GRÖNA. affärer. Insikt. Miljö är business. gav nya utsikter SÅ HÄR BYGGER DU NÄTVERK SOM GER RESULTAT

Transkript

1 GRÖNA affärer Insikt gav nya utsikter En berättelse om halländska företags satsning på mer trovärdigt varumärke med miljö i fokus. Miljö är business SÅ HÄR BYGGER DU NÄTVERK SOM GER RESULTAT Projektet lönsammare miljöaffärer har genomförts i samarbete mellan Region Halland, Tillväxtverket, Alexandersoninstitutet och Science Park i Halmstad.

2 Varumärke SJÄL miljö VARUMÄRKE själ MILJÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 2 Sid 3 16 GRÖNA Sid 4-5 Över 90 % av Sveriges näringsliv består av små och medelstora företag. Halland är inget undantag. Småföretagandet dominerar stort. Den regionala utvecklingsstrategin har sedan några år tillbaka varit inriktad på att bygga företag med kunskap, se till att skapa kreativa miljöer för företagsutveckling och goda förutsättningar för ett näringsliv i utveckling. Men hur gör man det bäst? Vilket stöd till företagsutveckling krävs för att något verkligen ska hända hos företagen? Att hitta en metod för företagsutveckling som inte bara inspirerar utan kan skapa en bestående förändring är en utmaning. Ledare i små och medelstora företag är dessutom ett svårflörtat släkte med ont om tid. Men vissa väljer ändå att satsa. I det här magasinet berättar några halländska företag om sitt arbete med att skapa ett mer trovärdigt varumärke med miljö i fokus. De har alla sammanförts i ett nätverk som startade i september De deltar i en gemensam process. De har tagit fram handlingsplaner för att stärka sin konkurrenskraft. Processen har drivits med hjälp av ett projekt (Lönsammare Miljöaffärer) i regi av Region Halland i samarbete med Tillväxtverket, Alexanderssoninstitutet i Varberg samt Science Park i Halmstad. Vad finns det då för anledning att satsa på varumärke och miljö? Miljöfrågan är idag en outnyttjad potential i företagens affärsutveckling. Företagen saknar nämligen många gånger kunskaper och insikter om att det går att tjäna pengar på miljö. Många företag har miljönyttiga produkter och tjänster - men talar inte om det. Varumärkesbyggandet kräver redan idag, men framför allt i en framtid, tydlighet i vilka miljövärden företaget står för. Den här satsningen har handlat om hur man åstadkommer lönsammare miljöaffärer genom en tydligare varumärkesprofilering. Detta har genomförts med hjälp av en modell från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Redan under projekttiden har flera företag märkt skillnad när de har ändrat sitt arbetssätt. Det har blivit fler affärer, nya anställningar, nya kunder eller positiva reaktioner från medarbetarna. Och erfarenhetsutbytet i nätverket har lagt grunden för en mängd nya kontakter och samarbeten. Det kan du läsa mer om i det här magasinet. Vi hoppas du låter dig inspireras till förändring. Lönsammare miljöaffärer Nyvunna insikter - FöretagENs EGNA berättelser ECO TYPEr NYvUNNA INSIKTER - FöretagENs EGNA berättelser MYTOLIA - VI HAR BÖRJAT BERÄTTA OM VÅR KUNSKAP INSIKTSANALYS ELEIKO AB - LADDAD FÖR EN GRÖN FRAMTID TRIVENtUS AB - TRIVENTUS BYGGER AFFÄRER LÄrande nätverk - Ett sätt att utveckla företag VATTEN & MILJÖ I VÄST AB - NU HAR VI FÅTT EN HELT ANNAN RYGGRAD DELARNA SOM BYGGER HELHETEN REGIONALA NÄTVERK MEDVERKANDE I PROJEkTET - LÖNSAMMARE MILJÖAFFÄRER MEDVERKANDE FÖRETAG Sid 6-7 Sid 8-11 Sid Sid Sid Sid Sid Sid Sid Sid Sid Sid 30 Sid 31 Sid Vi var den man ringde till när något hade hänt. Insiktsanalysen öppnade våra ögon När jag såg hur mycket tid VD:arna lade ner i nätverket så blev jag nyfiken. Men lärande nätverk ger idéer, inspiration och kunskaper av en annan sort än andra ledarstöd EN PRODUKTION FRÅN Region Halland/ Miljödrivna Marknader i Halland - ett pilotprojekt, år 2011 Adress Region Halland, Box 517, Halmstad KONTAKT Åsa Tegelberg, projektledare, REDAKTION Charlotte Nilsson Bibin (Redaktör), Åsa Tegelberg. RESEARCH Magnus Falk, Hans Leghammar DESIGN Treativ Reklambyrå TRYCK Trydells Tryckeri AB, Laholm foto Mikael Göthage, Magnus Andersson och redaktionen Så hur gör man då? Kan man stötta företag i deras utveckling genom kunskap eller är det något annat som krävs? 2 GRÖNA AFFÄRER // // GRÖNA AFFÄRER 3

3 Miljödrivna marknader De marknader där det finns en efterfrågan på varor och tjänster som bidrar till minskad miljöbelastning. GRÖNA MILJÖKUNSKAP LEDER TILL AFFÄRSMÖJLIGHETER Kunskap om miljö leder till affärsmöjligheter, förändringarna och erbjuda ökad konkur- miljöteknikprodukter än renskraft och värdeutveckling. vad de företag är vars ledningsgrupper i låg grad betraktas Ju mer insatt man är i klimatfrågan som insatta. desto större benägenhet har man att se affärsmöjligheter och erbjuda miljöteknikprodukter. Detta visade en studie* med 200 vd:ar i Västsverige som Västsvenska Handelskammaren genomförde hösten En nyligen genomförd undersökning av Styrelseakademin/PWC som presenterades i Miljöaktuellt nr 3 (2011) visar också att det finns kompetensglapp i flera styrelser när det gäller kunskapen om den nödvändiga omställningen mot en hållbar Företag med ledningsgrupper som i hög grad betraktas som insatta i miljöproblematiken är både mer benägna att se klimataffärsutveckling. I undersökningen är det endast 22 % som anger att börsbolagens styrelser har tillräcklig kompetens inom det här området. Varför är det ett problem? Mot bakgrund av att det råder total enighet i undersökningen om att arbetet med hållbar utveckling påverkar flera företagsvärden i börsbolagen är det förvånande att inte fler satsningar görs för att öka kompetensen bland beslutsfattarna i styrelsen. Bland annat anses varumärket stärkas, börsvärdet höjas och resurseffektiviteten öka. Samtidigt påverkas också förmågan att attrahera dagens och morgondagens kunder och medarbetartalanger på ett positivt sätt. *Västsvenska Handelskammaren: Rapport: Klimatet och affärerna, 2009:3, ISSN Miljöaktuellt, Debatt: Därför måste styrelseproffsen lära sig hållbarhet. Bristande kommunikation från miljöteknikföretag påverkar försäljningen negativt. Det visar en rapport från undersökningsföretaget KRC Research. Och det är inte brist på kunder med behov av miljötekniklösningar. 8 av 10 europeiska företag har inköpsregler som stödjer miljöteknik. Med tanke på det borde det göras fler affärer. Men två tredjedelar av de tillfrågade 400 företagen menar att miljöteknikföretagen inte lyckats kommunicera sina budskap till kunderna. Hela 29 procent uppger att de inte får någon information alls från företagen. En fjärdedel tycker inte att informationen är tillräckligt bra. Dessutom har ofta kommunikationen fel mottagare. Enligt rapporten är det ofta företagens styrelser som driver miljöfrågorna. Det är alltså med styrelserna som miljöteknikföretagen borde kommunicera. Så kan miljöteknikbolagen sälja mer Av Jonnie Wistrand, Teknik 360, MILJÖTEKNIK All teknik som direkt eller indirekt bidrar till en bättre miljö. Miljöteknik innefattar varor, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar, sett ur ett livscykelperspektiv. Miljöteknikern genomsyrar alla ekonomiska verksamheter och sektorer. Den gör det ofta möjligt att skära ned kostnaderna och förbättra konkurrenskraften genom att den minskar förbrukningen av energi och resurser och leder till minskade utsläpp och mindre avfall // GRÖNA AFFÄRER 5

4 Arkitekten Karin Nykvist föreläste på workshopen om Kundmötet. Studiebesök på Wapnö. Christoffer Jönsson, Falkenbergs Värmeteknik och Bjarne Johansson, Systeminstallation AB lyssnar uppmärksamt. Fjorton företag åtta möten Christer Ericson, SVID och Hanna Berggren, SEE U. Bo-Lennart Thuresson och Roger Thuresson från PH bygg AB Leif Emanuelsson, Noab hus AB. Lönsammare miljöaffärer Lönsammare miljöaffärer handlar övergripande om insikten om hur viktigt det är med ett trovärdigt varumärke. I dagens tuffa affärsklimat blir det allt viktigare att vårda och utveckla företagens varumärken. Att bygga ett starkt varumärke innebär att man skapar en tydlig identitet på marknaden. När det handlar om produkter och tjänster med koppling till miljö blir det än mer väsentligt. Vi har pratat om begrepp som delarna som bygger helheten, att allt måste hänga ihop och genomsyras av kvalitet och trovärdighet. I detta projekt så tycker jag att företagen ställt sig utanför sin box och tittat in på sig själva precis som kunden ser företaget. Detta har skapat en insikt i hur man på kort och lång sikt skall utveckla företaget i stort och smått vilket hos de flesta företagen har lett till en konkret handlingsplan. Företagen förefaller också på ett bättre sätt förstå kundens behov och om de anpassar sina tjänster och produkter till det, ja då är förutsättningarna betydligt större för att bygga långsiktiga och lönsamma kundrelationer Jag tycker att projektidén känns helt rätt i tiden och att projektet har genomförts på ett framgångsrikt sätt där företagen som det ytterst handlar om omsätter kunskapen i konkret handlande. Christer Ericson, Stiftelsen Svensk Industridesign Lars-Erik Ottosson, Mantum AB, Kajsa Nylander Holst, Triventus AB, Roger Thuresson, PH B ygg AB samt Bobbo Ekelundh från Systeminstallation AB Martin Stuhre, Slöinge elektriska AB, Jonas Karp, Elhjältarna, Cecilia Zryd, Vivab AB. Mats Hallström, Eleiko AB, Conny Wiberg, Falkenbergs värmeteknik minglar på den avslutande workshopen. Deltagarna i projektet Lönsammare miljöaffärer. 6 GRÖNA AFFÄRER // // GRÖNA AFFÄRER 7

5 Nyvunna INSIKTER Miljöarbete kan bidra till lönsamhet och affärsutveckling TEXT Charlotte Nilsson Bibin Det här är berättelsen om en process. Och om företagarna som satsade tid och tankemöda för att skapa ett mer trovärdigt varumärke med miljö i fokus. Det blev många steg och en hel del svett. Hanna Norrman är en av ägarna bakom SEE U. Tillsammans med Hanna Berggren startade hon företaget Affärsidén går ut på att hjälpa företag att analysera sin energi- och klimatpåverkan och ge olika typer av miljöutbildning. - Vi har märkt att när våra kunder analyserat sin egen miljöpåverkan och hur vi ska kundanpassa våra erbjudanden. Spetsa till våra kommer de ofta fram till miljöargument att använda erbjudanden, helt enkelt. i marknadsföringen. - Miljöarbete kan bidra till lönsamhet och Och möjligheten som projektet gav - att dela erfarenheter med affärsutveckling. andra - har gett snabbt resultat. När SEE U gick med i projektet hade de behov av att paketera - Genom det här projektet har vi fått flera nya kunder. Företagen sina tjänster tydligare. De behövde också lära sig mer om hur andra i vårt nätverk har insett behovet av att ha ett eget miljö- företag arbetar och tänker. Även för en miljökonsult är det arbete som håller måttet och att man ska vara trovärdig inför viktigt att se över sin marknadsföring och sina argument. kunden. - Vi har lärt oss vilka kundgrupper vi ska koncentrera oss på SEE U HALMSTAD AB // Grundat: Säte: Halmstad Anställda: 2 Omsättning 2010: 456 tkr Bolagets verksamhet: Skall vara att kartlägga energianvändning, beräkna koldioxidutsläpp och ta fram förbättringsåtgärder för företag samt därmed förenlig verksamhet. INSIKTEN OCH FÖRÄNDRINGEN HAR KOMMIT SUCCESSIVT TEXT Charlotte Nilsson Bibin optimerad styrning av en fastighets värme, kyla- och ventilationssystem samt fastighetsövervakning, ingår i företaget systeminstallation abs AFFÄRSIDÉ. DE erbjuder dessutom företag att koppla upp sig mot ett webbhotell för att övervaka fastighetens tekniska system. Trots miljöinriktningen på företaget upplevde Bjarne Johansson, Men trots den stora fördelen med att Systeminstallations kunder får tillgång till det senaste utvecklingsarbetet i form av stan- en av delägarna, att kommunikationen var otydlig. - Vi behövde bli tydligare med miljöfrågorna i varumärket. dardlösningar har man inte pratat om detta. Miljöprofilen borde också märkas tydligare i de interna arbetssätten. det interna miljöarbetet redan har kommit en bit på väg. När man Företaget expanderar och har byggt större lokaler. Där märks att Insikten och förändringen har kommit successivt. Men nu har Systeminstallation en strävan som driver på arbetet. tering, glaskannor och märkta gästmuggar. Och Bjarne berättar; besöker de nya lokalerna möts man av det nya köket med källsor- Vårt mål är att alltid erbjuda kunden en energismartare lösning. Så fort vi kommit på en energismartare produkt inför vi Det känns bra att berätta att det är en del av vårt miljöarbete. - Det syns direkt för våra kunder och flera har börjat diskutera. den som standard. Då blir det billigare än speciallösningar. Och Dessutom ska energianvändningen inte öka trots att vi nästan det kommer alla till del. fördubblat lokalerna. VARBERG SYSTEMINSTALLATION AB // Grundat: Säte: Varberg Anställda: 40 Omsättning 2010: tkr Bolagets VERKSAMHET: Skall bedriva projektering, programmering, konstruktion, installation och idrifttagning av fastighetsautomation, samt därmed förenlig verksamhet // GRÖNA AFFÄRER 9

6 MER AFFÄRER OCH MILJÖTÄNK GÖR OSS STARKARE TEXT Charlotte Nilsson Bibin Arbetet startade för flera år sedan TEXT Charlotte Nilsson Bibin - Vi hoppades på mer affärer och att miljötänket skulle göra oss starkare. Conny Wiberg är en av delägarna i Falkenbergs Värmeteknik tillsammans med Ulf och Christoffer Jönsson. Projektet Lönsammare Miljöaffärer kom PRECIS vid rätt tidpunkt. Lars Erik Ottosson hade precis börjat som miljöchef. Han berättar att företaget är väletablerat och känt som det företag jönytta till sina kunder genom sin VVS-kompetens. Ska tankarna i Falkenberg som levererar användarvänliga och energieffektiva få genomslag och ge resultat är medarbetarnas agerande avgörande. och vattenbesparande lösningar åt sina kunder. Det handlar om uppvärmningssystem. Och företaget sitter med sina 16 anställda - De insikter vi fått måste vi ge vidare till all vår personal. För på hög kompetens inom biogas, naturgas och pelletssystem. att vara trovärdiga och sälja miljökunnande måste vi jobba rätt Men trots medvetenheten är det inget företaget framhållit som på hemmaplan. Vi ska bli bättre på att hushålla med material en miljöfördel. och se över hur vi jobbar med miljöfarliga ämnen. - Vi behövde få konkreta och tydliga idéer till hur vi kan använda miljöbegreppet, berättar Conny Rörläggare är en bristvara och en tydligare miljöframtoning gör Detta är också ett led i att bli attraktiva som arbetsgivare. För Falkenbergs Värmeteknik handlar det om hur man förmedlar miljökunskapen till kunderna och hur företaget ger mil- Falkenbergs Värmeteknik starkare i konkurrensen, tror Conny Wiberg. FALKENBERGS VÄRMETEKNIK AB // Grundat: Säte: Falkenberg Anställda: 16 Omsättning 2010: tkr BolagetS VERKSAMHET: Skall utföra VVS-installationer samt därmed förenlig verksamhet. - För mig har projektet varit enormt lärorikt och det har på flera sätt stöttat mig i det varumärkesarbete som redan pågick när jag började på företaget. Mantums arbete startade för flera år sedan. Företaget ville bredda sina tjänster kring logistik, transporter, bygg & anläggning, miljö, lager och tull. Lars Erik Ottosson berättar om betydelsen som insiktsanalysen fick. - Den skapade en väldigt bra diskussion i vår ledningsgrupp. Vi har sällan tid att sätta oss ner och analysera hur vår image uppfattas från utsidan. Det gav oss en hel del tankeställare. Vår miljöprofil var väldigt osynlig. Vilka var våra målgrupper? Vi förstod att vi behövde bli ännu mer profilerade och ännu mer tydliga i våra budskap mot våra målgrupper. Idag har företaget bytt namn till Mantum. Det betyder mantel och det är så namnet ska uppfattas som en vid mantel som rymmer allt. Den nya hemsidan är på plats men än kvarstår en del utvecklingsarbete, säger Lars Erik Ottosson. Arbetet med att möta olika målgrupper behöver ständigt förnyas. En annan effekt av deltagandet i projektet förvånar Lars Erik Ottosson. - Ja, jag hade aldrig trott att vi så direkt skulle skapa nya kontakter som skulle leda till nya affärer. Vi har kunnat jobba fram flera lösningar för andra företag som medverkade i projektet. Hemligheten är att regelbundet, under lång tid, träffa ledare från olika branscher. Man hinner få stor förståelse för varandras verksamheter, menar Lars Erik Ottosson. Mantum som har breddat sitt sätt att se på och erbjuda transporter har levererat miljöeffektiva lösningar både till Mytolia, Eleiko och Vivab, alla deltagare i projektet. - Vi märker att fler och fler kunder diskuterar miljö och kvalitet i affärsuppgörelser. Det kräver en ökad kompetens i vår organisation. Så med mer miljökunskap kan vi skapa lönsamma miljöaffärer, säger Lars Erik Ottosson. För oss är trovärdighet kunskap TEXT Charlotte Nilsson Bibin Mantum HOLDING AB (tidigare LBC) // Grundat: 1963 Säte: Varberg ANSTÄLLDA: 45 Omsättning 2010: tkr (LBC Varberg) BolagetS VERKSAMHET: Skall bedriva transportverksamhet och annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska vidare äga och förvalta aktier och andelar i bolag inom bolagets angivna verksamhetsområden. P & H Bygg var tidiga med att bygga lågenergihus. I arbetet med att skapa ETT mer trovärdigt varumärke med miljö i fokus har man redan satt igång en satsning på utbildning. - För oss är trovärdighet kunskap, säger Bo Lennart Thuresson på P & H Bygg. I arbetet med att skapa mer trovärdigt varumärke med miljö i fokus har man redan satt igång en satsning på utbildning. P & H Bygg var tidiga med att bygga lågenergihus. För att profilera sig ännu tydligare på området och kunna erbjuda kvalificerad rådgivning, besiktning och provtagning av lågenergihus ligger nu två medarbetare i startgroparna för att bli certifierade enligt den internationella CEPH- utbildningen, som har hårdare regler än den svenska varianten. För P & H Bygg AB innebär det att deras profil som lågenergihusbyggare kommer att stärkas. - Det är ännu så länge ett fåtal i Sverige som har blivit certifierade fullt ut, säger Bo Lennart P&H Bygg ser också stora möjligheter till nya samarbeten genom det affärsnätverk som skapats mellan deltagarna i projektet Lönsammare Miljöaffärer. Flera av de andra företagen kan förstärka vår kompetens genom sina kvalificerade lösningar och metoder, säger Bo Lennart. De insikter vi fått måste vi ge vidare till all personal. För att vara trovärdiga och sälja miljökunnande måste vi jobba rätt på hemmaplan. Vi ska bli bättre på att hushålla med material och se över hur vi jobbar med miljöfarliga ämnen. Peterson & Hansson Byggnads AB // Grundat: Säte: Falkenberg Anställda: 78 Omsättning 2009: tkr Bolagets verksamhet: Skall bedriva byggnadsrörelse, fastighetsförvaltning jämte därmed förenlig verksamhet. Conny Wiberg // FALKENBERGS VÄRMETEKNIK AB 10 GRÖNA AFFÄRER // // GRÖNA AFFÄRER 11

7 Eco Typer ett sätt att förstå företagets och kundernas position i miljöfrågan. TEXT Åsa Tegelberg och Charlotte Nilsson Bibin ILLUSTRATION TNS/NeedScope DET ÄR KUL ATT VARA grön SPONTANISTEN PIONJÄREN Hur övertygar man en dynamisk kund med drag av pionjär? Om man själv är en kompetent tänkare? Eco Typer kallas modellen som författarna lanserar i boken Eco-Branding ( Mats Persson & Sune Hemberg, Liber 2010). Det är ett sätt att integrera miljöfrågan i varumärkesstrategin. Det vill säga använda miljöargument på ett medvetet sätt för att forma företagets identitet och för att attrahera kunder rätt kunder. UTGÅR FRÅN JUNGS ARKETYPER Modellen med Eco Typer utgår från arketyperna som lanserades av Carl Gustav Jung ( ), schweizisk psykiater och psykolog. Arketyperna kan beskrivas som symboler för olika personlighetstyper och deras utmärkande drag, medvetna och omedvetna. Eco Typerna har utvecklats efter flera omfattande studier. Fokus har legat på att förstå olika konsumenters attityder till miljöproblem och deras inställningar till olika typer av lösningar på problemen. Man skulle kunna uttrycka det som att man tittar på sitt företag, produkter/tjänster, kunder, konkurrenter som om de hade mänskliga drag och personligheter. Eco Typerna i undersökningen visar att det i huvudsak finns sex helt olika inställningar i miljöfrågan. Dessa inställningar, typer, styr hur kunderna ser på miljöproblemen och hur mycket de själva är villiga att bidra till möjliga förbättringar, till exempel i sin konsumtion. När man med hjälp av modellen identifierat sina kunder gäller det att vända sig till dem med rätt argument beroende på kundens inställning och företagets profil. Och här finns lärdom att hämta både för att bli mer effektiv i sin försäljning och för att undvika fallgropar för man övertygar inte en dynamisk kund med samma argument som en försiktig. OLIKA UTGÅNGSLÄGEN Olika branscher har olika utgångsläge i miljöfrågan. Ju mer en bransch upplevs bidra negativt till miljön desto större är varumärkets potential för att fokusera på miljöfrågan. Det är till exempel intressant att fundera över hur olika bilmärken profileras med miljöargument. Banker har ytterligare ett annat utgångsläge om de vill använda miljöargument. En annan aspekt är hur konsumenter värderar olika produkters/tjänsters miljöpåverkan beroende på hur mycket de själva använder produkten/tjänsten. Ju mer frekvent användning, desto större miljöpåverkan upplevs hos konsumenten. På företagsnivå behöver man välja ambitionsnivå. De företag som ser miljöfrågan som en hygienfaktor väljer den mindre ambitiösa vägen för dem räcker det med att de är med i matchen. På det viset skapas dock inte den differentiering som gör att man upplever skillnad mellan produkten/ tjänsten och dess konkurrenter. Att se miljöfrågan som en hygienfaktor visar sig ofta bero på bristande engagemang i frågan, den kanske bara drivs av miljöchefen. Företagsledningar som inte engagerar sig i miljöfrågan utsätter sig för en påtaglig risk att underskatta målgruppens intresse för miljömässigt bra produkter och tjänster. MILJÖFRÅGAN INGEN BELASTning Miljöfrågan är inte längre den belastning för lönsamheten som vi har vant oss vid att se den som. Miljöfrågan innebär idag en stor affärsmöjlighet. Rätt hanterad kan miljöfrågan ge varumärket ny kraft och skapa förutsättningar både för kostnadssänkningar och ökade intäkter, säger författarna. Men den långsiktiga integrationen av miljöfrågan i varumärkesstrategin kräver arbete. Det handlar om fyra nyckelfrågor man behöver ställa sig: Hur viktig är miljöfrågan för varumärkets totala uttryck? Vad skall miljöfrågan fokusera på? Hur skall miljöargumenten uttryckas? På vilken nivå i varumärkessystemet skall miljöfrågan aktiveras? LAGSPELAREN ALLA SKA MED PÅ DET GRÖNA TÅGET GRÖNT BETYDER ATT VÄLJA BORT UPPOFFRAREN TÄNKAREN Det är coolt att vara grön SOLISTEN SKULLE JAG VARA GRÖN JAG VET HUR MAN BLIR grön Arketyperna enligt Jung - De dynamiska - De självsäkra - De kompetenta - De försiktiga - De vänliga - De lättsamma Eco Typer Det är coolt att vara grön Pionjären Skulle jag vara grön? Solisten Jag vet hur man blir grön Tänkaren Grönt betyder att välja bort Uppoffraren Alla skall med på det gröna tåget Lagspelaren Det är kul att vara grön Spontanisten 12 GRÖNA AFFÄRER // // GRÖNA AFFÄRER 13

