Slutrapport. Unga entreprenörer för tillväxt i sydöstra Skåne. Från vision till verklighet i samma projekt!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport. Unga entreprenörer för tillväxt i sydöstra Skåne. Från vision till verklighet i samma projekt!"

Transkript

1 Slutrapport Över projekt Unga entreprenörer för tillväxt i sydöstra Skåne. Från vision till verklighet i samma projekt! En förstudie finansierad av Europeiska Socialfonden Utförd av Artes Liberales AB Artes Liberales AB Rapport 2014:3. 1 ESF:s Dnr

2 Abstract Denna slutrapport beskriver projektet Unga entreprenörer för tillväxt i sydöstra Skåne från vision till verklighet i samma projekt, som har till syfte att ge en beskrivande omvärlds- och behovsanalys för målgruppen unga, med särskild fokus på kvinnor, som står utanför arbetsmarknaden, och att föreslå metoder för att öka deras integrering i samhälle och arbetsliv. Vi diskuterar de olika siffror som finns kring den alarmerande höga ungdomsarbetslösheten i Sverige och i sydöstra Skåne, och försöker finna både olika orsaker och förhållningssätt till statistiken, och diskuterar problemet mot bakgrund av att regionen samtidigt menas ha förutsättningar för ett högre företagande, i och med den ökande turismen och närheten till Köpenhamn-Malmö-regionen. I förstudien har vi intervjuat ett urval av personer i ledande befattningar från de fyra sydostskånska kommunerna, såsom arbetsförmedling, näringsliv, chefstjänstemän och kommunala näringslivssekreterare. Vi har också intervjuat ungdomar och forskare för att få en jämförande lägesbeskrivning utifrån både forskningsperspektiv och ungdomarnas erfarenheter. I projektet har vi vidare genomfört en utbildning för målgruppen unga kvinnor, som står utanför arbetsmarknaden, i företagande och projektledning, som ett sätt att peka på metoder för att få målgruppen närmare arbetsmarknaden, endera genom fortsatta studier, eller genom ökad anställningsbarhet eller eget företagande. Omdömena från utbildningen var mycket goda och pekar på kvalitativa tillvägagångssätt för att möta målgruppen och skapa förutsättningar för ökad egenförsörjning. Nyckelord: regional utveckling, tillväxt, infrastruktur, ungdomsarbetslöshet, unga entreprenörer, unga kvinnors företagande. 2

3 Innehåll Projektets bakgrund... 4 Metoder... 7 Resultat av omvärldsanalys... 9 Historik... 9 Dagsaktuell omvärldsanalys Problemet med turism och infrastruktur som ett ensidigt mått på tillväxt i storstadsnära landsbygd Tillväxttrender och möjligheter i nygamla branscher Kulturella och kreativa miljöer finns sådana? Kommunala tillväxtutmaningar Omvärldsanalys för målgruppen unga, med särskilt fokus på unga kvinnor, som står utanför arbetsmarknaden Ungdomsarbetslösheten i exakta tal och dess orsaker? Arbetslösheten och utbildningen orsak eller konsekvens? Praktik ger kompetens som leder till jobb! Arbetslösheten och utanförskapet Omgivande strukturer möjlighet eller hinder? Handledning och utbildning av unga kvinnor i studien Ungdomarnas egna val och erfarenheter styr regionens framtid Sammanfattning av omvärldsanalysen för målgruppen unga Beskrivning av samverkansparter och hur samverkansformen bör se ut i ett kommande genomförandeprojekt Summary in English Käll- och litteraturförteckning I projektet filmade intervjuer (rapporteras som bilagor) Enkäter (rapporteras som bilagor) Utbildning av unga kvinnor i företagande och projektledning (rapporteras som bilaga) Konferensslutsatser (rapporteras som bilaga) Övriga källor. Projektets genomförande och marknadsföring (rapporteras som bilagor) Litteratur ett urval

4 Projektets bakgrund Sydöstra Skåne och särskilt Österlen beskrivs ofta som ett problemområde för tillväxt. Befolkningen, i den mån den stannar kvar, blir äldre, och unga, särskilt kvinnor, flyttar från Österlen för jobb och studier. Infrastrukturen på Österlens landsbygd blir allt sämre när bussoch järnvägshållplatser läggs ner för att vinna restid till de större städerna, och pendlingsmöjligheter för lokala jobb, studier och inköp fungerar inte längre i glesbygden, utan gör människorna beroende av bil och körkort för att kunna bo kvar, samtidigt som företagen får allt kärvare tider. Tunga tillverkningsindustrier och underleverantörer antingen flyttar eller sparar in och varslar om uppsägningar, och de jobb som finns kvar är ofta i form av starkt säsongsbundna en- eller fåmansföretag. Men är detta verkligen hela sanningen eller bilden? Det här är ett projekt, som i form av en förstudie ska försöka analysera och inventera vad som har gjorts och vad som kan göras mer i en kärv arbetsmarknadsstruktur som sydöstra Skåne? Regionen ligger i det som kallas storstadsnära landsbygd, med närhet till Malmö-Lund-Köpenhamn, samtidigt som de riktigt avlägsna delarna på Österlen inte har bekväma pendlingsavstånd, åtminstone med kollektivtrafik. Sydöstra Skåne, och särskilt Österlen, är ett attraktivt område med ett starkt varumärke för turist- och besöksnäring, men som samtidigt har en kort säsong, där befolkningen i arbetsför ålder under minst halva året måste söka sin inkomst från andra yrken och tillika ofta i andra regioner. I det så omsjungna och poetiskt beskrivna landskapet, som borde ha alla förutsättningar för ett kreativt näringslivslandskap, finns samtidigt en oerhört tydlig brist på Gnosjö-anda, vilket gör samverkan nästan omöjlig och därmed också överlevnaden svår för många småföretagare. Vad beror den bristen på? Varför är det så svårt att skapa tillväxt och företagande i en region som närmast beskrivs som de kulturella och kreativa näringarnas Mecka? Och varför upplevs ofta de befintliga företagsnätverken på Österlen som antingen hopplöst förlegade eller till och med exkluderande av nya, framför allt unga entreprenörer? Förstudiens huvudfokus har varit att ge en bild av ungt företagande och ungdomars generella arbetssituation i sydöstra Skåne, med särskilt fokus på unga kvinnors situation. I pilotprojektet har vi försökt skapa både en genusoberoende bild av situationen i regionen, där allas erfarenheter tas tillvara; näringsliv, arbetsförmedling, sociala myndigheter, och givetvis målgruppen unga kvinnor och män. Vi tror inte på att strukturer bryts genom att man bara fokuserar på ett kön eller en åldersgrupp. Alla måste vara involverade och engagerade på lika villkor för att en förändring ska ske. Samtidigt är det tydligt enligt all forskning och statistik, att unga kvinnor har en ännu svårare situation på arbetsmarknaden jämfört med de jämnåriga männen, vilket vi analyserat som ett särskilt problemområde i förstudien, och diskuterar kring i rapporten. Målet för framtiden, som ju börjar redan imorgon och dagen därpå igen, måste vara för alla att fokusera på hur tillväxt skapas genom unga entreprenörer och ung arbetskraft generellt, eftersom alla säkert är överens om att ungdomarna är framtidens forskare, chefer, arbetstagare, designers, projektledare, entreprenörer, osv. Men ungdomarna tillhör inte bara 4

5 morgondagen, den okända framtiden, de är ju redan dagens konsumenter, och vi måste alltså lyssna mer på dem redan nu. Det finns en sprängkraft i unga människors idéer och drivkraft, som om den sätts i sitt rätta sammanhang kan göra oss alla bättre rustade för framtiden. Bara för att det inte gick att genomföra en idé för 30 år sedan, finns det inte skäl att neka en ung entreprenör möjligheten att göra ett nytt försök. Rätt tid och rätt person kan göra en väsentlig skillnad. Genom att mycket tydligare än idag faktiskt integrera ungdomar i framtidsprocessen, tror vi att man fortare och säkrare når målen kring tillväxt, nya näringar och säkert också kring ekologisk hållbarhet, eftersom många ungdomar upplevs som mycket miljömedvetna och oroade inför den framtid de ska ta över. Skälen till varför unga entreprenörer och ungdomar rent allmänt flyr sydöstra Skåne anses i både studier och av professionella tyckare vara uppenbara, såsom brist på jobb och brist på högre utbildningsmöjligheter eller att de vill vidga sina vyer. Vår bild på Artes Liberales AB är delvis densamma, men också lite annorlunda. Dels lades grunden till vårt företag redan för 25 år sedan av en (då) ung entreprenör, som ingen tycktes vara intresserad av att lyssna på, men som lyckades ändå, trots direkta motarbetanden, tack vare stor envishet och tro på sina idéer. En del av företagets vision i anställningar och satsningar efter detta har därför varit att satsa på just ungdomar, för att ge dem en möjlighet, och för att visa att åtminstone någon tror på dem. Resultaten har bara varit positiva och lyckade! Inom pilotprojektets ram genomfördes en inkubatorsinsats med fokus inriktat på bara unga kvinnors företagande och arbetssituation. Vi på Artes Liberales AB har i våra olika projekt i regionen sett, att det tyvärr är de unga kvinnorna som man fortfarande lyssnar allra minst på. Vi har också sett att detta är en grupp som kan uppleva ännu större problem med att hitta jobb, särskilt utanför traditionella yrkesroller för unga kvinnor, såsom förskola, vård, detaljhandel eller restaurang, timanställning eller deltid och låga löner, och där de sociala eller yrkesmässiga nätverken för att bryta dessa strukturer ofta saknas. Kvinnor under 25 år saknar dessa kanaler. Därför har det varit än viktigare för oss att i våra projekt integrera och arbeta med just unga kvinnor, och, igen är de ömsesidiga erfarenheterna enbart positiva! Anledningen till vår satsning på huvudsakligen unga kvinnor är dels ett led i vårt eget viktiga, interna jämställdhetsarbete, men också för att vi upplevt en större dynamik, berikande av projektdialogerna och ännu mer positivt energitillskott i vårt eget arbete, genom att ta tillvara och stärka unga kvinnors initiativförmåga. Vi vill till och med hävda att projektens direkta framgångsfaktor beror just på att vi integrerat manligt och kvinnligt, ungdomligt nytänkande och projekträvarnas erfarenhet! Vår bild av orsaken till ungdomarnas flykt från Sydöstra Skåne stämmer alltså endast delvis överens med den officiella bilden. Det är tvivelsutan brist på jobb, särskilt för unga utan tidigare arbetslivserfarenhet, vi har en bedrövlig infrastruktur med vad som på sina ställen mest påminner om kostigar från slutet av 1800-talet, det tar en och en halv timme att resa med tåg till Malmö från Simrishamn, dvs. en halvtimme mer än att köra bil själv, och det råder uppenbar brist på högre utbildningsmöjligheter. Men det saknas också en struktur, ett nätverk för och en grundläggande utbildning i och vilja att inspirera unga att ta ett ökat egeninitiativ, 5

6 och få dem att ta vara på sin kreativitet och sina visioner och att göra det här! Det finns helt enkelt inte tillräckligt många som lyssnar på de unga och som är beredda att satsa på dem medan de fortfarande bor här. Bakgrunden till vår projektidé är alltså tvärtom, att visionerna och initiativen antingen flyttar bort med ungdomarna eller kvävs när ungdomen övergår i bitter verklighetsanpassning till vuxenlivet på Österlen. Som ung vuxen förväntas du ta ditt ansvar och bli som alla andra. Såhär får det inte fortsätta! Vi på Artes Liberales AB anser, att vi har ett ansvar för att åtminstone genom ett pilotprojekt försöka både identifiera problemen kring tillväxt och skapa något som kan användas i utbildning, nätverksskapande och som inspiration för både ungdomar och vuxna. Om bara något eller några år beror tillväxten i Sydöstra Skåne på dessa ungdomar, och på deras vilja att bo och verka här, för att de kände att någon trodde på dem, ville att de skulle satsa på sina idéer. Även om de vänder blicken ut mot stora världen för utbildning eller resor, ska de känna att det finns nätverk som fångar upp dem och vill integrera dem i regionutvecklingen. Näringslivet, kommunerna, skolorna och vuxenvärlden i regionen skulle kunna göra mycket redan nu i att integrera ungdomar som ferieanställda, på praktikplatser och sommarjobb, och genom att vara mer öppna och kreativa i sina visioner om vad ungdomarna kan bidra med. Inte tvärtom, att ungdomarna ska anpassa sig efter vuxenvärlden i alla lägen. Projektplanen följer råden från både OECD:s kritiska rapport om Economic Growth in the Baltic Region och EU:s tillväxtplan, genom en tydlig målsättning kring jämställdhet på flera olika sätt. Vi vill öka ungdomars och unga vuxnas möjligheter på arbetsmarknaden och med riktade insatser särskilt kvinnors inflytande och företagande. Fler kvinnor som aktivt blir företagare och omsätter sina idéer i näringslivet ökar jämställdheten bland företagare och genererar ökad tillväxt. Vi vill också ha mångfald och integration, då vi sökt både kvinnors och mäns erfarenheter med annan etnisk bakgrund. Vi tror att fler företag med annan etnisk och kulturell bakgrund bidrar till tillväxt, integration och att motverka främlingsfientlighet. Ur flera perspektiv ökar även folkhälsan, dels i att sunt och jämställt företagande främjar livskvalitet och tillväxt, men också att i gå från socialt och ekonomiskt utanförskap, som kvinna eller nysvensk, till att bli en aktiv, ansvarstagande entreprenör, och givetvis att Sverige behöver fler företag som arbetar med människors hälsa, t.ex. inom Grön Omsorg och Rehabilitering, stresshantering och motsvarande. I projektet fokuserar vi aktivt på vårt allmänna och individuella ansvar för miljö och hållbarhet, och vi vill skapa, främja, stärka och entusiasmera företag som arbetar för att förvalta dagens resurser utan att förbruka dem. I förstudien har vi arbetat med en landsbygdsdokumentärfilm som syftar till att inventera, beskriva och analysera några av de problem och förutsättningar som finns i sydöstra Skåne, och att diskutera möjligheter kring både nya och gamla metoder och arbetssätt, som, genom att öka ungdomars integration på arbetsmarknaden genom företagande och anställning, skulle förenkla situationen och skapa tillväxt. 6

7 Metoder I rapporten använder vi en deskriptiv metod, som utgått från formativa och summativa synsätt. I de formativa delarna är syftet att inventera, dokumentera, kritiskt granska och värdera de arbetssätt som finns i sydöstra Skåne för att möta målgruppen unga arbetslösa, med målsättningen att hitta verktyg för att hjälpa, underlätta och skapa långsiktigt hållbara, integrerande lösningar för målgruppen unga med särskilt fokus på unga kvinnor, i syfte att identifiera metoder för att öka regionens tillväxt. Den summativa utvärderingen syftar på samma sätt till att uttala sig om det samlade värdet av dessa insatser, och att i enlighet med Europeiska Socialfondens beslut föreslå och beskriva samverkansparter och samverkansformer inför en eventuell genomförandefas. För att nå projektets mål, att ge en samlad omvärlds-, behovs- och problemanalys kopplad till målgruppen unga, med särskilt fokus på kvinnor, som står utanför arbetsmarknaden, och att föreslå åtgärder och metoder som kan leda till ökad självförsörjning genom inträde i endera studier, arbetsmarknaden eller i egenföretagande för dessa, har vi utgått från dels ett insamlande av forskningsdata, statistik och tillgänglig information från pågående och tidigare projekt och arbetsmarknadsåtgärder kring målgruppen, dels från kvalitativa insamlingsmetoder i både enkät- och intervjuform. Insamlingsmetoden har alltså haft tre delar, varav den första består av litteratur- och rapportanalys. Därutöver har vi dels i öppna, kvalitativa djupintervjuer i samtal med forskare, näringsliv, ungdomar, arbetsförmedling och kommuner låtit informanterna fritt berätta om sina arbetsfält och erfarenheter, och genom följdfrågor, baserade på informanternas öppna berättelser, konkretiserat och utvecklat frågeställningen till att handla om situationen för målgruppen unga, med särskilt fokus på kvinnor, som står utanför arbetsmarknaden. Varje informant har beretts möjlighet att utveckla sina svar, baserat på hans eller hennes bakgrund och kunskaper, och har därigenom kommit att behandla specifika frågor som arbetsmarknad, utbildningsmöjligheter, infrastruktur, näringslivets förutsättningar och forskningsläge. Dessutom har vi genomfört en kvalitativ enkätstudie ute på gymnasieskolor i regionen, för att samla in uppgifter om ungdomarnas egen syn på jobb, studier, arbetsmarknad, och frågor som att bo kvar eller flytta. Enkäten var utformad som två olika inriktningar, dels för de ungdomar som provat på att under gymnasiet driva så kallade UF-företag i projektform, dels de ungdomar som inte hade provat detta. Vi ville genom denna åtskillnad bland annat se om vi fick olika svar på ungdomarnas syn på företagandets villkor och förutsättningar i regionen. Enkäten förbereddes genom att vi kontaktade skolledningarna på sju olika gymnasieskolor i regionen och bad om tillstånd att få genomföra enkäten på skolan. Enkäterna genomfördes av oss på Artes Liberales AB ute på de skolor som godkände vår medverkan, så att vi fick tillfälle att möta ungdomarna och förklara enkätens bakgrund, syfte och frågeställningar. Totalt fick vi in svar från 65 ungdomar, av de totalt cirka 80 ungdomar vi mötte vid dessa tillfällen. Enkäten var frivillig att besvara och 15 personer valde att inte delta i undersökningen. Utfallet var alltså gott. 7

8 I analysen av enkätsvaren har vi sammanställt och jämfört data på en högst grundläggande statistisk jämförelsenivå, utan att dra konklusiva eller långtgående slutsatser. Eftersom enkäten bestod av frågor med i flertalet fall öppna svarsalternativ, där informanterna själva fick beskriva sina upplevelser, har vi i analysen fått sammanföra svarsalternativ i jämförbara riktningar. Samtidigt har vi ändå fått ytterst få svårtolkade eller icke analyserbara svar, då ungdomarna svarat någorlunda homogent, trots de öppna svarsmöjligheterna. Eftersom svaren dessutom inte avviker från andra, tillgängliga studier eller statistik kring målgruppen unga, med särskild fokus på kvinnor, utanför arbetsmarknaden, menar vi att resultatet trots allt styrker och kompletterar tidigare analyser. Vi har betraktat de öppna intervjusamtalen och de öppna svarsalternativen i enkäterna som en metodologisk fördel i den analys vi var menade att sammanställa i projektet. Genom att använda öppna metoder i båda fallen, menar vi att informanterna har tillåtits att ge sina egna svar, utan påverkan av färdiga svarsalternativ eller alldeles för snäva frågeställningar från intervjuaren. Samtidigt har de frågor som ställts i intervjuerna syftat till att leda in informanten i för förstudien relevanta frågeställningar och att svara på för målgruppen unga, med särskilt fokus på kvinnor, utanför arbetsmarknaden viktiga frågor. På samma sätt har frågorna i enkäten tydligt präglats av syftet att ge en bild av hur målgruppen upplever sin situation på arbetsmarknaden, inte exempelvis allmänna livserfarenheter. Den omfattande vetenskapliga bredden och variationen i de insamlade, om också ofta kvalitativa, forskningsstudier och metodrapporter som vi använt i förstudien, och det faktum att resultaten pekar i samma riktningar, gör samtidigt att de begränsade generella slutsatser som normalt går att dra från kvalitativa studier, ändå blir användbara för att dra viktiga slutsatser kring målgruppen och syftet att försöka skapa nya förutsättningar i sydöstra Skåne genom unga, framför allt kvinnliga, entreprenörer för ökad jämställdhet, tillväxt, integration, hållbarhet och mångfald. Samtidigt är det oerhört viktigt att åter understryka att detta är en förstudie. Förstudien som metod är till sin natur prövande och trevande, eftersom det handlar om att inventera vad som är möjligt; att se och identifiera problem i strukturer eller metoder, att testa farbara, nya eller gamla metoder och arbetssätt, och att försöka peka på möjligheter och lösningar, såväl befintliga, välfungerande, som nya, oprövade eller endast genom förstudiens begränsade arbetsfält testade metoder. Vi kan komma till vissa slutsatser genom vår metod och undersökning, baserade på kvalitativa och empiristiska erfarenheter, där vi dels har testat en metod för att få unga kvinnor att starta företag och/eller driva projekt (och för att rent allmänt stärka deras förutsättningar på arbetsmarknaden), en metod som visade sig mycket framgångsrik, och där vi dels avsåg att testa samma metod på målgruppen unga kvinnor, som redan driver företag, men där vi inte fick tillräckligt många deltagare för att starta kursen, beroende på att deltagarna inte hade tid i den omfattande tidsåtgång som krävs för att driva sina företag (se beskrivning i bilaga 5.3). Samtidigt visade ändå våra undersökningar av varför målgruppen inte anmälde sig, att behovet och intresset var mycket stort, och att det endast handlade om 8

9 tidsfaktorn, varför vi menar att det också är ett viktigt, kvalitativt resultat av den förstudie som är menad att inventera både problem och möjligheter. Urvalet av informanter har ägt rum på två sätt. Dels har vi aktivt själva valt ut intervjupersoner ur ledande eller representerande befattningar, som ur ett helhetsperspektiv kan beskriva den verksamhet de ansvarar för eller har ledande insikter i. Samtliga har gett sitt medgivande till att delta i en filmad intervju, som dessutom skulle användas i den offentliga projektfilmen. Vi har dock varit tydliga med att urvalet av vad som skulle/kunde komma med i filmen var begränsat, och att kanske inte heller alla informanter skulle komma med i filmen, vilket också blivit utfallet. När det gäller urvalet av informanter bland gymnasieungdomarna, har deltagandet i enkäten istället helt baserats på frivillighet. Vi hade givetvis en önskan om att få ett så stort och brett utfall som möjligt, men dels beroende på hur gymnasieskolorna stundtals klantat till vår önskan om att få komma, dels beroende på att praktikperioder sammanföll med enkätperioder, nådde vi inte så många skolor och ungdomar som vi önskat (se bilaga 5.3). Samtidigt fungerade enkätarbetet väldigt bra vid de tillfällen vi fick ihop, och utfallet blev ändå gott med totalt 65 ungdomar som svarade på enkäten. Resultat av omvärldsanalys Historik För att förstå den dagsaktuella situationen i sydöstra Skåne/Österlen, fordras en tillbakablick över några av de historiska, samhälleliga, ekonomiska och sociala faktorer som bidragit till att forma dagens region. Sydöstra Skåne, som består av kommunerna Simrishamn, Tomelilla, Ystad och Sjöbo, är en till ytan liten region, men med många och ganska stora, interna variationer. Den södra delen av regionen erbjuder ett öppet landskap med en mycket rik jordbruksbygd, med några av landets högsta avkastningssiffror. Norra delen av regionen är i gengäld magrare, sett till jordbruksavkastning, medan skog och fruktodling haft avsevärt större förutsättningar. I just norra delen av regionen låg exempelvis även Alunbruket, som betraktas som en av landets största industrier under och 1700-talen. Här arbetade inemot 1000 personer när bruket var som störst. Längs kusten har fiske och sjöfart långa traditioner, och i byar som Kivik, Skillinge och Brantevik växte några av landets viktigaste rederiorter fram i mitten på talet, och behöll sin glans till 1900-talets början. En betydande fiskehamn var Simrishamn ännu in på 1990-talet, för att sedermera förlora i betydelse mot framför allt Göteborg. Men ett av Sveriges största fiskförädlings- och distributionsföretag finns ännu i sydöstra Skåne i företaget Skillinge Fisk Impex AB, som vuxit både lokalt och internationellt. Gamla, för regionen typiskt traditionella näringar, finns alltså fortfarande kvar i form av fiske, skog och lantbruk. 9

10 Det dröjde innan industrialiseringens första skede hade nått sydöstra Skåne, men när den väl tog fart växte snabbt både mycket omfattande järnvägsnät och stora industrier fram. I den stad som sett till transportnoderna ligger mest avlägset, Simrishamn, levde man ändå länge gott, inte bara på fiskerinäringen med tillhörande förädling och förpackning, utan också på att stora, nationellt viktiga företag som Felix, Ehrnbergs läder, CPC Food och Plastal etablerade sig här. Gamla järnvägsspår vittnar ännu om forna glansdagar när godstågen gick ända ner till de stora fabrikerna vid vattnet. Även mindre orter, som Rörum, S:t Olof, Gärsnäs och Gladsax, kunde förse sina invånare med arbete på lokala fabriker och tillverkningsindustrier med stor, även nationell, avsättningsmarknad under lång tid. På likartade sätt förhöll det sig i hela den sydostskånska regionen, där det, som nämnts, mycket omfattande järnvägsnätet under framför allt perioden lockade både industrier till regionen och gav arbetstillfällen ända ner i småbyarna. På 1970-talet kom så järnvägsdöden, och det nät av förbindelser och kommunikationer som en gång funnits, kom att läggas ner och grävas upp, vilket ytterligare ökade urbaniseringen till städer utanför sydöstra Skåne. Övergången mellan jordbrukssamhälle och industrisamhälle gick relativt smidigt på Österlen. Man skulle kunna säga, att när jordbruket successivt effektiviserades maskinellt med början på 1950-talet, kunde många lantbruksarbetare söka sig in till de närliggande städerna och få arbete. Det var ofta inte längre än cykelavstånd mellan arbete och hem, och även när bilen blev var mans egendom kunde den användas mer som lyxvara än som nödvändighet för att komma till arbetet. Med ett dessutom på den tiden välutvecklat järnvägs- och busslinjenät var det enkelt att resa mellan hem och arbete även i sydöstra Skåne, vilket innebar att människor kunde stanna kvar i regionen. Samtidigt förändrades landskapet ändå avsevärt när allt fler pendlade mellan landsbygd och städer, vilket medförde att lokala skolor, lanthandlare, caféer och andra tidigare för varje by så oerhört viktiga näringar och samhällsservice utarmades och centraliserades till tätorterna. På samma sätt som i övriga landet och i de flesta industriländer har denna urbanisering bara fortsatt, med såväl enorma miljökonsekvenser, som stora regionalpolitiska problem som följd. Forskare inom bland annat ekonomisk geografi menar att om trenden att storstäder växer och landsbygden avfolkas fortsätter, kommer majoriteten av Sveriges kommuner att inom år ha ett befolkningsunderskott, vilket naturligtvis ger stora svallvågseffekter på både den nationella ekonomien och den lokala. Även naturen kommer att påverkas, eftersom det är ett välkänt faktum att städer och de mänskliga konsumtionsmönster som finns i framför allt moderna industristäder ökar belastningen på miljön. Om detta är den dystra prognosen redan för år framåt hur ser den då ut om 50 år? Under mycket lång tid behövdes inte någon högre utbildning för att arbeta på golvet inom vare sig livsmedels-, förädlings- eller förpackningsindustrierna, och för det mesta kunde en tidig praktik som 14-åring efter avklarad, sjuårig folkskolegång leda till jobb även inom verkstäder. När man var konfirmerad som 14-åring, började man förvärvsarbeta, och så hade samhället sett ut i hundratals år inom jordbruket, långt innan industrierna fanns. Det dröjde till början av 1980-talet innan till exempel Simrishamn fick ett eget gymnasium, och ännu längre i Sjöbo och Tomelilla. I Bollerup, i Tomelilla kommun, finns förvisso ända sedan 1912 ett 10

11 lantbruksgymnasium, men betoningen har länge varit att tillhandahålla en praktisk utbildning inom jord- och skogsnäringar, även om teoretiska ämnen är obligatoriska också här, åtminstone i modern tid. Ännu långt fram i vår egen tid har alltså ungdomar som sökt högre utbildning måst leta sig till orter som Ystad och Kristianstad, för att gå på gymnasieskola, och därefter vidare för högre studier. I många familjer saknades därför helt, av naturliga skäl, anledning till högre utbildning i flera generationer, men det innebar ändå aldrig ett problem för att få arbete, eftersom det fanns gott om arbetsuppgifter för alla. Statistiskt och historiskt sett har ändå Simrishamn och Ystad haft och har fortfarande en något högre andel invånare med högre utbildning, än till exempel Sjöbo och Tomelilla, även om statistiken också varierar en hel del, vilket vi återkommer till i analysen av målgruppen ungas förutsättningar. Den tekniska utveckling och därmed rationalisering som ägt rum under senare decennier, har givetvis på gott och ont i många fall inneburit en helt förändrad världsbild för tidigare lågutbildade på Österlen, och många har ställts inför plötsligt ökade krav på förkunskaper och utbildning, eller risk för arbetslöshet och social och ekonomisk utslagning. Arbetsuppgifter som tidigare kunnat erbjudas personer utan någon nämnvärd utbildning, har försetts med allt högre krav på exempelvis datorkunskaper. Bristen på både lokala, högre utbildningsmöjligheter i sydöstra Skåne och på familjetraditioner kring att skaffa sig en läroverksutbildning det har ju aldrig behövts har skapat ett socialt utanförskap för många. Det har uppkommit generationspucklar mellan ungdomar som mer eller mindre obligatoriskt har kunnat eller måst gå på gymnasium och deras föräldrar, som inte haft mer än sjuårig grundskola. Det finns även många exempel på ödets ironi med ungdomar som blivit långtidsarbetslösa, trots minst gymnasieexamen eller högre, medan deras föräldrar haft arbete, trots att de aldrig gått mer än sju år i folkskolan eller nio i grundskolan. Givetvis har detta skapat en misstro bland en del mot utbildningssystemet som sådant, en misstro som lever kvar och rotas i inställningar och attityder till framför allt teoretisk utbildning. Stora fabrikssammanläggningar och fabriksflytter drabbade inte bara Österlen utan hela sydöstra Skåne hårt med början redan på 1970-talet; Felix flyttade till Eslöv, Ehrnbergs läder lades ner och under åren har andra stora företag som Plastal fått känna på tillverkningsindustriens volatilitet. Även inom offentlig sektor, som fram till åtminstone talet växte kraftigt inom arbeten som sjukvård, skola, kommun och landsting, men också inom statliga myndigheter, har nedskärningar, centraliseringar och rationaliseringar de senaste decennierna inneburit en både tydligt minskad och alltmer osäker arbetsmarknad, och bidragit till ytterligare urbanisering man flyttar dit jobben finns i storstadsregionerna. Framför allt har den offentliga sektorns nedskärningar drabbat kvinnors möjligheter till försörjning, då arbeten inom vård, skola och omsorg traditionellt är och har varit kvinnodominerade. För många kvinnor innebär nedskärningarna att det blir deltidsarbeten, även om inte alla ser detta som bara negativt, då tvärtom många inom exempelvis vården vittnar om att de av antingen psykiska eller fysiska skäl inte orkar heltidsarbeta hela yrkeslivet. Många nämner också orsaker som ökad livskvalitet och mer tid med barn och familj, som skäl till att de hellre arbetar deltid än heltid. För yngre kvinnor däremot, som nyss trätt in på arbetsmarknaden, och som kanske inte har omedelbara tankar på familj utan bara vill börja tjäna sina egna pengar, 11

12 innebär nedskärningarna ofta mer negativa konsekvenser med tillfälliga vikariat, timanställningar, låga löner och att de är helt i händerna på rekryteringsföretag och vikariepooler. I takt med att kraven på formell utbildning har ökat, måste i princip alla som arbetar i vården ha minst undersköterskeexamen, medan mer okvalificerade, men ack så viktiga, arbeten som exempelvis vårdbiträde har i princip försvunnit. En strukturell omvandling av företag och företagande har ägt rum i hela sydöstra Skåne, och kan sägas började på det genuina Österlen, dvs. det geografiska Simrishamns kommun. Omkring sekelskiftet 1900 började Österlen bli känt som sommarviste för lite mer besuttna personer, men också för allehanda konstnärer. Kända konstnärsnamn som Målarprinsen Eugen drog hit nya och andra konstnärer, och ett socialt nätverk skapades. Ortens entreprenörer insåg att det skulle gå att tjäna pengar på de tillresande, och en mängd caféer och boenden i olika prisklasser växte fram. Många av caféägarna var driftiga kvinnor, vars män var ute på sjön på de stora, lokalägda rederiernas fartyg. Nya näringar växte fram, och en alltmer tydlig besöks-, turism- och upplevelsenäring såg världens ljus. Ännu idag fortsätter besöksnäringen att växa, och befintliga företag inser snabbt, att man måste satsa på besöksmålsutveckling för att sälja sina produkter och därmed överleva. Det gäller för såväl anrika företag som Kiviks Musteri, vars besöksmål är ett välkänt varumärke sedan några årtionden med omkring tvåhundratusen besökare årligen, liksom för nystartade och för Österlens klimat lite udda företag, som Nordic Sea Winery, som med sydländska förtecken har skapat en hel upplevelseverkstad kring vin och vinkonsumtion. I Simrishamn! Idag är alltså besöks- och turismnäringen närmast en huvudnäring för framför allt kustområdena Simrishamn och Ystad, och om än en av Sveriges viktigaste, alltjämt en oerhört säsongsbetonad och trendkänslig försörjningsmöjlighet. I Tomelilla och Sjöbo är de viktigaste huvudnäringarna fortfarande inom traditionellt jord- och skogsbruk, även om det finns en rad både små och medelstora företag inom exempelvis el-, bygg-, konsult-, mäklar- och databranscherna. Också inom besöksturismen växer det fram nya företag i Tomelilla och Sjöbo, däribland givetvis hästgårdar, B&B, men också kring naturvandringar, slott och andra upplevelser. Dagsaktuell omvärldsanalys Vilka styrkor, svagheter, risker och möjligheter finns så i regionen sydöstra Skåne idag, mot bakgrund av den historiska utvecklingen? Hur ser framtiden ut, den närmaste och om några decennier? Finns det några lösningar på de problem som uppenbarligen finns? Och hur allvarlig är situationen, egentligen? Som vi tidigare konstaterat finns det både likheter och skillnader mellan de olika kommunerna i sydöstra Skåne. Men även inom en och samma kommun kan det råda olika förutsättningar av olika skäl, såsom infrastruktur kring vägar, järnvägar och internet i de från centralorten mest avlägsna småbyarna, men också i lokala arbetstillfällen, utbud av näringsliv som kan ge spill-over-effekter på annat näringsliv, lokalturism, samverkan, etc. 12

13 Problemet med turism och infrastruktur som ett ensidigt mått på tillväxt i storstadsnära landsbygd Som region betraktad tillhör sydöstra Skåne det som med vetenskaplig terminologi benämns storstadsnära landsbygd. Majoriteten av företagen arbetar fortfarande med det som är någon form av skogs- eller lantbruksnäring, eller kopplat därtill, och det saknas stora städer i området. Efter klockan 18, när de flesta affärer och butiker stänger för dagen, är också nästan allt uteliv i de fyra städerna stendött, med undantag för under sommartid, då tillströmmande turister skapar arbetstillfällen, upplevelser och puls. Samtidigt ligger sydöstra Skåne inom någonslags rimligt pendlingsavstånd från både Sveriges tredje största stad, och Nordens största huvudstadsregion. Med bil är man på under två timmar i Malmö, Helsingborg, Köpenhamn och Helsingör, och även med allmänna kommunikationer är avstånden hanterbara för i varje fall de flesta. Detta skiljer sydöstra Skåne från annan avfolkningslandsbygd i exempelvis Norrland och Småland, som i många fall har avsevärt sämre förutsättningar, och där det kanske inte ens finns förutsättningar för att turism skulle kunna skapa åtminstone säsongsarbeten. Så även om turistsäsongen är kort och intensiv i sydöstra Skåne, ger den i varje fall mer gynnsamma förhållanden för det lokala näringslivet, än vad situationen ger vid handen i många andra regioner. Närheten till kontinenten, det etablerade varumärket Österlen (som visserligen används långt utanför det egentliga Österlens geografiska område) och det speciella landskapet med natur, mat, upplevelser och lite lugnare tempo, gör att både svenskar och européer söker sig till regionen under semester, och för att skaffa fritidshus. Turismen skapar en mängd arbetstillfällen, även om många i lokalbefolkningen samtidigt ser oroligt på att huspriser stiger, barnfamiljer flyttar, arbetstillfällen och skolor försvinner och byar lämnas öde vintertid för att bara bli sommarvisten, och jobben blir aldrig permanenta eller mer än säsongsbetonade. Skatteunderlaget minskar i den kommunala välfärden, och det är tufft för många företag att överleva under vintern. Är detta bara risker och problem? Eller är det bara en del av de naturliga förutsättningar som finns i ett område, som man måste anpassa sig till eller ge upp och flytta därifrån? Eller borde det till och med ge grogrund för riktiga entreprenörer i ordets verkliga betydelse, alltså personer som inte ger upp utan ser möjligheter i just problemen, och som dessutom inte är rädda för att samarbeta med närmaste konkurrenten? Närheten till en riktigt stor huvudstadsregion, liksom till kontinenten, ger helt klart förutsättningar, som kan tyckas mer gynnsamma, om också de utgör ett samtidigt hot. Ett sådant hot är risken att både politiker och näringsliv stagnerar i sin syn på utvecklingsalternativ, och bara ser närheten till kontinenten, turismen och en välutbyggd infrastruktur som en så viktig del i strategierna, att alla andra utvecklingsvägar blir sekundära eller ointressanta. Ystad lever till exempel just nu gott på sin lokala filmindustri och Wallander-effekten. Men vad händer när bubblan spricker och turisterna är mättade på att äta Wallanderbakelser och gå på upptäcktsfärd i mordens fotspår längs smågatorna i Ystad? Och vad händer när Österlen är mättat på upplevelser, och det inte finns plats för fler aktörer inom hotell, konstgallerier, caféer, B&B, etc., och ingen har talat om alternativa branscher? 13

14 Vart tog alla andra utvecklingsalternativ vägen, som skulle få sydöstra Skåne att bli en levande region året runt? Och de näringar, som ytterst även turismnäringen är beroende av, såsom lokala producenter och leverantörer av mat, service, tjänster, vad händer om vi inte talar om deras möjligheter och förutsättningar att leva året runt och utvecklas? Man skulle kunna säga att hotet redan är här, eftersom alla bara pratar om den korta turistsäsongen, men ytterst få talar om hur man skapar incitament för företag att anställa och utvecklas året runt, baserat på även andra näringar än turismen. Det syns också på arbetslöshetsstatistiken, som är mycket låg under sommarhalvåret, men som normaliseras och till och med blir hög under vintern. Varför görs så lite för att skapa arbetstillfällen året runt? Kan det vara för att man bara pratar turism, besöksnäring, konstgallerier och Wallander? Och varför talar man då så lite om andra företags och entreprenörers förutsättningar, som inte, eller i varje fall ytterst lite, är kopplade till turism- och besöksnäringen? För sådana företag finns fortfarande i sydöstra Skåne, och de kämpar med en helt annan verklighet än turismnäringen, men de lyfts sällan upp i de offentliga diskussionssammanhangen. Kanske är det en förklaring till att fler och fler av dessa företag försvinner och flyttar till andra orter, där diskursen är en annan? Ett annat problem är infrastrukturen, som är både en resurs och ett hot. En välutbyggd infrastruktur med goda pendlingsmöjligheter kan mycket väl skapa jobb, men forskningen visar att det sällan är i den mindre regionen eller de mindre orterna. Snarare ökar urbaniseringen, eller i varje fall jobbpendlingen, och den mindre orten blir en boenderegion utan egna arbetstillfällen. Detta slår ut flertalet branscher, eftersom det leder till både livsmedelsbutikernas och småbutikernas död i de mindre centralorterna, då alla handlar där de arbetar, dvs. i de större städerna. Forskare inom ekonomisk geografi har sett detta hända i ett flertal forskningsstudier, att handelslivet i de små orterna och regionerna dör ut, medan pendlingen ökar och storstäderna växer, och det som skulle leda till bättre villkor för de små regionerna, enligt den gängse bilden av infrastrukturens betydelse, blev tvärtom det stora problemet. Samtidigt kan ökad infrastruktur vara en tillgång för att få unga människor med kompetens att vilja arbeta på landsbygden, om det skapas ett gynnsamt klimat för arbetstillfällen i små regioner. Politiker och näringsliv måste alltså bestämma sig för vad man ska satsa på, och vilket scenario man önskar; boenderegion med risk för få eller inga lokala jobb, butiker eller näringsliv, eller en attraktiv region med spännande företag och kreativa miljöer, där det samtidigt finns jobb-, boende- och pendlingsmöjligheter vid exempelvis partnerrekrytering. Men då måste det också finnas attraktiva skolor, god kommunal service och ett lockande uteliv för ungdomar, som gör att de vill stanna kvar. Om nu turismen samtidigt menas vara sydöstra Skånes viktigaste näringsfång, kanske man inte heller ska stirra sig alltför blind på infrastrukturens betydelse. Turister letar sig ju gärna ut på otillgängliga småvägar för att hitta sina smultronställen, stannar gärna till vid en pittoresk gårdsbutik som de råkade passera medan de ändå körde vilse, och en hästgård med tillhörande café och B&B i en lugn vrå av Österlen, där bara fågelsång och skogens sus hörs, 14

15 marknadsför sig kanske bäst på just det sättet; långt från storstadsvimlet och de tätaste transportlederna. Då är kanske infrastrukturens betydelse lite missvisande, eftersom en del av det som menas vara Österlens charm och varumärke skulle försvinna genom en större tillgänglighet. Infrastrukturen är ett tveeggat svärd, som man måste fundera över vilket scenario man vill att den ska ge. Tillväxttrender och möjligheter i nygamla branscher I kombination med nygamla trender som ekologiskt och närproducerat växer allehanda gårdsbutiker fram som svampar ur jorden, och blir en del i den nya ekonomiska given för Österlen och sydöstra Skåne. Livsstilsföretagande och därtill hörande marknadsföring är ett växande koncept, som innebär att det förment lite långsammare tempot på Österlen är en del av hur företagen marknadsför sig, som en positiv motvikt till storstadens brus. Österlen och hela sydöstra Skåne är numera ett så starkt varumärke, att det närmast marknadsför sig själv. Livsstilsföretagandet inom turist-, besöks- och upplevelsenäringarna har vuxit sig till en stor och viktig del i områdets totalekonomi, med fler och fler aktörer, vilket naturligtvis å ena sidan kan skapa en försörjningsväg, åtminstone för den omedelbara familj som driver företaget, men näringsfånget är ytterst säsongsbetonat och ofta ganska lågavlönat inom exempelvis butiks- och restaurangyrkena, liksom för egenföretagare inom hästgårdar och B&B. Men en ökad turism innebär också ökad ekologisk belastning, färre permanentboende och fler fritidshus, och en på sikt totalekonomiskt sett ganska olönsam affär för regionen, med färre skatteintäkter, färre heltidsjobb, försämrad offentlig service, risk för ökad utflyttning och svårigheter att rekrytera framför allt ung kompetens. Forskare inom ekonomisk geografi menar därför att politikerna har en grannlaga uppgift att avgöra huruvida regionen ska fortsätta satsa på turismen som huvudnäring, och därmed öka risken för utflyttning och ekonomisk utslagning, eller om man ska försöka hitta andra incitament för regional utveckling för att klara de framtida tillväxtmålen. I vår analys av sydöstra Skånes tillväxtförutsättningar inom turist- och besöksmålsnäringen, har vi talat med forskare vid institutionen för servicemanagement och tjänstevetenskap vid Lunds Universitet, som studerat just det man kallat sydöstra Skånes livsstilsföretagare. Livsstilsföretagarna är en grupp småföretagare som förenar hem och företagande, ofta på en gård eller ett galleri, där man erbjuder t.ex. övernattningar, café, turridningar, bo på lantgård och liknande koncept, och där att förverkliga livsdrömmen på en speciell plats är viktigare än lönsamheten. För en del lantbrukare kan det vara en fråga om krass överlevnad att göra gården till ett besöksmål med t.ex. gårdsbutik, medan för andra är småskaligheten ett medvetet val i sin satsning. Inte sällan talas det om livsstilsmigranter som nått en fas i livet, där de lämnat storstadens brus med ett välbetalt och stressigt arbete, för att förverkliga drömmen om ett B&B på landet, och där mötet och samtalet med besökaren är viktigare än att tjäna pengar. Analyserna som gjorts pekar på att det inte sällan är kvinnor som driver den här typen av företag, ibland ensamma, ibland tillsammans med en partner, och ibland har partnern ett arbete vid sidan av, som bidrar till den totala familjeekonomien. Kvinnorna i studien har 15

16 uppgett att närheten till familjen, mer tid med barnen, friheten och arbetet med djur och natur på t.ex. en hästgård är viktiga parametrar i beslutet att driva ett företag som egentligen inte är lönsamt, och där ekonomien hotas varje år mellan turistsäsongerna. Inom branschen är det inte ovanligt att döttrar tar över en hästgårdsverksamhet efter sina mödrar, eller att mamma och dotter driver gården gemensamt. Det är alltså en allt tydligare kvinnodominerad näring, även bland gårdar som drivs av en man och en kvinna i ett parförhållande, där ändå kvinnan är den som driver företaget, medan mannen gör allt annat runtomkring. I retoriken beskriver sig livsstilsföretagande både kvinnor och män i andra termer än som företagare, för de ser sig inte själva som det, eftersom de menar att bilden av en god företagare är en framgångsrik person med god ekonomi, som vet hur den ska tjäna pengar. De är ytterst medvetna om att ekonomien inte går ihop, och en del av marknadsföringen och livsstilen blir att hitta sätt att överleva mellan säsongerna, det ena ger det andra. De menar emellertid också att en del av deras trovärdighet som livsstilsföretagare bygger på att de inte är vinstdrivande storföretag. Många av dem vittnar dock om att regelverk och skatter gör det ännu svårare att få ekonomien att gå ihop, och att administrationen kring att det kan finnas olika regelverk och blanketter för olika delar av verksamheten gör det både tröttsamt, olönsamt och besvärligt att fullfölja sin livsdröm. De menar vidare att de stundtals nästan känner sig utnyttjade av den politiska retoriken i kommunerna, där de vinner priser för sitt företagande och används som skyltfönster och goda exempel på turismföretagande i sydöstra Skåne, men att det i övrigt inte gynnar dem. Det vardagliga arbetet på gården med att få ekonomi och regelverk att fungera, blir inte lättare för att de används som skyltfönster av politiker och turistbyråer. Det är fortfarande lika kärvt på gården. Livsstilsföretagandet är en ökande bransch i många av Sveriges glesbygdsregioner, särskilt i turisttäta och attraktiva områden som sydöstra Skåne. I vår studie pekar forskarna på hur etableringen av nya företag inom B&B, café, hästgård, etc. bara ökar. Utvecklingen påskyndas av den politiska retoriken, som bara talar om turismnäringen i regionen, men innebär samtidigt för livsstilsföretagen att konkurrensen om besökarna hårdnar med tilltagande svårigheter att få en lönsam ekonomi, allteftersom fler företag etablerar sig på marknaden. Eftersom en stor del av företagarna är kvinnor, som får allt svårare att försörja sig på det de gör, är frågan om det riskerar att bli en framför allt ekonomisk kvinnofälla? Hur många livsstilsföretag kan överleva efter pensionen på att inte tjäna något med dagens system som närmast kräver livslångt arbete med höga löner för att ge något i pensionskuvertet alls? Och detta i ett system där kvinnor redan är missgynnade med lägre löner? Prisutvecklingen på fastigheter under 1900-talet inom till exempel lantbruk, men också kustnära boende, har gjort det allt svårare för unga generationer att överta föräldragenerationernas verksamheter och att skaffa egna hus i områden man vuxit upp i. Att starta upp en verksamhet helt från grunden, såsom ett jordbruk, är i princip omöjligt, eftersom det kräver enorma investeringar. Bankerna har i takt med internationella konjunktursvängningar och lånekrascher blivit allt mindre riskbenägna, vilket naturligtvis spär på svårigheterna för alla slags nyetableringar, särskilt för unga som å ena sidan är de som 16

17 skulle orka arbeta upp något nytt, men som samtidigt saknar de ekonomiska medel det fordras för att alls få ta ett banklån. Med en bankretorik som närmar sig åt den som redan har, skall allt varda givet, blir det allt svårare att nyetablera. Detta medför i sin tur att det sällan är unga personer som vågar eller kan satsa, eftersom de saknar både eget startkapital och kontakter med rätt bankfolk. Vissa nationalekonomer menar dessutom, att de nya kraven på lånetak och månatliga amorteringar kan hota ungdomars möjligheter att skaffa egen bostad, och ännu mer deras möjligheter att överta eller starta egna verksamheter inom t.ex. just lantbruk, samtidigt som idén om lånetak och amortering givetvis är nationalekonomiskt sund. Bristen på offentligt eller annat tillgängligt riskkapital för nystartade företag och särskilt för unga entreprenörer är uppenbar, om inte pengarna lånas ut till extremt höga räntor, som exempelvis hos ALMI, som trots att de har ett statligt och europeiskt uppdrag att faktiskt underlätta företagande, använder samma retorik som storbankerna. Det som lånas ut som så kallat riskkapital är mot ett ränteläge som till och med är högre än de allra dyraste och farligaste sms-lånen på marknaden, och som alla konsumentombud avråder från. Anslag från olika tillväxtstiftelser och inkubatorstöd för nyutveckling ges ofta bara till redan etablerade företag som visat goda resultat, och mer sällan till de företag som inte på egen hand skulle klara sig utan detta stöd, men som ju är de som skulle behöva stödet bäst. Arbetsförmedlingens nyföretagarstöd är ett bidrag som efter prövning kan ges under sex månader till den som varit arbetslös och startar företag istället. Stödet ska ses som en möjlighet till lön under den första tid som menas vara svårast, och baseras på den dagersättning personen uppburit som arbetslös. Problemet är ofta att sex månader är en oerhört kort tid för en nyetablerad företagare att hinna skapa lönsamhet, och många tvingas ge upp kort efter att stödet upphört. Inte alltid beror detta på brister i affärsidén eller ens på att det inte skulle finnas ett tillräckligt kundunderlag, utan just på kollisionen mellan det faktum att det tar tid att bygga upp alla verksamheter, bristen på likviditet och begränsningen i det stöd som ges. För någon som varit arbetslös under en längre period, kan det alltså vara svårt att hitta just tidsbegränsat, riskvilligt kapital, särskilt om personen dessutom är yngre, även om affärsidén är aldrig så god och skulle kunna bära sig på sikt. Sammantaget får kanske många, potentiellt dugliga företagare, och särskilt ungdomar, inte en chans, beroende på avsaknaden av samhälleliga, ekonomiska stödstrukturer. Det talas ofta om trender. En sådan trend är nu att återigen odla ekologiskt, att handla närproducerat och miljövänligt och att äta slow food, dvs. att vi åter välkomnar ett samhälle som vi hade, men valde att lämna bakom oss för bara någon generation sedan. Om trenden håller i sig har regioner som sydöstra Skåne på grund av sitt klimat och geografiskt gynnsamma läge ett mycket bra utgångsläge för att skapa tillväxt inom andra branscher än bara turism, och skulle kunna bli ett attraktivt jordbruksexempel i miljöhänseende. Men ekologiskt jordbruk kräver ofta stora arealer för att vara lönsamma, är känsligare för både väder och skadedjur än konventionellt jordbruk, och är svåra att få lönsamhet i. Priserna på ekologisk mat blir naturligt väsentligt dyrare på grund av krångliga regelverk som ökar administrationen för lantbrukaren, och på grund av att arbetet med att odla och att hålla djur 17

18 ekologiskt är dyrare. I ett handelspolitiskt läge, där till och med konventionellt lantbruk har svårt att konkurrera med priserna på importerade produkter i våra butiker, är det naturligtvis ännu kärvare att ställa om till ekologiskt. Här måste politiska incitament till från nationell nivå, kanske i strid med gällande EU-regler om fri handel och import, för att möjliggöra för sydöstra Skåne att bli en attraktiv, ekonomiskt lönsam, ekologisk region. Förutsättningarna finns ur klimathänseende, många intressenter finns som vill ställa om sitt jordbruk, och det finns ett antal redan etablerade småskaliga lantbruk, som om regler och skatter underlättades skulle kunna försörja sig på att odla ekologiskt och att sälja närproducerat till lokala konsumenter och butiker. Men det fordras en politisk regel- och skatteomställning, snarare än en i första hand viljeomställning bland regionens lantbrukare. Kulturella och kreativa miljöer finns sådana? Med grund i forskningsanalyser från samhällsekonomer som Richard Florida har ett nytt begrepp myntats; kulturella och kreativa näringar, KKN. Ett antal studier har stärkt hans teser om att det finns en ny, samhällsekonomiskt viktig klass, bestående av människor som genom konstnärliga förmågor och insatser skapar kreativa, öppna och dynamiska miljöer, vilket skapar incitament för nya ekonomiska trender, och detta drar till sig kapitalstarka företag och personer med stort inflytande, vilket i sin tur genererar tillväxt. Richard Florida menar att teknologi, tolerans och talang skapar tillväxt i dessa moderna miljöer. Sydöstra Skåne och Österlen menas av många vara de kulturella och kreativa näringarnas svenska Mecka, eftersom det finns så många kulturellt och kreativt aktiva personer i regionen; konstnärer, musiker, författare och arkitekter till exempel. Bara i Simrishamns kommun finns över 3000 företag registrerade, varav flertalet är en- eller fåmansföretag inom någon av de nämnda näringarna. Det görs nationella, regionala och lokala KKN-satsningar i stor utsträckning, och just Simrishamns kommun blev utsedd som försökskommun att delta i ett regionalt projekt om dessa näringars betydelse och utvecklingsmöjligheter för tillväxt. Region Skåne och Tillväxtverket delar ut pengar för satsningar på KKN-företag och utbildningen av framför allt kvinnor inom detta näringsfång. Vi på Artes Liberales AB har varit involverade i utvärderingar av ganska många KKN-projekt och i utbildningssatsningar för både kvinnor och män. Vid en utvärdering av de samlade KKN-satsningarna i Region Skåne, ombads Artes Liberales AB att göra en oberoende granskning av effekterna, och att ge förslag på hur regionen skulle satsa på konkreta åtgärdspaket och fortsatta projekt. Av våra inte mindre än tio konkreta förslag på omedelbara insatser och möjligheter, och därutöver förslag på ytterligare några mer långsiktiga åtgärder, ser vi ännu två år efter utvärderingen fram emot att få se vad som hände. Det är fortfarande inte för sent Problemet med Floridas teori är, som både vi på Artes Liberales AB och forskare inom ekonomisk geografi menar, att det fordras en viss kritisk massa för att kreativa idéer ska bli verklighet. Det finns både fördelar och möjligheter i Floridas teori, men i de flesta fall är det bara i storstäder det fungerar. För att det ska hända något, måste människor ha en vilja att samverka över gränser, mellan traditionella företag, idéburna organisationer, myndigheter och kreativa entreprenörer. I nya möten genereras nya idéer som kan skapa tillväxt. Men det 18

19 fordrar vilja och kompetens till samverkan, flexibilitet och människor som är orädda inför nytänkande. Där har sydöstra Skåne och Österlen sin största utmaning. Strukturerna är nämligen oerhört trögrörliga i sydöstra Skåne. Det som utifrån upplevs som ett långsammare tempo är korrekt till sin yttre iakttagelse, men innehåller också vid en djupare analys ett av de allvarligaste problemen som området har att brottas med; bytänkandet, misstänksamheten och bristen på samverkan. Bytänkandet är enormt stort i alla kommunerna, och det som kan vara en positiv drivkraft och som i många fall kan hjälpa andra regioner att överleva, skulle i sydöstra Skånes fall till och med kunna anses vara del i förklaringen till att det inte går bättre. Det finns byar som ligger grannsocknes, och som vägrar att samarbeta, det finns en misstänksamhet mot samverkan överlag, och det är närmast omöjligt att få två eller fler företag att samarbeta för att skapa fler eller större gemensamma kakor av de kakor som finns. Forskare inom ekonomisk geografi stöter stundtals på problemet inom regional forskning, och menar att det är ganska vanligt bland små och medelstora företag i glesbygd, främst leverantörsföretag och familjeägda företag, att det finns en rädsla för att mista kontrollen, och därmed rädsla för samverkan. Att samverka kostar tid, pengar, kompetens, och måste ses ur långsiktiga perspektiv för att ge resultat. I små och medelstora familjeföretag, som har den största vinningen av samverkan, finns ofta vare sig tid, kunskap eller pengar för att utveckla samarbeten, och man är kanske rädd att mista kontrollen, rädd att samarbetet med en konkurrent ger konkurrenten snabbare fördelar. Man vet vad man har och är beredd att kämpa med sin egen överlevnad, men att samverka kan vara obekvämt av flera skäl. I sydöstra Skåne är det emellertid inte ett begränsat problem, utan snarare ett generellt och stort problem bland en skrämmande majoritet av företagen, främst de små och medelstora som hade haft allt att vinna på att samverka. Givetvis komplicerar det bilden ytterligare, när den av alla så omhuldade huvudnäringen, turismen, är beroende av att de lokala småföretagen kan samverka för att förlänga säsongen, utbyta koncept och skapa gemensamma aktiviteter för att locka de turister som står för en så viktig del av omsättningen. Ett annat exempel på svårigheten att samverka och den misstänksamhet som finns, är de politiska och allmänhetens diskussioner kring att skapa större kommuner i sydöstra Skåne för att få bättre befolkningsunderlag och skatteintäkter, och där konsensus kring hur en sådan sammanläggning skulle se ut, och mellan vilka kommuner den skulle äga rum, verkar omöjlig att uppnå. Mindre kommuner vill inte samverka med de större, och befolkningen oroas, kanske med ett inslag av naturlig och sund tveksamhet, över hur det kommer att drabba de mindre orterna, som genom sammanläggningar automatiskt kommer allt längre bort från tätorterna och från beslutsfattarna. Inte ens kring att samarbeta mer om kommunövergripande frågor där alla skulle gynnas kan man uppnå långsiktiga lösningar, och istället investerar varje kommun var för sig i stora anläggningar och system, som kanske kunde ha samordnats och därmed sparat skattepengar. En sådan fråga är de kommunala badhusen, som alla inser i sig skulle kunna samordnas och spara pengar, men där frågan stannar och aldrig kommer längre än i vilken av kommunerna badhuset i så fall ska ligga. En annan fråga som hettade till 19

20 ordentligt för bara ett par år sedan var samverkan kring det regionala gymnasieförbundet, och där den femte samverkanskommunen, Skurup, med buller och bång drog sig ur, för man kände sig lurad på konfekten och hädanefter skulle klara sig själv. I analysen lägger vi absolut ingen värdering i sak i huruvida det är rätt eller fel att tänka i termer av sammanslagningar av kommunala enheter, utan vi vill endast ge exempel på de svårigheter som finns kring regional samverkan på allt från politisk nivå till näringsliv och befolkning. En analys av den ekonomiska och politiska retorik som omgärdar begreppet tillväxt, visar dessutom, menar forskare inom ekonomisk geografi, att det redan i hur politiker och högre tjänstemän talar om tillväxt skapas en konfliktfylld dualism i hur vi förväntas tänka och agera. Å ena sidan uppmuntras vi från allt från EU-nivå till nationell, regional och lokal nivå att tänka i regionala och lokala samverkansgrupper, för att uppmuntra lokalt samarbete, medan det i nästa andetag samtidigt från alla dessa nivåer; EU, nationellt, regionalt och lokalt, också talas om att regionerna måste vara konkurrenskraftiga på marknaden genom diversifiering och självständighet. Denna retoriska otydlighet kring tillväxt från EU-kommission ända ner till lokal nivå skapar praktiska problem kring hur vi ska lösa både regionala problemsituationer och nationella tillväxtmål, men också kring hur vi skapar konkreta plattformar för samverkan, när vi både ska samarbeta och konkurrera på samma lokala och globala marknad. Ett annat, generellt problem med begreppet tillväxt är hur det används med slentrian, och hur det menas per automatik vara nyttigt för alla samhällen att ha tillväxt, för att det anses ge högre levnadsstandard, bättre välfärd och längre medellivslängd. Samtidigt problematiseras sällan vad vi lägger i begreppet tillväxt, mer än möjligen av miljöaktiviströrelser, och ofta med militanta inslag. Viktiga frågor glöms bort i den offentliga debatten, såsom huruvida det egentligen är nyttigt för människan att leva i ständig tillväxt, där vi förväntas producera och konsumera allt mer i allt högre takt, vilket leder till allt fler stressrelaterade hälsoproblem, och där vår ökade konsumtion också leder till allt mer omfattande miljökonsekvenser. Och frågan om att tillväxt kan se ut på många olika sätt, utan att det innebär en utarmning av vare sig mänskliga resurser eller naturen, är en sällan berörd tanke i det offentliga samtalets retorik. För att uppnå tillväxt, och för att möta Richard Floridas KKN-utmaningar inför framtiden, har sydöstra Skåne och Österlen en mycket stor uppförsbacke vad gäller viljan till lokal samverkan. De teoretiska möjligheterna för KKN-näringar att flöda och att spilla över på både det traditionella näringslivet och på besöks- och turismnäringen skulle däremot kunna anses ha oerhört goda förutsättningar. Men det gäller i teorin. Verkligheten är en annan. Om vi stannar vid möjligheterna, skulle KKN-företag kunna förankra ungdomar i sina nytänkande idéer, och ge dem tillräckligt många spännande utmaningar för att få dem att stanna kvar i regionen, satsa på eget företagande och att utveckla befintliga företag, vilket skulle minska ungdomsarbetslösheten och lösa generationsövergångar. Om vi dessutom talar om ekologiskt och närodlat som möjligheter för en viktig miljöbransch att utvecklas i sydöstra Skånes goda klimatförutsättningar, och att ekologi samtidigt kan vävas samman med livsstilsföretagarnas inställning och syn på att tillväxt handlar om ett sunt användande av naturens resurser utan att förbruka dem, skulle Österlen ha extremt goda förutsättningar. Men förutom viljan till 20

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? Maj 2012 Lotta Olsson Lotta Finstorp Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 JOBBEN MÅSTE BLI FLER HUR GÖR VI?... 5 HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD?...

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Fler unga företagare. Sex förslag som kan hjälpa ungdomar att förverkliga sina drömmar.

Fler unga företagare. Sex förslag som kan hjälpa ungdomar att förverkliga sina drömmar. Fler unga företagare Sex förslag som kan hjälpa ungdomar att förverkliga sina drömmar. Fler unga företagare 2 Miljöpartiet vill underlätta för unga människor att starta och driva företag. Så kan fler förverkliga

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Ester mikrofinans på skånska Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Bakgrund 50% arbetslöshet bland kvinnor i Skåne med utomeuropeisk bakgrund utanförskap Företagande kan vara en möjlig första

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Färdplan Flen. FUTURE Researchbased. STRATEGY Futurebased. ACTION Strategy enforcement. Visionsworkshop 3 18 januari 2012. strategy.

Färdplan Flen. FUTURE Researchbased. STRATEGY Futurebased. ACTION Strategy enforcement. Visionsworkshop 3 18 januari 2012. strategy. Färdplan Flen Visionsworkshop 3 18 januari 2012 FUTURE Researchbased foresight STRATEGY Futurebased strategy ACTION Strategy enforcement Workshop 18 januari Välkomna! Kort tillbakablick Idéer till åtgärder

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer