Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer"

Transkript

1 Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer Red. Benjamin Grahn Danielson Magnus Rönn Stig Swedberg

2

3 Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer

4 Köpa boken? Författare i bokstavsordning: Jonas E Andersson, Benjamin Grahn Danielson, Tony Axelsson, Maria Håkansson, Jan Mellander, Magnus Rönn, Carl-Johan Sanglert, Per Skyllberg, Erik Skärbäck, Stig Swedberg, Christina Toreld, Cecilia Wingård och Ann Åkerskog. Redaktörer: Benjamin Grahn Danielson, Magnus Rönn och Stig Swedberg Titel: Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer Title: Compensations measures in Exploitation of Cultural Heritage and Environments TRITA-ARK-Forskningspublikationer 2015:1 ISSN ISRN KTH/ARK/FP 15:01 SE ISBN Förlag: Kulturlandskapet i samarbetet med KTH/Arkitektur ISBN Hemsida: Ekonomiskt bidrag: Boken har tryckts med stöd från Riksantikvarieämbetets FoU-anslag Grafisk design: Siri Reuterstrand Tryck: Skandinavian book, 2015

5 Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer Redaktörer: Benjamin Grahn Danielson, Magnus Rönn och Stig Swedberg Kulturlandskapet KTH/Arkitektur

6

7 Innehåll Förord 7 Sammanfattning: Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer 9 Benjamin Grahn Danielson, Magnus Rönn och Stig Swedberg Kulturmiljökompensation en sammanställning av FoU-insatser 49 Magnus Rönn Kulturmiljövärden i besluts- och planeringsprocesser röster om kompensation som styrmedel mellan bevarande och förändring 107 Jonas E Andersson Kulturmiljökompensation eller samhällsplanering? Värden och kompensationsåtgärder utifrån yrkesbaserade tolkningar 143 Maria Håkansson Kompensation av kulturmiljöer sett från ett landskapsperspektiv 165 Ann Åkerskog Systematisk destruktion värde, förlust och kompensation 185 Tony Axelsson Workshop om ekonomiska och juridiska styrmedel utifrån exemplet Lilla Aspholmen 203 Stig Swedberg Geografiska perspektiv på kompensationsåtgärder inom kulturmiljövården 219 Carl Johan Sanglert Balansera kultur- och naturvärden 239 Erik Skärbäck

8 Nyköpingsmodellen - Kompensationsprincipen från ett kommunalt perspektiv i praktiken 275 Per Skyllberg Kompensation eller balansering ett kommunalt dilemma 297 Jan Melander Arbetarbostäder på Prästängsvägen i Skoghall, Hammarö kommun prövning av kompensation som lösning 315 Cecilia Wingård Värden inom ett Världsarv? 331 Christina Toreld Författarpresentation 353

9 Förord Denna antologi behandlar kompensationsåtgärder vid exploateringar i naturoch kulturmiljöer. Kompensation är en kontroversiell uppgift inom arkeologi, arkitektur och samhällsplanering. En tvistefråga handlar om likheter och skillnader i synen natur och kultur. En annan tvistefråga gäller i vilken grad som kulturarv kan återskapas utan att förlora sina speciella värden. I den professionella praktiken finns en tredje minst lika viktig tvistefråga som berör kopplingen mellan plats, värde, skada och kompensationsåtgärder. Begreppet kompensation används i betydelsen ersätta, uppväga, utjämna, gottgöra, kvitta eller avväga saker mot varandra. Kompensationen i samhällsplaneringen kan utifrån denna utgångspunkt tillskrivas åtgärder som vidtas för att ersätta en negativ påverkan, gottgöra skadliga ingrepp och återskapa förlorade värden i landskap och bebyggelse. Denna antologi är en andra avrapportering av forskningsprojektet Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet som genomförs med stöd av Riksantikvarieämbetets FoU-anslag. Som ett led i projektet anordnade Kulturlandskapet, KTH/Arkitektur och Göteborgs stadsmuseum en konferens om kompensation vid påverkan på natur- och kulturmiljöer i Göteborg, 1-2 december Det är denna forskningsaktivitet som nu redovisas i antologin. Svaren på tvistefrågorna från författarna i antologin är inte entydiga. I inledningen ger vi en sammanfattande översikt på problematiken med fokus på begreppsanvändning och styrmedel i samhällsplaneringen vid kompensation för ingrepp som riskerar att skada natur- och kulturmiljövärden. Texterna i antologin levererar flera olika ingångar till kompensation som en professionell uppgift i projekt för i första hand konsulter, kommunala planerare och handläggare vid statliga myndigheter som prövar ansökningar om exploatering. Läs och kommentera. Vi tar tacksamt emot synpunkter på innehållet i antologin. Maj 2015 Fjällbacka Stockholm Benjamin Grahn Danielson, Magnus Rönn och Stig Swedberg 7

10

11 Sammanfattning: Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer Benjamin Grahn Danielson, Magnus Rönn och Stig Swedberg Inledning Denna antologi innehåller texter från en vetenskaplig konferens om kompensation vid exploatering av kultur- och naturmiljöer. Konferensen genomfördes i Göteborg, 1-2 december Den arrangerades av Kulturlandskapet, KTH/Arkitektur och Göteborgs stadsmuseum med ekonomiskt stöd från Riksantikvarieämbetets FoU-anslag. Konferensen ingick i forskningsprojektet Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet. Syftet med konferensen var både att presentera resultat från forskningsprojektet, diskutera preliminära slutsatser och bjuda in till ett givande utbyte av erfarenheter med professionella aktörer inom samhällsbyggnadssektorn. Inbjudan resulterade i 90 anmälningar om deltagande i konferensen och ett 15-tal presentationer och konferensartiklar, som nu presenteras i antologin. Texterna har kvalitetsgranskats av ledamöterna i den vetenskapliga kommittén och författarna har bearbetat sina konferensartiklar med hänsyn till granskarnas synpunkter. Samtliga bidrag i antologin har kvalitetsgranskats av minst två ledamöter i den vetenskapliga kommittén inför slutligt godkännande av bokens redaktörer. Såväl konferensen som det bakomliggande forskningsprojektet har finansierats av Riksantikvarieämbetets FoU-anslag. För projektledning svarar Kulturlandskapet med säte i Fjällbacka. Kulturlandskapet samarbetar i forskningsprojektet med Kungliga Tekniska Högskolan, Göteborgs Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Nyckelbegreppet är kompensation, vilket i samhällsplaneringen framträder som ett verktyg för handläggare, en metod för planerare och som förslag på åtgärder från konsulter. Skador i landskapet repareras. Kompensation är emellertid inte något gott i sig utan kan missbrukas för att underlätta skadliga exploateringar. Något sådant exempel har vi dock 9

12 inte mött. Kommuner reglerar kompensationsåtgärder i exploaterings- och markanvisningsavtal inför upprättandet av detaljplaner. Statliga myndigheter kan införa kompensation som villkor för tillstånd i syfte att rekonstruera och bevara kvaliteter i kultur- och naturmiljöer. Den rättsliga regleringen återfinns i Miljöbalken. Pådrivande i utvecklingen av kompensation i samhällsplaneringen har varit konsultföretag och kommunala förvaltningar. Förslag till kompensationsåtgärder har tagits fram av konsulter som haft i uppdrag att utreda naturoch kulturmiljöer. Flera kommuner arbetar med kompensation i planeringen som ett sätt att uppfylla politiska målsättningar. Kulturmiljön är både en kollektiv nyttighet och ett allmänt intresse i det postindustriella landskapet med värden som behöver bevaras, utvecklas och förvaltas. Kulturmiljövärden är ingen oändlig resurs som är fritt tillgänglig för exploatering. Grundtanken i samhällsplaneringen är att den som tar mark i anspråk måste ge något tillbaka. Ett övergripande mål för konferensen var att främja en nationell dialog om kompensation och dess roll i samhällsplaneringen, eftersom vi ser ett behov av kritisk reflektion och kunskapsutveckling. Samhällsplaneringen inbegriper ett möte mellan två intressen, ett exploateringsintresse som söker förändring och ett kulturmiljöintresse med fokus på bevarande. Det är två grundläggande intressen som behöver balanseras på ett hållbart sätt i arkitektur, arkeologi och samhällsbyggande, såväl nationellt och regionalt som lokalt i kommunala översiktsplaner och detaljplaner. Inbjudan till konferensen marknadsfördes genom utskick via e-postlistor till nätverk, företag, universitet, kommuner, länsstyrelser och statliga verk. Dessutom marknadsfördes konferensen på hemsidor hos Riksantikvarieämbetet, Riksförbundet för Sveriges museer, Kulturlandskapet och Göteborgs Stadsmuseum. Kulturlandskapet redovisar material från konferensen på sin hemsida. 1 Konferensen har även en egen hemsida där program och presentationer gjorts tillgängliga. 2 Denna antologi kommer dessutom att bli fritt nerladdningsbar på Kulturlandskapets hemsida för att underlätta kunskapsspridningen. I inbjudan till konferensen fanns ett antal teman utpekade som särskilt intressanta för diskussion. Arrangörerna efterfrågade konferensartiklar och presentationer som behandlade: 1 Se 2 Se 10

13 Kompensation som teori, metod och praktik i samhällsplaneringen. Typer av kompensation som syftar till återskapa kvaliteter i kultur- och naturmiljöer. Kulturmiljö- och naturmiljökompensation som hot/möjlighet i detaljplaneprocesser. Kompensation som paradigmskifte i samhällsplaneringen. Praktikfall: För- och nackdelar med kompensation i projekt. Exempel på kompensationsåtgärder i planeringsunderlag. Konferensen vände sig till akademi, näringsliv och offentlig sektor. Målgruppen var i första hand forskare, konsulter och tjänstemän vid kommunala förvaltningar och statliga myndigheter med ett direkt intresse i planering, projektering, byggande och förvaltning av kultur- och naturmiljöer. Målgruppen kan specificeras så här: Forskare vid universitet och högskolor som studerar hur natur- och kulturmiljöfrågor behandlas i arkitektur, arkeologi, kulturmiljövård och samhällsbyggande. Handläggare vid länsstyrelsernas enheter för kulturmiljö och samhällsplanering vilka prövar detaljplaner och skydd av kulturmiljöer. Statliga myndigheter som Riksantikvarieämbetet, Boverket, Naturvårdsverket och Trafikverket med uppdrag att utveckla kunskapsunderlag för kultur- och naturmiljöer. Kommunala tjänstemän vid förvaltningar som arbetar med planering (översiktsplaner, detaljplaner, bevarandeplaner osv) och som yttrar sig över dessa planeringsunderlag. Konsulter, företag och museer som anlitas för att identifiera höga värden, samt för att utreda och redovisa hur exploateringar påverkar kultur- och naturmiljöer. Arkitektkontor som anlitas för att utveckla och gestalta förslag till ny bebyggelse i områden med värdefulla kultur- och naturmiljöer. Exploatörer och byggherrar som vill genomföra projekt i områden med kultur- och naturmiljöer och ger uppdrag till konsulter att ta fram planeringsunderlag. 11

14 Deltagarlistan från konferensen visar att inbjudan nådde fram till målgruppen. Det kom företrädare från akademi, näringsliv och offentlig sektor. En grupp av aktörer saknades dock, nämligen exploatörer och byggherrar. Näringslivet representerades i konferensen av konsulter och konsultföretaget. Deras uppdragsgivare och beställare av tjänster behöver involveras i den fortsatta kunskapsspridningen. Konferensen var organiserad på klassiskt sätt med tre inbjudna talare (key-note speakers) som redovisade olika infallsvinklar på konferensens problematik, med presentationer av konferensartiklar i tre parallella sessioner inklusive en workshop om rättsliga styrmedel och kompensation. Samtliga presentationer baserades på abstrakt som granskats av konferensens vetenskapliga kommitté. De tre huvudtalarna med specialkompetens inom juridik, idéhistoria och planering var: Peggy Lerman, jurist. Julia Nordblad, idéhistoriker. Erik Skärbäck, landskapsarkitekt. För planering och genomförande svarade en organisationskommitté med företrädare för arrangörerna bakom konferensen. Organisationskommittén bestod av: Ylva Blank, Göteborgs stadsmuseum/riksantikvarieämbetet. Chatrine Sjölund Åhsberg, Göteborgs stadsmuseum. Benjamin Grahn Danielson, Kulturlandskapet. Magnus Rönn, KTH/Arkitektur. Granskningen av abstrakt och konferensartiklar har utförts av en vetenskaplig kommitté med ledamöter från Kungliga Tekniska Högskolan, Sveriges Lantbruksuniversitet, Göteborgs Universitet, Kulturlandskapet och Birka Arkitekt & Design. Ledamöter i kommittén har varit: Jonas E Andersson, Tekn Dr. Tony Axelsson, Fil. Dr. Ylva Blank, Fil Kand. Maria Håkansson, Tekn. Dr. 12

15 Magnus Rönn, Tekn Dr. Stig Swedberg, Kulturvetare/arkeolog. Ann Åkerskog, Fil. Dr. För information om konferensen på hemsidan svarade Benjamin Grahn Danielson, arkeolog vid Kulturlandskapet. Innehåll och uppläggning Antologin innehåller sammanlagt 12 kapitel uppdelade i två sektioner. Den första sektionen utgörs av sex texter som är direkt knutna till forskningsprojektet Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet. Författare till dessa inledande texter är Jonas E Andersson, Tony Axelsson, Maria Håkansson, Magnus Rönn, Stig Swedberg och Ann Åkerskog. Den andra sektionen i antologin består av utvalda konferensbidrag som efter bearbetning blivit antagna för publicering. Författare till dessa texter är Jan Melander, Carl-Johan Sanglert, Per Skyllberg, Erik Skärbäck, Christina Toreld och Cecilia Wingård. Kompensation som begrepp och typologi Vad menas med kompensation? Hur skiljer man anpassning och hänsyn från kompensationsåtgärder i projekt? Konsulter, kommunala planerare och statliga handläggare upplever begreppsanvändningen som oklar och mångtydig i såväl lagstiftning som praxis. Genomgången av hur kompensation förklaras och diskuterats i litteraturen ger belägg för att begreppet används i minst tre olika betydelser, som är mer eller mindre tydligt länkade till planeringsnivåer i samhället. Begreppet kompensation användas i betydelsen: Verktyg; kompensation som planeringsverktyg baseras på nationella regler. Metod; kompensation som arbetsmetod ingår i den kommunala handläggningen. Åtgärd; kompensation som åtgärd uppträder i projekt och planeringsunderlag. Kompensation som verktyg i samhällsplaneringen återfinns i texter som utgår från 1990-talets föreskrifter i miljölagstiftningen. Begreppsanvändningen är ofta länkat till införandet av Miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Genom införandet av bestämmelser om kompensation i 13

16 Miljöbalken fick tjänstemännen ett nytt verktyg till sitt förfogande vid bedömningen av ansökningar om tillstånd. Hänvisningar till föreskrifter i lagstiftningen gör att diskussionen om kompensation som verktyg för handläggare förflyttas till en övergripande nationell nivå och får en generell karaktär. Carl-Johan Sanglert (2013) ser införandet av Miljöbalken och kraven på miljökonsekvensbeskrivningar under 1990-talet som ett verktyg för att granska och utvärdera de samlade miljöeffekterna av olika verksamheter och fysisk planering. 3 Ett annat belysande exempel på detta språkbruk finns i boken Att förstå miljökompensation av Jesper Persson från En sökning på verktyg ger ett 30-tal unika träffar när dubblerande hänvisningar i rubriker tagits bort. För Persson är miljökompensation ett verktyg, men även en process som innehåller kommunikation mellan aktörer/ intressenter såväl som strategier, mekanismer och metoder. 4 Perssons argument för att se kompensation som ett verktyg i planeringen är att kompensation som professionell praktik kan inbegripa flera olika metoder, varför språkbruket bör renodlas. Persson har en positiv syn på kompensation som planeringsverktyg i boken. Han ser verktyget som ett medel för att uppnå politiska målsättningar om ett hållbart samhälle. Persson påpekar dock att det inte är verktyget i sig som ger effekter utan hur det utformas och används i praktiken. 5 Sanglert noterar i antologin att införandet av kompensation som verktyg i samhällsplaneringen växer fram samtidigt med andra avregleringar i samhället. I detta marknadstänkande ingår ökad konkurrensutsättning inom kulturmiljövården genom uppdragsarkeologi. Kompensation som arbetsmetod är en angelägenhet för den kommunala planeringen och används framför allt i detaljplaneuppdrag. Flera kommuner har genomfört utvecklingsprojekt i syfte att utveckla metoder för att identifiera, rangordna, redovisa och gottgöra skador på natur- och kulturmiljöer. Här ingår rutiner, tabeller och modeller som grund för ersättning vid förluster av kulturvärden och ekologiska funktioner. Ibland kallas metoden för balanseringsprincipen. Erik Skärbäcks bidrag i antologin illustrerar denna begreppsanvändning. Också texter av Magnus Rönn, Jan Melander och Per Skyllberg tar upp kompensation som arbetsmetod i kommuner. Skärbäck beskriver balansering som en metod med följande fyra faser; 1) undvika, 2) minimera, 3) utjämna och 4) ersätta. Här motsvaras utjämna och ersätta av kompensation. I denna 3 Sanglert, C-J, Att skapa plats och göra rum, sid Person, J., 2011, Att förstå miljökompensation, sid Ibid, Se sid

17 metodbeskrivning ska kompensationsåtgärder vidtas i sista hand när skador på miljön inte kunnat undvikas genom annan lokalisering, anpassningar av projekt eller utformning med hänsyn till platsen. Erfarenheterna från fler års arbete med balanseringsprincipen i kommuner sammanfattar Skärbäck så här: Jag upplever att svårigheten att få gehör för metoden inte bara beror på svagheter i lagen, utan också i hög grad på utredares förmåga och tidsutrymme att studera och förklara de funktionella ekologiska och historiska sammanhangen som påverkas och kan behöva kompenseras, samt redovisa inventeringar, analyser och åtgärdsförslag på ett pedagogiskt transparent sätt så de inte kan negligeras av beslutsfattarna. 6 Skyllberg beskriver i sitt bidrag hur Samhällsbyggnadsförvaltningen i Nyköping arbetar med balanserad planering som metod för ekologisk kompensation. Arbetssättet har utvecklats i fyra steg genom; 1) kartläggning av naturmiljövärden, 2) samlad bedömning i kommunens plan för grönstruktur, 3) politiska beslut om balanseringsprincipen omsatt i en fördjupad översiktsplan följd av 4) rutiner och mallar för handläggare som anger beslutspunkter och frågor om kompensation som behöver redas ut i planprojekt. Beskrivningen ger en informativ bild av kompensation som metod ur ett kommunalt perspektiv. Även Melander ser kompensation som en kommunal arbetsmetod i antologin. Han redovisar exploateringen i fyra områden i Västerås som exempel på metoden i användning. Rönns bidrag är en kunskapsöversikt. I översikten beskriver han kommunala utvecklingsinsatser som haft som mål att få fram praktiska metoder för arbetet med kompensation i planuppdrag. Metoderna inbegriper handläggningsrutiner, planeringsunderlag och beräkningsmodeller för att ersätta skador på miljön. Det handlar både om interna rutiner och kvalitetssäkring av överenskommelser i avtal och detaljplaner, krav på utredningar av natur- och kulturmiljöer i planprojekt, principer för hur förluster ska gottgöras och förenklade sätt att presentera värden, skador och kompensation i remissoch utställningshandlingar. Kompensation som åtgärd ingår i kunskaps- och planeringsunderlag inför beslut om detaljplaner. Begreppsanvändningen är tydligt sammankopplat med förslag i utredningar som syftar till att återskapa natur- och kulturmiljövärden 6 Skärbäck, E., 2015, Balansera kultur- och naturvärden i Grahn Danielsson, B., Rönn, M., & Swedberg S. (Red) 2015, Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer i denna bok, sid

18 som skadas vid exploateringar av marken. Denna gång är kompensation ett i tid och rum avgränsat fenomen. Det är konsulter som i utredningsuppdrag formulerar förslag till kompensationsåtgärder utifrån professionella överväganden. Också här är begreppsanvändningen mångtydig och föreslagna kompensationsåtgärder är påfallande ofta förslag som behöver vidareutvecklas och konkretiseras i ett fortsatt uppdrag. En kontroversiell begreppsanvändning är att kalla arkeologiska undersökningar för kompensationsåtgärd. Det är ett omtvistat språkbruk som inte bara förekommer bland kommunala planerare utan även hos konsulter som utför uppdragsarkeologi och som är vana att arbeta med kulturmiljöer. Kompensationsåtgärder vid ingrepp i natur- och kulturmiljöer har i forskningsprojektet indelats i en modell utifrån värde och plats. Detta för att kunna analysera förekommande strategier i fallstudierna. Typologin utgår från litteraturstudier. 7 Genom typologin blir det lättare att synliggöra, diskutera och pröva alternativa kompensationsåtgärder. Det finns heller inget entydigt samband mellan plats, värde, skada och kompensation i granskade fall. Utvecklingen av kompensationsåtgärder i kunskaps- och planeringsunderlag framträder i planprojekten som en i grunden kreativ process snarare än en logisk sammanfogning av rationella överväganden. Följande fyra typer av kompensationsåtgärder har använts i forskningsprojektet bas för diskussioner i workshoppar: Samma värde samma plats: Återskapande av liknande kulturvärde på platsen för skadan Samma värde annan plats: Återskapande av liknande kulturvärde i ett annat område Annat värde samma plats: Återskapande av annat kulturvärde på platsen för skadan Annat värde annan plats: Återskapande av annat kulturvärde i ett annat område/på annat sätt Hammarö kommun har av Kulturlandskapet beställt en revidering av kommunens kulturmiljöprogram. Cecilia Wingård testar kompensationstyperna inom ramen för uppdraget på Prästängsvägen. Det är ett område med en hotad kulturmiljö i Skoghall som har dokumenterade kulturvärden. Wingård undersöker i sitt bidrag i antologin om Prästängsvägens kulturvärden kan bevaras genom 7 Se Persson, J., 2011, Att förstå miljökompensation, s

19 kompensationsåtgärder. Med utgångspunkt i typologin prövar hon följande fyra typer av kompensationsåtgärder; 1) frivilligt markbyte, 2) tvångsförvärv, 3) ändrad markanvändning och 4) flytt av hus. Prästängsvägens arbetarbostäder är i detaljplanen klassade som industriområde. Frivilligt markbyte och tvångsförvärv har som mål att bevara befintliga kulturvärden (samma typ av värde) för boende på Prästängsvägen (samma plats), men med nya förutsättningar. Ändrad markanvändning innebär att husen efterhand hyrs ut till verksamheter. Denna kompensationsåtgärd ska motverka fortsatt förfall och skapa förutsättningar för upprustning genom att nytt liv tillförs området, vilket i typologin motsvaras av annat värde på samma plats. Flytt av hus betyder att motsvarande kulturvärde återskapas på annan plats i kommunen. Enligt detta test ger typologin underlag för en fruktbar diskussion om kompensationsåtgärder som frigör fantasin och ifrågasätter invanda föreställningar om kulturvärden. Förslag till definition För att kunna fastställa statusen på planerade och vidtagna åtgärder vid exploatering behövs en klargörande definition. Lagstiftningen ger dock ingen större vägledning. Skillnaden mellan anpassning och kompensation är oklar. Planoch bygglagen, Kulturmiljölagen och Miljöbalken har en glidande skala som går från skydd, hänsyn och anpassning till krav på ersättning vid ingrepp som skadar natur- och kulturvärden. Det är emellertid bara Miljöbalken som innehåller uttryckliga föreskrifter om kompensation. 8 Ett sätt att få en tydligare bild av begreppsanvändningen är därför att vända sig till praxis. Hur ser språkbruket ut? Kompensation används i samhällsplaneringen för åtgärder som syftar till att utjämna en negativ påverkan, uppväga skadliga ingrepp eller återskapa värden. Sett på detta sätt kan kulturmiljökompensation definieras med stöd av fem grundvillkor. Det ska föreligga (a) en exploatering i en kulturmiljö som (b) leder till en negativ påverkan, vilket (c) påkallar ett behov av gottgörelse, som (d) antingen regleras i avtal med exploatören eller fastställs i myndighetsbeslut och som ska (e) genomföras inom en bestämd tidsrymd. 9 Christina Toreld beskriver i antologin rastplatsen längs E6:an vid Skräddö 8 Förutom kompensera och kompensationsåtgärder förekommer i Miljöbalken begrepp som gottgörelse, ersättning, avhjälpa och avväga. Språkbruket i lagen inbjuder till tolkningsproblem. 9 Grahn Danielson, B., Rönn, M., & Swedberg. S.(Red) 2014, Kulturarv i samhällsplaneringen. Rio Kulturlandskapet och KTH/Arkitektur. Se sid 84. Definitionen har förändrats något i projektet efter kritisk granskning i workshoppar. 17

20 som en form av kompensation för vägens påverkan på världsarvet i Tanum. Rastplatsen ingår i utbyggnaden av motorvägen genom hällristningsområdet i kommunen. Rastplatsen ska locka besökare till världsarvet. I rättslig mening är inte rastplatsen en kompensation för skador på kulturmiljön. Däremot lyfter Toreld fram att rastplatsen genom sin lokalisering och utformningen fått ett pedagogiskt värde som förmedlare av upplevelser och information om hällristningarna som världsarv. Rastplatsens status som kompensationsåtgärd kan testas utifrån vårt förslag till definition. De fem grundvillkoren är avsedda att tillämpas på exploateringar som ingår i samhällsplaneringen. Samtliga åtgärder som uppfyller grundvillkoren är kompensation enligt denna definition. Därmed finns det ett empiriskt svar på frågan om vad som är kulturmiljökompensation i projekt, ett svar som är oberoende av språkbruket i kunskaps- och planeringsunderlag. Syftet med åtgärden är en förklarande faktor i definitionen. 10 Planerade och vidtagna mått och steg måste således tolkas och sättas in i sina sammanhang för att kunna förstås som kompensation. Projekten är inte självförklarande. Noteras kan också att det måste existera ett partsförhållande i samhällsplaneringen. Definitionen kräver att handlingarna ska vara dokumenterade i avtal eller myndighetsbeslut för att få status som kompensationsåtgärder. Åtgärder som exploatörer och byggherrar utför på eget initiativ är inte kompensation utan en fråga om skadeförebyggande, varsamhet, hänsyn eller anpassning av exploateringen till platsen. Fem workshoppar i forskningsprojektet Begreppet kompensation har i forskningsprojektet diskuterats i fem workshoppar med deltagare som arkeologer, kulturvetare, bebyggelseantikvarier, arkitekter, forskare och planerare från företag, kommuner, statliga myndigheter och universitet. Ett bakomliggande skäl till workshopparna har varit en slags begreppslig förvirring som vi mötte i den professionella praktiken hos kollegor, uppdragsgivare, kommunala planerare och handläggare vid statliga myndigheter. Kompensation som begrepp behöver diskuteras. Workshopparna har i forskningsprojektet utnyttjats som testbäddar för begreppsanalys och kritisk granskning av kompensation som modell. Fyra workshoppar har behandlat såväl kompensation som styrmedel, med utgångspunkt från genomförda fallstudier i forskningsprojektet. Metodologiskt har workshopparna varit organiserade för att utreda och pröva definitioner på 10 Jfr Persson, J, (Red). Kompensation vid väg- och järnvägsprojekt, s

21 kompensation. I workshopparna har vi analyserat förslag på kompensationsåtgärder och styrmedelsanvändningen i fyra fallstudier som behandlar planeringsprocesser i Linköping, Göteborg, Tanum och Helsingborg. Den femte workshoppen genomfördes som en särskild session på konferensen om kompensation i Göteborg 1-2 december Workshop: Helsingborgsfallet Jonas E Andersson svarade för workshoppen som använde Helsingborgsfallet som bas för diskussionen. Kommunen ville exploatera ett centralt beläget område med hotell, konferensanläggning och bostäder. Ångfärjestationen från 1898 med dokumenterade kulturhistoriska värden stod i vägen för exploateringen. I detaljplanen flyttas stationen till en nybyggd kaj i hamnområdet. Med utgångspunkt från diskussionen om fallet i workshoppen formulerar Andersson fem övergripande begreppsliga slutsatser om kulturmiljö, kompensation och styrmedel i planeringsprocessen. Tolkningen av begreppet kompensation i workshoppen sammanfattas så här: begreppet kompensation är beroende av kontext för att bli begripligt och därmed analyserbart, kompensation är mer känt vid exploateringar som hotar naturmiljövärden jämfört med projekt som riskerar att skada kulturmiljövärden, både kompensation och kulturvärden behöver detaljeras i förslag som använder scenariotänkande för beskrivning av bevarande, förändring och konsekvenser ur kulturmiljösynpunkt, kulturvärden måste genomlysas redan i de allra tidigaste skedena av en besluts- och planeringsprocess för att bli återskapade genom kompensation, samt kulturvärden ingår i planeringsprocesser som sträcker sig från ekonomiska transaktioner till kompensatoriska åtgärder som styr användning, innehåll och utformning av byggnader på en detaljerad nivå. Workshop: Linköpingsfallet Workshoppen planerades av Maria Håkanson. Utgångspunkten var en fallstudie av omvandlingen av Folkets park i Linköping från 1921 till ett bostadsområde. Axel Brunskog har ritat flera byggnader i området, vilka tilldelats högt värde i en antikvarisk förundersökning inför exploateringen. HSB köpte marken 2006 av föreningen Folkets park antogs detaljplanen för uppförandet av nya bostä- 19

22 der i området. Tanken var inledningsvis att föreningen skulle behålla ett hus för fortsatt verksamhet, men det gick inte försattes föreningen i konkurs. Så ser i korthet bakgrunden ut. Centralt i workshoppen var diskussioner om kulturmiljökompensation som typologi och begrepp samt kompensationsåtgärder i det konkreta fallet, inklusive detaljplaneprocessen. Också värdebegreppet togs upp som tolkningsram i fallet. Kompensationsåtgärderna i fallet går ut på att återskapa kulturhistoriska värden genom flytt av två byggnader. Några deltagare i workshoppen ifrågasatte om flytten av två paviljonger i parken, en omlokalisering inom området och en extern flytt till Gamla Linköping, ska ses som exempel på kulturmiljökompensation. Skälet är framför allt att flytten varit med i detaljplaneprocessen från start som ett alternativ. Kommunens hållning är att flytten gör att parkområdet kan användas till bostäder samtidigt som två kulturhistoriskt värdefulla byggnader bevaras. Stadsantikvarien bejakade denna förändring av enskilda objekt. Det är bara länsstyrelsens kulturmiljöenhet som framhåller bevarandet av Folkets park som en helhetsmiljö. Håkansson noterar att det fanns en skepsis hos en del workshopdeltagare mot att tala om kompensation inom kulturmiljöområdet. Begreppet upplevdes som obekvämt och associerades till en utveckling som går mot skadeköp. Samma kritik riktades mot typologin, även om syftet med klassificeringen av relationen mellan värde och plats är ett annat. Skiljelinjen går i synen på kulturvärden som unika/generella och platsbundna/flyttbara. Enligt Håkansson kunde två principer urskiljas som viktiga för hanteringen av kulturmiljöer i planeringsprocesser: 1) Relevant expertkunskap behövs för bedömning av kulturmiljön som helhet och vid framtagningen av planeringsunderlag som beskriver kulturvärden i det aktuella området. 2) Prioriteringar och val av (kompensations-) åtgärder formas i förhandlingar under planeringsprocessen. Styrmedlen behöver anpassas till sammanhanget. Håkansson argumenterar för att kompensation är en planeringsfråga som bör behandlas i översiktsplanen. Då kan intressekonflikter överbryggas i en gemensam målbild som grund för detaljplaner. Regleringen av kulturmiljökompensation i detaljplaner kompliceras av att området redan pekats ut som lämpligt för exploatering. Håkansson lyfter fram behovet av strategier, prioriteringar, sammanhang och kompetenser i planeringsprocesser som behandlar kulturmiljön. Workshop: Tanumsfallet Denna workshop hade vindkraftplaneringen i Tanums kommun och specifikt vindkraftsprojektet i Lursäng, som utgångspunkt för diskussionen om kom- 20

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Magnus Rönn, Benjamin Danielsson-Grahn, Stig Swedberg Innehåll Bakgrund syfte Begreppet kompensation Styrmedel

Läs mer

Folkets Park Linköping

Folkets Park Linköping Folkets Park Linköping - från kulturmiljö till bostadsområde Magnus Rönn KTH/A + Kulturlandskapet Konferens om kompensa2onsåtgärder, Göteborg, 1-2 december 2014 Innehåll Forskningsprojektet - metoder Fallstudien

Läs mer

Kulturarv i samhällsplaneringen

Kulturarv i samhällsplaneringen Kulturarv i samhällsplaneringen Kompensation av kulturmiljövärden Redaktörer: Benjamin Grahn Danielson Magnus Rönn och Stig Swedberg Kulturarv i samhällsplaneringen Kompensation av kulturmiljövärden Redaktörer:

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN

Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN Foto: Eva Skyllberg (1, 13, 18), Pål-Nils Nilsson (4), Bengt A Lundberg (7, 15, 16, 20), Carolina Andersson (8, 11),

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-

Läs mer

Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013

Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013 PM Datum 2013-06-10 Dnr 3.5.7-669-2013 Avdelning Samhällsavdelningen Projekt Kulturmiljövårdens riksintressen Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

People s park in Linköping - from cultural heritage to housing area

People s park in Linköping - from cultural heritage to housing area People s park in Linköping - from cultural heritage to housing area Author Magnus Rönn KTH/Arkitektur/RIO/Kulturlandskapet Abstract This paper presents a case study of the development of People s park

Läs mer

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering GÖTEBORG STUDIES IN CONSERVATION 21 BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering AGNETA THORNBERG KNUTSSON GOTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

ekologisk kompensation

ekologisk kompensation ekologisk kompensation STOCKHOLM 18-19 OKTOBER 2011 Ekologisk kompensation vägen vidare Konferens i Stockholm den 18 oktober med fältexkursion den 19 oktober Intresset för vår konferens om ekologisk kompensation

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Statens Controllerutbildning 2007 Återkoppling Omvärlden Controllerrollen Analys och användning av resultat Förändringsarbete Verktyg och metoder Kvalificerad utbildning i verksamhetsstyrning E konomistyrningsverket

Läs mer

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Olika sorters bindande regler Lag Riksdagen (bindande) t ex Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken Förordning Regeringen (bindande)

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Riksantikvarieämbetets överinseende över 2 kap. KML: Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 (9) Inledning

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering?

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Renare Marks vårmöte 25-26 mars 2015 Exploatering drivkraft, många intressen ska beaktas Drivkraft för hantering av

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Överklagande av Länsstyrelsens beslut 4031-398853-2013 angående detaljplan för kvarteren

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Uppsala 2015-01-20 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Beslut 2013-02-11 POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW:

Beslut 2013-02-11 POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Beslut 2013-02-11 Sid 1(3) 431-12508-12 Landskap Östergötland Kommun Linköping Fastighetsbeteckning Vimanshäll 1:1 Socken Linköpings stad RAÄ nr RAÄ 69:1-4 samt Objekt

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 Markanvisning innebär en rätt för byggherren att efter godkänt markanvisningsavtal

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5)

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5) Plats och tid Kommunhuset, Torget 5, Leksand, kl 8.00-10.00 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Arkitekter Ingenjörer. Bjerking presentati on

Arkitekter Ingenjörer. Bjerking presentati on Arkitekter Ingenjörer 1 Bjerking presentati on SJUTTIO ÅR AV HÅLLBARA LÖSNINGAR Bevarandevärt i domstolsprövning plan- och bygglagens egentliga skydd ur bebyggelseantikvarisk synvinkel Maria Ros Annika

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun asdf BESLUT 1(5) 2012-09-26 Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering Anna-Mary Foltýn 040-25 27 21 Kommunfullmäktige Skurups kommun 274 80 Skurup Överprövning av beslut att

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING PLANBESKRIVNING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV FAGERSTA 3:2 I RÖNNINGEN Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2012-11-07.

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten

KS14.924. Gult = kommunens markinnehav. Markpolicy. för Lerums kommun. 2015-01-09 Mark- och projektenheten KS14.924 Gult = kommunens markinnehav Markpolicy för Lerums kommun 2015-01-09 Mark- och projektenheten Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Markreserv 4 3 Strategiska markförvärv 5 4 Exploatering 5 5 Markanvisning

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun 1 (5) Datum 2013-05-16 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun Tillägg till PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingarna består av:

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD 2012-09-18

PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD 2012-09-18 PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD 2012-09-18 Uppdrag: 230078, Västra Svarte, Ystad Titel på rapport: PM Riskanalys - Västra Svarte, Ystad Status: PM Datum: 2012-09-18 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Kulturmiljön. En resurs idag och för framtiden

Kulturmiljön. En resurs idag och för framtiden Minnesanteckningar för workshopen den 31 augusti Övergripande startfråga: Hur går vi vidare i länet och på kommunnivå för att lyfta fram och arbeta med kulturmiljöer? Grupp 1 Kulturmiljön En resurs idag

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Klimatarbetet i praktiken

Klimatarbetet i praktiken Klimatarbetet i praktiken Samverkan mellan centrala och regionala myndigheter Seminarium i Norrköping den 14-15 maj 2009 leif.gren@raa.se 08-5191 8010 Klimatarbetet behöver olika perspektiv, blanda teori

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer