ÅTERBLICKAR. Sjutton år med specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade i Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅTERBLICKAR. Sjutton år med specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade i Göteborg"

Transkript

1 ÅTERBLICKAR Sjutton år med specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade i Göteborg Elisabeth Sandén Kris- och traumaenheten Specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade

2

3 ÅTERBLICKAR Sjutton år med specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade i Göteborg Elisabeth Sandén Kris- och traumaenheten Specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade

4 ÅTERBLICKAR Sjutton år med specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade i Göteborg Författare: Elisabeth Sandén Grafisk form: Malin Lundell/Primärvården Göteborg Omslagsbild och illustrationer i boken: Barnteckningarna har gjorts av patienter i samband med familjesamtal och godkänts för publicering. Tortyrteckningarna har donerats av en patient och godkänts för publicering. Efter instruktioner från patienten har bilderna utförts av en anonym konstnär i syfte att åskådliggöra en del av den tortyr som patienten hade utsatts för. Utgiven av: Kris- och traumaenheten, Primärvården Göteborg Tryck: CELA Grafiska Utgiven 2011

5 ÅTERBLICKAR Sjutton år med specialistmottagning för krigs- och tortyrskadade i Göteborg Kapitel Tillägnan 1. Inledning 2. Etablerandet av en specialistenhet 3. Första fasen återblick till år Bosnienprojektet utvidgning av verksamheten 5. En studieresa till Kroatien 1995 ett land i krig 6. FN-medel som stöd till verksamheten 7. Metodutveckling - socialantropologisk behandlingsmodell 8. Nordiska konferensen 9. Tortyr och tystnad tillit och tal 10. Skutan i hamn 1998 kanske? 11. Diskotekbranden oktober 1998 insatser från Enheten 12. Socialstyrelsens projektbidrag för arbete kring tortyrskadade 13. I skuggan av ett krig Första Bosnien-Svenska konferensen, Tuzla, maj Återblick till år Primärvårdsdag våren Konferensen 31 maj 1 juni 2001 efter brandkatastrofen 17. Från Sociala Huset till Kaserntorget 18. Tioårsjubileum december Återblick till år Inspiration kraft för arbetet 21. Anonyma röster från patienters egna berättelser 22. Tolkens röst 23. Återblick till år år efter öppnandet sida

6

7 Denna skrift tillägnas Klas Svenaeus 11/ / Klas var en eldsjäl. Hans energi, engagemang, egen kreativitet och förmåga att inspirera andra var unik. Klas var både ödmjuk och trevande i sin framtoning. Han vann respekt genom sin klokhet och sitt kunnande. Han brann för de utsatta och för mänskliga rättigheter. Klas hade en förmåga att vinna förtroende hos de människor han mötte det gällde alla, från patienter som var svårt drabbade av livet, till oss arbetskamrater, men också hos personer i exekutiva positioner. Klas var oerhört produktiv. Under de åren jag hade förmånen att få arbeta sida vid sida med honom hade han inte bara engagemanget som projektledare och överläkare på Enheten för krigs- och tortyrskadade. Han kastade sig också in i flera andra åtaganden som i sin karaktär låg nära Enhetens. Några exempel: Projektet att få till stånd en översättning av Judith Hermans bok Trauma and Recovery var en sådan insats. Klas hade blivit uppmärksammad på den boken, som fortfarande utgör en grundbult i litteratur kring psykotrauma. Tack vare en annan kollega, Carry Meyerman, som härstammade från USA, precis som Herman, fick han kontakt med författaren och erhöll nödvändiga rättigheter för översättning. Men det var ett svårt och ekonomiskt riskabelt projekt. Vi är glada för att han vågade ge sig in i det. Efter Klas död blev upplagan snart slutsåld. Tack vare två kolleger, Tomas Jansson och Ola Kjellgren, båda knutna till Göteborgs psykoterapiinstitut kunde en nytryckning ordnas. Via GPI går det numera att köpa boken. Efterfrågan är fortfarande stor! Klas var medarrangör av en veckolång, heltidskurs i mänskliga rättigheter. Den hölls på Nordiska Hälsovårdshögskolan augusti Det var ett stort projekt som krävde mycket förberedelser. Som en särskild symbolhandling delades diplom ut efter avslutad kurs av Ingrid Segerstedt-Viberg, en annan förkämpe för mänskliga rättigheter. Klas insats i bosnisk-svenska konferenser var långt utöver vad som kan anses tillhöra hans arbete på Enheten. Han gjorde också ett viktigt arbete i Bosnier hjälper bosnier. Att Enheten blev realiserad kan vi tacka Klas personliga engagemang och hans sociala och professionella kompetens. När man granskar alla dokument beträffande planeringen av Enheten så inser man hur mycket ihärdighet, tålamod och förmåga att skapa kontakter som låg bakom. Den insats som Klas gjorde under de åren fungerar än idag som ett fundament för vår verksamhet. Ännu år 2011 styr skutan med stadig kurs. 7

8

9 1. Inledning När Kris- och Traumaenheten öppnade för 17 år sedan, var det till stor glädje för alla dem som hade kämpat för att få till stånd en mottagning för krigsoch tortyrskadade flyktingar i Göteborg. Enskilda personer, politiker och senare tjänstemän från sjukvården och kommunledningen drev frågan fram mot ett beslut. Tack vare dessa goda krafter blev Enheten till. Det har sedan varit en uppgift för oss som arbetar på Enheten att förvalta det förtroende som gavs. Vägen har varit både krokig och ojämn, ibland har vi sett en ogenomtränglig mur framför oss. Men de gånger hoten om nedläggning eller minskade resurser varit som allvarligast, så sporrades vi att visa vad vi kunde. Man lyssnade på oss och vi lyckades förmedla värdet av vår verksamhet. De som trodde på oss för snart 20 år sedan skall då som nu kunna känna att detta var en rätt satsning! Sedan flera år har tankar förts fram om att göra en liten skrift med en samlad bild av historiken bakom Enhetens tillkomst. Det kommer ofta frågor och funderingar kring hur det började och hur utvecklingen blev som den blev. Snart finns det inte längre någon kvar som har en länk tillbaka till starten, så därför har jag ibland upplevt uppmaningen riktad till mig. Inte heller jag var med helt från starten. Jag började 1½ år därefter. Inom kort slutar jag i samband med pensionering. Då finns ingen kvar med egen kunskap om de fem första årens verksamhet. Alla de personer som var med från starten fanns kvar när jag började. Allt var då fortfarande i en intensiv utvecklingsfas. Det var många och djupa diskussioner om allt från schemaläggning av rum till vårdideologi och mänskliga rättigheter. Detta var oerhört spännande och utvecklande! Att arbeta med människor som utsatts för brott mot mänskliga rättigheter är mer än ett vanligt jobb, det är ett engagemang som blir en viktig del i livet. Både ur mitt personliga perspektiv och ur Enhetens är en epok till ända. Från år 2011 blir det en helt ny organisation. I skriften så används konsekvent beteckningen Enheten. Den beteckningen är relevant både nu när det fullständiga namnet är Kris- och traumaenheten och tidigare då namnet var Enheten för krigs- och tortyrskadade. Mitt personliga perspektiv märks i skriftens reflektioner. En risk när man skall försöka att sakligt beskriva en verksamhet är att i ambitionen att vara korrekt så kan det bli ett staplande av statistik, årtal och beslut. Selektionen av material i den här skriften är gjord av mig personligen men med en ambition att ta med allt sådant som har haft betydelse för inriktning och utveckling av verksamheten. Elisabeth Sandén, februari

10 2. Etablerandet av en specialistenhet När Enheten för krigs- och tortyrskadade januari 1994 bjöd in till öppet hus för att inviga verksamheten, så var det kulmen av ett långt och gediget förberedelsearbete. Tack vare ett kreativt samarbete mellan flera individer och organisationer var det möjligt att starta den verksamhet som än idag 17 år senare har bibehållit sin unika karaktär. Den första mindre flyktingmottagningen Redan tidigare fanns en flyktingmottagning i liten skala i Göteborg. År 1985 inrättade sjukvården en flyktingenhet som bestod av en sjuksköterska och en timanställd allmänläkare. Det skedde i samband med att ansvaret för flyktingar fördes över från stat till kommun. Mottagningens uppgifter var att se till att flyktingar erhöll adekvata sjukvårdsinsatser vid behov, samt påbörja utredning och behandling av traumatiserade flyktingar. År 1989 utökades den verksamheten med en psykiatertjänst. Verksamheten finansierades med hjälp av statsmedel som gick till kommunens flyktingmottagande. Utredning om utvidgad verksamhet I november 1989 presenterades en gedigen utredning som tillkommit på uppdrag av Göteborg och de angränsande landstingen. Syftet var att utreda samordnade insatser för att täcka flyktingars behov av socialkurativa och psykiatriska behov inom socialtjänsten, primärvården och psykiatrin. I utredningen uppmärksammades problem såsom svårigheter för flyktingar att komma till psykiatrisk behandling, svårt att arbeta via tolk, avsaknad av kulturkompetens samt dåligt samarbete flyktingmottagning primärvård psykiatrisk öppenvård. I förslag till åtgärder kan nämnas kurator placerad på primärvården, tillgång till specialister med kulturkompetens, inrättande av rehabiliteringscentrum, bättre omhändertagande vid ankomsten till Sverige. Utredningen lade fram ett antal förslag där det mest genomgripande var att tillskapa ett team för en försöksperiod på tre år. Teamets uppgift skulle vara att utgöra en kunskapsbank för handledning och information, att bistå med metodutveckling och att kliniskt bedöma och behandla särskilt svåra ärenden som remitterats till teamet. Teamet skulle ha kompetens både vad gäller vuxna, barn och ungdomar. Trots utredningens förslag som var förankrat i väl grundade argument så hände ingenting. Det är inte förvånande att de båda läkarna Bertil Anséhn och Lennart Brimstedt vid Sjukvårdens flyktingmottagning drygt två år senare i sin verksamhetsberättelse daterad lät besvikna och desillusionerade. De skrev 1991 har präglats av oro för framtiden. Den utredning som Kommunstyrelsen / / begärt av sjukvården rörande tänkbar organisation och planering av enhet för krigs- och tortyrskadade har inte lett till några konkreta förslag under De 10

11 skrev vidare Bristen på socialkurativa resurser och utvecklade stödresurser arbetsmarknadsmässigt har satt sin prägel på delar av verksamheten, som lider av att behandlingsutbudet är ofullkomligt. Latinamerikanska psykosociala mottagningen LAM Verksamheten vid LAM Latinamerikanska psykosociala mottagningen - hade många beröringspunkter med Enheten för krigs- och tortyrskadade och förtjänar därför att nämnas här. Den mottagningen startade 1983 och från starten var Röda Korset ansvarig med ekonomiskt stöd från Kommun och Invandrarverket. Från 1986 drevs verksamheten helt inom Socialtjänstens ram. I samband med SDNreformens genomförande år 1989 gjordes en utredning av LAM:s verksamhet med förslag till förnyat uppdrag (SDN stadsdelsnämnder). Man föreslog att utvidga uppdraget till att bli en psykosocial mottagning för flyktingar (alltså inte specifikt riktat mot den latinamerikanska gruppen). På LAM arbetade man tvärprofessionellt med psykolog, kurator, familjeterapeut och läkarkonsult. Många av de flyktingar som tagits emot var präglade av svåra trauman, inte minst tortyr, under olika diktaturer i Latinamerika. Det kom att bli av stort värde både ifråga om kompetens och kontinuitet när David Benelbaz som varit psykolog och teamledare på LAM blev en av dem som var med från starten på Enheten för krigs- och tortyrskadade. Utredningen fortsatte Frågan om att utveckla resurser för krigs- och tortyrskadade var inte bortglömd. På planeringsavdelningen för Göteborgs sjukvård skrevs ett tjänsteutlåtande (TU nr 16) Där föreslogs bland annat: Flyktingmottagningens enhet för hälso- och sjukvård förstärks och enhet för krigs- och tortyrskadade samt en enhet för speciell hälsokontroll etableras. Hälso- och sjukvårdsenheterna skall utöver direkt behandlingsarbete också bedriva utvecklingsarbete. Enligt beslut i planeringsnämnden skall enheten för krigs- och tortyrskadade utgöra kunskapscentrum för västra regionen. Enheterna föreslås drivas i projektform; med kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Det skulle krävas ytterligare en hel del utredningar och justeringar innan det avgörande beslutet togs. Vid sammanträde i sjukvårdsstyrelsen för Göteborgs sjukvård beslöts att tillstyrka förslag om försöksverksamhet för perioden beträffande enhet för krigs- och tortyrskadade. Det blev beslutat att projektet organisatoriskt skulle förläggas till Psykiatriska kliniken, Östra sjukhuset. Cheföverläkare där var Erik Brenner. Han var således formellt ansvarig för projektet, men inte bara formellt utan han lade ner ett stort engagemang på att det skulle lyckas. I ett brev angående uppstart av projektet för krigs- och tortyrskadade ställt till chefpsykolog, chefkurator, chefsjukgymnast, administrativ chef så skriver han hur Klas och teamet som skall jobba med krigs- och tortyrskadade skall lyckas komma igång med sin verksamhet beror till stor del hur vi kan backa upp Klas och därmed uppfylla det förtroende som vi fått i och med att projektet lagts till oss. Klas Svenaeus blev utsedd till projektledare/överläkare. Han hade sedan tidigare sin tjänst inom kliniken på Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Angered. Från den tjänsten fick han tjänstledigt. Den läkare som innehade tjänsten vid sjukvårdens 11

12 flyktingmottagning var långtidstjänstledig för arbete utomlands och det var alltså den tjänsten som Klas gick in på. Hösten 1993 ägnades åt att planera upp verksamheten samt rekrytera övriga medarbetare. Förutsättningarna var att tidigare befintlig resurs förstärktes med kurator, psykolog och sjukgymnastkompetens. Sjukvårdens flyktingmottagning bestod nu av två separata enheter med gemensam ledning: - Enheten för krigs- och tortyrskadade, där tyngdpunkten i verksamheten var kliniskt inriktat behandlingsarbete, samt - Enheten för hälso- och sjukvård, som hade till syfte att arbeta med sjukvårdsupplysande arbete. Den funktionen tillkom redan 1985 och bestod av en person. Under många år innehade sjuksköterskan Lisbeth Jonsson den tjänsten. Så småningom fick hon ändrad organisationstillhörighet. När detta skrivs februari 2011 har precis dessa båda enheter återigen fått gemensam ledning. För att finansiera den nya enheten sammanfördes resurser från olika håll. Det var en förstärkning av kommun- och statsbidrag, en halvtidskurator lånades ut från Invandrarförvaltningen, så kallade Dagmarpengar kom från Försäkringskassan. Pressmeddelande I ett pressmeddelande som skrevs av Klas Svenaeus och som sändes ut skrev han Enheten för krigs- och tortyrskadade tillkom efter ett beslut i Sjukvårdsstyrelsen Enheten kunde realiseras genom ett unikt samarbete mellan flyktingverksamhetens chef Rosie Rothstein, Invandrarförvaltningens chef Jan Molin och rehabchef Ulf Gabrieli som representant för Försäkringskassan. Dessa garanterade verksamheten som finansiärer och cheföverläkare Erik Brenner tog på sig ansvaret att organisera verksamheten inom Psykiatriska kliniken Östra sjukhuset. Dessa fyra personer ingår i en referensgrupp som kontinuerligt kommer att följa och stödja projektet. Invigning 20 januari 1994 var det öppet hus på Enheten för krigs- och tortyrskadade. Platsen var enhetens lokaler vid Sociala Huset nära Grönsakstorget. Kommunstyrelsens ordförande Johnny Magnusson invigde. Med vid det tillfället var hela det nyrekryterade teamet. I spetsen var Klas Svenaeus psykiater/projektledare tillsammans med Carry Cooper (tidigare Meyerman) kurator, Karen Anderson sjukgymnast, Gabriel Heyman allmänläkare, David Benelbaz psykolog/psykoterapeut, Yasmin Ekmecki- Ravanbakhsh PTP-psykolog, Yvonne Albino sekreterare. Målsättningen för arbetet på den utvidgade flyktingmottagningen beskrevs i tidigare TU: Bedriva utrednings- och behandlingsarbete av krigs- och tortyrskadade. Utveckla samarbete med övriga kommunala verksamheter som arbetar med flyktingar vilket också innebär konsultationer och handledning mot SDN (kommunen) och sjukvården. Göra rehab-bedömningar för Försäkringskassan. Ansvara för uppföljning och återföring av ansvar för fortsatta insatser. Anordna utbildning och stå för dokumentation 12

13 av området krigs- och tortyrskador. Utarbeta metoder som är lämpliga för utredning av krigs- och tortyrskador. Genomföra regelbundna utvärderingar av projektet. Arbeta med sjukvårdsupplysning mot patienter och flyktingar förutsattes att fortsätta. Målgruppen var flyktingar kommunplacerade i Göteborg. De skulle således ha uppehållstillstånd, asylsökande kunde inte mottas. perioden är det imponerande att se hur väl man lyckades täcka in de mest centrala frågorna runt flyktingar och deras hälsa. Referensgruppen för Enheten för krigs- och tortyrskadade Som nämnts i pressmeddelandet ovan tillskapades en referensgrupp vars målsättning skulle vara att stödja verksamheten. Det första protokollet är från Man fastslog att de institutioner som gav ekonomiskt bistånd till verksamheten skulle vara representerade. Försäkringskassan, Invandrarförvaltningen, Flyktingverksamheten och Psykiatriska kliniken Östra sjukhuset skulle företrädas av ledamöter. Till ordförande utsågs Rosie Rothstein, chef för flyktingverksamheten. Den här gruppen fungerade under hela tiden som Enheten var ett projekt. Några av deltagarna byttes ut beroende på förändrad tjänstgöring. Men den ursprungliga målsättningen med företrädare för de olika institutionerna kvarstod. Även vid en återblick så här 17 år senare framstår det som ett suveränt grepp, att ha en grupp med tjänstemän på hög nivå, som representerar olika kompetenser och perspektiv på flyktingar och deras behov. Inom gruppen fanns kontinuitet och engagemang, vilket borgade för bästa möjliga resultat. Vid genomläsning av protokoll från den 13

14 3. Första fasen Återblick till år 1995 Patienter Man noterade att flyktinggruppen hade ändrats från att tidigare mest bestått av ensamma, yngre män. Många hade nu bildat familj eller tagit hit sina familjer från hemlandet. Under året inkom 240 remisser/anmälningar och 199 nybesök togs emot, samt 2055 återbesök. Väntetid var i genomsnitt tre månader. Hälften av patienterna hade varit i Sverige fem år eller längre. Enheten hade börjat utvecklas till en välfungerande behandlingsinstans för traumatiserade flyktingar. Övervägande delen av patientarbetet utgjordes av individuella samtal. Det förekom samtidigt både par- och familjebehandlingar. Grupparbete förekom i form av mansgrupp för överlevare från koncentrationsläger. En multietnisk grupp med fokus på avslappning och kroppskännedom fanns. Sjukgymnasten Karen Anderson fick tillgång till varmvattenbassängen på Högsbo sjukhus. Där tog hon emot patienter som behövde arbeta med smärta och spänning. Patienternas ursprungsländer var: Bosnien 30% Iran 29% Irak 17% Somalia 6% Libanon 4% Latinamerika 3% Kosovo 2% Kroatien 1% övriga 8% Remissteam Ett remissteam bildades, som bestod av läkaren och två andra medarbetare. Varje vecka hade man en genomgång av nya remisser/anmälningar. Inget remisskrav fanns. Läkaren hade det medicinska ansvaret för hanterandet av remisser. En av medarbetarna hade huvudansvar för det administrativa arbetet kring remisshantering. Teamet hade gemensam bedömning av vilken medarbetare som skulle ta ärendet, alternativt om annan åtgärd behövdes. Remisser kom ifrån socialsekreterare, SFI-kuratorer, introduktionsbyrån, husläkare och övriga sjukvården. 40 % sökte själva (eller via anhöriga) kontakt. Utåtriktad verksamhet Med husläkarmottagningen i Bergsjön etablerades ett formaliserat samarbete. Det bestod i regelbundna möten några gånger per termin då överläkaren Klas Svenaeus och kuratorn Carry Meyerman åkte ut till Bergsjön. Enheten kom snabbt igång med ett omfattande samarbete med SFI-kuratorer, socialsekreterare, företagshälsovård, AMI, Försäkringskassa och Psykiatri. Ofta utformades samarbetet som gemensam behandlingsplanering i konkreta patientärenden. 14

15 15

16 En särskild insats gjordes gentemot en liten grupp bosniska läkare som inte hunnit få svensk läkarlegitimation genom att stödja dem i starten av en psykosocial verksamhet för deras landsmän. De kom att bilda en ytterst meningsskapande verksamhet med bland annat grupparbete. De fick även stor betydelse för Enheten då de bidrog med kulturkompetens både ifråga om synen på sjukvård inom Balkan och kring mer generella frågeställningar. Utbildningsinsatser Efterfrågan på kunskap från Enheten blev snabbt stor. Utbildningsinsatser förekom på läkarutbildningen, tandläkarutbildningen, Vårdhögskolan och Socialhögskolan. Skolsköterskor, psykiatripersonal, mödrahälsovårdspersonal, SFI-lärare, socialbyråpersonal var grupper som fick undervisning. Många ville komma på studiebesök till Enheten, så man tvingades efterhand till prioritering. För att få svensk legitimation gjorde han praktik på Enheten. Tack vare stöd från AF blev han kvar ytterligare ett halvår. Under 1995 kom ytterligare två personer till Enheten. Det möjliggjordes tack vare projektpengar från Socialstyrelsen riktade mot bosniska flyktingar. Det fanns en tydlig intention att satsa på familjebehandling när den stora gruppen av bosniska flyktingar kom. Som en konsekvens av det anställdes barnpsykiater Grazia Mannheimer på halvtid. Jag anställdes som kurator/familjeterapeut. Planeringen var att även anställa en barnpsykolog, men tillsättningen blev komplicerad och drog ut på tiden. Det skulle dröja ända till början av år 1999 innan den tillsättningen blev klar. Personal Förutom den personal som var med från starten hade några personer tillkommit. Marianne Villanger (tidigare Brinkenberg) sjuksköterska kom sommaren Hon hade arbetat på Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning i Angered. Marianne fick mars 1996 ta över ansvaret som administrativt ansvarig på Enheten. Klas hade fram till dess haft en alltför betungande uppgift med ansvar för både den medicinska och administrativa ledningen, förutom projektledarskapet. Under 1995 hade Enheten en psykolog från Chile som extra medarbetare, Pedro Rivera. Han var mycket kvalificerad och hade i sitt tidigare hemland arbetat många år med familjer, barn och enskilda patienter som under diktaturtiden utsatts för tortyr. 16

17 4. Bosnienprojektet utvidgning av verksamheten Krig på Balkan I början av 1990-talet så pågick ett grymt krig på Balkan. Det startade i Kroatien och utvidgades till nuvarande Bosnien. Sommaren 1992 blev kanske kulmen på grymheterna. Det var då tals bosnienmuslimska män och ynglingar mördades i Srebrenica. Människor föstes samman i läger där de tvingades att utstå omänskliga förhållanden, liknande koncentrationslägren från andra världskriget. Den passivitet som FN-styrkan hade väckte bitterhet hos människorna i Srebrenica. Inget gjordes för att hindra massakern på civila. Omvärlden blev tagen med chock och valhänthet. Sarajevo var en belägrad stad under tre år. Kriget fortsatte med mycket lidande som följd fram tills Dayton-avtalet ingicks senhösten Hela det tidigare Jugoslavien splittrades upp. Slovenien med huvudstaden Ljubljana lyckades tidigt bryta sig loss och slapp tack vare det bli indraget i stridigheterna. Flyktingströmmar Till Sverige, såväl som till andra länder, sökte sig många flyktingar från Balkan. Omkring togs emot i Sverige fram till Det var främst bosnienmuslimer, men även kroater och serber fanns bland flyktingarna. Det pågick en systematisk etnisk rensning inom forna Jugoslavien. Det förde med sig, att oavsett vilken etnisk grupp man tillhörde kunde konsekvenserna bli förödande om man var i minoritet på sin hemort. En särskilt utsatt grupp var de familjer där makarna kom från olika etniska grupper. Vid ett tillfälle nämndes att närmare 30 % var så kallade blandäktenskap. De hörde inte hemma någonstans och kunde uppfattas som svikare och förrädare. För dem fortsatte ofta spänningen även sedan de flytt och bosatt sig i sitt nya hemland. Det kan nämnas att Göteborgs kommun under 1994 tog emot 4981 flyktingar, av dem kom 3686 från forna Jugoslavien. Staten tillsatte medel för sjukvårdande insatser för den här gruppen. Via Statens Invandrarverk utdelades medel till sex olika projekt i Göteborg. Dessa projekt kom att få den gemensamma beteckningen Bosnienprojekt och från starten inplanerades en strukturerad samverkan. Inom följande enheter bedrevs Bosnienprojekt: Mödrahälsovård Barnhälsovård Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri knuten till Östra Sjukhuset Vuxenpsykiatri knuten till Sahlgrenska sjukhuset Sjukvårdens flyktingmottagning Enheten för krigs- och tortyrskadade 17

18 18

19 Samordning av de olika Bosnienprojekten På initiativ från Enheten blev de olika projekten samordnade. En särskild samordningstjänst inrättades vars uppgift var att bistå projekten samt vara en sammanhållande länk mellan sjukvård och kommunal verksamhet. Den tjänsten innehades av Maria Wannerskog. Bland de gemensamma riktlinjerna för projekten var ambitionen att skapa en familjebehandlingsmodell. Man ville också skapa ett forum för samverkan mellan de anställda inom projekten och andra anställda inom Göteborgs kommun som i sitt arbete mötte flyktingar. I syfte att knyta ihop de olika projekten och skapa ett fungerande familjebehandlingsarbete bildades en remissinstans där det fanns företrädare för de olika kompetenserna och projekten. De gemensamma remisskonferenserna ägde rum inom Enhetens lokaler en gång per vecka. Där fördelades remisser avseende traumatiserade flyktingar efter var de skulle få optimal hjälp. Enheten för krigs- och tortyrskadade kom att få en central funktion under hela den period som Bosnienprojekten verkade, vilket var fram till 1996 års utgång. Klas Svenaeus var personligen engagerad med handledning och gränsöverskridande samarbete i Bosnienfrågorna. Som tidigare nämnts angående personal så utvidgades personalgruppen på Enheten tack vare projektmedel till sjukvårdande insatser för flyktingar från Bosnien. Resursförstärkningen omfattade en barnpsykiater på halvtid, kurator/familjeterapeut, sekreterare, barnpsykolog men den senare tillsättningen blev som tidigare nämnts avsevärt fördröjd. 19

20 Minnen av hur pappan och andra bosniska män fördes bort av soldater. Ritat av en 11-årig pojke. 20

21 Kvinnor och barn blev evakuerade från krigszonen under beskydd av FN-fordon. Bokstäverna BIH på bussen står för Bosnien-Herzegovina. Ritat av 12-årig flicka. 21

22 5. En studieresa till Kroatien ett land i krig Resan till Balkan Efter initiativ av Klas Svenaeus planerades en studieresa till Kroatien med möjlighet för teammedlemmar att åka med. Resan innebar en kompetensutveckling i flera dimensioner. Det var starka möten med professionella behandlare och hjälparbetare från olika NGO:s (frivillig organisationer). Vi fick delta i en gruppbehandlingssession. Vi fick också vara med om gripande möten med barn och vuxna på flyktingläger. Hela den resan på sju dagar utgjorde en intensiv upplevelse och bidrog till att skapa stark teamsamhörighet. Själv hade jag bara arbetat sex veckor på Enheten när jag hörde talas om en lite hemlighetsfull resa. Får jag följa med? sade jag. Ja, det får du gärna. blev svaret. Ännu denna dag i februari 2011 har jag svårt att helt förstå hur Klas Svenaeus lyckades att få godkänt en resa för sex medarbetare till ett land som ännu var i krig. Visste man på ekonomi- och personalavdelningen omständigheterna kring resan? Troligen hade man inte förstått hur det var. Kanske var det bäst så, annars hade resan säkert inte kommit till stånd. Vi var sex personer från Enheten som åkte. Det var David Benelbaz, Yasmine Eckmecki- Ravanbaksh, Grazia Mannheimer, Pedro Rivera, Klas Svenaeus och jag. Dessutom deltog fyra andra som arbetade inom psykiatrin. Två av dem kom ursprungligen från Slovenien respektive Kroatien, vilket underlättade både språkligt och kulturellt. Söndagen 17 september 1995 gav vi oss av. Flyget gick till Ljubljana i Slovenien. Därifrån åkte vi en skraltig buss. Den tog oss över gränsen till Kroatien. Målet den dagen var hamnstaden Rijeka. Besök på Psykiatriska kliniken i Rijeka PTSD-avdelningen Liljana Morro var överläkare och chef för PTSDavdelningen på psykiatriska kliniken i Rijeka. Hon var gruppsykoanalytiskt utbildad som utgångspunkt för behandlingsmodellen där. Hon berättade att de hade mycket uppsökande verksamhet utanför kliniken. Det var viktigt för de f d krigsfångarna att inte bli betraktade som tokiga, de undvek därför klinikmiljön. De soldater som var i aktiv kamp, måste få vila efter tio dagars strid annars var risken stor att de utvecklade PTSD-besvär. Två olika slags gruppbehandling hade utvecklats: traumagrupper som är slutna grupper, och sociala grupper. Tillsammans med en reskamrat deltog jag i en session med en social grupp. Det var 14 män av tre olika kategorier soldater: legosoldater, frivilliga samt mobiliserade. De båda gruppledarna var helt tysta, vilket ökade deltagarnas ångest. Även vi blev indragna i spänningsfältet. En av deltagarna var engelsktalande och gjorde sig snabbt till talesman för gruppen. Vi är som en orkester! Det han menade var deras kropps- 22

23 språk med smattrande, trummande ben, nervösa hand- och armrörelser. En hängde med huvudet så pannan doppade ner i golvet. En beskrev våndan efter veckoslutet hemma. Som en längtan tillbaka till moderlivet sökte de sig tillbaka till tryggheten på kliniken. Konfrontationen med livet utanför, familjen m.m. var outhärdlig. Ingen förstod dem. Plötsligt tystnade han mitt i meningen, skakade på huvudet och sade att han glömmer så mycket. Han kände sig som ett pussel där några bitar fattas. Besök på flyktinglägret i Klana Klana hade varit en militärförläggning. I två stora mastodontbyggnader var flyktingar inhysta. Man skilde på displaced förvisade och refugees flyktingar. Displaced var kroater från andra delar av landet som tvingats fly efter serbisk invasion i deras hemtrakt. Refugees var människor som flytt från ett annat land, d v s Bosnien. De sociala villkoren var betydligt sämre för refugees. Vid besöket på flyktinglägret hade vi en både gripande och smärtsam upplevelse. Plötsligt blev vi tilltalade på svenska av en liten, blek pojke. Hej på er! ropade han på utmärkt svenska, och berättade att han bott ett år i Sverige, haft flera kompisar i Sverige, som han tänkte på och saknade. Han var från en kroatisk familj som flytt när serber invaderade deras hemtrakt. Men i Sverige fick de bara en tillfällig trygghet. Eftersom de inte var bosnier, utan kroater ansåg de svenska myndigheterna att de skulle kunna återvända. Till vad? Deras hemtrakt var ännu inte tillgänglig för dem att återvända till. Från Rijeka till Split med båt Efter en lång natts gungig båtfärd kom vi till Split. Det är en mycket vacker gammal stad. Strandpromenaden hade en helt betagande palmallé. Stämningen när vi kom dit en septembermorgon 1995 var dock allt annat än idyllisk. Split var porten in mot Bosnien och den verkliga oroshärden. Krigets närhet var mycket påtaglig. Det kroatiska territoriet var bara en smal kustremsa här. Det var några mil till bosniska gränsen. Det var i Split som militären vilade ut mellan varven. Dit kom också FN-folk, NATO-män och journalister. Via Split hade en halv miljon människor passerat i sin flykt från oroshärdarna. En helikopterlänk hade upprättats mellan slagfältet i Bosnien och Split. I Split besökte vi både frivilligverksamheter och psykiatrisk klinik. Några glimtar därifrån: Ett av de värsta projekten som de beskrev var en organisation som ville ta hand om gravida, våldtagna kvinnor och föra dem till USA, låta dem föda där och sedan adoptera bort barnen! Vi besökte ett projekt som arbetade med familjeterapeutisk inriktning. De berättade att det oftast är kvinnan i familjen som söker hjälp, inte för sig själv utan för någon annan i familjen. Några speciella dilemman de fokuserade på: hopplöshet uppgivenhet, identitetsproblem blandäktenskap, skilsmässor, främlingskap mellan makar. Kvinnor tycker att männen är helt förändrade när de kommer hem från fronten. Männen vill tillbaka till fronten igen. Färden till Krajinaområdet och staden Knin in i krigets alla fasor En eftermiddag åkte jag, till visst förtret för de mer ansvarskännande i vårt team, med de fyra andra reskamraterna en tur in till krigets alla fasor. Reskamraten med ursprung i Kroatien hade en stark önskan att återse området vid Knin och vi andra ville gärna komma med. Färden gick på slingrande vägar upp 23

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till 17:e Nordiska Konferensen för behandlare som arbetar med traumatiserade flyktingar Medkänsla och arbetsglädje i en värld av grymhet

Läs mer

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping 20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping Flyktingmedicinskt centrum (FMC):s historia har påverkats

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 Transkulturellt Centrum inbjuder till fördjupningskurs i Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 behandling i den mångkulturella vården Innehåll Transkulturell psykiatri är ett kunskapsområde inom

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Psykologi på samiska TEXT CECILIA JOSEFSON

Psykologi på samiska TEXT CECILIA JOSEFSON Psykologi på samiska I Nordnorge finns ett centrum för samiskt psykiatri som tar hänsyn till samiskt sätt att tänka. Om en familj har ett oroligt hus, som stör deras sömn och upprör barnen, tas det på

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Programberedning 3- Folkhälsa och psykiatri PROTOKOLL 2014-06-09 5/2014 1-8 Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Datum Måndagen den 9 juni 2014 Tid 13.00 14.45 Plats Mälarsalen,

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Cecilia Pettersson, PTP-psykolog

Cecilia Pettersson, PTP-psykolog Cecilia Pettersson, PTP-psykolog Deltagarna i stdien! Nio personer, fem kvinnor och fyra män! Iran, Irak, Afghanistan, Bosnien och Kosovo! Gömda i genomsnitt fyra år! Gått i stödsamtal i genomsnitt två

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige I mitten av maj samlades cirka 45 ensamkommande flyktingungdomar från Stockholm för att delta i en heldagskonferens som Rädda Barnen och Stadsmuseet bjudit

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer