Ansvarsfrågor vid bygglov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ansvarsfrågor vid bygglov"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2008 Ansvarsfrågor vid bygglov -fel, trots formellt riktiga beslut Författare: Mattias Heldesjö Handledare: Kjell Adolfsson

2 2 (33)

3 Sammanfattning Den här uppsatsen undersöker en relativt ny problematik inom civil- och fastighetsrätten. Närmare bestämt hur formellt korrekt beviljade bygglov kan orsaka förödande konsekvenser i bland annat samhälle, miljö och för den enskilda människan. Bygglovsprocessen sköts av respektive kommun genom byggnadsnämnder som beslutar i frågor om planläggning av ny bebyggelse. Bygglovsprocessen är därför idag en viktig del i stat och kommuns strävan efter att bedriva en effektiv samhällsplanering. Syftet med uppsatsen är att försöka klarlägga vem som kan ställas till svars när bygglov beviljats och i efterhand visat sig vara felaktiga. Detta till trots att inga formella fel begåtts av de tillståndsgivande myndigheterna som ansvarar för att pröva ansökningar om planer och bygglov. Problemet med att precisera vem som är ansvarig, bottnar delvis i att det kan finnas många inblandade parter i bygglovsprocessen. Uppsatsen skrivs utifrån ett perspektiv där bygglov beviljats formellt riktigt vilket inte grundar ett ansvar enligt SkL 3:2 för myndigheter. Det gör att ansvariga för felaktigt beviljade bygglov sällan blir kommun och myndighet utan istället blir det andra aktörer som drabbas av de ekonomiska konsekvenserna. Det är framför allt ett avvägande som görs från fall till fall. 3

4 Förkortningslista Ds Departementsserien FBL Fastighetsbildningslag (SFS 1970:988) FML Fastighetsmäklarlag (SFS 1995:400) JO Justitieombudsmannen KomL Kommunallag (SFS 1991:900) MB Miljöbalken (SFS 1998:808) PBL Plan- och bygglag (SFS 1987:10) Prop. Proposition SkL Skadeståndslag (SFS 1972:207) SOU SvJT Statens offentliga utredningar Svensk Juristtidning Fall 1 Fastigheten, Harrselefors 1:8 Fall 2 Fastigheten, Älvstranden 2:4 Namnförkortningar från det fiktiva fallet EE FM JJ MM NN SLA Emil Enoksson Fredrik Martinsson Jan Jansson Måns Mattson Niklas Näslund Sven-Lennart Andersson 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Disposition Fiktivt fall Syfte Metod Lagar och regleringar på området Lagar Plan- och bygglagen Lokala föreskrifter Översiktsplan Detaljplan Områdesbestämmelser Fastighetsplan Miljöbalken Myndigheter och beslutsprocess Bygglovsprocessen Kommun och länsstyrelse Byggnadsnämnd Diskussion Förutsättningar Januari - April Mars April April Slutsatser Käll- och litteraturförteckning

6 6

7 1 Inledning 1.1.Problemformulering Allt eftersom den svenska befolkningen växer så ökar behovet och viljan att utnyttja nya områden eller delar av områden för bebyggelse. Det medför också ökat ansvar för stat och myndigheter eftersom de reglerar bestämmelserna kring detta. I dagens miljömedvetna samhälle ställs också stora krav på att reglera markanvändning och byggande på ett miljömässigt hållbart sätt. Kraven på en hållbar utveckling styr således i många fall reglerna kring samhällets utveckling av nya områden och den förändrade användningen av befintliga områden och bebyggelse. 1 Godkännandet av att utnyttja nya områden eller delar av områden för bebyggelse görs genom bygglovsprocessen. Detta sköter respektive kommun genom byggnadsnämnder som beslutar i planläggningsärenden. Bygglovsprocessen är därför idag en viktig del i stat och kommuns strävan efter att bedriva en effektiv samhällsplanering. I de flesta fall fungerar processen med bygglov så här: Ansökan om bygglov, som beviljas eller avslås beroende av förutsättningarna i det enskilda fallet i relation till regelverket. Regelverket styrs av lagar, främst plan- och bygglagen och lokala bestämmelser i översiktsplaner, detaljplaner eller områdesbestämmelser. På senare tid har det uppstått en problematik kring när bygglov beviljats för byggnader på platser och i områden där bebyggelse är mindre lämplig och i vissa fall till och med farlig. Detta trots att inget formellt fel begåtts vid prövningen av bygglovet. Resultatet har blivit att risken för skador på byggnader har ökat på grund av till exempel översvämningar, kraftiga regn i vattennära områden eller rasrisk där jordens geologiska förutsättningar inte är idealiska för att uppföra byggnader. 2 Det kan finnas många olika orsaker till varför problemet uppstått. Rent praktiskt går det säkerligen att skilja på bedömningar som görs i perifera eller attraktiva områden. I de perifera områdena kanske inte bedömningen är lika strängt hållen jämfört med attraktiva eller områden som påverkar stora grupper människor. Framför allt handlar det om att det finns många parter inblandade i processen. Det blir omedelbart svårare att peka ut en ansvarig/flera ansvariga. Den mänskliga faktorn gör även sitt till: Missförstånd och feltolkningar av krångliga regler och detaljbestämmelser. 3 Det händer även att bygglov felaktigt beviljats efter olika former av påtryckningar. Påtryckningar kan komma från många håll och det kan till exempel göras av företag som vill bygga på nya områden och som försöker påverka planprocessen och därigenom få till stånd en tillåtande översiktsplan/detaljplan. Exempel på de många parter som kan vara inblandade i en bygglovsprocess är: nuvarande ägare, tidigare ägare, köpare, byggentreprenör, försäkringsbolag, och kommunen i det här fallet representerad av byggnadsnämnd som beslutsfattare och myndighetsutövare. När skador väl uppstår som en konsekvens av felaktigt beviljade bygglov blir också ersättningsfrågan aktuell, speciellt idag då försäkringslösningar i olika former blir allt vanligare. Vem är egentligen ansvarig för felaktigt beviljade bygglov? Grundläggande frågor som om det är det den enskilde eller det allmänna som ska ansvara för den egna egendomen aktualiseras. Att den enskilde står risken för sin egendom, får ses som grundfallet med utgångspunkt i äganderätten, dess konstruktion och konsekvenser, Regeringsformen 1 Motion 2008/09:C423, Bygglov i känsliga miljöer. 2 Karlberg, L- A, Strandvillorna hotas i ett varmare Sverige. 3 SOU 2004:40, s

8 (SFS 1974:152) 2:18. 4 Som motvikt här finns samhällets vilja att utvecklas och det allmännas intresse av att kunna driva på förändringsprocessen. 1.2 Disposition Eftersom det finns begränsat med rättsfall att referera till kommer två fiktiva fall som presenteras nedan i 1.3 att användas. Ämnet uppsatsen behandlar är relativt nytt och eftersom det är svårt att hitta aktuella exempel kommer olika möjliga problem som kan uppstå kring bygglov att presenteras i det fiktiva fallet och sedan diskuteras i de följande kapitlen. 1.3 Fiktivt fall Liksom Sveriges övriga kommuner omfattas Vännäs kommun av en översiktsplan som antagits av politikerna i kommunfullmäktige. En del av Vännäs invånare anser att den senaste förändringen av översiktsplanen innebär att fullmäktige genomför en långtgående exploatering av mark inom kommunen. Detta genom att kommunfullmäktige låtit sig påverkas av andra intressenter, till exempel markägare som vill använda sin mark för bebyggelse. Dessutom skall det inom områden som är detaljplanerade ha givits en del tveksamma tillstånd för bebyggelse. Kommunfullmäktige å andra sidan menar att förändringen är en strategi för att behålla befolkningsmängden i kommunen och undvika att bli en avfolkad norrländsk inlandskommun. Av den anledningen skall en friare tolkning av strandskyddsbestämmelser och användande av mark tillåtits genom den nya översiktsplanen vilken dock genomförts utifrån formellt riktiga grunder som beskrivs i Plan- och bygglagen, (SFS 1987:10) (PBL). 12 januari 2005 Emil Enoksson (EE) sitter i byggnadsnämnden i Vännäs kommun. Eftersom kommunen är glest befolkad planläggs inte all mark eftersom det skulle medföra stora arbetsmängder för de kommunala tjänstemännen och höga kostnader för de politiskt tillsatta i byggnadsnämnden. 12 februari 2005 Jan Jansson (JJ) förvärvar fastigheten Harrselefors 1:8 vilken ligger utanför planlagt område i Vännäs kommun. JJ bygger ett 200 kvm stort bostadshus på fastigheten. JJ lämnar inte in någon ansökan för att söka bygglov. En granne kontaktar byggnadsnämnden angående JJ:s olovliga bygge. Det resulterar i att JJ lämnar in en bygglovsansökan i efterhand. 14 februari 2005 Sven-Lennart Andersson (SLA) köper fastigheten Älvstranden 2:4, belägen vid Umeälvens strand strax utanför Vännäs centrum. Han lämnar in en bygglovsansökan för sitt bostadshus. Bygglovet beviljas av byggnadsnämnden. Han bygger även en bastu i nära anslutning till vattnet som han inte ansöker om bygglov för. SLA anlitar en entreprenör som åtar sig att uppföra huset. 4 Bengtsson B, Speciell fastighetsrätt miljöbalken, s

9 10 april 2005 På våren är det högt vattenstånd i norrlandsälvarna. De båda fastigheterna Harrselefors 1:8 och Älvstranden 2:4 drabbas av översvämningar. Fastighetssägarna funderar på vilket ansvar de har för de inträffade skadorna. 1 mars 2007 JJ säljer sin fastighet Harrselefors 1:8 till köparen Måns Mattson (MM) genom mäklaren Fredrik Martinsson (FM). 1 april 2007 SLA säljer sin fastighet i Älvstranden 2:4 till Niklas Näslund (NN) genom mäklaren FM. 1 april 2008 Ett högt vattenstånd i norrlandsälvarna resulterar i översvämning i området. Fastigheterna Harrselefors 1:8 och Älvstranden 2:4 skadas allvarligt. På fastigheten Älvstranden skadas också bastubyggnaden som SLA uppfört. 2 april 2008 De nya ägarna, MM och NN, funderar på vem som är ansvarig för och skall bekosta det inträffade. 15 april 2008 I samband med att de nya ägarna återställer sina fastigheter upptäcks följande: vattenmassorna har bland annat frilagt gamla skadade oljefat, rostig metall samt oljeliknande destillat. Miljöbalken (SFS 1998:808) (MB) reglerar noga det långtgående efterbehandlingsansvaret för fastighetsägare. NN blev lovad av SLA att marken och fastigheten blivit noga undersökt. MM fick inte samma utfästelser vid sitt fastighetsköp. 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva rättsläget enligt gällande svensk rätt avseende ansvarsfrågan när formellt sett riktiga bygglov vid beslutstidpunkten i efterhand visat sig vara felaktiga eller direkt olämpliga. Utöver detta avser uppsatsen att undersöka och försöka klarlägga vem det är som i förlängningen kan bli ansvarig för eventuella skador som uppstår som en följd av ett beviljat bygglov. Det vill säga olämpligt eller felaktigt beviljat bygglov mot bakgrund av varför problemen uppstår. 1.5 Metod I uppsatsen används juridisk metod för att klargöra de frågeställningar som kan uppkomma kring felaktigt beviljade bygglov. För att underlätta beskrivningen kommer två fiktiva fall att användas eftersom det varit svårt att hitta tydliga exempel på rättsfall som behandlar problemen. Således bygger uppsatsens fiktiva fall på antaganden om hur en situation skulle kunna se ut i verkligheten. 9

10 10

11 2. Lagar och regleringar på området 2.1 Lagar Rätten att förfoga och nyttja fastigheter styrs och begränsas utifrån olika lagar och regler. En viktig del i nyttjandet av en fastighet är ofta uppförandet av byggnaderna i sig. Några av de lagar som styr byggandet är PBL, fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988) (FBL) och MB. Lagen om tekniska egenskapskrav för byggnadsverk (SFS 1994:847), beskriver närmare bestämmelser om de tekniska egenskapskraven som ställs på byggnader. I samband med nyttjandet av en fastighet och uppförandet av byggnader blir det ofta aktuellt med kontakter med myndigheter för till exempel tillstånd av olika slag. I de fall det skulle vara fel i de beslut som fattats av kommunen kan kommunallagen (SFS 1991:900) (KomL) bli aktuell. När till exempel fel i myndighetsutövning skett kan det också resultera i att skadeståndslagens bestämmelser angående skadeståndsansvar för det allmänna kan komma ifråga, skadeståndslagen (SFS 1972:207) (SkL) 3:1-3:3. Också i andra fall kan SkL:s bestämmelser aktualiseras när någon drabbas av en skada till följd av användningen och hur ägaren förfar med fastigheten. 5 De lagar som reglerar användningen av fastigheter och nyttjandet av dessa upplevs i många fall som invecklade och krångliga. Detta har föranlett ett arbete som syftar till att förenkla byggandet genom, bygglovprocessen och ett enklare förfarande för kommuner att frångå detaljplan för att få till stånd ett hållbart utnyttjande av strandnära fastigheter Plan- och bygglagen Genom plan och bygglagen regleras mark och vattenanvändningen i kommunerna och kan ses som en portallag. PBL får i specifika fall utökas med bestämmelser i andra lagar för att fylla ut tillämpningen av PBL. Ofta sker också hänvisningar till andra lagar som MB och FBL. 7 PBL innehåller vidare regler för hur områdesanknutna och lokala bestämmelser som regionplan, översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplan får utformas. Utövandet av PBL sker utifrån lagreglerna. Lagreglerna behandlar bland annat hur planerna och bestämmelserna får utformas. Utövandet av PBL sker som en jämförelse av bygglovsansökan med de planer som kommunen beslutat ska gälla för det aktuella området. Indirekt innebär det att ansökan prövas mot lagreglerna eftersom de kommunala planernas utformning styrs av lagtexten. 8 Syftet med PBL är bland annat att främja en samhällsutveckling med goda sociala levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö, PBL 1:1. Användandet av mark och vatten är ständigt en avvägning mellan individuella och allmänna intressen PBL 1:5. För att ett bygglov ska kunna beviljas gäller reglerna i PBL och särskilt dess åttonde kapitel. Här kan det utläsas att olika förutsättningar kan gälla för att ett bygglov ska beviljas, beroende på var fastigheten och i förlängningen marken/vattnet som bygglovet avser är belägen. Det som ofta kan vara avgörande för vilka krav som ställs är om fastigheten ligger inom ett detaljplanerat område eller på ett område som inte omfattas av detaljplan 5 Dahlsjö m.fl., Fastighetsrättsliga ersättningsprinciper, s Stranden en värdefull miljö, Ds. 2008:21 s Se till exempel PBL 1:3 eller 8:11. 8 Kalbro, T, Markexploatering, Juridik, ekonomi, teknik och organisation, s

12 PBL 8: Annat som kan ha betydelse är om fastigheten och marken som skall användas ligger i anslutning till vatten eller omfattas av andra bestämmelser, till exempel olika områdesskydd enligt MB. 9 För fastigheter belägna utanför detaljplanerat område innebär det ofta mindre krav för att ett bygglov ska beviljas. Kraven beskrivs i PBL 8:12 och ansökan om bygglov skall bifallas: - om den uppfyller kraven i andra kapitlet PBL, - inte skall föregås av detaljplanebestämmelser, - inte strider mot områdesbestämmelser och uppfyller kraven i PBL 3:1-2 samt PBL 3: Undantag från att söka bygglov kan utöver bestämmelserna i PBL och lokala planbeslut ges ifråga om extraordinära händelser. Det kan till exempel röra sig om återuppbyggnad eller tillbyggnad efter naturkatastrofer med följande skador. Att undantag ges utöver vad som sägs i planer och lagstiftning hör inte till vanligheterna men kan alltså förekomma i särskilda fall. 10 Inom detaljplanerat område gäller normalt sett istället utökade regler jämfört med områden som inte omfattas av detaljplan. Men kommunen kan också välja att skära ner på kraven för att bygglov ska beviljas inom detaljplanerad mark, men det hör inte till vanligheterna så det motsatta får anses gälla. 11 En ansökan om bygglov kan i det här fallet beviljas om den inte strider mot detaljplan eller fastighetsplan som gäller för området. Avvikelser från berörda planer kan godkännas om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas vid en bygglovsprövning enligt PBL eller vid en fastighetsbildning FBL 3:2 andra meningen, PBL 8:11. I fallet med Älvstranden 2:4 blir det de utökade reglerna som görs gällande och bygglov beviljas då kraven är uppfyllda. Vissa områden är särkilt undantagna från att användas för bebyggelse och andra former av nyttjande. Bestämmelser i MB reglerar till exempel miljöskyddsområden som omfattas av särskilda områdesbestämmelser, MB:s 7:e kapitel eller särskilda strandskyddsbestämmelser. I befolkningstäta delar av landet får strandskyddet en viktig funktion för att bevara allmänhetens tillgång till stränder och sjöar då många vill bo och bebygga sina fastigheter i anslutning till vatten samt för att bevara och upprätthålla de särskilda förutsättningar som finns i strandområden. I andra delar av landet som inte är så befolkningsrika finns inte samma behov av ett omfattande strandskydd. Därför har förslag om lättnader i mer perifera områden förts fram med möjligheter till dispens. 12 Beslut som fattats genom tillämpning av PBL kan överklagas enligt de bestämmelser som finns i PBL:s 13 kapitel. De kan också klandras utifrån den ordning som föreskrivs för laglighetsprövning enligt KomL:s 10:e kapitel alternativt genom förvaltningsbesvär. Laglighetsprövningen av beslut sker i förvaltningsdomstol och de kommunala besluten av länsstyrelsen som första instans. 13 Beslut som fattats på felaktig grund och myndigheten befinns ansvarig kan resultera i skadestånd enligt SkL och KomL. 2.3 Lokala föreskrifter Beroende på var ett område är beläget inom en kommun omfattas det av olika bestämmelser som gäller just för det området. Kommunen kan genom olika former av planer och bestämmelser, reglera och styra utnyttjandet av marken och de fastigheter som är belägna på den genom översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplan. 9 Kalbro, T, Markåtkomst och ersättning för bebyggelse och infrastruktur, s Prop. 2004/05:106, s Kalbro, T, Markexploatering juridik, ekonomi, teknik och organisation, s Prop. 1993/94:229, s Prop. 2002/03:27, s

13 Till viss del kan också en mer övergripande plan som regionplan bli aktuell. Regionplanen skall verka som ledning när beslut om översiktplan, detaljplan och områdesbestämmelser ska fattas i den region eller område som omfattas av regionplanen. Beslut om detta fattas och antas av fullmäktige i det kommunalförbund eller regionplaneförbund som är regionplaneorgan, PBL 7:4-6 och blir giltig i en tid upp till sex år PBL 7:8. Regionplaneorgan ska inte utses om någon av de berörda kommunerna direkt motsätter sig detta enligt PBL 7: Översiktsplan Varje kommun ska enligt bestämmelser i PBL 1:3 ha en översiktsplan. Översiktsplanen ska omfatta hela kommunen och det främsta syftet är att beskriva och ge vägledning vid beslut om hur vatten och markanvändning ska förekomma men också hur och var bebyggelse får och kan ske. Planen ska vara aktuell och spegla dagens förhållanden, därav följer att planen skall prövas minst en gång per mandatperiod, det vill säga vart fjärde år. Prövningen kan också ske tidigt under en mandatperiod för att under nästa mandatperiod prövas i slutet vilket skulle göra att planens aktualitet prövas ungefär vart åttonde år. Här skall också tilläggas att kravet endast omfattar att planen aktualitet prövas och alltså inte nödvändigtvis behöver innebär någon reell ändring. Idag finns det fortfarande kommuner som har kvar äldre översiktsplaner som Leksands kommun med sin översiktsplan från Variationerna kan därmed vara stora mellan olika kommuner vilket kan anses som ett problem. Ett möjligt arbetsätt för att komma tillrätta med problemet skulle kunna vara att incitamenten för att kontinuerligt arbeta med översiktplanering förstärks. Förenklingar och anpassade planprocesser skulle också kunna innebära att kommunerna lättare kunde arbeta mer aktivt när översiktsplanen behöver förändras. 16 Till skillnad från andra planer som till exempel detaljplaner eller områdesbestämmelser är översiktsplanen inte juridiskt bindande för kommunen vid tillämpning och prövning av detaljplaner eller bygglov. 17 Kommunen blir alltså inte skyldig att följa översiktsplanen när andra beslut som påverkas av densamma tas. Inte heller när andra myndigheter fattar beslut som rör vatten- och markanvändningen har översiktsplanen juridisk verkan. 18 Trots detta får översiktsplanen betydelse vid arbetet med att utveckla och ta fram nya detaljplaner och områdesbestämmelser eftersom den skall vara vägledande när dessa skapas PBL 4:1. För att en ny översiktsplan skall kunna antas gäller vissa särskilda regler om hur den ska tas fram, vilka myndigheter och aktörer som skall ges möjlighet att yttra sig, vilka som skall vara med vid samråd. Den ska dessutom bedömas av länsstyrelsen utifrån bland annat lämplighet i miljöhänseende och hälsosynpunkt, PBL 4:e kapitel. De långgående bestämmelserna som finns för att kunna anta en ny översiktsplan kan ha en bromsande verkan som kan hindra fler och snabbare framtagna översiktsplaner. Ett beslut om en antagen översiktplan kan göras gällande först när planbeslutet vunnit laga kraft PBL 4:12. Förutom översiktsplanen kan också en fördjupad översiktsplan finnas. Precis som namnet beskriver kan den då ange en mer specificerad mark och vattenanvändning än vad som normalt sett görs. Den fördjupade översiktsplanen gäller för speciella geografiska områden inom kommunen där det behövs en mer detaljerad beskrivning för att fullgöra syftet med 14 Leksands kommun, översiktsplaner. 15 SOU 2005:77, s SOU 2005:77, s Danderyds kommun, översiktsplaner. 18 Boverket, översiktsplanering. 13

14 planen. Den fördjupade planen skall ses som en samtidigt med översiktsplanen existerande fördjupad beskrivning för delar av mark och vatten inom kommunen Detaljplan Med utgångspunkt i den kommunala översiktsplanen blir nästa steg i regleringen detaljplanen som är knuten till särskilda områden inom kommunen. Den reglerar vatten och markanvändningen på kortare sikt jämfört med översiktsplanens. Genom detaljplanens mer områdesspecifika karaktär har politikerna också möjlighet att i detalj reglera markanvändning i allmänhet och byggande i synnerhet. Till skillnad från översiktsplanen som inte är tvingande för kommunerna vid tillämpandet har detaljplanes bestämmelser mer långgående effekter. Detaljplanen får direkta rättsverkningar för tillämpningen av 8 kapitlet i PBL och särskilt för PBL 8:1 och 8:8 eftersom bygglov, rivningslov och marklov inte får meddelas i strid med planen. Också beslut enligt andra lagar ska överensstämma med detaljplanen, exempelvis FBL och MB. Detta kan göra att en meddelad detaljplan får långtgående och till vis del svåröverskådliga konsekvenser. 20 Inom det område som ska detaljplaneras ska marken och förutsättningarna i övrigt (t.ex. omkringliggande bebyggelse) prövas om de kan anses som lämpliga för ny bebyggelse. På de platser där områdesbestämmelser uppfyller syftet med att reglera detta behöver inte detaljplan upprättas PBL 5:1. För att inte försvåra användandet av fastigheter bör en detaljplan inte omfatta större områden än vad som är skäligt i förhållande till det bakomliggande syftet med planen. Inte heller skall den göras mer detaljerad än vad som krävs genom syftet med planen PBL 5:7. Vid utformningen ska också skälig hänsyn tas till redan befintlig bebyggelse och ägarsituation och inte komplicera denna ytterligare PBL 5:2. Innehållet i planen kan variera utifrån det bakomliggande syftet men kan bestå av mycket långtgående bestämmelser i de ena fallet för att i motsatsfallet inskränkas till ett fåtal regleringar. Utöver vad som sägs i PBL 8:5 första stycket, PBL 8:6 första stycket, andra och tredje punkten, andra stycket samt tredje stycket punkt 2, PBL 8:8 första och tredje styckena samt PBL 8:9 första och andra stycke enligt PBL 5:7, kan det regleras ännu mer. Byggandet kan inskränkas ytterligare genom bestämmelser om största och minsta omfattning av byggnader under och över markytan, dess användning, placering utformande och utförande PBL 5:7. Men också för en byggnad indirekt viktiga förhållanden som vegetation, markyta utformning och höjdläge får regleras enligt samma paragraf. Detaljplanen kan utöver det sagda också reglera skyddsanordningar för att motverka störningar och beskriva vilka gränsvärden som kan göra gällande enligt MB:s nionde kapitel, PBL 5:7. För att detaljplanen och dess genomförandetid skall vara överskådlig och användbart för kommunens samhällsplaneringsorgan och invånare finns särskilda genomförandetider reglerade i lagtexten. Tiden för genomförandet kan variera mellan fem och femton år och kan bestämmas separat för olika delar av det område som omfattas av planen men kan förlängas om den fortfarande är aktuell, vid utgångstiden PBL 5:5. När kommunen av olika skäl vill ändra pågående markanvändning i ett område som detaljplanerats kan en förnyad detaljplan krävas. Genom att detaljplanen har juridiskt bindande verkan omges detaljplaneprocessen av bestämmelser i kring hur en ändring eller förnyelse får genomföras. En normal planprocess kan därför ta mellan tolv och fjorton månader i anspråk innan en ny detaljplan vunnit laga kraft och är giltig. Det finns också ett snabbare sätt, enkelt planförfarande. I fall där förslag till 19 Gislaveds kommun, översiktsplan och fördjupad översiktsplan. 20 Kalbro, T, Markexploatering, juridik, ekonomi, teknik och organisation, s

15 detaljplan har begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten samt är förenligt med den gällande översiktsplanen är detta möjligt. 21 Det enkla planförfarandet omfattar en tid av sex till tolv månader och antas av byggnadsnämnden till skillnad från normalfallet då kommunfullmäktige fattar beslut om detaljplaner Områdesbestämmelser Vid sidan av detaljplan kan särskilda områdesbestämmelser införas för ett begränsat område där detaljplan inte råder. Genom den fördjupade regleringen kan politikerna förtydliga och säkerställa att intentionerna i översiktsplanen säkerställs för platser som ligger utanför detaljplanerad mark PBL 5:16. Detta utan att en detaljplan behöver skapas med den beslutsprocess och konsekvenser det för med sig. Syftet med områdesbestämmelserna är dock inte att detaljreglera områden och styra markanvändningen allsidigt utan istället förtydliga och klargöra otydligheter i vissa frågor som behandlas i översiktsplanen. Liksom detaljplanen är områdesbestämmelser juridiskt bindande dock med skillnaden att områdesbestämmelserna inte ger fastighetsägaren någon byggrätt och kommunen saknar också sin rätt att lösa mark. 23 Samtidigt ska det tydligt framgå hur miljöintressen tas till vara och regleras, PBL 5: Fastighetsplan Som ytterligare ett komplement till detaljplanen kan en fastighetsplan skapas. Fastighetsplanen syfte är att reglera vissa särskilda förhållanden som inte regleras i detaljplanen om dessa behövs för planens genomförande. Planen kan omfatta ett helt eller delar av ett detaljplanerat område. Några exempel på vad som kan ingå i fastighetsplanen är bestämmelser om fastighetsindelning, servitut, lednings- och gemenskapsanläggningar. Genom att en fastighetsplan skapas och i förlängningen används prövas därigenom markåtkomst i fastighetsplanen för att sedan i andra hand ta upp reglerna i FBL och ledningsrättslagen(sfs 1973:1144). 24 Skapandet av fastighetsplanen är i princip likvärdigt det vid detaljplan och är också bindande. Det är dock inte möjligt att göra någon bebyggelseindelning i en fastighetsplan utöver vad de restriktioner som indelningen i fastigheter innebär men den kan ändå bidra till att önskad indelning i fastigheter genomförs eftersom att den är juridiskt bindande och måste följas Danderyds kommun, planprocessen. 22 Danderyds kommun, planprocessen - normalt förfarande. 23 Karnov, lagkommentar till plan- och bygglagen. 24 Kalbro T, m.fl. Markåtkomst och ersättning för bebyggelse och infrastruktur, s Julstad, B, Fastighetsindelning och markanvändning, s

16 2.4 Miljöbalken En av de lagar som reglerar nyttjande och i förlängningen vilka möjligheter och begränsningar som finns för användande av fastigheter är miljöbalken. 26 MB:s regler har i mycket en begränsande karaktär som till exempel påverkar bygglovsprocessen genom att bygglov inte ska strida mot MB:s regler. I MB regleras också huruvida en fastighetsägare kan bli ansvarig för avhjälpande när en verksamhet orsakat skador på miljön eller i efterhand om skadorna uppstår eller upptäcks först senare. I övrigt gäller vanliga skadeståndsrättsliga principer när ansvargrunden ska prövas. 27 MB:s påverkan på planärenden och bygglovsprocessen innebär bland annat att en bygglovsprövning ska ta hänsyn till MB tredje och fjärde kapitel samt att planfrågor inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds enligt MB femte kapitel, PBL 2:2. MB reglerar användningen av mark såväl som vatten, något som kan aktualiseras vid byggande då detta sker i direkt anslutning eller närheten av vatten såsom hav, insjöar och andra vattendrag MB 7:13. Enligt dessa är uppförande av byggnader och ändring av byggnader för ett nytt syfte närmare än 100 meter och i vissa fall upp till 300 meter från den ordinarie strandlinjen förbjudet, MB 7:14. Dock kan undantag ges i fall där en fastighet ligger inom detaljplanerat område eller omfattas av områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. I dessa båda fall är det regeringen som ytterst kan fatta besluten men det sköts oftast av en tillförordnad myndighet - länsstyrelsen. 28 Länsstyrelsen kan därigenom upphäva beslut som den tidigare har meddelat och ge dispens om särskilda skäl föreligger enligt MB 7:15. Som vid andra bygglovsärenden kan ett beslut om dispens enligt MB 7:7 återkallas om åtgärden som bygglovet gäller, inte påbörjats inom två år från godkännandet MB 7:17. Till följd av att en verksamhet bedrivs eller har bedrivits på en fastighet kan skador på miljön uppkomma. Den som drivit verksamheten ansvarar då för eventuella miljöskador som följer av verksamheten MB 2:8. Ansvaret löper till dess att skadan upphör eller att den avhjälps i skälig omfattning. I vissa fall kan skyldigheten att avhjälpa skadan istället fullgöras genom att ekonomisk ersättning betalas ut. Vilken effekt en skada får antas bero på vad som är lämpligast i det specifika fallet kopplat till vem det är som är ansvarig men båda ersättning och avhjälpande kan komma i fråga enligt MB 2:8 och 10 kap MB. 29 Ansvar för att avhjälpa skador på miljön kan också bli aktuellt för den som utför en åtgärd som orsakar en skada, vilket innebär att det inte behöver vara fastighetsägaren utan det kan till exempel röra sig om en byggherre som uppför ett hus eller en person/juridisk person som använder en fastighet och därigenom orsakar skador. 30 Saknas däremot en verksamhetsutövare som kan bekosta avhjälpandet blir var och en som förvärvar fastigheten ansvarig om förvärvaren kände till eller borde ha känt till föroreningen, MB 10:3. Byggherren kan också bli ansvarig i köprättslig bemärkelse om en fastighet och/eller ett färdigt hus säljs med fel, i det här fallet miljöskador. 31 Här kan också den som förmedlar fastigheten, oftast en mäklare ha ett visst ansvar enligt fastighetsmäklarlagens (SFS 1995:400) 26 Kalbro T, m.fl. Markåtkomst och ersättning för bebyggelse och infrastruktur, s Bengtsson, B, Speciell fastighetsrätt miljöbalken, s Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. 29 Norstedts juridik, lagkommentar till miljöbalken. 30 Bengtsson, B, Speciell fastighetsrätt miljöbalken, s Grauers, F, Fastighetsköp, s

17 (FML) regler bland annat om informationsplikt, FML 16. Uppfylls inte informationsplikten kan mäklaren bli skyldig att ersätta kostnader som drabbar köparen eller säljaren men mäklaren kan då kostnaderna beror på säljaren kräva tillbaka dessa från honom. Hur utgången blir beror på vilket sätt informationen lämnas och bland annat om det görs inom gränserna för yrkesrollen. 32 Att notera är också att vid överträdelser av MB kan utöver avhjälpande och ersättning också utdömas straffansvar med fängelse som påföljd, MB 29:e kapitel. Straffansvaret har dock ännu varit av begränsad betydelse då det varit svårt för åklagare att visa på uppsåt eller oaktsamhet hos de inblandade personerna eller företagen. Resultatet har istället blivit att de i vissa fall gått fria, tvärtemot syftet bakom skärpningen av lagen med en hårdare bedömning. 33 Kopplat till det långgående efterbehandlingsansvar som ställs upp i MB 2:8 kan en byggnadsnämnd ställa upp krav för att bevilja ett bygglov. Ett krav som då kan ställas upp är att föroreningar på fastigheten skall avhjälpas innan bygglov kan beviljas för större förändringar av markanvändningen PBL 5:8 p 4, om det är tillräckligt för att komma tillrätta med problemet. Problemet med förorenade fastigheter tas upp och regleras ytterligare i MB:s 10:e kapitel. Sedan 1989 har också en miljöskadeförsäkring inrättats för att täcka skador i fall där verksamhetsutövare saknas eller inte kan betala, när en förorening eller miljöskada ska regleras. Det fungerar som ett extra skyddsnät med ungefär samma funktion som en försäkring dit verksamhetsutövare som ansvarar för en tillståndspliktig verksamhet obligatoriskt bidrar med belopp som bestäms av regeringen. Försäkringen ansvarar sedan subsidiärt, det vill säga i andra hand för det inträffade då ingen känd verksamhetsutövare står att finna eller annan försäkring täcker händelsen. Hittills har miljöskadeförsäkringen inte fått så stor betydelse i praktiken. Då försäkringen endast använts i enstaka fall och aktualiserat små ersättningsbelopp är också svårt att avgöra möjligheterna till att skadan ersätts samt i vilken utsträckning det kan tänkas ske om ersättning utgår. 34 Vid upprättandet av nya planer eller vid ändringar av gamla planer som kan förväntas ha en betydande miljöpåverkan är kommunen skyldig att göra en miljöbedömning av planen, MB 6:11. Det vill säga, göra en miljökonsekvensbeskrivning där potentiella risker för en hållbar och hälsosam miljö identifieras, beskrivs och bedöms MB 6:12. Bedömningen skall göras med utgångspunkt i rådande förhållanden, bedömningsmetoder och aktuell kunskap. Genom myndigheternas skyldighet att kommunicera och offentliggöra men också att ta del av antagna planer som berör dessa kan kommuner förutsättas ha information om planers miljöpåverkan och följaktligen också om beslut som fattats utifrån planerna SvJT 1998 s Bengtsson, B, Speciell fastighetsrätt miljöbalken, s SOU 2007:21 s Prop. 2003/04:116, s

18 18

19 3. Myndigheter och beslutsprocess 3.1 Bygglovsprocessen I Sverige krävs det generellt sett bygglov för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader, förändra en byggnads användning väsentligt eller ytterligare inreda en byggnad med bostäder eller lokaler för kommersiell verksamhet. PBL 8:1. Vissa undantag från den generella regeln finns till exempel för ekonomibyggnader för skogs- och jordbruk och en- och tvåplans hus. För en- och tvåplans hus rör det sig om rätten att uppföra upp till två mindre komplementbyggnader om högst femton kvadratmeter. 36 Också andra former av användning av fastigheter kräver bygglov och återfinns i PBL 8:2. Där beskrivs till exempel uppställningsplatser, tunnlar, djur- och nöjesparker. 37 Bygglov måste sökas i de flesta fall, både inom detaljplanerad område och utanför. Ansökan görs via kommunen skriftligen, men kan göras muntligen i enklare fall, PBL 8:19. Bygglovsprocessen kan således se ut på två sätt; nybyggnation eller ändring av befintlig bebyggelse. Till ansökan krävs också att en teknisk beskrivning fogas tillsammans med ritningar på byggnaden och dess principkonstruktion vilket indirekt framgår av PBL 8:20. Utöver detta ska en kvalitetsansvarig för bygget utses samt att en planritning tas fram där byggnaden är inritad på en karta med omgivande fastigheter och bebyggelse utmärkt. I vissa särskilda fall kan stadsbyggnadskontoret också kräva in andra handlingar om de särskilda förutsättningarna kräver det. Dessa kan utgöras av, Konstruktions-, VA(mark)- och VVSritningar men också brandskyddsdokumentation, övrig dokumentation av byggnad(främst vid ändringar av befintlig bebyggelse) och geotekniskt utlåtande om markens egenskaper. 38 Utöver den kvalitetsansvarige finns ofta en byggherre, vilken kan, men behöver inte vara densamma som den som ansvarar för att kvalitetskraven uppfylls. Byggherren är den som initierar byggnadsarbetet för egen eller annans del och utför dessa genom en byggentreprenör eller byggmästare. Byggherren kan således vara kvalitetsansvarig om han uppfyller de särskilda krav som lagen ställer upp, PBL 9:14. Byggherre eller kvalitetsansvarig ansvarar för att byggnaden uppförs enligt vedertagna tekniska metoder, PBL 9:1. Ett exempel på hur kedjan hänger ihop vid en ansökan beskrivs till exempel av Uppsala kommuns stadsbyggnadskontor som följande; 1.) Ansökan lämnas in, 2.) Ärendet granskas och en bekräftelse om bygganmälan skickas ut, 3.) Besiktning av platsen kan ske, 4.) Eventuellt hämtas synpunkter in från grannar, myndigheter, organisationer eller andra aktörer, 5.) En samlad bedömning av ärendet görs, 6.) Beviljande eller avslag, bygglovshandläggaren kan(med bemyndigande av byggnadsnämnden) godkänna ansökan, större ärenden eller avslag fattas direkt av byggnadsnämnden, 7.) Det beviljade byggnadslovet upphör att gälla om åtgärden inte påbörjats inom två år från beviljandet eller avslutats fem år från samma datum räknat. 39 I de fall då fastighetsägaren eller den som uppför en byggnad inte har sökt bygglov kan olika scenarier ske. För det första kan byggnadsnämnden se till att den felaktiga åtgärden rättas till det vill säga byggnaden rivs. Detta gäller bara om åtgärden inte beviljats bygglov i efterhand PBL 10:1. Dock kan en avgift tas ut när någon genomför en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov PBL 10:4. 36 KamR Bengtsson B, Speciell fastighetsrätt miljöbalken, s Uppsala kommun, anvisningar vid ansökan om bygglov. 39 Uppsala kommun, bygglov, marklov och rivningslov. 19

20 3.2 Kommun och länsstyrelse Sverige är indelat i kommuner vilka utgör territoriellt avgränsade områden med administrativt lokalt självstyre. Kommunerna har ensamrätt på att bestämma om hur markanvändningen inom kommunen skall ske vilket framgår av PBL 1:2 och de kan därigenom sägas ha planmonopol. 40 Planmonopolet kan te sig problematiskt då kommunen på samma gång är engagerad i exploateringsprocessen i egenskap av olika roller som; myndighet med ansvar för planläggning och tillståndsgivning, ansvar för infrastruktur och service och som markägare. 41 I fall där den kommunala markanvändningen krockar med nationella intressen kan staten gå in och bestämma i dessa frågor då den rådande principen är att kommuner ska besluta i mindre frågor och staten i frågor av större vikt. Frågorna kan också regleras genom regionplaner som kan beslutas av fullmäktige i berörda kommunförbund, PBL 7:6. Inom kommunen beslutar kommunfullmäktige om den generella mark och vattenanvändningen, det vill säga om hur markanvändningen skall ske i särskilda byggnadsnämnder som består av politiskt tillsatta ledamöter. Till sin hjälp har de ofta beredande tjänstemän som tar fram underlag till de beslut som de förväntas fatta inom ramen för sitt uppdrag i nämnden. I varje region finns det en övergripande myndighet, Länsstyrelsen, som ansvarar för utövandet av PBL. Länsstyrelsen har också till uppgift att samverka med kommunerna i den kommunala planeringsverksamheten. 42 I Sverige som helhet har Boverket det övergripande ansvaret för att kontrollera byggnadsväsendet. Boverket ansvarar också därmed indirekt för att kontrollera att länsstyrelser och kommuner sköter sina åtaganden vid myndighetsutövning vad det gäller bebyggd miljö, fysisk planering, byggande och boende Byggnadsnämnd Inom varje kommun finns en byggnadsnämnd eller annan nämnd som enskilt eller tillsammans ska fullgöra kommunens uppgifter enligt PBL samt granska byggnadsväsendet. 44 Byggnadsnämnden består av politiskt tillsatta ledamöter vilka i många fall saknar sakkunskap inom området. Dock ska nämnden biträdas av minst en arkitektutbildad person samt i övrigt ha tillgång till den kompetens och personal som nämnden behöver. Detta har kritiserats då det framförts att beslut som fattats i nämnderna inte alltid varit sakligt grundade, vilket resulterat i att beslut fattats på fel grunder. 45 Byggnadsnämnden består av politiker och sammansättningen kan därför variera över tiden utifrån det politiska läget i kommunen. Nämndens sammansättning kan bidra till olika tolkningsätt och i förlängningen fler eller färre beviljade bygglov. Genom detta kan kontinuiteten över tid och i förlängningen rättsäkerheten ifrågasättas. 46 Syftet med byggnadsnämnden är att handlägga frågor som berör bygglov, utreda dessa och föra en dialog med kommunens innevånare. Byggnadsnämnden ansvarar för uppgifter inom plan- och bygglagen samt för att byggverksamheten bedrivs enligt bestämmelserna i lagtexten och uppföljningen av dessa ärenden enligt PBL:s 9:e kapitlet. Däremot så ansvarar 40 Wahlberg, G, Så överklagas beslut enligt plan och bygglagen, PBL, s Kalbro, T, Markexploatering Juridik, ekonomi, teknik och organisation s Julstad, B, Fastighetsindelning och markanvändning, s Förordning med (2007:1065) instruktion för Boverket. 44 Norstedts juridik, lagkommentar till plan- och bygglagen, byggnadsnämnd. 45 Wetterqvist, A, JO kritiserar feltillämpning av miljöbalken. 46 Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen, boverket s

4 Trots 2 och 3 behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

4 Trots 2 och 3 behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser. Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser 1 Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Utfärdad den 15 november 2018 Publicerad den 23 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Fysisk planering av förorenad mark

Fysisk planering av förorenad mark Fysisk planering av förorenad mark Hur hanteras förorenad mark vid en bygglovsansökan? Vem har enligt miljöbalken ansvar för att undersöka och åtgärda förorenad mark? Hur stort är ansvaret? Kan krav utifrån

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2015:668 Utkom från trycket den 24 november 2015 utfärdad den 12 november 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDENS

PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDENS 1 PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDENS Antaget av kommunfullmäktige 2008-06-18, 16 2009-09-23 69 1 2 Allmänt Utöver det som föreskrivs i kommunallagen om kommunal nämnd och dess verksamhet samt annan lagstiftning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN ANTAGEN AV MILJÖNÄMNDEN 2005-10-13 98 MILJÖNÄMNDEN Riktlinjer för och information om handläggning av olovligt

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

NYA DETALJPLANERREGLER I PLAN OCH BYGGLAGEN M.M.

NYA DETALJPLANERREGLER I PLAN OCH BYGGLAGEN M.M. NYA DETALJPLANERREGLER I PLAN OCH BYGGLAGEN M.M. 23 JANUARI 2019 Pia Pehrson Advokat/Partner Foyen Advokatfirma FÖRTYDLIGANDE AV PBL GÄLLANDE KRAVEN PÅ DETALJPLAN Proposition 2017/18:167 Ett tydligare

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Tidigare ställningstagande

Tidigare ställningstagande 2(5) Tidigare ställningstagande Översiktsplan I översiktsplan 1990 redovisas aktuellt område som planerat bostadsområde. Motiv anges här för att pröva ekologiskt byggande. För Kullön har en fördjupad översiktsplan

Läs mer

Alltför många detaljplanebestämmelser

Alltför många detaljplanebestämmelser Alltför många detaljplanebestämmelser saknar stöd i lag är otydliga Eidar Lindgren Institutionen för fastigheter och byggande, Fastighetsvetenskap, KTH 2012-11-15 Innehåll Principer för formulering av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2017:424 Utkom från trycket den 31 maj 2017 utfärdad den 18 maj 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Regeringens förslag till ändringar i PBL

Regeringens förslag till ändringar i PBL Regeringens förslag till ändringar i PBL Kerstin Åkerwall Kerstin.akerwall@boverket.se Proposition om studentbostäder Prop. 2013/14:59 Prop. 17/12-13 Gäller från 1/7-14 Beslut 10/4-14 Proposition om studentbostäder

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-10-12 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Eva Hägglund Näringsdepartementet 10333 STOCKHOLM En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering

Läs mer

Vad Är En. Detaljplan? Samhällsbygnadskontoret Laholm

Vad Är En. Detaljplan? Samhällsbygnadskontoret Laholm Vad Är En Detaljplan? Samhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00 miljo.byggnadsnamnden@laholm.se www.laholm.se VAD Ä R E N D E TAL J P L AN? En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön 1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM Ingela Isaksson 08-731 30 05 2015-01-09 PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön Detta PM är upprättat i samband med att detaljplanläggning har inletts för

Läs mer

Nybyggnad på fastighet med ej bestämda gränser med enskilt huvudmannaskap

Nybyggnad på fastighet med ej bestämda gränser med enskilt huvudmannaskap 2016-09-02 Miljö- och byggnadsavdelningen Tjänsteskrivelse Dnr 2016/1666 stadsarkitekt Maria Koistinen Hellborg 040-425170 Miljö- och Byggnadsnämnden Nybyggnad på fastighet med ej bestämda gränser med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 20:1 Blad:1(7) Kommunal författningssamling Utg: jan 2019 Ers: dec 2011

EKERÖ KOMMUN Nummer: 20:1 Blad:1(7) Kommunal författningssamling Utg: jan 2019 Ers: dec 2011 REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN Verksamhetsområde 1 Byggnadsnämnden ska Beträffande plan- och byggnadsväsendet m m 1. fullgöra kommunens uppgifter enligt Plan- och bygglagen (PBL), 2. utarbeta och hantera

Läs mer

Byggnadsnämndens beslut om delegering

Byggnadsnämndens beslut om delegering Förbundsjurist Annika Gustafsson 1995-06-01 Bilaga 3 Byggnadsnämndens beslut om delegering Med stöd av 6 kap. 33 och 34 kommunallagen samt 11 kap. 3 plan- och bygglagen (PBL) beslutar nämnden att uppdra

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Reglemente för Byggnadsnämnden

Reglemente för Byggnadsnämnden Nummer: 20:1 Blad: (1) Reglemente för Byggnadsnämnden A Byggnadsnämndens uppgifter Verksamhetsområde 1 Byggnadsnämnden ska beträffande plan- och byggnadsväsendet m m 1. fullgöra kommunens uppgifter enligt

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Byggnadsnämndens tillsyn 4 Vad är tillsyn? 5 Intervju med Margareta Yngvesson 6 Vad är syftet med tillsynen? 7 Vad har vi för nytta av tillsyn? 8 När

Läs mer

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-11 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Dokumenttitel Detaljplanering. Underrubrik. Senast reviderad av Andrea Eriksson. Dokumentnamn/Sökväg. Godkännandedatum

Dokumenttitel Detaljplanering. Underrubrik. Senast reviderad av Andrea Eriksson. Dokumentnamn/Sökväg. Godkännandedatum 1 (7) Organisation Hörby kommun Förvaltning l avdelning Upprättad av Hamish Bell Dokumenttyp Rutiner Handläggning Godkänd av Byggnadsnämnden Dokumenttitel Detaljplanering Underrubrik Undersökning om betydande

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens son dödas

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens

Läs mer

Planering av markanvändning. Föreläsare: Signe Lagerkvist,

Planering av markanvändning. Föreläsare: Signe Lagerkvist, Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning 2014-10-09 Upphävd av byggnadsnämnden 2014-10-09, 86 Laga kraft 2014-11-08 2 Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:900 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt. Tommy Åström, tekniskt råd

Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt. Tommy Åström, tekniskt råd Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt Tommy Åström, tekniskt råd Intressanta och aktuella rättsfall från MÖD Grunderna för prövning av bebyggelsen Att bygga på jordbruksmark - vad avgör om marken är

Läs mer

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag Information om Plan- och bygglagen i din vardag 2 Titel: Information om Plan- och bygglagen i din vardag Upplaga: 2 Illustrationer: Kiran Maini Gerhardsson/Boverket ISBN (pdf): 978-91-7563-028-1 Boverket

Läs mer

PM PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/ Maria Cassel Miljöstrateg

PM PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/ Maria Cassel Miljöstrateg 2018-10-10 Maria Cassel Miljöstrateg 08-124 571 00 Maria.Cassel@ekero.se PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/157-160 Strandskydd är normalt 100 meter från strandkanten, både på land

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

Interimistiska förbud

Interimistiska förbud PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT Interimistiska förbud Ett områdes naturvärden kan skyddas i avvaktan på beslut om naturreservat. Länsstyrelsen eller kommunen kan meddela ett tillfälligt

Läs mer

Nätverksträff plan. 27 november Hanne Romanus och Anna Jansson Thulin Enheten för samhällsplanering

Nätverksträff plan. 27 november Hanne Romanus och Anna Jansson Thulin Enheten för samhällsplanering Nätverksträff plan 27 november 2017 Hanne Romanus och Anna Jansson Thulin Enheten för samhällsplanering Allmän info Landshövding Länsöverdirektör Enheten för samhällsplanering Enhetschef Vad händer hos

Läs mer

Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län

Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län Upphävande av Detaljplan Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län ANTAGEN KS 2015-10-12 LAGA KRAFT 2015-11-05 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2015-09-30

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar att: - strandskydd enligt 7 kap MB upphävs i strid med gällande bestämmelser.

Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar att: - strandskydd enligt 7 kap MB upphävs i strid med gällande bestämmelser. SAMRÅDSYTTRANDE 1 (5) Samhällsbyggnadskontoret Kungsbacka kommun samhallsbyggnadskontoret@kungsbacka.se Samrådsyttrande över förslag till detaljplan för Lannekulla 20:5 m.fl. i Landa, Kungsbacka kommun

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan (S 2011:11) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan (S 2011:11) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan (S 2011:11) Dir. 2012:114 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Utvidgning av

Läs mer

Antagen Laga Kraft

Antagen Laga Kraft Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo

Läs mer

Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.

Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter. Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket - Utgångspunkter - Innehåll - Hänsyn till människors hälsa och miljön - Plansystemet - Fo i planer

Läs mer

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 Granskningshandling november 2013 normalt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 PLANBESKRIVNING Handlingar

Läs mer

Ändring av del av byggnadsplan för Grytnäs 1:3 m.fl. i Kalix kommun, Norrbottens län

Ändring av del av byggnadsplan för Grytnäs 1:3 m.fl. i Kalix kommun, Norrbottens län Dnr 788/2017-PDP GRANSKNINGSHANDLING Ändring av del av byggnadsplan för Grytnäs 1:3 m.fl. i Kalix kommun, Norrbottens län 1 HANDLINGAR Planförslaget redovisas på följande handlingar: Ändring av planbestämmelser

Läs mer

Dnr Mbn KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

Dnr Mbn KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-31 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

Upphävande av bestämmelse om fastighetsindelning för Öglan 3

Upphävande av bestämmelse om fastighetsindelning för Öglan 3 Antagandehandling 2019-06-05 Dnr:2018:370 Upphävande av bestämmelse om fastighetsindelning för Öglan 3 Ändring av Stadsplan Norrahammarsvägen del av Jönköping Planbeskrivning Innehåll Bakgrund, syfte och

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

2009-05-26 M2009/2171/R

2009-05-26 M2009/2171/R Promemoria 2009-05-26 M2009/2171/R Miljödepartementet Rättsenheten Camilla Adolfsson Remiss om lagtexten för en ny plan- och bygglag samt en ändring i anläggningslagen (1973:1149) Sammanfattning En ny

Läs mer

Kontrollansvarig för åtgärden är som byggherren föreslagit Kurt Lindqvist.

Kontrollansvarig för åtgärden är som byggherren föreslagit Kurt Lindqvist. TJÄNSTEUTLÅTANDE Bygglov Handläggare Tommy Carlmark 2016-05-31 Byggnadsnämnden i Örebro Fastighet: KUMLA 6:257 (SLINGVÄGEN 41) Ärendenummer: SHBG 2016-000851 Sammanfattning Ärendet avser nybyggnation av

Läs mer

Reglemente för byggnadsnämnden

Reglemente för byggnadsnämnden Styrdokument, reglemente Sida 1(7) Reglemente för byggnadsnämnden Utöver vad som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Byggnadsnämndens verksamhetsområde 1 Byggnadsnämnden

Läs mer

Reglemente REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN. Byggnadsnämndens verksamhetsområde. I fullgörandet av dessa uppgifter skall byggnadsnämnden

Reglemente REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN. Byggnadsnämndens verksamhetsområde. I fullgörandet av dessa uppgifter skall byggnadsnämnden Kommunal författningssamling 04.01.1 Dokument Beteckning Reglemente 04.01.1 Organ Beslut av KF Byggnadsnämnden 1991-12-16, 162 rev. 1995-04-24, 113 rev. 1996-03-04, 30 rev. 1999-06-07, 117 rev. 2007-01-29,

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 Förslag till beslut Nämnden ger bygglov med stöd av 9 kap. 31

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen sida 2 av 27 Innehållsförteckning 3 Vad är PBL? 4 Lagens anda 5 Bygglagsstifningens framväxt 6 Intervju med Yvonne Svensson 7 Vad är myndighetsutövning? 8 Varför ska förtroendevalda

Läs mer

Tillhör myndighetsnämndens beslut

Tillhör myndighetsnämndens beslut Datum 1 (9) Tillhör myndighetsnämndens beslut 2011-06-09 187. Myndighetsnämndens beslut om delegering Med stöd av 6 kap 33 och 34 kommunallagen samt 12 kap 6 plan- och bygglagen (PBL) beslutar myndighetsnämnden

Läs mer

Ödenäs 1:39 Strandskyddsdispens ( )

Ödenäs 1:39 Strandskyddsdispens ( ) Datum: 2019-05-28 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Josephine Bruhn Direktnr: Diarienr: 2019.273 SBN Ödenäs 1:39 Strandskyddsdispens (2018-0294) Ärendebeskrivning Ansökan avser strandskyddsdispens för

Läs mer

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46) KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Andersson Johan Lundholm Maria Datum 2018-10-04 Diarienummer KSN-2018-2386 Näringsdepartementet N2018/03415/SPN n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se

Läs mer

Strandskyddet i Uppsala kommun

Strandskyddet i Uppsala kommun Strandskyddet i Uppsala kommun Strandpromenad vid Vårdsätra, Uppsala kommuns hemsida Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg

Läs mer

Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)

Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) YTTRANDE 2016-10-10 Dnr: 2016/641 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) Mark- och miljööverdomstolen

Läs mer

Upphävande av del av detaljplan för Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län

Upphävande av del av detaljplan för Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län 2017-03-06 1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande av del av detaljplan för Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län Samrådshandling Upprättad: 2017-03-06 Godkänd för samråd: SBN

Läs mer

Ändring av detaljplan för Östra Finjasjöstranden, södra delen

Ändring av detaljplan för Östra Finjasjöstranden, södra delen Upprättad 2019-03-01 Reviderad: 2019-03-13 Antagen av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2019-XX-XX XX Dnr: BN 2016-954 Granskningshandling Planbeskrivning Ändring av detaljplan för Östra Finjasjöstranden,

Läs mer

i Mariestad Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning juni 2018

i Mariestad Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning juni 2018 Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING juni 2018 Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors i Mariestad PLANBESKRIVNING - Upphävande av detaljplan för Sprinten samt del av stadsplan

Läs mer

Ändring av detaljplan för Östra Finjasjöstranden, norra delen

Ändring av detaljplan för Östra Finjasjöstranden, norra delen Upprättad 2019-03-01 Reviderad: 2019-04-09 Antagen av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2019-04-17 95 Laga kraft 20XX-XX-XX Dnr: BN 2011-1150 Antagandehandling Planbeskrivning Ändring av detaljplan för Östra

Läs mer

SOCKENKYRKAN 4 Förhandsbesked för uppförande av radhus Backgatan 3 L

SOCKENKYRKAN 4 Förhandsbesked för uppförande av radhus Backgatan 3 L 2019-04-24 Handläggare Pia Laike Tel 046-359 58 43 E-post pia.laike@lund.se Byggnadsnämnden SOCKENKYRKAN 4 Förhandsbesked för uppförande av radhus Backgatan 3 L 2019-434 Sammanfattning Ansökan om förhandsbesked

Läs mer

Sammanhållen bebyggelse Arvika kommun

Sammanhållen bebyggelse Arvika kommun Sammanhållen bebyggelse Arvika kommun Bakgrund Plan- och bygglagen (PBL) har i uppgift att dels se till den enskildes rätt till största möjliga frihet och initiativmöjlighet, dels grannars rätt till skydd

Läs mer

Justering av kommunstyrelsens protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla

Justering av kommunstyrelsens protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla 2009-10-27 1 (9) Plats och tid Kommunhuset, Tierp, kl 14.00-15.10 ande Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Bertil Ahlin (C), ordförande Gert Berlin (S) Karl-Bertil Wallin (S)

Läs mer

Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog

Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog Stockholm den 31 januari 2018 Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet SOU 2013:57 Utredarens

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Catrin Thörnvall

Handläggare Datum Ärendebeteckning Catrin Thörnvall Handläggare Ärendebeteckning Catrin Thörnvall 2016-01-26 2016-0348 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: xxxxxxxxxxxxxxx Fastighetens adress: xxxxxxxxxxxxxxx Fastighetsägare: xxxxxxxxxxxxxxx Ärende:

Läs mer

tvåbostadshus. c) Tillbyggnad inom detaljplan av eneller d) Ny- eller tillbyggnad inom detaljplan av komplementbyggnad.

tvåbostadshus. c) Tillbyggnad inom detaljplan av eneller d) Ny- eller tillbyggnad inom detaljplan av komplementbyggnad. 2017-02-28 1 (8) Tillhör miljö- och byggnämndens beslut 2017-02-28 47 Delegationsordning Miljö- och Byggnämndens Underlaget avser gällande regler per den 1 januari 2016. Med stöd av 6 kap. 33 och 34 kommunallagen

Läs mer

DELEGATIONSREGLER FÖR BYGGNADSNÄMNDEN

DELEGATIONSREGLER FÖR BYGGNADSNÄMNDEN DELEGATIONSREGLER FÖR BYGGNADSNÄMNDEN Antagna av Byggnadsnämnden 2009-12-15 139. Gällande från och med 2009-12-16. Delegationsbeslut har samma status som ett nämndsbeslut och därför är det viktigt att

Läs mer

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd

Läs mer

Planbeskrivning. Risbäcks by SAMRÅDSHANDLING. Dorotea kommun, Västerbottens län. Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom

Planbeskrivning. Risbäcks by SAMRÅDSHANDLING. Dorotea kommun, Västerbottens län. Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom SAMRÅDSHANDLING Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Dorotea den 6 december 2011 Dnr: Inledning Syfte med upphävandet På 50-talet

Läs mer

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för en långsiktig tillämpning av strandskyddsreglerna. Dir. 2013:27. Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013

Kommittédirektiv. Delegationen för en långsiktig tillämpning av strandskyddsreglerna. Dir. 2013:27. Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 Kommittédirektiv Delegationen för en långsiktig tillämpning av strandskyddsreglerna Dir. 2013:27 Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 Sammanfattning En delegation ska inrättas med uppdrag att

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 mars 2010 T 227-08 KLAGANDE ME Ombud: Advokaterna PB och KH MOTPART Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Ombud: Advokat AG SAKEN Fastställelsetalan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring; utfärdad den 3 juni 2004. SFS 2004:552 Utkom från trycket den 16 juni 2004 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag [Denna lydelse var gällande fram till 2018-01-01.] 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag När det krävs en miljökonsekvensbeskrivning 6 kap. 1 En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10 Datum 2017-08-29 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017-B0213 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering MKN vatten i PBL Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Helhetssyn på mark och vatten möjlig genom PBL Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande Det svenska

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Per Daniels (M) Beth Holtzmann (S) Lena Ihlar (V), ersätter Pär Andersson

Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Per Daniels (M) Beth Holtzmann (S) Lena Ihlar (V), ersätter Pär Andersson 1(2) Plats och tid Rum Insjön, Kommunhuset, 09:00-09:30 Beslutande Ledamöter Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Per Daniels (M) Beth Holtzmann (S) Tjänstgörande ersättare

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:610 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2011:335 Utkom från trycket den 12 april 2011 utfärdad den 31 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr 2017/B0024. Planbeskrivning

ANTAGANDEHANDLING. Dnr 2017/B0024. Planbeskrivning ANTAGANDEHANDLING Dnr 2017/B0024 Ändring av detaljplan för del av ÅNÄSET 16:12 m fl fastigheter (P92/1) Robertsfors kommun, Västerbottens län Upprättad 2017-08-31, reviderad 2017-12-21 Till planen hör:

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-28 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ett utvidgat miljöansvar Enligt

Läs mer

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken 2016-03-15 Åsa Borgardt, länsjurist God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam

Läs mer

Upphävande av tomtindelningsplan för kv. Strömmen

Upphävande av tomtindelningsplan för kv. Strömmen Dnr: 2017.374.214 PLANBESKRIVNING Upphävande av tomtindelningsplan för kv. Strömmen SAMRÅDSHANDLING Upprättad augusti 2018 Laga kraft 2019-XX-XX Bilden på omslagssidan visar tomtindelningsplanen över kvarteret

Läs mer

Detaljplaneprocessen

Detaljplaneprocessen Detaljplaneprocessen Kommunikationsenheten 2017-09 Bilder: Ahlqvist & Co Arkitekter AB, Sven-Erik Rydbrant, Cecilia Palmblad DETALJPLANEPROCESSEN I den här broschyren beskrivs övergripande hur kommunen

Läs mer