INNEHÅLL. Prognos för den gotländska arbetsmarknaden år 2008

Transkript

1 Prognos för den gotländska arbetsmarknaden år 2008 INNEHÅLL Arbetsmarknadsutsikter på Gotland Inledning 2 Ökad tillväxt i det gotländska näringslivet 2 Sysselsättningsökning 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Lediga platser 3 Fått arbete 4 Arbetskraftsutbud på Gotland 4 Arbetslös I program med aktivitetsstöd 4 Varselsituationen 5 Huvudproblem på länets arbetsmarknad 6 Hög ungdomsarbetslöshet 6 Arbetslösa +55 år 7 Kön och Arbetsmarknaden 7 Befolkningsutvecklingen på Gotland 8 Åldersavgångar och tillträdande 8 Sysselsättningens förändring under prognosperioden 8 Brist på arbetskraft i länet 8 Ohälsans utveckling på Gotland de senaste åren 9 Arbetsmarknadsprognosen Vi ger ut arbetsmarknadsprognosen vår och höst, som ett viktigt redskap för arbetsförmedlingens verksamhetsplanering. Prognosen, som bland annat baseras på ett åttiotal intervjuer med privata och offentliga arbetsgivare, speglar den förväntade utvecklingen för olika branscher och yrkesområden på den gotländska arbetsmarknaden fram till första halvåret Arbetsmarknadsprognosen bör även kunna ge kunskap och vägledning utanför arbetsmarknadsområdet som ett led i en gemensam strävan att skapa en väl fungerande arbetsmarknad samt främja tillväxt och ökad sysselsättning på Gotland. Ohälsa och kön 9 Arbetslivsinriktad rehabilitering 9 Studerande 10 Gymnasieskolan/Komvux/Folkhögskolorna 10 Högskolan på Gotland 10 Utrikes födda 10 Marknadsutveckling 10 Industri och tillverkning/livsmedelsindustrin 11 Energi 11 Bygg och anläggning 12 Jordbruk 13 Trädgårdsnäring/Skogsbruk/Fiske 13 Transport 14 Handel, daglighandel/handel, sällanköpshandel 15 Privata tjänster och företagstjänster 15 Turismen på Gotland 17 Vård och omsorg 17 Utbildning och forskning 17 Förskolan/grundskolan/gymnasieskolan 17 Högskolan på Gotland 18 Kultur 18 Offentlig förvaltning 18 Gotlands kommun 18 Utbildningsbakgrund 19 Regional utveckling 19 Barometern 20

2 Arbetsmarknadsutsikter Ökad tillväxt i det gotför Gotland 2007 ländska näringslivet Inledning Arbetsmarknadsprognosen 2007 avseende Gotlands län visar på ett fortsatt högtryck på arbetsmarknaden. Länsstyrelsen bedömer att den goda utvecklingen på den gotländska arbetsmarknaden kommer att bibehållas under hela prognosperioden. Med denna prognos förutspår Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen arbetsmarknadsläget i mars 2008 jämfört med samma månad innevarande år. Prognosen visar att antalet sysselsatta personer fortsätter att öka och den sammantagna arbetslösheten minskar. Omfattningen av sysselsättningsökningen och minskningen av arbetslösheten väntas dock att vara mindre än under föregående år. Tillskottet till arbetskraften består främst av nyutexaminerade studenter från länets gymnasieskolor/ folkhögskolor samt att antalet sjukskrivna fortsätter att minska i länet. Vid prognosarbetet hösten 2006 förutspådde Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen en sysselsättningsökning på cirka 300 personer under vinterhalvåret. Resultat för perioden september 2006 t.o.m. mars 2007 blev en sysselsättningsökning på ca 750 personer. Under 2006 ökande sysselsättningen med ca 1300 personer. Det är främst inom tillverknings- och byggindustrin som många har fått anställning. Även inom detaljhandeln och inom tjänstenäringen har fler blivit sysselsatta. Byggbranschen har en fortsatt mycket hög beläggning och sysselsättningsgrad. Det goda konjunkturläget bedöms kulminera under året och därefter ligga kvar på den höga nivån något år framåt. Den offentliga sektorn, både statlig och kommunal verksamhet, anger en fortsatt minskning av personalstyrkan men inom olika verksamhetsgrenar finns det stora behov av arbetskraft och i vissa fall en tydlig arbetskraftsbrist. Prognosen bygger bl.a. på enkätfrågor om sysselsättning och rekrytering till ca 80 företag och förvaltningar inom stat och kommun i länet. Undersökningen genomförs i intervjuform. Svarsfrekvensen utgör 100 % av urvalet. Det av AMS utgjorda urvalet kompletteras av Arbetsförmedlingen för att bredda urvalet och fånga in verksamhetsområden som bedöms vara viktiga för länet Den svenska ekonomin har fortsatt att utvecklats starkt under 2006 och inledningen av 2007, vilket även gett en god regional tillväxt. För länets del har detta inneburit en kraftigt ökad tillväxt. Den goda tillväxten är påtaglig hos många småföretagare. Det gäller först och främst bygg- och tillverkningssektorerna men även inom delar av turism, handel och företagstjänster. Inom den areella sektorn är investeringsvolymen och tillväxten god, men sysselsättningen förväntas ändå vara i det närmaste oförändrad. Ser man dock på landsbygdsföretagen ur ett vidare perspektiv ser vi en viss sysselsättningsökning inom upplevelseföretag, gårdsbutiker med fortsatt god potential. Småföretagarbarometern1 (våren 2007) visar att länets samlade konjunkturindikator2 ligger kvar på samma höga nivå som under hösten 2006, 1253 (Industriindikatorn 132). I barometern konstateras att det är främst tillverkningsföretagen som står för större delen av tillväxten. Länsstyrelsens och Arbetsförmedlingens bedömning är att tillväxten fortsätter att öka under hela prognosperioden men i en något dämpad takt. Sysselsättningsökning Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) kommer gotlänningarna att bli något fler under nästa år samtidigt vi ser en fortsatt sysselsättningsökning. De områden som främst bidrar till en ökad sysselsättning är bygg- och tillverkningsindustrin samt fackhandel, privata- och företagstjänster. På den statliga sidan kommer utlokaliseringen av Riksutställningars verksamhet genomföras under året och 60 nya arbetstillfällen ha tillförts den gotländska arbetsmarknaden. När trängselskatten återinförs i Stockholm kommer administrationen av detta att förläggas till Vägverket i Visby. Detta innebär ytterligare 30 tjänster. Sidas östersjöenhet etableras på Gotland under hösten med ett 30-tal tjänster. Arbetslösheten ligger i dagsläget på ungefär samma nivå som föregående år. Det bör dock beaktas att antalet arbetslösa med aktivitetsstöd är cirka 400 färre sett ett år bakåt i tiden. Merparten av dessa bedöms ha fått jobb. Detta sammantaget innebär en väsentligen lägre total arbetslöshet. Arbetslösheten väntas sjunka ytterligare under andra och i början av tredje kvartalet. Under tredje kvartalet väntas deltagare i program med aktivitetsstöd att öka något Småföretagsbarometern ges ut av Swedbank och Företagarna. Konjunkturindikatorn är summan av nettotalen för beställningar, omsättning och sysselsättning Konjunkturindikator 125 är på samma nivå som hösten 2006 vilket då var den högsta siffran sedan Jobb- och Utvecklingsgarantin är ett nytt Arbetsmarknadspolitiskt program fr.o.m AMS månadsstatistik avseende Gotland och Riket april 2007

3 i samband med att Jobb och Utvecklingsgarantin4 införs. Ungdomar år har under lång tid haft det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Den goda utvecklingen på arbetsmarknaden har inneburit en avsevärd förbättring för dem. Både arbetslösheten och deltagare i program med aktivitetsstöd har sjunkit avsevärt, från 6,7 % till 4,9 %5. Dock ligger vi fortfarande över rikssnittet som i april var 4,0 %. Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen bedömer att den goda konjunkturen kommer att innebära att arbetslösheten sjunker ytterligare. att utöka sin verksamhet. Inom dagligvaruhandeln har konkurrenssituationen skärpts till den grad att det finns risk för sysselsättningsminskningar. Vi har under följd av år sett en ökning av antalet utexaminerade gymnasieelever som tillträder arbetsmarknaden. Andelen som väljer att studera på Högskolor, Folkhögskolor och Komvux förväntas minska något som en följd av det goda arbetsmarknadsläget. Detta bidrar initialt till en ökning av arbetskraften. Från 2008 och framåt förväntas det att färre tillträder arbetsmarknaden än som går pension. Gotland har en mer ogynnsam demografisk sammansättning än riket vilket kommer att innebära stora utmaningar för myndigheter och företag att möta ett förväntat arbetskraftsunderskott. Länsstyrelsen bedömer att de nya jobb som tillkommer under prognosperioden fördelar sig på hälften vid den offentliga sektorn respektive hälften i den privata. Områden där rekryteringsbehov särskilt uttalats är vid bygg- och tillverkningsföretag, tjänsteproducerande företag samt inom vissa statliga myndigheter. Gotlands kommun har också en stor efterfrågan på vissa kompetenser även om de i stort sett minskar antalet anställda. Ett antal företag uppger att konjunkturläget kommer att innebära fler rekryteringar under nästa år. Den höga orderingången inom byggindustrin har inneburit en arbetskraftsbrist, av varierande grad. Detta har inneburit att kompetenskraven i vissa fall har sänkts och att arbetslösa som tidigare inte ansetts ha tillräckliga kvalifikationer fått anställning. Lediga platser Antalet lediga platser som inkom till Arbetsförmedlingen under perioden januari-maj i år har ökat Efterfrågan på arbetskraft med ca 6 % i jämförelse med samma period 2006 Det stora flertalet av prognosföretag är positiva till (ökningen var 9,5 %). Av de nästan den utveckling det egna företaget haft under det 1400 lediga platserna som inkommit under året är senaste året. De är också positiva för det kommande merparten arbeten inom hotell/restaurang, tillverkåret även om många ser en viss avmattning i tillväx- ning/bygg samt inom försäljning. Samtidigt har ten. Orderingången är dock fortsatt mycket hög, det blivit allt vanligare att arbetsgivare kontaktar inom framförallt bygg- och tillverkning, och många arbetsförmedlingen för att få förslag på lämpliga av dessa företag ligger på ett högt resursutnyttjande arbetssökande utifrån det aktuella företagets behov. vilket sannolikt kommer att påverka sysselsättningdessa rekryteringsuppdrag redovisas inte som lediga Lediga platser Diagram 1 en positivt. Många företag ser fortsatta möjligheter platser. Lediga platser Gotlands län Diagram 1 - utveckling av lediga platser, ackumulerat per vecka (AMS) Page 1

4 Definition Gotland arbetssökande som fått arbete Diagram 2 - Antal personer som fått arbete per vecka, ackumulerat (AMS) Fått arbete Under årets första fem månader har drygt 2000 personer lämnat arbetsförmedlingen p.g.a. att de fått arbete vilket är några färre än under samma period Under en lång följd av år har kompetenskraven inom de flesta branscher ökat, både var det gäller den formella kompetensen och de personliga egenskaperna. Inom vissa branscher, t.ex. byggsektorn, har den goda orderingången lett till brist på arbetskraft. Detta har inneburit att arbetssökande med lägre formell kompetens eller med funktionsbegränsningar kunnat få anställning Vis huvudmeny Arbetskraftsutbud på Gotland I mars 2007 var 5,4 % av den gotländska befolkningen år arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Motsvarande siffra för riket var 4,3 %. Under motsvarande månad 2005 var siffran 7,3 % för gotlänningarna och 5,7 % för riket. Som redovisas i diagram 3 har arbetslösheten minskat något i förhållande till föregående år. Som framgår av diagram 4 nedan har antalet personer i program sjunkit med mer än hälften jämfört med samma period Antalet personer i program bedöms öka under senare delen av 2007 och under 2008 som en följd förändringar i arbetsmarknads- Arbetslösa Gotland Diagram 3 - Förändringen i antalet arbetslösa per vecka (AMS)

5 Program Diagram 1 Antal i konjunkturberoende program Gotland Diagram 4 - Förändringen av antalet personer i konjukturberoende program per vecka (AMS) Page 1 Tabell 1: Arbetskraften, Sysselsatta och Arbetslösa Skattning av förändringen i arbetskraften, syssel satta och arbetslösa. Avser antal personer. Förändring jämförelse ett år bakåt. OBS! Sysselsatta plus arbetslösa = arbets kraften Arbetskraft Period 2007 kv kv1 Sysselsatta (SCB) Arbetslösa (AMV) Antal Antal Antal Arbetskraften definieras som arbetslösa ur AMV s register samt sysselsatt enligt SCB. Tabell 2: Arbetslösa, program och i arbete med stöd Skattning av antalet arbetslösa, antalet i program och antal i arbete med stöd som kvartalsgenomsnitt samt procentuell förändring ett år bakåt. Arbetslösa Diff. % Program Antal Diff. % I arbete med stöd Period Antal 2005kv Antal 663 Diff. % 2005kv kv kv kv % % % 2006kv % 878-4% % 2006kv % % % 2006kv % % % 2007kv % % % 2007kv % % 880-3% 2007kv % % 880-6% 2007kv % % 880-6% 2008kv % % 870-5% 2008kv % % 820-7% 2008kv % % 800-9% 2008kv % % 800-9% 724 politiken, t.ex. införandet av Jobb och Utvecklingsgarantin samt utfasning av Anställningsstöd och Plusjobb. Arbetslös - I program med aktivitetsstöd Summan av de arbetslösa och de i program med aktivitetsstöd är ett mått på omfattningen av arbetslösheten. Från kvartal 3 innevarande år fram t.o.m väntas en ökning av antalet i program med aktivitetsstöd (tabell 2) vilket påverkar den totala arbetslösheten negativt. Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen bedömer dock att det goda konjunkturläget håller i sig under hela 2008, även om viss avmattning redan kan skönjas, och arbetslösheten ligger oförändrat låg. Prognos VARSEL Under året har 33 personer i Gotlands län varslats om uppsägningen eller fått sluta sitt arbete p.g.a. att företaget lagt ner. För 2006 är samma siffra 189 varav det största enskilda varslet

6 lades vid Swedish Meat på cirka 80 personer. Av dessa har en del fått förlängd uppsägningstid, några har blivit arbetslösa men det verkar som att det stora flertalet fått arbete eller påbörjat studier. Under 2005 varslades 628 personer, varav 479 härrör från försvarsnedläggningen. HUVUDPROBLEM PÅ LÄNETS ARBETSMARKNAD Hög ungdomsarbetslöshet Ungdomsarbetslösheten har historiskt sett varit ett länets huvudproblem på arbetsmarknaden men trots att arbetslösheten för ungdomar år sjunkit och arbetsmarknaden avsevärt förbättrats har Gotland fortfarande en ungdomsarbetslöshet som är tre procentenheter (tabell 3 AMS) högre än genomsnitten för riket. För de ungdomar som särskilt ska prioriteras, långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna, har situationen förbättras något men siffrorna är ändå alarmerande. Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen bedömer att situationen för ungdomar ytterligare kommer att förbättras under prognosperioden men att vi behöver samverka mer med näringsliv och kommun för att skapa bättre förutsättningar för de unga att komma in på arbetsmarknaden. Det är särskilt allvarligt för ungdomar att hamna i arbetslöshet då de fortare än vuxna tenderar att hamna i ett långvarigt utanförskap med stora personliga och samhällsekonomiska konsekvenser som följd. Länets historiskt höga ungdomsarbetslöshet kan främst förklaras med strukturella faktorer. En liten och avgränsad arbetsmarknad, en näringslivsstruktur som domineras av en stor offentlig sektor och fortfarande en stor sysselsättning inom de areella Tabell 3: Ungdomar år, mars , Gotland och Riket Arbetslösa + konjunkturprogram Gotland 6,5 7,6 2,3 6,4 8,9 14,0 Riket 4,6 4,5 1,2 3,5 5,7 8,0 I % av befolkningen Arbetslösa Program med aktivitetsstöd näringarna, en näringsgren där antalet sysselsatta under lång tid varit vikande, och ett generellt svagt rekryteringsbehov inom näringslivet. Därutöver står vi inför en situation där flera stora arbetsplatser lagts ned de senaste åren och där länets största ar- betsgivare, Gotlands kommun, har minskat antalet anställda. Dessutom tillkommer individuella faktorer som avsaknad av, eller ofullständig utbildning. Ungefär en tredjedel av de arbetslösa har en teoretisk utbildning och två tredjedelar har en branscheller yrkesinriktad utbildning. De med enbart teoretisk utbildning kan sägas stå något längre från arbetsmarknaden än de med en yrkesutbildning. Det är just bland de yrkesutbildade från gymnasiet som många bristyrken återfinns (hantverksyrken). Många av de unga arbetslösa är historiskt sett välutbildade, men saknar de kontakter eller den arbetslivserfarenhet som krävs för att få ett arbete. Generellt har arbetsgivarna efterfrågat både utbildning och erfarenhet vilket många ungdomar ofta saknar. Under perioden mars 2006 mars 2007 har ungdomsarbetslösheten sjunkit med 14 %. Minskningen har uteslutande gagnat de unga männen. Under samma period har arbetslösheten för de unga kvinnorna stått helt still, vilket sannolikt beror de historiskt könsrelaterade yrkesvalen. Länsstyrelsens bedömning är att det goda konjunkturläget och den aviserade sänkningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar ökar möjligheterna till anställning, men att mer måste göras för att öka ungdomars möjligheter till arbete och egenförsörjning. Framförallt bör det könstraditionella mönstret vid val av yrke brytas så den goda utvecklingen på arbetsmarknaden även kommer de unga kvinnorna till del. Stora ungdomskullar lämnar de gotländska gymnasierna de närmaste tre åren och många vill få ett arbete. Sannolikt kommer en ökad andel av gymnasisterna att välja arbete framför studier, dels för att det finns fler lediga jobb och dels p.g.a. osäkerheten kring arbete efter högre studier. När det gäller utbildningsnivån på Gotland så har vi en större andel med kortare utbildningar än riket och följaktligen färre högskoleutbildade, gäller både ungdomar och vuxna. Efterfrågan på personal med högskoleutbildning väntas öka framöver varför det finns en risk att de gotländska ungdomarna inte har den kompetens som efterfrågas när de stora pensionsavgångarna i Tabell 4: Långtidsarbetslösa/ långtidssjukskrivna ungdomar Antal långtidsinskrivna (utan arbete de två senaste åren) Antal långtidsarbetslösa (arbetslösa men än 100 dagar)

7 DiagramAntal 5 Antal sysselsatta på Gotland i olika näringsgrenar sysselsatta på Gotland i olika näringsgrenar åren 2002, 2005 åren 2002, 2005samt samtprognos prognos för för Prognos g g g g rt gi er er ltn gg nin Ener n in sor sko By anspo tjänst tjänst förva rsk d om erk ch r l s v o t o l t f a l g t l r d a en ning va ri ti Vå ret nde Jor Off Pri ust Fö i ld Ha Ind Utb länet börjar falla ut under slutade 790 ungdomar sin gymnasieutbildning och år 2006 slutade 890. Ökning fortsätter sedan med cirka 950 vårterminen 2008 för att sedan nå en topp på cirka 1000 elever Åren därefter sker en successiv minskning. När fyrtiotalistgenerationen går i pension riskerar de unga att stå långt ifrån arbetsmarknaden. Det är sannolikt att många organisationer och företag då riskerar att få en brist på arbetskraft, inte minst inom vård- och omsorg. Hur generationsväxlingen ska planeras på Gotland kommer att vara en av länets stora utmaningar. rigt Öv %. Gruppen bedöms även i fortsättningen ha det relativt svårt på arbetsmarknaden. Möjligheten till dubbel ramtid vid anställning med Nystartsjobb ökar dock sannolikt möjligheterna till anställning hade 15 personer6 55 år och äldre anställning med Nystartsjobb7. Samtidigt ska Plusjobben fasas ut och hade 28 personer (55 år och äldre) Plusjobb8. Dessa är kvalificerade för Nystartsjobb när deras Plusjobb avslutas om de inte erbjuds fortsatt anställning. Kön och Arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen ser tecken på att den gotländska arbetsmarknaden är traditionellt könsuppdelad vilket kan innebära, inte bara olika arbetsuppgifter, ojämlika arbetsvillkor såsom t.ex. lön, karriär och utvecklingsmöjligheter. På en arbetsmarknad som är delad på det sättet tenderar den yrkesmässiga rörligheten att försvåras och därmed försämra den samhällsekonomiska effektiviteten. Det finns dessutom tecken som tyder på att sjukskrivningstalen vid könsintegrerade arbetsplatser är lägre vilket är ytterligare ett skäl för att utöka de möjliga yrkesvalen för både kvinnor och män. Det finns en tydlig önskan inom både offentlig- och privat sektor på Gotland att arbeta för mer könsintegrerade arbetsplatser. Arbetslösa +55 år Sveriges befolkning blir allt äldre och fördelningen mellan de olika åldersgrupperna ändras vilket bedöms leda till att allt färre kommer att vara i arbetsför ålder. Detta kommer sannolikt att innebära en brist på arbetskraft. Under perioden mars 2006 till mars 2007 har de arbetssökande över 55 år ökat sin andel av den totala arbetslösheten med 3 procentenheter trots att antalet sjunkit från 707 till 670. Gruppens andel av den totala arbetslösheten på Gotland är 24 % jämfört med Riket 22 Tabell 5: Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program fördelat på olika sökandegrupper, mars 2007 och i procent av samtliga arbetslösa och i program i länet respektive riket Kvin- Män nor Ungd Äldre Långtids- Funktions- Utlands- Långtids- -24 år 55- år Inskrivna födda arbetslösa arbetslösa utom totalt ungdomar norden av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar 30% 30% hindrade 2 år Gotland i år 44% 56% 16% 24% 8% 38% 6% Långtids- Utbildningsbakgrund Grund Gymn Högsk 35% 50% 15% Gotland i fjol 45% 55% 20% 21% 8% 31% 6% 25% 28% 34% 51% 15% RIKET % 54% 14% 22% 11% 33% 24% 30% 29% 32% 47% 21% 6. Vid arbetsförmedlingen i Visby var 447 personer inskrivna som helt eller delvis arbetslösa Nystartsjobb innebär att en person som varit borta länge från arbetsmarknaden kan anställas med en skattereduktion. Personer 55 år och äldre kan anställas i upp till 10 år, för andra max 5 år. För mer information se 8. Plusjobb är ett anställningsstöd för anställningar inom offentlig sektor. Möjligheten till anställning med Plusjobb upphörde Pågående beslut om Plusjobb upphör successivt under 2008.

8 BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN PÅ GOTLAND För ett litet län som Gotland, som dessutom inte gränsar direkt mot andra län, är det särskilt viktigt med en positiv befolkningsutveckling för att kunna upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner. Förutsättningarna för regionförstoring som många andra län har, är begränsade på grund av ö-läget vilket också försvårar möjligheterna till arbetspendling av olika slag. I Gotlands län bor ca personer (SCB). Under 2006 hade ön en negativ befolkningsutveckling. Gotland har ett tydligt underskott av andelen befolkning i åldrarna år jämfört med riket. Nettoutflyttningen är särskilt stark i åldersgruppen år. Under år 2005 minskade åldersgruppens antal av hela den gotländska befolkningen med 157 personer. Den framtida utvecklingen är osäker och prognoserna pekar på en svag ökning av befolkningen. Åldersstrukturen i länet är mer ogynnsam i jämförelse med riket. Gotland har en större andel äldre invånare och färre invånare mellan år. I åldersgruppen år är andelen förvärvsarbetande lågt i jämförelse med riket, och prognoserna pekar på en snabbare minskning än för riket. Den åldrande befolkningen är med andra ord en större utmaning för länet än för riket. ÅLDERSAVGÅNGAR OCH TILLTRÄDANDE De höga ålderavgångarna som inträffar när 40talisterna går i pension kommer sannolikt inte att kunna mötas av antalet tillträdande på arbetsmarknaden. Från 2009 och fram till och med 2015 är det fler åldersavgångar än tillträdande. Detta pekar mot en minskning av arbetskraften på drygt 2000 personer.9 Högst åldersavgångar återfinns inom industri, hälso- och sjukvård, social omsorg och civila myndigheter. Detta scenario återspeglar sig i låg grad i hur andelen förstahandssökande till gymnasieskolans program fördelar sig. Sysselsättningens förändring under prognosperioden Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen under prognosperioden kommer att öka med ca 250 personer. De nya jobben till- kommer inom både den privata- och den offentliga sektorn med viss tyngdpunkt på den privata sidan. För kommunens del sker en viss fortsatt minskning genom naturlig avgång. Brist på arbetskraft För ett 30-tal yrken10 förekommer det brist på arbetskraft och svårigheter att kunna rekrytera nya medarbetare. Flera prognosföretag berättar att bristsituationen inneburit att de sänkt kompetenskraven vid rekryteringen, i flera fall med en lägre kvalitet och/eller lägre effektivitet som följd. Tillgången till arbetskraft med rätt kompetens har varit relativ god på Gotland och inom vissa yrken finns det stort överskott på arbetssökande. Vi har under en följd av år haft en mindre brist på personer med utbildning och erfarenhet inom byggsektorn, både med gymnasie- och högskolekompetens. I dagsläget är bristen väsentligt större vilket har lett till att arbetssökande med lägre formell kompetens fått anställning och att företagen fått tacka nej till order, med expansionsbegränsningar som följd. Inom den offentliga sektorn (och i viss mån privata alternativ) återfinns en brist på läkare, psykologer, sjuksköterskor med specialistkompetens, förskollärare/fritidspedagoger, vissa grundskole- och gymnasielärare. När vi redovisar en brist är bristen relaterad till storleken på länets arbetsmarknad och ofta begränsad i antal till 1-2 medarbetare. Länets utbildningsnivå bedöms bli en allt viktigare del av infrastrukturen för samhällets utveckling. Gotland har under senare år ökat sin andel med eftergymnasial utbildning men nivån ligger ändå under riket, 23 % jämfört med 29 %.11 Samtidigt är utbildning en färskvara och om inte individen får en relevant anställning inom ett par år efter avslutad utbildning blir utbildningen snart inaktuell. Detta scenario är särskilt påtagligt inom tekniska/informationsteknologiska yrken. För vissa grupper innebär avsaknaden av yrkeserfarenhet ett betydande hinder för att kunna få och behålla ett arbete. För andra grupper innebär avsaknaden av erfarenhet och/eller utbildning att de inte motsvarar arbetsmarkandens kompetenskraft. Det är en av arbetsförmedlingens viktigaste uppgifter att matcha och rusta dessa individer så att de bättre motsvarar arbetsmarknadens behov. 9. Arbetskraftsförsörjningen en utmaning för Gotland, Länsstyrelsen i Gotlands län. 10. Se Arbetskraftsbarometer på sista uppslaget.

9 OHÄLSANS UTVECKLING Aktuella uppgifter Ohälsotalet Riket 43,0 43,2 42,5 41,3 39, (rullande 12): 39,5 Ohälsotalet Gotlands län 41,1 40,6 39,9 38,2 37, (rullande 12): 37,5 Sjukfall över ett år, Gotland : 290 Pågående sjukfall : 1059 Beståndet personer med S/A13, Gotland : Källa: Försäkringskassans databas Store. Med rullande 12 menas de senaste 12 månaderna. Exempel: (rullande 12 ) avser då perioden Tabell 6 Ohälsans utveckling under 2000-talet på Gotland Ohälsan har under ett antal år gått ner på Gotland, en trend som är likartad i hela riket. Gotland är ett av de län som minskar ohälsa mest. Ohälsotalet12 som är ett mått på ohälsans utveckling, såväl sjukskrivningar som förtidspensionerade, fr.o.m. 2003, sjuk- och aktivitetsersättning (S/A) p.g.a. sjukdom. Det är sjukfallen och på senare år de långa sjukfallen som minskar avsevärt, sedan 2004, en minskning med ca 20 % per år. I många av de långa sjukfallen har ersättningen bytts ut mot S/A vilket är helt enligt gällande regler. Antalet personer med S/A har därför fortsatt att öka men de senaste åren i betydligt lägre ökningstakt än tidigare år. Sammantaget är tendensen på Gotland sedan 2004 att det blir allt färre personer som uppbär ersättning från socialförsäkringen p.g.a. sjukdom. Under 2006 ses ett trendbrott med en något större ökning av antalet personer med S/A. Orsaken bedöms främst vara Försäkringskassans insatser för att korta handläggningstiderna vilket bidragit till att fler ärenden beslutats. Ohälsoutvecklingen studerat i ett könsperspektiv tyder på att det på Gotland främst är kvinnor som lämnat socialförsäkringssystemet på senare år. Ohälsans utveckling på Gotland de senaste åren Ohälsa och kön Ohälsan skiljer sig avsevärt mellan män och kvinnor såväl på Gotland som i riket som helhet. Två av tre personer som döljer sig bakom ohälsostatistiken är kvinnor men skillnaden tenderar att minska, en bild som är mer tydlig på Gotland än i riket som helhet. Arbetslivsinriktad rehabilitering När ett stigande antal individer med olika typer av arbetshinder lämnar socialförsäkringssystemet måste stora insatser göras inom området arbetslivsinriktad rehabilitering. Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen syftar till att en person ska återfå förmåga och förutsättningar att kunna få och behålla ett arbete. Gruppen arbetshindrade är särskilt påverkade av konjunktursvängningarna och när arbetslösheten nu sjunker ökar anställningsmöjligheterna väsentligt. Kraven på att vara anställningsbar har samtidigt stegrats påtagligt och har inom vissa branscher lett till uppsägningar av psykiskt funktionshindrade. En särskilt försvårande omständighet för länets funktionshindrade är den kraftiga minskningen av arbetsplatser vid länets Samhallföretag. År 2000 hade företaget ca 450 personer med funktionshinder anställda och för 2006 var antalet 270. För innevarande år har de 241 personer anställda. Denna nivå bedömer företaget kvarstå för de närmaste åren. 11. Lärcentrum Gotland, Slutrapport och utvärdering. Göran Björnberg och Ann Jessica Ericsson Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad år. Alla dagar är omräknade till heldagar, t.ex.två dagar med halv ersättning blir EN dag. 13. Fr o m 2003, sjuk- och aktivitetsersättning (S/A). Dessförinnan förtidspension p g a sjukdom.

10 STUDERANDE Gymnasieskolan Antalet elever i länets gymnasieskolor, både kommunala och fristående, har ökat under ett antal år och uppgår under läsåret 2007 till 2478 i åk 1-3 på de olika nationella programmen. Fram till år 2008 ökar antalet ytterligare för att från och med läsåret 2009 börja minska. Fram till år 2015 beräknas minskningen bli omfattande och prognosen pekar mot elever. Komvux På Komvux Gotland erbjuds såväl fristående kurser som hela kurspaket på grundläggande och gymnasial nivå, även vissa yrkesutbildningar. Företrädare för den kommunala vuxenutbildningen förutspår en oförändrad omfattning av verksamheten för det närmaste halvåret. Därefter bedöms verksamheten minska som en direkt följd av minskade statsbidrag. Elevantalet på de yrkesförberedande utbildningarna som tillträder arbetsmarknaden vårterminen 2007 är ca 70. Folkhögskolorna Från folkhögskolorna i Hemse och Fårösund utexamineras 130 elever vårterminen 2007, 112 under våren 2008 och 108 våren Största enskilda utbildning är den allmänna linjen, behörighetsgivande till högskolestudier. Högskolan på Gotland Högskolan på Gotland har under en lång rad år expanderat. Under 2005 hade de drygt 5000 registrerade studenter varav ca 2300 var helårsstudenter (varav 1000 på distans). Planeringen 2006 var inriktad mot ca 5300 studenter (varav 3000 på campus). I dagsläget ser man en viss minskning av elevantalet och verksamheten bedöms inte öka under de kommande åren. Högskolan på Gotlands utveckling har haft stor betydelse för att öka andelen arbetssökande med högskoleutbildning i länet men fortfaranden är det bara ca 40 % av de gotländska studenterna som väljer att påbörja högskolestudier innan de är 25 år, cirka sju procentenheter lägre än riket i genomsnitt. 20 % av de gotländska högskolenybörjarna väljer att studera vid Högskolan på Gotland. Andelen högskoleutbildade arbetslösa eller i program är 15 %, för riket är samma siffra 21 %. UTRIKES FÖDDA För de som är födda utanför Sverige är den gotländska arbetsmarknaden betydligt kärvare än för de som är födda här. Sysselsättningsgraden var för de som är födda i Sverige är cirka 77 % medan andelen för de utlandsfödda är cirka 56 %.14 Sysselsättningsgraden för utlandsfödda på Gotland är bland de lägsta i Sverige. Andelen utlandsfödda personer i program med aktivitetsstöd eller arbetslösa var på Gotland 6 % (266 personer) och riket 24 % i mars MARKNADSUTVECKLING Många av prognosföretagen har en mycket god orderingång och en positiv utveckling omsättningen. Även viljan att investera är mycket stor. Samtidigt är viljan att starta företag på Gotland är mycket stark. Andelen nystartade företag i förhållande till redan etablerade företag är stor sett i ett nationellt perspektiv. Ungefär tre fjärdedelar av alla företag som startas är tjänsteproducerande företag, övriga företag är framförallt tillverkningsföretag. Prognosen visar att sysselsättningen inte ökar i samma omfattning som orderingång och omsättningstill Andel (%) sysselsatta åringar efter Kommun, Utländsk och svensk bakgrund STATIV, Integrationsverkets databas.

11 växt även om många har ett så pass högt resursutnyttjande att fler rekryteringar än planerat kan bli aktuella. De sektorer som anger planerade rekryteringar är detaljhandeln, privata- och företagstjänster, bygg/anläggning, tillverkningsindustrin samt ett antal olika yrken inom stat och kommun. För att möta arbetsmarknadens behov är Arbetsförmedlingen organiserad i fyra branschlag.varje branschlag presenteras som nedan, med en pusselbit. BRANSCH 1 Tillverkning/industri/verkstad Byggnadsarbete/ byggnadshantverkare Jordbruk/skogsbruk/fiske och transport Industri och tillverkning Industri och tillverkningssektorerna ser ut att ha en fortsatt positiv marknadsutveckling under nästa år. Flera av prognosföretagen har genomfört och planerar att genomföra investeringar för att höja sin produktivitet och klara ökande effektivitetskrav. Detta har lett till och förväntas leda till ökad lönsamhet. Det finns tydliga signaler på ett fortsatt rekryteringsbehov. Båtproduktionen, som de senaste åren haft en stabil och positiv utveckling, flaggar för ytterligare expansion och ett fortsatt rekryteringsbehov. Cementindustrin har ett mycket gott konjunkturläge just nu och större delen av produktionen går på export. En marginell minskning av antalet anställda sker genom att åldersavgångarna inte ersätts fullt ut. Även stenindustrin har en god utveckling genom att den levererar stora delar av produktionen till stålindustrin. Stenindustrin har ett högt resursutnyttjande och en god orderingång Möjligheten att kunna säkra den framtida råvarutillgången påverkar branschens framtida utveckling. Sysselsättningen inom sten- och cementindustrin förväntas vara i det närmaste oförändrad under nuvarande förutsättningar men särskilt inom stenindustrin finns det tecken på ett kommande rekryteringsbehov. Gum- miindustrin på södra Gotland aviserade en svag minskning av sysselsättningen under föregående prognosperiod. I dagsläget har orderingången ökat och sysselsättningen väntas vara oförändrad under närmaste året. Livsmedelsindustrin Genom insatser från LivsTek15 Gotland och en ökad export har några av länets livsmedelsindustrier och producenter kunnat expandera. Det innebär sannolikt en marginell ökning av sysselsättningen. Även inom den småskaliga livsmedelsproduktionen ökar förädlingsgraden vilket bedöms påverka sysselsättningsgraden positivt. Allt fler företag inser vikten av att gå samman kring marknadsföring och logistik vilket har lett till att varumärket Gotland har stärkts och exporten ökat. Samtidigt tenderar de större livsmedelskedjorna i en allt ökande omfattning etablera egna märkesvaror. En utveckling som kan påverka den småskaliga livsmedelsproduktionen på Gotland negativt. Inom mejeri och fjäderfäproduktionen förväntas ingen sysselsättningsförändring under prognosperioden. Konkurrensen är fortsatt hård. För länets slakteri har det under senare delen av året beslutats om drastiska nedskärningar genom att avdelningen för styckning läggs ner. Cirka 80 personer varslades varav 13 fortfarande är i arbete. Många av de uppsagda har fått nya anställningar eller påbörjat studier. Sammantaget innebär detta att flera av segmenten i branschen utvecklas väl och kan komma att behöva rekrytera en del men att sysselsättningen i stort kommer att minska. Energi På Gotland finns det ett flertal företag som är verksamma inom produktion och försäljning av energi, både på den nationella- och på den internationella arenan. Företagen förefaller ha en god utveckling och sysselsättningen väntas öka svagt. Gotland är Sveriges mest vindkraftstäta län och 20 % av elenergin kommer från vindkraften. Energisektorn sysselsätter totalt ca 300 personer på Gotland. Nya initiativ och stimulanser kan förväntas från statsmakterna i syfte att öka den vindkraftsproducerade elkraften16. Företrädare anser att branschen under lång tid befunnits i ett vänteläge. Orsaken är långa handläggningstider för tillstånd och att överföringskabeln till fastlandet börjar bli för liten. För länets största företag inom energiområdet, kommer de närmaste åren flera linjemontörer att uppnå pensionsåldern LivsTek är ett nationellt centrum för praktisk livsmedelsteknik. 16. Centerpartiets energirapport, augusti 2006.

12 Bygg och anläggning Inom bygg och anläggningssektorerna har vi under ett antal år sett en viss brist på flera kompetenser. Branschen har ett mycket gott konjunkturläge som generat ett högt resursutnyttjande. Flera av prognosföretagen har vittnat om att fått tacka nej till order p.g.a. brist på arbetskraft. Alternativt har de sänkt kompetenskraven för att kunna rekrytera. Sett ur ett nationellt och gotländskt perspektiv är det inom byggnadsyrken som arbetskraftsbristen är mest utbredd. Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen bedömer att det goda konjunkturläget kommer att vara fortsatt gynnsamt under några år även om expansionen börjar mattas av något. Flera både små och stora företag har fulla orderböcker och svårt åta sig nya projekt. Den höga investeringsnivån inom lantbruket beräknas fortsätta över hela prognosperioden. Investeringarna sker främst i nya byggnader, t.ex. djurstallar. Investeringsviljan i lantbruket på Gotland är högre än för riket och påverkar sysselsättningen inom bygg- och transportsektorerna positivt. Under några år bakåt har en relativt stor andel av ungdomarna som lämnat byggprogrammen inte lyckats ta sig in på arbetsmarknaden inom sitt utbildningsområde då arbetsgivarna i princip krävt erfarenhet. För de elever som lämnar gymnasieskolans byggprogram under våren 2007 ser det bättre ut. I princip har alla fått arbete. Vissa har initialt erbjudits visstidsanställning över sommaren men som helhet väntas gruppen har mycket goda möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden inom sitt utbildningsområde. Byggsektorn har under ett antal år haft en ökning av antalet sysselsatta och en relativt låg arbetslöshet. Första kvartalet 2007 år sysselsattes ca 1400 personer inom näringen. Till detta kommer ca 240 byggföretag, varav många är fåmansföretag där företagaren själv är byggverksam. Medelåldern i branschen är cirka 45 år, väsentligt lägre än riksgenomsnittet. Intresset för de gymnasiala byggprogrammen är stort, elevplatserna har ökat och antalet förstahandssökande är fler än antalet elevplatser, t.ex. har 85 personer byggprogrammet som sitt förstahandsval till hösten 2007, totalt erbjuds 40 platser. Genom Diagram 5: Byggindustrin Län: Gotlands län Antal sysselsatta (anställda) per kvartal (AMS) Kv1 07 Kv3 06 Kv1 06 Kv3 05 Kv1 05 Kv3 04 Kv1 04 Kv3 03 Kv1 03 Kv3 02 Kv1 02 Kv3 01 Kv1 01 Kv3 00 Kv1 00 Kv3 99 Kv1 99 Kv3 98 Kv1 98 Kv3 97 Kv1 97 0

13 samverkan med andra län har arbetsförmedlingen kunnat medverka till att klara behovet av olika utbildningar för att arbetssökande ska få sina kompetenskrav tillgodosedda och därmed möjligheter till en anställning inom byggbranschen. Länets yrkesverksamma arkitekter och konsulter omfattar ca 140 personer med en hög medelålder, där flera under de närmaste åren kommer att uppnå pensionsåldern. Generellt finns det ingen annan näringsgren på Gotland som är så starkt könsuppdelad som byggoch anläggningssektorn. Inom produktionen är cirka 94 % av de anställda är män. De arbetssökande inom byggyrken bedöms ha mycket goda möjligheter till anställning under det närmaste året. I Arbetsförmedlingens Bransch 1 i Visby fanns i slutet av maj ca 30 arbetslösa fördelat på olika byggyrken utan övervikt på något enskilt yrke. Jordbruk Jordbruket på Gotland har alltid haft en stor betydelse för länets sysselsättning. Basnäringen i länet har, i jämförelse med riket, den högsta andelen sysselsatta av samtliga län motsvarande 6 %. I förädlingsleden, transporter och annan service genererar näringen sysselsättning åt ca 4000 personer. Samtidigt har produktionsenheterna blivit allt större och sysselsättningen inom själva lantbruket har under lång tid sjunkit. Då lantbruket, med sin stora investeringsvilja och stora inverkan på andra branscher bedöms det vara av stor vikt att produktionen fortsätter att utvecklas positivt. Anpassningen till EU: s jordbruksreform fortsät- ter. Produktionen styrs i ökad utsträckning av konsumentefterfrågan. Samtidigt förändras det ekonomiska stödet från ett produktionsstöd till ett inkomststöd. En förändring som inom några år kan medföra en minskad produktion av foder och livsmedel. Regeringen har aviserat att de vill verka för att alla jordbruksstöd inom EU. Vad det kan få för konsekvenser är det för tidigt att uttala sig om. Det finns en oro över hur den framtida sockerbetsodlingen på ön utvecklas. Indragningen av sockerkvoter i hela landet samt försäljning av gotländsk odlingskvot innebär enligt preliminära beräkningar att odlingsarealen på Gotland i år minskar med drygt 25 %. Flera av lantbruksföretagen har framgångsrikt skapat sin egen nisch i produktionen. Gårdsmejerier, upplevelser och energiproduktion är några exempel. I jämförelse med riket har Gotland lantbrukarna en lägre medelålder. Rekryteringsbehovet inom branschen bedöms vara fortsatt lång med de yngre lantbrukarna har en större benägenhet att bredda sin verksamhet och detta kan leda till fler rekryteringar på sikt, framförallt inom de olika sidoverksamheterna. 22 personer från länets lantbruksutbildning tillträder arbetsmarkanden under våren I princip har alla fått arbete, åtminstone under sommaren. 16 platser erbjuds till hösten Arbetslösheten inom lantbruksyrken är relativt låg. Cirka ett 30-tal i Arbetsförmedlingens Bransch 1 är arbetssökande med lantbruksinriktning, varav de flesta har en deltids- eller timanställning. Trädgårdsnäring Trädgårdsnäringen är fortsatt stark på Gotland. Det finns en positiv framtidstro och investeringar är stora. Allt större intressen riktas mot expansion inom den ekologiska produktionen och en ökad vidareförädling. Inom den huvudsakliga produktionen är möjligheterna till sysselsättningsökningar små. I stället är det precis som för lantbruket inom förädlingsleden som sysselsättningen bedöms kunna öka. I någon mån är det delvis samma arbetssökande till trädgårdsnäringen som till delar av lantbruket. Endast ett fåtal arbetssökande med inriktning på trädgård är helt eller delvis arbetslösa. Säsongsvariationen är naturligt stor med en hög andel säsongsanställningar under sommarhalvåret. 13

14 Skogsbruk Skogen på Gotland är historiskt en viktig inkomstkälla i det kombinerade lantbruksföretaget. Flertalet sysselsatta inom länets skogsbruk är skogsägande jordbrukare. En del skogsbruksåtgärder utförs av skogsägarna själva, till exempel plantering och röjning. Gallring och slutavverkning utförs av oftast av skogsentreprenörer. Det finns ingenting som idag tyder på att detta förhållande kommer att förändras framöver. Prisutvecklingen på skogsråvarorna bedöms vara fortsatt positiv för skogsbruket på Gotland. Bedömningen är dock att detta inte kommer att medföra någon sysselsättningsökning inom överskådlig framtid. Det finns sannolikt ett utrymme för att öka både omsättning och sysselsättning genom att höja förädlingsgraden. Fiske Även för 2007 förutses en viss nedgång av antalet yrkesverksamma inom fiskenäringen. Fiskerinäringens omfattning har minskat under senare år, genom att tillgången på fisk har minskat och genom olika restriktioner, som syftar till att tillfredställa ekologiska krav och säkerställa näringens framtida överlevnad. Medelålder är hög och intresset att ta över är lågt bland ungdomarna. Ungefär 50 % av Sveriges fiskfångst tas i Östersjön varav de gotländska fiskarnas andel motsvarar ca 2 %. Fisket i länet är en viktig del i bilden av Gotland som turistmål. Efterfrågan på färsk och beredd fisk är stor men kan för närvarande inte tillgodoses inom länet. I dagsläget är ca 30 personer inskrivna på arbetsförmedlingen som yrkesfiskare. Transport Transportyrken har gynnats av den starka konjunkturen inom byggsektorn. Efterfrågan på arbetskraft har stigit och sysselsättningen ökat under föregående år. Sysselsättning väntas fortsätta öka något under prognosperioden. För vissa delar näringen som är kopplad till turism väntas årsarbetstiden 14 öka i och med etablerande av kongresshallen Visby Strand spås öka efterfrågan under lågsäsong. Färjetrafikens utformning har stor inverkan på hela det gotländska samhället. Förmågan att kunna bibehålla och utveckla det befintliga näringslivet är starkt förknippad med goda kommunikationer för turism och produktion. Goda kommunikationer är nödvändiga för att få fler människor och företag att etablera sig på Gotland. Det finns en oro i det gotländska näringslivet över hur den framtida färjetrafiken kommer att utformas. Inom färjetrafiken sysselsätts ca 350 personer fördelat på ett 70-tal landanställda och ca 280 ombordanställda. Under sommarsäsongen tillkommer ett stort antal visstidsanställda. Under nuvarande förutsättningar bedöms sysselsättningen vara i det närmaste oförändrad. Verksamheten har en över åren stabilt, ökande trafikström17. Sjöfartsnäringen organiseras under Arbetsförmedlingen Sjöfart men i prognosarbetet har vi sett en ökad efterfrågan på flera kompetenser inom sjöfart (både med gymnasie- och med högskoleutbildning). Flygtrafiken är även den mycket viktig för gotlänningarna, det gotländska näringslivet och för bilden av Gotland som attraktiv ort för boende, verksamhet och turism. Den sedan några år rådande konkurrenssituationen inom flygtrafiken har främjat Gotland och gotlänningarna genom en hög turtäthet och sänkta priser. Sysselsättningen bedöms vara oförändrad under prognosperioden. Inom Arbetsförmedlingens Bransch 1 finns det ca 200 inskrivna på arbetsförmedlingen med transportinriktning. Av dessa är ca 50 helt arbetslösa och resterande har deltid- eller timsanställning. 17. Rederi AB Gotlands årsredovisning Dagligvaruhandeln utgörs främst av livsmedelshandel men också av t.ex. blommor och tobak. 19. Med sällanköpsvaror menas här kläd-, elektronik- och bokhandeln.

15 BRANSCH 2 Service Personliga tjänster Restaurang BRANSCH 3 Naturvetenskap Teknik Data Företagssäljare Försäljare inom detaljhandel Ekonomi/administration BRANSCH 2 OCH 3 Handel, dagligvaror Den pågående strukturförändringen inom dagligvaruhandeln18 med fler stormarknader fortsätter och sätter hård press på de mindre butikerna. Detta kan tydligt ses i nedläggningsbeslutet av tre livsmedelsbutiker i Visby med omnejd under förra året. Branschföreträdare uppger att den ökande konkurrensen sannolikt kommer att innebära försämrad lönsamhet, sänkt sysselsättningsgrad och i vissa fall en ökad utslagning. ca hälften är helt arbetslösa. Inom dagligvaruhandeln finns det tendenser på ökande kompetenskrav för anställning. T.ex. kan kockerfarenhet vid arbete i livsmedelsbutik vara meriterande för att bättre kunna guida kunderna i sina inköp. För handeln som helhet kan det sägas att de personliga egenskaperna väger mycket tungt i förhållande till de mer formella kompetenserna som utbildning och erfarenhet. Motiverade, positiva och serviceinriktade personer med en affärsmässig inställning till sitt arbete bedöms ha goda chanser till anställning, oavsett bakgrund. Privata tjänster och företagstjänster Sverige genomgår en strukturomvandling. Tjänstesektorns produktionsandel stiger fortlöpande. På Gotland har näringen stadigt ökat under de senaste tio åren sysselsätter allt fler, även om riket som helhet har en större andel sysselsatta inom branschen. Tjänstesektorn på Gotland bedöms rymma en stor potential att växa inom flera områden t.ex. inom interaktiva media, spelutveckling, upplevelseturism och olika typer av betalningslösningar. Cirka 75 % de företag som startas på Gotland är tjänsteproducerande företag och eftersom tjänsteföretagen är relativt personalintensiva bedöms branschens andel av de sysselsatta i länet att växa. Några av Gotlands mest expansiva företag återfinns Handel, sällanköpsvaror Handeln med sällanköpsvaror19 i länet har under senare år haft en mycket god utveckling. Allt fler av de nationella handelskedjorna väljer att etablera sig på ön. En, för hushållen, ökad disponibel inkomst och låga räntor har genererat en ökad handel. Sysselsättningen inom branschen har ökat väsentligt men många av arbetena är deltids- och timanställningar. Sambandet mellan handel och turism blir allt tydligare. Turismhandeln bidrar avsevärt till den goda utvecklingen för branschen. Sällanköpshandeln väntas ha en fortsatt god utveckling under prognosperioden. Inom Arbetsförmedlingens Bransch 3 återfinns ca 200 personer som söker arbete inom handeln, varar 15