ÅTERBLICKAR. Sjutton år med specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade i Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅTERBLICKAR. Sjutton år med specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade i Göteborg"

Transkript

1 ÅTERBLICKAR Sjutton år med specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade i Göteborg Elisabeth Sandén Kris- och traumaenheten Specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade

2

3 ÅTERBLICKAR Sjutton år med specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade i Göteborg Elisabeth Sandén Kris- och traumaenheten Specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade

4 ÅTERBLICKAR Sjutton år med specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade i Göteborg Författare: Elisabeth Sandén Grafisk form: Malin Lundell/Primärvården Göteborg Omslagsbild och illustrationer i boken: Barnteckningarna har gjorts av patienter i samband med familjesamtal och godkänts för publicering. Tortyrteckningarna har donerats av en patient och godkänts för publicering. Efter instruktioner från patienten har bilderna utförts av en anonym konstnär i syfte att åskådliggöra en del av den tortyr som patienten hade utsatts för. Utgiven av: Kris- och traumaenheten, Primärvården Göteborg Tryck: CELA Grafiska Utgiven 2011

5 ÅTERBLICKAR Sjutton år med specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade i Göteborg Kapitel Tillägnan 1. Inledning 2. Etablerandet av en specialistenhet 3. Första fasen återblick till år Bosnienprojektet utvidgning av verksamheten 5. En studieresa till Kroatien 1995 ett land i krig 6. FN-medel som stöd till verksamheten 7. Metodutveckling - socialantropologisk behandlingsmodell 8. Nordiska konferensen 9. Tortyr och tystnad tillit och tal 10. Skutan i hamn 1998 kanske? 11. Diskotekbranden oktober 1998 insatser från Enheten 12. Socialstyrelsens projektbidrag för arbete kring tortyrskadade 13. I skuggan av ett krig Första Bosnien-Svenska konferensen, Tuzla, maj Återblick till år Primärvårdsdag våren Konferensen 31 maj 1 juni 2001 efter brandkatastrofen 17. Från Sociala Huset till Kaserntorget 18. Tioårsjubileum december Återblick till år Inspiration kraft för arbetet 21. Anonyma röster från patienters egna berättelser 22. Tolkens röst 23. Återblick till år år efter öppnandet sida

6

7 Denna skrift tillägnas Klas Svenaeus 11/ / Klas var en eldsjäl. Hans energi, engagemang, egen kreativitet och förmåga att inspirera andra var unik. Klas var både ödmjuk och trevande i sin framtoning. Han vann respekt genom sin klokhet och sitt kunnande. Han brann för de utsatta och för mänskliga rättigheter. Klas hade en förmåga att vinna förtroende hos de människor han mötte det gällde alla, från patienter som var svårt drabbade av livet, till oss arbetskamrater, men också hos personer i exekutiva positioner. Klas var oerhört produktiv. Under de åren jag hade förmånen att få arbeta sida vid sida med honom hade han inte bara engagemanget som projektledare och överläkare på Enheten för krigs- och tortyrskadade. Han kastade sig också in i flera andra åtaganden som i sin karaktär låg nära Enhetens. Några exempel: Projektet att få till stånd en översättning av Judith Hermans bok Trauma and Recovery var en sådan insats. Klas hade blivit uppmärksammad på den boken, som fortfarande utgör en grundbult i litteratur kring psykotrauma. Tack vare en annan kollega, Carry Meyerman, som härstammade från USA, precis som Herman, fick han kontakt med författaren och erhöll nödvändiga rättigheter för översättning. Men det var ett svårt och ekonomiskt riskabelt projekt. Vi är glada för att han vågade ge sig in i det. Efter Klas död blev upplagan snart slutsåld. Tack vare två kolleger, Tomas Jansson och Ola Kjellgren, båda knutna till Göteborgs psykoterapiinstitut kunde en nytryckning ordnas. Via GPI går det numera att köpa boken. Efterfrågan är fortfarande stor! Klas var medarrangör av en veckolång, heltidskurs i mänskliga rättigheter. Den hölls på Nordiska Hälsovårdshögskolan augusti Det var ett stort projekt som krävde mycket förberedelser. Som en särskild symbolhandling delades diplom ut efter avslutad kurs av Ingrid Segerstedt-Viberg, en annan förkämpe för mänskliga rättigheter. Klas insats i bosnisk-svenska konferenser var långt utöver vad som kan anses tillhöra hans arbete på Enheten. Han gjorde också ett viktigt arbete i Bosnier hjälper bosnier. Att Enheten blev realiserad kan vi tacka Klas personliga engagemang och hans sociala och professionella kompetens. När man granskar alla dokument beträffande planeringen av Enheten så inser man hur mycket ihärdighet, tålamod och förmåga att skapa kontakter som låg bakom. Den insats som Klas gjorde under de åren fungerar än idag som ett fundament för vår verksamhet. Ännu år 2011 styr skutan med stadig kurs. 7

8

9 1. Inledning När Kris- och Traumaenheten öppnade för 17 år sedan, var det till stor glädje för alla dem som hade kämpat för att få till stånd en mottagning för krigsoch tortyrskadade flyktingar i Göteborg. Enskilda personer, politiker och senare tjänstemän från sjukvården och kommunledningen drev frågan fram mot ett beslut. Tack vare dessa goda krafter blev Enheten till. Det har sedan varit en uppgift för oss som arbetar på Enheten att förvalta det förtroende som gavs. Vägen har varit både krokig och ojämn, ibland har vi sett en ogenomtränglig mur framför oss. Men de gånger hoten om nedläggning eller minskade resurser varit som allvarligast, så sporrades vi att visa vad vi kunde. Man lyssnade på oss och vi lyckades förmedla värdet av vår verksamhet. De som trodde på oss för snart 20 år sedan skall då som nu kunna känna att detta var en rätt satsning! Sedan flera år har tankar förts fram om att göra en liten skrift med en samlad bild av historiken bakom Enhetens tillkomst. Det kommer ofta frågor och funderingar kring hur det började och hur utvecklingen blev som den blev. Snart finns det inte längre någon kvar som har en länk tillbaka till starten, så därför har jag ibland upplevt uppmaningen riktad till mig. Inte heller jag var med helt från starten. Jag började 1½ år därefter. Inom kort slutar jag i samband med pensionering. Då finns ingen kvar med egen kunskap om de fem första årens verksamhet. Alla de personer som var med från starten fanns kvar när jag började. Allt var då fortfarande i en intensiv utvecklingsfas. Det var många och djupa diskussioner om allt från schemaläggning av rum till vårdideologi och mänskliga rättigheter. Detta var oerhört spännande och utvecklande! Att arbeta med människor som utsatts för brott mot mänskliga rättigheter är mer än ett vanligt jobb, det är ett engagemang som blir en viktig del i livet. Både ur mitt personliga perspektiv och ur Enhetens är en epok till ända. Från år 2011 blir det en helt ny organisation. I skriften så används konsekvent beteckningen Enheten. Den beteckningen är relevant både nu när det fullständiga namnet är Kris- och traumaenheten och tidigare då namnet var Enheten för krigs- och tortyrskadade. Mitt personliga perspektiv märks i skriftens reflektioner. En risk när man skall försöka att sakligt beskriva en verksamhet är att i ambitionen att vara korrekt så kan det bli ett staplande av statistik, årtal och beslut. Selektionen av material i den här skriften är gjord av mig personligen men med en ambition att ta med allt sådant som har haft betydelse för inriktning och utveckling av verksamheten. Elisabeth Sandén, februari

10 2. Etablerandet av en specialistenhet När Enheten för krigs- och tortyrskadade januari 1994 bjöd in till öppet hus för att inviga verksamheten, så var det kulmen av ett långt och gediget förberedelsearbete. Tack vare ett kreativt samarbete mellan flera individer och organisationer var det möjligt att starta den verksamhet som än idag 17 år senare har bibehållit sin unika karaktär. Den första mindre flyktingmottagningen Redan tidigare fanns en flyktingmottagning i liten skala i Göteborg. År 1985 inrättade sjukvården en flyktingenhet som bestod av en sjuksköterska och en timanställd allmänläkare. Det skedde i samband med att ansvaret för flyktingar fördes över från stat till kommun. Mottagningens uppgifter var att se till att flyktingar erhöll adekvata sjukvårdsinsatser vid behov, samt påbörja utredning och behandling av traumatiserade flyktingar. År 1989 utökades den verksamheten med en psykiatertjänst. Verksamheten finansierades med hjälp av statsmedel som gick till kommunens flyktingmottagande. Utredning om utvidgad verksamhet I november 1989 presenterades en gedigen utredning som tillkommit på uppdrag av Göteborg och de angränsande landstingen. Syftet var att utreda samordnade insatser för att täcka flyktingars behov av socialkurativa och psykiatriska behov inom socialtjänsten, primärvården och psykiatrin. I utredningen uppmärksammades problem såsom svårigheter för flyktingar att komma till psykiatrisk behandling, svårt att arbeta via tolk, avsaknad av kulturkompetens samt dåligt samarbete flyktingmottagning primärvård psykiatrisk öppenvård. I förslag till åtgärder kan nämnas kurator placerad på primärvården, tillgång till specialister med kulturkompetens, inrättande av rehabiliteringscentrum, bättre omhändertagande vid ankomsten till Sverige. Utredningen lade fram ett antal förslag där det mest genomgripande var att tillskapa ett team för en försöksperiod på tre år. Teamets uppgift skulle vara att utgöra en kunskapsbank för handledning och information, att bistå med metodutveckling och att kliniskt bedöma och behandla särskilt svåra ärenden som remitterats till teamet. Teamet skulle ha kompetens både vad gäller vuxna, barn och ungdomar. Trots utredningens förslag som var förankrat i väl grundade argument så hände ingenting. Det är inte förvånande att de båda läkarna Bertil Anséhn och Lennart Brimstedt vid Sjukvårdens flyktingmottagning drygt två år senare i sin verksamhetsberättelse daterad lät besvikna och desillusionerade. De skrev 1991 har präglats av oro för framtiden. Den utredning som Kommunstyrelsen / / begärt av sjukvården rörande tänkbar organisation och planering av enhet för krigs- och tortyrskadade har inte lett till några konkreta förslag under De 10

11 skrev vidare Bristen på socialkurativa resurser och utvecklade stödresurser arbetsmarknadsmässigt har satt sin prägel på delar av verksamheten, som lider av att behandlingsutbudet är ofullkomligt. Latinamerikanska psykosociala mottagningen LAM Verksamheten vid LAM Latinamerikanska psykosociala mottagningen - hade många beröringspunkter med Enheten för krigs- och tortyrskadade och förtjänar därför att nämnas här. Den mottagningen startade 1983 och från starten var Röda Korset ansvarig med ekonomiskt stöd från Kommun och Invandrarverket. Från 1986 drevs verksamheten helt inom Socialtjänstens ram. I samband med SDNreformens genomförande år 1989 gjordes en utredning av LAM:s verksamhet med förslag till förnyat uppdrag (SDN stadsdelsnämnder). Man föreslog att utvidga uppdraget till att bli en psykosocial mottagning för flyktingar (alltså inte specifikt riktat mot den latinamerikanska gruppen). På LAM arbetade man tvärprofessionellt med psykolog, kurator, familjeterapeut och läkarkonsult. Många av de flyktingar som tagits emot var präglade av svåra trauman, inte minst tortyr, under olika diktaturer i Latinamerika. Det kom att bli av stort värde både ifråga om kompetens och kontinuitet när David Benelbaz som varit psykolog och teamledare på LAM blev en av dem som var med från starten på Enheten för krigs- och tortyrskadade. Utredningen fortsatte Frågan om att utveckla resurser för krigs- och tortyrskadade var inte bortglömd. På planeringsavdelningen för Göteborgs sjukvård skrevs ett tjänsteutlåtande (TU nr 16) Där föreslogs bland annat: Flyktingmottagningens enhet för hälso- och sjukvård förstärks och enhet för krigs- och tortyrskadade samt en enhet för speciell hälsokontroll etableras. Hälso- och sjukvårdsenheterna skall utöver direkt behandlingsarbete också bedriva utvecklingsarbete. Enligt beslut i planeringsnämnden skall enheten för krigs- och tortyrskadade utgöra kunskapscentrum för västra regionen. Enheterna föreslås drivas i projektform; med kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Det skulle krävas ytterligare en hel del utredningar och justeringar innan det avgörande beslutet togs. Vid sammanträde i sjukvårdsstyrelsen för Göteborgs sjukvård beslöts att tillstyrka förslag om försöksverksamhet för perioden beträffande enhet för krigs- och tortyrskadade. Det blev beslutat att projektet organisatoriskt skulle förläggas till Psykiatriska kliniken, Östra sjukhuset. Cheföverläkare där var Erik Brenner. Han var således formellt ansvarig för projektet, men inte bara formellt utan han lade ner ett stort engagemang på att det skulle lyckas. I ett brev angående uppstart av projektet för krigs- och tortyrskadade ställt till chefpsykolog, chefkurator, chefsjukgymnast, administrativ chef så skriver han hur Klas och teamet som skall jobba med krigs- och tortyrskadade skall lyckas komma igång med sin verksamhet beror till stor del hur vi kan backa upp Klas och därmed uppfylla det förtroende som vi fått i och med att projektet lagts till oss. Klas Svenaeus blev utsedd till projektledare/överläkare. Han hade sedan tidigare sin tjänst inom kliniken på Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Angered. Från den tjänsten fick han tjänstledigt. Den läkare som innehade tjänsten vid sjukvårdens 11

12 flyktingmottagning var långtidstjänstledig för arbete utomlands och det var alltså den tjänsten som Klas gick in på. Hösten 1993 ägnades åt att planera upp verksamheten samt rekrytera övriga medarbetare. Förutsättningarna var att tidigare befintlig resurs förstärktes med kurator, psykolog och sjukgymnastkompetens. Sjukvårdens flyktingmottagning bestod nu av två separata enheter med gemensam ledning: - Enheten för krigs- och tortyrskadade, där tyngdpunkten i verksamheten var kliniskt inriktat behandlingsarbete, samt - Enheten för hälso- och sjukvård, som hade till syfte att arbeta med sjukvårdsupplysande arbete. Den funktionen tillkom redan 1985 och bestod av en person. Under många år innehade sjuksköterskan Lisbeth Jonsson den tjänsten. Så småningom fick hon ändrad organisationstillhörighet. När detta skrivs februari 2011 har precis dessa båda enheter återigen fått gemensam ledning. För att finansiera den nya enheten sammanfördes resurser från olika håll. Det var en förstärkning av kommun- och statsbidrag, en halvtidskurator lånades ut från Invandrarförvaltningen, så kallade Dagmarpengar kom från Försäkringskassan. Pressmeddelande I ett pressmeddelande som skrevs av Klas Svenaeus och som sändes ut skrev han Enheten för krigs- och tortyrskadade tillkom efter ett beslut i Sjukvårdsstyrelsen Enheten kunde realiseras genom ett unikt samarbete mellan flyktingverksamhetens chef Rosie Rothstein, Invandrarförvaltningens chef Jan Molin och rehabchef Ulf Gabrieli som representant för Försäkringskassan. Dessa garanterade verksamheten som finansiärer och cheföverläkare Erik Brenner tog på sig ansvaret att organisera verksamheten inom Psykiatriska kliniken Östra sjukhuset. Dessa fyra personer ingår i en referensgrupp som kontinuerligt kommer att följa och stödja projektet. Invigning 20 januari 1994 var det öppet hus på Enheten för krigs- och tortyrskadade. Platsen var enhetens lokaler vid Sociala Huset nära Grönsakstorget. Kommunstyrelsens ordförande Johnny Magnusson invigde. Med vid det tillfället var hela det nyrekryterade teamet. I spetsen var Klas Svenaeus psykiater/projektledare tillsammans med Carry Cooper (tidigare Meyerman) kurator, Karen Anderson sjukgymnast, Gabriel Heyman allmänläkare, David Benelbaz psykolog/psykoterapeut, Yasmin Ekmecki- Ravanbakhsh PTP-psykolog, Yvonne Albino sekreterare. Målsättningen för arbetet på den utvidgade flyktingmottagningen beskrevs i tidigare TU: Bedriva utrednings- och behandlingsarbete av krigs- och tortyrskadade. Utveckla samarbete med övriga kommunala verksamheter som arbetar med flyktingar vilket också innebär konsultationer och handledning mot SDN (kommunen) och sjukvården. Göra rehab-bedömningar för Försäkringskassan. Ansvara för uppföljning och återföring av ansvar för fortsatta insatser. Anordna utbildning och stå för dokumentation 12

13 av området krigs- och tortyrskador. Utarbeta metoder som är lämpliga för utredning av krigs- och tortyrskador. Genomföra regelbundna utvärderingar av projektet. Arbeta med sjukvårdsupplysning mot patienter och flyktingar förutsattes att fortsätta. Målgruppen var flyktingar kommunplacerade i Göteborg. De skulle således ha uppehållstillstånd, asylsökande kunde inte mottas. perioden är det imponerande att se hur väl man lyckades täcka in de mest centrala frågorna runt flyktingar och deras hälsa. Referensgruppen för Enheten för krigs- och tortyrskadade Som nämnts i pressmeddelandet ovan tillskapades en referensgrupp vars målsättning skulle vara att stödja verksamheten. Det första protokollet är från Man fastslog att de institutioner som gav ekonomiskt bistånd till verksamheten skulle vara representerade. Försäkringskassan, Invandrarförvaltningen, Flyktingverksamheten och Psykiatriska kliniken Östra sjukhuset skulle företrädas av ledamöter. Till ordförande utsågs Rosie Rothstein, chef för flyktingverksamheten. Den här gruppen fungerade under hela tiden som Enheten var ett projekt. Några av deltagarna byttes ut beroende på förändrad tjänstgöring. Men den ursprungliga målsättningen med företrädare för de olika institutionerna kvarstod. Även vid en återblick så här 17 år senare framstår det som ett suveränt grepp, att ha en grupp med tjänstemän på hög nivå, som representerar olika kompetenser och perspektiv på flyktingar och deras behov. Inom gruppen fanns kontinuitet och engagemang, vilket borgade för bästa möjliga resultat. Vid genomläsning av protokoll från den 13

14 3. Första fasen Återblick till år 1995 Patienter Man noterade att flyktinggruppen hade ändrats från att tidigare mest bestått av ensamma, yngre män. Många hade nu bildat familj eller tagit hit sina familjer från hemlandet. Under året inkom 240 remisser/anmälningar och 199 nybesök togs emot, samt 2055 återbesök. Väntetid var i genomsnitt tre månader. Hälften av patienterna hade varit i Sverige fem år eller längre. Enheten hade börjat utvecklas till en välfungerande behandlingsinstans för traumatiserade flyktingar. Övervägande delen av patientarbetet utgjordes av individuella samtal. Det förekom samtidigt både par- och familjebehandlingar. Grupparbete förekom i form av mansgrupp för överlevare från koncentrationsläger. En multietnisk grupp med fokus på avslappning och kroppskännedom fanns. Sjukgymnasten Karen Anderson fick tillgång till varmvattenbassängen på Högsbo sjukhus. Där tog hon emot patienter som behövde arbeta med smärta och spänning. Patienternas ursprungsländer var: Bosnien 30% Iran 29% Irak 17% Somalia 6% Libanon 4% Latinamerika 3% Kosovo 2% Kroatien 1% övriga 8% Remissteam Ett remissteam bildades, som bestod av läkaren och två andra medarbetare. Varje vecka hade man en genomgång av nya remisser/anmälningar. Inget remisskrav fanns. Läkaren hade det medicinska ansvaret för hanterandet av remisser. En av medarbetarna hade huvudansvar för det administrativa arbetet kring remisshantering. Teamet hade gemensam bedömning av vilken medarbetare som skulle ta ärendet, alternativt om annan åtgärd behövdes. Remisser kom ifrån socialsekreterare, SFI-kuratorer, introduktionsbyrån, husläkare och övriga sjukvården. 40 % sökte själva (eller via anhöriga) kontakt. Utåtriktad verksamhet Med husläkarmottagningen i Bergsjön etablerades ett formaliserat samarbete. Det bestod i regelbundna möten några gånger per termin då överläkaren Klas Svenaeus och kuratorn Carry Meyerman åkte ut till Bergsjön. Enheten kom snabbt igång med ett omfattande samarbete med SFI-kuratorer, socialsekreterare, företagshälsovård, AMI, Försäkringskassa och Psykiatri. Ofta utformades samarbetet som gemensam behandlingsplanering i konkreta patientärenden. 14

15 15

16 En särskild insats gjordes gentemot en liten grupp bosniska läkare som inte hunnit få svensk läkarlegitimation genom att stödja dem i starten av en psykosocial verksamhet för deras landsmän. De kom att bilda en ytterst meningsskapande verksamhet med bland annat grupparbete. De fick även stor betydelse för Enheten då de bidrog med kulturkompetens både ifråga om synen på sjukvård inom Balkan och kring mer generella frågeställningar. Utbildningsinsatser Efterfrågan på kunskap från Enheten blev snabbt stor. Utbildningsinsatser förekom på läkarutbildningen, tandläkarutbildningen, Vårdhögskolan och Socialhögskolan. Skolsköterskor, psykiatripersonal, mödrahälsovårdspersonal, SFI-lärare, socialbyråpersonal var grupper som fick undervisning. Många ville komma på studiebesök till Enheten, så man tvingades efterhand till prioritering. För att få svensk legitimation gjorde han praktik på Enheten. Tack vare stöd från AF blev han kvar ytterligare ett halvår. Under 1995 kom ytterligare två personer till Enheten. Det möjliggjordes tack vare projektpengar från Socialstyrelsen riktade mot bosniska flyktingar. Det fanns en tydlig intention att satsa på familjebehandling när den stora gruppen av bosniska flyktingar kom. Som en konsekvens av det anställdes barnpsykiater Grazia Mannheimer på halvtid. Jag anställdes som kurator/familjeterapeut. Planeringen var att även anställa en barnpsykolog, men tillsättningen blev komplicerad och drog ut på tiden. Det skulle dröja ända till början av år 1999 innan den tillsättningen blev klar. Personal Förutom den personal som var med från starten hade några personer tillkommit. Marianne Villanger (tidigare Brinkenberg) sjuksköterska kom sommaren Hon hade arbetat på Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning i Angered. Marianne fick mars 1996 ta över ansvaret som administrativt ansvarig på Enheten. Klas hade fram till dess haft en alltför betungande uppgift med ansvar för både den medicinska och administrativa ledningen, förutom projektledarskapet. Under 1995 hade Enheten en psykolog från Chile som extra medarbetare, Pedro Rivera. Han var mycket kvalificerad och hade i sitt tidigare hemland arbetat många år med familjer, barn och enskilda patienter som under diktaturtiden utsatts för tortyr. 16

17 4. Bosnienprojektet utvidgning av verksamheten Krig på Balkan I början av 1990-talet så pågick ett grymt krig på Balkan. Det startade i Kroatien och utvidgades till nuvarande Bosnien. Sommaren 1992 blev kanske kulmen på grymheterna. Det var då tals bosnienmuslimska män och ynglingar mördades i Srebrenica. Människor föstes samman i läger där de tvingades att utstå omänskliga förhållanden, liknande koncentrationslägren från andra världskriget. Den passivitet som FN-styrkan hade väckte bitterhet hos människorna i Srebrenica. Inget gjordes för att hindra massakern på civila. Omvärlden blev tagen med chock och valhänthet. Sarajevo var en belägrad stad under tre år. Kriget fortsatte med mycket lidande som följd fram tills Dayton-avtalet ingicks senhösten Hela det tidigare Jugoslavien splittrades upp. Slovenien med huvudstaden Ljubljana lyckades tidigt bryta sig loss och slapp tack vare det bli indraget i stridigheterna. Flyktingströmmar Till Sverige, såväl som till andra länder, sökte sig många flyktingar från Balkan. Omkring togs emot i Sverige fram till Det var främst bosnienmuslimer, men även kroater och serber fanns bland flyktingarna. Det pågick en systematisk etnisk rensning inom forna Jugoslavien. Det förde med sig, att oavsett vilken etnisk grupp man tillhörde kunde konsekvenserna bli förödande om man var i minoritet på sin hemort. En särskilt utsatt grupp var de familjer där makarna kom från olika etniska grupper. Vid ett tillfälle nämndes att närmare 30 % var så kallade blandäktenskap. De hörde inte hemma någonstans och kunde uppfattas som svikare och förrädare. För dem fortsatte ofta spänningen även sedan de flytt och bosatt sig i sitt nya hemland. Det kan nämnas att Göteborgs kommun under 1994 tog emot 4981 flyktingar, av dem kom 3686 från forna Jugoslavien. Staten tillsatte medel för sjukvårdande insatser för den här gruppen. Via Statens Invandrarverk utdelades medel till sex olika projekt i Göteborg. Dessa projekt kom att få den gemensamma beteckningen Bosnienprojekt och från starten inplanerades en strukturerad samverkan. Inom följande enheter bedrevs Bosnienprojekt: Mödrahälsovård Barnhälsovård Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri knuten till Östra Sjukhuset Vuxenpsykiatri knuten till Sahlgrenska sjukhuset Sjukvårdens flyktingmottagning Enheten för krigs- och tortyrskadade 17

18 18

19 Samordning av de olika Bosnienprojekten På initiativ från Enheten blev de olika projekten samordnade. En särskild samordningstjänst inrättades vars uppgift var att bistå projekten samt vara en sammanhållande länk mellan sjukvård och kommunal verksamhet. Den tjänsten innehades av Maria Wannerskog. Bland de gemensamma riktlinjerna för projekten var ambitionen att skapa en familjebehandlingsmodell. Man ville också skapa ett forum för samverkan mellan de anställda inom projekten och andra anställda inom Göteborgs kommun som i sitt arbete mötte flyktingar. I syfte att knyta ihop de olika projekten och skapa ett fungerande familjebehandlingsarbete bildades en remissinstans där det fanns företrädare för de olika kompetenserna och projekten. De gemensamma remisskonferenserna ägde rum inom Enhetens lokaler en gång per vecka. Där fördelades remisser avseende traumatiserade flyktingar efter var de skulle få optimal hjälp. Enheten för krigs- och tortyrskadade kom att få en central funktion under hela den period som Bosnienprojekten verkade, vilket var fram till 1996 års utgång. Klas Svenaeus var personligen engagerad med handledning och gränsöverskridande samarbete i Bosnienfrågorna. Som tidigare nämnts angående personal så utvidgades personalgruppen på Enheten tack vare projektmedel till sjukvårdande insatser för flyktingar från Bosnien. Resursförstärkningen omfattade en barnpsykiater på halvtid, kurator/familjeterapeut, sekreterare, barnpsykolog men den senare tillsättningen blev som tidigare nämnts avsevärt fördröjd. 19

20 Minnen av hur pappan och andra bosniska män fördes bort av soldater. Ritat av en 11-årig pojke. 20

21 Kvinnor och barn blev evakuerade från krigszonen under beskydd av FN-fordon. Bokstäverna BIH på bussen står för Bosnien-Herzegovina. Ritat av 12-årig flicka. 21

22 5. En studieresa till Kroatien ett land i krig Resan till Balkan Efter initiativ av Klas Svenaeus planerades en studieresa till Kroatien med möjlighet för teammedlemmar att åka med. Resan innebar en kompetensutveckling i flera dimensioner. Det var starka möten med professionella behandlare och hjälparbetare från olika NGO:s (frivillig organisationer). Vi fick delta i en gruppbehandlingssession. Vi fick också vara med om gripande möten med barn och vuxna på flyktingläger. Hela den resan på sju dagar utgjorde en intensiv upplevelse och bidrog till att skapa stark teamsamhörighet. Själv hade jag bara arbetat sex veckor på Enheten när jag hörde talas om en lite hemlighetsfull resa. Får jag följa med? sade jag. Ja, det får du gärna. blev svaret. Ännu denna dag i februari 2011 har jag svårt att helt förstå hur Klas Svenaeus lyckades att få godkänt en resa för sex medarbetare till ett land som ännu var i krig. Visste man på ekonomi- och personalavdelningen omständigheterna kring resan? Troligen hade man inte förstått hur det var. Kanske var det bäst så, annars hade resan säkert inte kommit till stånd. Vi var sex personer från Enheten som åkte. Det var David Benelbaz, Yasmine Eckmecki- Ravanbaksh, Grazia Mannheimer, Pedro Rivera, Klas Svenaeus och jag. Dessutom deltog fyra andra som arbetade inom psykiatrin. Två av dem kom ursprungligen från Slovenien respektive Kroatien, vilket underlättade både språkligt och kulturellt. Söndagen 17 september 1995 gav vi oss av. Flyget gick till Ljubljana i Slovenien. Därifrån åkte vi en skraltig buss. Den tog oss över gränsen till Kroatien. Målet den dagen var hamnstaden Rijeka. Besök på Psykiatriska kliniken i Rijeka PTSD-avdelningen Liljana Morro var överläkare och chef för PTSDavdelningen på psykiatriska kliniken i Rijeka. Hon var gruppsykoanalytiskt utbildad som utgångspunkt för behandlingsmodellen där. Hon berättade att de hade mycket uppsökande verksamhet utanför kliniken. Det var viktigt för de f d krigsfångarna att inte bli betraktade som tokiga, de undvek därför klinikmiljön. De soldater som var i aktiv kamp, måste få vila efter tio dagars strid annars var risken stor att de utvecklade PTSD-besvär. Två olika slags gruppbehandling hade utvecklats: traumagrupper som är slutna grupper, och sociala grupper. Tillsammans med en reskamrat deltog jag i en session med en social grupp. Det var 14 män av tre olika kategorier soldater: legosoldater, frivilliga samt mobiliserade. De båda gruppledarna var helt tysta, vilket ökade deltagarnas ångest. Även vi blev indragna i spänningsfältet. En av deltagarna var engelsktalande och gjorde sig snabbt till talesman för gruppen. Vi är som en orkester! Det han menade var deras kropps- 22

23 språk med smattrande, trummande ben, nervösa hand- och armrörelser. En hängde med huvudet så pannan doppade ner i golvet. En beskrev våndan efter veckoslutet hemma. Som en längtan tillbaka till moderlivet sökte de sig tillbaka till tryggheten på kliniken. Konfrontationen med livet utanför, familjen m.m. var outhärdlig. Ingen förstod dem. Plötsligt tystnade han mitt i meningen, skakade på huvudet och sade att han glömmer så mycket. Han kände sig som ett pussel där några bitar fattas. Besök på flyktinglägret i Klana Klana hade varit en militärförläggning. I två stora mastodontbyggnader var flyktingar inhysta. Man skilde på displaced förvisade och refugees flyktingar. Displaced var kroater från andra delar av landet som tvingats fly efter serbisk invasion i deras hemtrakt. Refugees var människor som flytt från ett annat land, d v s Bosnien. De sociala villkoren var betydligt sämre för refugees. Vid besöket på flyktinglägret hade vi en både gripande och smärtsam upplevelse. Plötsligt blev vi tilltalade på svenska av en liten, blek pojke. Hej på er! ropade han på utmärkt svenska, och berättade att han bott ett år i Sverige, haft flera kompisar i Sverige, som han tänkte på och saknade. Han var från en kroatisk familj som flytt när serber invaderade deras hemtrakt. Men i Sverige fick de bara en tillfällig trygghet. Eftersom de inte var bosnier, utan kroater ansåg de svenska myndigheterna att de skulle kunna återvända. Till vad? Deras hemtrakt var ännu inte tillgänglig för dem att återvända till. Från Rijeka till Split med båt Efter en lång natts gungig båtfärd kom vi till Split. Det är en mycket vacker gammal stad. Strandpromenaden hade en helt betagande palmallé. Stämningen när vi kom dit en septembermorgon 1995 var dock allt annat än idyllisk. Split var porten in mot Bosnien och den verkliga oroshärden. Krigets närhet var mycket påtaglig. Det kroatiska territoriet var bara en smal kustremsa här. Det var några mil till bosniska gränsen. Det var i Split som militären vilade ut mellan varven. Dit kom också FN-folk, NATO-män och journalister. Via Split hade en halv miljon människor passerat i sin flykt från oroshärdarna. En helikopterlänk hade upprättats mellan slagfältet i Bosnien och Split. I Split besökte vi både frivilligverksamheter och psykiatrisk klinik. Några glimtar därifrån: Ett av de värsta projekten som de beskrev var en organisation som ville ta hand om gravida, våldtagna kvinnor och föra dem till USA, låta dem föda där och sedan adoptera bort barnen! Vi besökte ett projekt som arbetade med familjeterapeutisk inriktning. De berättade att det oftast är kvinnan i familjen som söker hjälp, inte för sig själv utan för någon annan i familjen. Några speciella dilemman de fokuserade på: hopplöshet uppgivenhet, identitetsproblem blandäktenskap, skilsmässor, främlingskap mellan makar. Kvinnor tycker att männen är helt förändrade när de kommer hem från fronten. Männen vill tillbaka till fronten igen. Färden till Krajinaområdet och staden Knin in i krigets alla fasor En eftermiddag åkte jag, till visst förtret för de mer ansvarskännande i vårt team, med de fyra andra reskamraterna en tur in till krigets alla fasor. Reskamraten med ursprung i Kroatien hade en stark önskan att återse området vid Knin och vi andra ville gärna komma med. Färden gick på slingrande vägar upp 23

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till 17:e Nordiska Konferensen för behandlare som arbetar med traumatiserade flyktingar Medkänsla och arbetsglädje i en värld av grymhet

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping 20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping Flyktingmedicinskt centrum (FMC):s historia har påverkats

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef Hälsa en nyckel till integration Britt Tallhage verksamhetschef Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn för Närhälsan i Göteborg Utreder och behandlar

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Hälso- och sjukvårdsavdelningen September 2012 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap Bakgrund 2009 tog Regionstyrelsens ett beslut som innebar

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Öppna samtal mellan. terapeuter och flyktingfamiljer. suzanne.guregard@vgregion.se

Öppna samtal mellan. terapeuter och flyktingfamiljer. suzanne.guregard@vgregion.se Öppna samtal mellan skilda kulturer: Möten mellan svenska terapeuter och flyktingfamiljer suzanne.guregard@vgregion.se Deltagare BUPB Borås, 2terapeut t par (A1, A2,B1,B2) A2B1B2) Kris- och traumaenheten,

Läs mer

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG 131012 VÄRLDSKULTURMUSEET

Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG 131012 VÄRLDSKULTURMUSEET Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG 131012 VÄRLDSKULTURMUSEET TACK!!! Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd lag från

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret. Lådövning Flykting eller invandrare, taget från UNHCR:s Mot alla odds -spel Antal deltagare: 1-5 Tid:10 min Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan

Läs mer

layout/illustration: So soifo@home.se Produktion:

layout/illustration: So soifo@home.se Produktion: SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a T R A N S K U L T U R E L L p s y k i a t r i layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01 00 Oktober 2006 Transkulturell psykiatri Transkulturell

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Inspirationsförmiddag Ästad Gård

Inspirationsförmiddag Ästad Gård Utvärderingsrapport 2 av Lust H projektet Inspirationsförmiddag Ästad Gård 6 november 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2004-02-23 1. Bakgrund Den 6 november 2003 arrangerade Lust H-teamet en inspirationsförmiddag

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Bakgrund Denna bakgrundspresentation har till syfte att förtydliga vad som ligger till grund för min problemformulering. Begreppen

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar. Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och

Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar. Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och PM 2010: RVII (Dnr 325-2292/2010) Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar - Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd Remiss från Socialstyrelsen

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,

Läs mer

I mitt hjärtas trädgård. av Margot Haglund

I mitt hjärtas trädgård. av Margot Haglund I mitt hjärtas trädgård av Margot Haglund Bildspelet "I mitt hjärtas trädgård" presenterades vid en samling i Immanuelskyrkan, Stockholm våren 2010. Alla bilder är kopior av Margots originalbilder i akvarell

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 Transkulturellt Centrum inbjuder till fördjupningskurs i Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 behandling i den mångkulturella vården Innehåll Transkulturell psykiatri är ett kunskapsområde inom

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer