Utvärdering av Pilotprojetet för arbetslösa invandrare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Pilotprojetet för arbetslösa invandrare"

Transkript

1 Ura 2002:6 ISSN Rapport från Växjö universitet: Utvärdering av Pilotprojetet för arbetslösa invandrare Ett försök med samverkan mellan bemanningsföretag och arbetsförmedling Lars Behrenz, Lennart Delander, Jonas Månsson, Erik Nyberg Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura denna rapport utges av Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO), Ekonomihögskolan och Växjö universitet.

2 Innehåll Sammanfattning Försöksverksamhetens uppläggning och genomförande Pilotprojektet i Södertälje...5 Målgrupp och projektgrupp...6 Metoder i projektverksamheten...6 Mål för projektet, måluppfyllelse och resursinsats Jämförelseprojektet i Malmö Målgrupp och projektgrupp Metoder i projektverksamheten. Mål, måluppfyllelse och resursinsats Status för arbetssökande vid slutet av projektperioden och vid slutet av uppföljningsperioden Effekter av Pilotprojektet Utvärderingens inriktning och uppläggning Måluppfyllelse- och effektutvärdering Empirisk modell Resultat av effektskattningar Effekt på avgångsintensiteter...22 Effekt på summerade arbetslöshetstider under observationsperioden Effekt på sannolikheten att vara i arbete vid observationsperiodens slut Avslutande kommentar Referenser Bilaga 1 Statistisk modell för skattning av avgångsintensiteter Bilaga 2 Bilaga 3 Summerad arbetslöshetstid (dagar) under en fyraårsperiod före projektstarten Beskrivning av förklaringsvariablerna i regressionsoch probitskattningar Bilaga 4 Karaktäristika för arbetssökande i de olika grupperna... 43

3 Utvärdering av Pilotprojektet för arbetslösa invandrare. Ett försök med samverkan mellan bemanningsföretag och arbetsförmedling Lars Behrenz, Lennart Delander, Jonas Månsson, Erik Nyberg 1 Sammanfattning På uppdrag av regeringen initierade Arbetsmarknadsstyrelsen och Länsarbetsnämnden i Stockholms län under våren 2000 ett pilotprojekt med samverkan mellan arbetsförmedlingen och ett bemanningsföretag vad gäller platsförmedlingsinsatser för arbetslösa med invandrarbakgrund. Efter anbudsgivning startade en sådan verksamhet i september 2000 som ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen i Södertälje och dåvarande Olsten Personalkraft AB. Detta företag köptes under projektperioden upp av Adecco AB som gick in som ny avtalspartner och fullföljde projektet. Målgruppen för projektet var, enligt avtalet mellan Länsarbetsnämnden och Olsten, arbetslösa invandrare bosatta i de så kallade utvecklingsområdena i Södertälje kommun. Syftet med projektet, som pågick under 12 månader med ytterligare sex månader för resultatuppföljning, var att öka möjligheterna för projektdeltagarna att få reguljärt arbete. Uppföljningsperioden för vad som kom att kallas Pilotprojektet i Södertälje slutade vid utgången av februari Med Pilotprojektet ville man pröva den hypotesen att bemanningsföretag har bättre och mer upparbetade kontakter med arbetsgivare än arbetsförmedlingen, och att platsförmedlingsaktiviteter vid ett bemanningsföretag av den anledningen kan öka möjligheterna till jobb även för personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Bakom projektets tillkomst låg också en önskan att undersöka om ett bemanningsföretags unika kompetens att marknadsföra personer via den egna uthyrningsverksamheten kan förbättra chanserna för invandrare att få och behålla reguljär anställning. Samtidigt som försöksverksamheten i Södertälje initierades, gav Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag åt Länsarbetsnämnden i Skåne län att medverka i utvärderingen av Pilotprojektet. Länsarbetsnämnden fick då ett medelstillskott att användas till förstärkt reguljär förmedlingsverksamhet för arbetslösa med invandrarbakgrund. Länsarbetsnämnden lokaliserade sin medverkan till Arbetsförmedlingen Södra Promenaden i Malmö. Avsikten med detta upplägg var att resultaten av insatserna för arbetslösa invandrare vid detta förmedlingskontor skulle kunna tjäna som en jämförelse gentemot resultaten av Pilotprojektet. Även jämförelseprojektet i Malmö pågick under 12 månader med en uppföljningsperiod på ytterligare sex månader. Eftersom man startade något senare än i Södertälje slutade uppföljningsperioden i Malmö den sista april Samtliga vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO), Ekonomihögskolan, Växjö universitet. E-postadresser: Ett stort tack till Per Johansson och Mårten Palme som bidragit med värdefulla synpunkter.

4 Enligt samarbetsavtalet mellan Länsarbetsnämnden och Olsten var målsättningen för Pilotprojektet dels att minst 50 procent av projektdeltagarna skulle ha fått anställning på minst halvtid hos annan arbetsgivare än bemanningsföretaget senast vid projektperiodens slut den 31 augusti 2001, dels att dessa skulle ha funnits kvar i anställningen under minst sex månader i följd. (Det sistnämnda villkoret motiverade den tidigare nämnda uppföljningsperioden på sex månader efter projektperiodens slut.) Ersättningen till Olsten baserades på hur stor andel av projektdeltagarna som uppfyllde de bägge kriterierna. I Pilotprojektet deltog från början 97 arbetssökande, men under projektets gång kom Olsten överens med arbetsförmedlingen om för vilka av dessa det uppställda målet skulle gälla, vilket innebar att ersättningen till Olsten kom att baseras på 72 personer. Vid utgången av projektperioden hade, enligt projektets interna uppföljning, 40 av dessa, dvs. 55,6 procent, anställning hos annan arbetsgivare än Adecco. Vid uppföljningsperiodens slut den 28 februari 2002 hade samtliga dessa haft minst sex månaders anställning på minst halvtid. Endast fem av projektdeltagarna anställdes i bemanningsföretagets uthyrningsverksamhet och ingen av dessa hade, enligt projektets interna uppföljning, anställning hos annan arbetsgivare vid projektperiodens slut. Förhoppningarna att kunna skaffa arbetslösa invandrare reguljära jobb genom möjligheten att marknadsföra dem till arbetsgivare via bemanningsföretagets uthyrningsverksamhet har alltså inte infriats. Projektgruppen i Malmö bestod av 100 personer och målet var att minst 50 procent skulle ha fått varaktig anställning under projektperioden. Enligt projektets egna uppföljning hade 54 av projektdeltagarna anställning vid projektperiodens slut den 31 oktober Alla dessa hade vid utgången av uppföljningsperioden den 30 april 2002 haft anställning under minst sex månader på minst halvtid. De nämnda interna uppföljningarna kan karaktäriseras som måluppfyllelseutvärderingar. Den typen av utvärderingar gäller frågor som kan besvaras genom studium av endast ett skeende, nämligen den faktiskt bedrivna verksamheten. Om man vill få svar på frågor rörande en åtgärds effekter räcker det däremot inte med att studera endast ett skeende. En effektutvärdering kräver en jämförelse mellan alternativa förlopp där de studerade förloppen förknippas med bestämda handlingsalternativ. Effekter är skillnader mellan förloppen i relevanta avseenden. Den utvärdering som redovisas i den här rapporten har karaktären av en effektutvärdering där det finns två jämförelsealternativ: Resultaten för deltagarna i Pilotprojektet i Södertälje jämförs dels med resultaten för deltagarna i jämförelseprojektet i Malmö, dels med resultaten av arbetssökandet för personer med invandrarbakgrund registrerade vid arbetsförmedlingskontor i Göteborg. Därmed erhålls skattningar av effekter av Pilotprojektet i Södertälje dels jämfört med reguljär förmedlingsverksamhet med resursförstärkning som i Malmö, dels jämfört med reguljär förmedlingsverksamhet utan resursförstärkning som i Göteborg. En effektutvärdering av enklaste slag, en jämförande måluppfyllelseutvärdering baserad på nyss nämnda resultat från de interna uppföljningarna tyder inte på att satsningen i Södertälje har gett bättre resultat än den i Malmö vad gäller utströmningen från arbetslöshet till anställning. Nu är dock mätningar i en försöksgrupp och en jämförelsegrupp endast under en period efter projektstarten en tveksam effektskattningsmetod. De skattningar som redovisas i den här rapporten baseras därför på jämförelser mellan förändringar i Södertälje vad gäller resultat av arbetssökandet bland arbetslösa invandrare från en period före till en period efter projektstarten med motsvarande förändringar dels i Malmö, 2

5 dels i Göteborg. Detta upplägg gör att resultaten inte blir särskilt känsliga för olikheter mellan områdena t. ex. vad gäller efterfrågetrycket på arbetsmarknaden. (Däremot kan resultaten påverkas av förändringar i dessa olikheter från före- till efterperioden, men till detta återkommer vi i slutet av sammanfattningen.) Med den här utformningen av utvärderingen baseras skattningarna av Pilotprojektets effekter på sex grupper av arbetslösa invandrare: tre grupper som är hämtade från föreperioden en grupp i Södertälje, en i Malmö och en i Göteborg samt tre grupper från efterperioden deltagarna i Pilotprojektet i Södertälje, deltagarna i jämförelseprojektet i Malmö och en grupp hämtad från förmedlingskontor i Göteborg. Effektskattningarna grundas på data för enskilda arbetssökande i Arbetsmarknadsverkets databas Händel om dels bakgrundsvariabler som kön, ålder, utbildning m.m., dels resultat av arbetssökandet. Vad gäller deltagare i projekten i Södertälje och Malmö så avser effektutvärderingen de personer som från början ingick i projektgrupperna. På grund av att den sökidentitet, som krävs för att identifiera personer i Händel, saknades i några fall kom skattningarna att gälla 93 respektive 97 personer (i stället för 97 respektive 100). Syftet med Pilotprojektet var att öka chanserna för arbetslösa invandrare att få arbete. Det första inslaget i utvärderingen gäller därför frågan om projektet har haft någon effekt på hur lång tid det tog för projektdeltagare att övergå från arbetslöshet till arbete; för korthets skull talar vi om effekt på avgångsintensiteten lägre avgångsintensitet innebär längre arbetslöshetstid. Vid den skattning där projektet i Södertälje jämförs med det i Malmö erhölls en lägre avgångsintensitet för deltagare i Pilotprojektet. Den skattningen är emellertid inte statistiskt säkerställd. Den är signifikant först på 20- procentsnivån sannolikheten att det inte finns något samband mellan Pilotprojektet och takten i utströmningen från arbetslöshet är så stor som 20 procent. (När uttrycket statistiskt signifikant eller statistiskt säkerställt används i fortsättningen avses effekter som är signifikanta på nivån 10 procent eller lägre.) Den skattning av avgångsintensiteten som bygger på en jämförelse mellan Pilotprojektet och arbetslösa invandrare i Göteborg indikerade inte heller någon statistiskt säkerställd effekt. Vid en skattning där arbetssökande invandrare i Malmö jämfördes med invandrare i Göteborg erhölls däremot en signifikant positiv effekt på avgångsintensiteten av att tillhöra projektgruppen i Malmö. Vägen till arbete kan ju i många fall tänkas gå via deltagande i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd, varför det i utvärderingen också gjordes skattningar av eventuell inverkan på hur snabbt projektdeltagare övergick från öppen arbetslöshet till någon konjunkturberoende arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Dessa skattningar indikerar inte någon statistiskt signifikant inverkan av deltagande i Pilotprojektet varken vid en jämförelse med Malmöprojektet eller jämfört med arbetssökande i Göteborg. De nämnda skattningarna gällde eventuella effekter av Pilotprojektet på tiden från projektstarten fram till den första händelsen i form av antingen avaktualisering på grund av anställning eller åtgärdsplacering. Eftersom mindre lyckade placeringar i jobb mycket väl kan vara förknippade med en snabb återgång till arbetslöshet, har utvärderingen även undersökt Pilotförsökets eventuella effekt på sum- 3

6 merade arbetslöshetstider för projektdeltagare under tiden från projektstarten till uppföljningsperiodens slut. Vid en jämförelse mellan grupperna i Södertälje och Malmö erhölls ingen statistiskt säkerställd skillnad vad gäller sammanlagd arbetslöshetstid under observationsperioden. En jämförelse mellan grupperna i Södertälje och Göteborg indikerade däremot att den summerade arbetslöshetstiden var ca 85 dagar kortare för en deltagare i Pilotprojektet än för en person i jämförelsegruppen i Göteborg med lika värden på alla andra i analysen ingående förklaringsvariabler. Skillnaden är statistiskt signifikant. Det resultatet tyder på att även om deltagarna i Pilotprojektet inte lämnade arbetslösheten snabbare, så har de under observationsperioden inte återgått till arbetslöshet lika snabbt eller i lika stor utsträckning som jämförelsepersonerna i Göteborg. De arbetssökande invandrarna i Göteborg tycks i högre grad ha rört sig mellan perioder av arbetslöshet och perioder i jobb. En jämförelse mellan deltagarna Malmöprojektet och arbetssökande invandrare i Göteborg indikerade att den summerade arbetslöshetstiden för en deltagare i Malmöprojektet var 100 dagar kortare än för en jämförbar person i Göteborg under observationsperioden. Även den skillnaden är statistiskt signifikant. I utvärderingen har det också gjorts skattningar av Pilotprojektets effekt på sannolikheten för projektdeltagare att vara i arbete vid utgången av uppföljningsperioden. Den sannolikheten var ca 20 procentenheter lägre för deltagare i Pilotprojektet än för deltagare i Malmöprojektet. Skillnaden är statistiskt signifikant på nivån 10 procent. Vid en jämförelse mellan Pilotprojektet och arbetslösa invandrare i Göteborg erhölls ingen statistiskt säkerställd effekt i det här avseendet. Den utvärderingsutformning som effektskattningarna bygger på är känslig för skillnader mellan försöksområde och jämförelseområde vad gäller utvecklingen från perioden före till perioden efter projektstarten i avseenden som är av betydelse för resultatet av arbetssökandet. Särskilt betydelsefullt i det här avseendet är förstås utvecklingen vad gäller läget på arbetsmarknaden mätt t. ex. med relationen mellan antalet arbetslösa (U) och antalet vakanser (V), den s.k. UV-kvoten. Mellan de båda perioderna har arbetsmarknadsläget förbättrats, UV-kvoterna har sjunkit i alla tre områdena men inte lika mycket. I Södertälje har UV-kvoten sjunkit med 35 procent från före- till efterperioden, i Malmö med 12 och i Göteborg med 24 procent. (Under projektperioden var antalet arbetslösa per ledig plats lägst, dvs. efterfrågetrycket på arbetskraft högst, i Södertälje, näst lägst i Göteborg och högst i Malmö de tre UV-kvoterna var 5,2, 6,4 och 16,4.) Det förhållandet att UV-kvoten har sjunkit relativt sett mer i Södertälje än i Malmö innebär att det kan föreligga en positiv snedvridning av skattade effekter av Pilotprojektet vid en jämförelse med Malmöprojektet. Det betyder att utvecklingen på arbetsmarknaden åtminstone inte kan ha bidragit till att utvärderingen har underskattat effekter av Pilotprojektet. Resultatet av jämförelsen mellan Pilotprojektet och Malmöprojektet vad gäller avgångsintensiteten, tiden fram till övergångar från arbetslöshet till arbete kan därför innebära att verksamheten i sig i Malmö, dvs. rensat från inverkan av den relativt sett sämre utvecklingen där på arbetsmarknaden, har gett bättre resultat än den i Södertälje. Även i förhållande till utvecklingen i Göteborg har förändringen av läget på arbetsmarknaden varit 4

7 gynnsammare i Södertälje. Det innebär att inte heller vid jämförelserna mellan Södertälje och Göteborg kan utvecklingen ha bidragit till underskattningar av effekter av Pilotprojektet. Sammantaget ger utvärderingen inga indikationer på att det resurstillskott som i Södertälje har satsats på samverkan mellan bemanningsföretag och arbetsförmedling har gett bättre resultat för arbetssökande invandrare än det resurstillskott som i Malmö har använts till förstärkta reguljära arbetsförmedlingsinsatser för den gruppen av arbetssökande. Med beaktande av den sämre utvecklingen på arbetsmarknaden i Malmö ger utvärderingsresultaten snarare än antydan om att satsningen vid Arbetsförmedlingen Södra Promenaden i Malmö har varit mera framgångsrik. ********** 1 Försöksverksamhetens uppläggning och genomförande Pilotprojektet har inneburit att arbetsförmedlingen i Södertälje i samarbete med ett bemanningsföretag (ursprungligen Olsten som under projektperioden har uppgått i Adecco) har getts ökade resurser i syfte att öka möjligheterna för arbetslösa utomnordiska invandrare att få arbete. I samma syfte har ett resurstillskott getts till Arbetsförmedlingen Södra Promenaden i Malmö som dock inte tagit hjälp av ett bemanningsföretag. Avsikten med upplägget har varit att kunna jämföra resultatet av en resursförstärkning som utnyttjas för samverkan mellan bemanningsföretag och arbetsförmedling som i Södertälje med resultatet av reguljär men förstärkt förmedlingsverksamhet som i Malmö. Denna rapport inleds med beskrivningar av de båda projekten. Avsnitt 1.1 och 1.2 innehåller redogörelser för mål, målgrupper, projektgrupper, arbetsmetoder och resursinsats vid Pilotprojektet i Södertälje respektive Jämförelseprojektet i Malmö. Därefter följer i avsnitt 1.3 en presentation av status enligt Händel, Arbetsmarknadsverkets databas för arbetssökande, för deltagarna i respektive projekt dels vid utgången av projektperioden, dels vid slutet av den därpå följande sexmånaders uppföljningsperioden. Avsnitt 2 ägnas åt en utvärdering av Pilotprojektets effekter för arbetssökande. I avsnitt 2.1 finns en beskrivning av utvärderingens inriktning och metod. Resultaten av effektskattningarnas presenteras i avsnitt Pilotprojektet i Södertälje Regeringen gav AMS i uppdrag att under år 2000 starta ett projekt med samverkan mellan arbetsförmedlingen och ett bemanningsföretag vad gäller platsförmedlingsinsatser för arbetslösa 5

8 med invandrarbakgrund. AMS och Länsarbetsnämnden i Stockholms län initierade ett sådant projekt vid arbetsförmedlingen i Södertälje. Efter att Länsarbetsnämnden inhämtat anbud från bemanningsföretag startade verksamheten i början av september 2000 som ett samarbetsprojekt mellan förmedlingen och Olsten Personalkraft AB. Målgrupp och projektgrupp Målgruppen för projektet var arbetssökande med invandrarbakgrund (det innebär att även personer som fått svenskt medborgarskap tillhörde målgruppen) som var aktuella vid arbetsförmedlingen i Södertälje och som var bosatta i områdena Hovsjö, Ronna, Geneta och Fornhöjden i Södertälje kommun. De uppräknade områdena präglas av en stark segregation, arbetslösheten där är högre och andelen sysselsatta lägre än i Södertälje i övrigt. Från målgruppen skulle väljas en grupp av projektdeltagare på 100 personer. I första hand skulle man till projektgruppen utse arbetssökande med en sammanhängande arbetslöshetstid på minst 12 månader. Om det var svårt att finna tillräckligt många deltagare som uppfyllde det kriteriet, så fick emellertid även sökande med kortare arbetslöshetstid ingå i projektgruppen. Detta blev också fallet som framgår av Tabell 1, som baseras på uppgifter i Händel, så hade många av deltagarna i projektgruppen kortare sammanhängande arbetslöshetstid än ett år när de skrevs in i projektet. Projektgruppen bestod egentligen av 97 personer men för fyra av dessa saknas sökidentitet varför våra datauttag från Händel gäller 93 personer. Metoder i projektverksamheten Under september och oktober 2000 anordnade Olsten och arbetsförmedlingen informationsträffar i förmedlingens lokaler för större grupper av potentiella projektdeltagare. Man informerade då om det aktuella samarbetsprojektet mellan Olsten och arbetsförmedlingen och personal från Olsten beskrev bemanningsbranschen, det egna företaget, villkoren för anställning vid Olsten och uthyrning till andra företag m.m. Deltagare i informationsmötena kallades till enskilda samtal med personal från Olsten (projektledaren och en medhjälpare) för att kartlägga yrkesönskemål, yrkeserfarenhet, kompetens m.m. Vid dessa samtal gjordes en första bedömning av vilka sökande som var direkt anställningsbara och som därför kunde ges platsförslag när lämpliga vakanser dök upp eller 6

9 rekommenderas till arbetsgivare. De personerna registrerades i Olstens databas med arbetssökande och var tillgängliga för Olstens distrikt i Stockholm, Södermanland, Uppland, Västmanland och Närke. Samtalen följdes av mer djupgående intervjuer för att klarlägga om sökande var lämpade för direkt anställning i Olstens uthyrningsverksamhet eller för att upprätta handlingsplaner för de mått och steg som behövde vidtas för att öka möjligheterna att få jobb. Intervjuerna syftade också till att ta reda på om sökande var i behov av utbildning, vilket i så fall vidarebefordrades som ett ärende för Arbetsförmedlingen att ta ställning till inom ramen för gällande regler för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och medelstillgång. Tabell 1 Deltagarna i projektgruppen i Södertälje fördelade efter sammanhängande arbetslöshetstid och inskrivningstid vid projektstarten. Källa: Händel Inskrivningstid Arbetslöshetstid i dagar i dagar Summa Summa Inledningsvis fick man ihop en grupp på 123 personer som var intresserade av att delta i projektet och som ansågs uppfylla kriterierna för projektdeltagande vilka som vi sett hade en viss flexibilitet. Tämligen snabbt föll en hel del ifrån av skiftande anledningar som: flyttning, påbörjat studier, graviditet m.m. Man fyllde på med intagning av deltagare till en bra bit in i december Vid det årets slut fanns det 97 personer inskrivna i projektet och, bortsett från de fyra för vilka det saknas sökidentitet, är det resultatet av den gruppens arbetssökande som ligger till grund för de effektskattningar som redovisas i avsnitt

10 Eftersom det visade sig att ungefär två tredjedelar av projektdeltagarna inte hade några meritförteckningar, referenssammanställningar o. dyl. initierade Olsten aktiviteter enskilt och i grupp för att se till att projektdeltagarna blev utrustade med sådana handlingar. Deltagarna lämnade kopior av meritförteckningar och personbeskrivningar till projektpersonalen vid Olsten att anvä ndas i deras kontakter med arbetsgivare. Efter upphandling av arbetsförmedlingen genomfördes språktester i svenska med projektdeltaga rna. I slutet av februari 2001 hade deltagarna grupperats i följande av Olstens huvudindelningar av yrkesområden: Lager, Industri, Vaktmästeri, Bilmekanik, Elektronik Vård, Lokalvård, Socialt arbete, Skolväsende Butik, Kontor, Ekonomi Restaurang, Skolkök, Kafé, Barnomsorg Man träffades i grupperna en timme varannan vecka fram t.o.m. första veckan i juni Därefter träffades de som då fanns kvar i projektet, sammanslagna till en grupp, en gång i veckan (tre veckors uppehåll i juli) fram till projektperiodens slut den 31 augusti. Detta inslag i projektverksamheten kan liknas vid metoden med jobbsökargrupper. I februari började man göra företagsbesök där projektdeltagare presenterades. Totalt kom det att röra sig om ca två företagsbesök per månad fram till projektperiodens slut. Vid några tillfällen gjorde arbetsgivare besök hos Olsten för att få en presentation av projektet och projektdeltagare. Olsten har också presenterat projektet vid en mässa för småföretagare. Förutom sådan direkt bearbetning av arbetsgivare har man på Olsten använt sig av platslistor, tidningarnas platsannonser och företagets interna jobbinformation som instrument i letandet efter vakanser som kunde lämpa sig för projektdeltagare att söka. Jobbsökargrupper, arbetsgivarkontakter och extensivt sökande efter information om lediga jobb tillhör medelsarsenalen vid reguljärt platsförmedlingsarbete. Dock kan man ju ha den hypotesen att bemanningsföretag har bättre och mer upparbetade kontakter med arbetsgivare än arbetsförmedlingen, och att traditionella platsförmedlingsaktiviteter vid ett bemanningsföretag av den anledningen kan öka möjligheterna till jobb även för personer som har svårt att få insteg på arbetsmarknaden. Detta kan förutsättas vara ett av de antaganden som man ville pröva med Pilotprojektet. I Riksrevisionsverkets rapport Effektivare arbetsförmedling anförs kritik mot arbetsförmedlingens företagsinriktade arbete bristerna därvidlag får, menar man, 8

11 negativa konsekvenser inte minst för möjligheterna att förmedla arbete till arbetssökande som behöver särskilt stöd. (Riksrevisionsverket, 2001) Bakom projektets tillkomst låg emellertid också en önskan att undersöka om ett bemanningsföretags unika kompetens att marknadsföra personer via den egna uthyrningsverksamheten kan förbättra chanserna för invandrare att få och behålla reguljär anställning. I en av expertbilagorna till Arbetsmarknadspolitiska kommitténs betänkande Aktiv arbetsmarknadspolitik sägs det: Flera företag (bemanningsföretag, vår. anm.) hävdar att arbete inom uthyrningsbranschen väsentligt ökar möjligheterna att få ett fast arbete. Kundföretaget kan prova på den uthyrda personen och se dess kompetens. (Kvarfordt, 1996, sid. 18) Även Olsten framhäver i sitt anbud till Länsarbetsnämnden betydelsen av att kunna anställa och matcha ut personer via uthyrningsverksamheten. Uppenbarligen har emellertid i det här avseendet verkligheten inte svarat mot förväntningarna. Anställning som konsult (som termen lyder) i den egna uthyrningsverksamheten har i själva verket kommit att spela en blygsam roll i Pilotprojektet. Under projektperioden är det endast fem av projektdeltagarna som har anställts i företagets uthyrningsverksamhet. (Ingen av dessa hade, enligt projektets interna uppföljning, fått anställning hos annan arbetsgivare vid projektperiodens slut.) Mål för projektet, måluppfyllelse och resursinsats Enligt samarbetsavtalet mellan Länsarbetsnämnden och Olsten var målsättningen för projektet att minst 50 procent av projektdeltagarna skulle ha fått anställning på minst halvtid hos annan arbetsgivare än bemanningsföretaget senast den 31 augusti 2001 och ha funnits kvar i anställningen under minst sex månader i följd. Det sistnämnda villkoret för måluppfyllelse motiverar den tidigare nämnda uppföljningsperioden på sex månader efter projektperiodens slut den 31 augusti Ersättningen till Olsten baseras på graden av måluppfyllelse. Under projektperioden betalade Länsarbetsnämnden ut ett fast belopp per månad, sammanlagt kr under projektperioden. Det beloppet understeg Olstens i anbudet uppgivna kostnader varför samarbetsavtalet stipulerade att utbetalningar för att täcka mellanskillnaden skulle börja utgå efter det att de ovan nämnda villkoren hade uppfyllts för 25 procent av projektdeltagarna och därefter fortsätta successivt tills målet för projektet var nått, dvs. när villkoren var uppfyllda för 50 procent av deltagarna. Olsten/Adecco skulle då ha erhållit full täckning för kostnaderna enligt anbudet. För varje person utöver 50 procent som kom att uppfylla villkoren skulle enligt avtalet utbetalas en bonus. 9

12 Som vi tidigare har nämnt bestod projektgruppen från början av 97 arbetssökande. Under projektperioden har emellertid ett antal personer av olika skäl avskrivits som projektdeltagare. Detta har skett i samråd mellan Olsten/Adecco (i fortsättningen skriver vi Adecco) och arbetsförmedlingen som i de aktuella fallen har varit eniga. Det innebär att det uppställda målet ska gälla för en grupp på 72 personer. Vid projektperiodens slut den 31 augusti 2001 hade enligt Adeccos interna uppföljning 40 av dessa, dvs. (40/72) 100 = 55,6 %, anställning hos annan arbetsgivare än Adecco. Av dem hade 24 vid den tidpunkten haft minst sex månaders anställning på minst halvtid. Eftersom dessa motsvarar (24/72) 100 = 33,3 % av projektgruppen hade Länsarbetsnämnden vid projektperiodens slut haft att betala Adecco en del av mellanskillnaden mellan det fasta beloppet och Adeccos kostnader (33,3 % > 25,0 %). Efterhand, under uppföljningsperioden, kom alla de resterande = 16 personerna som hade jobb den 31 augusti att uppfylla sexmånadersvillkoret varvid flera utbetalningar gjordes till Adecco. Sammantaget uppgick dessa betalningar till kr. Den ovan nämnda bonusen kom att utgå för ,50 = = 4 personer vilket enligt samarbetsavtalet innebar utbetalningar som sammanlagt uppgick till kr. Länsarbetsnämndens totala betalning till Adecco kom därmed att uppgå till kr kr kr = kr exklusive moms. De siffror som nämnts här vad gäller antalet projektdeltagare som fått anställning är hämtade från projektets egen uppföljning. Vår utvärdering kommer att baseras på data hämtade från Händel, Arbetsmarknadsverkets databas för arbetssökande. Två av Olstens projektledare var knutna till Pilotprojektet på heltid från projektstarten och under de följande tre månaderna. Därefter arbetade en av dessa på heltid i projektet under de resterande nio månaderna av projektperioden. En arbetsförmedlare från arbetsförmedlingen i Södertälje var engagerad i försöksverksamheten motsvarande 30 procent av heltid under hela projektperioden. Den totala arbetskraftsinsatsen i Pilotprojektet uppgick därmed till 18,6 personmånader. 1.2 Jämförelseprojektet i Malmö Det har slutits ett avtal mellan AMS och Länsarbetsnämnden i Skåne län om ett projekt med intensifierade förmedlingsinsatser för arbetslösa utomnordiska invandrare. Projektet skulle 10

13 pågå under ett år, samtidigt med Pilotprojektet i Södertälje, och därefter följas upp under sex månader. Projektet startades vid Arbetsförmedlingen Södra Promenaden i Malmö som gavs en resursförstärkning för arbetet med arbetssökande i den projektgrupp som bildades. Projektet tillkom för att man skulle kunna jämföra resultatet av förmedlingsarbete för arbetslösa invandrare som bedrivs i samverkan mellan arbetsförmedlingen och ett bemanningsföretag med resultatet av reguljärt förmedlingsarbete vid ett förmedlingskontor som getts ökade resurser. Målgrupp och projektgrupp Målgruppen för det projekt med resursförstärkning som bedrevs i Malmö under tiden november 2000 oktober 2001 (man startade något senare än Pilotprojektet) var arbetssökande med invandrarbakgrund (det innebär att även personer som fått svenskt medborgarskap tillhörde målgruppen) som var aktuella vid Arbetsförmedlingen Södra Promenaden och som var bosatta i stadsdelen Rosengård. Liksom i Södertälje skulle man från målgruppen välja en projektgrupp på 100 personer och då i första hand välja sökande med en sammanhängande arbetslöshetstid på minst 12 månader. Om dessa var alltför få, fick man även utse projektdeltagare med kortare arbetslöshetstider. Inte riktigt alla, men en mycket stor andel av de arbetssökande i projektgruppen, ca 90 procent, var bosatta i Rosengård, en stadsdel som domineras av invandrare och som har en betydligt högre arbetslöshet och en lägre andel sysselsatta än vad som gäller för Malmö i dess helhet. Resten av deltagarna i projektgruppen kom från andra invandrartäta områden i Malmö. Hur projektgruppen var sammansatt med avseende på sammanhängande arbetslöshetstid och inskrivningstid vid projektstarten framgår av Tabell 2. Liksom vad gäller Södertäljegruppen hade som synes många av deltagarna i Malmögruppen kortare arbetslöshetstid än ett år. Projektgruppen bestod egentligen av 100 personer, men för tre av dessa saknas sökidentitet varför våra datauttag från Händel för Malmöprojektet gäller 97 personer. I Bilaga 2 visas fördelningen av deltagare i såväl Pilotprojektet som i jämförelseprojektet i Malmö på summerade arbetslöshetstider under en fyraårsperiod före projektstarten. Drygt 30 procent i Södertäljegruppen och ca 20 procent i Malmögruppen hade en sammanlagd arbetslöshetstid på mindre än ett år. Andelen med mycket långa summerade arbetslöshetstider, mer än två år, var betydligt större i Malmö- än i Södertäljeprojektet 37,1 procent mot 20,4 pro- 11

14 cent. Det förefaller därför som man i Malmöprojektet haft att arbeta med fler arbetssökande än i Pilotprojektet med mycket stora problem att få och behålla jobb. Metoder i projektverksamheten. Mål, måluppfyllelse och resursinsats I november 2000 kallades personer ur målgruppen till informationsmöten om projektet och den utökade service som man genom resursförstärkningen skulle kunna erbjuda. Ca 200 potentiella projektdeltagare deltog i dessa möten och efter enskilda intervjuer med dessa bildades en projektgrupp som ursprungligen bestod av 105 arbetssökande. Några få av dessa lä m- nade sedermera projektet (flyttade från Malmö, lämnade arbetskraften, m.m.) varför den grupp som man arbetade med i projektet kom att bestå av 100 personer. Tabell 2 Deltagarna i projektgruppen i Malmö fördelade efter sammanhängande arbetslöshetstid och inskrivningstid vid projektstarten. Källa: Händel Inskrivningstid Arbetslöshetstid i dagar i dagar Summa Summa Under början av projektperioden genomfördes individuella djupintervjuer och kartläggningssamtal med var och en av de arbetssökande som blev inskrivna i projektet. Liksom i Södertälje utfördes språktester som dock inte alla deltog i. Därefter har det under projekttiden genomförts kontinuerliga jobbsökaraktiviteter i grupp. Man har också använt sig av gruppak- 12

15 tiviteter i form av vägledningsgrupper. Man har haft fortlöpande individuella uppföljningssamtal med projektdeltagarna åtminstone fram tills dess att de har erhållit anställning. I en del fall har man följt upp projektdeltagare även efter det att de fått arbete, det har då främst gällt personer som fått deltidsanställningar, tillfälliga anställningar eller jobb med någon form av anställningsstöd. Under arbetet med de arbetssökande använde man de arbetsmarknadspolitiska instrument och de resurser som finns tillgängliga på en arbetsförmedling och utnyttjade förmedlingsorganisationens kapacitet vad gäller arbetsgivarkontakter, tillgång till utbildningsvägar och, förstås, till information om lediga platser och allmänt om arbetsmarknaden. Projektdeltagare placerades i utbildningar som var inriktade på att täcka kända behov hos arbetsgivare. Inom ramen för aktivitetsgarantin slöts samverkansavtal med en arbetsgivare om utbildning av projektdeltagare i det egna företaget. Man kunde också anknyta till det integrationsarbete som bedrivs inom Malmö kommun i syfte att få en sammansättning av kommunens personal som bättre avspeglar befolkningssammansättningen. Rent allmänt kan sägas att man har arbetat med traditionell individuell platsförmedling och vägledning, men att resurstillskottet har gett möjlighet till en betydligt djupare och mera kontinuerlig kontakt med varje enskild arbetssökande i projektet. Stor vikt har lagts vid att ge projektdeltagarna stöd och service för att intensifiera och effektivisera deras egna arbetssökande. Målet för projektet i Malmö har varit att minst 50 procent av deltagarna ska få varaktigt arbete. Vid projektperiodens slut den 31 oktober 2001 fanns enligt projektets interna uppföljning 54 av de 100 deltagarna i projektgruppen i arbete, dvs. (54/100) 100 = 54 %. Av dessa hade 34 varit i arbete minst 6 månader under projektperioden. Under uppföljningsperioden kom successivt alla de resterande = 20 personerna att uppnå sex månaders anställning. I Malmöprojektet har arbetat en arbetsförmedlare 80 procent av heltid under 10 månader och två arbetsförmedlare vardera 100 procent av heltid under 10 månader av projektperioden. (Av projektperioden på 12 månader tjänstgjorde var och en av de tre arbetsförmedlarna två månader i arbetsförmedlingens Direktservice och hade då andra uppgifter än sådana som gällde invandrarprojektet.) Med hänsyn tagen till sammanlagt tre månaders sjukskrivning utan ersättare kan den sammanlagda arbetsinsatsen vid projektet i Malmö beräknas till 25 personmånader. Av skäl som vi utvärderare inte känner till, har man kommit att frångå den ursprungliga tanken att resursinsatsen skulle vara av samma storleksordning i Pilotprojektet i Södertälje 13

16 och i jämförelseprojektet i Malmö. Som nämndes i avsnitt 1.1 så uppgick personalinsatsen i Södertälje till 18,6 personmånader dvs. till (18,6 : 25) % av personalinsatsen i Malmö. Från utvärderingssynpunkt är detta naturligtvis inte särskilt lyckat. Vad som ska jämföras är då resultatet av en viss resursförstärkning som utnyttjas för samverkan mellan bemanningsföretag och arbetsförmedling med resultatet av en större resursförstärkning som utnyttjas för reguljär förmedlingsverksamhet. Som nämndes tidigare avskrevs ett antal personer i den ursprungliga projektgruppen i Södertälje som projektdeltagare, så att antalet arbetssökande som man arbetade med kom att uppgå till 72 procent av motsvarande antal i Malmö. Det slumpade sig därför så att det knappast blev någon skillnad i personalinsats per arbetssökande i Pilotprojektet och i jämförelseprojektet i Malmö. I båda projekten rör det sig om ca en vecka per projektdeltagare. 1.3 Status för arbetssökande vid slutet av projektperioden och vid slutet av uppföljningsperioden Många utvärderingar av försöksverksamheter genomförs nära inpå försökens avslutning varför effekter som uppkommer först efter en tid inte hinner observeras. Detta kan t. ex. innebära att man inte kan få svar på frågan om metodutveckling under projektets gång har lett till att insatser under försökets senare del har blivit mer framgångsrika än insatser i ett tidigare skede. Vad gäller Pilotprojektet i Södertälje och jämförelseprojektet i Malmö har vi emellertid vid utvärderingen kunnat följa utvecklingen under sex månader efter det att projekten avslutats. I Tabell 3 har projektdeltagarna i Södertälje och Malmö fördelats på sex kategorier efter status vid projektperiodens respektive uppföljningsperiodens slut. Vad som ingår i de sex kategorierna framgår av följande uppställning med Arbetsmarknadsverkets nummer på och beskrivningar av avaktualiseringsorsaker och sökandekategorier. (Endast avaktualiseringsorsaker och sökandekategorier som var aktuella för sökande i projekten är medtagna i förteckningen.) Kategori I arbete Projektdeltagare som avaktualiserats med avaktualiseringsorsak: 1 Erhållit arbete 2 Fått tidsbegränsad anställning 3 Fått fortsatt anställning hos samma arbetsgivare eller som bytt till sökandekategori: 21 Deltidsarbetslös 14

17 I arbete (forts.) Annan utbildning än A-utbildning Projektdeltagare som avaktualiserats med avaktualiseringsorsak: 22 Utan arbete, tillfällig timanställning 31 Tillfälligt arbete 41 Ombytessökande 42 Lönebidrag 47 Allmänt anställningsstöd 50 % i 6 mån. 48 Förstärkt anställningsstöd 75 % i 6 mån. och 25 % i 18 mån. 50 Anställningsstöd för sökande inskrivna mer än 4 år Projektdeltagare som avaktualiserats med avaktualiseringsorsak: 7 Annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning Övriga avaktualiserade Arbetslösa I arbetsmarknadspolitisk åtgärd Övriga inskrivna Projektdeltagare som avaktualiserats med avaktualiseringsorsak: 5 Annan orsak 6 Kontakten upphört 9 Åter remitterande myndighet Projektdeltagare i sökandekategori: 11 Utan arbete, kan ta arbete direkt 12 Utan arbete, behov av vägledning 13 Utan arbete, väntar på beslutad åtgärd 98 Arbetslös, slutförd beslutsperiod Projektdeltagare i sökandekategori: 46 Starta eget företag 54 Arbetspraktik 71 Yrkesmässig rehabilitering 73 AF-pool 75 Projekt med aktivitetsstöd 81 Arbetsmarknadsutbildning 83 Förberedande utbildning (för arbetsmarknadsutbildning) Projektdeltagare i sökandekategori: 14 Övriga inskrivna (på väg in på eller ut från arbetsmarknaden) Uppgifterna i Tabell 3 visar inte på någon större skillnad mellan Pilotprojektet och Malmöprojektet vad gäller övergångar från arbetslöshet till anställning under projektperioden. Däremot finns det en skillnad i utvecklingen under uppföljningsperioden. Av deltagarna i Pilotprojektet var knappt 55 procent i arbete vid projektperiodens slut och knappt 53 procent vid utgången av uppföljningsperioden. I Malmögruppen var ca 52 procent i arbete vid projektperiodens slut, en siffra som sex månader senare hade ökat till knappt 59 procent. Ett försök till tolkning av detta resultat skulle kunna vara att projektets påverkan på övergångar till arbete har klingat av i Södertälje efter det att projektet upphört, medan verksamheten i Malmö har haft en kvardröjande inverkan på resultaten av arbetssökandet. Av tabellen framgår att andelen registrerade arbetslösa i Södertäljegruppen minskade från 18 till 12 procent från slutet av projektperioden till slutet av uppföljningsperioden. I Malmö- 15

18 gruppen sjönk andelen arbetslösa relativt sett ännu kraftigare från knappt 23 procent till ca 13 procent. Det är därför möjligt att Malmöprojektet i högre grad än Pilotprojektet har haft en påverkan på avgångar från arbetslöshet efter projektperiodens slut. Tabell 3 Status enligt Händel vid projekt- respektive uppföljningsperiodens slut för arbetssökande tillhörande Pilotprojektet i Södertälje och jämförelseprojektet i Malmö. Södertäljegruppen Malmögruppen Projektperiodens slut Uppföljningsperiodens slut Projektperiodens slut Uppföljnings- Periodens slut Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent 1. I arbete 51 54, , , ,8 2. Annan utbildning än A-utbildning 5 5,4 7 7,5 0 0,0 7 7,2 3. Övriga avaktualiserade 10 10, ,1 1 1,0 5 5,2 4. Arbetslösa 16 18, , , ,4 5. I arbetsmarknadspolitiska åtgärder 7 6, , , ,4 6. Övriga inskrivna 4 4,3 2 2, ,3 1 1,0 Summa , , , ,0 Anm. I datauttaget från Händel saknas uppgift om fyra personer i Södertäljegruppen och om tre i Malmögruppen. 2 Effekter av Pilotprojektet En jämförelse mellan resultaten av Pilotprojektet och projektet i Malmö som baseras på sådana uppgifter som i Tabell 3 utnyttjar endast observationer från tidpunkter efter projektstarten. Detta är en tveksam metod när det gäller att bedöma orsakssamband mellan skillnader i arbetssätt och observerade resultat (se t. ex. Delander och Niklasson, 1987, sid. 186). Metoden tar t. ex. inte hänsyn till att det i det här fallet, redan innan försöksstarten, kan ha funnits olikheter mellan Södertälje och Malmö vad gäller förutsättningarna för invandrare att få jobb olikheter som, förutom projektverksamheterna, kan ha påverkat resultatet av arbetssökandet under observationsperioden. De utvärderingsresultat som redovisas i avsnitt 2.2 bygger därför på ett annat tillvägagångssätt. Detta beskrivs under rubriken Empirisk modell i närmast följande avsnitt 2.1 som inleds med en allmän redogörelse av innebörden i en effektutvärdering. 16

19 2.1 Utvärderingens inriktning och uppläggning Måluppfyllelse- och effektutvärdering En utvärdering kan genomföras på flera olika sätt beroende på vilken avsikt man har med den. En måluppfyllelseutvärdering tar sikte på att besvara frågan om en åtgärd har lett till att uppställda mål har realiserats. Södertälje- och Malmöprojektets interna uppföljningar, vars resultat beskrevs i avsnitten 1.1 och 1.2, kan karaktäriseras som måluppfyllelseutvärderingar. Den typen av utvärderingar gäller frågor som kan besvaras genom studium av endast ett skeende, nämligen den faktiskt bedrivna verksamheten. Säg att man vid en uppföljning av Pilotprojektet i Södertälje har funnit att 50 procent av de inskrivna har: (1) fått reguljärt arbete senast och (2) under tiden fram till uppföljningsperiodens slut haft minst sex månaders sammanhängande anställning på minst halvtid hos annan arbetsgivare än Adecco. Då har man gjort en måluppfyllelseutvärdering och på basis av den kan man säga att den i samarbetsavtalet med länsarbetsnämnden angivna målsättningen har uppnåtts. Däremot vore det missledande att säga att projektet har gett till resultat att 50 procent av deltagarna fått reguljärt arbete senast och haft minst sex månaders sammanhängande anställning på minst halvtid vid uppföljningsperiodens slut. Det uttryckssättet kan leda till förhastade slutsatser om orsakssambanden bakom den beskrivna observationen vad gäller deltagares sysselsättning. Anta att man på något sätt kan göra troligt att med reguljära förmedlingsinsatser utan resursförstärkning skulle denna observation ha gällt för 45 procent av de aktuella personerna. Man kan då säga att en effekt av att övergå från reguljära förmedlingsinsatser till sådana som prövades under Pilotprojektet är en ökning från 45 till 50 procent av den andel av de berörda individerna som fått reguljärt jobb senast och som haft minst sex månaders sammanhängande anställning på minst halvtid. Om man vill få svar på frågor rörande en åtgärds effekter räcker det alltså inte med att studera endast ett skeende. En effektutvärdering förutsätter ett väl specificerat alternativtänkande och kräver en jämförelse mellan alternativa förlopp där de studerade förloppen förknippas med var sitt bestämt handlingsalternativ. Valet av ett bestämt handlingsalternativ framför ett annat kan vi beteckna som en åtgärd. Åtgärdens effekter är, som illustreras i nedanstående figur, skillnaderna mellan det förlopp som 17

20 realiseras om det ena handlingsalternativet väljs och det förlopp som blir följden av att man i stället väljer det andra alternativet. Förlopp A (Pilotprojektet i Södertälje t. ex.) Alt. A Genomförande av A Utfall av A Alt. B Genomförande av B Utfall av B Differenser = Effekter Förlopp B (Projektet i Malmö t. ex.) I utvärderingen av Pilotprojektet i Södertälje ingår en effektutvärdering där det finns två jämförelsealternativ. Det ena representeras av projektet i Malmö där Arbetsförmedlingen Södra Promenaden gavs en resursförstärkning att användas för intensifierade förmedlingsinsatser för arbetslösa utomnordiska invandrare. Man startade något senare än i Södertälje varför projektperioden i Malmö omfattade tiden november 2000 oktober Även för Malmöprojektet har vi haft tillgång till data för en sexmånaders uppföljningsperiod dvs. fram till och med den 30 april Det andra jämförelsealternativet är avsett att svara mot gängse förmedlingsinsatser utan något speciellt resurstillskott och representeras av information om arbetslösa invandrare registrerade vid arbetsförmedlingskontor i Göteborg. Denna uppläggning ger underlag för skattningar av effekter av Pilotprojektet i Södertälje på basis av dels en jämförelse med reguljär förmedlingsverksamhet med resursförstärkning som i Malmö, dels en jämförelse med reguljär förmedlingsverksamhet utan resursförstärkning som i Göteborg. Empirisk modell Strategin för våra effektskattningar är att jämföra förändringar i Södertälje från en period före till en period efter projektstarten i variabler som är relaterade till förmedlingsverksamhetens mål för arbetet med inskrivna arbetssökande med motsvarande förändringar dels i Malmö, dels i Göteborg. Tillvägagångssättet går i utvärderingslitteraturen under benämningen difference-in-difference metoden (se t. ex. Angrist & Krueger, 1999, sid ff.). Data för skattningarna har hämtats från Arbetsmarknadsverkets databas över arbetssökande, Händel. Upplägget framgår av nedanstående uppställning: 18

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008 KM Sjöstrand 2009-02-01 Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni 2007 31 december 2008 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Utvärdering av försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI) - ett randomiserat experiment

Utvärdering av försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI) - ett randomiserat experiment Utvärdering av försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI) - ett randomiserat experiment Lena Nekby Nationalekonomiska institutionen och SULCIS, Stockholms Universitet Introduktion Försöksverksamhet

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Arbetsmarknadsläget i oktober 2002; 2002-11-14 Kl 13.00 Nr 2002:278 Oförändrad arbetslöshet Både antalet arbetslösa och antalet sysselsatta låg i oktober 2002 kvar på samma nivå som i september. Detta

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009

Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009 KM Sjöstrand 2010-02-21 Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet i juni 2007. Under 2007 var verksamheten öppen för ungdomar

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Detta pressmeddelande publiceras direkt på SCB:s webbplats: www.scb.se Arbetsmarknadsläget i augusti 2002 Arbetslösheten har minskat varje månad sedan årets början Den minskning av antalet arbetslösa

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Interna och externa coachningstjänster. en utvärdering av resultatet

Interna och externa coachningstjänster. en utvärdering av resultatet Interna och externa coachningstjänster en utvärdering av resultatet Interna och externa coachningstjänster en utvärdering av resultatet 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Jobbcoachning... 3 3.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars 2016: 9 677 (6,3%) 4 337 kvinnor (5,8%)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 Färre övergångar till arbete vid årets början I januari 2015 påbörjade nästan 860

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län Det är bra fart i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft är betydande.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 juni 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län maj 2012 8 964 (6,0%) 4 502 kvinnor (6,2%)

Läs mer

Pressinformation från SCB

Pressinformation från SCB 1(9) Pressinformation från SCB 2004-09-13 AKU augusti 2004 Arbetskraftsundersökningen i augusti 2004: Trendbrott på arbetsmarknaden? För första gången sedan november 2002 ökar inte antalet arbetslösa jämfört

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016 Fler övergångar till arbete I april 2016 påbörjade 1 198 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 Färre övergångar till arbete I januari 2016 påbörjade 916 personer av samtliga som var

Läs mer

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 1 (7) Jan Eriksson Analysavdelningen Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 Inledning Denna pm är en uppdatering av den uppföljning som gjordes i början på juni och som handlade om hur

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Pressmeddelande. Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars Efterfrågan på arbetskraft

Pressmeddelande. Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars Efterfrågan på arbetskraft Pressmeddelande Sida: 1 av 5 Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2010 Efterfrågan på arbetskraft Stockholms län står för en betydande del av den förbättring som syns på arbetsmarknaden.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 Fler övergångar till arbete juli 2016 jämfört med juli 2015 I juli 2016 påbörjade 742 personer

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program

Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program SFS nr: 2000:634 Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Utfärdad: 2000-06-29 Träder i kraft I:2000-08-01 och 20001-01-01/ Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser

Läs mer

Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 2011. SA 2011:05 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027

Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 2011. SA 2011:05 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STATISTIK OM STHLM Arbetsmarknad: Arbetssökande i stadsdelsområden Maj 211 SA 211:5 211-6-17 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 21 SA 21:3 21-4-19 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs på

Läs mer

Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd

Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd (i lydelse från och med den 1 augusti 2000) Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om statligt anställningsstöd. Förordning (1999:717).

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2013 september

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2013 september MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2013 9 159 (8,1 %) 4 294 kvinnor (8,0 %) 4 865 män (8,2 %)

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 maj 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2015: 56 385 (7,0%) 24 753 kvinnor

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 21 SA 21:6 21-7-26 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs på

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer

Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti SA 2011: Patrik Waaranperä

Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti SA 2011: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM Arbetsmarknad: Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti 211 SA 211:8 211-9-15 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 17 juni 2014 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj 2014 11 243 (6,6 %) 5 247 kvinnor (6,5 %) 5 996

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Arbetsförmedlingens månadsstatistik år. Symbolen avser procentuell förändring mot motsvarande period föregående år.

Arbetsförmedlingens månadsstatistik år. Symbolen avser procentuell förändring mot motsvarande period föregående år. Arbetsförmedlingens månadsstatistik 16-64 år. Symbolen avser procentuell förändring mot motsvarande period föregående år. Månad: Län: Kommun: Maj 2009 Västerbottens län Samtliga Arbetsmarknadsdata 0905

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2011 ARBETSMARKNAD: SA 2011: Patrik Waaranperä

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 2011 ARBETSMARKNAD: SA 2011: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Mars 211 SA 211:3 211-4-13 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 oktober 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län september 2014: 59 126 (7,4%) 32 741

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av april månad 2014 april MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 9 maj 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län april 2014 8 646 (7,7 %) 3 867 kvinnor (7,2 %) 4 779 män (8,1 %) 2 230 unga

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2014: 59 565 (7,4%) 33 242

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 december 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län november 2014: 59 644 (7,4%) 33 577

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Arbetslösheten i länet ökar sedan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 15 juni 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna och

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: STADSDELSOMRåDEN Oktober 2011. SA 2011: 2011-1 - Patrik Waaranperä 08-613 08 81

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: STADSDELSOMRåDEN Oktober 2011. SA 2011: 2011-1 - Patrik Waaranperä 08-613 08 81 STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ArbetssöKANDE i STADSDELSOMRåDEN Oktober 211 SA 211: 211-1 - Patrik Waaranperä 8-613 8 81 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2014 augusti

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av augusti månad 2014 augusti MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 september 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län augusti 2014 8 199 (7,3 %) 3 672 kvinnor (6,9 %) 4 527 män (7,7 %)

Läs mer

Cirkulärnr: 2000:5 Diarienr: 2000/0047 P-cirknr: 2000-2:1 Arbetsmarknadspolitik, Anställningsstöd, Bristyrkesutbildning, Datortek, OTA

Cirkulärnr: 2000:5 Diarienr: 2000/0047 P-cirknr: 2000-2:1 Arbetsmarknadspolitik, Anställningsstöd, Bristyrkesutbildning, Datortek, OTA Cirkulärnr: 2000:5 Diarienr: 2000/0047 P-cirknr: 2000-2:1 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Arbetsmarknadspolitik, Anställningsstöd, Bristyrkesutbildning, Datortek, OTA Förhandlingssektionen Datum:

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av oktober påbörjade 688 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av augusti påbörjade 763 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen

Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen Ura 2005:6 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen AMS Susanna Okeke Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen Innehållsförteckning

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 september 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2014: 59 629 (7,4%) 33 027

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län Valdete Hashani Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 600 påbörjade något arbete I Kronobergs län påbörjade omkring 600 personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2015: 61 625 (7,7%) 35 344

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 Färre övergångar till arbete I september påbörjade 771 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars månad 2014 mars

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av mars månad 2014 mars MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 april 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län mars 2014 9 130 (8,1 %) 4 014 kvinnor (7,5 %) 5 116 män (8,6 %) 2 404

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av juli månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av juli månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Umeå 8 augusti 2014 Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västerbottens län juli 2014 8 840 (6,8 %) 3 684 kvinnor (5,9 %) 5 156 män (7,6

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län februari 2015: 60 859 (7,6%) 34 968 män

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2014

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2014 Färre sökande ut i arbete Under december 2014 påbörjade 635 personer av de inskrivna

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden September 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999

Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999 Fuu 1999:1 ISSN 1401-8144 Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Fuu som utges av AMS Försäkringsenhet AMS Fuu 1999:1 Försäkringsenheten

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 Färre personer gick till arbete Antalet personer som gått till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: September SA 2011: Patrik Waaranperä

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: September SA 2011: Patrik Waaranperä STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden September 211 SA 211:9 211-1-17 Patrik Waaranperä 8-613 8 81 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sara Andersson, Analysavdelningen. av utvecklingen. indikerar tillväxt. nedgångar år. historiska snittet. Arbetsförmedlingen

Sara Andersson, Analysavdelningen. av utvecklingen. indikerar tillväxt. nedgångar år. historiska snittet. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 8 november 2013 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2013 10 217 (6, 7%) 4 748 kvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Kungsbacka har fortfarande den

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län augusti 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Valdete Hashani Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län augusti 2016 År 2016 har hittills präglats av en fallande arbetslöshet, med undantag för enstaka

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 Stockholms arbetsmarknad är i slutet av året fortfarande stark. Arbetslösheten har

Läs mer

Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2005

Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2005 Ure 2006:1 ISSN 1401-0763 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2005 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Ure som utges av AMS Arbetsmarknadsenhet Arbetsmarknadsenheten Farhad Abdi

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2014 januari

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2014 januari MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 februari 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län januari 2014 9 689 (8,5 %) 4 249 kvinnor (7,9 %) 5 440 män (9,1 %)

Läs mer

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-01-18 Dnr 2011:32 FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN Följande frågeställningar önskas besvarade för tredje fasen av jobb-

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

Beräkningar av vissa förvaltningskostnader för hanteringen av sakanslagen år 2011

Beräkningar av vissa förvaltningskostnader för hanteringen av sakanslagen år 2011 Bilaga 4 till Statskontorets rapport Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader (2012:16) Bilaga 4 Beräkningar av vissa förvaltningskostnader för hanteringen av sakanslagen år 2011 Inledning och metod Denna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari 214 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.

Läs mer

Produktionsavdelningen

Produktionsavdelningen Rapport Sida: 0 av 5 ARBETSFÖRMEDLINGEN Produktionsavdelningen Stickprovsgranskning av kontoren Arbetsförmedlingen Arlöv och Staffanstorp Ulv Ohlberger 2014-03-26 Arbetsförmedlingen Ulv Ohlberger Produktionsavdelningen

Läs mer