BILAGA FRÅGOR TILL RÅDET. Fråga nr 14 från Helle Thorning-Schmidt (H-0752/02)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILAGA FRÅGOR TILL RÅDET. Fråga nr 14 från Helle Thorning-Schmidt (H-0752/02)"

Transkript

1 BILAGA FRÅGOR TILL RÅDET Fråga nr 14 från Helle Thorning-Schmidt (H-0752/02) Förhållandet till Ryssland Toppmötet mellan EU och Ryssland den 11 november 2002 har flyttats från Köpenhamn till Bryssel. Mot denna bakgrund uppmanas rådet att svara på följande frågor: Rådgjorde ordförandelandet Danmark med övriga medlemsstater i rådet innan mötet flyttades? Var rådets beslut att flytta mötet enhälligt eller protesterade övriga medlemsstater? Håller ordförandelandet med om att det är viktigt att rådet har en gemensam front i denna fråga så att försvaret av de grundlagsfästa rättigheterna inte reduceras till en konflikt mellan Danmark och Ryssland? Tänker ordförandelandet ge rådet en redogörelse för gripandet av Tjetjeniens vice president Akhmed Zakajev i Danmark den 30 oktober 2002? Det senaste toppmötet mellan EU och Ryssland, som ägde rum den 11 november i Bryssel, har i stor utsträckning ansetts vara en stor framgång. Trots en besvärlig politisk situation uppnåddes i stort sett enighet mellan ledarna på båda sidor i fråga om hur Kaliningradfrågan skall lösas. Det är ett viktigt steg på vägen mot utvidgningen av EU. Förutom avtalet om Kaliningrad lyckades vi också att nå enighet om gemensamma deklarationer om Mellanöstern och om bekämpning av terrorism. Dessutom gjordes betydande framsteg i fråga om det gemensamma europeiska ekonomiska området och energidialogen mellan EU och Ryssland. Om toppmötet inte hade ägt rum, skulle vi inte ha uppnått dessa resultat. Medlemsstaterna har hållits informerade under alla stadier i förberedelserna för toppmötet. Att informationen har varit fullständig och effektiv kan man sluta sig till av den omständigheten att ordförandeskapet sedan toppmötet har fått mycket beröm för sin öppna hantering av förberedelserna. När det gäller frågan om att flytta toppmötet från Köpenhamn till Bryssel har ordförandeskapet hela tiden framfört rådets och unionens ståndpunkter. Ordförandeskapet hade medlemsstaternas fulla stöd. Ordförandeskapet delar helt och hållet den värderade parlamentsledamotens uppfattning att det är viktigt att rådet talar med en röst. Det var denna tydlighet som gjorde att toppmötet blev en framgång. Rådet uppträdde enigt, och Ryssland rättade sig efter EU:s ståndpunkt. Efter toppmötet klargjorde Anders Fogh Rasmussen på rådets vägnar att Tjetjenien är ett viktigt ämne i diskussionerna mellan de båda parterna. EU utnyttjade tillfället och framförde sin ståndpunkt, nämligen att en politisk lösning är en avgörande förutsättning för att man skall kunna uppnå fred i regionen. Europeiska rådet i Köpenhamn (den december 2002) underströk att utvidgningen kommer att stärka förbindelserna med Ryssland. Som bekant har det hänt en del sedan frågan väcktes. Först avvisade en dansk domstol en begäran om utlämning, varefter Akhmed Zakajev frigavs. Sedan reste han till Storbritannien, där han greps vid ankomsten. Han har sedan frigivits mot borgen, och enligt planen skall han infinna sig inför rätta igen den 9 januari Eftersom Akhmed Zakajevs fall fortfarande är föremål för rättslig behandling, bör andra inte kommentera det just nu. Fråga nr 15 från Ole Krarup (H-0758/02) Rättigheter för minoritetsgrupper

2 Anser rådet att det är förenligt med demokratiska principer att stora etniska minoritetsgrupper i flera av kandidatländerna i praktiken är rättslösa på en rad grundläggande områden. Detta gäller till exempel de etniska ryssarna i Lettland (23 procent av landets befolkning), som varken har medborgarskap eller rösträtt och som till och med avkrävs visum. Situationen har inte förändrats nämnvärt sedan parlamentet antog sin årsrapport 1999 där man bland annat påpekar att det (i Lettland) förekommer kränkningar av de grundläggande medborgerliga och politiska rättigheterna samt diskriminering, i synnerhet av etniska minoriteter. Har rådet någon handlingsplan för att bemöta denna diskriminering? Som den värderade parlamentsledamoten vet, fastställde Europeiska rådet i Köpenhamn de politiska kriterier för anslutning som innebär att kandidatländerna skall ha uppnått institutionell stabilitet, som garanterar demokrati, rättsstatsförhållanden, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. Alla de kandidatländer med vilka anslutningsförhandlingar har inletts uppfyller de politiska kriterierna. Detta har naturligtvis markerats kraftigt genom beslutet på Europeiska rådets senaste möte i Köpenhamn om att slutföra förhandlingarna med bl.a. Lettland. Mot denna bakgrund har EU hittills följt frågan om nationella minoriteter i Lettland mycket noga och kommer även i fortsättningen att uppmärksamma frågan ända tills anslutningsprocessen är helt avslutad. Denna fråga ingår i de prioriteter för det reviderade anslutningspartnerskap med Lettland som beslutades i januari 2002 och har regelbundet diskuterats med Lettland inom ramen för Europaavtalets organ, i synnerhet associeringsrådet, som senast höll ett möte i februari i år. I kommissionens årsrapport för 2002 om Lettlands framsteg på vägen mot anslutning, som publicerades i oktober, drar man slutsatsen att Lettland fortfarande uppfyller de politiska kriterierna från Köpenhamn. Mera specifikt står det i rapporten att Lettland har verkat för ytterligare integration av icke-lettiska medborgare i det lettiska samhället genom att ta bort språkkraven i vallagen och genom att öka stödet till främjande av naturalisationsprocessen och genom den verksamhet som bedrivs av föreningen Integration Foundation. I rapporten framhålls också att integrationsprocessen måste påskyndas och att man måste anslå tillräckliga medel, i synnerhet för att främja naturalisation och språkundervisning. Sammanfattningsvis kan man säga att Lettland har vidtagit en rad konkreta åtgärder i fråga om integration av icke-lettiska medborgare i samhället, och att man bör erkänna denna positiva utveckling, vilket också bekräftades av det beslut som OSSE fattade i december förra året om att inte förlänga mandatet för sitt uppdrag. Samtidigt kommer EU även i fortsättningen att noga följa situationen, i synnerhet i fråga om genomförandet av de beslutade åtgärderna, och uppmuntra Lettland att bygga vidare på de framsteg som redan gjorts. Europeiska rådet i Köpenhamn den december 2002 underströk att övervakningen fram till anslutningen av att de givna löftena uppfylls kommer att ge de blivande medlemsstaterna ytterligare ett rättesnöre för deras strävanden att ikläda sig det ansvar som ett medlemskap innebär och att ge de nuvarande medlemsstaterna den nödvändiga garantin. Fråga nr 16 från Paulo Casaca (H-0762/02) Mänskliga rättigheter Kan rådet bekräfta att ett bilateralt energimöte kommer att anordnas mellan EU och den iranska regimen i Teheran den november? Kan rådet redogöra för om startpunkten för förhandlingarna hänger samman med rådets beslut den 21 oktober om att inte lägga fram någon resolution om Iran vid nästa möte i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna? Rådet känner inte till något möte mellan Europeiska unionen och Iran den november Rådet kan emellertid bekräfta att en arbetsgrupp om energi har hållit ett möte i Teheran den 19 oktober 2002, gruppen är sammansatt av officiellt utsedda representanter för Europeiska kommissionen och för Irans regering. Mötet var inte något inledande av förhandlingar utan en av flera aktiviteter inom ramen för den omfattande dialogen mellan EU och Iran, det var faktiskt gruppens tredje möte sedan Till dess att man har förhandlat fram ett nytt avtal om förbindelserna mellan EU och Iran, är den omfattande dialogen det forum där man kan väcka väsentliga frågor, som t.ex. mänskliga rättigheter, men dialogen kan också tjäna till att utforska områden där det kommer att vara ändamålsenligt

3 att etablera ett samarbete mellan EU och Iran, såsom på energiområdet. Varje form av samarbete måste ses i ett samlat internationellt politiskt sammanhang, såsom nu är fallet med alla förbindelser med Iran. Det finns således inget samband mellan mötet i arbetsgruppen om energi den 19 oktober och rådets slutsatser av den 21 oktober. Rådet önskar dessutom poängtera att man den 21 oktober inte fattade något beslut om huruvida man skall presentera en resolution om Iran vid det 59:e mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, som inleds i mars Rådet uppmanar den värderade ledamoten att hålla sig till den exakta ordalydelsen i denna deklaration, som är uttryck för rådets ståndpunkt i fråga om inledandet av en dialog med Iran på området mänskliga rättigheter. Fråga nr 17 från Ioannis Patakis (H-0767/02) Bekämpningsstyrkor och användning av gas Användningen av gas som skördade flera tiotals dödsoffer i samband med upplösningen av det tragiska gisslandramat på en teater i Moskva där hundratals personer hölls som pantfångar, de här gasernas okända sammansättning och det faktum att de kanske är förbjudna enligt internationella överenskommelser allt detta gör ännu en gång frågan om produktion, innehav och användning av kemiska och biologiska vapen brännande aktuell. Jag vill fråga rådet om man inom ramarna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken har utrett huruvida EU:s medlemsstater har ratificerat de internationella överenskommelserna om förbud mot användning av kemiska vapen, om medlemsstaterna fortsättningsvis producerar eller lagrar kemiska vapen, och om det är tillåtet att använda gaser, och i så fall vilka, i händelse av en militär konfrontation i ett land. Rådet kan upplysa den värderade ledamoten om att alla EU:s medlemsstater har undertecknat konventionen om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt deras förstöring (CWC). Genom artikel VIII i konventionen inrättades Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) för att garantera genomförandet av dess bestämmelser, däribland bestämmelserna om internationell kontroll av att konventionen följs. Alla stater som undertecknat CWC-konventionen är medlemmar i OPCW. Denna organisation har till uppgift att kontrollera att de deltagande staterna följer konventionens bestämmelser, inklusive det fall som den värderade ledamoten nämner, i synnerhet i juridiskt avseende. Fråga nr 18 från Richard Howitt (H-0770/02) Flightspotters Skulle tjänstgörande ordförande, i samband med det välkomna frikännandet den 6 november av de brittiska flightspotters som dömts för spionage i Grekland, vilja kommentera om lärdomen man kan dra av detta kan leda till en gemensam definition av sekretessbelagd information eller minimirättigheter för åtalade i gränsöverskridande rättegångar, inom ramen för det rättsliga samarbetet inom Europeiska unionen i framtiden? Ordförandeskapet kommenterar inte enskilda fall som behandlas i medlemsstaternas domstolar. Inga förslag har för närvarande lagts fram i rådet om en gemensam definition av sekretessbelagd information eller minimirättigheter för svarande i gränsöverskridande rättegångar. Såvitt ordförandeskapet förstår arbetar dock Europeiska kommissionen för närvarande med en grönbok om minimirättigheter för svarande och rådet ser fram emot att ta del av kommissionens arbete.

4 Fråga nr 19 från Bernd Posselt (H-0772/02) Tjetjenien Planerar rådet direkta samtal med den valde tjetjenske presidenten Maskhadov, utan vilken en fungerande fredlig lösning är omöjlig, och hur kan rådet i det sammanhanget garantera säkerheten för president Maskhadov och hans förhandlare? Rådet har upprepade gånger uppmanat Ryska federationen att inleda en dialog med den tjetjenska sidan för att finna en varaktig politisk lösning på konflikten i Tjetjenien. EU upprepade detta för president Putin vid toppmötet mellan EU och Ryssland den 11 november. Rådet har emellertid inte för avsikt att spela en medlarroll i denna konflikt och har heller inte några planer på direkta förhandlingar med herr Maskhadov. Fråga nr 20 från Efstratios Korakas (H-0774/02) Förföljelse av kommunister i kandidatländerna I flera av kandidatländerna råder det begränsningar av, ja t.o.m. förbud mot, politiska partiers verksamhet. I Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Ungern är det förbjudet för kommunistiska partier att verka, och de får inte delta i val eller fritt sprida sina idéer. I vissa fall baserar sig detta förbud på konstitutionella bestämmelser som jämställer kommunismen med nazismen, något som helt saknar historisk grund. Medlemmar i dessa partier förföljs eller döms till långa fängelsestraff på grundval av förfalskade bevis mot dem (Lettland, Slovakien och Litauen) och rätten till arbete begränsas för f.d. medlemmar av arbetarkollektiv (Lettland). Anser inte rådet att dessa förhållanden fullständigt talar emot dess bedömning att dessa länder har gjort stora framsteg när det gäller respekten för rättsstaten och de mänskliga rättigheterna? Har rådet för avsikt att vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa fri rörlighet för idéer, se till att alla politiska partier får verka lagligt och få ett slut på förföljelsen och diskrimineringen av kommunister i dessa länder? EU har lagt utomordentligt stor vikt vid att kandidatländerna skall följa de demokratiska principerna och rättsstatsprincipen och respektera de mänskliga rättigheterna, och unionen har noga följt den senaste politiska utvecklingen i kandidatländerna, inte minst mot bakgrund av att de måste uppfylla det politiska kriterium som är en del av Köpenhamnskriterierna från I detta sammanhang bör det påpekas att kommissionen i de periodiska rapporter den presenterade i oktober 2002 drar slutsatsen att alla de kandidatländer som EU hoppats kunna avsluta anslutningsförhandlingarna med redan i år fortfarande uppfyller detta kriterium. Detta bekräftades genom det beslut som fattades i Köpenhamn den december 2002, genom vilket EU godkände resultatet av dessa förhandlingar och således slutförde anslutningsförhandlingarna med tio länder. Europeiska rådet uttalade vid detta tillfälle att detta resultat vittnar om att de europeiska folken har en gemensam vilja att gå samman i en union, som har blivit drivkraften för fred, demokrati, stabilitet och välstånd på vår kontinent. Fråga nr 21 från Robert J.E. Evans (H-0775/02)

5 Religiös intolerans i Ungern Ungern, som är på väg att bli medlem i Europeiska unionen, fortsätter med en 15 år gammal tradition av religiös apartheid och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Den föregående ungerska regeringen införde en lag LXXIV, 2001 (PA 153). Denna lag innebär en radikal ändring av fastställandet av skattebetalarnas stöd till religiösa institutioner. Den ersätter den tydliga årliga deklarationen från skattebetalarna med tvetydig statistik som grundas på en folkräkning nyligen, vilken redovisar det trossamfund i vilket medborgarna är födda. Denna lag, som är orättvis och strider mot grundlagen, syftar till att gynna ett par väletablerade religioner på övriga religioners bekostnad. Kommer rådet, med tanke på Europeiska unionens principer om respekt och tolerans, att kräva att den ungerska regeringen häver denna lag som ett villkor för anslutningen? Rådet har fäst största vikt vid kandidatländernas respekt för de politiska anslutningskriterier som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn, nämligen demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och skyddet av minoriteter. Vad gäller den särskilda fråga som den ärade ledamoten tar upp bör det noteras att kommissionen i sin återkommande rapport för 2002 om Ungerns framsteg på vägen mot anslutning, som utfärdades i oktober, angav att religionsfriheten föreskrivs i den ungerska författningen och inga särskilda problem har rapporterats i detta hänseende. Vidare bör det noteras att de kriterier och metoder som används för att bevilja statligt stöd till religiösa organ och institutioner faller under de enskilda staternas nationella behörighet och inte ingår i anslutningsförhandlingarna. Låt mig hur som helst upprepa att bedriften med anslutningsförhandlingarna i Köpenhamn den december 2002, vilket Europeiska rådet betonat, vittnar om det europeiska folkets gemensamma beslutsamhet att förenas i en union som har blivit en drivkraft för bland annat fred och demokrati. Fråga nr 22 från Konstantinos Alyssandrakis (H-0777/02) Repressiva åtgärder inför toppmötet i Thessaloniki i juni Enligt en artikel i tidningen Makedonia finns det ett PM om samarbete mellan den grekiska polisen och Europol som kallas Säkerhetsmanual för Europeiska rådets möten och liknande evenemang inför toppmötet i Thessaloniki i juni. Enligt denna manual skall man använda sig av övervakningsmekanismer i syfte att upprätta listor över misstänkta och förteckningar över personer som man tänker neka inresa i Grekland (med användning av artikel 2.2 i Schengenavtalet), under överinseende av ett organ bestående av företrädare för polisledningen i de femton medlemsländerna. Kan rådet bekräfta att denna manual existerar och att man planerar extraordinära åtgärder inför toppmötet? Anser rådet att de föreslagna åtgärderna står i strid med gemenskapslagstiftningen och de demokratiska rättigheterna, i synnerhet rättigheten att anordna möten och demonstrera? Efter de händelser som ägde rum i Göteborg, när Europeiska rådet höll sitt möte där, och efter liknande händelser, som ägde rum i Genua, när G7 höll sitt möte där, beslutade rådet att man skulle utarbeta en säkerhetsmanual, som kan användas av polisen i samband med Euroepiska rådets möten och andra liknande evenemang. En sådan manual presenterades för rådet vid mötet den november Rådet har godkänt säkerhetsmanualen, som skall användas som riktlinjer och idékatalog av medlemsstaterna, när de åtar sig att sörja för säkerheten i samband med denna typ av evenemang. Det är upp till varje enskild medlemsstat att vidta de nödvändiga åtgärderna i samband med förberedelserna för Europeiska rådets möten, i synnerhet när det gäller att garantera allmän ordning och intern säkerhet. Rådet har inga befogenheter i fråga om dessa aspekter.

6 Fråga nr 23 från Diana Wallis (H-0778/02) Förslag till direktiv om rättshjälp Rådet kommer troligtvis att i slutet av november 2002 anta kommissionens förslag till rådets direktiv om att förbättra möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande mål genom att införa miniminormer för rättshjälp och andra finansiella aspekter med anknytning till civilrättsliga förfaranden (KOM(2002)0013/slutlig). Genom detta tidsschema undviker man det medbeslutandeförfarande som skall tillämpas efter Nicefördragets ikraftträdande. Kommissionsledamot Vitorino har gjort ett uttalande i vilket han fastslog att han ansåg att parlamentet borde ha hörts på nytt, mot bakgrund av de avsevärda ändringar som rådet gjort i jämförelse med kommissionen ursprungliga förslag, vilket var den text som parlamentet formellt yttrade sig över (Santinis betänkande A5-0312/2002). Skulle rådet vilja förklara varför det inte har för avsikt att återigen formellt höra parlamentet, i enlighet med det normala förfarandet och arbetsrelationerna mellan parlamentet och rådet, innan direktivet slutligen antas? Anser inte rådet att detta sätt att förfara underminerar arbetsrelationerna mellan de båda institutionerna? Rådet påpekar att EU-institutionerna måste samarbeta så effektivt som möjligt och noga följa de regler som beslutats. I fråga om förslaget till direktiv om rättshjälp bad rådet den 1 februari 2002 Europaparlamentet att avge ett yttrande med utgångspunkt från kommissionens förslag. Rådet hoppades få yttrandet så snart som möjligt. Eftersom det under förhandlingarna i rådet företagits en del ändringar i förslaget och då parlamentet ännu inte hade avgivit något yttrande, beslutade rådet att genom en skrivelse den 22 september 2002 orientera parlamentet om utvecklingen i förhandlingarna, så att parlamentet skulle kunna avge sitt yttrande mot bakgrund av de ändringar i förslaget som rådets organ gjort. Europaparlamentet har alltså haft möjlighet at uttala sig på grundval av både kommissionens förslag och den senaste versionen av texten, som rådet sänt till parlamentet. I lagstiftningsresolutionen den 25 september 2002 hänvisar Europaparlamentet faktiskt till den ändrade texten, som rådet har skickat in ( under hänvisning till den ändrade texten till rådets direktiv (10856/2002-C5-0423/2002) ). Rådet måste alltså konstatera att parlamentet har avgett sitt yttrande med full kännedom om utvecklingen i förhandlingarna i rådet, som framgår av den ändrade texten. Texten har därefter inte ändrats på ett så väsentligt sätt att det skulle vara nödvändigt att på nytt höra parlamentet. Lagstiftningsförfarandet har alltså helt och hållet följt gällande regler. Fråga nr 24 från Alexandros Alavanos (H-0780/02) Kurdernas situation i norra Irak Efter händelserna 1991 som kostade en enorm mängd kurder livet och fick 1,5 miljoner kurder att fly från norra Irak, har området gått igenom en mycket instabil period med ständiga inbördes konflikter och ingripanden utifrån, vilket fått tragiska följder för befolkningen. Enligt information om det eventuellt kommande angreppet på Irak skall cirka kurder i norra Irak användas som markbundna styrkor till stöd för angreppet. Om detta är ett faktum kommer det att innebära ytterligare lidande för befolkningen i området. Hur ser rådet mot bakgrund av detta på framtiden för kurderna i norra Irak? Vad tänker rådet göra för att få till stånd en stabil förvaltning i området, vilken kan arbeta för att lösa de enorma problem som dess invånare lever med?

7 Framtiden för kurderna i Irak hänger oundvikligt samman med framtiden för Irak. Både rådet och världssamfundet som helhet är av uppfattningen att Irak helt och fullt måste uppfylla sina förpliktelser enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner. Förenta Nationernas vapeninspektörer är nu tillbaka i Irak efter nästan fyra år och arbetar enligt de skärpta instruktioner som säkerhetsrådet enhälligt antog i resolution Denna resolution pekar klart på de förpliktelser som Saddam Hussein måste uppfylla för att undgå allvarliga följder för Irak, och den innehåller villkoren för en fredlig lösning av krisen. Målet är ett avrustat, fredligt Irak. Rådet har inte diskuterat framtiden för den kurdiska befolkningen i norra Irak och dess lokala administration. Det viktigaste för rådet är att garantera att Irak inte längre har massförstörelsevapen och att dessa vapen skall förstöras. Europeiska rådet i Köpenhamn (den december 2002) bekräftade att detta mål fortfarande är prioriterat. Det framhöll att det helt och förbehållslöst stöder FN:s säkerhetsråds resolution 1441 av den 8 november 2002 och förklarade att det nu är upp till Irak att utnyttja denna sista möjlighet att uppfylla sina internationella förpliktelser. Fråga nr 25 från Marco Cappato (H-0784/02) FN:s möte om narkotikafrågor i april 2003: utvärdering av tioårsplanen för en narkotikafri värld FN:s generalförsamlings extra möte (UNGASS) om narkotikafrågor fastställde i maj 1998 ett ambitiöst mål i kampen mot narkotika i form av en tioårsplan ( ) med parollen A drug free world: we can do it ( En narkotikafri värld: vi kan klara det ). Efter fem år skall en tvådagarssession på ministernivå hållas inom ramen för nästa års möte av FN:s kommitté för narkotikafrågor, för att värdera tillämpningen av tioårsplanen efter halva tiden. Enligt schemat skall detta möte hållas den 8-16 april 2003 i Wien. Vilka EU-institutioner kommer att delta i detta möte, och har hänsyn tagits till att säkra adekvat deltagande från parlamentets sida, med beaktande av de olika politiska uppfattningar som råder om denna känsliga fråga? Vilken hållningen kommer rådet att inta vid detta möte? Har rådet gjort någon utvärdering om FN-planens tillämpning och genomslag under denna första femårsperiod, inte bara inom EU utan även i tredje länder? Anser inte rådet att FN:s målsättning att skapa en narkotikafri värld är fullständigt orealistisk och att den bör omvärderas? Rådet och, så vitt jag känner till, även Europeiska kommissionen skall den 8-16 april 2003 i Wien delta i en tvådagarssession på ministernivå inom ramen för mötet med FN:s kommitté för narkotikafrågor. Europaparlamentets deltagande har ännu inte diskuterats i rådet. Behöriga rådsorgan bl.a. i Wien har inlett förberedelserna för ovannämnda möte. Rådet har ännu inte börjat utvärdera genomförandet av FN-planen. Rådet och kommissionen har under den senaste tiden framför allt inriktat sig på revisionen efter halva tiden av EU:s handlingsplan , som bygger på samma principer som FN:s överordnade tioåriga handlingsplan. Dessa principer är: en integrerad och sektorövergripande strategi och gemensamt ansvar. Fråga nr 26 från Christine De Veyrac (H-0790/02) Europeiska byrån för luftfartssäkerhet Europeiska rådet i Laeken lyckades inte komma fram till en uppgörelse om var huvudkontoret för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet skall ligga och vid rådets efterföljande möten behandlades inte denna fråga. I september 2002 började byrån sin verksamhet utan att ha tillgång till en definitiv arbetsplats. Dess tillfälliga säte ligger i Bryssel. Certifieringen skall starta i slutet av september 2003 då byrån alltså måste kunna fungera fullt ut. Förseningen när det gäller valet av säte bidrar inte till byråns effektivitet.

8 Frågan om var byrån skall förläggas är inte upptagen på dagordningen för rådsmöte i Köpenhamn i december Kan rådet därför ange hur långt man har kommit i denna fråga? Förordning nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet (EASA) innehåller inga bestämmelser om placeringen av EASA. Rådet fortsätter sina ansträngningar för att inom en nära framtid kunna fatta beslut på relevant nivå om EASA:s säte. Fråga nr 27 från Dana Rosemary Scallon (H-0797/02) Politiken för utvecklingsbistånd Kan rådet bekräfta att EU:s politik för utvecklingsbistånd håller sig inom Europeiska unionens ansvarsområde och är i överensstämmelse med principerna och förklaringen i stadgan om de grundläggande rättigheterna, vilken kommer att bli rättsligt bindande som den första pelaren i EU-konstitutionen? I artikel 3, punkt r, i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fastställs att gemenskapens verksamhet skall innefatta en politik på området för utvecklingssamarbete. I artiklarna 177 till 181 i detta fördrag fastställs politikens mål. I artikel fastställs det särskilt att Gemenskapens politik på detta område skall bidra till det allmänna målet att utveckla demokratin och rättsstaten samt till målet att respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Fråga nr 28 från Proinsias De Rossa (H-0807/02) Uppskjutande av Israels medverkan i det sjätte ramprogrammet EU önskar spela en aktivare och viktigare roll i lösningen av Mellanösternkonflikten. Sharonregeringen vägrar dock att delta i seriösa förhandlingar om en lösning på konflikten och förkastar EU:s inblandning. Mot bakgrund av detta, skulle rådet kunna vänta med att förnya avtalet om vetenskapligt samarbete med Israel? Skulle rådet även kunna förvägra Israel rätten att medverka i det sjätte ramprogrammet tills landet är redo att inleda konstruktiva förhandlingar om en lösning på konflikten? Rådet informerar den ärade ledamoten om att rådet den 5 november 2002 gav kommissionen tillstånd att förhandla om förnyandet av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Staten Israel, till följd av en rekommendation från kommissionen som lades fram den 12 augusti Förfarandet baseras på artiklarna 170 och 300 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, och tar hänsyn till artikel 12.4 i avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Staten Israel 2, i vilken behovet av ett förnyande eller en omförhandling av avtalet när gemenskapen antar ett nytt ramprogram för forskning och teknisk utveckling föreskrivs. Den 27 juni 2002 antog Europaparlamentet och rådet beslut 1513/2002/EG om sjätte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration ( ) 3. 1 Dokument 11521/02 ISR 2 RECH 141 RESTREINT och 12648/02 ISR 3 RECH 152 RESTREINT. 2 EGT L 83 av den , s EGT L 232 av den , s. 1.

9 Som den ärade ledamoten känner till påverkar rådets antagande av ett förhandlingsmandat inte beslutet med att ingå avtalet, eftersom detta beror på resultatet av förhandlingarna och på det vidare politiska sammanhanget. Enligt artikel i fördraget skall Europaparlamentet höras innan de två parterna formellt ingår något avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete. Fråga nr 29 från Gerard Collins (H-0808/02) Särskilt EU-sändebud till Nepal Kan rådet ange om det, inklusive på arbetsgruppsnivå, har övervägt Europaparlamentets begäran om att utse ett särskilt EU-sändebud till Nepal? Sändebudets uppgift vore att medla mellan Nepals regering och maoisterna för att försöka få till stånd en förhandlingslösning på den långdragna konflikten mellan de båda parterna, en konflikt som skördat ett stort antal människoliv och lett till omfattande förstörelse i Nepal. Frågan om ett särskilt EU-sändebud till Nepal har tagits upp i rådet, men inte diskuterats vidare. Den 5 december 2002 diskuterade arbetsgruppen för Asien den politiska utvecklingen i Nepal, inklusive utsikterna med ett ökat internationellt engagemang i konflikten. I dess uttalande av den 11 oktober 2002, inom ramen för uppskjutandet av de allmänna valen, uppmanade EU den nepalesiska interimsregeringen att bland annat garantera en snar förhandling med maoisterna i syfte att integrera dem i den politiska processen. Vid detta tillfälle upprepade EU också det trängande behovet av att ta itu med de bakomliggande orsakerna till den pågående konflikten, inklusive frågorna om fattigdom, uteslutning, korruption och mänskliga rättigheter. Fråga nr 30 från Carlos Ripoll y Martínez de Bedoya (H-0817/02) Sjösäkerhetsbyrån Med beaktande av olyckan med fartyget Prestige utanför Spaniens kust och med beaktande av att kommissionen har avslutat alla nödvändiga förfaranden för att inrätta den Europeiska sjösäkerhetsbyrån, kan rådet besvara följande frågor: Anser det inte att det snarast måste fattas ett beslut om var detta organ skall ha sitt säte för att det utan dröjsmål skall kunna inleda sin verksamhet? Avser rådet att agera omedelbart? Rådets ordförandeskap har i dag avgivit ett yttrande i Europaparlamentet om åtgärderna för att avhjälpa konsekvenserna av Prestiges förlisning. Europeiska rådet uppmanade vid sitt möte den 7-9 december 2000 i Nice medlemsstaterna att påskynda genomförandet av de åtgärder som de femton har beslutat om och som syftar till att förbättra det europeiska rapporterings- och informationssystemet i fråga om sjöfart, att inrätta en europeisk sjösäkerhetsbyrå samt att avhjälpa bristerna i den rådande internationella ordningen för ansvar och ersättning, i den mån de inte kräver en internationell ram. Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå trädde i kraft den 25 augusti 2002, men den innehåller inga bestämmelser om var byrån skall ha sitt säte. Detta innebär dock ingen ändring av det faktum att man i enlighet med förordningen skall vidta de nödvändiga åtgärderna, så att byrån kan inleda sin verksamhet senast tolv månader efter förordningens ikraftträdande. Det är för övrigt bestämt att byrån tills vidare skall arbeta i Europeiska kommissionens lokaler i Bryssel.

10 Europeiska rådet lovade vid sitt möte i Göteborg den juni 2001 att fortsätta arbeta på ett beslut om placeringen av en rad framtida organ med hänsyn till att det beslut som fattades av Europeiska rådet i Edinburgh 1992 fortfarande gäller, och Europeiska rådet har sedan uttryckt sin tillfredsställelse med att byrån har inrättats. Det konstituerande mötet med byråns styrelse ägde rum den 4 december Vid detta tillfälle fastställdes byråns verksamhetsplan. Den administrativa chefen väntas bli utnämnd i januari Vid mötet den 6 december 2002 noterade rådet med tillfredsställelse denna utveckling och uttryckte förväntningar om ett snabbt antagande av arbetsprogrammet, så att byrån kan börja fungera så snabbt som möjligt och så att man kan fastställa principer, som kan användas som utgångspunkt för de insatser som skall göras på gemenskapsnivå och i ett bredare internationellt sammanhang. Dessa bör omfatta främjande av likartad statlig hamnkontroll av hög kvalitet i alla medlemsstaternas hamnar samt, för kommissionens del, utformande och tillsyn av förfarandena för godkännande och kontroll av klassificeringsbolag. Rådet har noterat att Europaparlamentet i fråga om budgeten för 2003 har planerat att placera 50 procent av Europeiska sjösäkerhetsbyråns finansiella medel i en reserv, tills ett slutligt beslut om säte har fattats. Om Europaparlamentet vidhåller detta, kommer det att bli svårare för de berörda parterna att göra byrån fullt funktionsduglig så snart som möjligt. Rådet gläder sig över kommissionens beslut, som nämns i kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om bättre sjöfartssäkerhet efter Prestiges förlisning, meddelandet finns i dokument KOM(2002) 681 slutlig, och beslutet går ut på att byrån tills vidare skall arbeta i kommissionens lokaler. Rådet uttrycker också sin tillfredsställelse över att kommissionen i detta meddelande har gjort vad den kunnat, för att byrån skall kunna komma i gång sex månader tidigare. Fråga nr 31 från Brian Crowley (H-0820/02) Piratkopierade varor Enligt den irländska polisen beslagtogs nyligen piratkopierade kläder till ett värde av över 1 miljon euro i Cork i Irland. Den brittiska gruppen för bekämpning av piratkopiering hävdar att piratkopierade varor kostar den irländska ekonomin 380 miljoner euro årligen. Samtidigt meddelades vid en konferens om bedrägeribekämpning, anordnad av OLAF, att smuggeltobaken kostar EU ca 6 miljarder i förlorade intäkter varje år. Dessa varor förs in av organiserade ligor från länder utanför EU som utnyttjar stora speditionsfirmor. Parfym och alkohol är andra exempel på smuggelvaror. Vilka nya initiativ bedömer rådet att man behöver ta för att hejda denna organiserade internationella brottsvåg som kostar medlemsstaterna stora pengar i förlorade intäkter? För att bekämpa kränkningar av upphovsrätten vid EU:s yttre gränser antog rådet den 22 december 1994 förordning (EG) nr 3295/94 om åtgärder för att genom ett suspensionsförfarande kunna förbjuda handel med, export, återexport och import av varumärkesförfalskade och piratkopierade varor. Förordningen ändrades genom rådets förordning (EG) nr 241/1999 av den 25 januari 1999, varigenom tillämpningsområdet utvidgades, så att tullmyndigheterna nu kan ingripa redan före tulldeklarationen. Förordning (EG) nr 241/1999 utvidgade också tullmyndigheternas befogenheter i fråga om skydd av upphovsrätten, så att den nu också omfattar t.ex. patenträtt och kompletterande skyddscertifikat. Genom rådets beslut den 6 december 2001 utvidgades Europols mandat till att också omfatta grova former av internationell brottslighet, såsom framgår av bilagan till Europolkonventionen 1, så att Europol nu också har befogenheter i fråga om varumärkesförfalskning och piratkopiering. Det finns dessutom anledning att nämna de initiativ som kommissionen har föreslagit i det meddelande som antogs den 30 november om uppföljningen av grönboken om bekämpning av varumärkesförfalskning och piratkopiering på den inre marknaden 3. Rådet har för närvarande inte föreslagit några åtgärder inom ramen för EU-fördragets avsnitt VI om ytterligare stärkande av det straffrättsliga skyddet mot varumärkesförfalskning och piratkopiering. De nya instrumenten, som t.ex. konventionen av den 29 maj 2000 om ömsesidig rättshjälp i brottmål samt inrättandet av Eurojust nyligen skulle emellertid kunna bidra till en effektiv reaktion mot denna grova form av lagöverträdelser. 1 EGT C 362, , s KOM(2000) 789 slutlig. 3 KOM(98) 569 slutlig.

