Pulsen SMÅ STEG GER STORA FRAMSTEG MER SÖMN MED NYTT SCHEMA. Dessutom... Läs Pulsen i intranätet! Omdiskuterat ACG ökar. Så fördelas pengarna 2014

Transkript

1 Pulsen Det ska bli kul att vara en Bra Liv-doktor i radion SISTA SIDAN Personaltidning för oss i Landstinget i Jönköpings län MER SÖMN MED NYTT SCHEMA SMÅ STEG GER STORA FRAMSTEG SID SID 16 Omdiskuterat ACG ökar SID 7 Så fördelas pengarna 2014 SID 7 De tog fasta på Dialogenresultat SID Ögon på kvalitet Landstingets arbete granskades SID 4 5 Dessutom... Läs Pulsen i intranätet! AKUT FÖRBÄTTRING BRITT-MARIE SER ÖVER VÅRDFLÖDEN SID 9 NY MILJÖCHEF MIKAEL DRIVER MILJÖFRÅGOR SID 20 21

2 2 PULSEN NR 5 l DECEMBER 2013 ingång pulsen I INTRANÄTET Nyheter, fördjupningar och bildreportage hittar du i Pulsen på intranätet. Nya rutiner för vitala parametrar Sedan 1 december gäller nya rutiner för att kontrollera vitala parametrar på alla inlagda patienter. Läs mer på lj.se/sakervard, pusselbit 1, Tidigt upptäcka svårt sjuka och agera. Dags tänka i nya (region)-banor Enligt senaste Dialogen-undersökningen trivs tre av fyra landstingsmedarbetare med sitt jobb, men bara 55 procent känner stolthet över att jobba i Landstinget. Värt att tänka på nu när arbetet tar fart med att bilda region. Förutom alla rent praktiska och organisatoriska frågor att lösa inför Region Jönköpings län 1 januari 2015, finns det säkert också en mental och psykologisk utmaning i medarbetarnas och och allmänhetens känsla av tillhörighet. I regionen får dagens landstingsverksamhet sällskap av en rad andra områden som arbetsmarknad, näringsliv och infrastruktur. Hur kommer detta att fungera? kan vara en tanke. Vilka fantastiska möjligheter till utveckling och tillväxt kan vara en annan tanke. Vi börjar med dagens län som geografiskt område. Om vi sedan ska växa blir en senare fråga. Oavsett vilket kommer såväl namn som tankesätt att förändras. Kanske kan geografiskt läge, välrenommerad sjukvård och företagsam arbetsmarknad bli framgångsfaktorer i regionens utveckling? För vem vill inte ha ett bra liv i en attraktiv region, med en sjukvård som motsvarar invånarnas behov? Visst kan det vara något att vara stolt över! Mikael! Till och med 5 december har länsinvånare vaccinerat sig mot influensa, varav personer medarbetare har hittills vaccinerat sig, jämfört med totalt 301 förra året.. 85 procent svarade på årets Dialogenundersökning. En hög andel, men två procentenheter under nivån 2010 och en bit från målet på 90 procent. Grattis Boel Andersson Gäre, chef för Futurum som blev Årets ledarskapsfrämjare 2013, och Britt-Mari Banck, sektionschef för självdialysen, Länssjukhuset Ryhov, som fick Vårdförbundspriset. PS. Pulsen önskar alla sina läsare en God Jul och Gott Nytt År Pulsen PULSEN är en tidning för medarbetare i Landstinget i Jönköpings län. Den kommer fem gånger per år. Citera gärna Pulsen men ange källan. Vi ansvarar inte för insänt material som vi inte beställt. ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationsdirektör Christina Jörhall , christina.jorhall@lj.se REDAKTÖR Mikael Bergström, , mikael.bergstrom@lj.se GRAFISK FORM OCH LAYOUT Katarina Sennevik, FOTO OCH BILDHANTERING Johan W Avby, ÖVRIGA MEDARBETARE Maija-Liisa Bernes, Helena Dovier, Kicki Ekbladh, Mats Fäldt, Olle Hall, Lisbeth Lejon, BESÖKSADRESS Husargatan 4, Jönköping POSTADRESS Box 1024, Jönköping PULSEN I INTRANÄTET Landstingsfliken. ADMINISTRATION Inger Bjelke, ADRESSÄNDRING Anmäl adressändring till ditt lönekontor. UPPLAGA ex TRYCKT 5 december 2013, V-TAB AB, Västerås NÄSTA TIDNING februari 2014 MATERIALSTOPP 17 februari 2014 OMSLAGSBILD Birgitta Marckwort, sjukgymnast på habiliteringscentrum instruerar 10-årige Alexander Lindqvist och specialpedagog Marianne Nilsson. Foto: Johan W Avby Dans ger mjuka leder och balans Dans som behandlingsform mot stela leder och balansproblem har under hösten prövats av en grupp människor med Parkinsons sjukdom som deltar i Landstingets kultur- och äldreprojekt. Man kan få stela muskler mjuka och skapa ett free-flow i kroppen. Parkinsons sjukdom gör också att man har svårt med balansen. Därför har jag rörelser som hjälper till att hitta rytmen i kroppen för gångrörelser, säger dansledaren Katarzyna Filipowicz (bilden) som leder gruppen. Foto: Johan W Avby

3 PULSEN NR 5 l DECEMBER pendlarbuss startar Den 16 december startar en direktbuss från Jönköping/Huskvarna till Höglandssjukhuset. Bussen går från Jönköping och tillbaka Utvecklingskraft maj 2014 Qulturum inbjuder dig och/eller ditt team som genomfört ett förbättringsarbete eller projekt som ni vill dela med er av. Stora som små projekt är välkomna. Sista inlämningsdatum för abstracts är 16 december TYCK TILL! VAD VILL DU LÄSA OM I PULSEN? MEJLA MIKAEL.BERGSTROM@LJ.SE pulsen i intranätet Psykiatrivecka med starka berättelser Årets upplaga av Höglandets psykiatrivecka gav ett deltagarrekord, då omkring personer lyssnade på det stora utbudet av föreläsningar. Motivering, långsiktighet och ihärdighet var också skälen till att psykiatriveckan blev vinnare av Höglandets kvalitetspris. Fotvården avgörande för diabetiker För en diabetiker är sår på fötterna en vanlig komplikation. Fotterapeuterna Monica Darwall och Agneta Österström på medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, berättar om sitt arbete att ge avancerad vård. Modell för tandvårdsrädsla ska testas Under januari 2014 kommer Folktandvårdskliniker i länet att pröva The Jönköping dental fear copingmodell, en modell för att hantera tandvårdsrädsla, utvecklad av Carl-Otto Brahm, övertandläkare på käkkirurgiska kliniken, Odontologiska institutionen. Se också sidan 20. Bra Liv anställer senior adviser Vårdcentralerna Bra Liv har anställt Kjell Lindström, mångårig distriktsläkare, som senior adviser för att ge vårdcentralerna stöd att se över sina rutiner och kostnader för läkemedel, lab och röntgenundersökningar. Mingelkväll för AT-läkare Över 20 AT-läkare kom till Vårdcentralerna Bra Liv:s mingelkväll och fick höra om hur det är att arbeta som distriktsläkare och de tankar inför framtiden som Bra Liv har. God Jul och Gott Nytt År Landstingsstyrelsens ordförande Håkan Jansson och landstingsdirektör Agneta Jansmyr vill tacka alla medarbetare för 2013 och önska alla en God Jul och ett Gott Nytt år "Vi har en väldigt fin verksamhet och i den är alla medarbetare viktiga. Vi ser fram emot 2014 ett år då också den nya regionkommunen kommer att växa fram." Jag har alltid haft den där obotliga och naiva känslan av att det ska gå, bara man får möjligheten på riktigt. Att förändra världen. Låter det stort? Det är stort. Mikael Lundberg etik Hur håller vi etiken levande i vardagen? Många upplever att tempot i vardagen har ökat väsentligt de senaste åren. Att göra rätt eller fel kan handla om små marginaler, i såväl behandling som bemötande. Därför är det kanske viktigare än någonsin att vi kan agera etiskt riktigt i de situationer som uppstår. Lätt att säga, men inte alltid så lätt att följa. Hur kan man göra för att hålla ett etiskt förhållningssätt levande i den intensiva vardagen? Malin Skreding Hallgren Ovanstående frågeställning har drygt tio team från olika verksamheter inom Landstinget ägnat sig åt det senaste året genom att delta i etikrådets utbildning Vardagens etik. De har träffats vid fyra tillfällen för att få påfyllning av kunskap och reflektioner och däremellan har de arbetat på hemmaplan med olika tester. När teamen inför kursstarten listade typiska etiska dilemman framstod några områden som tydliga: bemötande (både av patienter och varandra), ifrågasättanden från patienter och hantering av klagomål, sekretess, arbetsbelastning och stress samt kulturkrockar. Flera av dessa ämnen lyftes i föreläsningar av Håkan Thorsén, lektor inom vårdkommunikation på Örebro universitet, som bidrog med stöd vid utbildningsträffarna. Föreläsningarna handlade om olika typer av makt, moralisk stress, integritet och lojalitetskonflikter. Under programtidens gång kom teamen fram till att det viktigaste för att hålla ett etiskt förhållningssätt levande i vardagen är att skapa utrymme för samtal och reflektion. Det finns sällan några enkla lösningar på etiska dilemman, utan frågeställningen måste stötas och blötas ur olika perspektiv för att man ska kunna enas om en lösning som är etisk hållbar. Teamen var överens om att det måste finnas återkommande tillfällen för etisk reflektion, exempelvis vid arbetspassens slut, på arbetsplatsträffar och utbildningsdagar. Vi har landat i att det handlar om att det väcker känslor med etik, att det måste få ta tid. Det måste hållas levande, skriver ett team i utvärderingen av utbildningen. Dagligen ska man tänka etiskt, för att vara medveten om problem som kan uppstå och hur de ska lösas, skriver en annan deltagare. Teamen tycker att deras etiska medvetenhet har ökat under utbildningstiden. Samtidigt bedömer flera team den egna arbetsplatsens förmåga att hantera etiska dilemman som sämre efter utbildningen än innan. Det kan tyckas paradoxalt, men hör kanske ihop med den ökade medvetenheten: Man är mer medveten om etiska dilemman och hur mycket jobb som finns kvar att göra. Det finns mycket utvecklingsmöjligheter, som en deltagare skriver. Uppmaningen att hålla det etiska samtalet levande gäller naturligtvis alla. Hjälp på vägen finns bland annat i den etiska verktygslådan, som finns att låna på sjukhusbiblioteken. En del av materialet kan också laddas ner via etikrådets sida på intranätet. Där hittar du också inspelningarna av Håkan Thorséns föreläsningar, som kan visas på arbetsplatsträffar eller utbildningsdagar och ge underlag till fördjupade samtal kring den egna arbetsplatsens etiska förhållningssätt. Och sist, men inte minst, ta hjälp av alla engagerade och duktiga etikombud som finns på Landstingets arbetsplatser! Lycka till! Malin Skreding Hallgren medlem i etikrådet

4 4 PULSEN NR 5 l DECEMBER 2013 Landstinget i Jönköpings län har som första landsting ansökt hos SIQ, Institutet för Kvalitetsutveckling, om att få sitt kvalitetsarbete granskat. Detta ledde till platsbesök under hösten Landstingets kvalitet ledde till platsbesök Vi gör detta för att ta ytterligare steg i förbättringsarbetet, säger landstingsdirektör Agneta Jansmyr. Om en ansökan bedöms tillräckligt bra gör SIQ platsbesök, så vi har nått vårt första mål. Att bli nominerad och gå vidare till platsbesök av SIQ första gången man ansöker är stort, och något vi ska vara stolta över. Det var i augusti 2013 som Landstinget lämnade in en verksamhetsbeskrivning enligt SIQ:s modell för kundorienterad verksamhetsutveckling. I mitten av oktober kom beskedet att Landstinget var en av fem nominerade till Utmärkelsen Svensk Kvalitet, vilket innebar platsbesök av SIQ:s utvärderingsteam. Vi tänkte att det är nu vi ska göra det, för att ta nästa steg i vårt förbättringsarbete. Det passade också bra som förberedelse för förändringar i samband med regionbildningen. Det har varit en utmaning att hålla sig på en övergripande nivå för hela landstinget i den beskrivning vi gjort, förklarade landstingsdirektör Agneta Jansmyr när hon välkomnade utvärderingsteamet i slutet av oktober. Hon beskrev den långa tradition av utvecklings- och kvalitetsarbete som finns i Landstinget. Med hjälp av vår verksamhetsbeskrivning, erfarenheterna av platsbesöket och den återföringsrapport som vi får efteråt, kan vi ta ett rejält kliv i vårt förbättringsarbete. När man beskriver sin verksamhet hittar man mycket som går att göra bättre. Agneta Jansmyr ser SIQ:s granskning som värdefull på flera sätt. Ett väl genomfört platsbesök gör att många medarbetare blir sedda och får berätta om sin verksamhet, vilket uppfattas positivt. Återföringsrapporten blir sedan värdefull att arbeta vidare med. Under tre dagar fanns SIQ:s tio utvärderare i Landstinget och gjorde en rad intervjuer och platsbesök uppdelade på tre team. Utvärderarna kommer från olika branscher och har stor erfarenhet av kvalitetsutveckling. Det är lite häftigt att ha en så stor organisation som Landstinget med. Det innebär en utmaning för oss också, säger Maria Viidas, processansvarig vid SIQ för utvärderingarna. Vid inledningen av besöket beskrev Landstingsdirektör Agneta Jansmyr får beskriva Landstingets kvalitetsarbete i ett samtal med Elisabeth Åkrantz i SIQ:s utvärderingsteam. hon vad SIQ är och hur man arbetar med kvalitetsfrågor såväl nationellt som internationellt och hur man vill skapa överbryggningar mellan forskning och det praktiska arbetet. Vårt uppdrag är att sprida kvalitetstänkandet och vidga perspektiven genom att utvärdera och hitta föredömen. Hittills har vi läst Landstingets verksamhetsbeskrivning. Nu ska vi verifiera och klargöra ert angreppssätt, tillämpningar och resultat, berättar hon. Den första dagen var vikt åt intervjuer med de som har övergripande uppdrag som medlemmar i landstingets ledningsgrupp, miljöchef, forskningschef och budgetchef. Andra dagen ägnades åt besök i verksamheterna och den tredje dagen åt att sammanställa materialet. Verksamhetsbesöken gjordes inom de tre sjukvårdsområdena, vårdcentraler, Folktandvården, Medicinsk diagnostik, Länstrafiken, landstingsfastigheter, Kulturhuset Spira, naturbruksgymnasium och folkhögskolor, i form av inbokade möten med verksamhetsföreträdare och korta intervjuer med medarbetare de mötte. Teamen vill se bredden i verksamhet, få en geografisk spridning och se en del av de processer som finns beskrivna. De vill också träffa enskilda medarbetare för att se att det finns en röd tråd i organisationen och få en samlad bild av verksamheten, säger Maria Viidas. Ett av de tre SIQ- teamen besökte arbetsplatser på Höglandet: Jag fick en del frågor om vilka etiska regler vi har och hur vi arbetar med förbättringsarbeten, berättar Ann- Marie Mild, undersköterska på kvinnokliniken. Huvudtanken med allt vi gör är ju att göra det så bra som möjligt för patienterna. Här är också personaltätheten viktig och en fråga som har betydelse för patientsäkerheten. I dag finns en personalbrist generellt så vi Maria Viidas Håkan Karlsson Helene Färg Ann-Marie Mild måste försöka få sjukvården mer attraktiv för unga. Inger Ahlström, verksamhetschef för geriatriska rehabiliteringskliniken, var mycket nöjd efter besöket: Det är fantastiskt stimulerande att få vara med i den här granskningen. Vi kände det som om vi är en del av Landstingets ansökan. Landstingets flerårsplan är grunden för vår verksamhet ända ner till mikronivå. Det känns som att vi har en bra verksamhet, men vi vill alltid vara ännu bättre. Vi presenterade klinikens systembild för utvärderarna från SIQ och jag tror att de tyckte den var ganska spännande. De fick en viktig ögonblicksbild av vår verksamhet. Håkan Karlsson, undersköterska på geriatriska rehabiliteringskliniken, är inne på samma linje: Jag berättade att vi nu arbetar hårt med våra så kallade fokuspatienter. Att få till det med förberedelser för hemgången och uppföljande samtal inom 72 timmar. Detta för att skapa trygghet för patienten och förhindra återinläggning inom 30 dagar. Vi är också på gång att starta ett mobilt geriatriskt team. En rolig fråga var att tänka på en enda sak som Landstinget skulle satsa på. Jag skulle önska mig mer långsiktiga planer, kanske på 20 år, för hur Landstinget ska arbeta med att förbättra folkhälsan och våga investera. Det är min vision att våga tänka längre och väga in socioekonomiska faktorer. Det är väl bra att SIQ granskar oss. Det innebär att vi måste tänka ett varv till.

5 PULSEN NR 5 l DECEMBER Team kommer till sjuka äldre I mitten av november 2013 startade ett projekt med mobilt geriatriskt team vid geriatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov. Syftet är att förbättra omhändertagandet av de mest sjuka äldre. Under projekttiden vänder sig teamet till patienter som hör till Norrahammars och Rosenlunds vårdcentral. Det övergripande målet är att vara en resurs för patienten, närstående och övriga vårdgivare runt patienten. Teamet består av en överläkare i geriatrik samt en sjuksköterska. Under veckor tar teamet över läkaransvaret för patienten i hemmet tillsammans med ordinarie distriktssköterska. Hembesök görs för att hitta strategier för hur vården kan klaras i hemmet i stället för upprepade slutenvårdsinläggningar. Arbetssättet är symptomorienterat och ska främja patientens livskvalitet. Patienterna remitteras till teamet av distriktsläkare via remiss i Cosmic. Eftersom antalet patienter kommer att bli begränsat görs en prioritering. Teamet kommer även till viss del att arbeta konsultativt, som innebär att en del remisser kan åtgärdas genom ett konsultbesök eller en konsultativ direktkontakt med ansvarig distriktsläkare. För att hitta de patienter som är i störst behov av teamets insatser används remisskriterier. Dessa och liknande kriterier används även i andra delar av landet i syfte att identifiera patienter med ökat behov av vårdinsatser för att klara sin situation. Klart för vårdval i ögonsjukvård Susanne Bergander, verksamhetschef för Eksjö vårdcentral, intervjuas av Elizabeth Smolle och Mikael Prenler från SIQ om hur vårdcentralen arbetar med förbättringsarbeten. Om vi sedan får något pris bryr jag mig egentligen inte om. På Eksjö vårdcentral fick distriktssköterskan Helene Färg en liten paus i arbetet med att packa vaccindoser: Jag berättade lite om hur vi arbetar med arbetsmiljö och förbättringsarbete. Vi försöker så gott vi kan och vi har ingen stor personalomsättning hos oss. Det är bra att SIQ kommer ut och intervjuar så att vi får berätta lite hur det fungerar. Jag svarade ny vårdcentral eller två mindre, på frågan om vad Landstinget borde satsa på, för idag är vi väldigt trångbodda. Landstinget får också en återföringsrapport från SIQ som anger styrkor och förbättringsområden. Rapporten är en guldgruva för att arbeta med systematiskt kvalitetsförbättringsarbete och alla som fått dessa rapporter har haft stor nytta av dem, särskilt om man är med flera gånger, säger Maria Viidas. Utifrån rapporten kan man titta på vilka delar man behöver förbättra, men också bli medveten om sina styrkor, så att man inte tappar något i sin iver att bli bättre på andra saker. Återföringsrapporterna ligger också FAKTA till grund för den bedömning som SIQ:s domarkommitté med åtta ledamöter gör huruvida en nominerad och granskad verksamhet bedöms uppfylla de omfattande kriterierna för Utmärkelsen Svensk Kvalitet, eller Erkännande för framgångsrik verksamhetsutveckling. Beslutet baseras på vilken nivå kvaliteten håller, jämnheten och om organisationen har en förmåga att fylla rollen som nationellt god förebild. Detta är ingen tävling där någon nominerad ska slå ut de andra, poängterar hon. Inför alla nomineringar görs också en jävsprövning. Landstingsdirektör Agneta Jansmyr är ledamot av domarkommittén och har därför inte deltagit i nomineringsbeslutet. En ledamot deltar inte i beslut som rör en organisation som denne har intressen i. Vi är jättenoga med att detta sköts på rätt sätt, säger Maria Viidas. Onsdagen den 4 december meddelade domarkommittén att Glada Hudiksgymnasiet i Hudiksvall och HSB Östergötland, Linköping, tilldelas Utmärkelsen Svensk Kvalitet TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Institutet för kvalitetsutveckling är en stiftelse, med staten som ägare via Tillväxtverket samt SIQ:s Intressentförening. SIQ:s utvärderingsmodell Kundorienterad verksamhetsutveckling, är en modell för dynamiskt ledningssystem och bygger på tre hörnpelare systematiken, stukturen och kulturen. Ögonsjukvård blir det första området för vårdval inom den specialiserade vården. Därmed blir det möjligt för privata vårdgivare att starta ögonläkarmottagning på uppdrag av Landstinget i Jönköpings län. Den politiska bedömningen är att det finns behov av bättre tillgänglighet till ögonsjukvården, samtidigt som det finns flera intresserade leverantörer. Landstinget kommer nu att annonsera och ge privata vårdgivare inom ögonsjukvården möjlighet att lämna anbud. Landstingets krav är att de privata ögonläkarmottagningarna ska erbjuda diagnostik, behandling och uppföljning av ögonsjukdomar som utförs av specialistläkare i öppenvården. De kan välja att också erbjuda ögonbottenfotografering för personer med diabetes och gråstarrsoperationer. n Ett nummer för servicefrågor. Från 1 november 2013 har IT-centrums kundcenter ett gemensamt nummer för sina interna kunders servicefrågor inom både IT, tele, inköp och Cosmic. Inom kort även för övriga IT-vårdtjänster. Nya internnumret är n Prata och chatta med Lync. I månadsskiftet oktober/november fick alla i Landstinget tillgång till Lync, ett program för kommunikation där du kan skicka snabbmeddelanden (chatta), samtala via datorn, köra videokonferens och dela program/skrivbord. Under vecka 44 fick du en ikon för Lync 2013 Svensk under Start Alla program - Microsoft Office När du klickar på ikonen första gången installeras programmet. Observera att inga andra program ska vara igång när du kör installationen och att den är tidskrävande. För att skicka snabbmeddelande behöver du ingen extra utrustning. För att samtala via Lync behöver du ha ett headset med mikrofon och för videokonferens behöver du headset med mikrofon samt web-kamera. Antibiotika minskar mest i Jönköpings län Landstingets informationskampanj om återhållsam antibiotikaanvändning ger resultat. Jönköpings län har störst minskning (minus 12,1 procent) i Smittskyddsinstitutets löpande statistik över antalet recept på antibiotika mätt i recept per 1000 invånare senaste tolvmånadersperioden. Det är glädjande att vi efter två års uppgång har kunnat minska antalet recept på det sätt som har skett. Så gott som alla vårdcentraler i länet har bidragit till minskningen, säger STRAMA-koordinator Andreas Lägermo på smittskydd och vårdhygien. Läkare kan söka forskningsstipendium Jönköpings Läkaresällskap och Futurum utlyser ett forskningsstipendium på kronor för läkare som är medlemmar i sällskapet och verksamma inom Landstinget i Jönköpings län. Forskningsområdet bör gälla klinisk patientnära forskning eller förbättringsforskning i Jönköpings län. Ett starkt plus är om den sökande är en icke disputerad läkare som vill komma igång med förstudier till ett projekt, eller vill testa en idé. Skicka in din ansökan på högst en A4- sida före den 31/ till Anneli Ohlsson Futurum, hus B4 Länssjukhuset Ryhov.

6 6 PULSEN NR 5 l DECEMBER 2013 Bli en healer IRL För andra året i rad samlades Medicinsk diagnostik, folkhälsosektionen, ungdomsmottagningen och STD-mottagningen i en gemensam landstingsmonter på Dreamhack Winter med budskapet bli en healer IRL In real life. Monterbesökarna fick höra mer om de två framtidsyrkena röntgensjuksköterska och biomedicinsk analytiker och samtidigt passa på att testa sin kunskap om benen i skelettet, konditionen i puckelpisten eller kondomanvändning i dildoduellen. Emma Olsson, biomedicinsk analytiker på klinisk fysiologi, Länssjukhuset Ryhov, var en av de medarbetare som bemannade montern. Hon fick chans att möta sin idol i spelvärlden, Dryad Soraka, healer i Leaugue of Legends, som mötte sina fans på Dreamhack, gestaltad av norskan Tine Maria Riis. Text: MIKAEL BERGSTRÖM foto: johan w avby

7 PULSEN NR 5 l DECEMBER Vårdlokaler i fokus 2014 Landstingets budget för 2014 innehåller en rad investeringar i byggande för att klara framtidens hälsooch sjukvård. Men det sker också satsningar på bland annat kollektivtrafiken. Landstingets budget för att bedriva verksamhet under 2014 är på cirka tio miljarder kronor. Under nästa år väntar en rad byggprojekt, bland annat: l Nya strålbunkrar och kanoner på onkologiska kliniken på Länssjukhuset Ryhov för 67 miljoner. l Ny försörjningscentral på Höglandssjukhuset för 115 miljoner. l Nybyggnation av operationssalar på Höglandssjukhuset för 860 miljoner kronor. l Om- och tillbyggnad av operationskliniken på Värnamo sjukhus för 400 miljoner kronor. Vi har ett omfattande investeringsprogram framför oss, på i snitt cirka 600 miljoner kronor per år de närmaste åren, konstaterar Landstingets ekonomidirektör Stefan Schoultz. Det är det stora investeringsbehovet som har lett fram till Landstingsfullmäktiges beslut om en skattehöjning på 40 öre Ända sedan vi byggde Ryhov för 25 år sedan har vi haft som målsättning att göra rätt för oss genom egenfinansierade investeringar. Då behö- Stefan Schoultz Vi har ett omfattande investeringsprogram framför oss ver årets resultat bli två procent eller cirka 200 miljoner och detta finns det politisk samsyn kring, förklarar han. Kollektivtrafiken är ett prioriterat område med målsättning om ett ökat kollektivt resande fram till 2025 med 60 procent. Ökade resurser tillförs med 25 miljoner per år för att klara målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Prognosen för de kommande tre åren visar på en blygsam ökning av resursbehoven inom hälso och sjukvården. Samtidigt sker det besparingar inom tandvården. Men det finns ett behov av kostnadsanpassning i verksamheterna på cirka miljoner kronor för att komma i budgetbalans. Som en del i detta innehåller budgeten ett krav på att spara fem procent på administrativa kostnader. Samtidigt kommer Landstinget att mista cirka 250 miljoner kronor i skatteutjämningssystemet, vilket leder till att Landstingets ekonomiska resultat enligt prognosen sjunker de kommande åren, till blygsamma 30 miljoner Alldeles för lite för att klara det årliga investeringsbehovet, därav skattehöjningen. Förutom det stora investeringsprogrammet finns det också satsningar i Landstingets verksamhet i nästa års budget: l Barnhälsovårdsdietist och barnhälsovårdslogoped ska anställas som stöd till länets barnhälsovård. l Höglandet får en mottagning för barn och ungdomar med lindrig BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2014 FLERÅRSPLAN psykisk ohälsa, likt den som startade i Huskvarna blir det mottagning även i Värnamo. l Tillsammans med kommunerna ska Landstinget utveckla rutiner för vård och stöd till personer som har riskbruk eller missbrukar beroendeframkallande medel. Vårdpersonal ska få utbildning i Motiverande samtal och rådgivning. l 2014 startar Barnahus i Jönköping, där Landstinget är en av många aktörer som samverkar för att ge stöd till barn som misshandlas eller utsätts för sexuella övergrepp. l Den specialiserade psykiatriska vården får ett nytt ersättningssystem. Budget med verksamhetsplan 2014 innehåller bland annat stora satsningar på byggnationer. l Vårdval införs inom urologi och ögonsjukvård under Samtidigt ska fler områden prövas. l Kollektivtrafiken ska få en ny modell för priser och zonindelning. l Satsningen på hälsofrämjande arbetsplatser inom Landstinget fortsätter, liksom kompetensutveckling, satsning på e-hälsa, förbättrad tillgänglighet till specialistvård, utveckling av psykiatrin, ökad patientsäkerhet, regionalt samarbete inom cancervården och förebyggande insatser inom folkhälsa. Text: MIKAEL BERGSTRÖM Fortsatt införande av ACG enligt planen Införandet av den diagnosbaserade ersättningsmodellen ACG fortsätter i primärvården ACG höjs från 50 till 75 procent, vilket innebär att ungefär halva ersättningen till vårdcentralerna baseras på diagnossättning. Landstingsstyrelsen beslutade i november att fortsätta planen att införa ACG i primärvården, som ett sätt att fördela resurserna till de invånare som har störst vårdbehov. Detta sedan konsultföretaget Health Navigator granskat effekterna av införande av ACG, och rekommenderat fortsatt införande, men också utbildning för att få enhetlig praxis kring diagnossättningen. Det finns inte evidens för systematisk överrapportering. Men vi kan inte utesluta att det finns enskilda fall av tveksam diagnossättning, förklarade Joacim Werr, vd för Health Navigator, när rapporten presenterades. För att uttala sig om det skulle det krävas tydligare riktlinjer och en enhetlig praxis kring diagnossättning, ett arbete som Landstinget har påbörjat, konstateras i rapporten. Granskningen visar att diagnossättningen inom länets primärvård har ökat kraftigt de tre senaste åren, med 119 procent, men trots detta fortfarande är på en låg nivå. Samtidigt är variationen stor mellan vårdcentralerna i hur mycket man har agerat och hur snabbt i sin strävan att anpassa sig till ACG. De fackliga organisationerna Vision Landstinget Jönköpings län, Kommunal, Jönköpings läns läkarförening, Vårdförbundet samt SACO har protesterat mot det fortsatta införandet av ACG och efter MBL-förhandling har de begärt en konsekvensanalys av vad växlingen över till ACG får för effekter. De listar en rad risker de ser med förändringen och anser bland annat att ACG-modellen inte är tillräckligt utvärderad och att en journalgranskning behövs. Utifrån Health Navigators rekommendationer planerar Landstingets primärvårdsenhet för flera utbildningsinsatser i diagnoskodning. En korrekt registrering av diagnoser är mycket viktig för både patientsäkerheten och utvecklingen av vården, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig. Diagnoskodningen används på fler sätt än som ersättningsmodell för primärvården. ACG ska också användas som ett verktyg för att identifiera och planera förbättringsarbete, samt för att identifiera de mest sjuka patienterna. Text: MIKAEL BERGSTRÖM

8 8 PULSEN NR 5 l DECEMBER 2013 Användning av urinvägskatetrar bara när det behövs har varit ett framgångsrikt förbättringsarbete inom sjukhusomvårdnaden. Nästa steg är att förbättra läkarnas följsamhet till riktlinjerna och involvera primärvård och kommuner i arbetet. Koll på katetrar 57% Saknade uppgift om ordinerande läkare n= 37 ger bättre vård 32% Saknade diagnos gällande urinvägar Rose-Marie Johansson Monica Petersson Tolv av 34 patienter saknade också helt diagnos gällande urinvägarna. Här får vi skärpa till oss Vi ser att det finns brister i den medicinska dokumentationen och det innebär risk för att patienterna kan drabbas av vårdskador, säger Rose- Marie Johansson, processledare för kvarliggande kateter KAD - bara när det behövs. Hon har arbetat med omvårdnaden på sjukhus sedan 2008 och sett förbättringar. 60 procent av verksamheterna har nu nått sitt mål med följsamheten till riktlinjerna inom omvårdnaden. Det innebär ett regelverk för när en patient ska ha hjälp med toalettbesök, undersökningar med bladder-scan och när patienten ska behandlas med urinkateter. Att endast behandla med urinkateter när det behövs är en viktig fråga med tanke på risk för urinvägsinfektion och resistenta bakterier. Men frågan är hur kateterbehandlingen ser ut i nästa steg, när patienten skrivs ut från sjukhuset, till särskilt eller eget boende? Vid en pilotstudie under 2012 där en vårdcentral, med tillhörande hemsjukvård och ett kommunalt boende fick arbeta efter samma princip, identifierade vi stora problem. Vi upptäckte att det fanns kateterbehandlade patienter med stort lidande som troligtvis hade kunnat behandlats med andra metoder som inkontinenshjälpmedel, tillfällig urintappning, eller uridom. Ett problem är att hemsjukvården får dålig information, så den som kommer från sjukhus med kateter får ofta behålla den, säger Rose-Marie Johansson. Monica Petersson, distriktsläkare på vårdcentralen Hälsan 1 i Jönköping, har granskat kateterrutinerna i ett vetenskapligt arbete 2013 under sin ST-tid. 37 patienter ingick i hennes studie, varav 34 hade kvarliggande kateter. 68 procent av patienterna hade journalförda komplikationer, ett område som hon misstänker är underdiagnostiserat. Hon ser också att dokumentationen av katetrar behöver bli bättre. I dokumentationen bör det finnas vem som har ordinerat kateterbehandlingen, varför och hur man planerar framöver. Tolv av 34 patienter saknade också helt diagnos gällande urinvägarna. Här får vi skärpa till oss, säger Monica Petersson. Bristen på dokumentation gör också att det inte går att säga huruvida alla de kvarliggande katetrarna var korrekta beslut eller inte. En del slutsatser i studien är förväntade. Men att hälften av de 14 patienter som vi tog odlingar på hade resistenta bakterier var högre än förväntat, säger Monica Petersson. I studien har hon också tittat på patienternas läkemedelsanvändning och pekat på risken för att vissa läkemedel kan leda till urinretention, svårighet att själv tömma urinblåsan. Sina resultat har hon nu spridit till läkarkollegor via de arenamöten som Vårdcentralerna Bra Liv haft under hösten. För Rose-Marie Johansson utgör studien en bra kunskapsbas när arbetet fortsätter med att öka medvetenhet om kateteranvändningen i hela vårdprocessen. Syftet är att minska de kvarliggande katetrarna till förmån för de tillfälliga, som patienterna i många fall kan hantera själva. En kvarliggande kateter går inte alltid att undvika, men man ska fundera på vad man gör. Faktagruppen urologi ska nu ta fram ett Faktadokument för urinretention och kateterbehandling. 68% Journalförda komplikationer En undersökning om urinvägskatetrar visar att en stor andel patienter, 68 procent, har komplikationer, en tredjedel saknar diagnos gällande urinvägarna och att drygt hälften saknar uppgift om ordinerande läkare. Vi behöver upptäcka patienter med urinretention tidigt så att det inte blir skador på urinblåsan. Vi måste också bli bättre på att följa upp patienter genom en större insats av primärvård och hemsjukvård. Det är väldigt viktigt att vi löser informationsövergångarna mellan landstinget och kommunerna, säger Rose-Marie Johansson. Smittskyddsläkare Peter Iveroth vill också se en bättre hantering av urinkatetrar. Vi har en skyldighet att dokumentera när en kateter sätts och ange en plan för hur länge den ska sitta. Men det är vi dåliga på generellt. Det är nog så att katetrar inte har uppfattats som någon viktig läkaruppgift. Bristen på dokumentation kan leda till problem. Patienten har kvar kateter när den kommer till primärvården, och ingen vågar dra ur den. Därmed finns det en ständig risk för infektioner. Sitter den för länge kan det bli skrumpblåsa, med risk för livslång kateterbehandling. Här hoppas Peter Iveroth på att det nyligen lanserade Infektionsverktyget ska bli en hjälp. Det ger möjlighet till statistik över hur många infektioner som orsakas av kateteranvändning. Axel Ros, chefläkare på Länssjukhuset Ryhov, konstaterar att han och hans kollegor tar upp rutinerna i sjukhusens ledningsgrupper: Det är viktigt att katetersättning sker på ett bra sätt. Att vi arbetar utifrån de rätta indikationerna och dokumenterar när kateter ska sättas och hur länge. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM illustration: johan w avby Fotnot: KAD bara när det behövs, ingår i Säker Vård pusselbit 13, Vårdrelaterade urinvägsinfektioner.

9 200 PULSEN NR 5 l DECEMBER Följde patientens väg 150 till förbättrade arbetssätt Det nationella projektet Akut förbättring har inneburit förbättrade flöden hos länets två 100 deltagare, akutmottagningarna på Länssjukhuset Ryhov och Värnamo sjukhus. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, gjorde en analys av väntetiderna på akutmottagningarna. Målen för projektet blev att minska patientens slöseri med tid, öka kvaliteten och patientsäkerheten och öka nöjdheten hos medarbetarna, berättar Britt-Marie Persson, överläkare 50 och Synergiansvarig på akutmottagningen, Länssjukhuset Ryhov. Hon har varit projektledare för den arbetsgrupp med representanter från olika verksamheter som inventerat problemen. De fann tre huvudområden att arbeta med. Följ patientens väg, blev ett mantra för oss. Vi talade om Agda 87 år som slagit i höften och huvudet, följde vad hon var med om på akutmottagningen och mätte tiden. Vi såg att det var väldigt mycket tid för röntgen och fick med oss röntgen i arbetsgruppen. En rad 0 åtgärder ledde till mindre spilltid. Undersköterskor försågs med telefoner för att underlätta kontakten med röntgen, CT-lab på röntgen justerade arbetsschema för sjuksköterskor och läkare och började med mer framförhållning i beskeden om ledig röntgentid. Rapporteringen mellan akutmottagning och vårdavdelningar var ett annat område, som skapade frustration. Tillsammans med vårdavdelningarna har vi arbetat fram en rapporteringsmall enligt SBAR för att få med den information som behöver vara med. Vi har börjat med kirurgavdelningarna och ska nu fortsätta med övriga kliniker. Detta blir smidigare och alla vinner på det, säger Britt-Marie Persson. Här ingår också översyn av utskrivningsrutinerna av patienter. Patienter ska vara hemma till 11-kaffet. Medicinkliniken har börjat med eftermiddagsgenomgång för att se vilka som kan skrivas ut nästa morgon. Det är ett komplext system och vi funderar på om man inte kan börja tänka på utskrivningen redan på morgonen dagen innan. Patientinformation är det tredje området. Det är lätt att man som patient blir frustrerad om man inte vet vad som kommer att hända. Därför finns nu en liten informationsbroschyr och information på tv-skärmar. Dessutom har väntrummet fått en pekdator där patienter Charlotte Appelkvist, röntgensjuksköterska och sektionsledare för konventionell röntgen, konstaterar att förståelsen har ökat mellan röntgen och akutmottagningen vilket underlättar samarbetet och gynnar båda parter. uppmanas att lämna sitt omdöme utifrån fyra frågor innan de lämnar mottagningen. Britt-Marie Persson konstaterar att åtgärderna lett till det tredje projektmålet, Öka nöjdhet hos medarbetarna. Personalenkäterna visar på en klar förbättring. Alla som svarade var till exempel nöjda eller mycket nöjda med samarbetet med röntgen, vilket de inte var tidigt i projektet. På Värnamo sjukhus har man arbetat med att minska störningar. Vi har förändrat provtagningsprocessen, vilket har blivit väldigt bra. Nu har vi en provtagningsvagn på varje undersökningsrum, så att vi kan göra klart allt med patienten inne på rummet och slipper springet in och ut, förklarar Anne Rydén, teamledare i projektet och vårdutvecklare på akutmottagningen. Beräkningar har visat att personalen på detta sätt sparar två kilometers promenader per dygn. Akutmottagningen har också prövat att skriva ut och låta patienter eller närstående, läsa igenom sin läkemedelslista inför mötet med läkare. Det försöket har fallit väl ut och de läkare som varit med i testen vill gärna fortsätta med ett litet längre test, säger Anne Rydén. I dag finns kliniska apotekare på vårdavdelningarna. Om de skulle behöva komma in tidigare i processen är något vi funderar vidare på, säger Charlotte Carlsson, verksamhetsutvecklare på Värnamo sjukhus. Flödena till röntgen är ett annat förbättringsområde. Det innebär att remisser från jourläkare för vissa CT-undersökningar inte behöver bedömas av röntgenläkare, utan röntgensköterska kan ta beslut om undersökning, vilket sparar tid, säger Anne Rydén. I dag är akutmottagningen nära att klara målet att 90 procent av patienterna ska vara färdigbehandlade inom fyra timmar. Från oktober 2013 till och med januari 2014 genomförs en test att dela samjouren för kirurgi och ortopedi i två separata jourlinjer, förutom nattetid. ST-läkare är primärjour och fungerar även som stöd till AT-läkarna i arbetet på akutmottagningen. Separata jourlinjer gör att man får rätt patientgrupp till rätt specialitet. Detta borde ge en bättre bedömning från början och vi Provtagningsvagn på varje undersökningsrum gör arbetet mer effektivt. Helene Englund, sjuksköterska på akutmottagningen, Värnamo sjukhus, tar prover på en patient. räknar med att bakjourskonsultationerna blir färre, säger Charlotte Carlsson. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY

10 10 PULSEN NR 5 l DECEMBER 2013 inblick FRÅGAN: Varför är en medarbetarundersökning som Dialogen viktig? PETER FRANSSON Verksamhetschef för Kungshälsans vårdcentral: Dialogen ger oss en bred bild av läget och jämförbarheten mellan åren gör att vi kan se åt vilket håll vi rör oss. Dialogen är en av våra bästa vägvisare. Tre av fyra medarbetare i Landstinget är nöjda med sin arbetstillfredsställelse och sin arbetsmiljö. Men samarbete är ett av områdena för förbättring, visar årets Dialogen-resultat. Nöjda på jobbet Dialogen visar styrkor och möjligheter På landstingsövergripande nivå är årets resultat väldigt likt 2010 års resultat. Tre av fyra medarbetare är nöjda med sitt arbete och sin arbetsmiljö, och nästan sju av tio kan tänka sig att rekommendera jobb på Landstinget. Samtidigt är det 55 procent som känner stolthet över att arbeta i Landstinget, en för låg nivå tycker undersökningsföretaget Ipsos. Jag är glad över den höga svarsfrekvensen, säger landstingsdirektör Agneta Jansmyr. Det visar att våra medarbetare är engagerade och vill vara med och påverka. Även i år är tandvårdspersonal, administrativ personal och paramedicinsk personal de yrkesgrupper som är mest nöjda med sin arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö, medan läkarna har den starkaste positiva utvecklingen. Bland förvaltningarna är andelen positiva störst inom Folktandvården samt Värnamo och Höglandets sjukvårdsområden. Men Vårdcentralerna Bra Liv har den starkaste positiva utvecklingen. Alla fem nyckeltal visar bättre resultat jämfört med 2010 och i flera fall bättre resultat än snittet för Landstinget. Vi är jättestolta över resultatet, säger personalchef Camilla Sundqvist. Vi hade förväntat oss en förbättring, men kanske inte att vi skulle överträffa våra mål och Landstingssnittet. Men vi har arbetat hårt med ett starkt ledarskap, god arbetsmiljö och stark resultatorientering och det har gett resultat. De låga värdena i förra undersökningen 2010 berodde delvis på att vi då just hade gått igenom en omorganisation i och med vårdvalet. Nyckeltalet Närmaste chef har störst förändring, från 60 till 71 procent som är nöjda med sin närmaste chef. Där hade vi ett internt mål på 68 procent, som vi alltså kom över. Nyckeltalet Mitt arbete ökade från 71 till 74 procent (Landstingssnittet 71 procent) medan Mitt ansvar ökade från 89 till 91 procent (snittet 88 procent). I den nya organisationen från 2010 hade vi bland annat fokus på att arbeta med ledarskapet och resultatorientering och här ser man att det gett tydligt resultat. Vi hade förväntat oss en förbättring, men kanske inte att vi skulle överträffa våra mål Vårdcentralerna Bra Liv och dess chefer har fått en presentation av materialet. Under december ska vi presentera hur det ser ut mellan olika yrkesgrupper och vad detta kan stå för. Vi ska också ha utvecklingsdagar där vi sätter upp nya mål. De förbättringar vi har gjort avspeglar sig också i den stämning som finns inom Vårdcentralerna Bra Liv, säger Camilla Sundqvist. Rosenhälsans vårdcentral i Huskvarna/ Gränna vårdcentral är ett exempel med högt omdöme för bland annat nyckeltalet Närmaste chef. Verksamhetschef Anette Sparf får 92 procent, Birgitta Karlsved, vårdenhetschef sedan knappt ett år, får 98 procent. Visst är det roligt, för vi jobbar mycket med de här frågorna och detta ger energi till att fortsätta. Jag brinner också för ledarskapsfrågor, säger Anette Sparf. Bland förvaltningarna är det främst Regional utveckling, landstingsfastigheter och IT-centrum som backar i resultat jämfört med På landstingsövergripande nivå finns det områden som är viktiga att förbättra, som samarbete, arbetsfördelning, ansvarstagande för helheten samt att kunna ge och ta konstruktiv kritik. Områden som chefers förmåga att lösa konflikter samt att ha högst bemanning när belastningen på verksamheten är som störst, är återkommande förbättringsområden. Sex procent svarar också att de senaste året utsatts för kränkande särbehandling eller mobbing, främst från arbetskamrater. Landstinget tolererar inte att kränkande särbehandling och trakasserier förekommer i vår verksamhet, säger Annika Tilstam, personalstrateg på centrala personalavdelningen. Alla medarbetare har ett ansvar att medverka till en god arbetsmiljö som främjar mångfald och motverkar alla former av diskriminering. Vi har riktlinjer som årligen ska tas upp på arbetsplatsträffar. Nu är presentationerna för alla förvaltningar klara och det är dags för enskilda arbetsplatser att arbeta med sina resultat. Tanken är att arbeta med högst tre förbättringsområden samtidigt och upprätta en handlingsplan eller integrera i redan befintlig plan. Det handlar därför om att välja ut vilka områden som passar bäst att arbeta med, vilket inte nödvändigtvis behöver vara områden som fått svagast resultat. Vi lyfter Anette, men egentligen är det ju hon som lyfter oss, säger vårdenhetschef Eva Mac Lachlan när hon tillsammans med många kollegor hissar Anette Sparf verksamhetschef på Rosenhälsan/ Gränna vårdcentral, en av många chefer som får höga omdömen inom Vårdcentralerna Bra Liv. Här har cheferna hjälp av ett verktyg i form av handledningen Från resultat till praktik som finns på intranätet. I det här arbetet kan PA-konsulter ge metodstöd och AME och Qulturum processtöd, tipsar Annika Tilstam. Det är viktigt att nu synliggöra resultatet och prata om det så att medarbetarna känner att det varit meningsfullt. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY

11 PULSEN NR 53 l DECEMBER SEPTEMBER Karolina Elmblad Enhetschef, samrehab, Värnamo sjukhus: Bra att ta pulsen på hur vi har det just nu och även ett bra arbetsmaterial och diskussionsunderlag för förbättringsarbeten. Caroline Fruberg Utvecklingsledare, Qulturum: Dialogen är viktig först när den används för reflektion och agerande där arbetsplatsen kan utvecklas till det bättre. Då måste alla vara med och bidra! Sven Kindvall Psykolog, barn och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö: Anonymiteten ökar möjligheten att säga sin mening om fysisk och psykisk arbetsmiljö. Hälsosamt på Höglandet Förra Dialogenundersökningen visade svaga resultat på en rad områden. Under en tvåårsperiod genomförs därför en stor satsning för personalen vid städcentralen på Höglandets sjukvårdsområde. FAKTA Medarbetarundersökningen Dialogen genomförs vart tredje år, i år för sjätte gången. Under tre veckor, 16 september till 6 oktober, uppmanades Landstingets medarbetare att svara på ett 70-tal frågor uppdelat på fyra områden kring det egna ansvaret, samarbetet på arbetsplatsen, sin chefs ledarskap, arbetsmiljö och lön av medarbetare svarade, det är en svarsfrekvens på 85 procent. En hög andel enligt undersökningsföretaget Ipsos, men två procentenheter lägre än Högst svarsfrekvens 95 procent, hade Folktandvården, medan Regional utveckling låg lägst med 77 procent. Det är en strålande höstdag när de 67 medarbetarna på städcentralen i Eksjö och Nässjö promenerar den sju kilometer långa sträckan runt sjön Hunsnäsen i Eksjö. På lämpliga avstånd utmed vägen finns fyra stationer utplacerade där de serveras äpple, smoothie, hälsoknäcke och müsli. Vi ska lära oss att samarbeta bättre och bli lite piggare, säger Sofia Torstensson och Camilla Edman, medan de smakar på den müsli som städchef Maria Gunnman bjuder på. Satsningen på städcentralens medarbetare har planerats länge och ingår nu i Hälsofrämjande arbetsplats, HFA. Under förra året genomförde arbetsmiljöenheten en hälsokartläggning med alla medarbetare. Resultatet av detta utgick vi ifrån när vi gjorde ett program för två år, säger Mariette Antonsson, verksamhetsutvecklare för serviceenheten på Höglandets sjukvårdsområde. Resultatet visade att personalen bland annat upplevde stress, förslitningsskador, dålig sammanhållning, dålig kommunikation och tidiga arbetsturer. Sjukfrånvaron i gruppen har också varit hög. Därför beslöt man att fokusera på utveckling och lärande samt friskvård och medarbetarskap. Projektet startade i maj 2013 med bland annat mjukgympa med två 15-minuterspass i veckan, varav ett obligatoriskt och med frukt som avslutning. Under våren var det också fokus på matvanor med diskussioner i små grupper. Höstens aktiviteter inleddes med föreläsning om stress och fortsatte sedan med denna aktivitetsdag. Under projekttiden kommer vi att arbeta mycket med frågor som stress, sömn, avslappning, självbild och självförtroende. Det blir bland annat som gruppdiskussioner Hur tycker du att ni är mot varandra? var frågan som besvarades av Minka Hasanagic, Christina Zelmerlöw, Helena Mörnefelt, Lisette Andersson, Amanda Berggren och Jenny Wirefeldt. som arbetsmiljöenheten leder. Tanken är att vi ska förbättra både den fysiska och den psykiska hälsan. Vi vill minska belastningsskadorna och korttidsfrånvaron och få en bättre sammanhållning och arbetsklimat genom att uppmuntra personalen till aktiviteter som främjar hälsan, säger Mariette Antonsson. Tanken är att vi ska förbättra både den fysiska och psykiska hälsan Stämningen var på topp under promenaden runt Hunsnäsen, en av många aktiviteter under de två åren. Under promenaden skulle medarbetarna fundera över frågor som Hur tycker du att ni är mot varandra på jobbet? Vi är som en stor, bråkig tonårsfamilj. Visst tjafsar vi, men vi älskar varandra ändå, svarade en grupp och fick skrattande bifall från kollegorna. Lisette Andersson har varit städerska i 27 år. Just nu städar hon på Eksjö vårdcentral: Det positiva med vårt yrke är att det är ganska fritt. Man vet vad man har att göra och kan lägga upp det själv utifrån förutsättningarna. Bra arbetskamrater gör också att det blir bra. Det negativa är att det är ett ganska tungt jobb, både fysiskt och psykiskt, säger hon. Men också ett jobb som uppskattas, och som definitivt märks om det inte görs. Men det är inte lika mycket åsikter om städningen numera, tycker hon. Sedan våren 2012 har man fått utökade resurser för att kunna städa sju dagar i veckan. Under hösten utökas också städningen av vissa toaletter till två gånger per dag. I början av november införde därför städcentralen nya rutiner som ett led i hälsosatsningen. Vi börjar arbeta två och två och ska dessutom rotera halvårsvis mellan städområdena. Det är alltid något städområde som är mer belastande än andra, här ges nu möjlighet till rotation. Att vi arbetar två tillsammans gör också att man inte behöver ta hela bördan själv med tunga lyft, säger Maria Gunnman. TEXT OCH FOTO: MIKAEL BERGSTRÖM

12 12 PULSEN NR 5 l DECEMBER 2013 Habiliteringscentrum är en länsövergripande specialistverksamhet som kan erbjuda en rad insatser för människor med olika funktionsnedsättningar. Just nu genomgår verksamheten med de 150 medarbetarna en omorganisation för att skapa snabbare beslutsvägar och likvärdig vård. Pulsen har träffat medarbetare och familjer med långvariga kontakter för stöd och behandling. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W avby Hittar vägar till fungerande vardag 10-årige Alexander Lindqvist har mycket energi. Så gymnastiklektionen på Österängskolan i Jönköping är ett bra tillfälle för sjukgymnast Birgitta Marckwort från habiliteringscentrum att lära personalen hur hans rörelser ska ge träning. Titta vad fint det går, berömmer hon medan hon följer hur Alexander får hjälp av sin assistent Jens Sehlstedt och specialpedagog Marianne Nilsson med att balansera fram på en upp- och nedvänd gymnastikbänk. Birgitta är på plats för att instruera hur gymnastiklektionen också kan bli motorisk träning för Alexander, genom att till exempel hålla i honom på rätt sätt. Han tycker att det är roligt att springa och röra sig. Då vill vi att han ska träna på olika saker även i skolan och utmanas, säger Alexanders mamma Åsa Larsson. Alexander föddes med CP-skada, epilepsi, utvecklingsstörning och en nervskada som begränsar rörligheten i vänster arm. Han kan inte tala och inte svälja, utan äter via knapp i magen. Han har ett tydligt kroppsspråk och kan delvis visa vad han vill via bilder. Han är Arbetsterapeut Inger Rönnquist och hjälpmedelskonsulent Lena Andersson hjälper Marie Berglund från Jönköping att prova ut en ny elrullstol, en Permobil, på hjälpmedelscentralen. De personer vi arbetar med har ofta stora behov att sitta bra och röra sig bra, säger hon. väldigt envis och fysiskt stark, berättar Åsa Larsson. Kontakterna med habiliteringscentrum har varit omfattande genom åren. Det har fungerat bra för det mesta. Vi säger vad vi tycker att Alexander behöver för hjälpmedel. Men de är styrda av vilka hjälpmedel som är upphandlade av Landstinget, så vi får kämpa en del. Vi vill att han ska ha de hjälpmedel som han blir trygg med. En gång om året träffar familjen en rad yrkesgrupper på habiliteringscentrum för att se över Alexanders habiliteringsplan utifrån hans behov och vilka mål man ska ha. Åsa Larsson uppskattar också att de numera kan få träffa flera yrkesgrupper samtidigt även vid andra tillfällen. Det är en stor fördel för oss. Det sparar mycket tid. Två gånger om året bjuds Alexanders två lillasystrar in till syskongrupper på habiliteringscentrum. Det är viktigt för dem att de får träffa och prata med andra barn som också har funktionsnedsatta syskon. Med hjälp av instruktionerna från Birgitta Marckwort finns förutsättningar för att Alexander ska kunna fortsätta att utveckla sin motorik. Föräldrarna ska känna att det de gör med barnet i vardagen är värdefullt. Det ger en motorisk nötning som Är det komplexa problem behövs ibland hela teamets insatser gör att barnet kan komma vidare i sin utveckling. Jag som sjukgymnast är bara en kugge i det nätverk som barnet behöver, säger Birgitta Marckwort. Grunden i det arbete som hon och de cirka 150 kollegorna på habiliteringscentrum gör är att bibehålla och utveckla förmågor hos människor med olika funktionsnedsättningar. Det är så spännande och givande möten med brukarna. Det är roligt när man ser att man gör skillnad, säger Inger Rönnquist, arbetsterapeut på vuxenhabiliteringen i Jönköping. Hon och kurator Ingrid Asplund berättar om de insatser de gör för människor med utvecklingsstörning, fysisk funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. Vi arbetar i team, med arbetsterapeut, sjuksköterska, logoped, sjukgymnast, dietist, psykolog, kurator, vårdadministratör och läkare. Är det komplexa problem behövs ibland hela teamets insatser, säger Inger Rönnquist. Ofta är det livslånga kontakter med brukare. Det är också ett dilemma, att fler nya brukare skrivs in än som avslutas. Habiliteringsteamet arbetar med att ge stöd på olika sätt och har mycket kontakter med såväl brukare som dennes familj och övriga nätverket. Men det finns också medicinsk behandling i form av sjukgymnastik.

13 PULSEN NR 5 l DECEMBER Sjukgymnast Birgitta Marckwort från habiliteringscentrum instruerar assistenten Jens Sehlstedt hur han ska hålla i 10-årige Alexander Lindqvist för att han ska få träna sin motorik på rätt sätt. Specialpedagog Marianne Nilsson på Österängsskolan följer intresserat träningen. Vi har sjukgymnast i Jönköping, Habo och Mullsjö. Ofta fungerar det så att vår sjukgymnast handleder brukaren och dennes assistenter i den träning som behövs. Det är viktigt att samarbeta och att brukarna får samma hjälp, oavsett var de bor. Vi arbetar utifrån vissa diagnosprogram, som ryggmärgsbråck och vissa muskelsjukdomar. Vi har märkt ett väldigt stort behov av detta. Teamarbetet gör att man känner att man stimulerar varandra, säger Ingrid Asplund. Habiliteringscentrums medarbetare är ofta i hemmiljö för att studera behoven av hjälpmedel och bostadsanpassning. Pulsen följde med Tina Pettersson, arbetsterapeut på habiliteringscentrum i Eksjö, på hembesök hos sexåriga tvillingarna Ebba och Linnea Johannesson i Fredriksdal utanför Nässjö. Flickorna har medfödd benskörhet och Tina och hennes kollega, sjukgym- Teamarbetet gör att man känner att man stimulerar varandra nasten Eva Ljunggren, känner dem och deras behov väl. Vilka hjälpmedel de använder varierar lite för olika perioder. När de opererades i våras fick de använda permobil inomhus. Min och teamets roll är att få en fungerande vardag för våra barn och ungdomar och göra dem så självständiga som möjligt. Samt att de får vara delaktiga utifrån sina förutsättningar, säger Tina samtidigt som hon tar fram skiftnyckeln och justerar rullstolar och rullator. Ebba och Linnéa opererades första gången när de var ett och ett halvt år gamla. Sedan dess har det blivit ett tiotal operationer för dem vardera på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. Efter operationerna har de stort behov av sjukgymnastik för att komma igång med träningen för att få upp muskelstyrkan igen. Då får de gympaschema. Operationerna är för att räta ut skelettet. Märgspikar opereras in som hjälper till att stärka upp skelettet, säger deras mamma Katarina Johannesson. Då och då behöver hjälpmedelsbehovet ses över. På höstlovet var vi i Jönköping och provade ut nya större innerullstolar och även permobiler att ha ute. Ebba och Linnea kan nu klättra i och ur rullstolarna själva. Kontakten med Tina och Eva på habiliteringscentrum för att diskutera fram de perfekta hjälpmedlen har varit jättebra genom åren. De har följt Ebba och Linnea sedan de var bebisar och kan se hur deras behov förändras. De hjälper oss oss >> När vuxenhabiliteringens team har möte diskuterar bland andra arbetsterapeut Monica Johansson, sjukgymnast Eva Rogenfeldt, arbetsterapeut Inger Rönnqvist och vårdadministratör Ann-Catrin Berkesten kommande arbetsuppgifter.

14 14 PULSEN NR 5 l DECEMBER 2013 All rörelse är bra eftersom det stärker skelettet och gör att de växer Dags för service. Arbetsterapeut Tina Pettersson från habiliteringscentrum i Eksjö plockar fram verktyg medan Linnéa (till vänster) och Ebba förklarar vad det är som behöver justeras på rullstol och rullator. också med olika intyg, till exempel för bostadsanpassning. Kontakterna mellan oss, habiliteringscentrum och sjukhuset i Stockholm sköts också bra. Ebba och Linnea uppmuntras att vara i rörelse så mycket som möjligt och Linnea kan också gå själv. All rörelse är bra, eftersom det stärker skelettet och gör att de växer. Därför är det så viktigt med det gympaschema de har, säger Katarina. På dagarna är Ebba och Linnea i förskoleklass på Åkers skola i Nässjö, på fritiden är de hemma och leker med kompisar och familjens hundar, katter, kanin och fem hönor. Varannan månad får de läkemedel på Länssjukhuset Ryhov i syfte att stärka skelettet och om drygt ett år väntar nästa operation för dem. Vårt mål är att Ebba och Linnéa ska kunna vara med på de saker som familjen gör, säger Katarina medan tjejerna testat sina nyservade rullstolar och sedan satt sig på golvet för att rita. Inom habiliteringscentrum är synhörsel- och tolkenheten en stor verksamhet med 36 medarbetare som arbetar med hörselnedsättning, dövhet, Anna Fabisch Ulf Grahnat dövblindhet, ljudkänslighet eller tinnitus. Vi jobbar mycket processinriktat med flera processteam och samarbete med andra verksamheter, säger enhetschef Bengt Olsson. De sex teckenspråkstolkarna och två skrivtolkarna har sina arbetsdagar fyllda med tolkuppdrag i allt ifrån besök på olika myndigheter till dop och begravningar, men också mottagning med telefontolkning. Jag har jobbat i 25 år och går fortfarande till jobbet på morgonen med ett leende på läpparna. Det är ett väldigt roligt arbete där man får vara med i livets alla skeenden och möter många olika människor, säger teckenspråkstolken Kina Thorsén. Till logoped Lisa Hallberg kommer barn med hörselnedsättning för att undersöka eventuellt behov av språklig träning. Jag gör en omfattande bedömning av hur de ligger till i sitt språk jämfört med förväntad nivå för sin ålder. Ofta kan de ha uttalssvårigheter eller att teckenspråkets grammatik smittar av sig på det talade språket, förklarar hon. Barn med så kallade Cochleaimplantat behöver i princip alltid insatser, men också ofta de barn som har hörapparat. De barn som kommer till mig har ofta anledning att söka logoped. Jag kan ge tips om hur man kan träna hemma och hur pedagoger i förskolan kan stötta. Som vuxen handlar det om att vara medveten om hur man ska vara verbal och kommunicera, och även om det innebär en hel del arbete så ser vi att behandlingen gör stor skillnad. 7-årige Loke Bradling har en grav hörselnedsättning och har nyligen flyttat med sina föräldrar från Svenljunga till Jönköping för att gå i Kålgårdsskolans klass för hörselnedsatta och döva barn med åtta elever. Matte är roligast, och så rasterna. Då gungar vi i kompisgungan, där man får vara tre samtidigt, berättar han. Flytten till Jönköping innebär också att Loke nu får kontakt med hörselhabiliteringen. I slutet av november var det dags för ett första besök hos logopeden Lisa Hallberg. Vi är i en uppstartsfas med habilitering. Loke har hörapparat på båda öronen. Hans hörselskada kan påverka talet eftersom han inte kan höra alla ljud. Så vi ska undersöka om han be- höver träna på vissa ljud, säger mamma Heddi Bradling. För att klara de framtida behoven och ge en likvärdig vård, genomför habiliteringscentrum just nu en omstrukturering, som bland annat innebär satsning på verksamhetsutvecklare. Jag är inte sakkunnig inom något område. Vad som behöver utvecklas vet professionerna bäst, säger Anna Fabisch som tidigare varit hörselvårdschef. Jag ska hjälpa chefer och de processområdesledare som tillsätts till våren med hur vi gör förändringar och att vi har ett strategiskt sätt att angripa frågorna. Vi ser på förbättringskunskap som en kunskap i sig där jag kan hjälpa till med metoder och verktyg. Vi har en skyldighet att arbeta utifrån beprövade metoder oavsett på vilken nivå vi arbetar, säger Anna som har en bakgrund som pedagog och lärare. Habiliteringscentrum har flera utmaningar framför sig. Generellt ökar neuropsykiatriska funktionsnedsättningar mycket, liksom till exempel syn- och hörselnedsättningar, i takt med den ökande andelen äldre. Detta är något som vi måste förhålla oss

15 PULSEN NR 5 l DECEMBER FAKTA Habiliteringscentrum har verksamhet i alla tre länsdelar med totalt 150 medarbetare eller 116 årsarbetare, till en budget på cirka 75 miljoner kronor. Inom barn- och ungdomshabiliteringen finns barn inskrivna, inom vuxenhabiliteringen 950 personer, hörselhabiliteringen och syncentralen personer. Varje år gör tolkverksamheten (teckenspråkstolkning) cirka uppdragstimmar. Habiliteringscentrum ska nu arbeta i åtta länsövergripande huvudprocesser: Förvärvad hjärnskada, rörelsehinder, utvecklingsstörning, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hörsel, syn, flerfunktionsnedsättning samt tolk. Kina Thorsén är en av sex teckenspråkstolkar, som anlitas att tolka vid allt ifrån besök hos olika myndigheter till bröllop, dop och begravningar. Här visar hon tillsammans med informatörsassistent Peter Rahm och specialpedagog Pia Andersson hur en tolksituation kan se ut. till och behålla våra insatser på samma goda nivå, säger Anna Fabisch. Habiliteringscentrum vill också skapa kortare beslutsvägar och länsövergripande vårdprocesser genom en ny ledningsstruktur. Jag vill arbeta för att habiliteringen i större utsträckning upplevs som en helhet. Vi ska riva murar internt och bli starkare utåt, säger verksamhetschef Ulf Grahnat. Första steget var en ny ledningsstruktur från 1 april Mellanchefsnivån försvann, antalet enhetschefer minskade och en linjestruktur med geografiskt ansvar skapades. Nästa steg, länsövergripande och enhetliga huvudprocesser inom åtta arbetsområden, genomförs just nu. Det ska vara likvärdiga insatser oberoende av var man bor. Det får inte vara någon variation i hur man till exempel utreder ett barn. Det ska också vara snabba och tydliga beslutsvägar. Vi har inte heller delat upp barn och vuxna, för vi vill stärka övergången från barn till vuxen. Bra övergångar för patienterna mellan olika skeenden i livet är en av de utmaningar som Ulf Grahnat pekar på. Det kan handla om att flytta hemifrån, få arbete, bli förälder eller åldras, säger han. En annan utmaning är resurserna till dem som brukar kallas överlevare. I dag lever man mycket längre med olika funktionsnedsättningar jämfört med för 20 år sedan. Vi klarar allt fler barn som är extremt för tidigt födda eller har funktionsnedsättningar, men det är inte så mycket diskuterat kring de många års kontakter de kan behöva ha med habiliteringen. En uppdelning mellan bas- och specialisthabilitering kommer att innebära nya sätt att arbeta. Tidigare har kommunen svarat för habilitering i särskilda boenden, vi i ordinära boenden. Kommande årsskifte delar vi upp det så att kommunerna får ansvar för bashabiliteringen, vi för specialisthabiliteringen, oavsett boendeform. Kvalitetsregister är också ett pågående utvecklingsarbete. Habiliteringen finns inte med i Öppna jämförelser. Men vi vill vara med och utveckla kvalitetsregister. Vi finns nu med i några, men vi vill att alla delar av vår verksamhet ska kunna följas upp och jämföras med övriga landet, säger Ulf Grahnat. 7-årige Loke Bradling och hans mamma Heddi är på besök hos logoped Lisa Hallberg på hörselhabiliteringen för att undersöka om Lokes hörselnedsättning påverkar hans språkutveckling. Även ekonomin är en ständig utmaning. Vi har tidigare haft minus i vår budget, men för 2013 är vi i balans. Vi har också den näst lägsta personalkostnaden räknat per invånare, efter Stockholm, men de räknar inte med utredningskostnaden. Habiliteringscentrum finns i alla tre länsdelar, med vissa specialistfunktioner i Jönköping som reser ut i länet. Under våren 2014 räknar Ulf Grahnat med att de nytillsatta processledarna för de åtta områdena kommer igång med sina arbeten. Vi ska ha större brukarfokus, vara kostnadseffektiva och frigöra resurser för utveckling. Vi arbetar mycket med att stärka förmågor och att möta friskfaktorer. Människor med funktionsnedsättning har samma behov som alla andra, men de behöver särskilda insatser. De barn som kommer till mig har ofta anledning att söka logoped

16 16 PULSEN NR 5 l DECEMBER 2013 Med ett nytt arbetsschema och översyn av arbetsrutiner har medarbetarna på medicin A, Länssjukhuset Ryhov, radikalt förbättrat sin sömn och återhämtning mellan arbetspassen. Tar sig tid till återhämtning Sjukvårdens arbetspass är ofta C och A-turer, från till för att sedan börja 6.45 nästa morgon och arbeta till 16. Men 2006 började några medarbetare på medicin A på Länssjukhuset Ryhov arbeta med en schemaöversyn för undersköterskor och sjuksköterskor, som en följd av ett EU-direktiv. Vi skissade på flera olika förslag, berättar sjuksköterskan Susanna Andersson och undersköterskan Ewy Appelqvist, som är schemaläggare. Medarbetarna röstade fram förslaget att ytterligare två turer lyftes in på schemat, en B-tur från 8.30 till och en D-tur, 12 till D-turen är anpassad så att man börjar 6.45 nästa morgon, säger Susanna Andersson. Den stora förändringen blev att den som arbetar till nu fick sovmorgon och börjar 8.30 nästa dag. Anette Waldén Erik Strengbom Försöksperioden har sedan länge övergått till permanent för de omkring 20 berörda medarbetarna på medicin A. Minimibemanningen är tre sjuksköterskor och två undersköterskor på morgonen. Vid kommer minst en sjuksköterska och undersköterska till. Samtidigt strukturerade vi om morgonrutinerna för att hinna med, berättar Ewy och Susanna. Det innebär till exempel att nattpersonalen tar blodprover och blodtryckskontroller när de ändå ger patienten läkemedel under natten, eller att vissa patienter kan få sova längre om de vill. Tidigare väcktes alla upp på morgonen. Nu ser vi vilka patienter som behöver upp och vilka som kan få sova längre. Vi försöker lyssna in vad patienten själv vill. En effekt är att det har blivit lugnare på morgonen för både patienter och personal, säger Susanna Andersson. Bemanningen vid lunch och middag blir också bättre genom den införda förstärkningsturen. Samtidigt kan dock belastningen öka vid läggningen på kvällen, men det är sällan som D- turen behöver arbeta över. Personalen är numera uppdelad i tre grupper med ansvar för en grupp patienter. Men på morgonen går vi i varandras grupper och hjälper till, säger Ewy Appelqvist. Många som slutar är jättestressade och oroade för att de måste somna och för att de inte ska vakna i tid på morgonen Schemaläggarna Susanna Andersson och Ewy Appelqvist på medicin A, Länssjukhuset Ryhov, tittar på när sjukgymnast Karolin Ifring riggar en bana för TUG, en test av funktionell rörlighet. Vi har blivit mer flexibla och vi får snabbt en överblick av läget även om vi börjar 8.30, säger Susanna. Dessutom har sömnen och återhämtningen mellan arbetspassen förbättrats. Jag kan äta frukost med familjen och lämna barnen på förskola och skola på morgonen. Men framför allt vila efter kvällspasset. Det är livskvalitet, säger Susanna. I dag har de ett välfungerande schema som till och med klarar en sommarbemanning. Men det var ingen glamour i början. Det var en hel del protester. Framför allt funderingar hur vi skulle hinna med morgonarbetet fram till rond. Men idag vill nog ingen gå tillbaka. Detta är ett gott exempel på ständiga förbättringar. De har tittat på helheten, både schemat och arbetsrutinerna, säger Anette Waldén, företagssjuksköterska på arbetsmiljöenheten, AME. Hon och kollegan, arbetsmiljöpsykolog Erik Strengbom, har gjort en utvärdering som visar på stora förbättringar när det gäller sömn och återhämtning mellan arbetspassen. De har i intervjuer och enkätundersökning jämfört medicin A på Länssjukhuset Ryhov, med medicin A på Höglandssjukhuset, som har traditionellt schema. De är väldigt lika i storlek, vårdplatser och medarbetare. Det är två välfungerande avdelningar där eventuella skillnader beror på arbetstider, säger Erik Strengbom. Medarbetarna på Ryhov upplevde betydligt bättre sömn mellan passen och mindre olust efter ett kvällspass, när de nu börjar Det är mycket stora och säkra skillnader, säger Erik Strengbom. Ett lite överraskande, men samtidigt betydelsefullt resultat, är att medarbetarna på Ryhov tycker att arbetet i mindre grad inkräktar på familjelivet. Ett förändrat helgschema, där man går morgonturer eller kvällsturer, gör att man inte är lika trött. De som arbetar till fredag, börjar inte förrän 15 på lördag. Man har energi kvar till ett socialt liv utanför jobbet, vilket är en skyddande faktor. Just problem med nattsömnen är återkommande bland de medarbetare som AME får kontakt med. Många som slutar är jättestressade och oroade för att de måste somna och för att de inte ska vakna i tid på morgonen. Det blir då en orolig sömn och mindre återhämtning. Det är så generellt oavsett var man arbetar, säger Erik Strengbom. De tror därför att erfarenheterna från medicin A kan användas av fler verksamheter. Vi ser att många upplever stor stress i sitt jobb, och då kan det vara värt att titta på en sådan här modell. Att personalen får tillräckligt med sömn och återhämtning mellan arbetspassen är en viktig patientsäkerhetsfråga, säger Anette Waldén. TEXT OCH FOTO: MIKAEL BERGSTRÖM

17 PULSEN NR 5 l DECEMBER Klartecken för nya regionen 1 januari 2015 föds Region Jönköpings län, då Landstinget och Regionförbundet blir en regionkommun. Regionen får ansvar för allt ifrån sjukvård till infrastruktur- och tillväxtfrågor. 1 januari 2015 går Landstinget och Regionförbundet samman till Region Jönköpings län. En process som innehåller mycket arbete för att skapa en region som är stark inom alla sina ansvarsområden, till exempel sjukvård och infrastruktur. En stark tillväxtregion som utmärkts av attraktivt boende, dynamiskt företagande samt ett öppet och inkluderande samhälle med god livskvalitet. Så lyder delar av visionen för Region Jönköpings län, som ska ansvara för områden som är avgörande för människors liv och hälsa, liksom för länets tillväxt och utveckling. Styrkan är att det blir en politisk regional huvudman som är direktvald. Det är viktigt att kraftsamla rent praktiskt kring beslutsfattande och pengar. Vi har en arbetslöshet att hantera, och vi kan stimulera till exempel näringslivsfrågor och kompetensutveckling. Det finns många praktiska kopplingar som blir enklare, mellan länstrafik, kultur, sjukvård, arbetsplatser och högskoleutbildningar. Ju färre huvudmän det är, desto bättre. Det säger Ulf Fransson, sekreterare i regionbildningskommittén, vars förslag godkändes av landstingsfullmäktige i slutet av oktober. Han var med och byggde upp regionförbundet och var regiondirektör åren 2004 till Regionförbundet var en delfas till det vi kommer till nu. Men det har varit en nödvändig mellanperiod. Regionförbundet upphör som organisation när dess verksamhet läggs samman med Landstinget. De cirka 20 medarbetarna på Regionförbundet erbjuds tjänst genom det övertagande som Landstinget gör. Landstinget som organisation består och arbetet med hälso- och sjukvård berörs väldigt lite av regionbildningen, säger Ulf Fransson. Den positiva utveckling som skett inom regionsjukvården fortsätter också. Region Jönköpings län får ett ansvarsområde som förutom dagens landstingsverksamhet består av näringsliv, arbetsmarknad, kompetensförsörjning, utbildning, infrastruktur, IT, kommunikation och fördelning av flera hundra miljoner kronor årligen ur EU:s strukturfonder. De politiska organen blir ett direktvalt regionfullmäktige med 81 ledamöter som idag och en regionstyrelse med 15 ledamöter. Arbetet med de olika frågorna ska bedrivas i tre politiska nämnder: l arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet l folkhälsa och sjukvård l infrastruktur, kommunikationer och kollektivtrafik. Region Jönköpings län ska också ha en förvaltningsorganisation. Landstingsdirektör Agneta Jansmyrs uppdrag är att ta fram ett förslag på organisation. Det görs i samråd med länets kommunchefsgrupp, landstingets ledningsgrupp och i samverkan med fackliga organisationer. Mycket ska nu göras med att forma arbetet i regionkommunen. Länets kommuner är väldigt viktiga i den process som nu pågår och de har valt att engagera sig mycket i framtidsfrågorna genom kommunchefsgruppen, där även länsrådet Anneli Wirtén, rektorn för Högskolan i Jönköping Anita Hansbo och regiondirektör Rolf Persson ingår. Det är viktigt att det blir något nytt för kommunerna, inte bara att Landstinget byter namn. De lyfter främst fram frågor kring tillväxt, infrastruktur och kompetens. Det har vuxit fram ett bra samarbete och jag ser verkligen fram emot det fortsatta arbetet inför regionbildningen, säger Agneta Jansmyr, som räknar med att förslag till ny organisation ska vara klar under första kvartalet Tanken är att Region Jönköpings län ska ha ett kommunalt forum, en mötesplats mellan regionkommunen och de 13 primärkommunerna där frågor ska beredas till de tre nämnderna och regionstyrelsen. I och med regionen uppstår nya gränssnitt. Tanken är månatliga möten i forumet, säger Ulf Fransson. Syftet med regionbildningen är att öka kraften i arbetet med en hållbar utveckling och tillväxt i regionen. Den politiska överenskommelsen innebär att Region Jönköpings län är begränsad geografiskt till Jönköpings län, men att diskussionen kommer att fortsätta om en eventuell utvidgning inför nästa mandatperiod från Text: mikael bergström fotomontage: johan w avby Ulf Fransson Styrkan är att det blir en politisk regional huvudman som är direktvald Ny förvaltning samlar stöd och service Arne Andersen 1 september 2013 delades Landstingets kansli i två förvaltningar, Landstingets kansli och Förvaltningen för verksamhetsstöd och service, som har omkring 160 medarbetare i inledningen. Landstinget har i och med det tagit ett första steg för att möta kraven i Kraftsamling med bättre verksamhet till lägre kostnad samt att anpassa landstingets kansli till regionbildningen 1 januari Samtidigt har de nya verksamheter som tillkommit i Landstinget, som 1177 Sjukvårdsrådgivning och apoteksdriften för sluten vård, fått sin organisatoriska tillhörighet. Kansliet utvecklas till att huvudsakligen innehålla strategisk ledning och stöd, medan övrigt verksamhetsstöd och service tillförs den nya förvaltningen. Det är många nya spår som ska läggas i en verksamhet som inte funnits som förvaltning tidigare. Men strukturen är nu lagd och vi har många kunniga och entusiastiska medarbetare som vill bidra till en för landstinget bra utveckling, säger förvaltningsdirektör Arne Andersen. Områdena inköp, miljö (miljöchef och miljökemist) materialförsörjning (förrådsverksamheten), kontaktcenter samt läkemedelsförsörjning ingår i den nya förvaltningen. Från 1 januari 2014 ingår också hjälpmedelsverksamheten, då hjälpmedelscentralen förs över från Ryhov till verksamhetsstöd och service. Även delar av ekonomi- och personalavdelning samt kansliservice förs från årsskiftet över från Landstingets kansli. Färdplanen för kansliet kommer att bli klar under december. Kontaktcentret är en helt ny verksamhet med tre delar i den nya förvaltningen. Den första delen, 1177 Sjukvårdsrådgivning, startade den 2 september. Telefoni är andra delen, där telefonister från Höglandet och Länssjukhuset Ryhov lokaliserats till Nässjö. Den tredje delen, kundservice mot allmänheten och dess innehåll blir klart under våren Hittills är det klart att kontaktcentret ska innehålla patientens direktkanal, återbudshantering, journalspärr och frågehantering. MIKAEL BERGSTRÖM

18 18 PULSEN NR 5 l DECEMBER 2013 Ett bra klimat för forskning. Det är en strategisk satsning inom Landstinget sedan flera decennier. Genom forskarmånader och annat stöd uppmuntras medarbetare inom olika yrken till forskning i sin kliniska vardag. Forskning ett smart drag I dag har vi ungefär hundra disputerade medarbetare. Helt fantastiskt! Men det är viktigt att det inte stannar där utan att fler kommer vidare till att bli docenter och huvudhandledare, säger Boel Andersson Gäre, chef för Futurum akademin för hälsa och vård. Hon hade själv en av Landstingets tre första doktorandtjänster på halvtid när hon 1986 kom tillbaka från Göteborg till Jönköping, för att som barnläkare forska om barnreumatism. När Futurum skapades 2002 var det i syfte att stötta både forskningen och den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. Från att vara studenter från Hälsohögskolan och medicinstudenter från Linköping har det idag vuxit och breddats till inte mindre än 16 (!) olika utbildningar. Det var ett lyckokast att ha ett koncerntänk i att bygga lärandemiljöer. Futurum var viktigt strategiskt för att ta emot studenter mer strukturerat. Då visar vi oss attraktiva och har chans att få goda krafter som vill arbeta här. Det är viktigt att lärandekulturen finns. Futurum har få egna medarbetare. De flesta som stöds via Futurum finns i verksamheterna, säger Boel Andersson Gäre. Futurums tredje ben, biblioteksverksamheten, inlemmades i Futurum lite senare. Våra bibliotek är fantastiska. De fick en naturlig plats hos oss för att integreras mot studenter, forskare och verksamheter som kan vara uppdaterade bara några klick bort. Numera finns det ständigt ett 20-tal medarbetare med forskarmånader från Futurum, månader som fördelas två gånger per år av en vetenskaplig kommitté. Forskarmånaderna kan dels användas som startsträcka för den som vill börja forska, dels för att göra klart ett arbete efter att man har disputerat. Man är hela tiden anställd på sin ordinarie tjänst. Min övertygelse är att det är på detta sätt som verksamheten får mest tillbaka i kunskap. När man kommit en bit in i sitt arbete är det dags att söka doktorandtjänst, vilket innebär finansiering för att forska på minst halvtid i upp till sex år fram till disputation. Men Futurum vill gärna att de disputerade fortsätter med sin forskning. Så att vi får fler docenter. Detta är viktigt för att få fram fler huvudhandledare till doktorander på hemmaplan inom Landstinget, säger Boel Andersson Gäre. Det gäller att tänka strategiskt inför dragen när Landstingets forskningsverksamhet ska utvecklas, konstaterar Boel Andersson Gäre, chef för Futurum. En väg är att söka en post-doc-tjänst under två år på 20 procent. Man har ofta material kvar från sin disputation som man vill publicera. Man kan också vara bihandledare eller handleda ST-arbeten. En annan väg är handledartjänst på 25 procent för dem som visat att de vill bidra med sin kunskap som forskningshandledare. Jag är övertygad om att vi skulle kunna ha många fler handledare, inte minst med tanke på att alla ST-läkare ska göra vetenskapliga arbeten. Här behöver både doktorander och handledartjänster hjälpa till som handledare. Det handlar om att betala tillbaka lite på den hjälp man fått från Landstinget. Samtidigt är det roligt, säger Boel Andersson Gäre. Att som handledare få guida en ST-läkare i sitt arbete är en del i den viktiga lärandeprocessen där det handlar om att borra djupare i frågor som är aktuella i verksamheten. Vi ska ha en kultur där man ställer relevanta frågor i vardagen. När det handlar om studenter är det förstås en extra press på verksamheterna, men det är många som säger att det är roligt att få in unga människor som ställer frågor och bidrar med ny kunskap. Futurums post-doctjänster har lett fram till flera docenter på senare år. Det har blivit en ketchupeffekt, som samtidigt visar att satsningen ger resultat. Man talar ibland om ett gap i implementering. Men forskarna är hela tiden i båda världarna, både i verksamheten och i forskningen, vilket är unikt för hälso- och sjukvården, säger Boel Andersson Gäre. Futurum har tätt samarbete med Hälsohögskolan i Jönköping och Hälsouniversitet i Linköping. I nya avtalet med Linköping är man upplåten enhet, ett uttryck som döljer en avgörande statusökning med såväl forskningspengar som möjligheten till kombinationstjänster, strategiskt viktiga vid rekrytering. Det är en allt mer gränsöverskridande verksamhet som hon välkomnar. Det har betydelse för hur man kombinerar teori och praktik, men även för undervisningen. Högskolorna behöver också se hur verksamheten utvecklas. Att bygga fortsättningen för de fem till tio medarbetare som disputerar varje år är en viktig roll för Futurum. Men också att hjälpa dem att söka pengar utifrån till sin forskning. Det är stor konkurrens om forskningsmedel. Men med en stabil infrastruktur kan vi vara med och strida om dem. Det kräver mycket nätverkande att söka pengar och det handlar om att utnyttja vår styrka i olika sammanhang. Landstinget kan vara stolt över att man vågade satsa på en sådan här verksamhet, säger Boel Andersson Gäre. Futurum har tillsammans med Qulturum utvecklat följeforskning, att forskningsresultaten löpande återförs till den kliniska vardagen. Detta har lett till projektet Bridging the Gaps och att Jönköping Academy skapades med en Masterutbildning i ledarskap och förbättringskunskap. Det handlar om att göra forskning i samproduktion. Vad är det egentligen man tycker är viktigt som patient, och hur får vi till det så? TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY

19 PULSEN NR 5 l DECEMBER Fyra forskare förklarar 1. Vilket är ditt forskningsämne? 2. Hur tycker du att Landstinget stimulerar medarbetarna att forska? 3. Vilka utmaningar mötte du i din forskning? 4. Vilket råd ger du en kollega som funderar på att börja forska? Kristina Areskoug Josefsson, sjukgymnast, samrehab, Värnamo: 1. Jag forskade om sexuell hälsa för personer med reumatoid artrit ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. 2. Landstinget ger goda möjligheter till att forska som kliniker, genom forskningsmånader, doktorandtjänster, resebidrag och möjligheten att söka forskningsmedel. Verksamhetschefer på min arbetsplats har också stöttat mig i att bedriva forskning. 3. Mitt forskningsämne i sig har hela tiden varit en utmaning. Ska vårdpersonal prata om sexuell hälsa? Hur hör sjukgymnastik samman med sexuell hälsa? Utmaningen och frågorna har varit inspirerande och medverkat till att driva projekten vidare. 4. Till kollegor som vill börja forska skulle mitt första råd vara att skaffa sig en mentor, som kan ge tips och råd kring forskning och kring att praktiskt kombinera kliniskt arbete med forskning. Dorte Kjeldmand, distriktsläkare, Eksjö vårdcentral: 1. Jag forskade om Balintgrupper, en metod för handledning och utveckling av de känslomässiga aspekterna i mötet mellan allmänläkaren och patienten. Ofta är dessa förvirrande eller belastande och kan utgöra stora problem för läkaren, som kan leda till utbrändhet eller åtminstone svårigheter i relation med patienten. 2. Jag var imponerad över det stöd jag fick av Landstinget på olika sätt i mitt arbete. Jag kände verkligen att man ville stimulera till att en "gammal" doktor kunde göra detta. 3. Största utmaningen var att börja om i "ettan", att känna mig som nybörjare igen. Samt att få till familjelivet och de många resor till Uppsala. 4. Börja forska! Att ha klinisk erfarenhet är en stor tillgång i forskningen. Forskarvärlden behöver kliniker! Men ha respekt för att det tar tid. Räkna inte med att det görs på en 40-timmars arbetsvecka. Lisa Stark, biomedicinsk analytiker, Medicinsk diagnostik: 1. Jag har studerat bakterien Staphyloccocus aureus och mitt arbete har haft som syfte att öka kunskapen om denna bakteries virulens och sjukdomsframkallande förmåga. 2. Med de möjligheter som finns att söka doktorandtjänst, forskarmånader och annat ekonomiskt stöd för olika forskningsprojekt via Futurum tycker jag stödet från vårt landsting är mycket bra. 3. Den största utmaningen har varit att få tiden att räcka till. Under nästan hela min tid som doktorand har jag valt att forska på halvtid vid sidan om mitt arbete som biomedicinsk analytiker och det har ibland inneburit en del pusslande. 4. Välj ett ämne som du är riktigt intresserad av, det behövs om man ska lägga ner den tid som krävs. Peter Blomstrand, överläkare på klinisk fysiologi blir lex Maria-ansvarig för Medicinsk diagnostik. Medicinsk diagnostik får chefläkare Peter Blomstrand, överläkare på klinisk fysiologi, Länssjukhuset Ryhov, blir från 1 januari 2014 chefläkare och lex Maria-ansvarig på Medicinsk diagnostik. Vi har tidigare haft ett samarbete med de andra förvaltningarna. Men nu såg vi att det fanns en vinst i att ha egen chefläkare, säger Peter Blomstrand. Han trädde nyligen ifrån en mångårig tjänst som verksamhetschef för klinisk fysiologi, men arbetar kvar som överläkare och får nu rollen som chefläkare. Jag kommer att vara med och leda arbetet med patientsäkerhet. Där ser vi en fördel i att ha egen chefläkare för att stärka det arbetet. En del i den nya rollen är att hantera de lex Maria-anmälningar som blir aktuella. Peter Blomstrand bedömer att det brukar handla om några per år. En patient kan ådra sig en vårdskada vid en undersökning, eller brister i en undersökning skulle kunna leda till fel- behandling. Man kan också tänka sig att det kan ske förväxlingar av identiteter. Men trots den stora volym undersökningar som vi gör har vi få allvarliga händelser. Det är förstås mycket fokus på det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Vi ska sätta upp en rutin för att hålla patientsäkerhetsrond, att försöka identifiera risker och händelser där det kunde ha gått snett. Det handlar om att vi måste ha säkra arbetsmiljöer där det inte finns störningar, för att minska risken att göra fel, säger Peter Blomstrand. Han lyfter också fram det synsätt som ska finnas kring missar och fel i vården. Det handlar inte om att hitta syndabockar, utan identifiera systemfel. Vi är människor som kan begå fel och de beror ofta på yttre omständigheter. Då måste det finnas miljöer där fel kan hanteras utan att det drabbar patienten. Men det är mycket vanligare att en medarbetare räddar en situation än förvärrar den. Men det måste finnas en öppenhet att tala om risker och fel. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM foto: johan w avby Rune Lindsten, övertandläkare/klinikchef, Odontologiska Institutionen: 1. Påverkas förekomsten av bettfel av levnadssätt och miljöfaktorer? Var det mer sneda tänder förr? Var det bättre förr? Det var huvudfrågorna i mitt avhandlingsarbete som påbörjades innan jag startade min specialistutbildning. 2. Vi (Landstinget/medarbetare) har en organisation som har stöttat personer bra som har kommit en bit på väg i sin forskning. 3. Under tiden med avhandlingen var det förstås en del praktiska problem som skulle lösas. Att få in patientdata och registrera alla modeller tar sin tid. Dataprogram som strulade och svårigheter med statistik tillhörde förstås. Det är sådant som gäller även för den som ska börja idag. 4. Om man ska börja med en avhandling tror jag att det är viktigt att man är intresserad av ämnet. Man måste enligt min uppfattning också ha en omgivning som förstår att det tar tid, och att det varierar i olika faser av projekten. Strokeenheten blev Årets Drivbänk 2013 Strokeenheten, geriatriska rehabiliteringskliniken, Höglandssjukhuset Eksjö tilldelas Årets Drivbänk 2013, Futurums pris för extra goda insatser och initiativ för att ge studenter en god klinisk praktik eller verksamhetsförlagda studier. Strokeenheten vid Höglandssjukhuset Eksjö har sedan tidigare använt tvärprofessionell samverkan som arbetssätt för att skapa teamarbete med god förståelse för olika yrkesgruppers kompetenser och funktioner, skriver Futurum bland annat i sin motivering. Ny översikt för lediga lokaler Landstingsfastigheter satsar på en översikt i intranätet för de lediga lokaler som finns för uthyrning, för att underlätta för dem som letar efter lediga lokaler. Målgruppen är främst beslutsfattare inom olika verksamheter som funderar på att öka, dra ned på sina lokaler eller flytta. Intranätssidan med översikten är ett första steg. På sikt hoppas vi kunna erbjuda en kundportal där man kan söka på vilka lokaler respektive verksamhet hyr samt se dessa lokaler på en ritning inklusive lediga lokaler, berättar Simon Harrius, fastighetsförvaltare på Landstingsfastigheter.

20 20 PULSEN NR 5 l DECEMBER 2013 nytt om namn ULF ÖSTERSTAD Verksamhetschef för Rosenlunds och Tenhults vårdcentraler: Att behålla och rekrytera den bästa personalen alla kategorier, samt hålla humöret på topp ser jag som två av mina viktigaste uppgifter! 5 frågor till övertandläkare Carl- Otto Brahm vid käkkirurgiska kliniken, Odontologiska institutionen i Jönköping, som i sin forskning kring tandvårdsrädsla nu ska göra en interventionsstudie vid åtta Folktandvårdskliniker i länet. 1. Vad handlar studien om? Vi ska prova en behandlingsmodell kallad The Jönköping dental fear coping model, alltså hur man tar hand om vuxna patienter med tandvårdsrädsla. Mikael har miljön i kikaren 2. Vad innebär modellen? Den handlar om att underlätta för tandvårdsteamen att bemöta och behandla tandvårdsrädda patienter. Modellen är enkel och bygger bland annat på Motiverande samtal, men också i ångestreducerande tekniker som avslappning, distraktion eller träning av vissa moment. Handlar det om behandling som patienterna upplever som mycket svår/jobbig kan det också bli aktuellt med farmakologisk behandling. 3. Hur kommer ni att pröva modellen? Patienterna får svara på en enkät via pekdator när de kommer till kliniken, vilket tar cirka tre minuter. Systemet räknar fram nivån av tandvårdsrädsla. I behandlingsrummet kan tandvårdspersonalen direkt se resultatet, men också eventuella erfarenheter, farhågor eller andra frågor som patienten tycker är viktigt att ta upp. Vårdgivaren får svara på frågor om sin egen förmåga att bemöta/behandla tandvårdsrädda patienter och om de upplever någon skillnad med modellen jämfört med hur det tidigare har arbetat med patientgruppen. 4. Hur följer ni upp effekten? Direkt efter besöket får patienten i en enkät ange hur de uppfattat tandläkaren och om de varit spända och upplevt obehag eller smärta. Vi frågar också om vi får skicka en uppföljningsenkät om tre månader. 5. Vad kan resultatet av studien leda till? Vi tror att både omhändertagandet av patienterna och tandvårdspersonalens arbetsmiljö blir bättre. På sikt hoppas jag att vi kan minska tandvårdsrädsla och man kan tänka sig en strippad version av modellen i samband med rutinundersökningar. Läs en intervju med Carl-Otto Brahm i Pulsen i intranätet. Astronomi är ett stort intresse för Landstingets miljöchef Mikael Süld. Med sitt teleskop betraktar han Vintergatan och våra grannplaneter så ofta han hinner.