LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015/2016. Soldatängens förskola

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015/2016 Soldatängens förskola

2 Innehållsförteckning 1. Vision 2. Grunduppgifter 3. Utvärdering 4. Främjande arbete 5. Kartläggning och analys 6. Förebyggande insatser 7. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Bilagor Bilaga 1: Definitioner Bilaga2: Lagstöd Bilaga 3: Partille kommuns årshjul för systematiskt kvalitetsarbete. Bilaga 4: Incidentrapport

3 1. Vision Alla barn på Soldatängens förskola ska känna att verksamheten är trygg, rolig och lärorik. Inget barn ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på något vis på vår förskola. Respekten för alla människors lika värde ska ständigt aktualiseras. Rätten till likabehandling hör till de mänskliga rättigheterna Alla barn som går på vår förskola ska ha samma rättigheter och ska behandlas på ett likvärdigt sätt oavsett, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Dessa rättigheter regleras i diskrimineringslagen(2014:958) där det står att alla förskolor varje år ska skriva en likabehandlingsplan. Den 1 januari 2015 skärptes Diskrimineringslagen när det gäller tillgänglighet i skolan. Lagen klassar numera bristande tillgänglighet i alla skolformer som diskriminering. Bestämmelserna innefattar såväl undervisning som lokaler. Alla barn har rätt att vistas på våra förskolor utan att bli utsatta för kränkande behandling. Denna rättighet uttrycks i Skollagen(2010:800)där det står att förskolor även ska skriva en plan mot kränkande behandling. 1. Grunduppgifter Soldatängens förskola, med sex avdelningar, Hattstugan, Orange, Röd, Blå, Grön och Gul tillhör Oxleds förskolor och ligger i södra Sävedalen i Partille kommun. Ansvarig är förskolechef Mia Hokkanen. Vi kommer att slå ihop Likabehandlingsplan och årlig plan av mot kränkande behandling på vår förskola, eftersom vi anser att de på ett naturligt sätt går in i varandra. Vi kommer att systematiskt och kontinuerligt att vika tid åt detta viktiga arbete på våra Arbetsplatsmöten och arbetslagsplaneringar och i andra forum där vi pedagoger möts. Årets plan kommer att utvärderas i maj 2016 och genomförs av varje arbetslag på Soldatängens förskola på vår gemensamma studiedag. Ny plan kommer att presenteras 15 oktober Denna plan gäller from 15/10-15 tom 15/10-16 Mål

4 Alla som arbetar på Soldatängens förskola ska tillsammans med områdets fyra teampiloter, samordnare, förskolechef och utvecklingspedagog arbeta för att förankra och levandegöra likabehandlingsarbetet såväl hos barn och föräldrar som hos all personal. På Soldatängens förskola vill vi att alla barn ska känna sig välkomna, respekterade och trygga. Vårt mål ska alltid vara att inget barn ska utsättas för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela förskolans verksamhet, både vad gäller pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner, planering och genomförande av aktiviteter. Alla som berörs av förskolans verksamhet ska ges möjlighet att aktivt delta i likabehandlingsarbetet, därför kommer vi att aktivt arbeta med barnens och vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet i vårt likabehandlingsarbete. Likabehandlingsplanen skall synliggöras och göras tillgänglig för vårdnadshavare på varje avdelning på Soldatängens förskola. Vårdnadshavares delaktighet Vi arbetar tillsammans för att skapa goda relationer till våra vårdnadshavare och erbjuda dem insyn och delaktighet i vår verksamhet, där likabehandlingsarbetet är en viktig del. Detta sker på möten för vårdnadshavare, genom veckobrev, Drop-in, inskolningssamtal, brukarråd och andra möten i vardagen. Ett brukarråd startar hösten 2015 med syfte att öka samarbetet mellan förskolan och hemmen och där vi gemensamt lyfter och sätter barnen på Soldatängens förskola i fokus. Vi tar del av årligt återkommande enkäter där vårdnadshavare uttrycker sina tankar om vår verksamhet och synliggör för oss det som fungerar bra och det vi behöver bli bättre på. Förskolechef bjuder in till detta forum. Barnens delaktighet Vi arbetar aktivt för att skapa forum där barnen kan göra sina röster hörda och där de är delaktiga i att utforma verksamheten så att den kan bli rolig, trygg och lärorik för alla barn som går på vår förskola. Vi erbjuder barnen möten och samlingar där innehållet ibland väljs utifrån ett likabehandlingsperspektiv med barnens frågor som handlar om trivsel, livsfrågor och andra frågor som har med värdegrund och välmående att göra. Barnen erbjuds att vara delaktiga genom samtal, kartläggning och ges möjlighet att komma med sina synpunkter på både den fysiska och psykiska miljön. Personalens delaktighet Medarbetare, samordnare, piloter, utvecklingspedagog och förskolechef kommer att träffas regelbundet och mötas för att kartlägga var vi befinner oss i

5 likabehandlingsarbetet och vad som ska ske som nästa steg. Likabehandlingsarbetet ska ligga som en stående punkt på arbetslagsplaneringarna, på APT:n och pedagogernas planeringar. Arbetslagen utvärderar planen tillsammans på stängningsdagarna i maj och utefter det skrivs nya mål att arbeta mot utifrån diskrimineringsgrunderna och arbetet mot att stävja kränkande behandling på vår förskola. Förankring av planen Alla som arbetar på Soldatängens förskola ska vara involverade och aktiva i arbetet med likabehandling och den ska vara känd av alla som arbetar på förskolan. Utvecklingspedagog ansvarar för att presentera likabehandlingsplanen och arbetet kring den för nyanställd personal. Områdets teampiloter, förskolechef, samordnare och utvecklingspedagog ska tillsammans med medarbetarna arbeta för att förankra och levandegöra likabehandlingsarbetet såväl hos barn och föräldrar som hos personal. Årets Likabehandlingsplan ska presenteras för vårdnadshavare i oktober och läggas upp på hemsidan senast 15 oktober Utvärdering av förra årets plan Personal har varit delaktig i utvärderingen av planen på studiedagen i maj Vad gäller främjande arbete har vi lagt mycket fokus på att skapa trygga barngrupper genom att fokusera på att lära känna varandra på olika sätt och medvetet arbetat med gruppdynamiken. Mycket fokus har lagts på grupp processer och där har vi arbetat med hur vi kan bli lagspelare. Det finns klädlag, bordslag osv. Vi märker att barnen är mer måna om varandra och visar detta på många olika sätt. Vad gäller arbetet med diskrimineringsgrunden kön kommer vi att fortsätta att diskutera och utmana varandra i våra förhållningssätt. Vi kommer att lägga fokus på barnboken och studera den mer ingående utifrån hur de beskriver eller utmanar traditionella könsmönster. Genom att erbjuda barnen litteratur som utmanar traditionella synsätt får vi också syn på hur barnen tänker kring dessa frågor och hur vi själva som vuxna präglas av våra värderingar när vi synliggör dem. Vi kommer att arbeta vidare med barnlitteratur utifrån de olika modersmål som representeras på Soldatängen. Vår utvecklingspedagog har inventerat vilka språk som är aktuella och gjort bokpåsar med böcker på olika språk som vårdnadshavare kan låna hem samt kan de läsas och vara synliga på avdelningarna. Processer där barn reagerat på saker som hänt i omvärlden har fångats upp och utifrån deras tankar och initiativ har olika insamlingar skett under året. Barn har

6 samlat in pengar till UNICEF till skolpaket för barn som inte har samma möjligheter till skolgång som vi i Sverige Vi vill bli bättre på att erbjuda vårdnadshavare insyn, delaktighet och inflytande i vårt likabehandlingsarbete. Vi hoppas att skapandet av brukarråd hösten 2015 kommer att vara en plattform där samtal och diskussioner kan hållas levande och broar mellan förskolan och hemmet kan skapas. 4. Främjande Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet återspeglas i förskolans miljö, förhållningssätt och pedagogiskt material. Mål: På Soldatängens förskola ska alla barn ha möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen oavsett kön, ålder, etnicitet, religion, annan trosuppfattning eller funktionsnedsättning. Vi arbetar medvetet på olika sätt för att skapa en atmosfär på vår förskola där vi har ett respektfullt bemötande till varandra och där våra olikheter ses som en tillgång! Vi vill arbeta för att skapa en miljö på vår förskola som ser delaktighet, samarbete och ansvar som viktiga värden att sträva emot. Vi ställer oss frågan vem blir man i mötet med oss på vår förskola? Vem vill vi att man ska bli? Insats 2015/16: Linda Linder, förskollärare och ateljerista föreläser på studiedagen 17/8-15- Livet i förskolan; att upptäcka det märkliga i det vanliga Eva Andersson och Kristina Arvidsson, specialpedagoger från Stödenheten föreläser om hur vi kan möta alla barn i förskolan därefter workshop 26/10-15 Anna Gunnervik, rektor Skulltorpsskolan och Gustav Elovson förskolechef och chef för modersmålsenheten föreläser om hur de arbetar med att möta nyanlända i Skulltorpsområdet 27/10-15 Brukarrådsrepresentanter utses på Föräldramöten i höst. Det är viktigt att vårdnadshavares perspektiv på upplevelsen av trygghet synliggörs och att vi tillsammans samarbetar utifrån att vi alla vill barnens bästa. Vår Utvecklingspedagog inventerar vilka språk som finns representerade på Soldatängens förskola och sammanställer bokpåsar som kan läsas på avdelningarna eller lånas hem.

7 Utifrån implementering av vårt nya dokumentationsverktyg UNIKUM kommer vi att lyfta och diskutera i våra olika forum hur vi förhåller oss etiskt till vad som dokumenteras, hur det dokumentaras och hur barnens delaktighet och inflytande över vad som dokumenteras. Litteratur som köpts in utifrån detta är: -Vad berättas om mig?-barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation av Bente Svenning. -Mediepedagogik på barnens villkor- Ulla Karin Lundgren Öhman. Vi låter barnen vara delaktiga genom att erbjuda dem samtal i olika forum där vi diskuterar rättigheter, skyldigheter och olikheter. Vi samtalar med barnen om vad det innebär att visa respekt och om vad det betyder att alla är lika mycket värda. Vi erbjuder barnen att utöva delaktighet genom att lyssna till deras tankar om hur de vill hjälpa andra-tex när de vill starta projekt att samla in pengar till behövande. Ansvariga: All personal ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Vi utvärderar kontinuerligt och systematiskt denna plan och kopplar även till vår Teamplan och Partille kommuns årshjul(bilaga 4) Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog, teampiloter och samordnare tar särskilt ansvar för att levandegöra likabehandlingsarbetet på våra gemensamma APT:n och andra arbetslagsträffar för att hålla diskussionerna levande och ständigt aktuella. I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/10 står bland annat följande skrivet: Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Lpfö98/10 Skolverket skriver följande: Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom

8 lägga grunden för ett växande ansvar och intresse hos barnen för att på sikt delta aktivt i samhällslivet (skolverket.se) Diskrimineringsgrunderna Kön Mål: Inget barn på Soldatängens förskola ska diskrimineras på grund av sitt kön. Insats: Vi lyfter kontinuerligt frågan och utmanar varandra i hur vi organiserar och planerar verksamheten så att vi inte omedvetet styr barnen utifrån ett genusperspektiv i val av lekar, aktiviteter material och förhållningssätt. Vi vill att barnen gör sina egna val utifrån nyfikenhet och intresse som människor och inte utifrån sin könstillhörighet. Vi lånar böcker från biblioteket samt köper in nya böcker som belyser genus från olika perspektiv och som sedan ska ingå i den ordinarie bokrepertoaren på förskolan. Ansvar: Alla pedagoger Etnisk tillhörighet Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sin etniska tillhörighet. Insats: Vi samtalar och lyfter vilka olika länder det finns på jordklotet. Dels de länder som barnen känner till eller har anknytning till, vad det talas för språk, musik, mat och helger och traditioner. Vi uppmärksammar multikulturella almanackan för att kunna följa andra länders olika firanden. Vi kommer att fortsätta att vara lyhörda för barnens tankar kring vad som händer i världen i olika länder och låta dem sätta ord på sina tankar och låta det mynna ut i olika projekt. Vi lånar böcker från biblioteket som belyser olika etniska tillhörigheter. Utvecklingspedagog inventerar vilka olik språk som finns representerade på förskolan och gör i ordning bokpåsar som finns tillgängliga på förskolan samt kan lånas hem. Ansvar: Alla pedagoger

9 Religion eller annan trosuppfattning Mål: Ingen ska diskrimineras på grund av sin religion eller annan trosuppfattning. Insats: Vi belyser att det finns olika religioner och trosuppfattningar och att det är varje människas rätt att själv välja vad den vill tro på. Det finns inga rätt och fel vad gäller religion och trosuppfattningar. Vi använder oss av den multikulturella almanackan för att lyfta att det finns olika religioner och kulturer, vars högtider och traditioner kan se olika ut. Ansvariga: Alla pedagoger Funktionshinder: Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av funktionsnedsättning. Insats: Vi ser över tillgänglighet i våra miljöer både inne och ute samt hur vi organiserar verksamheten så att den är tillgänglig för alla våra barn utifrån deras nyfikenhet och intressen och förutsättningar. Vi pratar öppet och odramatiskt om olika funktionshinder och vad det kan innebära och att vissa funktionshinder är osynliga tillsammans med barnen. Vi lånar böcker med anknytning till funktionshinder samt köper in nya böcker som belyser funktionshinder på ett nyanserat sätt och som ska ingå i förskolans ordinarie bokrepertoar. Ansvarig: Alla pedagoger på vår förskola. Sexuell läggning Mål: Att ingen på vår förskola ska diskrimineras på grund av sexuell läggning. Insats: Genom att vi pedagoger diskuterar och synliggör egna värderingar kring sexuell läggning på våra nätverksträffar, Apt:n och avdelningsplaneringar och på så sätt ökar medvetenheten kring området sexuell läggning. När vi samtalar tillsammans med barnen är vi noga med att lyfta fram att det finns många olika sätt att leva i relationer och familjekonstellationer och att alla har rätt att själva välja hur och med

10 vem de väljer att leva sina liv tillsammans med. Vi kommer att köpa in böcker som belyser detta på olika sätt samt låna böcker från biblioteket. Ansvariga: Alla pedagoger Ålder Mål: Att ingen på vår förskola ska diskrimineras på grund av ålder. Insats: Vi delar inte in barnen i grupper efter ålder, utan låter intresse, behov och förutsättningar styra. Om vi delar in barnen i mindre grupper poängterar vi inte att det görs utifrån ålder. Ansvariga: Alla pedagoger 4. Kartläggning och analys Vi kartlägger för att få syn på och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Resultatet från kartläggningen ligger sedan till grund för planering av åtgärder som ska genomföras i förebyggande syfte i 2015/16 års plan för likabehandling och plan mot kränkande behandling. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Kartläggningsmetoder som vi använder oss av: Vi tittar igenom vad vi har för material på avdelningarna med fokus på likabehandling och diskrimineringsgrunderna, tex vilka böcker, material har vi framme? Hur ser miljön inom-och utomhus ut ur diskriminerings- och kränkningsperspektiv? Finns det områden där kränkande behandling sker? Vissa avdelningar gör husvandringar eller andra metoder för att få syn på var det kan ske kränkande behandling och i vilka områden barnen kan känna sig otrygga på förskolan. Genom barnobservationer, barnintervjuer, dokumentation. Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt både bland barn och vuxna om hur vi kan bemöta varandra med respekt och lyhördhet. Vi vill erbjuda vårdnadshavare inflytande och delaktighet genom brukarråd och genom att ta till oss vårdnadshavares upplevelser av vår verksamhet genom föräldraenkäterna.

11 Analys I vår kartläggning har framkommit följande riskområden: Utifrån lagen om tillgänglighet som började gälla i januari 2015 har vi tittat på hur det ser ut på förskolan. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. När vi tittar på utemiljön finns inga gungor med speciell utformning med fyrpunktsbälte och ger inte barn med funktionsnedsättning möjligheter att gunga tillsammans med sina kamrater på gården. Hjälpmedel för barn med funktionsnedsättning såsom terrängvagn saknas. Möjligheter till tillgänglighet att delta i naturen och skogen tillsammans med kamraterna blir inskränkta. Barnen vill ibland tävla med varandra och ibland så uppstår det konflikter utifrån detta. Vi har upptäckt att vi saknar barnlitteratur på barnens olika modersmål och utvecklingspedagog inventerar under hösten vilka språk som representeras på Soldatängens förskola och gör därefter bokpåsar som vårdnadshavare och barn kan låna hem eller läsa på förskolan. Vårdnadshavares tankar och synpunkter på Soldatängens Likabehandlingsplan 2015/16 på Brukarrådet 3/ Kränkande behandling. Hur kan toalettbesök upplevas av barnen? Kan det hända att barnen upplever toalettbesök som kränkande? Kan de uträtta sina behov i lugn och ro? Kan man installera ringklocka på toaletten så att barnet kan meddela sig när det är klart eller behöver hjälp. Hur kan vi skapa ett lugn i toalettbesöket. Vi kan fråga barnen vad de tycker. Vid inskolning-hur kan vi tänka så att inskolningen blir så trygg som möjligt utifrån ett barnperspektiv? Hur kan vi arbeta mot kränkande behandling med våra barn? Rädda Barnen har en APP som man kan ladda ner, som heter Stopp min kropp, som handlar om hur man kan värna sin kropp och sätta gränser för den egna integriteten.

12 Vid vikarier på förskolan är det bra om det står info kring vem vikarien är och vem hen vikarierar för i tamburen och gärna ett foto om vikarien är långvarig. Detta skapar trygghet hos både barn och vårdnadshavare. 5. Förebyggande Utifrån kartläggningen och analysen har vi identifierat vissa riskområden. Utifrån Lagen om tillgänglighet som trädde i kraft i januari 2015 har vi börjat inventera vår miljö både inne och ute för att säkerställa att vi arbetar mot att skapa tillgänglighet på vår förskola för alla våra barn. Förskolechef tillsammans med pedagoger, utvecklingspedagog och vårdnadshavare i samarbetar kring denna fråga med barnets bästa i fokus. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Åtgärd: För att främja att något av barnen blir utsatta för kränkande behandling vid konflikter/moment av tävlan arbetar pedagogerna medvetet med värdegrundsfrågor. Barnen ges möjlighet att lyfta och diskutera hur de kan hantera när de tex förlorar. Det är viktigt att barnens tankar och funderingar får vara i centrum och att de får vara med att komma med lösningar. Många avdelningar på förskolan arbetar med lagspelare där barnen hjälper och uppmärksammar varandra. Kön Åtgärd: Vi ser till att inhandla böcker som beskriver och belyser olika sätt att se på genus, familjekonstellationer och könsöverskridande identiteter. Dessa böcker ska ingå i förskolans ordinarie bokrepertoar och vara ämnen för samtal tillsammans med barnen. Ansvar: Alla pedagoger Funktionshinder

13 Åtgärd: Vi kommer att se över våra miljöer både inne och ute för att säkerställa att de är tillgängliga för alla. Ansvar: Alla pedagoger och Förskolechef Ålder Åtgärd: Vi försöker att inte dela in barnen i grupper utifrån ålder, utan efter barnens intresse, behov och förutsättningar. Ansvar: Alla pedagoger Etnicitet Åtgärd: Vi går igenom förskolans pedagogiska material, såsom böcker, leksaker och annat material för att förvissa oss om att olika etniciteteter finns representerade. Vi använder oss av multikulturella almanackan på våra möten/samlingar, där olika kulturers och länders högtider och traditioner uppmärksammas lyfts fram. När barnen har funderingar kring olika hudfärger till exempel, skapar vi forum för barnens tankar och funderingar att lyftas fram. Ansvar: Alla pedagoger 7.1 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Att i organisationen se till så att det ständigt går att ha god uppsikt där barn vistas inom och utomhus. Att det är en stående punkt vid arbetslagets reflektion. Att skapa forum där barns tankar tas till vara och på allvar samt att värdegrunden hålls levande hos både barn och vuxna. 7.2 Policy På Soldatängens förskola vill vi att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Det ska vara en trygg och säker miljö överallt på förskolan. Vi vill vara nära barnen för att kunna upptäcka vad som sker i barnens interaktion med andra barn och för att säkerställa att våra värden lever. Vi ska ha en levande dialog mellan barn och pedagoger, mellan barn och barn och mellan pedagoger och vårdnadshavare. När en förskollärare eller annan personal får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten anmäls detta till förskolechef som i sin tur anmäler till huvudman.

14 7.3 Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Föräldrar och barn ska känna trygghet att kunna vända sig till all personal på förskolan. 7.4 Rutiner när barn kränks av andra barn Vi pratar med barnen om det som har hänt och hjälper dem att reflektera över det som har hänt. Det är viktigt att alla parter kommer till tals. Fokus ligger på hur vi går vidare. För att kunna förebygga att detta inte inträffar igen är det viktigt att vi ser över miljö och struktur/organisation. 7.5 Rutiner när barn kränks av personal I dessa situationer tar vi alltid barnens parti. När barnen inte är närvarande diskuteras den uppkomna situationen med berörd personal. Om situationen upprepas skall alltid förskolechefen informeras och händelsens dokumenteras. Förskolechefen är skyldig att föra informationen vidare till vårdnadshavare och huvudmannen. 7.6 Rutiner för uppföljning När barn kränks av andra barn ansvarar pedagogisk personal för att händelsen följs upp med berörda barn och vårdnadshavare. Detta görs genom observationer och samtal. I samband med att pedagogen har ett samtal med vårdnadshavaren ska ett uppföljningssamtal planeras in. Om kränkningarna inte upphör upprättas en handlingsplan i samråd med pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef. Förskolechef och pedagoger ansvarar för att denna handlingsplan följs upp. När barn kränks av personal ansvarar förskolechefen för att följa upp ärendet med barn, vårdnadshavare samt berörd personal. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som utfört den kränkande behandlingen. Om situationen inte förbättras kontaktar chefen återigen huvudmannen. 7.7 Rutiner för dokumentation Pedagoger och förskolechef ansvarar för att åtgärderna vid kränkande handlingar dokumenteras och att handlingsplan upprättas när så krävs. 7.8 Ansvarsförhållande Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar för det åtgärdande arbetet när en kränkande handling har uppstått.

15 Bilaga1 Definitioner Begrepp förklarade av diskrimineringsombudsmannen(do)och i Skolverkets allmänna råd Diskriminering- är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt.

16 Trakasserier och kränkande behandling- handlar om när ett uppträdande kränker ett barns värdighet. Det kan handla om slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier- definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller andra egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, fjolla eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling- definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller text och bildburna. Mobbing- som är en form av kränkande behandling, när en eller flera personer flera gånger under en tid blir utsatta för negativa handlingar från eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbing från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Fler definitioner och begrepp finns att läsa på DO och skolverkets allmänna råd Bilaga 2 Lagstöd Barnens och elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan och förskolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen Diskrimineringslagen(2008:567) Skollagen (2010:800)

17 Diskrimineringslagen- förbud mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga. Där anges; Förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier Utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier Krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Upprättande av likabehandlingsplan varje år Skollagen-förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet: Bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling Att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse över vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon blivit utsatt för en sådan behandling är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Bilaga 3

18 ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum:

19 Barn/elev: Personnummer: Förskola: Läsår: Grupp/klass. Pedagog/mentor: Anmälare: Beskrivning av händelsen: Inlämnat till förskolechef/rektor (datum): Rektor översänder anmälan till rektorschef inom ett dygn från inlämnad anmälan. Huvudmannens anteckningar: 1 (2) UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Barn/elev: Personnummer:

20 Förskola/skola: Grupp/Klass: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Beskrivning av händelsen datum, plats etc. Inblandade Vilken typ av kränkning rör utredningen? Trakasserier kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder

21 Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt Psykosocialt Digitalt/textburet Kränkningen avser: Elev elev Personal - elev Kontaktade inblandades vårdnadshavare, elevhälsoteamet etc. Åtgärder Utredning upprättad av Datum Planerat uppföljningssamtal