8 VI HAR FÅTT JÄTTEMYCKET BRA IDéER TEXT Charlotte Nilsson Bibin NUMERA KÖR INSTALLATÖRERerna GASBIL TEXT Charlotte Nilsson Bibin Vi har lärt oss att mer tydligt berätta om miljöfördelarna i våra produkter och tjänster. Det har också påverkat oss att erbjuda ännu mer miljövänliga produkter. Det genererar ofta mer pengar för oss. Personalen på Slöinge Elektriska håller på att bli miljömedvetna. Numera kör installatörerna gasbil, de är utbildade i eco-driving och inköpsrutinerna är under lupp. Patrik Olsson är en i kvartetten bakom El-hjältarna. Han berättar vad det inneburit att El-hjältarna under några månader arbetat med frågan om vilket slags företag de egentligen är och vilka kunder som borde vara deras. - Vi har lärt oss att vi måste nischa oss hårdare och trycka mer på miljöfrågorna. Vi har också fått upp ögonen för hur viktigt det är att alla är med i båten, anställda och chefer. På hemsidan beskriver sig El-hjältarna som den nya moderna, snabbfotade elinstallatören med spetskompetens inom design, belysning och styrning. Företaget arbetar också med KNX-system. Det är en form av styrsystem som kan påverka belysning, värme och säkerhet. Systemet kan också styra jalusier och markiser på ett hus. Företaget består av Johan Ivarsson, Jonas Karp, Patrik Olsson och Daniel Bergén. Under projekttiden har framförallt Johan deltagit men även Jonas och Patrik. Föräldraledige Daniel har påbörjat en utbildning till brandman under tiden. Hjältar är viktiga. Genom Eco Typer blev det klart vilka kunder som motsvarar firmans inriktning. Det blev möjligt att visualisera vilka de vill vara och vilka kunder de vill inrikta sig på. För El-hjältarnas del handlade det om den så kallade pionjär-kunden. Det är kunden som gärna är först med det senaste och kan tänka sig att det får kosta. - Vi har fått jättemycket bra idéer, berättar Patrik Olsson. Utmaningen är dock att omsätta idéerna till verklighet. Ännu så länge har de inte satt sig ner och försökt göra upp en plan. - Men en stor behållning för oss är att vi nu vet vem vi ska ringa. Vi fick väldigt fina kontakter genom att vara med, säger Patrik. Att kunna komplettera sitt eget utbud med hjälp av ett annat företag ger bredd och djup i tjänsterna. El-hjältarna har påbörjat ett samarbete med SEE U när det gäller energideklarationer. - Våra privatkunder är ju villaägare och vi tror att efterfrågan på energideklarationer kommer att öka. När vi får sådana signaler så vet vi nu vem vi kan rekommendera. Det stärker även vår profil att vi är lyhörda för sådana signaler. Projektet har bidragit till affärsutveckling, strategier, värderingar och arbetssätt, avslutar Johan Ivarsson. Elhjältarna AB // Grundat: Säte: Kungsbacka Anställda: 9 Omsättning 2009: tkr Bolagets VERKSAMHET: Skall bedriva elinstallationer samt även idka annan därmed förenlig verksamhet. - Vi gick med i projektet för att få jobba med vad miljö betyder för oss, på vårt företag. Vi har fått verktyg och tips för att kunna stå för kunskap, teknik och tjänster inom miljöområdet, berättar Jörgen Eliasson, VD på Slöinge elektriska. Vändpunkten i arbetet är tydlig. Genom Eco Typer fick elfirman insikt om sin position på marknaden och vilka kunder man ska inrikta sig på. - För oss har det betytt att vi börjat lära oss hur vi ska kunna utveckla och sälja smarta helhetslösningar genom vår kompetens. Jörgen Eliasson pratar om system för intelligenta hem och smarta fastighetsinstallationer. Just nu utbildas medarbetarna. Så kallande intelligenta installationer skapar komfort, men sparar även energi! Olika eldrivna funktioner kan styras efter behov för att på så vis sänka elförbrukningen. Man kan styra systemet med hjälp av PC, mobil eller läsplatta. Med hjälp av den mer avancerade KNX-tekniken kan man till exempel styra all belysning, vägguttag, högtalaranläggningen, frånluftsfläktar via sensorer och programmerade funktioner. Användningen är störst i industrifastigheter och större anläggningar. Men man har även satsat på en enklare teknikstandard som kallas Smart House och är inriktad på villaägare. Nästa steg är att installera ett Smart House system i samarbete med en entreprenör i Halmstad som skall uppföra ett visningshus. - Den här tekniken måste ses i full skala, säger Jörgen Eliasson, VD på Slöinge elektriska. SLÖINGE ELEKTRISKA AB // Grundat: (Tidigare AB Slöinge Elektriska, grundat 1992) Säte: Halmstad Anställda: 13 Omsättning 2010: tkr Bolagets VERKSAMHET: Skall bedriva elektriska installationer samt försäljning av el- och hushållsprodukter samt även idka därmed förenlig verksamhet. För mig blev det en vändpunkt när vi gjorde insiktsanalysen TEXT Charlotte Nilsson Bibin FOTO: Johnér Bildbyrå - Vi erbjuder individuella kundanpassade hus som byggs i fabrik för att säkerställa kraven på en torr byggprocess med hög kvalité. För oss är ett viktigt försäljningsargument att vi är med från första pennstrecket tills du sätter nyckeln i låset och flyttar in. Leif Emanuelsson äger och driver Noab Hus, ett litet typhusföretag i Veinge, Laholm. De har lång erfarenhet som underleverantör. Sedan en tid vänder de sig direkt till privatkunder. Leif menar att den ekonomiska verkligheten är en stor utmaning för ett företag som vill erbjuda miljöanpassade lösningar. Som exempel nämner han belysning. En miljöanpassad spot kostar betydligt mer i investering än en vanlig men har en längre livslängd. - Kunden måste uppleva en fördel för att välja den spot som är mer miljöanpassad. Där är det viktigt att vi kan kommunicera tydligt med kunderna. Utbytet med andra företagsledare och vd:ar har gett Leif nya infallsvinklar. - För mig blev det en vändpunkt när vi gjorde insiktsanalysen. Jag fick ett verktyg för att kunna åstadkomma ett trovärdigt miljö- och energiarbete. Konkret har det betytt att Leif Emanuelsson börjat ställa nya och andra krav på sina underleverantörer. Han har avslutat samarbetet med en av dem utifrån energiprofileringen. Nu står materialval och avfallshantering på tur. - Vi har fått ett helt nytt sätt att se på hur man kan implementera miljötänkandet inom företaget. Och hur vi kan erbjuda attraktiva produkter med miljöbesparande effekter. Utan den här processen hade vi inte varit i närheten av det miljötänkande vi har idag. Jag har fått en tydligare bild av var jag själv befinner mig och vart jag vill. Och inte minst vilka kundgrupper jag ska profilera mig mot. Kanske blir några av de andra företagen i projektet dessutom underleverantörer. NOABhus NOAB NORDIKA BYGGSYSTEM AB // Grundat: Säte: Veinge, Laholm Anställda: 3 Omsättning 2010: tkr BolagetS VERKSAMHET: Skall bedriva tillverkning och försäljning av vägg- och takelement i stål- och trä samt även idka därmed förenlig verksamhet. 14 GRÖNA AFFÄRER // // GRÖNA AFFÄRER 15

9 VI HAR BÖRJAT BERÄTTA OM VÅR KUNSKAP Vi var den man ringde till när något hade hänt. Insiktsanalysen öppnade våra ögon TEXT Åsa Tegelberg och Charlotte Nilsson Bibin FOTO Magnus Andersson - Vi har börjat berätta om vår kunskap. Inte bara om sanering som är vår ursprungliga tjänst. Och det säljer! Tommie Karlsson är delägare och vd för Mytolia Process AB. Företaget har många stora kunder inom livsmedelsindustrin. Kunder som behöver hjälp med sanering, rengöring och desinfektion av silos, bulksystem, ventilationssystem, maskiner mm. Mytolias inriktning har varit att lösa akuta problem för företag inom livsmedelsindustrin. Det har handlat om bakterier, mögel eller andra ämnen som är på fel ställe och snabbt måste elimineras. - Vi var den man ringde till när något hade hänt. Det var dags att städa efter häng i silo eller efter utbrott av salmonella. Idag arbetar företaget mycket mer med förebyggande åtgärder och hjälper kunderna med riskminimering. Metoderna för rengöring som Mytolia använder har klara miljöfördelar. Det var under arbetet i projektet som något hände, berättar Tommie Karlsson. - Vi upptäckte att vi egentligen är ett kunskapsföretag, inte bara ett saneringsföretag. Insiktsanalysen öppnade ögonen. Vi kan nu rikta oss mot helt nya kategorier av kunder. När företaget började dela med sig av sin kunskap till kunderna hände något. Snabbt. Efter att ha nyanställt både säljare och tekniker har företaget på kort tid träffat 40 nya kunder. Av dem är 25 intresserade av att köpa konsulttjänster. - Det betyder att vi kan sälja kunskap som gör att kunden kan minimera risken för en olycka som leder till en sanering. Både för att blästra och göra rent används produkter med låg miljöbelastning. Det hänger ihop med att företaget har miljömål som handlar om att begränsa de kemiska och fossila utsläppen. - Vi har kunnat renodla vårt erbjudande. Idag säljer vi riskminimering istället. Vi har ett helt annat tänkande. I praktiken betyder det att Mytolia idag arbetar annorlunda i mötet med kunden. - Om de nu ringer från Företag X och har fått problem med mögel i sin silo tänker vi inte bara på att lösa det akuta problemet. Till exempel kan det nu gå till såhär: medarbetarna åker till kunden och sanerar silos med Mytolias miljövänliga teknik som innebär att man blästrar insidan med specialgryn, ungefär sådana vi kokar gröt på. Sedan saneras ytskikten i silosarna med miljövänliga desinfektionsmedel som inte lämnar några rester. Det kan vara väteperoxid eller denaturerad alkohol. Men medarbetarna löser inte bara det akuta problemet. Med kunskap kring flöden och processer i industriell livsmedelshantering kan de nu även erbjuda riskminimering och förebyggande åtgärder. Vi har kunnat renodla vårt erbjudande. Idag säljer vi riskminimering istället. Vi har ett helt annat tänkande. Tommie Karlsson är delägare och vd för MyTolia Process AB MYTOLIA PROCESS AB // Grundat: Säte: Falkenberg Anställda: 9 Omsättning 2010: tkr Bolagets verksamhet: Skall bedriva preventiv renhetsteknik inom livsmedel- och foderbranschen jämte därmed förenlig verksamhet. 16 GRÖNA AFFÄRER // // GRÖNA AFFÄRER 17

10 INSIKTSANALYS TEXT Kaj Abbestam Stiftelsen Svensk Industridesign FOTO SVID Insiktsanalysen är ett sätt att se på företaget utifrån. Vanligen leder det till ny insikt och öppnar också för förändring som kan skapa tydlighet i fråga om allt som sägs och görs i företaget. Genom insiktsanalysen får företaget stöd att se sig själv ur olika betraktares synvinklar. Betraktare som tolkar företaget helt olika beroende på om det är en kund, presumtiv kund, finansiär, anställd, etc. Det här är en analysmetod som kan användas av såväl hemmablinda mogna företag, som fartblinda snabbväxande cleantechföretag. Alla uttryck ger Intryck som lämnar AVTRYCK Anställda Hemsidan Engagerade Trycksaker Logotyp Effektiva Bäst i klassen Vittnen Kunniga Tydlig organisation Flexibla Kan man lita på Tydligt uttalad affärsidé Kvalitetsstyrda Fastighet M.fl Företag har många kommunikativa uttryck, som ger intryck hos kund. Men är det rätt eller fel avtryck, som fastnar hos kund? Initialt handlar det om hur företaget är synligt på nätet genom egen och andras försorg och hur detta kan uppfattas. Därefter analyseras kommunikationen av produkter, tjänster, miljöer, kultur, beteenden, trycksaker, med mera. Analysen presenteras som en resa in i företaget, med kommentarer om möjliga förändringsbehov och exempel på åtgärder. Med detta som grund initieras ett handlingsprogram med fokus på att förbättra det som är sämst, men också på att förstärka det som är bäst. Med andra ord en förflyttning av företaget Uttryck att arbeta med mot kund Vittnen VIKTIGA INTRYCK HOS KUND Effektiva Kunniga ÖNSKAT AVTRYCK PÅ KUND Bäst i klassen Kan man lita på till en högre nivå. Tydlig organisation Kvalitetsstyrda Kompetensprofil Insiktsanalysen genomförs bl.a. för att bestämma vilka avtryck som är viktigast och vilka uttryck som ger bäst genomslag, samt hur dessa skall utvecklas. 18 GRÖNA AFFÄRER // // GRÖNA AFFÄRER 19

11 LADDAD FÖR EN GRÖN FRAMTID Trots att vi allt mer blivit ett miljöteknikföretag har vi inte agerat så TEXT Charlotte Nilsson Bibin FOTO Magnus Andersson Vi hade behov av att få in ett bra miljötänk i bolaget. - Man kan nog säga att vi klivit ur vår egen kostym och lärt oss titta på oss själva med kundens ögon. Det har varit nyttigt. Det blev tydligt vad vi är för bolag och vad vi vill vara. Vilka kunder vi har och vilka vi vill ha. Eleiko är det traditionella verkstadsföretaget i Halmstad som funnits sedan Företaget utvecklar och konstruerar system inom avfallsteknik, kärltvättsystem och retursystem för dryckesförpackningar. Deras sopsugssystem är helt slutet. Kärltvättsystemen är både stationära och mobila. Många av produkterna har en tydlig miljöprofil. - Vi hade behov av att få in ett bra miljötänk i bolaget. Trots att vi alltmer blivit ett miljöteknikföretag har vi inte agerat så, berättar Mats Hallström, Plats- och försäljningschef för Eleiko AB i Halmstad Det gäller till exempel både lösningarna för kärltvätt och för sophantering. Båda systemen har helt klart miljömässiga fördelar men det är inget som Eleiko hittills har poängterat. De har agerat som ett verkstadsföretag som sålt en teknisk lösning. - Nu behöver vi engagera hela personalen om vi ska bli det hållbara företag som vi strävar efter. Vi ser tydligt att det kommer att ge oss nya kunder och affärer. Vi kommer också att miljödiplomera oss. En nybildad grupp med medarbetare inom teknik, produktion och marknad ska arbeta med hur miljövärdena i Eleikos produkter ska bli tydligare för kunderna. Företaget jobbar redan med att ta fram nya produkter med tydlig miljönytta. Under det gångna året har man konstruerat en ny typ av mobil kärltvätt. Det är en bil som drivs helt på gas, både bil och tvätt-system. Den är unik på marknaden och ger Eleiko en tydlig konkurrensfördel vid upphandlingar. Redan nu har tre gasdrivna kärltvättbilar sålts till ett företag i Örebro som levererar tjänster till Örebro kommun. MATS HALLSTRÖM, PLATS- och försäljningschef för ELEIKO AB i HALMSTAD OCH JANOS TOT, ProdUKTIONSchef ELEIKO AB // Grundat: Säte: Halmstad Anställda: 13 Omsättning 2009: tkr Bolagets VERKSAMHET: Skall utveckla, tillverka och marknadsföra produkter för avfallshantering, samt även idka därmed förenlig verksamhet. 20 GRÖNA AFFÄRER // // GRÖNA AFFÄRER 21

12 TRIVENTUS BYGGER AFFÄRER Vi har stort behov av att kunna kommunicera på ett trovärdigt sätt. Ett snabbt växande företag med en unik företagskultur har en del att kommunicera både internt och externt. TEXT Charlotte Nilsson Bibin FOTO Magnus Andersson När Triventus ska göra en affär innebär det att ett samarbete utöver det vanliga inleds. I uppgörelsen tar de ofta själva även en roll som kund och slutmottagare av leveransen. I många fall äger de ett eller flera vindkraftverk i en vindkraftpark som de själva har varit med att projektera. Kajsa Nylander Holst säger: - Vi bygger affärer i en win-win-modell. Alla intressenter kring en vindkraftpark skall tjäna på satsningen. Vi försöker till exempel alltid se till att alla markägare som vill får en andel i vindkraftparken. Triventus är en koncern med högt ställda mål. Deras arbetsmodell ska bidra till att den årliga elproduktionen från förnybara källor ökar med 2,4 TWh innan 2014 inom Nordpols affärsområde. Genom att bokstavligt talat sätta sig in i kundens perspektiv och alltid själva äga en del av vindkraftparken växer trovärdigheten. Då ökar också förutsättningarna för lyckade etableringar. En vindkraftpark involverar ett stort antal intressenter och kräver både tålamod och långsiktighet i satsningen. Detta är ett förhållningssätt som alla i personalen behöver förstå. Triventus dubbla engagemang som både leverantör och ägare ger också en god insyn i den fortsatta driften och till en kvalitetssäkrad leverans. - Vi skapar en större acceptans, säger Kajsa Nylander-Holst. På Triventus är man inte omedvetna om de kritiska diskussioner som förekommer i samband med vindkraftsetableringar. - Det är bland annat därför vi skräddarsyr våra modeller och lösningar beroende på var vi är. Vi måste vara väldigt lyhörda och har stort behov av att kunna kommunicera på ett trovärdigt sätt. Under de senaste två åren har verksamheten utökats med 55 personer. Plötsligt är det inte längre möjligt att enkelt samla personalen och informera alla om vad som händer på företaget. I juni 2011 har företaget totalt 108 anställda. Under processen med Lönsammare Miljöaffärer har det blivit tydligt hur betydelsefulla medarbetarna är som bärare av företagets miljötänk. Det har inneburit att Triventus nu är igång med att skapa en tydligare kommunikationsplan och strategi för både den interna och externa kommunikationen som extern kommunikation. - Vi ser nu klart att vi behöver förstärka våra kompetenser på området kommunikation och marknadsföring, säger Kajsa Nylander Holst. Bakom behovet finns ett förändrat synsätt på hur företaget kommunicerar mot olika målgrupper. Från att ha varit generella och pratat på liknande sätt med alla tänker man nu vara mer inriktad på att möta kunderna olika. - Vi behöver översätta vårt speciella sätt att arbeta med kunderna så att vi också kan kommunicera det, sammanfattar Kajsa Nylander-Holst. Kajsa Nylander Holst, ansvarig marknadsföring TRIVENTUS AB // Grundat: Säte: Falkenberg Anställda: 110 Omsättning 2010: tkr Bolagets verksamhet: Skall bedriva projektering, service, underhåll, konsultation inom vind- och energibranschen i Sverige och utomlands samt förvaltning av fast egendom samt därmed förenlig verksamhet. 22 GRÖNA AFFÄRER // // GRÖNA AFFÄRER 23

13 LÄRANDE NÄTVERK ETT SÄTT ATT UTVECKLA FÖRETAG Viktiga förutsättningar för ett lärande nätverk Det skall vara frivilligt att vara med. Horisontella relationer det får inte finnas hierarkier mellan deltagarna. VD från stort företag har samma status som VD på litet företag. Tillit (bygger på föregående). Alla erfarenheter måste vara lika värda. Det skall finnas en viss likhet mellan deltagarna för att gemenskapen skall uppstå. I Mats studerade nätverk är det yrkesrollen. Olikhet som skapar dynamik. Är det för mycket olikhet blir det obalans. Ett urval blir alltid nödvändigt i nätverksbildandet men måste ske med fingertoppskänsla. Någon bör bära denna kunskap kring hur ett nätverk skall sättas ihop för att en optimal blandning skall ske. När jag såg hur mycket tid VD:arna lade ner i nätverket så blev jag nyfiken. Men lärande nätverk ger idéer, inspiration och kunskaper av en annan sort än andra ledarstöd TEXT Åsa Tegelberg FOTO Anna Holmquist Samma personer bör träffas regelbundet under en längre period. En bra lärprocess kräver regelbundenhet. En dokumentation bidrar till att nätverket fungerar bättre. Tid en lärande process tar sin tid. Nätverk har upphört för att deltagarna har varit för otåliga. Antalet. Gruppdynamiken och utbytet kräver minst 6 och helst inte fler än 10 personer. En koordinator, processledare eller facilitator. Koordinatorn kan sätta igång samtalet men med stor ödmjukhet. Koordinatorn kan också stödja och stimulera samtalet. Personen måste vara engagerad men på ett distanserat sätt. En som är expert på processer den kompetensen behövs. Även dokumentationen som bidrar till lärandet mellan träffarna, görs av koordinatorn. Att nätverka en trend? utvecklingsområde i fokus. Det är detta ursprungliga produktutvecklingen fick et och låta det ta hand om kommu- manar det normala tänkandet. Man Mats studier Nätverk är visserligen en trend, menar och deltagarnas roll som är anledningen betydelse nikationen med personalen. Genom får möjlighet att analysera frågor visar att om inte Mats Holmquist, men inget tillfälligt. till att de deltar i nätverket. Man träffar Att komma ifrån företaget till en nätverket fick han idéer kring hur på ett utvecklingsinriktat sätt: Vad deltagaren i nät- Det finns olika drivkrafter som gör att återkommande samma deltagare under oas där de fick möjlighet att reflek- han istället kunde samla hela per- beror problemet på? Varför händer verket är högste människor söker sig till nätverk. På Hög- en relativt lång tid. Nätverken har en so- tera. sonalen. Nätverket gav stöd genom detta? Detta angreppssätt leder dju- chefen stannar skolan i Halmstad har Mats under flera cial dimension men har inte som huvud- Hitta bollplank som kunde lyssna. hela processen och efterhand växte pare. Gör vi rätt saker? Det blir ett utvecklingspoten- års tid studerat nätverk, deras funktion syfte att skapa ett brett kontaktnätverk. Det växte fram att de i själva verket en ökad kommunikationskompe- utvecklingsinriktat lärande. tialen hos indivi- och nyligen doktorerat på området. behövde verksamhetsutveckling tens fram hos den här ledaren. En- - I de flesta organisationer äg- den. Organisationen - Det finns absolut behov av en social oas i de nätverk jag studerat drivkraften när det gäller den delen är ensamhet och osäkerhet. Det är svårt att ta beslut för att tillvaron är så komplex. Att träffas utanför den dagliga verksamheten och inte ha en konkurrenssituation med andra ledare kan öppna upp för svåra frågor man inte kan dela med någon annan. Nätverket blir då ett viktigt och kompletterande stöd för ledare och chefer i deras verksamhet. Men samtidigt är det risk att man inte i organisationen tar vara på nätverkets potential och resultat, visar Mats Holmquists forskning. Det som kännetecknar de fem nätverken som Mats Holmquist studerat är att deltagarna har ett speciellt gemensamt VARFÖR SÅ MYCKET TID I NÄTVERK? Ett av de nätverk Mats kommit i kontakt med via sitt arbete på Högskolan i Halmstad var ett VD-nätverk, - När jag såg hur mycket tid VD:arna lade ner i nätverket blev jag nyfiken. De kunde satsa en dag i månaden och en studieresa tog flera dagar. VD-nätverket hade startats av två doktorander på Högskolan i Halmstad som intresserade sig för produktutveckling hos små- och medelstora företag. De hade läst om nätverksteori och ville helt enkelt testa formen och nyttan. Nätverket startade och fortsatte i 10 år finansierat av huvudsakligen KK-stiftelsen och med ledning av doktoranderna. Det som hände när VD:arna väl börjat träffas var att helt andra saker än den inte hjälp med produktutveckling. En av de frågor som togs upp i nätverket var olika satsningar på IT-system. Just den frågan ledde till att en expert kom och berättade om för- och nackdelar med olika IT-system och IT-strategier. - Det här ledde till att en VD beslutade sig för att inte satsa på ett stort dyrt etablerat system utan valde att ta mindre steg och investera i ett billigare, och inte så komplext system, berättar Mats Holmquist. För VD:n fick nätverket en direkt inverkan på hans sätt att leda och utveckla sitt företag. Och Mats Holmquist berättar vidare om en VD för ett annat företag som kämpade med hur han skulle få personalen engagerad. Han brukade informera fack- ligt Mats Holmquist är det här ett bra exempel på ett lärande nätverk. Vad utmärker ett lärande nätverk? Lärande nätverk har en gemensam startpunkt. Det finns en arena och idé som förenar i första hand förutom den sociala kontakten. Det finns ett syfte till utveckling och det finns en koppling till organisationen. Det finns en tyst överenskommelse att förbinda sig till att delta och att vara aktiv. Vad händer i ett lärande nätverk? Ett lärande nätverk skapar och stimulerar till kreativt lärande. Det ut- nar man sig istället åt anpassningsinriktat lärande, menar Mats Holmquist. Det betyder att kända lösningar anpassas på problemet. Gör vi sakerna rätt? Följer vi ISOcertifieringen osv. Man anpassar sig utan att gå till botten med problemet. Mats menar att lärande nätverk ger idéer, inspiration och kunskaper av en annan sort än andra ledarstöd. Det finns dock svårigheter. När individen kommer tillbaka till sin organisation möts han/hon av de gängse uppfattningarna. - Organisationen är snarare intresserad av om det finns något som snabbt kan användas. Och vad händer då? absorberar inte nätverkslärandet eller gör det dåligt. Individen har mer att ge än vad organisationen suger upp. Mats råd till nätverkskoordinatorer är att ta upp frågan om utvecklingsstrategi och förankring av deltagandet i nätverket hos respektive företag så att nätverkets agenda inte bara grundar sig på individernas önskan om agenda. Detta blir extra viktigt när de deltagande personerna är på mellanchefsnivå. 24 GRÖNA AFFÄRER // 2011

14 Vivab ett kommunalt bolag som bygger sin identitet med miljö i fokus Nu har vi fått en helt annan ryggrad TEXT Åsa Tegelberg och Charlotte Nilsson Bibin FOTO Vivab Vi vill ju kunna ha ett tydligt kundfokus och inser att vi måste låta kunderna förstå vad som styr vårt arbetssätt. Margareta Björksund, VD VIVAB Vatten & Miljö i Väst AB // (Även kallat: Vivab) Grundat: Säte: Falkenberg Anställda: 136 Omsättning 2009: tkr Bolagets VERKSAMHET: Skall driva och utveckla vatten- och avloppshanteringen samt kommunal renhållning. - Vivab är ett ungt företag som precis har börjat bli känt av kommuninvånarna. Vi hade kommit till en punkt där vi insåg att vi behövde förhålla oss till miljöfrågan och det var rätt tajming att börja titta på oss själva. Vi behövde också lära oss mer om vad miljöarbete kan innebära. För mig har därför frågor kring företagets image fått en högre prioritet än tidigare. Marknadschefen på Vivab heter Cecilia Zryd. Kommunerna Falkenberg och Varberg sköter numera driften av vatten och avlopp i ett gemensamt bolag. VIVAB, Vatten & Miljö i Väst AB bildades i september 2008 och verksamheten kom igång under Vivab som organisation är ett nytt företag men med gamla verksamheter som tidigare utfördes av kommunerna var för sig. Den nya organisationen har arbetat med att hitta gemensamma mål för de båda ägarna, Varbergs och Falkenbergs kommun. Margareta Björksund har varit med som VD från starten. - När vi gick med i projektet hade vi börjat ta fram en del mål men målen hade inte någon tydlig miljötouch. Hur skulle vi få det och samtidigt ha ett ökat fokus på kunderna, frågade vi oss. Projektet inleddes med en insiktsanalys. Margareta Björksund säger att det var en intressant upplevelse - och nyttigt, att bli betraktad med helt nya ögon. - Det blev väldigt tydligt att vi inte själva ser vår egen verksamhet. Under insiktsanalysen besökte vi en enhet hos oss och fick frågan, Men varför har ni lamporna tända mitt på dagen? säger Margareta Björksund och skrattar lite. Ja det är de enkla frågorna som visar att vi behöver gå igenom våra egna processer och förstå hur resurser och energi används. Under arbetet i projektet har Vivab fått möjlighet att arbeta igenom företagets kärnvärden. Och eftersom Vivab egentligen inte ordentligt arbetat igenom vilka värderingar som ska vara vägledande i arbetet för att nå bolagets mål blev detta en viktig pusselbit. - Vi upplever att det inte är så vanligt att kommunala bolag sätter igång den typen av diskussioner. Nu har vi fått en helt annan ryggrad än tidigare, säger Cecilia Zryd. Och Margareta Björksund menar att detta också är viktig information för kunderna. - Vi vill ju ha ett tydligt kundfokus och inser att vi måste låta kunderna förstå vad som styr vårt arbetssätt. Vivabs föresats att skapa ett mer trovärdigt varumärke med miljö i fokus har satt igång många nya uppgifter. Det interna miljöarbetet pågår och ska mynna ut i en miljöcertifiering under På vägen dit kommer Vivab att sätta miljömål för verksamheten, hur stora resurser varje del av verksamheten tar i anspråk och hur resursförbrukningen kan minska och energianvändningen bli mer effektiv. Därefter ska medarbetarna utbildas i miljöfrågor, vilket blir en utmaning i sig. För miljöfrågan får olika innehåll för ett vattenreningsverk jämfört med en soptipp. Då är tiden också mogen för Vivab att berätta för kunder och invånare i kommunerna vilken nytta för miljön det innebär att Vivab sköter vatten, avlopp och avfall i Varberg och Falkenberg. Troligen kommer man då att få nytta av arbetet som gjorts med att ta fram ett budskap för verksamheten. Tillsammans skapar vi en god livsmiljö - Det betyder många saker, säger Margareta Björksund. Vår verksamhet bidrar i grunden till att skapa en god livsmiljö i kommunerna Varberg och Falkenberg. Ordet tillsammans har många bottnar. Det står dels för att bolaget samlar både Varberg och Falkenberg tillsammans. Företagets verksamheter finns i ett system tillsammans med andra verksamheter. Inom Vivab arbetar vi tillsammans för att skapa en god livsmiljö och Vivab arbetar även tillsammans med sina kunder. Med ordet skapar vill vi ange att vi ständigt arbetar framåt och att detta alltid är en pågående process. 26 GRÖNA AFFÄRER // // GRÖNA AFFÄRER 27