11 Fråga nr 32 från James (Jim) Fitzsimons (H-0821/02) Rapport om Sellafield till det brittisk-irländska parlamentariska organet Enligt en rapport som utarbetats av ett utskott till det brittisk-irländska parlamentariska organet kommer upparbetningsanläggningen Thorp i Sellafield att vara i drift åtminstone till 2010 på grund av befintliga kontrakt och det är känt att BNFL aktivt söker nya kontrakt för upparbetning. Delar rådet min djupa oro att detta betyder att BNFL fullständigt ignorerar den allmänna opinionen på Irland och på andra håll avseende hela verksamheten vid Sellafield och, såsom framgår av rapporten, att Sellafield allt mer håller på att bli en närmast permanent lagringsanläggning för mycket farligt material, inklusive plutonium och flytande högnivåavfall, och avser rådet att göra ett uttalande om saken? Rådet känner inte till den rapport som den ärade parlamentsledamoten hänvisar till, och kan inte heller ta ställning till BNFL:s verksamhet. Som den ärade ledamoten känner till skall verksamheten vid Sellafield bedrivas i enlighet med den berörda gemenskapslagstiftningen, vars regelverk fastställs i Euratomfördraget. Verksamheten vid Sellafield kan endast bedrivas efter att man mottagit kommissionens yttrande om den verksamhet som man avser att bedriva vid Sellafield. En kärnkraftsanläggning måste särskilt vara förenlig med Euratomförordningen 3227/76 om tillämpningen av bestämmelserna om säkerhetskontroll inom Euratom, och regelbundet rapportera till kommissionen om sin verksamhet. Angående säkerhetsaspekterna anges de skyldigheter som måste följas i rådets direktiv 96/29/Euratom om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning. Det är kommissionens uppgift att garantera att denna lagstiftning tillämpas ordentligt, samt att utföra inspektioner på plats. Fråga nr 33 från Liam Hyland (H-0822/02) Utsikterna för 2003 inom jordbrukssektorn Har rådet tänkt över utsikterna för 2003 inom jordbrukssektorn, och, om så är fallet, kommer det att göra ett uttalande i denna fråga, särskilt med avseende på produktion och konsumtion av nötkött, utsikterna för marknaderna för fjäderfä-, gris- och fårkött, samt frågan om konkurrens från tredje länder, liksom de interventionslager som kommissionen enligt den publikation om utsikterna för jordbruksmarknaderna som publicerades i juni 2002 anser skulle kunna tömmas 2003? Det dokument som den värderade parlamentsledamoten hänvisar till är en punktuell publikation från kommissionens generaldirektorat för jordbruk. Kommissionen har inte sänt detta dokument officiellt till rådet. Kommissionär Fischler gav emellertid rådet en redogörelse för de stora linjerna i dokumentet vid mötet den 27 juni Vid detta tillfälle nöjde sig rådet med presentationen av dokumentet och det blev ingen debatt. Men medlemsstaterna har naturligtvis haft möjlighet att ta hänsyn till de prognoser och beräkningar som ingår i det aktuella dokumentet under diskussionerna av det meddelande som kommissionen presenterade i juli 2002 om revisionen efter halva tiden av den gemensamma jordbrukspolitiken.

12 Fråga nr 34 från Seán Ó Neachtain (H-0823/02) Översvämningar i Irland I regionen Border, Midland och Western i västra Irland (BMW-regionen) har svåra och ihållande översvämningar orsakat allvarliga skador. I och med att regionen måste finansiera kostnaderna för översvämningsskadorna står den nu inför allvarliga ekonomiska svårigheter. Mot bakgrund av dessa extrema förhållanden, kan rådet garantera att man inom en snar framtid kommer att överväga att använda medel ur solidaritetsfonden (rådets förordning (EG) 2012/2002 av den 11 november ) i BMW-regionen för att komma tillrätta med översvämningsskadorna? Kan rådet även uppmana kommissionen att så snart som möjligt inrätta en ny budgetpost, som endast skall vara till för översvämningsförebyggande åtgärder och för infrastruktur? Till följd av översvämningarna i Centraleuropa i somras antog rådet den 11 november 2002 en förordning om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond som syftar till att lämna gemenskapsbistånd till medlemsstater och de länder som för närvarande förhandlar om anslutning till gemenskapen om de drabbas av större katastrofer. Detta bistånd bör huvudsakligen sättas in vid större naturkatastrofer, som till exempel översvämning, vilka leder till att det berörda landet lider skador som uppskattas till över 3 miljarder euro med 2002 års priser eller över 0,6 procent av detta lands BNI. Under exceptionella omständigheter kan en särskild region som drabbas av en ovanligt allvarlig katastrof också få bistånd från fonden, även om dessa kvantitativa kriterier inte är uppfyllda. För att tillåta en snabb budgettillämpning av fonden slöt Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 7 november 2002 ett interinstitutionellt avtal om de exakta budgetförfaranden och budgetvillkor som skall följas. Det kommer i praktiken att vara det land som drabbats av en större katastrof som skall ansvara för att inleda förfarandet genom att ansöka om bistånd från fonden genom att lägga fram en ansökan om bistånd till kommissionen i enlighet med bestämmelserna i artikel 4 i förordningen om inrättande av fonden. Fråga nr 35 från Niall Andrews (H-0826/02) Bhopals arv av giftigt avfall och overksamhet Rådet minns säkert den olycka som 1984 inträffade i Bhopal i Indien då dödlig gas läckte ut och dödade tusentals människor samtidigt som tusentals andra blev lemlästade och blinda. Är rådet medvetet om att det fortfarande finns avsevärda mängder bekämpningsmedel och förorenad mark i Bhopal, att det i området kring fabriken dör en människa om dagen till följd av den dödliga gasens långsiktiga effekter, att områdets dricksvattentäkter fortfarande är förorenade och att de senaste 18 årens insatser för att sanera området och betala ut ersättning har varit helt otillräckliga? Kommer rådet utan dröjsmål att uttala sig i denna fråga? Rådet känner till de långsiktiga effekterna av olyckan i Bhopal. Rådet antog i november 1996 ett direktiv om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår. Rådet har i detta skede emellertid inga avsikter att göra ett uttalande om Bhopal. Fråga nr 36 från John Walls Cushnahan (H-0830/02) Genombrott för fredsprocessen i Sri Lanka Känner rådet till det viktiga genombrottet i fredsöverläggningarna angående Sri Lanka, som hålls i Norge? 1 EGT L 311, , s. 3.

13 Kommer rådet att uppmuntra både EU-institutionerna och individuella medlemsstater att ge ordentliga ekonomiska bidrag så att fredsprocessen kan stadfästas, då det är bättre att göra investeringar nu för att hindra att konflikten flammar upp på nytt, än att plocka ihop skärvorna om de nuvarande fredsöverläggningarna skulle bli problematiska? Rådet känner till det viktiga genombrottet i fredsöverläggningarna angående Sri Lanka. Viktiga resultat har uppnåtts under de senaste tio månaderna, med en hastighet som har imponerat på oss alla. Enligt rådets åsikt är det av största vikt att vi inte går miste om detta historiska tillfälle att slutligen återinföra fred och välfärd för Sri Lankas krigströtta folk. Den 18 november, inför givarkonferensen i Oslo den 25 november, antog rådet slutsatser i vilka man bekräftade sitt stöd för fredsprocessen mellan Sri Lankas regering och de tamilska befrielsetigrarna (the Liberation Tigers of Tamil Eelam, LTTE), och välkomnade de två parternas bestämda engagemang att sätta stopp för den väpnade konflikt som Sri Lankas folk har utsatts för i över 19 år. Vid detta tillfälle bekräftade rådet också att EU skulle avsätta medel för att stödja omedelbar verksamhet som skulle inriktas på de prioriterade områdena minröjning och återvändande och rehabilitering av internt förflyttade människor, och bidra till den givarfond som skulle inrättas. I ordförandeskapets uttalande vid Oslokonferensen välkomnade EU det beslut som Sri Lankas regering och LTTE fattat om att inrätta en underkommitté och en fond för omedelbara humanitära behov och rehabiliteringsbehov i nord och öst. FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN Fråga nr 51 från Konstantinos Hatzidakis (H-0794/02) Liberaliseringen av energimarknaden i Grekland Kommissionen sade i sitt svar på en av mina tidigare frågor (P-1459/02 1 ) att den anser att den rättsliga ramen för liberaliseringen av energimarknaden i Grekland är tillfredsställande. Vid seminariet Energi och utveckling 2002 som hölls för en vecka sedan, sade ordföranden för tillsynsmyndigheten att utvecklingen mot en liberalisering inte kan förverkligas om inte den rättsliga ramen revideras omedelbart. Anser kommissionen fortsättningsvis, efter ovan anförda uttalande av tillsyningsmyndighetens ordförande, att den rättsliga ramen för en liberalisering är tillfredsställande? Samtidigt som kommissionen i princip är nöjd med Greklands tillämpning av direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för el (96/92), är den fullt medveten om att den grekiska elmarknaden, vilket är fallet på vissa andra gemenskapsmarknader, ännu inte på något sätt kan karakteriseras som en fullt konkurrensutsatt marknad; och detta trots de två ytterligare åren av undantag som gällde för Grekland fram till februari Ännu har få nya konkurrenter etablerat sig i Grekland. Grekland har huvudsakligen försökt att förbättra konkurrensnivån på elmarknaden genom att utfärda sju licenser till sju konsortium med oberoende privata företag för uppförandet av sju nya kraftverk med en total kapacitet på över 2000 Megawatt (MW). Denna nya kapacitet skulle ge tillräckligt med utrymme för konkurrens, och också lösa problemet med säkerheten hos elförsörjningen i Grekland (eftersom man uppskattar att en ytterligare kapacitet på 500 till 600 MW för 2005 behövs). Inga av de sju oberoende privata företagen har emellertid gjort särskilt stora framsteg hittills med uppförandet av de nya anläggningarna, främst på grund av olika finansieringsskäl. Tillsynsmyndigheten för energisektorn (RAE) utarbetade en fullständig översyn av lag 2773/1999 i början av september 2002 och lämnade in denna till utvecklingsministeriet för godkännande. Utvecklingsministeriet förväntas att 1 EGT C 277 E, , s. 209.

14 inom kort utfärda sitt slutliga förslag till översyn av lagen på grundval av RAE:s text, eventuellt med vissa ändringar och tillägg. Vidare kommer rådets (energi) politiska överenskommelse om det nya direktivet om den inre marknaden för el, som skall träda i kraft 2004, också att leda till att konkurrensen intensifieras under de kommande åren. Kommissionen följer därför med intresse den ovan nämnda processen och emotser den slutliga översynen av lagen för att granska dess förenlighet med eldirektivet. Fråga nr 56 från Jan Andersson (H-0720/02) Kommissions förslag till ändring av sitt beslut om upprättande av EURES Kommissionen ämnar företa en ändring och uppdatering av sitt beslut från den 22 oktober 1993 angående upprättandet av EURES. Som det ser ut i dag präglas EURES Crossborder-partnerskapen av en stark regional förankring och av att de innehar en fundamental roll för arbetsmarknadens parter. Finansieringen går från kommissionen direkt till den regionala EURES-verksamheten. I kommissionens förslag till reviderat beslut framgår bland annat att man vill knyta EURES närmare de nationella arbetsförmedlingarna, primärt mot bakgrund av den förestående utvidgningen av EU. Utifrån detta förslag uppstår emellertid vissa frågor vad gäller de regionala partnerskapens inte minst finansiella oberoende från de nationella arbetsmarknadsmyndigheterna. Hur ser kommissionen på den framtida finansieringen, mot bakgrund av verksamhetens hittillsvarande oberoende? Hur tänker sig kommissionen att arbetsmarknadens parters viktiga roll ska bibehållas? Reformen syftar till att göra EURES till ett effektivare instrument för främjande av rörlighet på gemenskapens arbetsmarknad och till att garantera att EURES förblir hanterbart efter unionens utvidgning. För att uppnå detta krävs följande: a) EURES måste integreras helt och hållet bland de offentliga arbetsförmedlingarnas åtgärder. Detta är bästa sättet att helt och hållet genomföra rådets förordning 1612/1968 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet 1, i vilken det krävs att de särskilda förmedlingarna i varje medlemsstat (vanligtvis de offentliga arbetsförmedlingarna) skall sända uppgifter om lediga platser och platssökande till de särskilda förmedlingarna i de andra medlemsstaterna och till den europeiska samordningsbyrån enligt ett enhetligt system. Genom reformen betonas återigen att information om alla lediga platser måste göras tillgänglig, och att EURES inte kan betraktas som en marginell aktivitet. b) Förvaltningssystemet måste uppdateras. Kommissionen måste koncentrera sig på strategi, övergripande samordning och utvärdering, medan den mer praktiska verksamheten bör överlåtas åt medlemsstaterna. Enligt förordningen måste de offentliga arbetsförmedlingarna också göra konkreta åtaganden om att utveckla gränsöverskridande verksamheter. I det nya systemet kommer gränsöverskridande verksamhet att ingå i de handlingsplaner som medlemsstaternas offentliga arbetsförmedlingar skall presentera för kommissionen. Kommissionen kommer att bevilja ekonomiskt stöd för att genomföra dessa planer under förutsättning av budgetmyndighetens godkännande och i enlighet med de bestämmelser som styr de relevanta budgetresurserna. Arbetsmarknadens parter kommer att spela en avgörande roll för reformen. På gemenskapsnivå kommer arbetsmarknadsorganisationerna att bli inbjudna att deltaga i EURES strategigrupp på hög nivå som inrättas genom det nya beslutet samt i EURES arbetsgrupp för utveckling, genomförande och övervakning av EURES aktiviteter. På nationell och regional nivå kan de ingå i gränsöverskridande partnerskap. 1 EGT L 257,

15 Fråga nr 57 från Philip Bushill-Matthews (H-0722/02) Regelbrott Stämmer det att kommissionen överväger ett förslag om införande av stränga sanktioner mot nya medlemsstater (bland annat frysning av ekonomiska medel och uppskjutet deltagande på vissa politikområden) om de inte fullt ut genomför EU:s bestämmelser och respekterar de åtaganden som följer av medlemskapet? Om detta är fallet, avser kommissionen att överväga liknande sanktioner mot befintliga medlemsstater som också nonchalerar gemenskapslagstiftning? Om detta inte är fallet, varför? Kommissionen överväger inte ett förslag om införande av stränga sanktioner mot nya medlemsstater om de inte fullt ut genomför EU:s bestämmelser och respekterar samtliga de åtaganden som följer av medlemskapet. I sitt strategidokument På vägen mot anslutning som antogs den 9 oktober 2002 föreslår kommissionen att vissa skyddsklausuler skall införlivas i anslutningsfördraget utöver de klausuler som tillåter undantag från bestämmelserna om den inre marknaden i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och skyddsklausulerna i sekundärrätten. Kommissionens förslag om att införliva en särskild skyddsklausul om den inre marknaden och en särskild klausul om området för rättsliga och inrikes frågor i anslutningsfördraget, vid sidan av en allmän ekonomisk skyddsklausul som liknar den som införlivats i det tidigare utvidgningsfördraget, fick stöd av Europeiska rådet vid dess möte i Bryssel (24-25 oktober 2002). Det är tydligt att de skyddsklausuler som kan vidtas måste vara proportionella i sin räckvidd och längd i förhållande till karaktären hos det problem som kan uppstå. Dessa skyddsklausuler kommer att möjliggöra ett mer flexibelt bemötande av eventuella problem under den första medlemskapsperioden. Arbetet med klausulernas exakta formulering pågår fortfarande. Den allmänna ekonomiska skyddsklausulen kan åberopas gentemot både befintliga och nya medlemsstater vid allvarliga svårigheter inom en ekonomisk sektor eller en ekonomisk situation inom ett givet område. När det gäller de två särskilda skyddsklausulerna kan dessa endast åberopas om en ny medlemsstat inte uppfyller de åtaganden som den gjort enligt anslutningsförhandlingarna och om detta leder till en allvarlig överträdelse av den inre marknadens funktion, eller om det finns allvarliga brister i tillämpningen av straffrätten enligt avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen, såväl som civilrätten enligt avdelning IV i Fördraget om Europeiska unionen. De två särskilda skyddsklausulerna kommer att vara tillämpliga i upp till tre år efter anslutningen och kommer att tjäna till att garantera den inre marknadens korrekta funktionssätt och ömsesidigt erkännande på området för civilrätt och straffrätt. De kommer att komplettera komissionens vanliga instrument som garanterar förenligheten med unionens lagstiftning. Efter denna period kommer kommissionen att tillämpa de vanliga åtgärderna för att garantera att gemenskapens regelverk tillämpas korrekt. Fråga nr 58 från Encarnación Redondo Jiménez (H-0723/02) Situationen beträffande marknaden för svamp Under 2002 har priserna på svamp från gemenskapen sjunkit. Trots en minskning av gemenskapens produktion verkar denna tendens kvarstå. Orsaken till problemet kan vara Kinas anslutning till Världshandelsorganisationen vilket lett till att kinesiska produkter fått tillträde till den amerikanska marknaden som normalt är den marknad där gemenskapen får avsättning för sina produkter. Tillströmningen av kinesiska produkter på den amerikanska marknaden har i sin tur lett till att svamp från Nederländerna och Frankrike numera säljs på den gemensamma marknaden. Vilka åtgärder ämnar kommissionen vidta för att rätta till de allvarliga störningarna på gemenskapsmarknaden och för att förbättra konkurrenskraften och försäljningen av gemenskapens produkter?

16 Kinas anslutning till Världshandelsorganisationen är i på det hela taget positivt för unionen, om alla aspekter av dess anslutning beaktas. När det gäller importen av kinesisk svamp och dess möjliga inverkan på den europeiska svampproduktionssektorn måste man komma ihåg att den berörda organisationen av marknaden för frukt och grönsaker redan omfattar ett antal mycket effektiva medel som syftar till att stärka de europeiska producenternas konkurrenskraft. Dessa rör särskilt åtgärder till stöd för kollektiva investeringar av producentorganisationer som är verksamma inom olika sektorer, inklusive svampsektorn, inom ramen för verksamhetsprogram och/eller handlingsplaner. Andra tillgängliga medel till stöd för sektorn skulle kunna omfatta marknadsföringskampanjer för att öka den europeiska svampkonsumtionen, både inom och utanför unionens gränser. Och sist men inte minst skulle kommissionen vilja betona det faktum att det redan befintliga systemet för import av svamp tidigare har gett ett effektivt marknadsskydd och kommer att fortsätta att skydda vår marknad i framtiden, samtidigt som det kommer att bevara våra traditionella handelsflöden med våra handelspartner. Fråga nr 59 från Josu Ortuondo Larrea (H-0725/02) Frankrike) Stadgan om de grundläggande rättigheterna. Skyltar på järnvägsstationen i Bayonne (Baskien, I artikel 22 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som proklamerades i Nice i december 2000, står det att unionen skall respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden och i artikel 21.1 står det bland annat: All diskriminering på grund av språk, tillhörighet till nationell minoritet skall vara förbjuden.. Trots detta häktade den franska staten den 14 oktober flera personer i Bayonne, i norra Baskien, för att de hängt upp en informationsskylt på baskiska, som är det språk som talas av baskerna, på stadens järnvägsstation. På skylten stod det BAIONAKO GELTOKIA, vilket helt enkelt betyder Bayonnes station. Anser kommissionen att den franska staten följer stadgan om de grundläggande rättigheterna när den undertrycker bruket av ett språk, i synnerhet mot bakgrund av att det rör sig om ett områdes ursprungliga språk, som fanns där före franskan? Anser inte kommissionen att det borde vara den franska staten som ser till att de baskiska medborgarna har tillgång till alla offentliga skyltar på det lokala språket, så att de inte diskrimineras på grund av sitt språk och av att de tillhör en nationell minoritet? I artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna föreskrivs att stadgans bestämmelser riktar sig, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, till unionens institutioner och organ samt till medlemsstaterna endast när dessa tillämpar unionsrätten. Det fall som den ärade ledamoten nämner tycks inte beröra de åtgärder som kan omfattas av stadgans tillämpningsområde, enligt definitionen i dess artikel 51. Fråga nr 60 från Camilo Nogueira Román (H-0732/02) Döda afrikaner fortsätter att spolas upp på Sydeuropas kuster Ytterligare nio döda afrikanska människor hittades igår vid Andalusiens kuster. Ett arbete och levnadsförhållanden som inte finns i deras eget land var vad de sökte. Hur länge tänker EU avvakta innan det tar kraftfulla beslut som gör det möjligt att undvika dessa tragiska dödsfall, som borde få oss alla att känna skam?

17 Kommissionen beklagar innerligt de händelser som den ärade ledamoten hänvisar till i sin fråga. Dessa tragedier inträffar tyvärr allt oftare. Kommissionen är övertygad om behovet av att utveckla en politik för förebyggande och bekämpning av olaglig invandring för att undvika att dessa händelser upprepas i framtiden. För att vara effektiv måste denna politik utvecklas i samarbete med de tredje länder som är ursprungs- och transitländer. På europeisk nivå har flera åtgärder redan vidtagits. Rådet antog den 28 februari 2002 en omfattande plan om att bekämpa olaglig invandring och människohandel inom unionen, och den 13 juni 2002 en omfattande plan för integrerad förvaltning av unionsmedlemsstaternas yttre gränser. Dessa två planer följer kommissionens meddelanden inom dessa områden. Dessutom har flera expertmöten ägt rum på kommissionens initiativ på området för olaglig invandring sjövägen. Dessa mötens syfte har varit att fastställa aktiva åtgärder för att förebygga och bekämpa den olagliga invandringen i Medelhavsområdet. Genomförandet av åtgärderna i dessa planer kommer att vara till stor hjälp för att undvika att dessa tragedier upprepas. Kommissionen är inte desto mindre medveten om att alla dessa åtgärder inte ensamma kommer att kunna lösa ett så komplext problem. Liksom Europeiska rådet erinrade om vid sitt möte i Sevilla, i enlighet med rådets slutsatser från Tammerfors, måste en integrerad strategi med syftet att angripa de djupliggande orsakerna till den olagliga invandringen förbli unionens långsiktiga och varaktiga mål. Kommissionen kommer i detta syfte att se till att samarbetet med tredje länder på området för invandring införlivas på ett balanserat och sammanhängande sätt i gemenskapens förbindelser med dessa tredje länder, samtidigt som man beaktar partnerländernas behov och gemenskapens intressen, vilket kommer att göra det möjligt att bekämpa den olagliga invandringen och direkt angripa orsakerna till migrationsströmmarna. Fråga nr 61 från Marialiese Flemming (H-0733/02) Kärnkraftverket Temelin Nyligen meddelade ordföranden för Tjeckiens kärnkraftsinspektion (SUJB), Drabova, att det tjeckiska kärnkraftverket Temelin inte behöver kompletteras. Vad avser Europeiska kommissionen att göra för att se till att Brysselavtalet om Temelin följs? Kommissionen känner till uttalandet från ordföranden för Tjeckiens kärnkraftsinspektion (SUJB), Drabova, i en intervju med den tjeckiska dagstidningen Lidove novine den 18 september 2002 om frågan om högenergiledningarna vid kärnkraftverket Temelin. Kommissionen erinrar om att rådet i sin rapport om kärnsäkerhet i samband med utvidgningen från juni 2001, som nyckeldokument där unionens strategi gentemot kandidatländerna i fråga om kärnsäkerhet definieras, rekommenderar att Tjeckien borde garantera säkerhetsförhållanden som uppvisar ett tillräckligt skydd mot avbrott i högenergiledningar. Kommissionen erinrar också om att bilaga I i Slutsatserna och uppföljningen av Melkprocessen, som kansler Schüssel och dåvarande premiärminister Zeman tillsammans fastställde den 29 november 2001, innehåller en identisk definition av de åtgärder som Tjeckien skall vidta, och i dessa slutsatser hänvisas det faktiskt särskilt till den nämnda rapporten från rådet. Kommissionen baserar naturligtvis inte sin bedömning av Tjeckiens åtgärder på medierapporter. Även om kommissionen fungerade som förmedlare i denna process 2001, övervakar kommissionen inte dess tillämpning. Uppföljningen är helt och hållet en bilateral fråga mellan Österrike och Tjeckien. Tjeckien lade dock fram information om detta särskilda ärende med kärnkraftverket i Temelin till de europeiska institutionerna den 4 november I denna information sammanfattade de tjeckiska myndigheterna resultatet av den undersökning som genomförts under det senaste året för att bedöma de aktuella tekniska alternativen som fanns tillgängliga för att uppfylla uppgiften med att garantera säkerhetsförhållandena. Kommissionen är medveten om att de tjeckiska myndigheterna har använt såväl inhemsk expertis som expertis från

18 medlemsstaterna för att genomföra sin djupgående undersökning. Kommissionens tjänsteenheter utvärderar för närvarande den information som överlämnats. Fråga nr 62 från María Izquierdo Rojo (H-0736/02) Främjande av kvinnornas ställning i den förestående reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling har enhälligt godkänt följande text (den , kompromissändringsförslag Izquierdo Rojo till Dauls betänkande): 36. Europaparlamentet anser att kvinnorna bör spela en mycket viktig roll inom såväl jordbrukspolitiken som när det gäller landsbygdens utveckling. 37. Europaparlamentet begär att kvinnorna garanteras sin givna plats i reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, att lämpliga åtgärder vidtas för att främja kvinnornas ställning i samhället och i arbetslivet, och att jämställdhet mellan kvinnor och män tillämpas när de åtgärder som följer av reformen vidtas. Vilka frågor kommer att prioriteras för att man skall kunna nå dessa mål, och vilka åtgärder är det möjligt att vidta på kort och medellång sikt? Jämställdhet mellan kvinnor och män i politiken för landsbygdsutveckling ingår i kommissionens allmänna ramar för införande av jämställdhetsperspektivet i gemenskapspolitiken. Jämställdhetsperspektivet bidrar till tillämpningen av viktiga aspekter av den gemensamma jordbrukspolitiken, inklusive landsbygdsutveckling, och av gemenskapsinitiativen, som till exempel Leader+, vars syfte är att främja verksamhet som gynnar kvinnor. Dessa program, som är planerade för perioden , kommer att fullfölja målet med att främja en jämlikhet mellan könen i de åtgärder som unionen samfinansierar (vilket anges i artikel 2 i rådets förordning 1257/99). Det är nödvändigt att erkänna kvinnors allt större roll i landsbygdsområden och stärka deras ställning i ekonomin och samhället genom konkreta åtgärder och insatser. Politiken för landsbygdsutveckling erbjuder rika möjligheter för medlemsstaterna att införliva sådana åtgärder i sina program och stödja ny verksamhet i landsbygdsområden, så att fler kvinnor på landsbygden kan göras delaktiga. Av detta skäl kommer förslaget från parlamentets utskott för jordbruk och landsbygdens utveckling att beaktas inför framtida beslut. Inom ramen för informationspolitiken kommer kommissionen till exempel att fortsätta att stödja kvinnoorganisationer och kvinnoföreningar i landsbygdsområden, uppmuntra kapacitetsuppbyggnad och bidra till att skapa ett utrymme för kvinnor där de kan uttrycka sina behov och utveckla sina projekt, eftersom det i många fall är en av de största svårigheterna för kvinnor att göra sina röster hörda och att påverka politiken på ett sätt som bättre motsvarar deras särskilda inställning. Fråga nr 63 från Lennart Sacrédeus (H-0740/02) Kommissionsordförandens uttalande om eurons stabilitetspakt som idiotisk Ordföranden för EU-kommissionen, Romano Prodi, uttalade i en intervju i den franska tidningen Le Monde den 17 oktober följande: Jag vet mycket väl att stabilitetspakten är idiotisk, liksom alla stelbenta beslut stabilitetspakten är inte perfekt, det är sant, eftersom det behövs ett intelligentare redskap och mer flexibilitet. Den nya franska regeringen har tidigare i år klargjort att man tar sig rätten att inte behöva uppfylla stabilitetspaktens konvergenskriterier till år 2004, utan först till år 2006 dessutom med tillägget att detta förutsätter att landet har en ekonomisk tillväxt på 2,0 procent. I dag ligger den på 1,5 procent.

19 Ställer sig kommissionen som helhet bakom sin ordförandens uttalande om stabilitetspakten som idiotisk och skall detta ses som kommissionens officiella linje? Ligger den franska regeringens ensidiga agerande i överensstämmelse med det intelligentare redskap och mer flexibilitet som kommissionsordföranden vill se för euron i framtiden? 1. Pakten är som minimikrav ett väsentligt instrument för den finanspolitiska samordningen och följs i alla delar. 2. Men enbart det är inte tillräckligt: Vi har bestämt oss för en gemensam valuta. Det projektet kräver inte bara regler utan också ett system som är behörigt att beroende på situationen avgöra hur dessa regler skall tillämpas. Pakten bör därför inte tolkas abstrakt och strikt (jämför den allmänt kända åtskillnaden mellan lagens anda och bokstav). Den kan inte heller fungera effektivt om det inte finns ett system genom vilket de gemensamma ekonomisk-politiska föreskrifterna tolkas och tillämpas. Fråga nr 64 från Yasmine Boudjenah (H-0741/02) Bristande engagemang hos EG:s kontor för humanitärt bistånd för Chiapas, Mexiko Chiapas-indianernas situation förblir ytterst kritisk. Människor flyr, det finns paramilitära grupper överallt och invånarna har mycket stora överlevnadsproblem. Inför denna tragedi tycks EU dock strunta i sina åtaganden och lämna Chiapas-befolkningarna åt sitt öde. I San Marcos, som ligger i Sabanilla Norte-området, försummar frivilligorganisationen Läkare i Världen och dess lokala partner, SADEC, som finansieras av EG:s kontor för humanitärt bistånd, flyktingarna som bland annat är utsatta för malaria. Kan kommissionen bekräfta om EU befriat sig från sina åtaganden gentemot Chiapas-indianerna, som befinner sig i en ytterst kritisk sanitär och försörjningsmässig situation, och om så är fallet, förklara orsakerna till detta? Vilka belopp har beviljats eller kommer att beviljas i framtiden för Chiapas-indianerna? Kommer EU att inom kort avhjälpa situationen och i stället i högre utsträckning hjälpa genom frivilligorganisationer, för att minska Chiapasindianernas lidanden? När det gäller den allmänna humanitära situationen har det skett vissa förbättringar, även om de varit långsamma i Chiapas-regionen. Detta beror å ena sidan på att konflikten har bedarrat, vilket har krävt färre förflyttningar och mindre lidande under de senaste månaderna. Å andra sidan har det betydande internationella biståndet under de senaste åren bidragit till att förbättra indianernas levnadsvillkor. Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) såväl som partnerna på plats (de tyska och spanska nationella Röda kors-förbunden) delar denna bedömning. Europeiska gemenskapens kontor för humanitärt bistånd (ECHO), som har varit närvarande i Chiapas sedan 1994, är en av de största givarna. ECHO har spelat en nyckelroll genom att stödja de humanitära organisationernas biståndsåtgärder. ECHO finansierar för närvarande IFRC, tyska Röda korset och spanska Röda korset. I detta hänseende är påståendet att den icke-statliga organisationen Läkare i Världen finansieras av ECHO felaktigt. Denna icke-statliga organisation finansieras via unionens budgetpost för samfinansiering B (som förvaltas av byrån för samarbete EuropeAid) för ett särskilt projekt (ONG-PVD/1999/850) som inleddes 1999 och som torde avslutas under första hälften av 2003 enligt villkoren i det förslag som den icke-statliga organisationen själv lämnat in. Urvalskommittén för den senaste förslagsinfordran för denna budgetpost har föreslagit att ett nytt avtal skall finansieras till förmån för samma icke-statliga organisation och för samma region ur 2002 års budget med ett inledningsdatum under 2003.

20 ECHO ämnar inte dra sig tillbaka från Chiapas i år. Den situation som folket i Chiapas-regionen lever under faller nu dock mer inom gråzonen mellan humanitärt bistånd, återanpassning och utveckling. Inför en förbättrad situation förutser IFRC och partnerna i regionen en gradvis minskning av den humanitära verksamheten, som skall ersättas av samarbetsinstrument. För att bekräfta inverkan av det humanitära bistånd som hittills givits avser ECHO att finansiera ett slutligt program för 2003 till förmån för människor som förflyttats inom staten Chiapas. Detta nya program syftar till att stärka de förflyttade människornas produktiva potential och kunskaper så att deras beroende av humanitärt bistånd minskar. Åtgärder kommer att inriktas på att uppmuntra till en fredlig samexistens mellan de återvändande befolkningarna och de människor som stannat kvar i området, och på att utveckla återanpassningsverksamhet efter den akuta krisen. Detta kommer att bidra till att garantera en smidig övergång till utvecklingsbistånd. Fråga nr 65 från Cristina Gutiérrez-Cortines (H-0742/02) Kinesisk export av konserverade mandariner Kommissionen har sedan i juni 2002 varit medveten om den alarmerande situationen på marknaden för konserverade satsumasklyftor. Denna situation har uppkommit på grund av den pågående exportinvasionen från Kina, som gemenskapens produktion inte kan tävla med. Trots att Spanien begärt att man skall införa en skyddsklausul, har kommissionen ännu inte fattat något beslut i syfte att stoppa den illojala konkurrensen från Kina. Hittills har två företag försvunnit från marknaden, och ytterligare två har inställt betalningarna. För de allra flesta företag börjar situationen nu att bli ohållbar. Kan kommissionen förklara varför den inte införde en skyddsklausul då Spanien begärde det? Är kommissionen medveten om de mycket olyckliga konsekvenserna för sektorn av att skyddsklausulen inte omedelbart infördes? Vilken lösning tänker kommissionen föreslå denna sektor? Jag vill be den ärade ledamoten att ta del av kommissionens svar på den skriftliga frågan P-2956/02 från Rodriguez Ramos 1. Fråga nr 66 från Michl Ebner (H-0743/02) Reglering av pensionssystemen på EU-nivå Frågan är om det inte vore motiverat att fastställa allmänna riktlinjer beträffande pensionerna i Europeiska unionen. Överväger kommissionen en gemenskapsreglering av pensionssystemen som skulle omfatta hela EU? Borde det inte införas en minimipension/grundpension på högst euro för samtliga medborgare (med undantag för särfall som t.ex. personer med funktionshinder) som skulle beräknas med hjälp av bidragskriterier? Vore det inte motiverat att låta privata företag betala allt utöver denna minimipension? Kommissionen ombedes att ta ställning till detta. Det är allmänt accepterat att socialskyddspolitiken, inklusive pensionspolitiken, borde förbli medlemsstaternas ansvar. Kommissionen har inga avsikter att ändra detta. 1 EGT,

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE INTERNT AVTAL MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, OM ÄNDRING AV DET INTERNA AVTALET AV DEN 18 SEPTEMBER 2000 OM ÅTGÄRDER OCH FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV AVS EG-PARTNERSKAPSAVTALET

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 15 december 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [...](2012) XXX utkast BILAGA TILL EASA:S YTTRANDE 06/2012 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) NR / av den XXX om ändring av rådets förordning (EU) nr / om tekniska krav

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia

Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia Förordning 147/2003, Somalia [10281] Somalia Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE MARKT/2513/02 SV Orig. EN UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE Bryssel den 16 april 2002 1. Dagordning Dagordningen för sammanträdet antogs. 2. Protokoll för det

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version)

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version) 16.6.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 152/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.06.2004 KOM(2004) 440 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2320/97 rörande införande av slutgiltiga antidumpningstullar

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för rättsliga frågor 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0137(COD) 10.1.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2013 AVSNITT III KOMMISSIONEN AVDELNING 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 29,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar:

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar: EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.01.2004 C(2004)261 Ärende: Statligt stöd N 269/2003 Finland Bidrag och lån till teknisk forskning och utveckling Herr Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av

Läs mer

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande: EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 21.12.2001 C(2001)4748 Ärende: Statligt stöd nr N 649/00 Finland Undantag från skatt vid köp av fast egendom Herr Minister, Jag har äran att informera Er att kommissionen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 28.9.2010 2010/0183(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010 EUROPAPARLAMENTET 2009-200 ANTAGNA TEXTER DEL 3 från sammanträdet torsdagen den 23 april 2009 P6_TA-PROV(2009)04-23 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 425.402 Förenade i mångfalden INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER ANTAGNA

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro.

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro. EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23.01.2001 SG(2001) D/ 285315 Ärende: Statligt stöd - Finland Stöd nr N 43/2000 Investeringsstöd för renhushållning och naturnäring Herr Minister, Jag har äran att meddela

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0021 (NLE) 10010/15 CORDROGUE 49 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Utkast till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC 55/2010 euro MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN KAPITEL - 2902

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetkontrollutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetkontrollutskottet EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 8.4.2008 ARBETSDOKUMENT 1 nr 2 om budgetöversynen Godtagbar risk för fel Budgetkontrollutskottet Föredragande: Herbert Bösch 1 Ett arbetsdokument är

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 16.12.2014 C(2014) 9950 final Kommissionens tillkännagivande av den 16.12.2014 Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU)

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III

Läs mer