4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport 4 12

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport 4 12"

Transkript

1 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport 4 12 Upprättad av: Mottagen av: Datum för överlämnande Revisionsledaren Dekanus Intern miljörevision av Humanistiska fakulteten Tid: 28 oktober 2005 Plats: Göteborg Revisionsledare: Ullika Lundgren Revisor: Lena Kindborg Standard/förordning: SS-EN ISO 14001:2004 Omfattning Miljöledningssystemet omfattar verksamheten inom Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet. Syfte Syftet med denna interna miljörevision är att utvärdera om miljöledningssystem för Humanistiska fakulteten överensstämmer med kraven i ISO Om systemet har införts och efterlevs inom organisationen samt avgöra om system och verksamhet uppfyller tillämplig miljölagsstiftning, krav enligt universitetets miljöhandbok och andra krav. Genomförande Revisorerna har granskat den översända dokumentationen och genomfört intervjuer med dekanus Christer Ahlberger, miljösamordnare Carina Fägersten samt några övriga anställda. Platsbesök genomfördes på Etnologiska institutionen, Lennart Torstenssonsgatan 8 där miljörepresentant Berit Jakobsson och stf prefekt Helena Brembeck intervjuades. Vid Humanistiska fakultetens dataservice, Renströmsgatan 6 intervjuades miljörepresentant Anders Larsson. Vid Religionsvetenskapliga institutionen, Lennart Torstenssonsgatan 11 intervjuades prefekt Lars Branegård, miljörepresentant Bo Claesson och chefsadministratör Marita Öhman. Vid Fakultetskansliet, Renströmsgatan 6 intervjuades kanslichef Marianne Edshage och miljörepresentant Madeleine Tham. Revisionsresultat Revisionen har resulterat i ett antal större och mindre avvikelser samt observationer enligt nedan: Antal större avvikelser 5 Antal mindre avvikelser 16 Antal observationer 20

2 Revisionsrapport Sid 2 (12) 2 En sammanställning som visar fördelningen av avvikelserna och observationer samt vilka kravelement som reviderats återfinns i bilaga 1. En lista med alla avvikelser återfinns i bilaga 2. En lista med alla observationer återfinns i bilaga 3. I revisionsrapporten används endast rubriker på kravelement enligt ISO 14001:2004. Den fullständiga texten återfinns i bilaga 4. Förutom detta har varje avvikelse, i enlighet med instruktion (i Göteborgs universitets miljöhandbok) införts på avvikelseblankett ( BL1) och översänts elektroniskt till miljösamordnaren för åtgärd. Kopia av revisionsrapporten översändes efter underskrift till miljöchefen, de centrala miljösamordnarna samt originalet till registrator vid universitetet genom revisionsledarens försorg. Revisionsrapporten kommer att delges rektor vid ledningens genomgång av miljöledningssystemet. Revisionsrapporten kommer även att finnas tillgänglig inom universitetets gemensamma miljöhandbok som ett redovisande dokument. Kommentarer och slutsatser Personalen Den personal vi träffade var engagerad och upprätthöll ett miljömedvetande i sitt arbete, vilket hade påbörjats långt innan införandet av MLS. Mycket ansvar faller dock på enskilda ansvarskännande individer på arbetsplatserna. Det finns oftast inte några särskilda resurser avsatta. Ett visst motstånd från ledningen kunde skönjas. Ansvaret sköts till stor del över på miljörepresentanten. Ledningen Organisationen Miljömål Lagar och andra krav Miljörepresentanter Avfallshantering/återvinning Ledningen hade inte helt klart för sig vad arbetet innebär och därav oförståelse för vilka resurser och delegationer som behövs. Mycket arbete har skett på ideell nivå i en sorts parallellorganisation. Ledningens styrning över systemet saknas. Stor sammanblandning med arbetsmiljö hos såväl chefer som personal. Bra miljömål, men även här lyser brist på resurser igenom. Vissa miljömål är svårmätta. Fakulteten bör tydliggöra en årsplan för miljöarbetet för att underlätta institutionernas planering. Ingen närmare granskning av miljölagstiftningslistan har genomförts då endast några delar av fakulteten granskats vid revisionen. Lagefterlevnad kommer att granskas vid nästa interna miljörevision Ingen särskild ersättning till miljörepresentanterna har avsatts för arbetet med att ta fram miljömål och handlingsplan. Gruppen miljörepresentanter består av hela 19 personer. Ungefär hälften har varit närvarande vid de (ganska få) möten som varit. Fakulteten bör fundera över hur miljöarbetet lämpligas organiseras på institutionerna. Många institutioner är små och skulle kunna dela miljörepresentant med en näraliggande institution. Eftersom det finns en handlingsplan för indirekta miljömål bör undervisande personal engageras i större utsträckning, via prefekter och studierektorer. Hanteringen av avfall och återvinningsbart material får inte vara för krånglig för att fungera. Detta innebär bland annat att antalet fraktioner inte får vara för många och inte heller får innehållet i fraktionerna ändras vartefter universitetet upphandlar avfallshämtare. Det finns en risk att förtroendet för miljöarbetet undergrävs om sådant som idag kommit att bli naturligt för alla hushåll inte kan genomföras på ett enkelt sätt arbetsplatserna. Rekommendationer

3 Revisionsrapport Sid 3 (12) 3 Ytterligare en intern miljörevision bör ske av fakultetens institutioner innan man går vidare till certifieringsrevision. Det är då önskvärt att även andra än miljörepresentanterna kommer till tals och intervjuas. Avvikelserna som framkommit vid denna revision bör då vara åtgärdade. Miljöorganisationen vid fakulteten avseende ansvar och delegationer bör tydliggöras av ledningen och miljöarbetet synliggöras för alla anställda och studenter. Överlämnat av: Ullika Lundgren Revisionsledare tel: e-post Mottaget av: Christer Ahlberger Dekanus vid Humanistiska fakulteten tel: e-post

4 Revisionsrapport Sid 4 (12) 4 BILAGA 1 Sammanställning av avvikelser och observationer Kravelement Större avvikelse Mindre avvikelse Observation Reviderat 4.1 Generella krav JA 4.2 Miljöpolicy JA Miljöaspekter JA Lagar och andra krav NEJ Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner Resurser, roller, ansvar och befogenheter Kompetens, utbildning och medvetenhet JA JA JA Kommunikation JA Dokumentation JA Dokumentstyrning JA Verksamhetsstyrning JA Beredskap och agerande vid nödlägen JA Övervakning och mätning JA Utvärdering av att lagar och andra krav följs Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder JA JA Redovisande dokument JA Intern revision JA 4.6 Ledningens genomgång JA Totalt

5 Revisionsrapport Sid 5 (12) 5 BILAGA 2 Lista över avvikelser (Typ: S = Större avvikelse, M = Mindre avvikelse) Nr Delkrav Avvikelse Typ Redovisande dokument över miljöledningssystemets definition, omfattning och avgränsning saknas Oklart hur avgränsning mellan verksamhet som omfattas av miljöledningssystemet och lokalvård och restaurang, som ej omfattas, fungerar vad avser avfallshantering. S M Oklart vem som fastställt Miljöpolicyn vid fakulteten och när detta skett. M Oklart hur policyn är tillgänglig för allmänheten. M Oklart hur och när uppdatering av miljöaspekter ska ske M Poängsättning/värdering av miljöaspekter saknas i miljöhandboken. Oklart vid vilken poäng en miljöaspekt anses betydande Roller, ansvar och befogenheter för miljösamordnaren, fakultetsnämnden, institutionsstyrelser, dekanus, ledningens representant, prefekter, miljörepresentanter och avfallsansvariga är inte definierade, dokumenterade och kommunicerade. M S Oklart hur miljöutbildningsplanen följs upp. Redovisande dokument saknas. M Beslut saknas om de betydande miljöaspekterna skall kommunicera externt. M Oklart hur miljöinformation kommuniceras externt och internt. M Oklart vilka redovisande dokument som finns i miljöhandboken och var de förvaras. S Vem som ansvarar för dokumenthanteringen idag är oklart. M Många dokument i miljöhandboken är ej fastställda enligt rutin M Vem som får fastställa dokument i miljöhandboken är inte klart. M Avfallsguider saknas från flera institutioner. Avfallsansvarig saknas vid Romanska språk och Tyska/nederländska. Oklart om avfallsguiderna är fastställda ( av vem och när). M Rutin för övervakning av betydande miljöaspekter saknas. S Inga redovisande dokument finns i miljöhandboken som visar att fakulteten utvärderat att lagkrav följs. M Rutin för avvikelsehantering finns men är inte implementerad i organisationen M Många redovisande dokumnet saknas i miljöhandboken t ex transportdokumnet, protokoll, redovisningar. M Enligt rutin skall förteckning över permanenta deltagare vid ledningens M

6 Revisionsrapport Sid 6 (12) 6 genomgång upprättas. Ingen sådan förteckning finns Ledningens genomgång ej genomförd. S

7 Revisionsrapport Sid 7 (12) 7 BILAGA 3 Lista över observationer Nr Delkrav Observation På Etnologiska institutionen finns miljöpolicyn med som dokument i det informationshäfte alla studenter mottar vid kursstart. Snyggt! Miljöpolicyn finns inte med bland fakultetens förteckning över policies och riktlinjer HFNrd1-Fakultetens miljöaspekter. Listorna över betydande miljöaspekter är inkonsekventa och svåröverskådliga. Aktiviteter, miljöpåverkan, miljöaspekter och kommentarer om dagsaktuellt läge blandas i båda kolumnerna Det blir svårt att mäta fakultetens miljöprestanda när inga miljöaspekter är kvantifierade Oklart vilka personer som deltagit i identifiering och värdering av betydande miljöaspekter Miljöutredningen fanns inte med i Miljöhandboken vid revisionstillfället Miljömålen är bra, men uppföljning av dem bör ske vid två tillfällen per år för att kunna säkra att arbetet flyter friktionsfritt Direkta miljömål är bra och knyter an till betydande miljöaspekter, men är de uppföljningsbara? På Religionsvetenskapliga institutionen finns en egen handlingsplan för att aktivt arbeta med och följa upp det egna miljöarbetet. Bra! Samverkan med omgivande samhälle är identifierat som en betydande miljöaspekt. Inget miljömål är satt över denna aspekt. Är det medvetet? Flera miljörepresentanter tycker att uppdrag vad gäller miljöarbetet är otydliga. Delegation saknas. Risk för att miljöarbetet då rinner ut i sanden Ny miljörepresentant på Historiska institutionen bör utses Många engagerade, insatta personer ute på institutionerna. Ta vara på dem! Länk saknas till handboken från fakultetens hemsida. Det kan vara bra att miljöarbetet synliggörs från hemsidan som har många besökare Övergripande GU-instruktion är inaktuell Oklart om det finns någon återsamlingsplats vid Etnologiska institutionen Oklart om systematiskt brandskyddsarbete är kopplat till miljöledningssystemet Oklart med ansvar mellan fakulteten och fastighetsägaren avseende brandskydd vid Institutionen för religionsvetenskap Miljöriskbedömningen inte fastställd Revisionsplanen stämmer inte med aktuell situation. Planeringsdialog med extern revisor kommer att genomföras innan hela fakulteten genomgått intern revision.

8 Revisionsrapport Sid 8 (12) 8

9 Revisionsrapport Sid 9 (12) 9 BILAGA 4 Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa, underhålla och ständigt förbättra ett miljöledningssystem enligt kraven i denna standard samt bestämma hur den skall uppfylla kraven. Organisationen skall definiera och dokumentera omfattningen av sitt miljöledningssystem. 4.2 Miljöpolicy Högsta ledningen skall fastställa organisationens miljöpolicy och säkerställa att den, inom den definierade omfattningen av miljöledningssystemet: a) är relevant i förhållande till organisationens aktiviteter, produkter och tjänster, deras typ, storlek och miljöpåverkan; b) innehåller ett åtagande om ständig förbättring och förebyggande av förorening; c) innehåller ett åtagande om att följa tillämpliga lagar och andra krav som organisationen berörs av och som kan relateras till organisationens miljöaspekter; d) utgör grunden för att fastställa och följa upp övergripande och detaljerade miljömål; e) är dokumenterad, införd och underhållen; f) är kommunicerad till alla personer som arbetar för eller på uppdrag av organisationen; g) är tillgänglig för allmänheten. 4.3 Planering Miljöaspekter Organisationen skall upprätta, införa och underhålla rutiner för att: a) identifiera de miljöaspekter som orsakas av aktiviteter, produkter och tjänster inom miljöledningssystemets omfattning som organisationen kan styra, och de miljöaspekter som den kan påverka. När detta görs skall organisationen ta hänsyn till planerad eller pågående utveckling och nya eller förändrade aktiviteter, produkter och tjänster, b) avgöra vilka aspekter som har eller kan ha en betydande påverkan på miljön (d.v.s. betydande miljöaspekter). Organisationen skall hålla denna information dokumenterad och aktuell. Organisationen skall säkerställa att den tar hänsyn till de betydande miljöaspekterna när miljöledningssystemet upprättas, införs och underhålls Lagar och andra krav Organisationen skall upprätta, införa och underhålla rutiner för att: a) identifiera och ha tillgång till tillämpliga lagkrav och andra krav som organisationen berörs av och som har samband med organisationens miljöaspekter, b) avgöra på vilket sätt kraven är tillämpliga på miljöaspekterna. Organisationen skall säkerställa att hänsyn tas till tillämpliga lagar och andra krav som organisationen berörs av, när miljöledningssystemet upprättas, införs och underhålls Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner Organisationen skall fastställa, införa och underhålla dokumenterade övergripande och detaljerade miljömål för relevanta funktioner och nivåer inom organisationen. Övergripande och detaljerade miljömål skall vara mätbara där så är praktiskt möjligt och vara förenliga med miljöpolicyn, inklusive åtagandena om att förebygga förorening, att följa tillämpliga lagar och andra krav som organisationen berörs av och åtagandet om ständig förbättring. När övergripande och detaljerade miljömål upprättas och ses över, skall organisationen ta hänsyn till lagar och andra krav som organisationen berörs av och till sina betydande miljöaspekter. Organisationen skall också beakta tekniska möjligheter, ekonomiska krav, drifts- och affärsmässiga krav samt synpunkter från intressenter. Organisationen skall upprätta, införa och underhålla en eller flera handlingsplaner för att uppnå sina övergripande och detaljerade miljömål. Handlingsplanerna skall innehålla:

10 Revisionsrapport Sid 10 (12) 10 a) ansvarsfördelningen för att uppnå övergripande och detaljerade miljömål för relevanta funktioner och nivåer inom organisationen; b) tillvägagångssätt, resurser och tidsplaner för att uppnå målen. 4.4 Införande och tillämpning Resurser, roller, ansvar och befogenheter Ledningen skall säkerställa att de resurser som är nödvändiga för att upprätta, införa, underhålla och förbättra miljöledningssystemet finns tillgängliga. Resurser inkluderar person resurser, specialistkompetens, infrastruktur inom organisationen och tekniska och finansiella resurser. Roller, ansvar och befogenheter skall vara definierade, dokumenterade och kommunicerade för att underlätta en effektiv miljöledning. Organisationens högsta ledning skall utse en eller flera representanter för ledningen som, oavsett annat ansvar, skall ha definierade roller, ansvar och befogenheter för att: a) säkerställa att ett miljöledningssystem är upprättat, infört och underhållet i enlighet med kraven i denna standard; b) rapportera miljöledningssystemets prestanda till högsta ledningen för genomgång, inklusive rekommendationer till förbättringar Kompetens, utbildning och medvetenhet Organisationen skall säkerställa att varje person som utför uppgifter som kan orsaka sådan miljöpåverkan som organisationen identifierat som betydande har kompetens grundad på lämplig teoretisk och praktisk utbildning eller erfarenhet. Detta gäller personer som i rollen som anställd eller på organisationens uppdrag utför uppgifter åt organisationen. Organisationen skall bevara tillhörande redovisande dokument. Organisationen skall identifiera utbildningsbehov som har samband med miljöaspekterna och miljöledningssystemet. Den skall även tillhandahålla utbildning eller vidta andra åtgärder för att tillgodose sådana behov och bevara tillhörande redovisande dokument. Organisationen skall upprätta, införa och underhålla rutiner så att personer som arbetar för organisationen eller på dess uppdrag, görs medvetna om:. a) betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs; b) de betydande miljöaspekterna och relaterad, verklig eller potentiell, miljöpåverkan som kan kopplas till deras arbete och de miljöfördelar de kan åstadkomma genom en förbättrad personlig insats; c) sina roller och sitt ansvar för att uppfylla kraven i miljöledningssystemet; d) möjliga konsekvenser av att avvika från specificerade rutiner Kommunikation Med utgångspunkt från organisationens miljöaspekter och miljöledningssystem skall organisationen upprätta, införa och underhålla rutiner för: a) intern kommunikation mellan olika nivåer och funktioner inom organisationen; b) att ta emot, dokumentera och svara på relevanta synpunkter från externa intressenter. Organisationen skall besluta om de betydande miljöaspekterna ska kommuniceras externt och dokumentera sitt beslut. Om organisationen beslutar att kommunicera externt, skall organisationen upprätta och införa metoder för detta Dokumentation Dokumentationen av miljöledningssystemet skall omfatta: a) miljöpolicy och övergripande och detaljerade miljömål; b) beskrivning av miljöledningssystemets omfattning; c) beskrivning av miljöledningssystemets huvuddelar, hur dessa samverkar samt hänvisningar till relaterade dokument; d) dokument, inklusive redovisande dokument, som krävs av denna standard; e) dokument, inklusive redovisande dokument, som organisationen funnit nödvändiga för att säkerställa verkningsfull planering, utförande och styrning av processer, som har samband med organisationens betydande miljöaspekter Dokumentstyrning Organisationen skall styra dokument som krävs av miljöledningssystemet och av denna standard. Redovisande dokument är en särskild typ av dokument, som skall styras enligt kraven i

11 Revisionsrapport Sid 11 (12) 11 Organisationen skall upprätta, införa och underhålla rutiner för att: a) godkänna dokument med avseende på lämplighet innan de ges ut; b) granska och efter behov uppdatera dokument och på nytt godkänna dokument; c) säkerställa att ändringar och gällande ändringsstatus för dokument är angivna; d) säkerställa att rätt version av tillämpliga dokument finns på de platser där de skall användas; e) säkerställa att dokument förblir läsbara och lätta att identifiera; f) säkerställa att dokument av externt ursprung, som organisationen funnit nödvändiga för planering och tillämpning av miljöledningssystemet, är identifierade och att deras distribution styrs; g) förhindra oavsiktlig användning av utgångna dokument och identifiera dem på lämpligt sätt, om de av något skäl bevaras Verksamhetsstyrning I enlighet med miljöpolicyn och de övergripande och detaljerade målen skall organisationen identifiera den verksamhet och de aktiviteter som kan sättas i samband med de identifierade betydande miljöaspekterna. För att säkerställa att sådana aktiviteter utförs enligt angivna specificerade villkor skall organisationen: a) upprätta, införa och underhålla dokumenterade rutiner för att styra situationer där avsaknad av dokumenterade rutiner skulle kunna medföra avvikelser från miljöpolicyn och de övergripande och detaljerade målen; b) fastställa driftkriterier i rutinerna; c) upprätta, införa och underhålla rutiner för de betydande miljöaspekter som orsakas av varor och tjänster som används av organisationen samt kommunicera relevanta rutiner och krav till leverantörer, entreprenörer och andra uppdragstagare Beredskap och agerande vid nödlägen Organisationen skall upprätta, införa och underhålla rutiner för att identifiera möjliga nödlägen och olyckor som kan påverka miljön och planera för hur organisationen skall agera om sådana situationer uppstår. Organisationen skall agera vid inträffade nödlägen och olyckor och förhindra eller mildra negativ miljöpåverkan. Organisationen skall regelbundet gå igenom och där det behövs se över sin beredskap och sina rutiner för nödlägen och olyckor. Detta gäller i synnerhet efter det att nödlägen eller olyckor har inträffat. Där så är praktiskt möjligt, skall organisationen även regelbundet öva sådan beredskap. 4.5 Uppföljning Övervakning och mätning Organisationen skall upprätta, införa och underhålla rutiner för att regelbundet övervaka och mäta sådant i verksamheten som kan ha betydande miljöpåverkan. Rutinerna skall omfatta dokumentering av uppgifter som redovisar organisationens miljöprestanda, tillämplig verksamhetsstyrning och överensstämmelse med organisationens övergripande och detaljerade miljömål. Organisationen skall säkerställa att kalibrerad eller verifierad utrustning för övervakning och mätning används och att den underhålls. Organisationen skall bevara tillhörande redovisande dokument Utvärdering av att lagar och andra krav följs Enligt organisationens åtagande om att följa lagkrav, skall den upprätta, införa och underhålla rutiner för att regelbundet utvärdera att tillämpliga lagkrav följs. Organisationen skall bevara redovisande dokument från den regelbundna utvärderingen Organisationen skall utvärdera att den följer andra krav som den berörs av. Organisationen kan välja att kombinera denna utvärdering med utvärderingen av att den följer lagar, enligt , eller upprätta en separat rutin för detta. Organisationen skall bevara redovisande dokument från den regelbundna utvärderingen Avvikelse, korrigerande och förebyggande åtgärder Organisationen skall upprätta, införa och underhålla rutiner för att hantera inträffade eller tänkbara avvikelser och för att vidta korrigerande och förebyggande åtgärder. Rutinerna skall ange krav för att: a) identifiera och korrigera avvikelser och vidta åtgärder för att mildra deras miljöpåverkan; b) undersöka avvikelser, identifiera vad som har orsakat avvikelserna och vidta åtgärder för att förhindra att avvikelserna upprepas;

12 Revisionsrapport Sid 12 (12) 12 c) utvärdera behov av åtgärder för att förhindra avvikelser och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att avvikelserna inträffar; d) dokumentera resultaten av korrigerande och förebyggande åtgärder; e) granska effekten av korrigerande och förebyggande åtgärder; Varje åtgärd skall vara ändamålsenlig i förhållande till problemens storlek och den miljöpåverkan som har uppstått. Organisationen skall säkerställa att varje nödvändig förändring av dokumentationen av miljöledningssystemet görs Redovisande dokument Organisationen skall upprätta och underhålla redovisande dokument i den omfattning som behövs för att visa att organisationen uppfyller kraven i sitt miljöledningssystem och i denna standard samt för att kunna visa de resultat som har uppnåtts. Organisationen skall upprätta, införa och underhålla rutiner för att identifiera, förvara, skydda, återfinna, arkivera och gallra redovisande dokument. Redovisande dokument skall vara och förbli tydliga, identifierbara och spårbara Intern revision Organisationen skall säkerställa att interna revisioner av miljöledningssystemet genomförs med planerade intervall för att: a) avgöra om miljöledningssystemet 1) överensstämmer med planerade åtgärder för miljöledning, inklusive kraven i denna standard, 2) har införts och underhållits på ett riktigt sätt, b) ge ledningen information om resultat från revisioner. Organisationen skall planera, upprätta, införa och underhålla ett revisionsprogram med hänsyn till de berörda verksamheternas och aktiviteternas betydelse för miljön och till resultat från tidigare revisioner. En revisionsrutin skall upprättas, införas och underhållas. Den skall behandla följande frågor: - ansvar och krav för att planera och genomföra revisioner, för att rapportera resultat och för att bevara tillhörande redovisande dokument; - identifiering av revisionskriterier, omfattning, frekvens och metoder. Revisorer skall väljas och revisioner skall genomföras på sådant sätt att objektivitet och opartiskhet i revisionsprocessen säkerställs. 4.6 Ledningens genomgång Högsta ledningen skall utvärdera miljöledningssystemet, med planerade intervall, för att säkerställa att det är fortsatt lämpligt, tillräckligt och verkningsfullt. Utvärderingarna skall omfatta en bedömning av möjligheter till förbättringar och av behovet av ändringar i miljöledningssystemet, inklusive ändringar i miljöpolicyn och de övergripande och detaljerade miljömålen. Redovisande dokument från ledningens genomgång skall bevaras. Underlag för ledningens genomgång skall omfatta: a) resultat från interna revisioner av miljöledningssystemet och utvärdering av hur organisationen uppfyller lagar och andra krav som den berörs av; b) information från externa intressenter, inklusive klagomål; c) organisationens miljöprestanda; d) i vilken omfattning övergripande och detaljerade mål har nåtts; e) status för korrigerande och förebyggande åtgärder; f) uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar; g) förändrade förhållanden, inklusive utveckling av lagar och andra krav som kan relateras till organisationens miljöaspekter; h) rekommendationer till förbättringar. Enligt åtagandet om ständig förbättring skall resultat från ledningens genomgång inkludera beslut och åtgärder som rör eventuella förändringar av miljöpolicyn, av övergripande och detaljerade mål och av andra delar av miljöledningssystemet.

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5. Revisionsrapport F 8 80/05 3 9 Upprättad av: Mottagen av: Datum för

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 Upprättad av: Mottagen av:

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Miljöledningsbarometern 2002

Miljöledningsbarometern 2002 Bilaga 7 Miljöledningsbarometern 2002 Uppgiftslämnare: Ann-Christine Mohlin Verksamhet: Tandvårdsstaben Datum: 2003-02-04 A. MILJÖUTREDNING Ja Arbete Har ni genomfört en miljöutredning*? B. MILJÖLEDNINGSSYSTEM

Läs mer

4.5.4 Revision av miljöledningssystem. Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Upprättad av: Mottagen av: Datum för överlämnande

4.5.4 Revision av miljöledningssystem. Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Upprättad av: Mottagen av: Datum för överlämnande MILJÖHANDBOKEN Grundelement: 4.5.4 Revision av miljöledningssystem Element: 4.5.4.1 Revision av miljöledningssystem på universitetsgemensam nivå Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: idor: 4.5.4.R10

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: R31 Revisionsrapport F 8 80/06 5 6

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: R31 Revisionsrapport F 8 80/06 5 6 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.R31 Revisionsrapport F 8 80/06 5 6 Upprättad av: Mottagen av: Datum

Läs mer

Göteborgs universitet Sid 1 (7) Revisionsrapport Dnr F 8 80/09

Göteborgs universitet Sid 1 (7) Revisionsrapport Dnr F 8 80/09 Göteborgs universitet Sid 1 (7) Intern miljörevision av Humanistiska fakulteten Tid: 7 maj 2009 Plats: Göteborg Revisionsledare: Lena Kindborg Revisor: Jonna Bjuhr änner Standard/kravdokument: SS-EN ISO

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (6) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

Nyheter i ISO 14001 och 14004

Nyheter i ISO 14001 och 14004 Nyheter i ISO 14001 och 14004 Anne Swartling, SIS, 10 november, 2004 2004-11-17 1 Drivkrafter för revision av 14001/4 Överensstämmelse med ISO 9001 Förtydliga befintlig text Översättningsfrågor ISO 14004

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

Miljörevision. Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten. ellen.lagrell@gu.se, 786 1832. www.gu.se

Miljörevision. Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten. ellen.lagrell@gu.se, 786 1832. www.gu.se Miljörevision Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten ellen.lagrell@gu.se, 786 1832 Innehåll Vad är miljörevision? Varför gör vi miljörevision? Planering och processer för miljörevision på GU Vad

Läs mer

Göteborgs universitet, miljöenheten Sid 1 (6) Revisionsrapport

Göteborgs universitet, miljöenheten Sid 1 (6) Revisionsrapport Göteborgs universitet, miljöenheten Sid 1 (6) Intern miljörevision av Sahlgrenska Akademin Tid: 12 och 14 oktober 2009 Plats: Göteborg Revisionsledare: Ullika Lundgren Observatör: Jenny Forshufvud Standard/kravdokument:

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Utformning av miljöledningssystem

Utformning av miljöledningssystem Utformning av miljöledningssystem Principskiss för miljöledningssystem miljöutredning Ledningens genomgång Miljörevision och uppföljning miljöpolicy Ständig förbättring Miljömål Miljöprogram Införande/genomförande

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Intern miljörevision av gemensamma förvaltningen vid Göteborgs Universitet

Intern miljörevision av gemensamma förvaltningen vid Göteborgs Universitet Göteborgs universitet Sid 1 (6) iljörevisionsrapport 2013-04-09 och 2013-04-19 Dnr 2013/2 Intern miljörevision av gemensamma förvaltningen vid Göteborgs Universitet Tid: 9 april och 19 april 2013 Plats:

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

Lagar och regler för miljöledningsarbetet Lagar och regler för miljöledningsarbetet Ullika Lundgren Miljöcontroller ullika@gu.se Tel: 031 786 9870 Utbildning för miljösamordnare och miljörepresentanter 26 oktober 2011 09.25-10.15 Lagar och regler

Läs mer

4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.R32 Revisionsrapport F 8 80/06 3 7

4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.R32 Revisionsrapport F 8 80/06 3 7 ILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.R32 Revisionsrapport F 8 80/06 3 7 Upprättad av: ottagen av: Datum för

Läs mer

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Organisation Upprättat av Miljösamordnaren Fastställt av dekan 2012 12 04 Senast reviderat av Miljösamordnaren 2015 04 01

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik) Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav

Läs mer

ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS

ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS ISO 14001 utveckling av fokus ISO 14001:1996 ISO 14001:2004 ISO 14001:2015 den del av det övergripande ledningssystemet som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis, rutiner, processer

Läs mer

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning

Läs mer

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd 20101207 Kravstandard Järfälla kommuns Miljödiplomering Fastställd 2010-12-07 1. ALLMÄNT 3 2. GRUNDLÄGGANDE KRAV 3 3. MILJÖANSVARIG 3 4. MILJÖUTREDNING 3 5. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN 4 6. RUTINER OCH/ELLER

Läs mer

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO 14001 och EMAS

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO 14001 och EMAS 1 (5) Projektplan 2010-02-11 Dnr SU 83-0286-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO 14001 och EMAS 1. Bakgrund Under hösten 2009

Läs mer

Intern miljörevision av Universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet

Intern miljörevision av Universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet Göteborgs universitet Sid 1 (8) Intern miljörevision av Universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet Tid: 23 oktober 2013 Plats: Göteborg Revisionsledare: Ellen Lagrell Observatör: Claes Silfverhjelm

Läs mer

Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet

Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet Sida 1 (6) Nedan ges en översikt av dokumentationen av Stockholms universitets miljöledningssystem. De dokument som har en koppling till miljöarbetet men står utanför Miljörådets ansvarområde finns att

Läs mer

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013 Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2004 EMAS III 3:2013 (Kriterier utöver ISO 14 001:2004) 1. Miljöpolicy En miljöpolicy innehållande

Läs mer

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav 1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall

Läs mer

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell

Läs mer

Uppföljning och miljörevision

Uppföljning och miljörevision Uppföljning och miljörevision Marianne Dalbro Miljöcontroller och miljörevisionsledare marianne.dalbro@gu.se 786 1740 Varför? ISO 14001 kräver rutiner för övervakning, mätning och dokumentation av miljöpåverkan.

Läs mer

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016 FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016 Revisionskriterier Frågor Revisorns anteckningar Tema: Ledarskap och åtagande ISO 14001:2015, kap 5.1 Tema: Miljöpolicy ISO 14001:2015, kap 5.2 SFS 2009:907

Läs mer

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001 Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO 14001 och ISO 9001 Göteborgs Stads Upphandlings AB Anna Lundeen anna.lundeen@canea.se 2016-05-17 Packhusgatan 6 SE-411 13 Göteborg Folkungagatan 49 SE-116

Läs mer

Göteborgs universitet Sid 1 (7) Revisionsrapport

Göteborgs universitet Sid 1 (7) Revisionsrapport Göteborgs universitet Sid 1 (7) Intern miljörevision av Konstnärliga fakulteten Tid: 17-18 september 2008 Plats: Göteborg och Lerum Revisionsledare: Ulf P Andersson Revisor: Kjell Karlsson Standard/kravdokument:

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION Chefsutbildning 18 maj 2016 ULLIKA LUNDGREN MILJÖCONTROLLER ULLIKA@GU.SE 031 786 9870 Ur dokumentet

Läs mer

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att: Bilaga till Rektorsbeslut nr: 115 Datum: 2017-06-07 Dnr: 2017/3408-1.1 Checklista för klargörande av roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet Chefers övergripande miljöansvar framgår

Läs mer

SMF Certifiering AB. Revisionsrapport. Nr 1 PEFC Skogsbruk, 14001

SMF Certifiering AB. Revisionsrapport. Nr 1 PEFC Skogsbruk, 14001 SMF Certifiering AB Revisionsrapport Nr 1 PEFC Skogsbruk, 14001 Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek. Rapporten utfärdades 14:17 GMT den 13-Dec-2016 Kund ID#: Kund/Adress:

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Välkommen till NMTs miljöledningssystem Välkommen till NMTs miljöledningssystem Presentationsslingan Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion och handbok till NMTs miljöledningssystem. Här beskrivs ledningssystemets uppbyggnad.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Chefsutbildning 13 april 2016 MARIANNE DALBRO MILJÖCONTROLLER, MILJÖREVISIONSLEDARE MARIANNE.DALBRO@GU.SE TEL: 031 786 1740 Ur dokumentet Roller, ansvar och befogenheter

Läs mer

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem GUIDE för uppföljning/revision Uppföljning av integrerade ledningssystem BAKGRUND / SYFTE Många företag arbetar idag med integrerade ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet. Syftet med denna guide

Läs mer

REVISIONSRAPPORT Datum/Date

REVISIONSRAPPORT Datum/Date REVISIONSRAPPORT Datum/Date 2004-08-26 Certifikat nr/certificate No CE 37 50 M Sida/Page 1 (6) Kopia till SP-Certifiering Box 857 501 15 BORÅS Göteborgs Universitet, Gemensamma förvaltningen Göteborgs

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet Miljöenheten Eddi Omrcen Aschebergsgatan 44 Box 170, 405 30 Göteborg 031 786 15 45 eddi.omrcen@gu.se REKTORSBESLUT 1 / 2 2012-11-19 dnr V 2012/796 Rektor Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter

Läs mer

MANUAL FÖR KVALITET OCH MILJÖ

MANUAL FÖR KVALITET OCH MILJÖ INNEHÅLL 1 KVALITETS- OCH MILJÖLEDNING... 1 1.1 KVALITETS- OCH MILJÖPOLICY... 1 1.2 ORGANISATION... 2 1.3 LEDNINGSSYSTEM... 2 1.4 DOKUMENTSTYRNING... 2 1.5 KOMMUNIKATION... 3 1.6 FÖRBÄTTRINGAR OCH AVVIKELSER...

Läs mer

EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Chefsutbildning 14 oktober 2015 ULLIKA LUNDGREN MILJÖCONTROLLER ULLIKA@GU.SE TEL: 031 786 9870 Ur dokumentet Roller, ansvar

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens

Läs mer

Rapport från efterrevision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Rapport från efterrevision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser Rapportdatum 2006-12-01 375000 1 (3 ) Kopia till SP-Certifiering Box 857 501 15 BORÅS Göteborgs universitet Box 100 401 21 Rapport från efterrevision Certifikat Certifikatsnamn Standard/kravdokument Revision/aktivitet

Läs mer

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET REGLER Dnr V 2014/312 ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument sam gu.se/miljo Pam Fredman Miljöenheten

Läs mer

Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2004

Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2004 Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2004 2015-10-20--2015-10-21 Resultat Styrkor och förbättringsområden

Läs mer

Revision, STRÖMSTAD (Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium), Fiskebäckskil (Göteborgs Universitet, Sven Lovén centrum för marina vetensk),

Revision, STRÖMSTAD (Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium), Fiskebäckskil (Göteborgs Universitet, Sven Lovén centrum för marina vetensk), 1 (8) Er referens Eddi Omrcen Kopia till SP Certifiering Box 857 501 15 BORÅS Göteborgs Universitet Box 100 405 30 GÖTEBORG Revision, STRÖMSTAD (Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium), Fiskebäckskil (Göteborgs

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER Fokus miljö - Metoden Miljöledningssystem Ramverk Systematik Riktiga prioriteringar Kontinuitet Ständiga förbättringar Ledningsstöd

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Miljöledningssystem vid KTH Syd verksamhetsåret 2004

Miljöledningssystem vid KTH Syd verksamhetsåret 2004 Miljöledningssystem vid KTH Syd verksamhetsåret 2004 Antagen av ledningsgruppen KTH Syd 2004-05-24 INNEHÅLL Miljöledningssystem vid KTH Syd 2004 3 1 Omfattning 3 2 Bindande referenser 5 3 Definitioner

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

Allskog SA. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1

Allskog SA. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1 Allskog SA Revisionsrapport Uppföljande revision 1 Grundläggande revisionsdata Kundadress: Certifikatsnummer: 1427661, 1701384 Revisionskriterium ISO 9001:2008, ISO 14001:2004, Norsk PEFC Skogsertifieringssystem

Läs mer

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser Rapportdatum 2006-12-19 375000 1 (4 ) Kopia till SP-Certifiering Box 857 501 15 BORÅS 401 21 Rapport från uppföljande revision Certifikat Certifikatsnamn Standard/kravdokument Revision/aktivitet 3750 M

Läs mer

Beslutande Direktör TK

Beslutande Direktör TK 1 (5) Författare Urban Ledin Beslutande Direktör TK 1. Syfte Trafikkontoret ställer ett antal krav vid upphandlingar och på sin egen verksamhet. Syftet med denna rutin är att fastställa hur uppföljning

Läs mer

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Richard Almgren Green Business AB richard.almgren@greenbusiness.se 070-5688112 Grundstrukturen i ISO 14001 Ständig

Läs mer

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig

Läs mer

Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning

Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning 413100 1 (3 ) Kopia till SP- Box 857 Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet Box 720 405 30 GÖTEBORG Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning Certifikat

Läs mer

Instruktion för miljöledningssystemet vid Linköpings universitet

Instruktion för miljöledningssystemet vid Linköpings universitet BESLUT Dn r LiU-2014-01 075 1 (2) Instruktion för miljöledningssystemet vid har sedan slutet av nittiotalet haft regeringens uppdrag att införa och underhålla ett miljöledningssystem. Sedan 20 l O omfattas

Läs mer

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Miljöutredning 2017 Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO 14001 Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Innehåll 1 Inledning och syfte... 3 2 Omfattning... 3 3 Miljöutredning ISO 14001...

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, Hållbarhetsstrateg vid

Läs mer

Intern revision av miljöledningssystemet vid Mark, vatten och miljöcentrum

Intern revision av miljöledningssystemet vid Mark, vatten och miljöcentrum 1(7) DNR: SLU ua 2016.1.1.2-1846 Exp. 2016-05-02/JN Revisionsledare Johanna Nilsson, revisor Ann-Sofie Morén Intern revision av miljöledningssystemet vid Mark, vatten och miljöcentrum 2016-04-20 Sammanfattning

Läs mer

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel 2 BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Platsbesök genomfördes på: Kontor på sektion A och B våningar 4-6, laborationssalar A402 och A404, samt lunchrum

Platsbesök genomfördes på: Kontor på sektion A och B våningar 4-6, laborationssalar A402 och A404, samt lunchrum Internrevision Intern miljörevision av Institutionen för Pedagogik Datum: 2013-09-24 Revisionsledare: Cecilia Sönströd Revisor: Peter Ahlström Omfattning Miljöledningssystemet omfattar verksamheten vid

Läs mer

OHSAS 18001 Ledningssystem för arbetsmiljö

OHSAS 18001 Ledningssystem för arbetsmiljö OHSAS 18001 Ledningssystem för arbetsmiljö Förändringar i nya OHSAS 18001 2007-11-30 1 Innehåll 1. Ny arbetsgrupp 2. Förändringar i nya OHSAS 18001 2007-11-30 2 Ny arbetsgrupp! Konstituerade möte i måndags

Läs mer

Mot bakgrund av att alternativa varuvägar kan vara en betydande miljöaspekt skall vi så långt som möjligt arbeta med miljölogistik.

Mot bakgrund av att alternativa varuvägar kan vara en betydande miljöaspekt skall vi så långt som möjligt arbeta med miljölogistik. 1 (14) Miljöpolicy VVS International AB bevakar de miljöaspekter som är förknippade med vår verksamhet för att uppfylla den tillämpliga miljölagstiftning som vi följer. Vårt produktsortiment skall omfatta

Läs mer

GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ. enligt ISO 14001:2004. Ett sammandrag. Denna skrift är endast ämnad för externt bruk

GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ. enligt ISO 14001:2004. Ett sammandrag. Denna skrift är endast ämnad för externt bruk GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ enligt ISO 14001:2004 Ett sammandrag Denna skrift är endast ämnad för externt bruk har för att tydliggöra vårt miljöarbete valt att arbeta enligt ett väl dokumenterat miljöledningssystem

Läs mer

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Detta dokument innehåller matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 samt mellan ISO 9001:20015 och ISO 9001:2008. Dokumentet

Läs mer

Använda förkortningar

Använda förkortningar DOKUMENTUPPRÄTTARE MLS HiG/jkm GODKÄND AV amg AKADEMI/ENHET AUE DIARIENR SIDA 1(9) DOKUMENTNAMN Enheternas detaljerade miljömål och handlingsplaner inklusive inrapportering DATUM 01-12 MALL GÄLLER FRÅN

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

Uppföljande revision 2007 - 2 Revisionens resultat och rekommendation till certifieringsinstansen Totalt noterades 4 mindre avvikelser.

Uppföljande revision 2007 - 2 Revisionens resultat och rekommendation till certifieringsinstansen Totalt noterades 4 mindre avvikelser. 1 Revisionsfakta Aktivitet Uppföljande revision Omfattning av denna revision samt avsteg från planeringen Dokument som utgör underlag för revisionen (handbok/manual) Revision i enlighet med planering (bekräftelse/revisionsplan)

Läs mer

Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner

Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner 1(5) Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner Syfte Syftet med de övergripande- och detaljerade miljömålen är att uppfylla företagets miljöpolicy. Målarbetet är även ett verktyg för ständiga

Läs mer

Stockholms universitets miljöledningssystem

Stockholms universitets miljöledningssystem Sida 1 (6) Stockholms universitet präglas av nyskapande och öppenhet. Universitetet gör kunskap tillgänglig för alla genom dialog och deltagande i debatt och samhällsutveckling. Vidare bidrar universitetet

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Styrning av Underhåll Väst Jvg

Styrning av Underhåll Väst Jvg Revisionsrapport Styrning av Underhåll Väst Jvg Internrevisionen 2012-02-14 TRV 2011/79397 Revisorer Distribution IR, Mats Olsson, Jan Pettersson *) IR, Erica Dahlin IR, Lars Vikström GD, Gunnar Malm ce,

Läs mer

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt Sida 1 av 5 Innehåll 1 Inledning sida 1 2 Omfattning sida 1 3 Projekt information sida 2 4 Miljöpolicy sida 2 5 Miljöaspekter sida 2 6 Lagar och andra krav sida 3 7 Projektorganisation sida 3 8 Utbildning

Läs mer

Miljöledning och miljörevision vid Göteborgs universitet

Miljöledning och miljörevision vid Göteborgs universitet Miljöledning och miljörevision vid Göteborgs universitet Marianne Dalbro Miljöcontroller marianne.dalbro@gu.se 031-786 17 40 För praktiskt genomförande av ovanstående ansvar bör prefekten fördela nedanstående

Läs mer