Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur?

Transkript

1

2 Influensavaccinationen 2014 Vem? Varför? När? Hur?

3 Vem? Varför? När? Hur? Målgrupp: Sjuksköterskor/läkare på vaccinerande enheter och i kommunerna Föreläsare: Magnus Tenfält, chefläkare, Närsjukvården Mats Erntell, smittskyddsläkare Varberg och Halmstad, 18 och 19 september, 2014

4 Den gånga influensasäsongen var 1. Mild 2. Måttlig 3. Svår

5 Antal samtal Förra säsongen var mycket mild i stark kontrast till säsongen 2012/13 A(H1N1)pdm09 - Svininfluensa dominerade 450 Övervakning: Kontaktorsak "FEBER" till 1177 Halland Inga nya stammar cirkulerade IVA-vårdade fall majoriteten tillhörde riskgrupp, ej vaccinerade / / Vecka

6 Vilket län har lyckats bäst med att vaccinera ålderspensionärerna? 1. Kronoberg 2. Stockholm 3. Västernorrland 4. Halland

7 Andel personer över 65 år vaccinerade mot influensa 2012 och 2013

8 Årlig vaccination av riskgrupperna Halland totalt ca Därav Vaccinerade : = 55 % 8

9 Antal vaccinerade olika grupper 2013 och förändringen 2013 JÄMF 2012/2013 Riskgrupp Riskgrupp < 65 år Ej riskgrupp Sjukvårdspersonal Totalt vaccinerade

10 Andel vaccinerade, procent 80 Andel vaccinerade 65+ per kommun och Halland, Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland

11 Röster från verkligheten: Kontinuitet, engagemang och samarbete är nyckelorden Smart vaccinationsorganisation. Vaccinering på alla vårdenheter, på äldreboenden och i hemsjukvården nära, igenkännbart och förtroendeskapande Bra kampanj som återkommer på samma sätt varje år vid samma tid med tilltalande affischer/budskap för målgruppen, mediabevakning, utbildning. Avsändare med hög trovärdighet, bra varumärke, är att lita på. Tydlig och tillgänglig information Vårdpersonalens engagemang är en avgörande framgångsfaktor. Utbildningen av personalen blir en viktig del av detta. Motivation, kunskap och trygghet skapar engagemanget. Sjuksköterskorna i närsjukvården och den kommunala hälso- och sjukvården är huvudpersonerna i vaccinationsaktiviteterna. Bra samarbete med kommunal hälso- och sjukvård Brevet hem till alla som fyllt 65 år är en agendasättare varje år. Det är så nära en personlig kallelse det kan bli i massutskicksform.

12 12

13 Säsongsinfluensans realiteter I Sverige drabbas ,4 milj (2-15 %) av influensa varje säsong, 6-8 veckor. Högst incidens ses bland barn och ungdomar. Komplikationer drabbar huvudsakligen riskgrupperna Hög sjuklighet, men liten andel dör Men många dör totalt. 13

14 Sjukdomsbild vid influensa Inkubationstid: 3 dagar (1-7) Vanligast: Hög feber, hosta, muskelvärk. Självläkande. 3-7 dagars varaktighet. Vanligaste komplikationer: - öroninflammation - bihåleinflammation - lunginflammation 14

15 Komplikationer Sekundära komplikationer vanliga i medicinska riskgrupper, framför allt bakteriell pneumoni, ca 5 % Allvarlig pneumonit vanligare vid pandemier - senast AH1N1pdm, svininfluensa

16 Symtom hos barn Slöhet, feber, ovilja att äta, färgskiftning och irritabilitet, feberkramper Kräkningar, diarré, matningssvårigheter Med stigande ålder mer typisk bild med feber och luftvägssymtom, inklusive trakeitbild med hosta och andningssvårigheter

17 Symtom hos äldre Ofta atypisk och mer diffus klinisk bild Långsammare insättande feber som inte blir så hög som hos yngre Allmän sjukdomskänsla Förvirring

18 Smittvägar Droppar med virus sprids i luften Kontaktsmitta (virus på ytor, handtag etc) Mest smittsam i samband med insjuknandet. Minskar fort. Upphör efter 7 dagar. 18

19 Hur skyddar man sig? Vaccinera dig Stanna hemma om du är sjuk Hostetikett Handhygien - affisch! 19

20 Varför vaccination? Personligt skydd Skydd mot insjuknande, komplikationer, sjukhusvård och död. Skydda andra Minskad smittspridning Indirekt skydd för ovaccinerade och sårbara personer 20

21 Barbro är en pigg och frisk 76-åring. Vilket skydd ger vaccinet henne mot att överhuvudtaget insjukna i influensa? % % %

22 Svar och kommentar Skyddet mot insjuknande beroende av ålder, immunstatus och vaccinets matchning mot cirkulerande stammar. Cirka 70 % skydd för personer under 65 år Cirka 50 % skydd för personer över 65 år Risken för allvarliga komplikationer och död är mycket lägre, även om man får influensa. Risk för komplikationer och svår influensa minskar % Totala dödligheten minskar med upp till 20 %

23 2014/2015 års vaccinationskampanj Måndagen den 13 oktober, v 42, startar vi 10/10: presskonferens årets influensakampanj Brev ut till alla hushåll med 65+ Pris: 60 kronor för riskgruppen Dags att beställa vaccin hos GSK! Se informationsbrev. Klart för leverans. 23 Utbildningar för sjukvårdspersonal 18/9 Varberg, 19/9 Halmstad Fortsätt vaccinera under hela säsongen!

24 Influensastrategi ett paket 1. Vaccination av riskgrupper 2. Antiviral behandling och profylax 3. Minskad smittspridning Vårdhygien, isolering Vaccination av hälso- och sjukvårdspersonal Omgivningsvaccination (hushållskontakter)

25 25 VACCINET!!

26 Vaccin mot influensa 2014/15 Säsongsvaccinet - Fluarix Fritt från konserveringsmedel och adjuvans WHO bestämmer vilka virusstammar som ska ingå i början av året A/California/7/2009 (H1N1)p 2009 A/Texas/50/2012 (H3N2) B/Massachusetts/2/2012, Yamagata 26 + B/Brisbane/60/2008-like, Victoria => Fluenz Tetra

27 Andra vacciner? Fluenz Tetra: innehåller fyra levande försvagade virus Ett nasalt spray-vaccin för barn och ungdomar från 24 månader till 18 års ålder. => kontraindicerat till barn med immunbrist och svår astma. Användningsområdet är därmed mycket begränsat i Sverige, eftersom vi inte rekommenderar allmän vaccination av friska barn. Barnkliniken vaccinerar riskbarnen! Optaflu: inaktiverat influensavaccin framställt i cellkultur (inte odlat på ägg). Kan ges till vuxna över 18 år med svår äggallergi.

28 Vaccinera riskgrupper! Inte ökad risk att få influensa men ökad risk för allvarligt sjukdomsförlopp Följande grupper erbjuds vaccination: personer över 65 år, oavsett hälsotillstånd gravida kvinnor i 2:a och 3:e trimestern samt personer med: kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom instabil diabetes mellitus nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling kronisk lever- eller njursvikt astma (för barn- och ungdom gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning) neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen barn med flerfunktionshinder extrem fetma (BMI >40)

29 29

30 Hur nå de yngre riskgrupperna? 2006 vaccinerades 150 fler än 2013! (3695 / 3545) Kallas? Sökas ut? Journalmarkering framåt? Vaccinationstiderna? 30

31 Jag nyser och blir svullen i näsan av dunkuddar. Kan jag vaccinera mig? 1. Ja 2. Nej 3. Du kan vaccineras, men under särskild övervakning

32 Svar: JA Det influensavirus som man gör vaccinet på odlas fram i befruktade hönsägg, och trots att vaccinet renas oerhört väl kan små mänger äggproteiner finnas kvar som den allergiske kan reagera mot. Kontraindikationen gäller alltså bara dem som är så allergiska att de inte kan äta ägg. Den som nyser och blir svullen i näsan av dunkuddar kan mycket väl vaccineras.

33 Vaccinets säkerhet Väl beprövat och mycket säkert Kontraindicerat vid allergi mot äggprotein Vanligaste biverkningar: ömhet i armen, sjukdomskänsla, ont i kroppen och feber Ingen ökad risk för narkolepsi Ingen ökad risk för Guillain-Barré

34 Genomförandet Sjuksköterskan har en central roll i vaccinationskampanjen Egen ordinationsrätt vid formell kompetens - distriktssköterska - sjuksköterska barn och ungdom - motsvarande kompetens godkänd av verksamhetschef Efter läkarordination 60 kronor för riskgrupperna Övriga betalar 240 kronor 34

35 Rutiner för kommunernas sjukvård Kommunsjuksköterskan skriver lista på personer som ska vaccineras Hämtar vaccin på vårdenhet, ansvarig för boendet Betalning 60 SEK/dos Lämnar lista på vaccinerade till vårdenheten Vårdenheten dokumenterar vaccinationen och registrerar betalningen 35

36 Vaccinera 75 %! Vaccination är av värde för riskgrupperna! Väl dokumenterat Minskar risken för komplikationer, sjukhusvård och död Hallands mål 2014: att vaccinera 75 % av 65+ i vinter Fånga personer i riskgrupper under 65 år! Fortsätt vaccinera under hela säsongen! 36

37 Hjälp oss övervaka influensa 29/9 17/5 Folkhälsomyndigheten följer influensans spridning i befolkningen på olika sätt. Sentinelprovtagning: Öppenvården tar näsprov från patienter med influensaliknande sjukdom Folkhälsomyndigheten erbjuder kostnadsfri analys och ersätter mottagningarna med 50 kr/prov för upp till fem patienter per vecka. Underlag för bedömning av vaccineffektivitet Anmäl er via:

38 Kontakt 1177: Det är influensasäsong. Linda, 33 år, är gravid i vecka 35. Underliggande astma. Vaccinerad mot influensa två mån sedan. Nu insjuknat under gårdagen med hög feber och hosta. Trött, men relativt opåverkad. Har två barn hemma som också är sjuka. Hon undrar över behandling med Tamiflu? 1. Ja, hon rekommenderas behandling oavsett vaccination 2. Nej, man kan räkna med att hon svarat bra på vaccination och har ett skydd mot svår influensa 3. Avvakta. Behandling kan bli aktuell om hon får svårare symtom och andningssvårigheter

39 Antiviral behandling - oseltamivir (Tamiflu) eller zanamivir (Relenza) Rekommenderas till patienter med misstänkt eller konfirmerad influensa som tillhör medicinska riskgrupper med risk för allvarlig sjukdom och komplikationer patienter med svår influensa som behöver sjukhusvård Bör sättas in så tidigt som möjligt, som regel senast inom 48 h efter symtomdebut Kan sättas in senare vid allvarlig influensasjukdom som kräver sjukhusvård, inklusive gravt immunsupprimerade patienter

40 Antiviral profylax - Tamiflu (oseltamivir) eller Relenza (zanamivir) Medicinska riskgrupper viktigaste målgruppen för antiviral postexpositionsprofylax 1x1 (??) i 10 dagar Vid låg risk eller mindre grav medicinsk risk, förordas övervakning och tidig behandling istället för antiviral profylax 1x2 i 5 dagar Ges endast i undantagsfall under längre tid mot samhällssmitta 1x1 i 6 veckor

41 För patienterna - Samlad information om influensa, vaccination, egenvård, läkemedel med mera kommer att finnas för patienter, invånare, anhöriga på 41

42 42

43 43 Samlingssida för vården i Halland inför influensasäsongen 2013/2014

44 Pneumokockvaccination

45 Ture, 68, undrar över det nya pneumokockvaccinet, Prevenar, som de gör reklam för nu. Bör han vaccinera sig med det? (Han är aldrig tidigare pneumokockvaccinerad och har inga underliggande sjukdomar) 1. Ja. Prevenar ger ett bättre och mer långvarigt skydd än tidigare vaccin Pneumovax. 2. Ja, men i hans fall rekommenderas Pneumovax ett vaccin som ger skydd mot fler pneumokockstammar. 3. Ja. Han bör vaccineras med båda vaccinerna. Först Prevenar och efter 2 mån Pneumovax Nej, det är inte aktuellt. Han tillhör ingen riskgrupp

46 Pneumokockvaccination - Riskgrupper Alla från 65 år, oavsett hälsotillstånd Högriskgrupper Splenectomerade Skallfraktur eller likvorläckage Cochleaimplantat Organ- eller benmärgstransplantation Gravt nedsatt immunförsvar pga sjukdom eller behandling Svåra kroniska sjukdomar Hjärt- och lungsjukdom, lever/njursvikt, diabetes m.fl.

47 Pneumokockvaccination av äldre och riskgrupper - för skydd mot invasiv sjukdom PPV23 till de flesta personer över 65 år och övriga som är immunkompetenta. En påfyllnadsdos efter 5-10 år Kombination PCV13 + PPV23 rekommenderas till särskilda riskgrupper t.ex. splenectomerade och vid grav immunsuppresion. PCV13 ges först. Efter cirka 2 månader ges PPV23. PNEUMOVAX polysackaridvaccin (PPV23) Innehåller 23 serotyper. Godkänd för barn från två år och äldre Ej immunogent för barn under 2 år Ger ingen T-cellsmedierad immunitet - inget immunologiskt minne PREVENAR 13 konjugatvaccin (PCV13) Innehåller 13 serotyper Godkänd för barn från 6 veckor - 17 år samt vuxna18 år och äldre Immunogent för barn under 2 år Stimulerar T-celler och inducerar immunologiskt minne

48