Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer"

Transkript

1 Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer Red. Benjamin Grahn Danielson Magnus Rönn Stig Swedberg

2

3 Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer

4 Köpa boken? Författare i bokstavsordning: Jonas E Andersson, Benjamin Grahn Danielson, Tony Axelsson, Maria Håkansson, Jan Mellander, Magnus Rönn, Carl-Johan Sanglert, Per Skyllberg, Erik Skärbäck, Stig Swedberg, Christina Toreld, Cecilia Wingård och Ann Åkerskog. Redaktörer: Benjamin Grahn Danielson, Magnus Rönn och Stig Swedberg Titel: Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer Title: Compensations measures in Exploitation of Cultural Heritage and Environments TRITA-ARK-Forskningspublikationer 2015:1 ISSN ISRN KTH/ARK/FP 15:01 SE ISBN Förlag: Kulturlandskapet i samarbetet med KTH/Arkitektur ISBN Hemsida: Ekonomiskt bidrag: Boken har tryckts med stöd från Riksantikvarieämbetets FoU-anslag Grafisk design: Siri Reuterstrand Tryck: Skandinavian book, 2015

5 Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer Redaktörer: Benjamin Grahn Danielson, Magnus Rönn och Stig Swedberg Kulturlandskapet KTH/Arkitektur

6

7 Innehåll Förord 7 Sammanfattning: Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer 9 Benjamin Grahn Danielson, Magnus Rönn och Stig Swedberg Kulturmiljökompensation en sammanställning av FoU-insatser 49 Magnus Rönn Kulturmiljövärden i besluts- och planeringsprocesser röster om kompensation som styrmedel mellan bevarande och förändring 107 Jonas E Andersson Kulturmiljökompensation eller samhällsplanering? Värden och kompensationsåtgärder utifrån yrkesbaserade tolkningar 143 Maria Håkansson Kompensation av kulturmiljöer sett från ett landskapsperspektiv 165 Ann Åkerskog Systematisk destruktion värde, förlust och kompensation 185 Tony Axelsson Workshop om ekonomiska och juridiska styrmedel utifrån exemplet Lilla Aspholmen 203 Stig Swedberg Geografiska perspektiv på kompensationsåtgärder inom kulturmiljövården 219 Carl Johan Sanglert Balansera kultur- och naturvärden 239 Erik Skärbäck

8 Nyköpingsmodellen - Kompensationsprincipen från ett kommunalt perspektiv i praktiken 275 Per Skyllberg Kompensation eller balansering ett kommunalt dilemma 297 Jan Melander Arbetarbostäder på Prästängsvägen i Skoghall, Hammarö kommun prövning av kompensation som lösning 315 Cecilia Wingård Värden inom ett Världsarv? 331 Christina Toreld Författarpresentation 353

9 Förord Denna antologi behandlar kompensationsåtgärder vid exploateringar i naturoch kulturmiljöer. Kompensation är en kontroversiell uppgift inom arkeologi, arkitektur och samhällsplanering. En tvistefråga handlar om likheter och skillnader i synen natur och kultur. En annan tvistefråga gäller i vilken grad som kulturarv kan återskapas utan att förlora sina speciella värden. I den professionella praktiken finns en tredje minst lika viktig tvistefråga som berör kopplingen mellan plats, värde, skada och kompensationsåtgärder. Begreppet kompensation används i betydelsen ersätta, uppväga, utjämna, gottgöra, kvitta eller avväga saker mot varandra. Kompensationen i samhällsplaneringen kan utifrån denna utgångspunkt tillskrivas åtgärder som vidtas för att ersätta en negativ påverkan, gottgöra skadliga ingrepp och återskapa förlorade värden i landskap och bebyggelse. Denna antologi är en andra avrapportering av forskningsprojektet Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet som genomförs med stöd av Riksantikvarieämbetets FoU-anslag. Som ett led i projektet anordnade Kulturlandskapet, KTH/Arkitektur och Göteborgs stadsmuseum en konferens om kompensation vid påverkan på natur- och kulturmiljöer i Göteborg, 1-2 december Det är denna forskningsaktivitet som nu redovisas i antologin. Svaren på tvistefrågorna från författarna i antologin är inte entydiga. I inledningen ger vi en sammanfattande översikt på problematiken med fokus på begreppsanvändning och styrmedel i samhällsplaneringen vid kompensation för ingrepp som riskerar att skada natur- och kulturmiljövärden. Texterna i antologin levererar flera olika ingångar till kompensation som en professionell uppgift i projekt för i första hand konsulter, kommunala planerare och handläggare vid statliga myndigheter som prövar ansökningar om exploatering. Läs och kommentera. Vi tar tacksamt emot synpunkter på innehållet i antologin. Maj 2015 Fjällbacka Stockholm Benjamin Grahn Danielson, Magnus Rönn och Stig Swedberg 7

10

11 Sammanfattning: Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer Benjamin Grahn Danielson, Magnus Rönn och Stig Swedberg Inledning Denna antologi innehåller texter från en vetenskaplig konferens om kompensation vid exploatering av kultur- och naturmiljöer. Konferensen genomfördes i Göteborg, 1-2 december Den arrangerades av Kulturlandskapet, KTH/Arkitektur och Göteborgs stadsmuseum med ekonomiskt stöd från Riksantikvarieämbetets FoU-anslag. Konferensen ingick i forskningsprojektet Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet. Syftet med konferensen var både att presentera resultat från forskningsprojektet, diskutera preliminära slutsatser och bjuda in till ett givande utbyte av erfarenheter med professionella aktörer inom samhällsbyggnadssektorn. Inbjudan resulterade i 90 anmälningar om deltagande i konferensen och ett 15-tal presentationer och konferensartiklar, som nu presenteras i antologin. Texterna har kvalitetsgranskats av ledamöterna i den vetenskapliga kommittén och författarna har bearbetat sina konferensartiklar med hänsyn till granskarnas synpunkter. Samtliga bidrag i antologin har kvalitetsgranskats av minst två ledamöter i den vetenskapliga kommittén inför slutligt godkännande av bokens redaktörer. Såväl konferensen som det bakomliggande forskningsprojektet har finansierats av Riksantikvarieämbetets FoU-anslag. För projektledning svarar Kulturlandskapet med säte i Fjällbacka. Kulturlandskapet samarbetar i forskningsprojektet med Kungliga Tekniska Högskolan, Göteborgs Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Nyckelbegreppet är kompensation, vilket i samhällsplaneringen framträder som ett verktyg för handläggare, en metod för planerare och som förslag på åtgärder från konsulter. Skador i landskapet repareras. Kompensation är emellertid inte något gott i sig utan kan missbrukas för att underlätta skadliga exploateringar. Något sådant exempel har vi dock 9

12 inte mött. Kommuner reglerar kompensationsåtgärder i exploaterings- och markanvisningsavtal inför upprättandet av detaljplaner. Statliga myndigheter kan införa kompensation som villkor för tillstånd i syfte att rekonstruera och bevara kvaliteter i kultur- och naturmiljöer. Den rättsliga regleringen återfinns i Miljöbalken. Pådrivande i utvecklingen av kompensation i samhällsplaneringen har varit konsultföretag och kommunala förvaltningar. Förslag till kompensationsåtgärder har tagits fram av konsulter som haft i uppdrag att utreda naturoch kulturmiljöer. Flera kommuner arbetar med kompensation i planeringen som ett sätt att uppfylla politiska målsättningar. Kulturmiljön är både en kollektiv nyttighet och ett allmänt intresse i det postindustriella landskapet med värden som behöver bevaras, utvecklas och förvaltas. Kulturmiljövärden är ingen oändlig resurs som är fritt tillgänglig för exploatering. Grundtanken i samhällsplaneringen är att den som tar mark i anspråk måste ge något tillbaka. Ett övergripande mål för konferensen var att främja en nationell dialog om kompensation och dess roll i samhällsplaneringen, eftersom vi ser ett behov av kritisk reflektion och kunskapsutveckling. Samhällsplaneringen inbegriper ett möte mellan två intressen, ett exploateringsintresse som söker förändring och ett kulturmiljöintresse med fokus på bevarande. Det är två grundläggande intressen som behöver balanseras på ett hållbart sätt i arkitektur, arkeologi och samhällsbyggande, såväl nationellt och regionalt som lokalt i kommunala översiktsplaner och detaljplaner. Inbjudan till konferensen marknadsfördes genom utskick via e-postlistor till nätverk, företag, universitet, kommuner, länsstyrelser och statliga verk. Dessutom marknadsfördes konferensen på hemsidor hos Riksantikvarieämbetet, Riksförbundet för Sveriges museer, Kulturlandskapet och Göteborgs Stadsmuseum. Kulturlandskapet redovisar material från konferensen på sin hemsida. 1 Konferensen har även en egen hemsida där program och presentationer gjorts tillgängliga. 2 Denna antologi kommer dessutom att bli fritt nerladdningsbar på Kulturlandskapets hemsida för att underlätta kunskapsspridningen. I inbjudan till konferensen fanns ett antal teman utpekade som särskilt intressanta för diskussion. Arrangörerna efterfrågade konferensartiklar och presentationer som behandlade: 1 Se 2 Se 10

13 Kompensation som teori, metod och praktik i samhällsplaneringen. Typer av kompensation som syftar till återskapa kvaliteter i kultur- och naturmiljöer. Kulturmiljö- och naturmiljökompensation som hot/möjlighet i detaljplaneprocesser. Kompensation som paradigmskifte i samhällsplaneringen. Praktikfall: För- och nackdelar med kompensation i projekt. Exempel på kompensationsåtgärder i planeringsunderlag. Konferensen vände sig till akademi, näringsliv och offentlig sektor. Målgruppen var i första hand forskare, konsulter och tjänstemän vid kommunala förvaltningar och statliga myndigheter med ett direkt intresse i planering, projektering, byggande och förvaltning av kultur- och naturmiljöer. Målgruppen kan specificeras så här: Forskare vid universitet och högskolor som studerar hur natur- och kulturmiljöfrågor behandlas i arkitektur, arkeologi, kulturmiljövård och samhällsbyggande. Handläggare vid länsstyrelsernas enheter för kulturmiljö och samhällsplanering vilka prövar detaljplaner och skydd av kulturmiljöer. Statliga myndigheter som Riksantikvarieämbetet, Boverket, Naturvårdsverket och Trafikverket med uppdrag att utveckla kunskapsunderlag för kultur- och naturmiljöer. Kommunala tjänstemän vid förvaltningar som arbetar med planering (översiktsplaner, detaljplaner, bevarandeplaner osv) och som yttrar sig över dessa planeringsunderlag. Konsulter, företag och museer som anlitas för att identifiera höga värden, samt för att utreda och redovisa hur exploateringar påverkar kultur- och naturmiljöer. Arkitektkontor som anlitas för att utveckla och gestalta förslag till ny bebyggelse i områden med värdefulla kultur- och naturmiljöer. Exploatörer och byggherrar som vill genomföra projekt i områden med kultur- och naturmiljöer och ger uppdrag till konsulter att ta fram planeringsunderlag. 11

14 Deltagarlistan från konferensen visar att inbjudan nådde fram till målgruppen. Det kom företrädare från akademi, näringsliv och offentlig sektor. En grupp av aktörer saknades dock, nämligen exploatörer och byggherrar. Näringslivet representerades i konferensen av konsulter och konsultföretaget. Deras uppdragsgivare och beställare av tjänster behöver involveras i den fortsatta kunskapsspridningen. Konferensen var organiserad på klassiskt sätt med tre inbjudna talare (key-note speakers) som redovisade olika infallsvinklar på konferensens problematik, med presentationer av konferensartiklar i tre parallella sessioner inklusive en workshop om rättsliga styrmedel och kompensation. Samtliga presentationer baserades på abstrakt som granskats av konferensens vetenskapliga kommitté. De tre huvudtalarna med specialkompetens inom juridik, idéhistoria och planering var: Peggy Lerman, jurist. Julia Nordblad, idéhistoriker. Erik Skärbäck, landskapsarkitekt. För planering och genomförande svarade en organisationskommitté med företrädare för arrangörerna bakom konferensen. Organisationskommittén bestod av: Ylva Blank, Göteborgs stadsmuseum/riksantikvarieämbetet. Chatrine Sjölund Åhsberg, Göteborgs stadsmuseum. Benjamin Grahn Danielson, Kulturlandskapet. Magnus Rönn, KTH/Arkitektur. Granskningen av abstrakt och konferensartiklar har utförts av en vetenskaplig kommitté med ledamöter från Kungliga Tekniska Högskolan, Sveriges Lantbruksuniversitet, Göteborgs Universitet, Kulturlandskapet och Birka Arkitekt & Design. Ledamöter i kommittén har varit: Jonas E Andersson, Tekn Dr. Tony Axelsson, Fil. Dr. Ylva Blank, Fil Kand. Maria Håkansson, Tekn. Dr. 12

15 Magnus Rönn, Tekn Dr. Stig Swedberg, Kulturvetare/arkeolog. Ann Åkerskog, Fil. Dr. För information om konferensen på hemsidan svarade Benjamin Grahn Danielson, arkeolog vid Kulturlandskapet. Innehåll och uppläggning Antologin innehåller sammanlagt 12 kapitel uppdelade i två sektioner. Den första sektionen utgörs av sex texter som är direkt knutna till forskningsprojektet Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet. Författare till dessa inledande texter är Jonas E Andersson, Tony Axelsson, Maria Håkansson, Magnus Rönn, Stig Swedberg och Ann Åkerskog. Den andra sektionen i antologin består av utvalda konferensbidrag som efter bearbetning blivit antagna för publicering. Författare till dessa texter är Jan Melander, Carl-Johan Sanglert, Per Skyllberg, Erik Skärbäck, Christina Toreld och Cecilia Wingård. Kompensation som begrepp och typologi Vad menas med kompensation? Hur skiljer man anpassning och hänsyn från kompensationsåtgärder i projekt? Konsulter, kommunala planerare och statliga handläggare upplever begreppsanvändningen som oklar och mångtydig i såväl lagstiftning som praxis. Genomgången av hur kompensation förklaras och diskuterats i litteraturen ger belägg för att begreppet används i minst tre olika betydelser, som är mer eller mindre tydligt länkade till planeringsnivåer i samhället. Begreppet kompensation användas i betydelsen: Verktyg; kompensation som planeringsverktyg baseras på nationella regler. Metod; kompensation som arbetsmetod ingår i den kommunala handläggningen. Åtgärd; kompensation som åtgärd uppträder i projekt och planeringsunderlag. Kompensation som verktyg i samhällsplaneringen återfinns i texter som utgår från 1990-talets föreskrifter i miljölagstiftningen. Begreppsanvändningen är ofta länkat till införandet av Miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Genom införandet av bestämmelser om kompensation i 13

16 Miljöbalken fick tjänstemännen ett nytt verktyg till sitt förfogande vid bedömningen av ansökningar om tillstånd. Hänvisningar till föreskrifter i lagstiftningen gör att diskussionen om kompensation som verktyg för handläggare förflyttas till en övergripande nationell nivå och får en generell karaktär. Carl-Johan Sanglert (2013) ser införandet av Miljöbalken och kraven på miljökonsekvensbeskrivningar under 1990-talet som ett verktyg för att granska och utvärdera de samlade miljöeffekterna av olika verksamheter och fysisk planering. 3 Ett annat belysande exempel på detta språkbruk finns i boken Att förstå miljökompensation av Jesper Persson från En sökning på verktyg ger ett 30-tal unika träffar när dubblerande hänvisningar i rubriker tagits bort. För Persson är miljökompensation ett verktyg, men även en process som innehåller kommunikation mellan aktörer/ intressenter såväl som strategier, mekanismer och metoder. 4 Perssons argument för att se kompensation som ett verktyg i planeringen är att kompensation som professionell praktik kan inbegripa flera olika metoder, varför språkbruket bör renodlas. Persson har en positiv syn på kompensation som planeringsverktyg i boken. Han ser verktyget som ett medel för att uppnå politiska målsättningar om ett hållbart samhälle. Persson påpekar dock att det inte är verktyget i sig som ger effekter utan hur det utformas och används i praktiken. 5 Sanglert noterar i antologin att införandet av kompensation som verktyg i samhällsplaneringen växer fram samtidigt med andra avregleringar i samhället. I detta marknadstänkande ingår ökad konkurrensutsättning inom kulturmiljövården genom uppdragsarkeologi. Kompensation som arbetsmetod är en angelägenhet för den kommunala planeringen och används framför allt i detaljplaneuppdrag. Flera kommuner har genomfört utvecklingsprojekt i syfte att utveckla metoder för att identifiera, rangordna, redovisa och gottgöra skador på natur- och kulturmiljöer. Här ingår rutiner, tabeller och modeller som grund för ersättning vid förluster av kulturvärden och ekologiska funktioner. Ibland kallas metoden för balanseringsprincipen. Erik Skärbäcks bidrag i antologin illustrerar denna begreppsanvändning. Också texter av Magnus Rönn, Jan Melander och Per Skyllberg tar upp kompensation som arbetsmetod i kommuner. Skärbäck beskriver balansering som en metod med följande fyra faser; 1) undvika, 2) minimera, 3) utjämna och 4) ersätta. Här motsvaras utjämna och ersätta av kompensation. I denna 3 Sanglert, C-J, Att skapa plats och göra rum, sid Person, J., 2011, Att förstå miljökompensation, sid Ibid, Se sid

17 metodbeskrivning ska kompensationsåtgärder vidtas i sista hand när skador på miljön inte kunnat undvikas genom annan lokalisering, anpassningar av projekt eller utformning med hänsyn till platsen. Erfarenheterna från fler års arbete med balanseringsprincipen i kommuner sammanfattar Skärbäck så här: Jag upplever att svårigheten att få gehör för metoden inte bara beror på svagheter i lagen, utan också i hög grad på utredares förmåga och tidsutrymme att studera och förklara de funktionella ekologiska och historiska sammanhangen som påverkas och kan behöva kompenseras, samt redovisa inventeringar, analyser och åtgärdsförslag på ett pedagogiskt transparent sätt så de inte kan negligeras av beslutsfattarna. 6 Skyllberg beskriver i sitt bidrag hur Samhällsbyggnadsförvaltningen i Nyköping arbetar med balanserad planering som metod för ekologisk kompensation. Arbetssättet har utvecklats i fyra steg genom; 1) kartläggning av naturmiljövärden, 2) samlad bedömning i kommunens plan för grönstruktur, 3) politiska beslut om balanseringsprincipen omsatt i en fördjupad översiktsplan följd av 4) rutiner och mallar för handläggare som anger beslutspunkter och frågor om kompensation som behöver redas ut i planprojekt. Beskrivningen ger en informativ bild av kompensation som metod ur ett kommunalt perspektiv. Även Melander ser kompensation som en kommunal arbetsmetod i antologin. Han redovisar exploateringen i fyra områden i Västerås som exempel på metoden i användning. Rönns bidrag är en kunskapsöversikt. I översikten beskriver han kommunala utvecklingsinsatser som haft som mål att få fram praktiska metoder för arbetet med kompensation i planuppdrag. Metoderna inbegriper handläggningsrutiner, planeringsunderlag och beräkningsmodeller för att ersätta skador på miljön. Det handlar både om interna rutiner och kvalitetssäkring av överenskommelser i avtal och detaljplaner, krav på utredningar av natur- och kulturmiljöer i planprojekt, principer för hur förluster ska gottgöras och förenklade sätt att presentera värden, skador och kompensation i remissoch utställningshandlingar. Kompensation som åtgärd ingår i kunskaps- och planeringsunderlag inför beslut om detaljplaner. Begreppsanvändningen är tydligt sammankopplat med förslag i utredningar som syftar till att återskapa natur- och kulturmiljövärden 6 Skärbäck, E., 2015, Balansera kultur- och naturvärden i Grahn Danielsson, B., Rönn, M., & Swedberg S. (Red) 2015, Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer i denna bok, sid

18 som skadas vid exploateringar av marken. Denna gång är kompensation ett i tid och rum avgränsat fenomen. Det är konsulter som i utredningsuppdrag formulerar förslag till kompensationsåtgärder utifrån professionella överväganden. Också här är begreppsanvändningen mångtydig och föreslagna kompensationsåtgärder är påfallande ofta förslag som behöver vidareutvecklas och konkretiseras i ett fortsatt uppdrag. En kontroversiell begreppsanvändning är att kalla arkeologiska undersökningar för kompensationsåtgärd. Det är ett omtvistat språkbruk som inte bara förekommer bland kommunala planerare utan även hos konsulter som utför uppdragsarkeologi och som är vana att arbeta med kulturmiljöer. Kompensationsåtgärder vid ingrepp i natur- och kulturmiljöer har i forskningsprojektet indelats i en modell utifrån värde och plats. Detta för att kunna analysera förekommande strategier i fallstudierna. Typologin utgår från litteraturstudier. 7 Genom typologin blir det lättare att synliggöra, diskutera och pröva alternativa kompensationsåtgärder. Det finns heller inget entydigt samband mellan plats, värde, skada och kompensation i granskade fall. Utvecklingen av kompensationsåtgärder i kunskaps- och planeringsunderlag framträder i planprojekten som en i grunden kreativ process snarare än en logisk sammanfogning av rationella överväganden. Följande fyra typer av kompensationsåtgärder har använts i forskningsprojektet bas för diskussioner i workshoppar: Samma värde samma plats: Återskapande av liknande kulturvärde på platsen för skadan Samma värde annan plats: Återskapande av liknande kulturvärde i ett annat område Annat värde samma plats: Återskapande av annat kulturvärde på platsen för skadan Annat värde annan plats: Återskapande av annat kulturvärde i ett annat område/på annat sätt Hammarö kommun har av Kulturlandskapet beställt en revidering av kommunens kulturmiljöprogram. Cecilia Wingård testar kompensationstyperna inom ramen för uppdraget på Prästängsvägen. Det är ett område med en hotad kulturmiljö i Skoghall som har dokumenterade kulturvärden. Wingård undersöker i sitt bidrag i antologin om Prästängsvägens kulturvärden kan bevaras genom 7 Se Persson, J., 2011, Att förstå miljökompensation, s

19 kompensationsåtgärder. Med utgångspunkt i typologin prövar hon följande fyra typer av kompensationsåtgärder; 1) frivilligt markbyte, 2) tvångsförvärv, 3) ändrad markanvändning och 4) flytt av hus. Prästängsvägens arbetarbostäder är i detaljplanen klassade som industriområde. Frivilligt markbyte och tvångsförvärv har som mål att bevara befintliga kulturvärden (samma typ av värde) för boende på Prästängsvägen (samma plats), men med nya förutsättningar. Ändrad markanvändning innebär att husen efterhand hyrs ut till verksamheter. Denna kompensationsåtgärd ska motverka fortsatt förfall och skapa förutsättningar för upprustning genom att nytt liv tillförs området, vilket i typologin motsvaras av annat värde på samma plats. Flytt av hus betyder att motsvarande kulturvärde återskapas på annan plats i kommunen. Enligt detta test ger typologin underlag för en fruktbar diskussion om kompensationsåtgärder som frigör fantasin och ifrågasätter invanda föreställningar om kulturvärden. Förslag till definition För att kunna fastställa statusen på planerade och vidtagna åtgärder vid exploatering behövs en klargörande definition. Lagstiftningen ger dock ingen större vägledning. Skillnaden mellan anpassning och kompensation är oklar. Planoch bygglagen, Kulturmiljölagen och Miljöbalken har en glidande skala som går från skydd, hänsyn och anpassning till krav på ersättning vid ingrepp som skadar natur- och kulturvärden. Det är emellertid bara Miljöbalken som innehåller uttryckliga föreskrifter om kompensation. 8 Ett sätt att få en tydligare bild av begreppsanvändningen är därför att vända sig till praxis. Hur ser språkbruket ut? Kompensation används i samhällsplaneringen för åtgärder som syftar till att utjämna en negativ påverkan, uppväga skadliga ingrepp eller återskapa värden. Sett på detta sätt kan kulturmiljökompensation definieras med stöd av fem grundvillkor. Det ska föreligga (a) en exploatering i en kulturmiljö som (b) leder till en negativ påverkan, vilket (c) påkallar ett behov av gottgörelse, som (d) antingen regleras i avtal med exploatören eller fastställs i myndighetsbeslut och som ska (e) genomföras inom en bestämd tidsrymd. 9 Christina Toreld beskriver i antologin rastplatsen längs E6:an vid Skräddö 8 Förutom kompensera och kompensationsåtgärder förekommer i Miljöbalken begrepp som gottgörelse, ersättning, avhjälpa och avväga. Språkbruket i lagen inbjuder till tolkningsproblem. 9 Grahn Danielson, B., Rönn, M., & Swedberg. S.(Red) 2014, Kulturarv i samhällsplaneringen. Rio Kulturlandskapet och KTH/Arkitektur. Se sid 84. Definitionen har förändrats något i projektet efter kritisk granskning i workshoppar. 17

20 som en form av kompensation för vägens påverkan på världsarvet i Tanum. Rastplatsen ingår i utbyggnaden av motorvägen genom hällristningsområdet i kommunen. Rastplatsen ska locka besökare till världsarvet. I rättslig mening är inte rastplatsen en kompensation för skador på kulturmiljön. Däremot lyfter Toreld fram att rastplatsen genom sin lokalisering och utformningen fått ett pedagogiskt värde som förmedlare av upplevelser och information om hällristningarna som världsarv. Rastplatsens status som kompensationsåtgärd kan testas utifrån vårt förslag till definition. De fem grundvillkoren är avsedda att tillämpas på exploateringar som ingår i samhällsplaneringen. Samtliga åtgärder som uppfyller grundvillkoren är kompensation enligt denna definition. Därmed finns det ett empiriskt svar på frågan om vad som är kulturmiljökompensation i projekt, ett svar som är oberoende av språkbruket i kunskaps- och planeringsunderlag. Syftet med åtgärden är en förklarande faktor i definitionen. 10 Planerade och vidtagna mått och steg måste således tolkas och sättas in i sina sammanhang för att kunna förstås som kompensation. Projekten är inte självförklarande. Noteras kan också att det måste existera ett partsförhållande i samhällsplaneringen. Definitionen kräver att handlingarna ska vara dokumenterade i avtal eller myndighetsbeslut för att få status som kompensationsåtgärder. Åtgärder som exploatörer och byggherrar utför på eget initiativ är inte kompensation utan en fråga om skadeförebyggande, varsamhet, hänsyn eller anpassning av exploateringen till platsen. Fem workshoppar i forskningsprojektet Begreppet kompensation har i forskningsprojektet diskuterats i fem workshoppar med deltagare som arkeologer, kulturvetare, bebyggelseantikvarier, arkitekter, forskare och planerare från företag, kommuner, statliga myndigheter och universitet. Ett bakomliggande skäl till workshopparna har varit en slags begreppslig förvirring som vi mötte i den professionella praktiken hos kollegor, uppdragsgivare, kommunala planerare och handläggare vid statliga myndigheter. Kompensation som begrepp behöver diskuteras. Workshopparna har i forskningsprojektet utnyttjats som testbäddar för begreppsanalys och kritisk granskning av kompensation som modell. Fyra workshoppar har behandlat såväl kompensation som styrmedel, med utgångspunkt från genomförda fallstudier i forskningsprojektet. Metodologiskt har workshopparna varit organiserade för att utreda och pröva definitioner på 10 Jfr Persson, J, (Red). Kompensation vid väg- och järnvägsprojekt, s

21 kompensation. I workshopparna har vi analyserat förslag på kompensationsåtgärder och styrmedelsanvändningen i fyra fallstudier som behandlar planeringsprocesser i Linköping, Göteborg, Tanum och Helsingborg. Den femte workshoppen genomfördes som en särskild session på konferensen om kompensation i Göteborg 1-2 december Workshop: Helsingborgsfallet Jonas E Andersson svarade för workshoppen som använde Helsingborgsfallet som bas för diskussionen. Kommunen ville exploatera ett centralt beläget område med hotell, konferensanläggning och bostäder. Ångfärjestationen från 1898 med dokumenterade kulturhistoriska värden stod i vägen för exploateringen. I detaljplanen flyttas stationen till en nybyggd kaj i hamnområdet. Med utgångspunkt från diskussionen om fallet i workshoppen formulerar Andersson fem övergripande begreppsliga slutsatser om kulturmiljö, kompensation och styrmedel i planeringsprocessen. Tolkningen av begreppet kompensation i workshoppen sammanfattas så här: begreppet kompensation är beroende av kontext för att bli begripligt och därmed analyserbart, kompensation är mer känt vid exploateringar som hotar naturmiljövärden jämfört med projekt som riskerar att skada kulturmiljövärden, både kompensation och kulturvärden behöver detaljeras i förslag som använder scenariotänkande för beskrivning av bevarande, förändring och konsekvenser ur kulturmiljösynpunkt, kulturvärden måste genomlysas redan i de allra tidigaste skedena av en besluts- och planeringsprocess för att bli återskapade genom kompensation, samt kulturvärden ingår i planeringsprocesser som sträcker sig från ekonomiska transaktioner till kompensatoriska åtgärder som styr användning, innehåll och utformning av byggnader på en detaljerad nivå. Workshop: Linköpingsfallet Workshoppen planerades av Maria Håkanson. Utgångspunkten var en fallstudie av omvandlingen av Folkets park i Linköping från 1921 till ett bostadsområde. Axel Brunskog har ritat flera byggnader i området, vilka tilldelats högt värde i en antikvarisk förundersökning inför exploateringen. HSB köpte marken 2006 av föreningen Folkets park antogs detaljplanen för uppförandet av nya bostä- 19

22 der i området. Tanken var inledningsvis att föreningen skulle behålla ett hus för fortsatt verksamhet, men det gick inte försattes föreningen i konkurs. Så ser i korthet bakgrunden ut. Centralt i workshoppen var diskussioner om kulturmiljökompensation som typologi och begrepp samt kompensationsåtgärder i det konkreta fallet, inklusive detaljplaneprocessen. Också värdebegreppet togs upp som tolkningsram i fallet. Kompensationsåtgärderna i fallet går ut på att återskapa kulturhistoriska värden genom flytt av två byggnader. Några deltagare i workshoppen ifrågasatte om flytten av två paviljonger i parken, en omlokalisering inom området och en extern flytt till Gamla Linköping, ska ses som exempel på kulturmiljökompensation. Skälet är framför allt att flytten varit med i detaljplaneprocessen från start som ett alternativ. Kommunens hållning är att flytten gör att parkområdet kan användas till bostäder samtidigt som två kulturhistoriskt värdefulla byggnader bevaras. Stadsantikvarien bejakade denna förändring av enskilda objekt. Det är bara länsstyrelsens kulturmiljöenhet som framhåller bevarandet av Folkets park som en helhetsmiljö. Håkansson noterar att det fanns en skepsis hos en del workshopdeltagare mot att tala om kompensation inom kulturmiljöområdet. Begreppet upplevdes som obekvämt och associerades till en utveckling som går mot skadeköp. Samma kritik riktades mot typologin, även om syftet med klassificeringen av relationen mellan värde och plats är ett annat. Skiljelinjen går i synen på kulturvärden som unika/generella och platsbundna/flyttbara. Enligt Håkansson kunde två principer urskiljas som viktiga för hanteringen av kulturmiljöer i planeringsprocesser: 1) Relevant expertkunskap behövs för bedömning av kulturmiljön som helhet och vid framtagningen av planeringsunderlag som beskriver kulturvärden i det aktuella området. 2) Prioriteringar och val av (kompensations-) åtgärder formas i förhandlingar under planeringsprocessen. Styrmedlen behöver anpassas till sammanhanget. Håkansson argumenterar för att kompensation är en planeringsfråga som bör behandlas i översiktsplanen. Då kan intressekonflikter överbryggas i en gemensam målbild som grund för detaljplaner. Regleringen av kulturmiljökompensation i detaljplaner kompliceras av att området redan pekats ut som lämpligt för exploatering. Håkansson lyfter fram behovet av strategier, prioriteringar, sammanhang och kompetenser i planeringsprocesser som behandlar kulturmiljön. Workshop: Tanumsfallet Denna workshop hade vindkraftplaneringen i Tanums kommun och specifikt vindkraftsprojektet i Lursäng, som utgångspunkt för diskussionen om kom- 20

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Magnus Rönn, Benjamin Danielsson-Grahn, Stig Swedberg Innehåll Bakgrund syfte Begreppet kompensation Styrmedel

Läs mer

Folkets Park Linköping

Folkets Park Linköping Folkets Park Linköping - från kulturmiljö till bostadsområde Magnus Rönn KTH/A + Kulturlandskapet Konferens om kompensa2onsåtgärder, Göteborg, 1-2 december 2014 Innehåll Forskningsprojektet - metoder Fallstudien

Läs mer

Kulturarv i samhällsplaneringen

Kulturarv i samhällsplaneringen Kulturarv i samhällsplaneringen Kompensation av kulturmiljövärden Redaktörer: Benjamin Grahn Danielson Magnus Rönn och Stig Swedberg Kulturarv i samhällsplaneringen Kompensation av kulturmiljövärden Redaktörer:

Läs mer

Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse

Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse Riksantikvarieämbetet utvecklar Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse 1 Förord Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse är utgiven av Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Kulturmiljökompensa1on eller retorisk negligering? Värden och kompensa1onsåtgärder u1från yrkesbaserade tolkningar. Exempel: Folkparken Linköping

Kulturmiljökompensa1on eller retorisk negligering? Värden och kompensa1onsåtgärder u1från yrkesbaserade tolkningar. Exempel: Folkparken Linköping Kulturmiljökompensa1on eller retorisk negligering? Värden och kompensa1onsåtgärder u1från yrkesbaserade tolkningar. Exempel: Folkparken Linköping Maria Håkansson, Urbana och regionala studier, KTH Kulturmiljökompensa=on

Läs mer

Kommittédirektiv. En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation. Dir. 2016:23

Kommittédirektiv. En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation. Dir. 2016:23 Kommittédirektiv En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation Dir. 2016:23 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska identifiera

Läs mer

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Vägledning Antikvarisk medverkan

Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning avseende antikvarisk medverkan vid tillämpningen av 3 kap. 14 och 4 kap. 3, 9 och 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt 5 och 17 förordningen (1993:379)

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Kulturarv i samhällsplaneringen

Kulturarv i samhällsplaneringen Kulturarv i samhällsplaneringen Kompensation av kulturmiljövärden Redaktörer: Benjamin Grahn Danielson Magnus Rönn och Stig Swedberg Kulturarv i samhällsplaneringen Kompensation av kulturmiljövärden Redaktörer:

Läs mer

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Kulturmiljövård och kulturminnesvård Kulturmiljöer utgör av människan påverkade miljöer. I kulturlandskapet ser vi detta som spår av

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Utredning om ekologisk kompensation

Utredning om ekologisk kompensation Utredning om ekologisk Kommittédirektiv 2016:23 Utredare: Håkan Wåhlstedt Utredningssekreterare: Karolina Ardesjö Lundén och Jim Nilsson Expertgrupp (24 st) Uppdraget Identifiera och föreslå åtgärder för

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Tidigare ställningstagande

Tidigare ställningstagande 2(5) Tidigare ställningstagande Översiktsplan I översiktsplan 1990 redovisas aktuellt område som planerat bostadsområde. Motiv anges här för att pröva ekologiskt byggande. För Kullön har en fördjupad översiktsplan

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Mångfaldskonferensen 2008 Seminarium: Kumulativa effekter Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Inledning Med kumulativa effekter avses den samlade effekten

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

POLITIK OCH KOMPENSATIONSÅTGÄRDER: PÅVERKAN PÅ KULTURARV OCH KULTURELLA VÄRDEN I ETT DEMOKRATISKT LANDSKAP

POLITIK OCH KOMPENSATIONSÅTGÄRDER: PÅVERKAN PÅ KULTURARV OCH KULTURELLA VÄRDEN I ETT DEMOKRATISKT LANDSKAP POLITIK OCH KOMPENSATIONSÅTGÄRDER: PÅVERKAN PÅ KULTURARV OCH KULTURELLA VÄRDEN I ETT DEMOKRATISKT LANDSKAP BENJAMIN GRAHN-DANIELSON, MAGNUS RÖNN OCH STIG SWEDBERG AUGUSTI 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3

Läs mer

Key concepts: Review, Compensation, Cultural heritage, Planning process

Key concepts: Review, Compensation, Cultural heritage, Planning process Abstract This paper is a systematic review. The overall objective is to present and discuss perspectives on compensation in urban planning and research. The paper is based on an investigation that has

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning 2014-10-09 Upphävd av byggnadsnämnden 2014-10-09, 86 Laga kraft 2014-11-08 2 Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Riksantikvarieämbetets överinseende över 2 kap. KML: Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 (9) Inledning

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv

Läs mer

PROGRAM för markanvändning

PROGRAM för markanvändning PROGRAM för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal Dokumentets syfte Programmet anger grunden för hur kommunen ska använda sitt markinnehav för att utveckla Nacka som

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Cissela Génetay. Dialog Vattenkraft-Miljö december 2016

Cissela Génetay. Dialog Vattenkraft-Miljö december 2016 Cissela Génetay Dialog Vattenkraft-Miljö 2016 7 december 2016 Kulturmiljöer Bedömning känslighet/tålighet Kulturhistorisk värdering och urval Att sortera mellan olika typer av ställningstaganden Vad har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Boverket; SFS 2012:546 Utkom från trycket den 28 augusti 2012 utfärdad den 16 augusti 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Boverket

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Boverket och vindkraften

Boverket och vindkraften Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt?

Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt? Timrå Kommun Miljö & Byggkontoret Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt? Inledning En detaljplan skapas för en mindre del av kommunen, ofta ett kvarter eller några fastigheter. I planen

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM JÖNKÖPINGS JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LÄNS MUSEUM BYGGNADSVÅRD Jönköpings läns museum har i över hundra år arbetat med kulturmiljövård i vid bemärkelse. Ett av museets samhällsuppdrag är att föra det byggda

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Skogens industriella kulturarv. Berättelse, bevarande, identitet och prioritet sammanfattning av ett seminarium

Skogens industriella kulturarv. Berättelse, bevarande, identitet och prioritet sammanfattning av ett seminarium Skogens industriella kulturarv. Berättelse, bevarande, identitet och prioritet sammanfattning av ett seminarium Inledning Arbete med fornlämningar i skog som utförts av Riksantikvarieämbetet i t ex regeringsuppdraget

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att

Läs mer

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212 Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND

Läs mer

Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige

Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige. 1311105 Inledning Friluftsmuseerna består av många olika verksamheter som tillsammans skapar den speciella form av museiverksamhet som ett friluftsmuseum

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

Bild Riktlinjer för styrdokument

Bild Riktlinjer för styrdokument Bild Riktlinjer för styrdokument Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-04-24, 49 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Benjamin Grahn-Danielson, Magnus Rönn and Stig Swedberg Presentation Höstmötet november 2013. Innehåll Bakgrund Begreppet kompensation Styrmedel

Läs mer

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan 18 november 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Exempel på regional och lokal planering - Skåne Arbete

Läs mer

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB Datum Beteckning 2015-10-07 Dnr 15-2-8 Yttrande Dnr N2015/5036/PUB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken Mikael Jardbrink mikael.jardbrink@boverket.se Vad ska jag prata om Vägledning om dagvatten på PBL Kunskapsbanken Allmänt om regelverken Ansvarsförhållandena Fokus

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Riksantikvarieämbetets rapport Översyn av regelverket om de kyrkliga kulturminnena, svar på remiss.

Riksantikvarieämbetets rapport Översyn av regelverket om de kyrkliga kulturminnena, svar på remiss. Stockholms kyrkogårdsförvaltning staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-11 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-02-03 Riksantikvarieämbetets rapport Översyn av regelverket

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Taxeringsregler, försäkring och bidrag

(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Taxeringsregler, försäkring och bidrag 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Taxeringsregler, försäkring och bidrag 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se 2014-01-01

Läs mer

Vatten i fysisk planering

Vatten i fysisk planering Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Kulturrådets författningssamling

Kulturrådets författningssamling Kulturrådets författningssamling ISSN 0347-8548 Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd om fornlämningsförklaring och metallsökare (2016:1); KRFS 2016:1 Utkom från trycket den 7 juni 2016

Läs mer

Ämne Hållbart samhälle

Ämne Hållbart samhälle Ämne Hållbart samhälle Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Landskapsanalys är ett verktyg för att beskriva och analysera landskapets förutsättningar. synliggöra

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer för styrdokument Dnr KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Regler. Rutiner Strategi Taxa

Riktlinjer. Riktlinjer för styrdokument Dnr KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Regler. Rutiner Strategi Taxa Dnr KS16-216 003 Riktlinjer för styrdokument 2016-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Regler Riktlinjer Rutiner Strategi Taxa Antagen Giltig från och med Dokumentansvarig 2016-08-01 Kommunchef

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) 2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Populärvetenskaplig sammanfattning en handledning

Populärvetenskaplig sammanfattning en handledning 2016-12-12 1 (7) Uppdragsarkeologi Populärvetenskaplig sammanfattning en handledning Denna handledning om populärvetenskaplig sammanfattning utgör ett komplement till Riksantikvarieämbetets vägledning

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Statens Controllerutbildning 2007 Återkoppling Omvärlden Controllerrollen Analys och användning av resultat Förändringsarbete Verktyg och metoder Kvalificerad utbildning i verksamhetsstyrning E konomistyrningsverket

Läs mer

Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN

Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN Foto: Eva Skyllberg (1, 13, 18), Pål-Nils Nilsson (4), Bengt A Lundberg (7, 15, 16, 20), Carolina Andersson (8, 11),

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2015/818-UAN-661 Tord Karlsson - p1tk02 E-post:

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2015/818-UAN-661 Tord Karlsson - p1tk02 E-post: TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-03 Dnr: 2015/818-UAN-661 Tord Karlsson - p1tk02 E-post: tord.karlsson@vasteras.se Kopia till Lägesrapport fristående gymnasieskolor läsåret

Läs mer

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillhörande ändring av detaljplan 496 för VOKALEN 3 Vallås, HALMSTADS KOMMUN Enkelt förfarande KS 2012/0346 Kommunstyrelsen 2012-11-27 Plan Ä 49 K Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:882 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer