GRUNDLÄGGANDE INFORMATION KPP. Kostnad Per Patient. Kunskapsbaserad ledning av vården

Transkript

1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION KPP Kostnad Per Patient Kunskapsbaserad ledning av vården Leif Lundstedt Statistiksektionen Sveriges Kommuner och Landsting Gävle 6 maj 2013

2 AGENDA - Vad är KPP och varför? - Bakgrund, SKL:s uppdrag & KPP-organisationen - Metod Kostnadsunderlag KPP-modellen Vårdtjänster Matchning Jämförelser - Nuläge och framtid - Exempel på användningsområden

3 VAD ÄR KPP? En metod för att fördela ut kostnader per vårdkontakt och patient Patientrelaterad redovisning Samla alla resurser som patienten erhåller i samband med vårdkontakten Organisationsoberoende - patientfokuserad KPP:s grundstenar nationella principer kostnadsunderlaget tas fram på samma sätt (jämförbarhet) kalkylering enligt självkostnadsprincipen inga fria nyttigheter (restlös fördelning) Bottom up angreppssätt enhetliga vårdtjänster enhetliga matchningsregler

4 Nationella KPP-principer Totalkostnadsredovisning Vårdtjänster Kalkylmodeller Matchningsregler

5 VARFÖR KPP - Bra verktyg för att, analysera, förstå och jämföra (mellan enheter/sjukhus och över tid) - Studera verksamhetens processer och kostnadsbilden för olika patientgrupper och vårdprogram (Öppna Jämförelser m.fl.) - Verktyg för att identifiera förbättringsområden - Sätter fokus på grundregistreringen - Bra för klinikens lednings- och styrningsarbete uppföljning, budget- & prognosarbete - Underlag för landstingens/regionernas prioriteringar och strategiska styrning av sjukvården utvärdera/förbättra ersättningssystem - Kopplat med mätning av patienttillfredsställelse & kvalité kan vi börja beräkna sjukvårdens effektivitet - Underlag för DRG/ACG-vikter samt för utvecklingen av NordDRG

6 VARFÖR KPP forts. - Gör att man kan gå från känslobaserade till faktabaserade beslutsunderlag - Kan följa den medicinska kostnadsutvecklingen (nya metoder) - Identifiera resurskrävande patientgrupper - Lyfta fram kostnader och effektivitet för specifika behandlingar och diagnoser - Möjliggör uppföljning ur befolknings- och jämlikhetsperspektiv - Nödvändigt för fakturering och prissättning - Analyser att använda i forskning - Skapar möjlighet att koppla ihop en individs resursförbrukning inom olika vårdgrenar och vårdgivare somatik, primärvård och psykiatri. Med KPB (Kostnad per Brukare) kan sedan även kommunens verksamhet kopplas till.

7 KPP beskriver och följer upp vårdprocesserna Verksamheter/funktioner Vårdprocessen KPP

8 INVÄNDNINGAR MOT KPP - Mer administrativt arbete (kalkylarbete, laddningar/körningar/avstämning, kvalitetskontroll) - Kostar och kräver resurser (IT-system, förvaltningsorganisation) - Beroende av kvaliteten i grunddata - Alla kostnader f.n. inte finns på individnivå, t.ex. läkemedel - Hälso- & sjukvårdens produkter är svåra att beskriva & kategorisera. Hälsa är svårt att mäta subjektiv upplevelse. Kulturell aversion mot att mäta hälso- & sjukvård

9 HISTORIK - SPRI 1) tittade i början på 1990-talet på en svensk DRG-modell vilket skapade ett behov av KPP. En KPP-databas etablerades. - Vid årskiftet 1999/2000 överlämnades KPP-databasen till dåvarande Landstingsförbundet i och med att SPRI avvecklades. - KPP-arbetet på Landstingsförbundet/SKL har pågått sedan slutet på 1990-talet och tillkom på initiativ av landstingen (ek.dir). KPP är sedan hösten 2002 en del av Sveriges Kommuner och Landstings ordinarie arbete. - Några universitetssjukhus har haft KPP-system sedan mitten av 1980-talet 1) Spri, var ett fristående utvecklingsinstitut som arbetade för att förbättra hälso- och sjukvården. Spri avvecklades vid årsskiftet 1999/2000 och Landstingsförbundet tog då över KPP-databasen.

10 SKL:s UPPDRAG - Ansvara för nationella KPP-principer (regelverk & anvisningar) - Stödja landstingen i deras arbete att införa KPP (nätverk, lokala info m.m.) - Bidra med underlag och analyser till landstingen/sjukhusen som ska syfta till lokal verksamhetsutveckling och effektivare vård - Samla in och förvalta den nationella KPP-databasen - I samverkan med Socialstyrelsen utveckla sekundära klassifikationssystem inom hälso- & sjukvård (DRG) - Medverka på nationella och internationella konferenser/möten och informera om KPP samt verka för att bredda användningsområdet av KPP/DRG.

11 SKL:s KPP-organisation SKL:s KPP-enhet ca 3 personer Controllernätverket ca 25 personer 4 ggr/år Nätverk KPP Somatik ca 40 personer 2 ggr/år Nätverk KPP Psykiatri ca 25 personer 2 ggr/år Nätverk KPP Primärvård ej startat Sveriges Kommuner & Landsting KPPreferensgrupp ca 10 personer 1 ggr/år + löpande Ekonomidirektörsnätverket 21 personer 8 ggr/år Landstingens kontaktpersoner för KPP-frågor 21 personer 1 ggr/år NPK - Nätverk för utveckling av sekundärklassifikationer, SKL+ Socialstyrelsen 10 personer ca 6 ggr/år SVEX Svensk expertgrupp för NordDRG ca 10 personer

12 Bruttokostnaden för den vård enheten producerat. Alla kostnader ska fördelas ut på de vårdproducerande enheterna i relation till hur enheten förbrukat dom (ända från landstingsledningsnivå - inga fria nyttigheter!) För att få möjlighet till jämförelse har följande kostnader exkluderats: - Politiker (Lt-fullm, Lt-styrelse) - Tjänstemannaorganisation för beställarverksamhet - FoUU Kostnadsunderlaget i KPP - Externt finansierade projekt - Kostnader för köpt vård - Ambulanskostnader/sjukresor - Hjälpmedelscentraler - Kostnader för på enheten förskrivna receptläkemedel - Reavinster/förluster, extraordinära kostnader - Moms (privata vårdgivare)

13 KPP principmodell

14 Vårdtjänster i ett KPP-system Specialicera Somatisk vård Slutenvård Öppenvård Kommentar Grundkostnad avd Insatser läkare/beh.personal Insatser läkare/beh.personal Omvårdnadstjänst - Dyra Läkemedel Dyra Material Åtgärder Laboratorietjänster Dyra Läkemedel Dyra Material Åtgärder Laboratorietjänster Kostnader för läkare eller annan behandlande personal vid vårdavdelning/mottagning som kan hänföras till en enskild patient, Kostnader för omvårdnadspersonal vid vårdavdelning som kan hänföras till en enskild patient, t.ex. genom ett vårdtyngdssystem Kostnader för dyra (och diskriminerande) läkemedel som kan hänföras till en enskild patient utifrån t.ex. ATC-kod Kostnader för dyra (och diskriminerande) material och implantat som kan hänföras till en enskild patient utifrån t.ex. operationssystem eller KVÅ-kod Kostnader för att utföra en specifik åtgärd. Med åtgärd menas åtgärder som finns beskrivna i den nationella åtgärdsklassifikationen KVÅ och som utförs på avdelning/mottagning Kostnader för laboratorieprov, analyser och blodcentralstjänster Röntgentjänster Röntgentjänster Kostnader för röntgenundersökningar/åtgärder Operationstjänst Anestesitjänst Operationstjänst Anestesitjänst Kostnader för operation, inkl. kostnader för operatörer Kostnader för anestesi, inkl. kostnader för anestesipersonal IVA-tjänst - Kostnader för intensivvård UVA / Postop UVA / Postop Kostnader för uppvak och övervakning Akutmottagning - Övriga tjänster Grundkostnad mott Övriga Grundkostnad per vårddag/besök. Avser fasta kostnader typ OH, adm, fastighet, kaptaltjänst o.dyl. Kostnader för akutmottagningens tjänster för patienter som skrivs in Kostnader för övriga vårdtjänster som kan hänföras till en enskild patient, t.ex. patientkonferenser, konsulttjänst, transporttjänst. Särredovisas vid behov.

15 Matchning av vårdtjänster HUVUDPRINCIP: vårdtjänsten matchas till den vårdkontakt (patient) som förbrukat den. - I första hand med hjälp av personnummer/vårdkontaktid, datum och beställande enhet - Om direkt matchning inte lyckas används stegvis fönsterteknik med följande prioritetsordning: - matcha till den vårdkontakt som ligger närmast - matcha efter principen att - slutenvård går före öppenvård - dagsjukvård före läkarbesök - läkarbesök för övriga vårdgivare - remissdatum är att föredra framför analysdatum - tidsfönstret öppnas stegvis (t.ex. 3 dagar, 5 dagar, 10 dagar o.s.v.) Läs mer i KPP-rapporten nr 5 Att matcha vårdtjänster i ett KPP-system

16 Variabler i KPP-databasen 1. Uppgifter om patienten personid, vårdhändelseid, kön, ålder, födelsevikt, hemortslän, kommun, område 2. Uppgifter om vårdenhet sjukhus, klinik, MVO 3. Administrativa uppgifter om vårdtillfället/besöket in- & utskrivningsdatum, permissioner, vårddagar, planerad vård, in- & utskrivningssätt, besöksform, yrkeskategori, lagrum, utskrivningsklar 4. Medicinska data huvud- & bidiagnoser, åtgärder, GAF, DRG 5. Kostnadsdata mottagn/hotell, läkare/behandl.personal, omvårdnad, läkemedel, material, operation, anestesi, IVA/UVA, röntgen, lab, akutmott KPP-databasen på webben: Totalt 100 variabler SV Totalt 90 variabler ÖV

17 KPP-läget 2014

18 Nationella KPP-databasen 2013 Vårdform Antal vårdkontakter % av Total (antal) Antal sjukhus /enheter Antal Lt/regioner S:a Mdkr Snitt kostnad Somatisk spec. slutenvård % , kr Somatisk spec. öppenvård % , kr Psykiatrisk spec. slutenvård % , kr Psykiatrisk spec. öppenvård % , kr Primärvård

19 Metod vid analyser/jämförelser Landsting Sjukhus Klinik/MVO MDC DRG Diagnos Åtgärd - Kostnad per vårdtillfälle/besök - Kostnad per vårddag - Kostnad per DRG-poäng - DRG-poäng per vårdtillfälle - Medelvårdtid - Medelålder - Könsfördelning - Andel ytterfall - Utskrivningssätt - Planerad/ej planerad - m.m.

20 Innerfall - Ytterfall - Vid framtagande av de nationella DRG-vikterna tas de 5% extremt dyraste vårdtillfällena per DRG bort enligt kvartilmetoden. Metoden brukar även kallas att man trimmar materialet - Metoden minimerar spridningen inom varje DRG, det s.k. kvartilavståndet (Q3-Q1). Andel vårdtillfällen som blir ytterfall inom resp. DRG kan därmed variera (0,5-13%) - Ytterfallen står för ca 21 % av kostnadsmassan och har en medelkostnad som är 5 ggr högre än innerfallen (ersätts individuellet med målet 100% kostnadstäckning) - Syftet med trimningen är att få bättre jämförelser samtidigt som det skyddar de svårast sjuka patienterna, kliniken (rätt ersättning) och huvudmannen (SPRI rapport 358) 25% Ytterfallsgräns 0 kr 800 tkr

21 Kostnad per vårdtillfälle & DRG-poäng UNIVERSITETS-/REGIONSJUKHUS produktionskostnad somatisk slutenvård 2011 Casemixjustering med DRG-vikter ger mer korrekta jämförelser! efter att de 5% dyraste vårdtillfällen har trimmats bort

22 FRAMÖVER - Fortsatt utveckling och breddning enligt i den takt som arbetet prioriteras och resurser finns ute på landstingen SKL:s mål finns beskrivna i den utvecklingsplan som tagits fram 2012 för det fortsatta KPP-arbetet - Fler regioner/sjukhus/kliniker inför nu KPP Kronoberg, Värmland, Sörmland, Blekinge, Jönköping, Dalarna - Fortsatt förbättringsarbete kring kalkylering och matchning av vårdtjänster uppdatering av de nationella KPP-principer, lokala förbättringsarbeten större andel individrelaterade kostnader material, läkemedel m.fl. - Analyser av KPP-data kopplat till uppgifter från kvalitetsregister ek.dir analysuppdrag kring 3 vårdområden under Koppla ihop KPP över fler vårdgrenar Individbaserade information är här för att stanna!

23 Exempel

24 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Kostnad per vårdtillfälle vid borttagande av livmoder

25 Ålder, vtf, kostnad och kön produktionskostnad somatisk slutenvård 2011

26 Diagnosområden MDC, Major Diagnostic Category [ICD-10]) produktionskostnad och antal, somatisk slutenvård 2011

27 Topp 25 Vårdområden (utifrån DRG) produktionskostnad & antal, somatisk slutenvård 2011

28 Tonsilloperationer i slutenvård 2012 Antal & Kostnad per DRG-poäng, länssjukhus, innerfall KVÅ: EMB10,15,20 och 99 (exkl. tumördiagn)

29 Antal & kostnad per öppenvårdskontakt och per yrkeskategori (2011)

30 Kostnad per DRG-poäng (hjärtinfarkt I20-22) & Swedehearts kvalitetsindex

31 ROBOTASSISTERAD KIRURGI SLUTEN VÅRD malign tumör i prostata med prostatektomi Antal Vtf MedelKostn MedelVtid MedelÅlder Kostn/DRG-p DRGp/Vtf Robotassisterad op kr 2,35 63, kr 2,0568 Ej robotassisterad kr 3,85 64, kr 2,0568 Differens kr -1,51-1, kr 0 SLUTEN VÅRD malign tumör i livmodern med hysterektomi Antal Vtf MedelKostnMedelVtid MedelÅlder Kostn/DRG-p DRG-p/Vtf Robotassisterad op kr 3,14 61, kr 1,9639 Ej robotassisterad kr 4,72 65, kr 1,9318 Differens kr -1,58-4, kr 0

32 Vi som jobba med KPP på SKL: - Leif Lundstedt (100%) Samordnare för KPP-arbetet (Somatik, Psykiatri, Primärvård) NPK-arbete, ACG-nätverk, terminologifrågor - Åke Karlsson (ca 90%) KPP-databas somatik, SAS-plattform, KPP på Web, IT-frågor NPK-arbete, DRG-viktlistor - Jenny Sandgren (ca 80%) KPP-psykiatri, KPP-databas psyk, Patientregistret m.m. - Bengt André, konsult (ca 20%) Verksamhetsuppföljning inom psykiatrin mforelser/kostnadperpatientkpp/omkpp

33 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET