, vilket framkom i enkäter. 81 st s.k. guldcheckar delades ut, som innebar en gratis rådgivningstimme. Upphandling Resultat: Upphandlingen av eventbyrån PS Communication, som tog fram grafiska koncept och deltog under turnén, skedde genom intervjuer av anbudsgivare. Syftet var att testa ett nytt sätt att upphandla och poängtera att personlig kontakt är centralt när kommunikativa aktiviteter ska upphandlas. Verksamt.se Resultat: För att hantera bemanningen från verksamt.se i samband med Ungas Idétåg skapades ett nationellt nätverk med skatteinformatörer, bibliotekarier och Almi-rådgivare. Syftet var att utbilda dessa i verktyget verksamt.se samt i att hålla det 45 minuter långa seminariet Från idé till handling. Nätverket leds av enheten för Företagsinformation på Tillväxtverket. Nätverket kommer exempelvis att användas för att bemanna regionala mässor arrangerade av Ung Företagsamhet under våren Värdarnas spridning av kunskap och idéer Resultat: 118 värdar deltog och arbetade under turnén. Dessa utbildades strax före i innovationssystemet stödaktörer, vad innovation är för något och eventets upplägg. Många av värdarna hade själv egna idéer. 61,5 % anger att det har fått inspiration till nya idéer på Ungas Idétåg och att 49,3 % tror att de kommer utveckla sin idé vidare. Med stor sannolikhet har värdarna spridit sina kunskaper och erfarenheter vidare till andra unga runt om i landet. Samverkansmöten Resultat: Samverkansdialoger fördes med Drivhuset, Ung Företagsamhet, Business Challenge och Venture Cup kring Ungas Idétåg. Träffarna har fortsatt och ska fortsätta under På träffarna diskuteras tänkbara samarbeten mellan myndigheterna och organisationerna och mellan dem själva. Kunskapsinhämtning till myndigheterna Resultat: Ett av målen med Ungas Idétåg var att samla in kunskap kring målgruppen unga. Detta har gjorts genom enkäter, djupintervjuer på tåget, regionala samtal och egna reflektioner. 14 (30)

15 Synliggöra ungas innovationskraft Resultat: Läs mer under avsnitt 1 Kommunikation. Läs mer nedan under avsnittet Statistik. Lärdomar och erfarenheter Event omfattas av många detaljer, vilket tar mer tid i anspråk än vad som ofta beräknas initialt. I slutet avgörs eventets kvalitet av de resurser som tillsätts, särskilt personella. I en föränderlig process gäller det att kunna förändra snabbt och effektivt. Målgruppen unga år är heterogen. Fyra karaktärer kan schematiskt urskiljas; gymnasiestuderande, universitets- eller högskolestuderande, unga i arbete och unga utanför arbete. Det ställer stora krav på kommunikationen. Det är viktigt att rekrytera eventpersonal som kan marknadsföra eventet på ett tillfredsställande sätt och att kvalitetssäkring av dessa sker före eventet. Detta gäller även för andra involverade aktörer. Utbildningsinsatser och fysiska möten bör därför genomföras före. Kommunikation till deltagande organisationer är central. Här är det viktigt att vara tydlig och berätta vad de kan förvänta sig på plats. Statistik och siffror Statistiken som presenteras nedan baseras på anmälningssystem och enkäter. Antal i siffror under perioden för Ungas Idétåg: 12 orter besöktes (utöver Stockholms Central) besökare på tåget besökare i monter i resp ort 181 deltagare på de regionala samtalen 350 besökare på seminarierna med PRV och verksamt.se 118 värdar i landet 24 förebilder i landet rådgivare per ort organisationer deltog på varje ort 101 tävlingsbidrag i Ungas Idétävling 81 inslag i media om turnén 81 guldcheckar med en timmes rådgivning delades ut 337 likes på Facebook (1 mån) 430 tweets och 332 följare på Twitter (1 mån) visningar av förebildsfilmer (1 mån) visningar av Ungas Idétågs trailer (1 mån) 166 visningar av Ungas utbildningsfilm (1 mån) Uppföljning av Ungas Idétåg via enkäter till besökare och värdar (inom parantes): Ungas Idétåg fick 4,14 av 5 i betyg (4,27 % av värdarna) 38 % vet hur de ska gå vidare för att utveckla sin idé tack vare Ungas Idétåg (25 % av värdarna) 56 % säger att det är mycket eller ganska troligt att de utvecklar sin idé vidare (49 % av värdarna) 55 % tror på sin idé tack vare Ungas Idétåg 53 % blev inspirerade eller kom på en ny idé på Ungas Idétåg (62 % av värdarna) Den hjälp/stöd som upplevs finnas idag för unga att utveckla en idé får 3,5 av 5 i betyg (3,65 % av värdarna). 27 % respektive 23 % vet ej/har ingen uppfattning. Uppföljning av Ungas Idétåg via enkäter till rådgivare: Ungas Idétåg fick 3,6 av 5 i betyg 79 % skulle vilja medverka i ett koncept att samla olika rådgivarkompetens vid samma tillfälle för målgruppen unga igen 30 % säger sig ha bokat in ett eller flera rådgivningsmöten med besökare 84 % svarar ja eller kanske på frågan om de skapade nya kontakter på tåget med andra organisationers företrädare som de tror kan komma till användning i deras fortsatta arbete 46 % svarar ja på frågan om de tror att gruppen unga skiljer sig på något sätt från övriga grupper som får rådgivning 15 (30)

16 26 % svarar att de i hög grad har blivit inspirerade av att arbeta på nya sätt för att bättre bemöta unga i innovationsprocesser efter medverkan på Ungas Idétåg Synpunkter från öppna svar i enkäter Att få personlig kontakt är viktigt. Under Ungas Idétåg hade rådgivarna och besökarna goda möjligheter att föra dialog. Placering av tågsetet och tillgänglighet skiftade och kunde inte säkras på förhand. Den lokala marknadsföringen kunde vara bättre med tydligare lokal profilering. Fler prova-på-saker inne på tåget hade varit önskvärt. 16 (30)

17 7 Regionala samtal Kort beskrivning av aktivitet I samband med Ungas Idétåg genomfördes regionala samtal på 12 orter. Tidsperiod för aktiviteten April-Maj 2012 Syfte Syftet med samtalen var att skapa en mötesplats för lokala och regionala aktörer i innovationsstödsystemet för att samtala och utbyta erfarenheter kring hur man idag arbetar och i framtiden skulle vilja arbeta för att stimulera ungas innovationskraft, samt för att vägleda och tillvarata ungas idéer. Mål: - Regionala och lokala aktörer i slutet av samtalet skulle ha konkreta förslag på hur de tillsammans ska arbeta vidare för att synliggöra ungas innovationskraft och tillvarata ungas idéer i sin egen verksamhet. - Aktörer i innovationsstödsystemet och unga personer (18-30 år) skulle utbyta erfarenheter. - Inhämta kunskap regional till den nationella innovationsstrategin utifrån de ungas perspektiv i innovationsstödsystemet. Målgrupp Regionala företrädare Samverkansaktörer Samverkan har skett med följande aktörer kring de regionala samtalen. Region Skåne, Regionförbundet Kalmar, Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet Östsam, Västra Götalandsregionen, Regionförbundet Örebro, Region Värmland, Regionförbundet Uppsala län, Region Dalarna, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Norrbotten. Måluppfyllelse, analys och lärdomar. Reflektioner: De regionala samtalen gav en nulägesbild av det regionala och lokala innovationsstödsystemet och hur unga är involverade i dem. Genomförandet av de regionala samtalen var resurskrävande och mer resurser hade behövts för att hålla bättre kontakt med de regionala kontaktpersonerna under förberedelserna och att innan de regionala samtalen besöka regionerna. Resurser hade också behövt läggas på att följa upp att mötet skulle ge en bra blandning av deltagare med unga entreprenörer/innovatörer och aktörer, då detta var avgörande för om det skulle bli ett givande möte. Unga entreprenörer/innovatörers deltagande var i vissa samtal låg. På de orter där det fanns en bra mix av deltagare gav mötet nya insikter och perspektiv både för de unga innovatörerna/entreprenörerna och för aktörerna i innovationsstödsystemen. Resultat från de regionala samtalen: - Unga innovatörer söker nätverk och mentorer - Nätverk av personer som själv gjort resan från idé till handling inom samma område som den unga personen. - Svårt att navigera i innovationsstödsystemet för unga - Bättre anpassning till dagens regelverk - Mer entreprenöriellt utbildningssystem - Nya finansieringslösningar för unga 17 (30)

18 Det står följande att läsa på Norrbottens läns landstings hemsida i början av mars 2013 och som vi vill se som ett resultat av de regionala samtalen i denna region. Norrbottens läns landsting har beslutat att avsätta två miljoner kronor till projekt som lägger fokus på ungas inflytande. Vi söker projekt som sätter fart på den regionala utvecklingen genom att öka ungas delaktighet. Norrbottningens engagemang har avgörande betydelse för länets utveckling, särskilt när det gäller unga. Vi vill ge unga människor mer utrymme och större spelrum. Syftet med utlysningen är att få fler unga delaktiga där beslut fattas och att stärka ungas inflytande i den representativa demokratin, i familjen, i skolan, i arbetslivet, på fritiden samt i samhällsutvecklingen. Vi söker projekt ger en ökad sammanhållning i länet, stärker samarbetet mellan olika aktörer, minskar utanförskapet och som främjar demokratin och samhällsengagemanget. Vi är nyfikna på nya lösningar och kreativa uppslag. Vi ser att de projekt som söks genomsyras av öppenhet, jämställdhet, tillgänglighet, delaktighet, samhörighet och att man jobbar tillsammans. Ansökningstiden pågår mellan och Anm: Vi ser gärna fler liknande aktiviteter från offentliga organisationer. Statistik 181 deltagare i de regionala samtalen fördelade på de 12 orterna. Se bilaga 6 Slutrapport Regionala samtalen 18 (30)

19 8 Ungas Idétävling Kort beskrivning av aktivitet Ungas Idétävling arrangerades med hjälp av företaget Student Competitions och deras tjänst Utmaningsverket som även fått medel via programmets utlysning. I Ungas Idétävling sökte vi efter en idé, som skulle lösa ett litet eller stort problem och bidra med en lösning som gör världen bättre, underlättar vardagen eller livet. Tio vinnare fick möjligheten att gå från idé till handling. Under fyra dagar, fördelat på två tillfällen, deltog vinnarna i Drivhusets affärsutvecklingsprocess för att öka förutsättningarna för att deras idé ska bli verklighet. Vinnarna fick även under dessa dagar delta i en designworkshop med SVID. Resa, boende och måltider ingick i priset. Vinnarna hade även möjlighet att söka medel upp till kr för att utveckla sin idé. Vinnarna har därefter fått fortsatt rådgivning via Drivhuset. Tidsperiod för aktiviteten Tävlingen pågick 6 april 13 maj 2012, med offentliggörande av vinnarna 31 maj Syfte Att erbjuda deltagarna på Ungas Idétåg, men även unga på orter dit tåget inte kom, en möjlighet att tävla om att få utveckla och testa sin idé. Vi ville få fler unga att tänka på idéer och ta sina idéer på allvar. Mål Med tävlingen ville vi få unga, som inte vanligtvis tävlar i liknande tävlingar, att delta. Vi hade därför en låg tröskel genom att inte kräva någon affärsplan eller dylikt utan att enbart bedöma idéns potential. Målgrupp Unga (18-30 år), som vill utveckla sin idé. Det var främst studenter och unga i arbete, som nåddes via tåget, som deltog i tävlingen. Programmets hemsida liksom Student Competitions marknadsförde tävlingen, sociala medier blev en bra marknadsföringskanal. Ekonomi Ca kr. Har unga involverats i aktiviteten eller i dess förberedelser? Det lyftes tydligt från Advisory Board att programmet borde arrangera någon form av tävling. Vid programsättningen gjordes en hearing med tre unga och även där lyftes tävling som en viktig insats. Aktiviteten genomfördes operativt av Student Competitions, som själva är i målgruppen och har god kännedom av målgruppen genom sitt arbete mot unga entreprenörer och studenter. Måluppfyllelse, analys och lärdomar. Resultat och mål Två intervjuer/enkäter har genomförts med vinnarna av idétävlingen, en telefonintervju genomfördes innan utbildningen med Drivhuset som följdes upp med en enkät per mail. Resultaten från dessa visar att vinnarna har olika bakgrund och olika erfarenheter av entreprenörskap och innovation. Hälften av vinnarna (en representant per idé intervjuades) hade inte fått liknande utmärkelser tidigare. Fyra svarade att de inte skulle tagit sin idé vidare om de inte vunnit, fem hade tagit sin idé vidare och en vet inte. Två av vinnarna hade redan kommit igång med sin idé som UF-företag. Efter utbildningen skickades en enkät ut. Den visar att deltagarna överlag är mycket positiva till utbildningen och priset. Man kan se att de deltagare som kommit längre med sin idé innan priset fått något mindre ut av utbildningen. Generellt svarar alla deltagarna att de lärt sig genom utbildningen både som personer och för företaget/idén. Sju av deltagarna svarade på slutenkäten. Två av vinnarna kunde inte delta på utbildningen och svarade därför inte på enkäten. Majoriteten av de svarande har kommit i kontakt med nya aktörer och/eller entreprenörer tack vare utbildningen. Flera lyfter fram önskemålet att utbildningen varit mer inriktad på deras individuella idéer, samtidigt som de lärt sig mycket av de andras idéer och tiden för utbildningen var relativt kort. 19 (30)

20 Många av de unga lyfter i enkäten upp behovet av en coach och ett bollplank. Vikten av det nätverk som skapats lyftes även fram liksom uppskattningen av kamratskapen och den ärliga dialog, som hållits i gruppen. Analys Flera av vinnarna befann sig vid tiden för vinsten mycket tidigt i idéstadiet, medan andra redan hade testa sin idé bland annat som ett UF-företag. Trots det fungerade gruppdynamiken bra och de har fått mycket hjälp och stöd av varandra. En Facebook-grupp för vinnarna skapades, där de fortfarande testar idéer på varandra, t ex design på hemsidor, artikeltips och liknande. Det är viktigt att få stöd av ett nätverk med likasinnade, särskilt för de som befinner sig tidigt i processen och utan tidigare erfarenheter. Tävlingens art, att man hade en låg tröskel, som krävde lite förkunskaper och inte ställde några krav på affärsplan och liknande, bidrog troligtvis till att en yngre målgrupp sökte till tävlingen. Vinnarna är år gamla. Lärdomar inför framtiden Kartlägga vilka tävlingar som redan finns och vad som saknas. Med den här tävlingen ville vi nå unga tidigt i processen, vilka är svåra att nå via etablerade nätverk och kanaler. Ungas Idétåg och värdar som arbetade med marknadsföring av tåget och tävlingen användes som marknadsföringskanaler. Dessutom annonserade Student Competitions tävlingen i sina nätverk, sin hemsida och via annonser med adwords och Facebook. Om vi ska genomföra tävlingen igen behöver vi ha ännu bättre kontakt med skolor, universitet och Ung Företagsamhet för att nå ut till dessa unga. För att nå ut ännu bredare kan det behöva kompletteras med riktad annonsering. En risk vid arrangemang av tävlingar är att det finns en grupp som gillar att tävla och som vinner många tävlingar. Det är viktigt att även nå ut till andra unga. Statistik 100 bidrag kom in 10 vinnande idéer fördelat på 15 unga personer. 9 Slutmingel 31 maj 2012 För att summera Ungas Idétåg, tacka deltagande organisationer, överlämna rapporten från de regionala samtalen till Näringsdepartementet och utse vinnarna av Ungas Idétävling arrangerades ett slutmingel den 31 maj 2012, 77 deltagare deltog. Christina Lugnet, tidigare generaldirektör för Tillväxtverket inledde och Göran Marklund, biträdande generaldirektör för VINNOVA fortsatte med att prata om ungas innovationskraft och betydelsen av att arbeta strategiskt med dessa frågor. I övrig diskuterades erfarenheterna från idétåget och presentation skedde av vinnarna i idétävlingen. Avslutningsvis mottog Marita Ljung, statssekreterare på Näringsdepartementet, rapporten från de regionala samtalen och berättade om arbetet med den nationella innovationsstrategin 20 (30)