Ansvarsfrågor vid bygglov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ansvarsfrågor vid bygglov"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2008 Ansvarsfrågor vid bygglov -fel, trots formellt riktiga beslut Författare: Mattias Heldesjö Handledare: Kjell Adolfsson

2 2 (33)

3 Sammanfattning Den här uppsatsen undersöker en relativt ny problematik inom civil- och fastighetsrätten. Närmare bestämt hur formellt korrekt beviljade bygglov kan orsaka förödande konsekvenser i bland annat samhälle, miljö och för den enskilda människan. Bygglovsprocessen sköts av respektive kommun genom byggnadsnämnder som beslutar i frågor om planläggning av ny bebyggelse. Bygglovsprocessen är därför idag en viktig del i stat och kommuns strävan efter att bedriva en effektiv samhällsplanering. Syftet med uppsatsen är att försöka klarlägga vem som kan ställas till svars när bygglov beviljats och i efterhand visat sig vara felaktiga. Detta till trots att inga formella fel begåtts av de tillståndsgivande myndigheterna som ansvarar för att pröva ansökningar om planer och bygglov. Problemet med att precisera vem som är ansvarig, bottnar delvis i att det kan finnas många inblandade parter i bygglovsprocessen. Uppsatsen skrivs utifrån ett perspektiv där bygglov beviljats formellt riktigt vilket inte grundar ett ansvar enligt SkL 3:2 för myndigheter. Det gör att ansvariga för felaktigt beviljade bygglov sällan blir kommun och myndighet utan istället blir det andra aktörer som drabbas av de ekonomiska konsekvenserna. Det är framför allt ett avvägande som görs från fall till fall. 3

4 Förkortningslista Ds Departementsserien FBL Fastighetsbildningslag (SFS 1970:988) FML Fastighetsmäklarlag (SFS 1995:400) JO Justitieombudsmannen KomL Kommunallag (SFS 1991:900) MB Miljöbalken (SFS 1998:808) PBL Plan- och bygglag (SFS 1987:10) Prop. Proposition SkL Skadeståndslag (SFS 1972:207) SOU SvJT Statens offentliga utredningar Svensk Juristtidning Fall 1 Fastigheten, Harrselefors 1:8 Fall 2 Fastigheten, Älvstranden 2:4 Namnförkortningar från det fiktiva fallet EE FM JJ MM NN SLA Emil Enoksson Fredrik Martinsson Jan Jansson Måns Mattson Niklas Näslund Sven-Lennart Andersson 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Disposition Fiktivt fall Syfte Metod Lagar och regleringar på området Lagar Plan- och bygglagen Lokala föreskrifter Översiktsplan Detaljplan Områdesbestämmelser Fastighetsplan Miljöbalken Myndigheter och beslutsprocess Bygglovsprocessen Kommun och länsstyrelse Byggnadsnämnd Diskussion Förutsättningar Januari - April Mars April April Slutsatser Käll- och litteraturförteckning

6 6

7 1 Inledning 1.1.Problemformulering Allt eftersom den svenska befolkningen växer så ökar behovet och viljan att utnyttja nya områden eller delar av områden för bebyggelse. Det medför också ökat ansvar för stat och myndigheter eftersom de reglerar bestämmelserna kring detta. I dagens miljömedvetna samhälle ställs också stora krav på att reglera markanvändning och byggande på ett miljömässigt hållbart sätt. Kraven på en hållbar utveckling styr således i många fall reglerna kring samhällets utveckling av nya områden och den förändrade användningen av befintliga områden och bebyggelse. 1 Godkännandet av att utnyttja nya områden eller delar av områden för bebyggelse görs genom bygglovsprocessen. Detta sköter respektive kommun genom byggnadsnämnder som beslutar i planläggningsärenden. Bygglovsprocessen är därför idag en viktig del i stat och kommuns strävan efter att bedriva en effektiv samhällsplanering. I de flesta fall fungerar processen med bygglov så här: Ansökan om bygglov, som beviljas eller avslås beroende av förutsättningarna i det enskilda fallet i relation till regelverket. Regelverket styrs av lagar, främst plan- och bygglagen och lokala bestämmelser i översiktsplaner, detaljplaner eller områdesbestämmelser. På senare tid har det uppstått en problematik kring när bygglov beviljats för byggnader på platser och i områden där bebyggelse är mindre lämplig och i vissa fall till och med farlig. Detta trots att inget formellt fel begåtts vid prövningen av bygglovet. Resultatet har blivit att risken för skador på byggnader har ökat på grund av till exempel översvämningar, kraftiga regn i vattennära områden eller rasrisk där jordens geologiska förutsättningar inte är idealiska för att uppföra byggnader. 2 Det kan finnas många olika orsaker till varför problemet uppstått. Rent praktiskt går det säkerligen att skilja på bedömningar som görs i perifera eller attraktiva områden. I de perifera områdena kanske inte bedömningen är lika strängt hållen jämfört med attraktiva eller områden som påverkar stora grupper människor. Framför allt handlar det om att det finns många parter inblandade i processen. Det blir omedelbart svårare att peka ut en ansvarig/flera ansvariga. Den mänskliga faktorn gör även sitt till: Missförstånd och feltolkningar av krångliga regler och detaljbestämmelser. 3 Det händer även att bygglov felaktigt beviljats efter olika former av påtryckningar. Påtryckningar kan komma från många håll och det kan till exempel göras av företag som vill bygga på nya områden och som försöker påverka planprocessen och därigenom få till stånd en tillåtande översiktsplan/detaljplan. Exempel på de många parter som kan vara inblandade i en bygglovsprocess är: nuvarande ägare, tidigare ägare, köpare, byggentreprenör, försäkringsbolag, och kommunen i det här fallet representerad av byggnadsnämnd som beslutsfattare och myndighetsutövare. När skador väl uppstår som en konsekvens av felaktigt beviljade bygglov blir också ersättningsfrågan aktuell, speciellt idag då försäkringslösningar i olika former blir allt vanligare. Vem är egentligen ansvarig för felaktigt beviljade bygglov? Grundläggande frågor som om det är det den enskilde eller det allmänna som ska ansvara för den egna egendomen aktualiseras. Att den enskilde står risken för sin egendom, får ses som grundfallet med utgångspunkt i äganderätten, dess konstruktion och konsekvenser, Regeringsformen 1 Motion 2008/09:C423, Bygglov i känsliga miljöer. 2 Karlberg, L- A, Strandvillorna hotas i ett varmare Sverige. 3 SOU 2004:40, s

8 (SFS 1974:152) 2:18. 4 Som motvikt här finns samhällets vilja att utvecklas och det allmännas intresse av att kunna driva på förändringsprocessen. 1.2 Disposition Eftersom det finns begränsat med rättsfall att referera till kommer två fiktiva fall som presenteras nedan i 1.3 att användas. Ämnet uppsatsen behandlar är relativt nytt och eftersom det är svårt att hitta aktuella exempel kommer olika möjliga problem som kan uppstå kring bygglov att presenteras i det fiktiva fallet och sedan diskuteras i de följande kapitlen. 1.3 Fiktivt fall Liksom Sveriges övriga kommuner omfattas Vännäs kommun av en översiktsplan som antagits av politikerna i kommunfullmäktige. En del av Vännäs invånare anser att den senaste förändringen av översiktsplanen innebär att fullmäktige genomför en långtgående exploatering av mark inom kommunen. Detta genom att kommunfullmäktige låtit sig påverkas av andra intressenter, till exempel markägare som vill använda sin mark för bebyggelse. Dessutom skall det inom områden som är detaljplanerade ha givits en del tveksamma tillstånd för bebyggelse. Kommunfullmäktige å andra sidan menar att förändringen är en strategi för att behålla befolkningsmängden i kommunen och undvika att bli en avfolkad norrländsk inlandskommun. Av den anledningen skall en friare tolkning av strandskyddsbestämmelser och användande av mark tillåtits genom den nya översiktsplanen vilken dock genomförts utifrån formellt riktiga grunder som beskrivs i Plan- och bygglagen, (SFS 1987:10) (PBL). 12 januari 2005 Emil Enoksson (EE) sitter i byggnadsnämnden i Vännäs kommun. Eftersom kommunen är glest befolkad planläggs inte all mark eftersom det skulle medföra stora arbetsmängder för de kommunala tjänstemännen och höga kostnader för de politiskt tillsatta i byggnadsnämnden. 12 februari 2005 Jan Jansson (JJ) förvärvar fastigheten Harrselefors 1:8 vilken ligger utanför planlagt område i Vännäs kommun. JJ bygger ett 200 kvm stort bostadshus på fastigheten. JJ lämnar inte in någon ansökan för att söka bygglov. En granne kontaktar byggnadsnämnden angående JJ:s olovliga bygge. Det resulterar i att JJ lämnar in en bygglovsansökan i efterhand. 14 februari 2005 Sven-Lennart Andersson (SLA) köper fastigheten Älvstranden 2:4, belägen vid Umeälvens strand strax utanför Vännäs centrum. Han lämnar in en bygglovsansökan för sitt bostadshus. Bygglovet beviljas av byggnadsnämnden. Han bygger även en bastu i nära anslutning till vattnet som han inte ansöker om bygglov för. SLA anlitar en entreprenör som åtar sig att uppföra huset. 4 Bengtsson B, Speciell fastighetsrätt miljöbalken, s

9 10 april 2005 På våren är det högt vattenstånd i norrlandsälvarna. De båda fastigheterna Harrselefors 1:8 och Älvstranden 2:4 drabbas av översvämningar. Fastighetssägarna funderar på vilket ansvar de har för de inträffade skadorna. 1 mars 2007 JJ säljer sin fastighet Harrselefors 1:8 till köparen Måns Mattson (MM) genom mäklaren Fredrik Martinsson (FM). 1 april 2007 SLA säljer sin fastighet i Älvstranden 2:4 till Niklas Näslund (NN) genom mäklaren FM. 1 april 2008 Ett högt vattenstånd i norrlandsälvarna resulterar i översvämning i området. Fastigheterna Harrselefors 1:8 och Älvstranden 2:4 skadas allvarligt. På fastigheten Älvstranden skadas också bastubyggnaden som SLA uppfört. 2 april 2008 De nya ägarna, MM och NN, funderar på vem som är ansvarig för och skall bekosta det inträffade. 15 april 2008 I samband med att de nya ägarna återställer sina fastigheter upptäcks följande: vattenmassorna har bland annat frilagt gamla skadade oljefat, rostig metall samt oljeliknande destillat. Miljöbalken (SFS 1998:808) (MB) reglerar noga det långtgående efterbehandlingsansvaret för fastighetsägare. NN blev lovad av SLA att marken och fastigheten blivit noga undersökt. MM fick inte samma utfästelser vid sitt fastighetsköp. 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva rättsläget enligt gällande svensk rätt avseende ansvarsfrågan när formellt sett riktiga bygglov vid beslutstidpunkten i efterhand visat sig vara felaktiga eller direkt olämpliga. Utöver detta avser uppsatsen att undersöka och försöka klarlägga vem det är som i förlängningen kan bli ansvarig för eventuella skador som uppstår som en följd av ett beviljat bygglov. Det vill säga olämpligt eller felaktigt beviljat bygglov mot bakgrund av varför problemen uppstår. 1.5 Metod I uppsatsen används juridisk metod för att klargöra de frågeställningar som kan uppkomma kring felaktigt beviljade bygglov. För att underlätta beskrivningen kommer två fiktiva fall att användas eftersom det varit svårt att hitta tydliga exempel på rättsfall som behandlar problemen. Således bygger uppsatsens fiktiva fall på antaganden om hur en situation skulle kunna se ut i verkligheten. 9

10 10

11 2. Lagar och regleringar på området 2.1 Lagar Rätten att förfoga och nyttja fastigheter styrs och begränsas utifrån olika lagar och regler. En viktig del i nyttjandet av en fastighet är ofta uppförandet av byggnaderna i sig. Några av de lagar som styr byggandet är PBL, fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988) (FBL) och MB. Lagen om tekniska egenskapskrav för byggnadsverk (SFS 1994:847), beskriver närmare bestämmelser om de tekniska egenskapskraven som ställs på byggnader. I samband med nyttjandet av en fastighet och uppförandet av byggnader blir det ofta aktuellt med kontakter med myndigheter för till exempel tillstånd av olika slag. I de fall det skulle vara fel i de beslut som fattats av kommunen kan kommunallagen (SFS 1991:900) (KomL) bli aktuell. När till exempel fel i myndighetsutövning skett kan det också resultera i att skadeståndslagens bestämmelser angående skadeståndsansvar för det allmänna kan komma ifråga, skadeståndslagen (SFS 1972:207) (SkL) 3:1-3:3. Också i andra fall kan SkL:s bestämmelser aktualiseras när någon drabbas av en skada till följd av användningen och hur ägaren förfar med fastigheten. 5 De lagar som reglerar användningen av fastigheter och nyttjandet av dessa upplevs i många fall som invecklade och krångliga. Detta har föranlett ett arbete som syftar till att förenkla byggandet genom, bygglovprocessen och ett enklare förfarande för kommuner att frångå detaljplan för att få till stånd ett hållbart utnyttjande av strandnära fastigheter Plan- och bygglagen Genom plan och bygglagen regleras mark och vattenanvändningen i kommunerna och kan ses som en portallag. PBL får i specifika fall utökas med bestämmelser i andra lagar för att fylla ut tillämpningen av PBL. Ofta sker också hänvisningar till andra lagar som MB och FBL. 7 PBL innehåller vidare regler för hur områdesanknutna och lokala bestämmelser som regionplan, översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplan får utformas. Utövandet av PBL sker utifrån lagreglerna. Lagreglerna behandlar bland annat hur planerna och bestämmelserna får utformas. Utövandet av PBL sker som en jämförelse av bygglovsansökan med de planer som kommunen beslutat ska gälla för det aktuella området. Indirekt innebär det att ansökan prövas mot lagreglerna eftersom de kommunala planernas utformning styrs av lagtexten. 8 Syftet med PBL är bland annat att främja en samhällsutveckling med goda sociala levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö, PBL 1:1. Användandet av mark och vatten är ständigt en avvägning mellan individuella och allmänna intressen PBL 1:5. För att ett bygglov ska kunna beviljas gäller reglerna i PBL och särskilt dess åttonde kapitel. Här kan det utläsas att olika förutsättningar kan gälla för att ett bygglov ska beviljas, beroende på var fastigheten och i förlängningen marken/vattnet som bygglovet avser är belägen. Det som ofta kan vara avgörande för vilka krav som ställs är om fastigheten ligger inom ett detaljplanerat område eller på ett område som inte omfattas av detaljplan 5 Dahlsjö m.fl., Fastighetsrättsliga ersättningsprinciper, s Stranden en värdefull miljö, Ds. 2008:21 s Se till exempel PBL 1:3 eller 8:11. 8 Kalbro, T, Markexploatering, Juridik, ekonomi, teknik och organisation, s

12 PBL 8: Annat som kan ha betydelse är om fastigheten och marken som skall användas ligger i anslutning till vatten eller omfattas av andra bestämmelser, till exempel olika områdesskydd enligt MB. 9 För fastigheter belägna utanför detaljplanerat område innebär det ofta mindre krav för att ett bygglov ska beviljas. Kraven beskrivs i PBL 8:12 och ansökan om bygglov skall bifallas: - om den uppfyller kraven i andra kapitlet PBL, - inte skall föregås av detaljplanebestämmelser, - inte strider mot områdesbestämmelser och uppfyller kraven i PBL 3:1-2 samt PBL 3: Undantag från att söka bygglov kan utöver bestämmelserna i PBL och lokala planbeslut ges ifråga om extraordinära händelser. Det kan till exempel röra sig om återuppbyggnad eller tillbyggnad efter naturkatastrofer med följande skador. Att undantag ges utöver vad som sägs i planer och lagstiftning hör inte till vanligheterna men kan alltså förekomma i särskilda fall. 10 Inom detaljplanerat område gäller normalt sett istället utökade regler jämfört med områden som inte omfattas av detaljplan. Men kommunen kan också välja att skära ner på kraven för att bygglov ska beviljas inom detaljplanerad mark, men det hör inte till vanligheterna så det motsatta får anses gälla. 11 En ansökan om bygglov kan i det här fallet beviljas om den inte strider mot detaljplan eller fastighetsplan som gäller för området. Avvikelser från berörda planer kan godkännas om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas vid en bygglovsprövning enligt PBL eller vid en fastighetsbildning FBL 3:2 andra meningen, PBL 8:11. I fallet med Älvstranden 2:4 blir det de utökade reglerna som görs gällande och bygglov beviljas då kraven är uppfyllda. Vissa områden är särkilt undantagna från att användas för bebyggelse och andra former av nyttjande. Bestämmelser i MB reglerar till exempel miljöskyddsområden som omfattas av särskilda områdesbestämmelser, MB:s 7:e kapitel eller särskilda strandskyddsbestämmelser. I befolkningstäta delar av landet får strandskyddet en viktig funktion för att bevara allmänhetens tillgång till stränder och sjöar då många vill bo och bebygga sina fastigheter i anslutning till vatten samt för att bevara och upprätthålla de särskilda förutsättningar som finns i strandområden. I andra delar av landet som inte är så befolkningsrika finns inte samma behov av ett omfattande strandskydd. Därför har förslag om lättnader i mer perifera områden förts fram med möjligheter till dispens. 12 Beslut som fattats genom tillämpning av PBL kan överklagas enligt de bestämmelser som finns i PBL:s 13 kapitel. De kan också klandras utifrån den ordning som föreskrivs för laglighetsprövning enligt KomL:s 10:e kapitel alternativt genom förvaltningsbesvär. Laglighetsprövningen av beslut sker i förvaltningsdomstol och de kommunala besluten av länsstyrelsen som första instans. 13 Beslut som fattats på felaktig grund och myndigheten befinns ansvarig kan resultera i skadestånd enligt SkL och KomL. 2.3 Lokala föreskrifter Beroende på var ett område är beläget inom en kommun omfattas det av olika bestämmelser som gäller just för det området. Kommunen kan genom olika former av planer och bestämmelser, reglera och styra utnyttjandet av marken och de fastigheter som är belägna på den genom översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplan. 9 Kalbro, T, Markåtkomst och ersättning för bebyggelse och infrastruktur, s Prop. 2004/05:106, s Kalbro, T, Markexploatering juridik, ekonomi, teknik och organisation, s Prop. 1993/94:229, s Prop. 2002/03:27, s

13 Till viss del kan också en mer övergripande plan som regionplan bli aktuell. Regionplanen skall verka som ledning när beslut om översiktplan, detaljplan och områdesbestämmelser ska fattas i den region eller område som omfattas av regionplanen. Beslut om detta fattas och antas av fullmäktige i det kommunalförbund eller regionplaneförbund som är regionplaneorgan, PBL 7:4-6 och blir giltig i en tid upp till sex år PBL 7:8. Regionplaneorgan ska inte utses om någon av de berörda kommunerna direkt motsätter sig detta enligt PBL 7: Översiktsplan Varje kommun ska enligt bestämmelser i PBL 1:3 ha en översiktsplan. Översiktsplanen ska omfatta hela kommunen och det främsta syftet är att beskriva och ge vägledning vid beslut om hur vatten och markanvändning ska förekomma men också hur och var bebyggelse får och kan ske. Planen ska vara aktuell och spegla dagens förhållanden, därav följer att planen skall prövas minst en gång per mandatperiod, det vill säga vart fjärde år. Prövningen kan också ske tidigt under en mandatperiod för att under nästa mandatperiod prövas i slutet vilket skulle göra att planens aktualitet prövas ungefär vart åttonde år. Här skall också tilläggas att kravet endast omfattar att planen aktualitet prövas och alltså inte nödvändigtvis behöver innebär någon reell ändring. Idag finns det fortfarande kommuner som har kvar äldre översiktsplaner som Leksands kommun med sin översiktsplan från Variationerna kan därmed vara stora mellan olika kommuner vilket kan anses som ett problem. Ett möjligt arbetsätt för att komma tillrätta med problemet skulle kunna vara att incitamenten för att kontinuerligt arbeta med översiktplanering förstärks. Förenklingar och anpassade planprocesser skulle också kunna innebära att kommunerna lättare kunde arbeta mer aktivt när översiktsplanen behöver förändras. 16 Till skillnad från andra planer som till exempel detaljplaner eller områdesbestämmelser är översiktsplanen inte juridiskt bindande för kommunen vid tillämpning och prövning av detaljplaner eller bygglov. 17 Kommunen blir alltså inte skyldig att följa översiktsplanen när andra beslut som påverkas av densamma tas. Inte heller när andra myndigheter fattar beslut som rör vatten- och markanvändningen har översiktsplanen juridisk verkan. 18 Trots detta får översiktsplanen betydelse vid arbetet med att utveckla och ta fram nya detaljplaner och områdesbestämmelser eftersom den skall vara vägledande när dessa skapas PBL 4:1. För att en ny översiktsplan skall kunna antas gäller vissa särskilda regler om hur den ska tas fram, vilka myndigheter och aktörer som skall ges möjlighet att yttra sig, vilka som skall vara med vid samråd. Den ska dessutom bedömas av länsstyrelsen utifrån bland annat lämplighet i miljöhänseende och hälsosynpunkt, PBL 4:e kapitel. De långgående bestämmelserna som finns för att kunna anta en ny översiktsplan kan ha en bromsande verkan som kan hindra fler och snabbare framtagna översiktsplaner. Ett beslut om en antagen översiktplan kan göras gällande först när planbeslutet vunnit laga kraft PBL 4:12. Förutom översiktsplanen kan också en fördjupad översiktsplan finnas. Precis som namnet beskriver kan den då ange en mer specificerad mark och vattenanvändning än vad som normalt sett görs. Den fördjupade översiktsplanen gäller för speciella geografiska områden inom kommunen där det behövs en mer detaljerad beskrivning för att fullgöra syftet med 14 Leksands kommun, översiktsplaner. 15 SOU 2005:77, s SOU 2005:77, s Danderyds kommun, översiktsplaner. 18 Boverket, översiktsplanering. 13

14 planen. Den fördjupade planen skall ses som en samtidigt med översiktsplanen existerande fördjupad beskrivning för delar av mark och vatten inom kommunen Detaljplan Med utgångspunkt i den kommunala översiktsplanen blir nästa steg i regleringen detaljplanen som är knuten till särskilda områden inom kommunen. Den reglerar vatten och markanvändningen på kortare sikt jämfört med översiktsplanens. Genom detaljplanens mer områdesspecifika karaktär har politikerna också möjlighet att i detalj reglera markanvändning i allmänhet och byggande i synnerhet. Till skillnad från översiktsplanen som inte är tvingande för kommunerna vid tillämpandet har detaljplanes bestämmelser mer långgående effekter. Detaljplanen får direkta rättsverkningar för tillämpningen av 8 kapitlet i PBL och särskilt för PBL 8:1 och 8:8 eftersom bygglov, rivningslov och marklov inte får meddelas i strid med planen. Också beslut enligt andra lagar ska överensstämma med detaljplanen, exempelvis FBL och MB. Detta kan göra att en meddelad detaljplan får långtgående och till vis del svåröverskådliga konsekvenser. 20 Inom det område som ska detaljplaneras ska marken och förutsättningarna i övrigt (t.ex. omkringliggande bebyggelse) prövas om de kan anses som lämpliga för ny bebyggelse. På de platser där områdesbestämmelser uppfyller syftet med att reglera detta behöver inte detaljplan upprättas PBL 5:1. För att inte försvåra användandet av fastigheter bör en detaljplan inte omfatta större områden än vad som är skäligt i förhållande till det bakomliggande syftet med planen. Inte heller skall den göras mer detaljerad än vad som krävs genom syftet med planen PBL 5:7. Vid utformningen ska också skälig hänsyn tas till redan befintlig bebyggelse och ägarsituation och inte komplicera denna ytterligare PBL 5:2. Innehållet i planen kan variera utifrån det bakomliggande syftet men kan bestå av mycket långtgående bestämmelser i de ena fallet för att i motsatsfallet inskränkas till ett fåtal regleringar. Utöver vad som sägs i PBL 8:5 första stycket, PBL 8:6 första stycket, andra och tredje punkten, andra stycket samt tredje stycket punkt 2, PBL 8:8 första och tredje styckena samt PBL 8:9 första och andra stycke enligt PBL 5:7, kan det regleras ännu mer. Byggandet kan inskränkas ytterligare genom bestämmelser om största och minsta omfattning av byggnader under och över markytan, dess användning, placering utformande och utförande PBL 5:7. Men också för en byggnad indirekt viktiga förhållanden som vegetation, markyta utformning och höjdläge får regleras enligt samma paragraf. Detaljplanen kan utöver det sagda också reglera skyddsanordningar för att motverka störningar och beskriva vilka gränsvärden som kan göra gällande enligt MB:s nionde kapitel, PBL 5:7. För att detaljplanen och dess genomförandetid skall vara överskådlig och användbart för kommunens samhällsplaneringsorgan och invånare finns särskilda genomförandetider reglerade i lagtexten. Tiden för genomförandet kan variera mellan fem och femton år och kan bestämmas separat för olika delar av det område som omfattas av planen men kan förlängas om den fortfarande är aktuell, vid utgångstiden PBL 5:5. När kommunen av olika skäl vill ändra pågående markanvändning i ett område som detaljplanerats kan en förnyad detaljplan krävas. Genom att detaljplanen har juridiskt bindande verkan omges detaljplaneprocessen av bestämmelser i kring hur en ändring eller förnyelse får genomföras. En normal planprocess kan därför ta mellan tolv och fjorton månader i anspråk innan en ny detaljplan vunnit laga kraft och är giltig. Det finns också ett snabbare sätt, enkelt planförfarande. I fall där förslag till 19 Gislaveds kommun, översiktsplan och fördjupad översiktsplan. 20 Kalbro, T, Markexploatering, juridik, ekonomi, teknik och organisation, s

15 detaljplan har begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten samt är förenligt med den gällande översiktsplanen är detta möjligt. 21 Det enkla planförfarandet omfattar en tid av sex till tolv månader och antas av byggnadsnämnden till skillnad från normalfallet då kommunfullmäktige fattar beslut om detaljplaner Områdesbestämmelser Vid sidan av detaljplan kan särskilda områdesbestämmelser införas för ett begränsat område där detaljplan inte råder. Genom den fördjupade regleringen kan politikerna förtydliga och säkerställa att intentionerna i översiktsplanen säkerställs för platser som ligger utanför detaljplanerad mark PBL 5:16. Detta utan att en detaljplan behöver skapas med den beslutsprocess och konsekvenser det för med sig. Syftet med områdesbestämmelserna är dock inte att detaljreglera områden och styra markanvändningen allsidigt utan istället förtydliga och klargöra otydligheter i vissa frågor som behandlas i översiktsplanen. Liksom detaljplanen är områdesbestämmelser juridiskt bindande dock med skillnaden att områdesbestämmelserna inte ger fastighetsägaren någon byggrätt och kommunen saknar också sin rätt att lösa mark. 23 Samtidigt ska det tydligt framgå hur miljöintressen tas till vara och regleras, PBL 5: Fastighetsplan Som ytterligare ett komplement till detaljplanen kan en fastighetsplan skapas. Fastighetsplanen syfte är att reglera vissa särskilda förhållanden som inte regleras i detaljplanen om dessa behövs för planens genomförande. Planen kan omfatta ett helt eller delar av ett detaljplanerat område. Några exempel på vad som kan ingå i fastighetsplanen är bestämmelser om fastighetsindelning, servitut, lednings- och gemenskapsanläggningar. Genom att en fastighetsplan skapas och i förlängningen används prövas därigenom markåtkomst i fastighetsplanen för att sedan i andra hand ta upp reglerna i FBL och ledningsrättslagen(sfs 1973:1144). 24 Skapandet av fastighetsplanen är i princip likvärdigt det vid detaljplan och är också bindande. Det är dock inte möjligt att göra någon bebyggelseindelning i en fastighetsplan utöver vad de restriktioner som indelningen i fastigheter innebär men den kan ändå bidra till att önskad indelning i fastigheter genomförs eftersom att den är juridiskt bindande och måste följas Danderyds kommun, planprocessen. 22 Danderyds kommun, planprocessen - normalt förfarande. 23 Karnov, lagkommentar till plan- och bygglagen. 24 Kalbro T, m.fl. Markåtkomst och ersättning för bebyggelse och infrastruktur, s Julstad, B, Fastighetsindelning och markanvändning, s

16 2.4 Miljöbalken En av de lagar som reglerar nyttjande och i förlängningen vilka möjligheter och begränsningar som finns för användande av fastigheter är miljöbalken. 26 MB:s regler har i mycket en begränsande karaktär som till exempel påverkar bygglovsprocessen genom att bygglov inte ska strida mot MB:s regler. I MB regleras också huruvida en fastighetsägare kan bli ansvarig för avhjälpande när en verksamhet orsakat skador på miljön eller i efterhand om skadorna uppstår eller upptäcks först senare. I övrigt gäller vanliga skadeståndsrättsliga principer när ansvargrunden ska prövas. 27 MB:s påverkan på planärenden och bygglovsprocessen innebär bland annat att en bygglovsprövning ska ta hänsyn till MB tredje och fjärde kapitel samt att planfrågor inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds enligt MB femte kapitel, PBL 2:2. MB reglerar användningen av mark såväl som vatten, något som kan aktualiseras vid byggande då detta sker i direkt anslutning eller närheten av vatten såsom hav, insjöar och andra vattendrag MB 7:13. Enligt dessa är uppförande av byggnader och ändring av byggnader för ett nytt syfte närmare än 100 meter och i vissa fall upp till 300 meter från den ordinarie strandlinjen förbjudet, MB 7:14. Dock kan undantag ges i fall där en fastighet ligger inom detaljplanerat område eller omfattas av områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. I dessa båda fall är det regeringen som ytterst kan fatta besluten men det sköts oftast av en tillförordnad myndighet - länsstyrelsen. 28 Länsstyrelsen kan därigenom upphäva beslut som den tidigare har meddelat och ge dispens om särskilda skäl föreligger enligt MB 7:15. Som vid andra bygglovsärenden kan ett beslut om dispens enligt MB 7:7 återkallas om åtgärden som bygglovet gäller, inte påbörjats inom två år från godkännandet MB 7:17. Till följd av att en verksamhet bedrivs eller har bedrivits på en fastighet kan skador på miljön uppkomma. Den som drivit verksamheten ansvarar då för eventuella miljöskador som följer av verksamheten MB 2:8. Ansvaret löper till dess att skadan upphör eller att den avhjälps i skälig omfattning. I vissa fall kan skyldigheten att avhjälpa skadan istället fullgöras genom att ekonomisk ersättning betalas ut. Vilken effekt en skada får antas bero på vad som är lämpligast i det specifika fallet kopplat till vem det är som är ansvarig men båda ersättning och avhjälpande kan komma i fråga enligt MB 2:8 och 10 kap MB. 29 Ansvar för att avhjälpa skador på miljön kan också bli aktuellt för den som utför en åtgärd som orsakar en skada, vilket innebär att det inte behöver vara fastighetsägaren utan det kan till exempel röra sig om en byggherre som uppför ett hus eller en person/juridisk person som använder en fastighet och därigenom orsakar skador. 30 Saknas däremot en verksamhetsutövare som kan bekosta avhjälpandet blir var och en som förvärvar fastigheten ansvarig om förvärvaren kände till eller borde ha känt till föroreningen, MB 10:3. Byggherren kan också bli ansvarig i köprättslig bemärkelse om en fastighet och/eller ett färdigt hus säljs med fel, i det här fallet miljöskador. 31 Här kan också den som förmedlar fastigheten, oftast en mäklare ha ett visst ansvar enligt fastighetsmäklarlagens (SFS 1995:400) 26 Kalbro T, m.fl. Markåtkomst och ersättning för bebyggelse och infrastruktur, s Bengtsson, B, Speciell fastighetsrätt miljöbalken, s Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. 29 Norstedts juridik, lagkommentar till miljöbalken. 30 Bengtsson, B, Speciell fastighetsrätt miljöbalken, s Grauers, F, Fastighetsköp, s

17 (FML) regler bland annat om informationsplikt, FML 16. Uppfylls inte informationsplikten kan mäklaren bli skyldig att ersätta kostnader som drabbar köparen eller säljaren men mäklaren kan då kostnaderna beror på säljaren kräva tillbaka dessa från honom. Hur utgången blir beror på vilket sätt informationen lämnas och bland annat om det görs inom gränserna för yrkesrollen. 32 Att notera är också att vid överträdelser av MB kan utöver avhjälpande och ersättning också utdömas straffansvar med fängelse som påföljd, MB 29:e kapitel. Straffansvaret har dock ännu varit av begränsad betydelse då det varit svårt för åklagare att visa på uppsåt eller oaktsamhet hos de inblandade personerna eller företagen. Resultatet har istället blivit att de i vissa fall gått fria, tvärtemot syftet bakom skärpningen av lagen med en hårdare bedömning. 33 Kopplat till det långgående efterbehandlingsansvar som ställs upp i MB 2:8 kan en byggnadsnämnd ställa upp krav för att bevilja ett bygglov. Ett krav som då kan ställas upp är att föroreningar på fastigheten skall avhjälpas innan bygglov kan beviljas för större förändringar av markanvändningen PBL 5:8 p 4, om det är tillräckligt för att komma tillrätta med problemet. Problemet med förorenade fastigheter tas upp och regleras ytterligare i MB:s 10:e kapitel. Sedan 1989 har också en miljöskadeförsäkring inrättats för att täcka skador i fall där verksamhetsutövare saknas eller inte kan betala, när en förorening eller miljöskada ska regleras. Det fungerar som ett extra skyddsnät med ungefär samma funktion som en försäkring dit verksamhetsutövare som ansvarar för en tillståndspliktig verksamhet obligatoriskt bidrar med belopp som bestäms av regeringen. Försäkringen ansvarar sedan subsidiärt, det vill säga i andra hand för det inträffade då ingen känd verksamhetsutövare står att finna eller annan försäkring täcker händelsen. Hittills har miljöskadeförsäkringen inte fått så stor betydelse i praktiken. Då försäkringen endast använts i enstaka fall och aktualiserat små ersättningsbelopp är också svårt att avgöra möjligheterna till att skadan ersätts samt i vilken utsträckning det kan tänkas ske om ersättning utgår. 34 Vid upprättandet av nya planer eller vid ändringar av gamla planer som kan förväntas ha en betydande miljöpåverkan är kommunen skyldig att göra en miljöbedömning av planen, MB 6:11. Det vill säga, göra en miljökonsekvensbeskrivning där potentiella risker för en hållbar och hälsosam miljö identifieras, beskrivs och bedöms MB 6:12. Bedömningen skall göras med utgångspunkt i rådande förhållanden, bedömningsmetoder och aktuell kunskap. Genom myndigheternas skyldighet att kommunicera och offentliggöra men också att ta del av antagna planer som berör dessa kan kommuner förutsättas ha information om planers miljöpåverkan och följaktligen också om beslut som fattats utifrån planerna SvJT 1998 s Bengtsson, B, Speciell fastighetsrätt miljöbalken, s SOU 2007:21 s Prop. 2003/04:116, s

18 18

19 3. Myndigheter och beslutsprocess 3.1 Bygglovsprocessen I Sverige krävs det generellt sett bygglov för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader, förändra en byggnads användning väsentligt eller ytterligare inreda en byggnad med bostäder eller lokaler för kommersiell verksamhet. PBL 8:1. Vissa undantag från den generella regeln finns till exempel för ekonomibyggnader för skogs- och jordbruk och en- och tvåplans hus. För en- och tvåplans hus rör det sig om rätten att uppföra upp till två mindre komplementbyggnader om högst femton kvadratmeter. 36 Också andra former av användning av fastigheter kräver bygglov och återfinns i PBL 8:2. Där beskrivs till exempel uppställningsplatser, tunnlar, djur- och nöjesparker. 37 Bygglov måste sökas i de flesta fall, både inom detaljplanerad område och utanför. Ansökan görs via kommunen skriftligen, men kan göras muntligen i enklare fall, PBL 8:19. Bygglovsprocessen kan således se ut på två sätt; nybyggnation eller ändring av befintlig bebyggelse. Till ansökan krävs också att en teknisk beskrivning fogas tillsammans med ritningar på byggnaden och dess principkonstruktion vilket indirekt framgår av PBL 8:20. Utöver detta ska en kvalitetsansvarig för bygget utses samt att en planritning tas fram där byggnaden är inritad på en karta med omgivande fastigheter och bebyggelse utmärkt. I vissa särskilda fall kan stadsbyggnadskontoret också kräva in andra handlingar om de särskilda förutsättningarna kräver det. Dessa kan utgöras av, Konstruktions-, VA(mark)- och VVSritningar men också brandskyddsdokumentation, övrig dokumentation av byggnad(främst vid ändringar av befintlig bebyggelse) och geotekniskt utlåtande om markens egenskaper. 38 Utöver den kvalitetsansvarige finns ofta en byggherre, vilken kan, men behöver inte vara densamma som den som ansvarar för att kvalitetskraven uppfylls. Byggherren är den som initierar byggnadsarbetet för egen eller annans del och utför dessa genom en byggentreprenör eller byggmästare. Byggherren kan således vara kvalitetsansvarig om han uppfyller de särskilda krav som lagen ställer upp, PBL 9:14. Byggherre eller kvalitetsansvarig ansvarar för att byggnaden uppförs enligt vedertagna tekniska metoder, PBL 9:1. Ett exempel på hur kedjan hänger ihop vid en ansökan beskrivs till exempel av Uppsala kommuns stadsbyggnadskontor som följande; 1.) Ansökan lämnas in, 2.) Ärendet granskas och en bekräftelse om bygganmälan skickas ut, 3.) Besiktning av platsen kan ske, 4.) Eventuellt hämtas synpunkter in från grannar, myndigheter, organisationer eller andra aktörer, 5.) En samlad bedömning av ärendet görs, 6.) Beviljande eller avslag, bygglovshandläggaren kan(med bemyndigande av byggnadsnämnden) godkänna ansökan, större ärenden eller avslag fattas direkt av byggnadsnämnden, 7.) Det beviljade byggnadslovet upphör att gälla om åtgärden inte påbörjats inom två år från beviljandet eller avslutats fem år från samma datum räknat. 39 I de fall då fastighetsägaren eller den som uppför en byggnad inte har sökt bygglov kan olika scenarier ske. För det första kan byggnadsnämnden se till att den felaktiga åtgärden rättas till det vill säga byggnaden rivs. Detta gäller bara om åtgärden inte beviljats bygglov i efterhand PBL 10:1. Dock kan en avgift tas ut när någon genomför en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov PBL 10:4. 36 KamR Bengtsson B, Speciell fastighetsrätt miljöbalken, s Uppsala kommun, anvisningar vid ansökan om bygglov. 39 Uppsala kommun, bygglov, marklov och rivningslov. 19

20 3.2 Kommun och länsstyrelse Sverige är indelat i kommuner vilka utgör territoriellt avgränsade områden med administrativt lokalt självstyre. Kommunerna har ensamrätt på att bestämma om hur markanvändningen inom kommunen skall ske vilket framgår av PBL 1:2 och de kan därigenom sägas ha planmonopol. 40 Planmonopolet kan te sig problematiskt då kommunen på samma gång är engagerad i exploateringsprocessen i egenskap av olika roller som; myndighet med ansvar för planläggning och tillståndsgivning, ansvar för infrastruktur och service och som markägare. 41 I fall där den kommunala markanvändningen krockar med nationella intressen kan staten gå in och bestämma i dessa frågor då den rådande principen är att kommuner ska besluta i mindre frågor och staten i frågor av större vikt. Frågorna kan också regleras genom regionplaner som kan beslutas av fullmäktige i berörda kommunförbund, PBL 7:6. Inom kommunen beslutar kommunfullmäktige om den generella mark och vattenanvändningen, det vill säga om hur markanvändningen skall ske i särskilda byggnadsnämnder som består av politiskt tillsatta ledamöter. Till sin hjälp har de ofta beredande tjänstemän som tar fram underlag till de beslut som de förväntas fatta inom ramen för sitt uppdrag i nämnden. I varje region finns det en övergripande myndighet, Länsstyrelsen, som ansvarar för utövandet av PBL. Länsstyrelsen har också till uppgift att samverka med kommunerna i den kommunala planeringsverksamheten. 42 I Sverige som helhet har Boverket det övergripande ansvaret för att kontrollera byggnadsväsendet. Boverket ansvarar också därmed indirekt för att kontrollera att länsstyrelser och kommuner sköter sina åtaganden vid myndighetsutövning vad det gäller bebyggd miljö, fysisk planering, byggande och boende Byggnadsnämnd Inom varje kommun finns en byggnadsnämnd eller annan nämnd som enskilt eller tillsammans ska fullgöra kommunens uppgifter enligt PBL samt granska byggnadsväsendet. 44 Byggnadsnämnden består av politiskt tillsatta ledamöter vilka i många fall saknar sakkunskap inom området. Dock ska nämnden biträdas av minst en arkitektutbildad person samt i övrigt ha tillgång till den kompetens och personal som nämnden behöver. Detta har kritiserats då det framförts att beslut som fattats i nämnderna inte alltid varit sakligt grundade, vilket resulterat i att beslut fattats på fel grunder. 45 Byggnadsnämnden består av politiker och sammansättningen kan därför variera över tiden utifrån det politiska läget i kommunen. Nämndens sammansättning kan bidra till olika tolkningsätt och i förlängningen fler eller färre beviljade bygglov. Genom detta kan kontinuiteten över tid och i förlängningen rättsäkerheten ifrågasättas. 46 Syftet med byggnadsnämnden är att handlägga frågor som berör bygglov, utreda dessa och föra en dialog med kommunens innevånare. Byggnadsnämnden ansvarar för uppgifter inom plan- och bygglagen samt för att byggverksamheten bedrivs enligt bestämmelserna i lagtexten och uppföljningen av dessa ärenden enligt PBL:s 9:e kapitlet. Däremot så ansvarar 40 Wahlberg, G, Så överklagas beslut enligt plan och bygglagen, PBL, s Kalbro, T, Markexploatering Juridik, ekonomi, teknik och organisation s Julstad, B, Fastighetsindelning och markanvändning, s Förordning med (2007:1065) instruktion för Boverket. 44 Norstedts juridik, lagkommentar till plan- och bygglagen, byggnadsnämnd. 45 Wetterqvist, A, JO kritiserar feltillämpning av miljöbalken. 46 Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen, boverket s

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN ANTAGEN AV MILJÖNÄMNDEN 2005-10-13 98 MILJÖNÄMNDEN Riktlinjer för och information om handläggning av olovligt

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen sida 2 av 27 Innehållsförteckning 3 Vad är PBL? 4 Lagens anda 5 Bygglagsstifningens framväxt 6 Intervju med Yvonne Svensson 7 Vad är myndighetsutövning? 8 Varför ska förtroendevalda

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-11 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Utöver det som föreskrivs i Kommunallagen och i kommunens allmänna stadga gäller bestämmelserna i detta reglemente.

Utöver det som föreskrivs i Kommunallagen och i kommunens allmänna stadga gäller bestämmelserna i detta reglemente. Sida 1/5 Reglemente för Byggnadsnämnden Utöver det som föreskrivs i Kommunallagen och i kommunens allmänna stadga gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Huvudarbetsuppgifter Byggnadsnämnden

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

Ronald Hagbert (M), ordförande Vivianne Gustafsson(S) 1:e vice ordförande Eva Abrahamsson (M) 2:e vice ordförande

Ronald Hagbert (M), ordförande Vivianne Gustafsson(S) 1:e vice ordförande Eva Abrahamsson (M) 2:e vice ordförande 1-5 Plats och tid Kommunhuset, Alvö, Kungshamn, kl 08.00 16.00 Beslutande Övriga deltagare Ronald Hagbert (M), ordförande Vivianne Gustafsson(S) 1:e vice ordförande Eva Abrahamsson (M) 2:e vice ordförande

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

Prövning av bygglovet

Prövning av bygglovet Detta händer när bygglovsansökan eller anmälan har lämnats in Om åtgärden kräver lov prövas lovet innan den tekniska prövningen tar vid. Prövning av bygglovet Granskning Granskningen utförs av handläggare

Läs mer

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR

PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR FÖRSLAG TILL PLANKOSTNADSPRINCIP FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN Kommunledningskontoret 2007-10-25 INNEHÅLL Bakgrund. 2 Allmänt om plankostnader....3 Hur mycket kostar en detaljplan?....... 3 Hur kan kostnaden tas

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199 Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Orust kommun Västra Götalands län Upprättad den 9 augusti 2012 av Verksamheten för samhällsutveckling, Orust

Läs mer

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 28 januari 2014 kl. 08:30 11:45 1, 3 8. Eva Lindström Sekreterare. Christina Englund Stadsarkitekt

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 28 januari 2014 kl. 08:30 11:45 1, 3 8. Eva Lindström Sekreterare. Christina Englund Stadsarkitekt NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 28 januari 2014 kl. 08:30 11:45 Beslutande Rolf Colling (C) Ordförande Bengt-Ola Olsson

Läs mer

Gubbängen 1:1, Tallkrogen

Gubbängen 1:1, Tallkrogen Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Bygglovsavdelningen Sida 1 (16) 2014-09-18 Handläggare Isra Hussein Telefon 08-508 27 150 Till Stadsbyggnadsnämnden Ansökan om bygglov för uppförande av 30 meter

Läs mer

DOM 2015-10-16 Stockholm

DOM 2015-10-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 2015-10-16 Stockholm Mål nr P 2510-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr P 3330-13, se bilaga KLAGANDE

Läs mer

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22 Ändring med tillägg av detaljplan för del av Abisko Östra, Abisko 1:22, laga kraft 1995-01-13 Del av ABISKO ÖSTRA, Miljö- och byggnämnden Upprättad i november 2008 ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

Reglemente för bygg- och trafiknämnden

Reglemente för bygg- och trafiknämnden Reglemente för bygg- och trafiknämnden Fastställt av kommunfullmäktige 18 maj 1995, 78 Reviderat av kommunfullmäktige 29 mars 2007, 54 3 september 2009, 134 23 februari 2012, 38 1(6) Reglemente för bygg-

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig...

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Från den 2 maj gäller nya regler för byggande: Bygglovsansökan ska innehålla nya uppgifter Vissa arbeten kräver att det görs

Läs mer

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Information om nya byggsanktionsavgifter NYA BYGGSANKTIONSAVGIFTER GÖR DET MYCKET DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Plan- och byggförordningen PBF (2011: 338) 9 kap. 1-21 Den 2 maj 2011 ändrades

Läs mer

ÄNDRING AV OCH TILLÄGG TILL FÖRSLAG TILL STADSPLAN FÖR HARRSTORPSOMRÅDET I MÖNSTERÅS KÖPING

ÄNDRING AV OCH TILLÄGG TILL FÖRSLAG TILL STADSPLAN FÖR HARRSTORPSOMRÅDET I MÖNSTERÅS KÖPING ÄNDRING AV OCH TILLÄGG TILL FÖRSLAG TILL STADSPLAN FÖR HARRSTORPSOMRÅDET I MÖNSTERÅS KÖPING FASTSTÄLLD DEN 27 FEBRUARI 1959 UPPHÄVANDE AV TOMTINDELNINGAR/FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER FÖR KV ALSIKEKLÖVERN

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Planbeskrivning Dnr: BN 2014-478 Samrådshandling Ändring genom tillägg inom detaljplaner för del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Handlingar Till detaljplanen hör planbeskrivning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling SFS 0668-0666.fm Page 1 Tuesday, June 7, 2011 3:31 PM Svensk författningssamling Fastighetsmäklarförordning; utfärdad den 19 maj 2011. Utkom från trycket den 10 juni 2011 Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-

Läs mer

Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15

Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15 Byggnadsnämnden 2012 11 06 192 27 Byggnadsnämndens arbetsutskott 2012 10 23 170 24 Fastighet GÄDDVIK 3:46 Ärendenr L 1020/11 Fast.adress BÄLINGEVÄGEN 252 Ankomstdat 2011 12 15 Ärende Bygglov för tillbyggnad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 johan.hjalmarsson@regeringskansliet.se Innehåll Ökat utrymme för avvikelser Större möjligheter att godta planstridiga byggnadsverk Flexiblare

Läs mer

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand Föredraganden Y Gilbert Meddelad i Härnösand Mål nr Sida 1 (6) KLAGANDEN 1. Erik Fursäter, 601005-0216 Hållands byalag Slagsån 594 830 05 Järpen 2. Barbro Rolandsson, 591211-8246 Skogsvägen 5 A 181 41

Läs mer

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA?

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Augusti 2008 Bygglov krävs för att: Uppföra en ny byggnad eller anläggning (tex upplag, plank eller mur) Bygga till en

Läs mer

Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6.

Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6. PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Lena Mattsson 2015-06-10 PBN 2014-2595 018-727 46 40 Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6.

Läs mer

Reglemente för bygg- och miljönämnden

Reglemente för bygg- och miljönämnden Reglemente för bygg- och miljönämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas LANTMÄTERIET 1 (6) YTTRANDE 2013-12-09 Dnr 102-2013/3653 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess Regeringskansliets dnr 52013/ 6968/PBB

Läs mer

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900)

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Dnr: BN 2011/42 1 (9) Antagen av byggnadsnämnden 2011-05-10 62 Reviderad 2014-09-24 160 Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Författning

Läs mer

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av Enkelt planförfarande enl PBL 5:28 Detaljplan för del av Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. Salems kommun, Stockholms län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING PG Carlsson Arkitekt AB i samarbete med Miljö- och

Läs mer

Tobias Hellberg Söderhäll (S) ledamot 106-107, 109-118 Kent Fredriksson (S) ersättare 108, 113-118

Tobias Hellberg Söderhäll (S) ledamot 106-107, 109-118 Kent Fredriksson (S) ersättare 108, 113-118 Miljö och byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Plats och tid Kristinelundsvägen 4, Dammen, Köping, kl 08.15-10.50 ande Per Carlesson (S) ordförande Lena Vilhelmsson (S) v ordförande Tobias Hellberg

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Utan hinder av första stycket får elinstallationsarbete utföras av den som genomgår utbildning eller fullgör praktik i syfte att få behörighet.

Utan hinder av första stycket får elinstallationsarbete utföras av den som genomgår utbildning eller fullgör praktik i syfte att få behörighet. Bilaga 1 1 (6) Förslag till Elinstallatörslag 1 Syftet med denna lag är att förebygga person- eller sakskada till följd av felaktigt eller bristfälligt elinstallationsarbete på elektriska anläggningar

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

inom etablerad tomtplats

inom etablerad tomtplats Strandskydd Strandskydd finns för att alla ska kunna komma ner till stranden, inte bara de som äger mark där. Det skyddar också växter och djur. Strandskydd finns i hela Sverige. Läs vad du får göra, var

Läs mer

ÖP DP BL (Genomförande)

ÖP DP BL (Genomförande) Nyheter i Plan- och bygglag Lagen börjar gälla från 2 maj 2011. ÖP DP BL (Genomförande) Slutbesked ANSÖKAN OM LOV Besked till bygglovansökande ska lämnas inom tio veckor. Redan i bygglov ska en bedömning

Läs mer

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda?

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? - Sid 1(8) Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? Det är attraktivt att bo eller ha fritidshus i Hedesunda! Det finns en efterfrågan på bostads- och fritidshus och de få hus som kommer

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Sammanlrädesdatum 2011-12-06

Sammanlrädesdatum 2011-12-06 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlrädesdatum l P''',o,htid Stadshuset, sammanträdesrummet Öringen, kl. 15:00-16:00 8es!lIIande Ledamöter Kjell-Arne Green (S), ordförande 84-90, 92-95 Knut Indebetou (M), ordförande

Läs mer

Tommy Eriksson (s), Carin Garbåge (s), Johan-Gabriel Falkenberg (m), Sofia Söderström (mp), Kurt Jonsson (kd)

Tommy Eriksson (s), Carin Garbåge (s), Johan-Gabriel Falkenberg (m), Sofia Söderström (mp), Kurt Jonsson (kd) BYGGNADSNÄMNDEN 2011-05-17 1 Plats och tid Nämndhusets sammanträdesrum kl 10.00 11.30 Beslutande Erik Liljencrantz ordförande (m), Marie-Louise Karlsson vice ordförande (s), Bertil Karlsson 2:e vice ordförande

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 3, Viby Godkänt dokument, 0-05-5, Katarina Kämpe Antagandehandling 0-05-07 Dnr 0/079 KS 03 Innehåll Planbeskrivning 3 Syfte 3 Handlingar

Läs mer

DOM 2014-02-25 Stockholm

DOM 2014-02-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060101 DOM 2014-02-25 Stockholm Mål nr P 8495-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-08-26 i mål nr P 469-13, se bilaga

Läs mer

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden Österåkers kommun Byggnadsnämnden Innehållsförteckning Allmän information om det så kallade Attefallshuset... 2 Vilka är grundkraven för att få bygga?... 2 Utformning, storlek, höjd och placering?... 2

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING PLANBESKRIVNING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV FAGERSTA 3:2 I RÖNNINGEN Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2012-11-07.

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014.

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. Datum: 2015-01-30 Sidnr 1 av 10 Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. FRÅGA 1: Kan man söka bygglov för nybyggnad och samtidigt göra en anmälan om 15

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 november 2012 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Johan Granehult och Bo Hansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 4291 203 14 Malmö KLANDRAT

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Cirkulärnr: 2004:92 Diarienr SK: 2004/0550 Handläggare: Ellen Hausel Heldahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2004-11-18 Mottagare:

Cirkulärnr: 2004:92 Diarienr SK: 2004/0550 Handläggare: Ellen Hausel Heldahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2004-11-18 Mottagare: Cirkulärnr: 2004:92 Diarienr SK: 2004/0550 Handläggare: Ellen Hausel Heldahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2004-11-18 Mottagare: Byggnadsnämnd Konsumentvägledare Rubrik: Förändringar i lag

Läs mer

Bygglov och Förhandsbesked

Bygglov och Förhandsbesked Bygglov och Förhandsbesked BYGG- OCH MILJÖKONTORET 1 Innehåll INNEHÅLL 1 BYGGLOV ALLMÄNT 2 Att söka bygglov 2 Förhandsbesked 2 När behöver du inte ansöka om bygglov 2 Olovligt byggande 2 Innan en ansökan

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

PROTOKOLL Plan- och byggnämndens arbetsutskott

PROTOKOLL Plan- och byggnämndens arbetsutskott 1 (10) Paragrafer 96-103 Plats och tid Kommunhuset i Klippan, Sessionssalen, kl. 13.00 15.00 ande Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Sekreterare Ordförande Justerare Torsten

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Datum 2014-07-11 Diarienummer 1(13) Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Fråga 1 Får man ha källare på Attefallshus? Svar 1 Boverket: Ja Fråga 2 Kan man bygga takkupor

Läs mer

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum 2013-11-25 1 (10)

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum 2013-11-25 1 (10) 2013-11-25 1 (10) Plats och tid Vita rummet, kommunkontoret, Surahammar Måndagen den 25 november 2013, klockan 14.00 14.35 Beslutande Tobias Nordlander (S) ordförande Johanna Skottman (S) Per Jörgensen

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Stadsbyggnadsnämnden 2014-04-16

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Stadsbyggnadsnämnden 2014-04-16 2014-04-16 1(6) Plats och tid Ekströmska i kv Värjan klockan 09.00-12.25, 13.30-15.00 Beslutande Magnus Johansson (MP) Ann-Sofie Wågström (S) Eva Alström (S) Ingerth Haglund (S) Nicklas Karlsson (S) Birgitta

Läs mer

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1 Antagandehandling Dnr Plan 2012.3 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Underliggande stadsplan P 86-1 gäller jämsides med undantag för de bestämmelser som

Läs mer

ANSÖKAN OM LOV mm (EB.5:4) (Inlämnas i 2 ex)

ANSÖKAN OM LOV mm (EB.5:4) (Inlämnas i 2 ex) ANSÖKAN OM LOV mm (EB.5:4) (Inlämnas i 2 ex) Samhällsbyggnadsnämnden 275 80 SJÖBO Datum Ansökan gäller Bygglov Bygglov för tillfällig åtgärd, t o m datum Ändring eller förnyelse av beviljat lov dnr Marklov

Läs mer

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 23 oktober 2012 kl. 08:30 12:30.

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 23 oktober 2012 kl. 08:30 12:30. NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 23 oktober 2012 kl. 08:30 12:30. Beslutande Rolf Colling (C) Ordförande Hans Betulander

Läs mer

Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov

Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Rapport 2014:20 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov överväga ytterligare åtgärder författningsändringar med anledning av dom i mål P 3537-12

Läs mer