Demokrati- Folkets styre eller Mediernas makt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demokrati- Folkets styre eller Mediernas makt?"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för Informationsvetenskap Enheten för Medier och kommunikation C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2006 Demokrati- Folkets styre eller Mediernas makt? - en kvantitativ studie av DN: s nyhetsrapportering kring riksdagsvalet år Författare: Carolina Vallin Handledare: Else Nygren

2 A B S T R A C T Title: Democracy- Choice of the people or the voice of media? (Demokrati- Folkets styre eller Mediernas Makt?) Number of pages: 36 Author: Carolina Vallin Tutor: Else Nygren Course: Media and Communication Studies C Period: Autumn term 2006 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose/Aim: The purpose with this essay is to discuss which influence media has on the democracy. Material/Method: Qualitative explorative research method is used to see how much space the newspaper Dagens Nyheter gave to the parties represented in the parliament, and compare the results with the numbers the parties received in the general election Main results: This research showed similar results in the survey made of DN and the numbers the parties received in the general election Media can t decide how people should vote in a election, but they can influence what citizens think and talk about by having the power to choose which information that shows on the agenda. Key Words: Dagens Nyheter, Agenda setting, Media, Power and Democracy. 2

3 SAMMANFATTNING Uppsatsen syftar till att undersöka hur nyhetsrapporteringen av de sju riksdagspartierna såg ut inför riksdagsvalet år 2006, och utifrån resultatet diskutera mediers makt att påverka demokratin. För att besvara syftet ställdes ett antal frågeställningar upp; Vilket utrymme gav DN i sina Ledare- och Debattsidor de sju sittande riksdagspartierna inför valet år 2006? Finns det något samband med det utrymme partierna fick i DN: s Debatt och Ledare med procentantalet partierna sedan åtkom i riksdagsvalet? Finns det något samband med resultaten i undersökningen genomförd av Demokratirådet? Hur kan resultaten diskuteras utifrån dagordningsfunktionen och teori om makt? Vad vill DN uppnå med sin nyhetsrapportering? Uppfyller tidningen sitt antagande? Tidigare forskning gjord av Demokratirådet kring valet år 2002 visade ett samband mellan det utrymme medierna gav riksdagspartierna inför valet och resultatet i riksdagsvalet år Därför blev det intressant att genomföra en liknande undersökningen kring valet till riksdagen år För att besvara uppsatsens relativt vida syfte krävdes en teorianvändning som möjliggjorde en definition av begreppen mediernas dagordning och makt för att sedan diskutera mediernas möjlighet att påverka demokratin. Därför blev det aktuellt att använda sig av en demokratidefinition av statsvetaren Robert A. Dahl följd av den så kallade Dagordningsteorin myntad av medieforskarna James Dearing och Everett M. Rogers. Teorin innebär att de ämnen medierna sätter i fokus har en tendens att bli de frågor människor anser är viktiga. Till sist användes en definition av makt, så kallad maktens tre dimensioner framställd av statsvetaren Olof Petersson. Valet av metod föll på en kvantitativ innehållsanalys eftersom det är en metod där man vill göra ett större material tillgängligt för analys. Det innebär att man väljer ut enskilda aspekter som mäts separat. Variabler sattes upp för varje riksdagsparti samt blocken och sedan räknades utrymmet som DN gav riksdagspartierna. Undersökningen visade att DN gav mest utrymme åt Socialdemokraterna följt av Moderaterna. De fem resterande riksdagspartierna fick dela på ett mindre procentantal av utrymmet. Resultatet av undersökningen av DN visade samband med resultatet i riksdagsvalet. Demokratirådets undersökning kring valet år 2002 uppvisade en seger för Socialdemokraterna och Vänsterblocket både i undersökningen om partiernas utrymme i medierna och resultatet partierna fick i riksdagsvalet. DN visade också en seger för Socialdemokraterna som enskilt parti, men visade majoritet för Alliansen som helhet, som även fick majoritet i riksdagsvalet år Resultatet av DN indikerar styrka i Demokratirådets undersökning kring 2002 om mediers makt att påverka hur vi röstar i val Genom att medier ger vissa frågor mer utrymme påverkar de vårt sätt att tänka om vissa frågor, och kan på samma sätt bidra till att vissa frågor glöms bort genom att få mindre eller inget utrymme alls. Slutsatsen blir att medierna inte har makt att bestämma vad vi ska tänka. Däremot bidrar medierna till att påverka hur vi tänker om frågor, och vilka frågor vi tänker om, eftersom vi människor vänder oss till medierna för att få information och hjälp i orienteringen av samhällsfrågor, och medierna väljer vilken information de förser oss med. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3

4 SAMMANFATTNING INLEDNINGVIS Demokrati Mediers möjlighet till påverkan Riksdagsval SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR INFÖR RIKSDAGSVALET ÅR MEDIERNAS UPPGIFTER I DET DEMOKRATISKA SAMHÄLLET DAGSPRESS DAGENS NYHETER Ledare DN Debatt AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION BAKGRUND HISTORISK ÖVERSIKT AV MEDIERS PÅVERKAN PÅ DAGORDNINGEN VAD BLIR NYHETER? MEDIERS RAPPORTERING KRING VAL TIDIGARE FORSKNING DEMOKRATI OCH MEDIERS MAKT VALBEVAKNING PARTIERNAS MEDIEUTRYMME OCH VALRESULTAT ÅR TEORI DEMOKRATI DEFINIERAD AV ROBERT A. DAHL Kriterier för demokrati (polyarki) Institutioner DAGORDNINGSTEORIN (AGENDA-SETTING) Mediernas, medborgarnas och den politiska dagordningen Dagordningsteorins andra nivå Priming Framing MAKTENS TRE DIMENSIONER

5 3.3.1 Första maktdimensionen Andra maktdimensionen Tredje maktdimensionen METOD URVAL TILL DEN KVANTITATIVA ANALYSEN KVANTITATIV INNEHÅLLSANALYS KÄLLKRITIK VALIDITET OCH RELIABILITET RESULTAT RESULTAT FRÅN DEN KVANTITATIVA ANALYSEN FÖRDELNING AV UTRYMMET MELLAN PARTIERNA I DN JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTATEN I DN OCH DEMOKRATIRÅDET RESULTATFÖRDELNING MELLAN BLOCKEN AVSLUTNING ANALYS FÖRDELNING AV UTRYMME FÖR RIKSDAGSPARTIERNA I DN: S LEDARE OCH DEBATTSIDOR JÄMFÖRELSE AV UTRYMMET I DN OCH RESULTAT I RIKSDAGSVALET ÅR RESULTATEN I JÄMFÖRELSE MED DEMOKRATIRÅDETS UNDERSÖKNING MEDIERS PÅVERKAN UTIFRÅN DAGORDNINGSTEORIN MEDIERS PÅVERKAN UTIFRÅN MAKTENS TRE DIMENSIONER DN SOM OPINIONSBILDANDE FORUM SAMMANFATTANDE DISKUSSION MEDIERNA BETYDELSE FÖR DEMOKRATIN SLUTSATS UTBLICK EN LITEN HISTORIA OM MAKT KÄLLFÖRTECKNING INLEDNINGVIS 5

6 1.1 Demokrati Demokrati kommer ursprungligen från antikens Grekland där idealet var att alla medborgare (endast myndiga män) skulle ha möjlighet att vara med i beslutsfattandet. Det möjliggjordes genom en begränsad geografisk utsträckning och överskådliga invånarantal som innebar att det gick att samla människor vid stadens torg till diskussioner och beslut om offentliga angelägenheter. Samhällen började sedan utökas och därmed fanns inte längre samma möjligheter för alla medborgare att delta. När demokratiseringen därför skulle ske av dessa större och mer folkrika stater blev det upphov till indirekt representativ demokrati. 1 Beslutsprocessen övergick från deltagande till att representeras av ett fåtal valda ledare. Denna typ av representation är det styrelseskick som än idag huvudsakligen är det dominerande och det styre som även är det rådande i Sverige. Skillnaden mellan förr och nu är sättet att medla informationen mellan medborgare och beslutsfattare. Förr gick kommunikationen direkt dem emellan för att i dagens samhälle kompletteras av medier som forum för diskussion. Politikerna förser medierna med information som medborgarna tar del av och som i sin tur ger medborgarna möjlighet att genom medierna göra sina röster hörda Mediers möjlighet till påverkan Genom att medier tillskrivs rollen som medlare mellan beslutsfattare och medborgare har de möjlighet att styra över vilken information medborgare får ta del av. Medier har med andra ord tillskrivits en betydande roll genom att välja vilken information som hamnar på dess dagordning, vilka ämnen som ska få stort utrymme samt vilka ämnen som inte alls får synas. Ett flertal diskussioner finns om medier har makt eller inte att påverka våra åsikter eller inte, och många är övertygade att medier faktiskt har stora möjligheter. 3 Om så är fallet blir det av ännu större vikt att diskutera mediers roll i samhället och i vilket syfte medierna tjänar, om de faktiskt främjar demokratin genom att sprida mångfald och fungera som informationsbärare till medborgare för att de ska kunna bilda sina egna åsikter eller om informationen är likriktad så att begränsad information kommer fram. 1.3 Riksdagsval Demokratirådet har kring valet till riksdagen år 2002 genomfört en undersökning om vilket utrymme de enskilda riksdagspartierna fick i olika medier i Sverige. Siffrorna om partiernas utrymme i medierna jämfördes sedan med siffrorna partierna åtkom i riksdagsvalet år 2002, resultatet visade på stort samband dem emellan. 4 Denna studie stärker antagandet om att medierna faktiskt har makt att påverka medborgares åsikter. Valet år 2002 skiljer sig dock från årets 1 Dahl, A, Robert (1998) On Democracy,Yale University Press, s. 11ff. 2 Strömbäck, Jesper (2001) Gäster hos verkligheten, Brutus Östlings bokförlag symposion AB, Stockholm, s McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 11ff. 4 Petersson, Olof m.fl. (2006) Mediernas valmakt, Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad, s

7 riksdagsval eftersom Alliansen segrande efter en lång tradition av Socialdemokratiskt styre. Demokratirådets undersökning kring valet år 2002 kan möjligen visa på mediernas makt att påverka, men kan även grunda sig på en vana att skriva mycket om Socialdemokraterna samt partierna i samarbetsregeringen. Att sambandet med deras undersökning och med resultatet i riksdagen beror på en tradition i hur medborgare röstar mer än vilken information medierna uppvisar. I och med att Sverige detta år fick regeringsskifte blir det därför intressant att genomföra en liknande undersökning för att se om utrymmet i medierna samstämmer med siffrorna i riksdagsvalet. Det går då att med större säkerhet uttala sig om huruvida medier har möjlighet att påverka medborgares åsikter i viktiga frågor samt föra en vidare diskussion om deras inverkan på demokratin. 1.4 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nyhetsrapporteringen av de sju riksdagspartierna såg ut inför riksdagsvalet 2006, och utifrån resultatet diskutera mediers makt att påverka demokratin. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar utvecklats; 1. Vilket utrymme gav Dagens Nyheter (DN) i sina Ledare- och Debattsidor de sju sittande riksdagspartierna inför valet år 2006? 2. Finns det något samband mellan det utrymme partierna fick i DN: s Debatt och Ledare och procentantalet partierna sedan åtkom i riksdagsvalet? Finns det något samband med resultaten i undersökningen genomförd av Demokratirådet? 3. Hur kan resultaten diskuteras utifrån dagordningsfunktionen och teorin om maktens tre dimensioner? 4. Vad vill DN uppnå med sin nyhetsrapportering? Uppfyller tidningen sitt antagande? 1.5 Inför riksdagsvalet år 2006 Valet till riksdagen år 2006 har i vanlig ordning präglats av omfattande valkampanjer och hårda debatter mellan både partier och politiker för att vinna väljarnas röster. Till skillnad mot tidigare val bildade de borgerliga partierna år 2004 den så kallade Alliansen för att arbeta mot den långa traditionen av socialdemokratiskt styre i Sverige. 5 Inför riksdagsvalet innehölls den regerande makten av socialdemokraterna med Göran Persson som statsminister. De styrde Sverige i samarbete med två stödpartier, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det förekom vissa spekulationer om att det efter riksdagsvalet år 2006 skulle bildas en röd-grön koalitionsregering men istället söktes fortsatt stöd för en socialdemokratisk minoritetsregering. Partiet presenterade sitt valmanifest i mitten av augusti, och det mottogs i huvudsak av samarbetspartierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Dock krävde Miljöpartiet ministerplatser i en eventuell koalitionsregering medan Vänsterpartiet sa att om det inte skulle finnas tillräckligt med utrymme att föra en vänsterpolitik fanns möjligheten att inte stödja en socialdemokratisk regering. 6 Utgångsläget inför valkampanjen blev därför att medan Alliansen var eniga om att de önskade styra tillsammans var det oklart hur en eventuell vänsterregering skulle se ut och vilka partier den skulle bestå av. Det blev en jämn kamp mellan Alliansen med Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt och Socialdemokraterna med statsminister Göran Persson. Som känt lyckades Alliansen med sin 5 Wieslander, Anna, Sveriges riksdags hemsida, Talmannen gav Reinfeldt i uppdrag att förbereda bildandet av fyrpartiregering, 6 Falck, Jonathan, Partiledarintervjun, Göteborgs-Posten, Referensen upprättad: ( ) 7

8 politiska valkampanj och riksdagsvalet år 2006 innebar regeringsskifte i Sverige. I september 2006 upptäcktes ett dataintrång i Socialdemokraternas interna nätverk. Med hjälp av inloggningsuppgifter som tillhört en försteombudsman i Skaraborg kunde obehöriga ta del av information om bland annat strategier i valrörelsen och uppgifter om vilka kommuner som Socialdemokraterna prioriterat. Intrånget utfördes av ett antal från Folkpartiet och flera partimedlemmar fick avgå från sina poster Mediernas uppgifter i det demokratiska samhället I dagens samhälle där det finns stora mängder information känner sig medborgare många gånger i behov av orientering, många gånger gäller det frågor rörande politiken. Väljare vänder sig då ofta till mediernas nyheter eller diskussionen på någon tidnings ledarsida för att få hjälp att orientera sig. 8 Medierna kan främja medborgarnas fria och självständiga ställningstaganden genom debatt, nyhetsförmedling och annan informationsspridning. Det brukar främst framhållas tre uppgifter som är särskilt viktiga för den fria åsiktsbildningen: 1) Den första är att förse medborgarna med information så att de kan ta ställning i samhällsfrågor. 2) Som andra uppgift kommer granskning, att fungera som självständiga organ och granska institutioner, organisationer och företeelser. Genom att granskning sker genom medier finns det möjlighet att maktmissbruk motverkas och en mer rättvisande bild av de styrande i samhället kan framkomma. 3) Den tredje uppgiften handlar om att media ska fungera som ett forum där åsikter och diskussion får utrymme. 9 En viktig faktor för den fria åsiktsbildningen och därmed främjandet av demokratin är att mångfald visas i medierna. Det talas om inre och yttre mångfald. Med inre mångfald menas den mångfald som finns inom ett enskilt medium. Det enskilda mediet kan ge plats för olika åsiktsriktningar och idéer som finns i samhället. Den yttre mångfalden avser den mångfald som förekommer i skilda medier. Det innebär att medierna kan spegla den mångfald och de skillnader som existerar i samhället och är därmed ett betydande medel till att främja demokratin i Sverige. Eftersom en minskad yttre mångfald kan medföra en minskning av utbudet av åsikter är det viktigt att försöka stärka den yttre mångfalden Dagspress För dagspressens nyhetsinnehåll finns få regleringar, det som gäller är främst tryckfrihetsförordningen. 11 Målet med presspolitiken är dock att dagstidningarna ska medverka till 7 Sjöberg, Otto, Val2006, Expressen, Referensen upprättad ( ) 8 McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 80 f. 9 Kihlström, Dan, Mediepolitik, Sveriges riksdags hemsida, Referensen upprättad ( ) 10 Kihlström, Dan, Mediepolitik, Sveriges riksdags hemsida, Referensen upprättad: ( ) 11 Petersson, Olof m.fl. (2006) Mediernas valmakt, Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad, s

9 att främja demokratin genom fri åsikts- och opinionsbildning. Dagspressen har en central betydelse i det allmänna medvetandet och når en stor del av befolkningen. Det ger stora möjligheter till innehållsrik och varierad information, och att informationen förmedlas på ett enkelt sätt. Dagspressen ska vara en oberoende, självständig granskare av den politiska makten och garanti för opinionsmässig mångfald. Mångfalden av politiska åsikter ska underlätta för medborgarna att värdera olika ståndpunkter. Dagspressens ledare och debattsidor innehar stor vikt huruvida demokratiska principer kan förverkligas eftersom de har en kommenterande roll och kan utgöra betydelse för opinionsbildningen Dagens Nyheter I Demokratirådets undersökning anger 45 procent av väljarna att de läser det mesta som finns om politik i dagstidningarna. Det innebär att dagstidningar ges en viktig roll för opinionsbildningen i Sverige. DN är en erkänd och väletablerad dagstidning och sägs vara det mest inflytelserika opinionsbildande forum som finns i Sverige. Dagliga debattinlägg och information på ledarsidorna fungerar som källa till kommentarer och diskussioner i nyhetssändningar i andra medier och utgör även grund för större debatter. Det är därför viktigt att innehållet i tidningen utmärks av ett rimligt och sakligt innehåll eftersom det i sin tur kan påverka den allmänna opinionen. DN kan som opinionsbildare vara ett viktigt forum där information kan nå medborgare och bidra till att ge kunskap för att ta ställning i viktiga frågor. Dock räcker det inte enbart att information sprids, utan grundpelare för en fungerande demokrati är att det finns mångfald, kritisk bedömning, yttrandefrihet och samtal. 13 DN utkommer sju dagar i veckan och läses av ca människor varje dag, alltså över 10 procent av Sveriges befolkning. 14 DN anses vara en erkänd agendasättande dagstidning 15 och tidningens egen ståndpunkt vilar på att de är oberoende, står fria från partier, organisationer och ekonomiska maktsfärer och att tidningens politiska hållning är liberal. DN ska också fungera som Sveriges viktigaste sociala och demokratiska torg och ska mer än någon annan tidning spegla livets och samhällets mångfald Kihlström, Dan, Mediepolitik, Sveriges riksdags hemsida, Referensen upprättad: ( ) 13 Kroon, Åsa (2001) Debattens dynamik, Tema kommunikation, Linköpings universitet, s Larsson, Thomas, DN Info. Dagens Nyheter, Referensen upprättad ( ) 15 Kroon, Åsa (2001) Debattens dynamik, Tema kommunikation, Linköpings universitet, s Larsson, Thomas, DN Info. Dagens Nyheters hemsida, Referensen upprättad ( ) 17 Larsson, Thomas, DN info. Dagens Nyheter hemsida, Referensen upprättad ( ) 9

10 1.8.1 Ledare DN innehåller alltid två ledare utom på måndagar då det av ekonomiska skäl bara finns en ledare. Den första ledarsidan går under namnet Ledare och den andra kallas Ledare Opinion. 17 Ledarsidorna utgör en del av det offentliga rum där opinioner uttrycks och samhällsdebatten pågår. 18 Ledarnas ursprung skiljer dem från insändare och debattartiklar, vilka normalt har producerats av personer utanför tidningen. Ledare är också till skillnad från andra nyhetstexter värderade med opinionsmässiga rekommendationer och ställningstaganden DN Debatt DN innehåller alltid en sida för debatt, som går under namnet DN Debatt. DN Debatt sorterar organisatoriskt under ledarredaktionen men debattavdelningen arbetar annars helt självständigt. Kriterierna för publicering på DN Debatt och Ledare är artiklarnas nyhetsvärde respektive fördjupningsvärde och för DN Debatt att debattinläggen är skrivna av olika skribenter Avgränsningar I och med uppsatsens begränsade utrymme har vissa avgränsningar varit nödvändiga. För det första har undersökningen enbart inneburit att titta på utrymmet för de redan sittande riksdagspartierna i DN. Vidare valdes den kvantitativa undersökningen att börja den andra september eftersom då presenteras politiken av de olika partierna. Tanken var i början att göra en mer djupgående kvalitativ studie av innehållet i artiklarna, men med begränsad tid och utrymme samt med bakgrund av demokratirådets slutsats, att vad som avgör hur vi röstar främst beror på det utrymme medierna ger ett visst parti, inte vad som sägs om dem, valde jag att göra denna avgränsning. Vidare har en avgränsning av materialet till den kvantitativa analysen varit nödvändig. Endast tidningen DN kommer att användas för att undersöka det utrymme riksdagspartierna fick eftersom fler användning av medier inom denna tidsram kan vara problematiskt att hinna med Disposition Uppsatsen inleds med en kort beskrivning på hur synen kring mediernas makt har sett ut under en tidsperiod. Kapitlet fortsätter sedan med en beskrivning av mediers dagordning, vilka nyheter som blir föremål för den samt hur mediers nyhetsrapportering ser ut kring val. Sista delen i kapitlet Bakgrund blir redovisning av tidigare forskning kring medier och demokrati, bl.a. diskuterar Jesper Strömbäck sina teorier kring detta. I kapitel tre presenteras teorierna som blivit föremål för den här analysen. Till en början redogörs en definition av demokrati skriven av Robert A. Dahl. Detta följs 18 Nord, Lars (2001) Vår tids ledare, Carlsson bokförlag, Stockholm, s Larsson, Thomas, DN Info. Dagens Nyheters hemsida, Referensen upprättad ( ) 20 Larsson, Thomas, DN Info. Dagens Nyheters hemsida, Referensen upprättad ( ) 10

11 av den så kallade dagordningsteorin, att medierna till stor del formar våra bilder av verkligheten. Som avslutande teori kommer en maktdefinition att göras i och med beskrivning av maktens tre ansikten. Nästkommande kapitel, kapitel fyra, presenteras uppsatsens tillvägagångssätt; vilken metod och vilket material som använts. I kapitel fem presenteras sedan resultaten av den kvantitativa undersökningen i form av tabeller. I de avslutande kapitlen 6 och 7 kommer resultaten att analyseras utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar som sedan avslutas med en sammanfattande diskussion. 2. BAKGRUND 2.1 Historisk översikt av mediers påverkan Forskningen kring medias påverkan, ofta diskuterad som medias effekter har varierat mycket under de senaste 80 åren. En indelning brukar göras av de specifika synsätt varit rådande; allsmäktiga medier, maktlösa medier och mäktiga massmedier. Allsmäktiga medier var det första stadiet som sträckte sig fram till 1940-talet. Det synsättet menade att publiken var försvarslös mot medias budskap som enkelt kunde överföra värderingar, åsikter, attityder m.m. Det benämndes som injektionsnålsteorin, där mediernas innehåll sprutades in i människan. Under denna tidsperiod (då medierna ansågs som allsmäktiga) ingick fyra grundantaganden; det första var att medieinnehållet kunde likställas med effekt, det andra var att denna effekt i stort sett var lika för alla mottagare, det tredje effekten handlade om att förändra åsikter och beteenden och till sist den fjärde som menade att effekterna var direkta. Efter detta följde en period som kallats maktlösa medier eftersom medierna ansågs, till skillnad från föregående synsätt vara närmast maktlösa. Dock ansågs inte att medierna helt saknade effekter men till skillnad från tidigare synsätt uppstod effekterna från en rad faktorer och att det inte fanns någon direkt länk mellan medierna och publikens mottagande. I början av 1970-talet framkom ännu en ny syn att se på mediernas effekter, bl.a. efter en undersökning som genomförts kring mediers roll vid ett presidentval i USA. Medierna fick inte rollen som allsmäktiga, men dock mäktiga. Resultatet visade att medierna inte främst bestämmer hur publiken ska tänka, istället vad publiken ska tänka om. Det var genom denna undersökning som dagordningsfunktionen formades som innebär att medierna har en betydande roll för den politiska makten som politiken och andra institutioner använder sig av för att påverka. Medieforskaren Kent Asps myntade upp tre huvudanledningar till denna förändring; den första var att det inträffade vissa förändringar i samhället som bland annat televisionens ökade betydelse, som andra gjordes en omtolkning av de tidigare resultaten. Som tredje och sista förändrades synen på vilka effekter som är intressanta. Från att ha varit mer intresserade av kortsiktiga effekter såsom åsikter och attityder blev det nu aktuellt att undersöka hur medierna påverkar på en mer samhällig nivå På dagordningen Vissa medier har större betydelse än andra i den meningen att deras val av nyheter har en större 21 McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 7ff. 11

12 dagordningssättande funktion gentemot andra medier. Det finns vissa faktorer som påverkar mediadagordningens makt över medborgarnas ordning. En faktor visar att ju fler artiklar eller inslag som ägnas åt en fråga, desto viktigare bedöms ämnena i frågan vara. En andra faktor handlar om medietypen. Tidningarna har starkare dagordningseffekter än TV, troligen därför att när en tidning läses kan läsaren själv bestämma takten, då ökar sannolikheten för att informationen ska fastna. En slutsats som kan dras av detta är att medierna har makt att bestämma över dagordningen, dock har inte alla medier lika stor makt som andra. Medierna har i allmänhet mest makt under de perioder där politiken är som lugnast eller då politiska kriser uppstår. Då medierna har som allra minst makt över dagordningen kan troligen vara under valrörelsen. Då har politiken mest resurser och en vilja att själva bestämma och påverka. Till sist är det också betydande vilka kunskaper och vilket intresse medborgare har inför politiken. De medborgare som har stor kunskap om politiken tar i större utsträckning del mer av de politiska budskapen men har ofta redan starka åsikter som inte ändras alltför enkelt. De medborgarna med mindre åsikter om politiken har lättare att byta åsikter, dock utsätts de inte lika mycket och ofta för mediebudskapen för att det ska förändra opinionen. De människor med medelhög politisk medvetenhet är de som lättast faller för opinionsförändringar Vad blir nyheter? Det finns flera anledningar till varför medieinnehållet ser ut som det gör. Den amerikanske medieforskaren John H McManus menar att medier är företag som många andra och därför måste sträva efter vinst. McManus visar på fyra marknader som medierna måste ta hänsyn till, 1) Publikmarknaden, medierna får uppmärksamhet i och med att de erbjuder en viss typ av innehåll till publiken. 2) Annonsmarknaden, medierna får pengar att ge ut sitt innehåll av annonsörerna. 3) Kapitalmarknaden, medierna satsar pengar i olika investeringar gentemot löften av ägarna om vinst. 4) Marknaden för journalistiska källor, medierna inhämtar information i utbyte mot att åter igen servera publiken med en viss typ av innehåll. Strömbäck skriver att de ämnen som blir fokus för nyheter är de som passar in i mediernas format, deras organisation, interna arbetsvillkor och normer. Nyheterna består av ämnen som kan tillspetsas, förenklas, polariseras, intensifieras, konkretiseras, personifieras eller som passar in i de stereotyper som finns inom nyhetsorganisationen. Dessa faktorer kan kort förklaras följande, tillspetsning innebär att begränsat utrymme medför att det är nödvändigt att nyheter måste kortas ner. Förenkling innebär att begränsat utrymme och tidsnöd medför att nyheter måste reduceras och att mångfalden begränsas. Med polarisering menas att ämnen som är säkra, enkla att uppfatta och som kan ställas mot varandra prioriteras framför ämnen som är svårare att tyda. Intensifiering innebär att ämnen som strejker, skandaler är intressant material eftersom det drar till sig uppmärksamhet. Konkretion innebär att det är lättare att återge någonting som är konkret. Exempel att det är lättare att illustrera miljöförstöring med döda sälar som spolats upp på stranden än att visa det problemet med ozonskiktet. Personifiering innebär att för att locka intresse är en fördel om det kan möjliggöra identifikation. Därför är ett sätt att ge ett problem eller en åsikt ett ansikte. Till sist 22 Strömbäck, Jesper (2001), Gäster hos verkligheten, Brutus Östlings bokförlag symposion AB, Stockholm, s. 171f. 12

13 nämns steriotypisering som innebär att stereotyper kan hjälpa till att skapa ordning i och med den informationsmängd som når oss Mediers rapportering kring val Mediernas partipolitiska tendens har försvagats och förändrats över tid men nyhetsrapporteringen kring valrörelsen har däremot ökat. 24 Under valår finns det ett förhöjt intresse från medierna att bevaka politiken och medierna satsar relativt stora resurser. Valen kan ge medierna möjlighet att pröva nya idéer och uppslag och kan även innebära att de kan stärka sin politiska legitimitet. Därför är det viktigt för medierna att valbevakningen är intressant och engagerande för att kunna konkurrera om uppmärksamheten. De måste kunna erbjuda nytta och nöje till människor som i olika grad är intresserade av politiken för att alla människor ska få likvärdig information och kunskap till att självständigt ta ställning. Att förmedla både intressant och på samma gång engagerande information kan dock vara svårt. Om det blir för mycket information kan rapporteringen bli trist, om fokus ligger mer på spänning och underhållning kan valbevakningen bli överdramatiserad; det krävs alltså noga prioritering av nyhetsinnehållet 25. När det under valår skrivs mycket om politik i media är informationsspridningen extra stor. Då kan väljare vara i särskilt behov av orientering eftersom de egna erfarenheterna och kunskaperna för medborgare kan vara begränsade och det är framförallt via medierna människor hämtar sin kunskap. 26 Medierna spelar en funktion i det politiska spelet beroende på hur de väljer att skriva om ett visst ämne, hur åsikter från partier diskuteras i offentlig debatt som de flesta har tillgång till. Dock har kritik riktats att den information om politiken som beskrivs i medierna ofta är problemfylld. Ofta när politiker och partier hamnar i centrum handlar det om vad som anses vara deras misslyckanden vad gäller att sköta det politiska arbetet Tidigare forskning Demokrati och mediers makt I de allra flesta demokratier betonas att pressens frihet är ett allmänintresse och ett viktigt kriterium för demokratin. Den amerikanske journalistprofessorn James W. Carey menar att Utan journalistik existerar ingen demokrati, men utan demokrati existerar inte heller någon journalistik. Dessa två är länkade till varandra och en förutsättning för journalistiken att kunna verka är att medborgare har förtroende för journalistiken som verktyg för demokratin. 28 Medier har en viktig uppgift för samhället och demokratin. De ska förse medborgarna med information så att de kan ta ställning i samhällsfrågor, granska makthavare och fungera som ett 23 Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur Lund, s. 158 ff. 24 Petersson, Olof m.fl. (2006) Mediernas valmakt, Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad, s Petersson, Olof m.fl. (2006) Mediernas valmakt, Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad, s. 56 f. 26 Kroon, Åsa (2001) Debattens dynamik, Tema kommunikation, Linköpings universitet, s. 250 ff. 27 Nord, Lars (2001) Vår tids ledare, Carlsson bokförlag, Stockholm, s Strömbäck, Jesper (2001), Gäster hos verkligheten, Brutus Östlings bokförlag symposion AB, Stockholm, s Kihlström, Dan, Mediepolitik, Sveriges riksdags hemsida, Referensen upprättad: ( ) 13

14 forum där åsikter och diskussion får utrymme. 29 Men det öppna, demokratiska samtal som är själva grunden för en demokratisk styrelseform har blivit allt mer ifrågasatt. Kritik har riktats kring mediernas roll som objektiva nyhetsförmedlare. 30 Jesper Strömbäck har forskat kring huruvida demokratin och den fria åsiktsbildningen påverkas av mediernas makt i den politiska kommunikationen. Strömbäck menar att avståndet mellan idealens demokrati och den demokrati vi lever i är betydande i och med att makten att förändra inte i första hand vilar hos dem som har den politiska beslutsmakten. Medierna har den främsta makten över dagordningen, och bidrar till vilka frågor som människor utgår ifrån när de ska bilda sin uppfattning, de formar bilder av verkligheten som vi sedan utgår ifrån. Medierna behövs som en nödvändig arena för informationsspridning och den offentliga debatten. Media är också viktig för granskning av makthavare för att se att politiken går rätt till. De politiska makthavarna behöver medierna för att nå ut till medborgarna, medan medborgarna i sin tur behöver information och kunskap för att kunna orientera sig i politiken samt för att i efterhand kunna utkräva ansvar. Strömbäck menar att ett beroende av medierna har inneburit att den svenska demokratin blivit allt mer medialiserad. Eftersom demokratin till stor del innebär beslutsfattande och medierna har en stor funktion i detta är det näst intill omöjligt att föreställa sig demokrati utan media. Medierna har alltså fått en viktigare roll och Strömbäck diskuterar ifall medierna ska ses som politiska institutioner och att i så fall blir det av ännu större vikt att undersöka hur medierna kan påverka politiken genom att ha makt över dagordningen och på så sätt ge bilder av verkligheten Valbevakning Medieforskaren Kent Asps har analyserat mediebevakningen kring val mellan åren Han menar att partierna alltid gynnas och missgynnas under en valrörelse men att det inte finns någon systematik i missgynnandet. Han menar också att det sedan år 1979 finns ett samband mellan hur medierna uppmärksammat partier och partiernas valresultat. Dock följer en slutsats att det viktigaste inte verkar vara på vilket sätt partierna uppmärksammats utan istället vilket utrymme de olika partierna fått i medierna. För att ett parti ska nå lycka på valdagen är alltså konkurrensen om medieuppmärksamheten nödvändig. Det innebär att den nyhetsjournalistiska bevakningen får en avgörande betydelse Partiernas medieutrymme och valresultat år 2002 I Demokratirådets rapport år 2006 presenterades en undersökning om partiernas medieutrymme och valresultat år Utrymmet avsåg hur ofta partierna förekom som agerande eller omtalade aktörer under de fyra sista veckorna före valdagen i Ekot, Rapport, Aktuellt, TV4-Nyheterna, 30 Esaiasson, Peter & Nicklas Håkansson (2002) Besked ikväll! Valprogrammen i svensk radio och TV, Stiftelsen Etermedierna, Stockholm, s. f. 169 f. 31 Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur Lund, s. 267 ff. 32 Petersson, Olof m.fl. (2006) Mediernas valmakt, Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad, s. 62 ff. 33 Petersson, Olof m.fl. (2006) Mediernas valmakt, Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad, s

15 Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Aftonbladet och Expressen. Resultatet visade följande (siffrorna inom parentes visar valresultatet i riksdagen år 2002); Socialdemokraterna fick mest utrymme med 34 % (39,9), Moderaterna 17 % (15,3), Folkpartiet 14 % (13,4), Kristdemokraterna 9 % (9,1), Miljöpartiet 8 % (4,6), Vänsterpartiet 7 % (8,4), Centerpartiet fick 7 % (6,2) och övriga partier 4 % (3,1). Slutsatserna i Demokratirådets undersökning visade även att ett regeringsparti får störst medieuppmärksamhet är väntat eftersom ett makthavande parti har större underlag för debatt och diskussion TEORI För att nå uppsatsens vida syfte krävs en teorianvändning som gör det möjligt att definiera begreppen mediernas dagordning och makt för att sedan genomföra en analys av mediernas möjlighet att påverka demokratin. Därför kommer teorikapitlet att inledas med en definition av demokrati skriven av den amerikanske statsvetaren Robert A. Dahl, verksam vid Yale University. Dahl är en väl erkänd demokratiforskare vars teorier ofta referats och används i andra sammanhang för att definiera begreppet demokrati. Sedan följer en förklaring av dagordningsteorin skriven av medieforskarna James Dearing och Everett M. Rogers som är verksamma inom Michigan State University och University of New Mexico. Teorin har fått stort medhåll och bidragit till att bevisa att medierna har makt att påverka. Teorikapitlet avslutas med en definition av makt, så kallad maktens tre dimensioner framställd av statsvetaren Olof Petersson. Petersson är professor i statskunskap vid Uppsala Universitet och forskningsledare på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Det finns ett flertal olika maktteorier men valet föll på Petersson och hans teorier om makt eftersom han givit ut ett flertal böcker om makt samt att han under slutet av åttiotalet ledde en betydande maktutredning i uppdrag av SNS. 3.1 Demokrati definierad av Robert A. Dahl Dahl inleder sin definition med att diskutera varför just demokrati är det ideala styrelseskicket. Staten är en unik institution som innehar stort ansvar i och med regler för tvång och våld. Skulle en icke-demokrati kunna hantera det bättre är frågan Dahl diskuterar. Han menar att demokrati för med sig åtråvärda konsekvenser, först och främst är det i fredsbevarande syfte bättre att leva i en demokrati eftersom demokratier inte krigar mot varandra. Demokrati innefattas av grundläggande rättigheter såsom yttrandefrihet och andra mänskliga rättigheter som inte är en självklarhet i ett icke-demokratiskt land. 34 När det fastställts varför demokrati är det styrelseskick att föredra menar Dahl att det finns olika sätt att definiera och kategorisera demokrati. Dahl har ställt upp ett demokratiskt ideal där alla vuxna är engagerade i beslutsprocessen. Han har en relativt snäv definition av demokrati där samhället ska styras av valda representanter för att medborgarna ska få en så rättvis representation som möjligt. Grundläggande är fria och allmänna val samt att det ska vara oberoende och väl fungerande institutioner som ska se till att lagen efterlevs i enlighet med de lagar och regler som satts upp. Staten ska värna om de medborgerliga och politiska fri- och rättigheterna såsom åsiktsfrihet, yttrandefrihet, tryckfrihet och religionsfrihet. Mer exakt har Dahl utformat en definition av vilka kriterier som ska uppfyllas för att ett land ska få kallas en demokrati. Han inleder dock sin teori med att säga att den empiriska verkligheten kring oss inte kan kallas en 34 Dahl, A, Robert (1998) On Democracy,Yale University Press, s. 45ff. 15

16 demokrati, utan använder istället begreppet polyarki. Den representativa demokratin som styrelseskick är ett idealsamhälle och polyarki är det som kan uppnås Kriterier för demokrati (polyarki) Ett antal kriterier ska uppfyllas inom en demokrati. Kriterierna innebär först och främst att det ska vara effektivt deltagande bland medborgarna. Det är viktigt att alla medlemmar ska ha lika och dessutom effektiva möjligheter att göra sina åsikter hörda före ett beslut ska tas. Med vissa reservationer p.g.a. tid ska alla medlemmar ha möjlighet att lära om det beslut som ska fattas och vad det kan få för konsekvenser, sedan ska alla medborgare ha samma möjlighet att rösta och alla röster räknas lika. Viktigt är också att medborgare ska ha kontroll över dagordningen, alltså att medlemmar ska ha rätt att bestämma hur och vad som ska tas upp på dagordningen. Till sist ska alla personer som måste följa de beslut som regimen fattat äga de rättigheter, friheter och möjligheter som definieras av ovannämnda kriterier. Dessa kriterier är enligt honom grunden för demokrati och de ser till att alla medborgare är jämlika Institutioner Ett sista kriterium av Dahl rör vikten av att det finns institutioner som gör regeringspolitiken beroende av medborgarnas uttryckliga preferenser. Dessa ska innehålla makt över viktiga statliga beslut och innehas av valda representanter. Representanterna utses i fria, rättvisa och regelbundna val. För att kunna göra sina överväganden och fatta sina beslut har medborgarna verklig rätt och möjlighet till en omfattande yttrandefrihet. Medborgarna har också såväl rätt som möjlighet att söka information från olika källor. Det vill säga, det får inte vara så att regimen, en annan enskild grupp eller ett enskilt intresse äger effektiv kontroll över informationskällorna. För att effektivt kunna tillvarata sina intressen har medborgarna rätt och möjlighet att skapa nya politiska sammanslutningar, intressegrupper, politiska partier, frivilligorganisationer och motsvarande Dagordningsteorin (Agenda-setting) Kommunikationsforskarna Maxwell McCombs och Donald Shaw presenterade den så kallade dagordningsteorin år 1972 i tidskriften Public Opinion Quarterly. Dagordningsteorin bygger på tankegångar som i tidigare medieforskning formulerats av bl.a. Walter Lippman. Hans uppfattning var att det är bilden av verkligheten, snarare än verkligheten i sig själv, som ligger till grund för våra handlingar och uppfattningar, och medierna formar till stor del våra bilder av verkligheten. Numera är dagordningsteorin en av de dominerande och mest utforskade medieteorierna i 35 Dahl, A, Robert (1999) Demokratin och dess antagonister, Ordfront i samarbete med Demokratiakademin, Stockholm., s. 122 ff. 36 Dahl, A, Robert (1998) On Democracy,Yale University Press, s. 37 f. 37 Dahl, A, Robert (1998), On Democracy, Yale University Press. s. 84ff. 38 McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 145ff. 39 McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 11ff. 16

17 forskningen kring massmedias inflytande på sin omgivning och genom att visa att medierna kan utöva makt har dagordningsteorin bidragit till att undergräva teorierna om maktlösa medier. Dagordningsteorin är dock ingen återgång till injektionsnålsteori där publiken väntar på att bli programmerade av nyhetsmedierna, utan medierna kan påverka de bilder vi skapar av verkligheten. 38 McCombs och Shaw myntade en hypotes att massmedier påverkar politiska kampanjer genom att uppmärksamma vissa frågor. Hypotesen stärktes i och med undersökningarna visade att medierna har stor makt i valkampanjer genom att de frågor som medierna väljer att uppmärksamma är de samhällsfrågor som människor anser vara de viktigaste. Politikens innehåll bestäms alltså av dagordningen och de kringliggande faktorerna som bidrar till att forma den. Det gäller inte enbart kring valkampanjer utan forskning visar även att vilket ämne än medierna sätter i fokus har en tendens att bli de frågor människor anser är viktiga och som de diskuterar och har åsikter om. 39 McCombs sammanfattar idén på följande sätt; The idea of agenda-setting influence by the mass media is a relational concept specifying a positive indeed, causal relationship between the emphases of mass communication and what members of the audience come to regard as important. In other words, the salience of an issue or other topic in the mass media influences its salience among the audience. 40 Medierna har inte makt över våra åsikter men genom att ge vissa frågor mycket utrymme framstår de ämnena som viktiga och angelägna, media bidrar därför till vad och hur människor diskuterar, debatterar och funderar. Medierna påverkar då inte enbart vad vi ska anse som viktiga ämnen utan bidrar också till att sätta standarden för hur allmänheten ska värdera dessa. Dagordningen är oavsett sakområde avgörande för ett ämnes utveckling. Eftersom det på dagordningen avgörs om ett ämne ska få mycket utrymme eller inte avgörs det även om en fråga kommer att synas över huvud taget. Det innebär att de frågor som inte syns i media blir betydligt svårare att debattera kring och ha åsikter om Mediernas, medborgarnas och den politiska dagordningen James W. Dearing och Everett M. Rogers har ställt upp tre skilda dagordningar som har inverkan på varandra; mediernas, medborgarnas och den politiska dagordningen. Den politiska dagordningen redogör för de frågor, problem och samhällsområden som står i centrum för det politiska beslutsfattandet. Det är genom dagordningarna som en fråga definieras. Medborgarnas dagordning är vad allmänheten pratar om och anser som viktiga frågor. Mediedagordningen handlar om vad och hur medierna väljer att uppmärksamma en fråga. En fråga som tas upp på den mediala dagordningen omdefinieras från att vara ointressant till att vara angelägen, tas den upp på den politiska dagordningen går den från att vara opolitisk till att vara politisk. Beroende på händelserna i medborgarnas dagordning och den politiska dagordningen tillåts mediernas egen dagordning verka. Den politiska dagordningen och mediedagordningen kan påverka varandra, men 40 Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur Lund, s McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 11ff. 17

18 medborgaragendan påverkas endast genom medieagendan. 42 Deras resultat framlades i följande figur; 43 I figuren visas mediernas dagordning och att den påverkar den medborgerliga och den politiska dagordningen. Nästa steg i figuren visar att medborgarnas dagordning påverkar den politiska dagordningen men däremot inte mediernas dagordning. Den politiska dagordningen påverkas både av medborgarnas och mediernas dagordning, dock inte medborgarnas dagordning annat än indirekt via medierna. Alla dessa dagordningar påverkas av fler faktorer såsom figuren visar; personliga erfarenheter och aspekter från verkligheten. Dessutom kan så kallade gatekeepers, dvs. inflytesrika medier samt uppseendeväckande händelser i verkligheten ha en avgörande roll. Dearing och Everett diskuterar vidare att medierna påverkar både medborgarna och de politiska makthavarna och de ämnen som media uppfattar som viktiga hamnar snart på makthavarnas dagordning. Vad som gör att ett ämne hamnar högt upp på denna agenda är därför väsentligt. Det kan t.ex. vara något uppenbart som inträffar i verkligheten eller så låter de sig påverkas av vad andra medier lyfter fram. Den allmänna uppfattningen är att det är de tryckta medierna som sätter agendan för övriga varpå exempelvis tidningar med hög status sätter agendan till mindre tidningarna Dagordningsteorins andra nivå Dagordningsteorin handlar om vad vi uppfattar som viktiga frågor, att de ämnen medierna sätter i fokus har en tendens att bli de frågor människor anser är viktiga och som de diskuterar kring. Vidare kommer diskussioner om mediernas makt, hur vi uppfattar politiska frågor, händelser och personer. Det är främst tre teorier som är aktuella för undersökning; priming, framing, även kallad gestaltningsteori, och cultivation theory. Dock är endast priming och framing relevanta för denna undersökning Priming Medierna kan bidra till hur vi bedömer sakområden genom att uppmärksamma vissa saker och inte 42 Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur Lund, s. 153 f. 43 Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur Lund, s. 154ff. 44 Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier, Studentlitteratur Lund, s. 153 f. 45 McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 202ff. 18

19 andra. Som exempel nämns att människor i huvudsak vänder sig direkt till medierna för att få information om politiken. Dock visar bara medierna en del av partiernas politik och stor del blir inte uppmärksammad alls. När medborgare sedan ska bedöma politiken och de politiska ledarna gör de det utifrån vad medierna valt att uppmärksamma Framing Medierna gestaltar olika problem eller beskrivningar av verkligheten. Medierna kan under vissa förutsättningar och vad gäller vissa frågor ha makt att genom sina gestaltningar påverka människors uppfattningar om verkligheten och var ansvaret för att problem finns och åtgärdas bör läggas. Gestaltningar har fyra egenskaper; det första är att gestaltningarna definierar problemen. Andra egenskapen är att de kan ge hänvisning om vad som ska ses som orsak till det problem som gestaltats. Tredje egenskapen är att de uttrycker värderingar och moraliska omdömen. Den fjärde och sista egenskapen är att medierna kan ge en bild av möjliga lösningar Maktens tre dimensioner Det finns ett flertal sätt att försökta definiera vad makt egentligen är. I denna studie har en definition av statsvetaren Olof Peterson använts som visar på makt som ett flerdimensionellt begrepp. Maktbegreppet omnämns som maktens tre dimensioner eller ansikten Första maktdimensionen Den första dimensionen handlar om maktens synliga skeende. Den kallas även makten över beslutsfattandet och hör till den traditionella politiska makten där makten över beslutsfattandet bygger på formella beslutsstrukturer; att beslut sker av t.ex. riksdag, landsting, kommuner och institutioner, den makt som är bestämd och organiserad. Politiska makthavare utövar makten på kollektiv nivå och har möjlighet att använda sig av sanktioner och tvång om besluten inte efterföljs Andra maktdimensionen Andra maktdimensionen benämns ofta inom mediestudierna för makten över dagordningen. Makten handlar till skillnad mot den första dimensionens tvång mer om inflytande över den politiska dagordningen; vilka frågor som blir aktuella för beslutsfattandet i den första dimensionen, de verklighetsuppfattningar som utgör den politiska debatten och det politiska beslutsfattandet. Andra dimensionen har alltså inflytande på den kollektiva beslutsprocessen. Delaktighet i den utvecklingsgång som bidrar vilka frågor som diskuteras och som en möjlig följd, ligga till grund för lagstiftning. Medierna fungerar även som medlare mellan politiker, mellan medborgarna och de politiska makthavarna samt att de till en viss del även har en självständig maktposition över makthavarna Tredje maktdimensionen Maktens tredje dimension benämns vanligen som makten över tanken. Med det menas makt över 46 McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 206ff. 47 McCombs, Maxwell (2004) Makten över dagordningen, SNS förlag, Stockholm, s. 215ff. 48 Petersson, Olof (1993), Makt. En sammanfattning av maktutredningen, Publica, Stockholm, s. 47 ff. 49 Petersson, Olof (1993), Makt. En sammanfattning av maktutredningen, Publica, Stockholm, s. 47 ff. 19

Jesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk

Jesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk Jesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk 2010-12- 07 http://www.jesperstromback.wordpress.com För att demokratin ska fungera bör människor vara så informerade som möjligt i olika samhällsfrågor

Läs mer

Journalistkårens partisympatier

Journalistkårens partisympatier partisympatier 20 Kapitel 13 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Kampen om dagordningen

Kampen om dagordningen Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för Statsvetenskap Patrik Larsson Kampen om dagordningen Kan media anses vara en enskild politisk aktör? The battle over the Agenda Can media be

Läs mer

FORSKNING OM JOURNALISTIK JESPER STRÖMBÄCK

FORSKNING OM JOURNALISTIK JESPER STRÖMBÄCK FORSKNING OM JOURNALISTIK JESPER STRÖMBÄCK 2017-02-15 Forskning om journalistik: en översikt Faktorer som påverkar mediernas och journalistikens innehåll Mediernas och journalistikens innehåll Effekter

Läs mer

FORSKNING OM JOURNALISTIK I

FORSKNING OM JOURNALISTIK I FORSKNING OM JOURNALISTIK I JOURNALISTIK I TEORI OCH PRAKTIK JESPER STRÖMBÄCK 2016-01-26 http://www.jesperstromback.org/ JOURNALISTIK SOM FORSKNINGSOMRÅDE Journalistikens ideal vad utmärker den goda journalistiken?

Läs mer

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE ULRIKA ANDERSSON & ANNIKA BERGSTRÖM (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor,

Läs mer

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG IGEN! 3 Innehåll. 1. Förord...4 2. Inledning...5 3. Äldrefrågorna i partierna...6

Läs mer

Det politiska spelet. Studentlitteratur. Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin

Det politiska spelet. Studentlitteratur. Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin Det politiska spelet Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin BENGT JOHANSSON STAFFAN KUMLIN ELIN NAURIN LENA WÄNGNERUD UNIVERSITÄTS8IBLI0THEK KIEL - ZEMTRAL8IBLI0THEK - Studentlitteratur

Läs mer

Allmänhetens åsikter om yttrandefrihet

Allmänhetens åsikter om yttrandefrihet Allmänhetens åsikter om yttrandefrihet Bakgrundstabeller till Demokratirådets rapport 2007 Huvudresultaten återges i figur 3.1 på sidan 19 i: Olof Petersson, Anker Brink Lund, Eivind Smith och Lennart

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

UNDERSÖKNING AV RIKSDAGSPARTIERNAS VALMANIFEST 2018

UNDERSÖKNING AV RIKSDAGSPARTIERNAS VALMANIFEST 2018 Vetenskap & Allmänhet UNDERSÖKNING AV RIKSDAGSPARTIERNAS VALMANIFEST 201 BAKGRUND De senaste åren har relationen mellan vetenskap och politik fått ett ökat fokus. I USA har president Donald Trump och hans

Läs mer

Etik genom konkurrens

Etik genom konkurrens Olof Petersson, tidigare SNS Etik genom konkurrens Mediegranskning var ett centralt tema för ett forskningsprojekt som för några år sedan genomfördes inom Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Huvudresultaten

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

- Mona Sahlin dominerar återigen sin grupp stort och dominansen ökar

- Mona Sahlin dominerar återigen sin grupp stort och dominansen ökar Valet 2010 Partiledarna inför slutspurten, vecka 33 - Mona Sahlin får nu störst publicitet - Mona Sahlin dominerar återigen sin grupp stort och dominansen ökar - MP får bara 4% av all publicitet - Jimmie

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA SOCIAL KOMMUNIK ATION SAMMANFATTNING Människan är en kommunikativ varelse som ständigt kommunicerar. Ordet kommunicera kommer av det latinska communicare som betyder göra gemensamt. Kommunikation handlar

Läs mer

Demokratin i Sverige och valet 2018

Demokratin i Sverige och valet 2018 Demokratin i Sverige och valet 2018 Ett lektionsmaterial av Göran Svanelid Komplement till Upptäck Samhälle kapitel 5 Politik sid 64 83 Upptäck Samhälle Lärarwebb (47-12810-5) 2018 Göran Svanelid och Liber

Läs mer

TNS Sifo Medierna och riksdagsvalet

TNS Sifo Medierna och riksdagsvalet 20140623 Jonathan Wennö Innehåll 1 Frågor i fokus 03 2 Partierna förekomst och vinkling 13 3 Effekt 16 4 Medierna 20 2 1. Frågor i fokus 3 Sakfrågor i fokus 70/30 50/50 under EU-valrörelsen i maj 4 Sakfrågor

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

Politisk kommunikation

Politisk kommunikation Politisk kommunikation Journalistikens politiska villkor och uttryck Föreläsning 2 VT 2011 Gary Bergqvist Medierna förmedlar oftast allmänhetens bild av verkligheten Vem har makten över mediernas innehåll?

Läs mer

Politikbarometern 27 september 14 december Erik Lundbom, Cision

Politikbarometern 27 september 14 december Erik Lundbom, Cision Politikbarometern 27 september 14 december 2008 Erik Lundbom, Cision Politiken i mediebilden 27 september 14 december 2008 Sammanfattning Höstens politikrelaterade publicitet domineras dels av de olika

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Hur har rapporteringen av miljöfrågor i svenska valrörelser förändrats genom tiderna?

Hur har rapporteringen av miljöfrågor i svenska valrörelser förändrats genom tiderna? habstract Södertörns högskola Institutionen för Kommunikation, medier och IT Kandidatuppsats 15 hp Journalistik HT 2010 Programmet för Journalistik, människa och miljö Hur har rapporteringen av miljöfrågor

Läs mer

Skåningarna om E6 och riksdagsvalet

Skåningarna om E6 och riksdagsvalet Skåningarna om E6 och riksdagsvalet En opinionsundersökning 2018-02-08 Sammanfattning Kantar Sifo har på Sydsvenska Industri- och Handelskammarens uppdrag genomfört en undersökning om inställningen för

Läs mer

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Emin Tengström, Göteborgs universitet Emin Tengström stolpar till föredrag den 3 oktober Bilden av världen - köper vi den som konsumenter eller formar vi

Läs mer

Mars Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime.

Mars Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Mars 2018 Det digitala valet Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Sammanfattning Sverigedemokraterna fortsätter vinna flest nya följare/gillare i de sociala kanalerna.

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat

Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat En delrapport från TNS Sifo Om undersökningen Analysperiod: 13 januari 18 juni 2014 Medieurval: SR Ekot 16:45, SVT Rapport 19:30,

Läs mer

Socialnämndens beslut

Socialnämndens beslut Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet

Läs mer

Väljarkontraktet Karin Nelsson

Väljarkontraktet Karin Nelsson Väljarkontraktet 2014-06-29 Karin Nelsson Mätning om partisympati? Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets relation till sitt parti med avseende på olika parametrar. Undersökningen

Läs mer

Demokrati. Folket bestämmer

Demokrati. Folket bestämmer Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn

Läs mer

Juli Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime.

Juli Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Juli 2018 Det digitala valet Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Sammanfattning Sverigedemokraterna fortsätter att vara det riksdagsparti som får flest nya följare/gillare

Läs mer

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013 Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013 Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Juni Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime.

Juni Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Juni 2018 Det digitala valet Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Sammanfattning Sverigedemokraterna nämns mest av riksdagspartierna Ser man till omnämnanden i digitala

Läs mer

Effektivt påverkansarbete

Effektivt påverkansarbete Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Effektivt påverkansarbete Vår utgångspunkt är att allt påverkansarbete vill en förändring, politisk förändring eller en förändring i attityd eller

Läs mer

Lobbyism & Strategisk kommunikation. Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun.

Lobbyism & Strategisk kommunikation. Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun. Lobbyism & Strategisk kommunikation Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun.se Den svenska modellen 2.0 Samband mellan stat & organisation

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten

Läs mer

Medborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg

Medborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg Medborgarpanelen Valpanelens åsikter över tid Titel: Valpanelens åsikter över tid University of Gothenburg Sweden Box 100, S-405 30 Gothenburg Redovisning av resultat Under tidsperioden mars 13 till oktober

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS

Läs mer

Demokrati utan partier?

Demokrati utan partier? S Slutsatser och sammanfattning Demokratirådets rapport 2000 Demokrati utan partier? SNS Demokratiråd Demokratirådet består av fristående forskare som på SNS uppdrag presenterar begrepp, analyser och resultat

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2007

FÖRTROENDE- BAROMETER 2007 FÖRTROENDE BAROMETER 07 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vi MedieAkademins seminarium den 21 november 07. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

Folkomröstningar och allmänna val

Folkomröstningar och allmänna val Folkomröstningar och allmänna val Vid de allmänna valen som äger rum vart fjärde år har landets sju miljoner röstberättigade möjlighet att påverka vilka partier som ska representera svenska folket i riksdag,

Läs mer

Svenska folket om politiskt ledarskap

Svenska folket om politiskt ledarskap Novus Opinion Svenska folket om politiskt ledarskap 29 juni 2009 Arne Modig Svenska folket om politiskt ledarskap Hur ser väljarna idag på ledande politiker? Vad tror man styr partiledarna? Kommer partiledarnas

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

MIK i skolans styrdokument

MIK i skolans styrdokument MIK i skolans styrdokument MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET Att förstå mediers roll Att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information Att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Demokrati medborgardialog och governance

Demokrati medborgardialog och governance Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till

Läs mer

DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 Mars Kontakt: David Ahlin,

DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 Mars Kontakt: David Ahlin, DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 2017 Kontakt: David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com Ipsos. 2014 Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos mars: Moderaternas tapp fortsätter DN/Ipsos

Läs mer

Hur kan medierna bidra till demokratin?

Hur kan medierna bidra till demokratin? Linköpings universitet VT 2007 Medie- och kommunikationsvetenskap 2 Jon Lindholm Hur kan medierna bidra till demokratin? Nyhetsrapportering kring val, politik och annat samhällsstoff tycks inte längre

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

Almedalen 2017 Opinionsläget

Almedalen 2017 Opinionsläget Almedalen 2017 Opinionsläget Analys Sammanfattningsvis kan det konstateras att de flesta siffror i årets Almedalsmätning vänder till regeringen Löfvens fördel jämfört med läget för ett år sedan. En majoritet

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Dir. 2018:88

Kommittédirektiv. Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Dir. 2018:88 Kommittédirektiv Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet Dir. 2018:88 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet

Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för humaniora Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet En kvantitativ innehållsanalys om två kvällstidningars rapportering om Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Så svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research

Så svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research Så svarade Medborgarpanelen LORE Laboratory of Opinion Research 2 april 1 Tack för alla era svar! I denna rapport presenteras resultat från Medborgarpanelen där våra panelmedlemmar har varit med och bidragit

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

Åren var det krig mellan Sverige och

Åren var det krig mellan Sverige och FINLAND Finland har inte alltid varit ett självständigt land. I ungefär 600 år tillhörde vi Sverige. På den tiden var Sveriges kung också vår kung, Sveriges lagar var våra lagar och Stockholm var vår huvudstad.

Läs mer

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012 Ett öppet parti i takt med tiden SSU:s plan för en öppen process Stockholm 25 januari 2012 Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Sammanfattning Många kräver att Socialdemokraterna utser sin partiordförande

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

April Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime.

April Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. April 2018 Det digitala valet Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Sammanfattning Sverigedemokraterna (SD) fortsätter att dra ifrån vad gäller följarantal i de sociala

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro Juni 2013

Väljaropinion i samarbete med Metro Juni 2013 Väljaropinion i samarbete med Metro Moderaternas lägsta stöd Kampen om tredje platsen i svensk politik är viktig, inte minst för MP och SD men också för vilken regering vi kommer att ha 2014. Miljöpartiet

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

DN/Ipsos: Väljarna om svenska värderingar augusti 2016

DN/Ipsos: Väljarna om svenska värderingar augusti 2016 DN/Ipsos: Väljarna om svenska värderingar augusti 2016 1 Ipsos: David Ahlin, Björn Benzler Svenska värderingar betyder olika saker för olika människor I samband med augusti månads väljarbarometer ställde

Läs mer

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans

Läs mer

SVAGT STÖD FÖR ARBETSLÖSHETSPOLITIKEN

SVAGT STÖD FÖR ARBETSLÖSHETSPOLITIKEN SVAGT STÖD FÖR ARBETSLÖSHETSPOLITIKEN SÖREN HOLMBERG, MARIA OSKARSON OCH BO ROTHSTEIN När vi senhösten 1998 frågade svenska folket vad de tyckte om den politik som bedrevs i Sverige på olika samhällsområden

Läs mer

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010 Journalistik Mediernas mekanismer Ht 2010 Journalistik? Vad är det för dig? Vad skiljer journalistik från andra skrivna och berättade former? Def. enl. NE: journalistik, benämning på såväl insamling, urval,

Läs mer

DN/Ipsos väljarbarometer november 2016 Stockholm, 22 november Kontakt: David Ahlin,

DN/Ipsos väljarbarometer november 2016 Stockholm, 22 november Kontakt: David Ahlin, DN/Ipsos väljarbarometer 2016 Stockholm, 22 2016 Kontakt: David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com Ipsos. 2014 Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos väljarbarometer : medvind för Centerpartiet DN/Ipsos

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

Mäktig media och passiva politiker

Mäktig media och passiva politiker Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 VT15 Handledare: Malena Rosén Sundström Mäktig media och passiva politiker Om fallet Västsvenska paketet och medias roll i demokratin Lovisa Hedin

Läs mer

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro Om undersökningen Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel 1.151 intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro Man pratar ibland om olika politiska ideologier, vilken beskrivning

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer