Hej alla stora och små barn. Nu blir det pyssel. Fyll i rutorna med siffror efter instruktionerna!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hej alla stora och små barn. Nu blir det pyssel. Fyll i rutorna med siffror efter instruktionerna!"

Transkript

1 0 Gör det själv

2 Hej alla stora och små barn. Nu blir det pyssel. Fyll i rutorna med siffror efter instruktionerna!. Beige. Röd. Blå. Svart. Brun. Ljusblå. Grön 8. Rosa/vit. Ljusgrå. Mörkgrå. Gul Ingen siffra: vit

3 innehåll Självhushållning Gör det rätt, gör det själv Tvåhundratjugosju arter Den hemmasnickrade floran Dränerat käk Så fixar du det Miljö och muskler 0-talet är tillbaka! Gröngegga Framkallar kräkreflexer och räddar liv Strumptips Styr upp dina hål med egen hand Alltid i Fältbiologen: Tips och notiser Onlinenyckel och morotsuppfrächning Aktionsbild Banderollskolan Hotspot 8 Identitetsregistrering Minifältis Käka växter? Kittlar dödskönt i kistan! Krönika Se trädet Kultur 8 Våra gulsvarta kompisar Aktuellt & Internt COP-slogans, grodspaning, feta sommarläger! 8 FÄLTBIOLOGEN är Fältbiologernas medlemstidning som utkommer med fyra nummer per år och distribueras gratis till alla medlemmar. Skolor och andra intresserade kan prenumerera genom att sätta in 0 kr på postgiro 8-. Märk talongen Prenumeration på Fältbiologen. Tidningen Fältbiologen produceras av en ideellt arbetande redaktion. Redaktionen tar sig rätten att redigera inkomna texter. För icke beställt material ansvaras ej. OMSLAG Framsida: Magnus Bjelkefelt Sidan : Jennie Wadman Baksida: Lars Axelsson REDAKTIONEN Lars Axelsson, Lisa Behrenfeldt, Magnus Bjelkefelt, Karin Gyllenklev, Jennie Wadman och Marina Widén. Mail till redaktionen: redaktion@faltbiologerna.se Gäller det prenumeration, kontakta föreningens kansli: info@faltbiologerna.se Adress: Fältbiologen, Brunnsgatan, 80 Gävle. Ansvarig utgivare: Lars Axelsson TRYCKINFO Tryck: Risbergs Information & Media AB Papper: Multi Art Matt g, Svanenmärkt Upplaga: 000 exemplar Fältbiologen utges med stöd från Statens Kulturråd Fältbiologen /00

4 ledare och notiser Det givna hemmabygget Sommarprojekten börjar balla ur. En kompost för fem år sedan var väl bra men nya krocketbanor och ihopsatta tandemcyklar, ett halvfärdigt fotolabb och en liten bro över ett dike kanske inte var de mest användbara kreationerna. Men allt är byggt av tillvarataget material. Jag är alltså en skrotsamlare och boden där hemma börjar så smått svämma över av gamla cyklar, sängar, brädstumpar, skruvar och plåtar. Inte för att jag egentligen hittar så värst mycket saker, snarare är det nog så att jag aldrig riktigt har tid att tillverka något av allt. Men jag drömmer om byggena, konstruerar och planerar. För jag gillar idén att ta små bitar och sätta ihop dem till en fungerande helhet. Speciellt delar som annars skulle hamnat på ett skrotupplag. Men även om vi vill baka allt bröd själva och bygga vårt eget hus är det inte säkert att vi har tid. Många kämpar nog med problematiken att inte hinna göra saker själv. I detta stressamhälle är det enklare att lämna in punkadäcket till cykelreparatören trots att det är tio gånger dyrare än att laga själv. Ibland måste vi till och med köpa hem pizza för att vi inte hinner eller orkar laga mat. Åt andra hållet står sakernas pris inte alls i proportion till arbetsinsats och material. Sylt kan köpas på Lidl för några kronor och bären i skogen får några säsongsarbetande polacker ta hand om. Prylar har blivit så billiga att vi inte behöver bry oss om dem längre; går de sönder köper vi nytt. Billigare än att laga. Precis där hamnar vi i en konsumtionsfälla av lättja. För resurserna går åt i snabbare takt än vad som är hållbart. Människor går också åt; till att göra grovjobbet som behövs för vår överlevnad, medan somliga kan sitta lugnt tillbakalutade i sina kontorsstolar och se till att pengarna rullar in. Och utan gör-det-själv-pillet tappar vi relationen med tingen. Nästan ingen vet till exempel hur ost blir till hur man syltar en renskalle. Enkla, vardagliga saker kan man tycka. Sådant man gjorde hemma i stugorna förr i tiden men som nu fallit ur kollektivminnet. Digiflora.se för onlinebotanisten En onlinenyckel för botanisten. Ungefär som en digital version av Svensk Flora hittar du på Har du ingen aning vad jag snackar om så är en nyckel det bestämningssytem man använder för att klura ut vad man hittat för sorts organisam. I det här fallet vilken sorts kärlväxt. På digiflora.se kan den mest oerfarne snabbt få ett grepp om hur det funkar och sedan börja mata in sina data. Det är kul att sitta och lattja lite på måfå också. Bara genom att stoppa in lite slumpmässiga fakta vet jag nu att om jag hittar ett gräs i ett kärr beläget i nordligaste norrbotten som blommar i juni och växer mattbildande, samt har blomställning som en vippa, då är det antingen rödven eller källgräs. Som för övrigt heter Hálíngresi och Vatnsnarfagras på isländska. Sidan täcker alla nordiska språken, samt engelska. Digiflora är gjord av en grupp pensionerade ingenjörer som arbetat sedan 00 och nu blivit klara med hemsidan som infattar cirka 000 arter kärlväxter. Underarter och varieteter har utelämnats, och representeras i allmänhet av huvudunderarten eller huvudvarieteten. Artkomplex med många närliggande arter, såsom maskrosor, fibblor och björnbär, är endast med på sektionsnivå. Ersätta fältnycklarna kommer den inte att göra, men är en bra grej för att göra kunskap mer spridd och lättillgänglig. Det givna hemmabygget; ett samhälle där vi tar till vara på skrot och skräp och gör något konstruktivt av det, lagar det som går sönder istället för att köpa nytt, använder råvarorna från skog och mark istället för att köpa Dafgårdportioner och förverkligar det där egna drömbygget. Skrota, pilta, dôna, pula och plocka så mycket du orkar. Med ett schysst järnrör slår man världen med häpnad. Magnus Bjelkefelt redaktionen bild: Johanna Emgård Fältbiologen /00

5 tips och notiser bild: Johanna Emgård Vattenfalls VD är Sveriges största klimatbrottsling april höll Vattenfall årsstämma. VD:n Lars G Josefsson blev lika greenwashad som han försöker framställa sitt kolkraftsföretag när aktivister från Gula Arméfraktionen bombarderade honom med gröna färgbomber. Utanför stämman demonstrerade aktivister från Klimax samtidigt. Även de tog sig sedan in på årsstämman och förbi våldsamma säkerhetsvakter upp på scenen. Där upplyste de VD Lars om att han polisanmälts för allmänfarlig ödeläggelse och miljöbrott. Färgaktionen finns på youtube, sök på gula armefraktionen. Klimax har en film på sin hemsida, Dagens morot Inget twitter... Här är online-kvitter! Sveriges Radio P har återlanserat sitt fågelarkiv. Förutom program om fåglar och ornitologiska samtal finns över länkar med fågelläten att lyssna på, från alfågel till ärtsångare. Somliga, som storlommen, kan man tanka ner eller få som ringssignal i mobilen. Gå till och klicka dig till P-fågeln. Hör du till dem som förvarar morötterna i kylskåpet? Då har du kanske råkat ut för det där tillfället då morötterna blivit alldeles mjuka och otrevliga i konsistensen. Istället för att kasta ned dem i grytan nästa gång, följer här ett knep för att få dem att återfå sin vanliga goda, hårda morotskonsistens igen. Skala morötterna försiktigt. Ställ dem tätt samman i ett kärl med täckande kallt vatten. Låt stå i kylen eller ännu hellre i - grader ett par dagar. Ta en morot, bit i den och låt dig häpnas. Rättelse från föregående nummer I nr 00 skrev vi att författaren till artikeln Gammelskog är bra för klimatet hette Linus Malmqvist. Detta var fel och vi ber om ursäkt. Artikelförfattarens rätta namn är Linus Blomqvist. Du behövs! Fältbiologen görs av fältbiologer. Människor som dig som arbetar ideellt, utan betalning, i sitt anletes svett. Därför behöver vi alla för att det ska bli en tidning. Skriv! Fota! Layouta! Kom till Gävle och jobba med oss! Du kan! Annars lär vi oss av varandra. redaktion@faltbiologerna.se är adressen dit du anmäler dig och ditt odödliga engagemang. Fältbiologen /00

6 aktionsbild Skicka in dina bästa aktionsbilder till Banderollskolan text: Louise Blixt bild: Anna Juhlin I gör-det-själv-numrets anda ger Fältbiologen en lektion i hur ni själva fixar en grundläggande komponent i många bra aktioner. Vi talar självklart om banderollen. En banderoll är en bit tyg med text på. Den kan vara hur simpel eller snygg som helst, beroende på vad du ska göra eller i vilket sammanhang den ska användas. Det är ett enkelt sätt att förmedla ett budskap på och ett måste på varje demonstration. Banderollen kompletterar dessutom vilken gatuaktion som helst, som exempelvis flygbladsutdelningar eller torgmöten. Ett såkallat bannerdrop, där man vecklar ut en banderoll från tak är ett effektivt sätt att på ett spektakulärt sätt förmedla ett budskap. Innan du börjar med banderollen bör du veta vad du ska ha den till. Vid en bannerdrop kanske det inte är värt att lägga ner flera timmar på att få en snygg banderoll om den ändå beslagtas av polisen efter att den fyllt sitt ändamål. Tvärtom gäller om du ska demonstrera med en banderoll som kanske kommer användas många gånger. Demonstrera hellre utan banderoll än med en ful banderoll ihopslängd och sprayad en kvart innan. Snygg banderoll Du behöver: en stor vägg, en overheadapparat, bra färg och penslar. I förväg behöver du skriva ut ett overhead-papper med den text och de bilder du eventuellt vill ha på banderollen. Med OH-apparaten projicerar du sedan text och bild på tyget och får på så vis en mall att följa. Det är ett måste för att kunna göra snygga bilder eller få texten att följa ett typsnitt och se proffsig ut. Texter och bilder behöver inte ligga rätt i förhållande till varandra på OH-bilden, eftersom du kan flytta OH-projektionen som du vill över tyget. Bara allt du behöver finns på OH-pappret kan du flytta och förstora, förminska och designa som du vill. Det bästa är att bara måla konturerna på alla bilder och bokstäver när tyget hänger på väggen. Bara det är klart och ser snyggt och jämnt ut kan du plocka ner tyget och lägga på ett bord eller golv och fylla i resten. Tänk på att: sätta fast tyget ordentligt på väggen. Det ultimata är att ha en trävägg att köra in nålar i eller rentav använda häftpistol i hörnen om tyget är tungt eller stort....vik ihop den som ett dragspel... Fältbiologen /00

7 Rulla ihop banderollen nedifrån och upp... Som alltid när du gör aktioner ska du förstås tänka igenom vad du vill uppnå Häftmassa fungerar till vardags men är inte helt pålitligt. Rasar tyget under arbete kan färgen kladda och det tar en massa tid att rengöra banderollen och hänga upp den igen. ha små penslar till att göra kanter och konturer på bilder och text så de blir jämna och snygga. använda en bra färg. Akrylfärg och textilfärg har olika fördelar och nackdelar, men de är tyvärr dyra båda två. Har du varken lokal eller overheadapparat, gå till ett studieförbund. De har ofta särskilda lokaler för att måla i och overheadapparater i överflöd. Fältbiologerna är medlem i Studiefrämjandets studieförbund, så där kan vi hänga gratis mot vår medlemsavgift. Allmän banderoll Du behöver: lakan och sprayfärg samt symaskin eller säkerhetsnålar. En allmän banderoll som inte behöver vara snygg kan gå fort att göra men behöver ändå en del förarbete. Vill du inte lägga pengar på att köpa ett fint ordentligt tyg på en riktig tygaffär kan du gå till din lokala secondhand-affär. De har ofta gamla lakan i parti och minut, ibland för en femma styck och ibland får man ta så mycket man orkar bära för en tjuga. Är du bra på att hantera en symaskin kan du sy ihop lakanen till ett tyg av den storlek som krävs för att budskapet ska synas. Äger du ingen symaskin eller ens vet hur den funkar kan du sätta ihop lakanen med varandra med hjälp av säkerhetsnålar. Det funkar bättre än man tror, se bara till att hörnen sitter stabilt med varandra och att det inte blir för stora hål mellan lakanen. Ska banderollen hänga någonstans där det blåser är detta en mycket bra metod eftersom vinden lätt kommer kunna blåsa igenom. Syr du med maskin får du klippa hål i tyget efteråt. Gör hålen formade som U:n så släpper de genom vinden när det blåser men syns inte när det är vindstilla. Texten på banderollen fixar du med en sprayburk eller målarfärg. Rita med fördel upp texten på tyget med blyertspenna först så du ser att det får plats. Bannerdrop Du behöver: en banderoll, snören, eventuellt tomma PET-flaskor. Okej, du har gjort en banderoll som du vill släppa ut från lämpligt ställe. Som alltid när du gör aktioner ska du förstås tänka igenom vad du vill uppnå och hur och när du ska göra det hela. Ska det ske på dagtid från till exempel taket på ett företag måste ni reka i förväg så ni vet hur ni ska komma upp. Ni måste också veta vad ni ska göra om polisen kommer eller om människor blir arga. Vill ni bara hänga upp en banderoll vid en väg för att be folk ta bussen oftare, kan det ju utföras relativt ostört från en gångbro eller bredvid vägen på något stängsel. När ni rullat ihop banderollen för att gå och droppa den är det svårt att se vilken sida som är fram och vilka hörn som är höger och vänster. Markera det i förväg med färg eller tyg i hörnen. Banderollen måste rullas ihop så det går snabbt att droppa den. Knöla inte ned den i en ryggsäck! Rulla ihop den nedifrån och upp och vik sedan ihop rullen som ett dragspel (se bilder). Gör ni så, samt har markerat hörn och framsida kommer det bara vara att ta tag i varsitt hörn, dra ut rullen och låta banderollen rulla ut sig över takkanten. För att fästa banderollen; knyt snören/ rep i hörnen. Vill ni slippa knyta fast banderollen så sätt karbinhakar i repändarna. Då är det bara att kasta ut banderollen, spänna den, haka fast karbinhakarna och sticka. För att banderollen inte ska fladdra vid blåst kan det också vara en bra idé att ha förberett tyngder i banderollens nedre hörn, om ni inte tänker binda fast dem någonstans längre ner. De förbereder ni innan precis som hur ni tänker fästa banderollen i de övre hörnen. PET-flaskor med lite vatten i fungerar bra. Det räcker med mindre vikt än man tror. Dels vill ni inte att de ska vara så tunga att de lossnar från sina snören eller rentutav river sönder banderollen (speciellt om den består av lakan). Känner du dig osäker kan du testa att göra bannerdrops från balkongen, en stor sten i skogen, ett ödehus eller någon annan stans. Träna tillsammans med en kompis så ni kan göra det så fort som möjligt när det är dags. Ha det kul och lycka till!...och packa ner den så det bara är att dra upp den och kasta ut den. Notera att denna artikel endast är skriven i journalistiskt och informativt syfte och uppmanar givetvis ingen att begå lagbrott eller intrång på privat egendom. Ärligt alltså, konstapeln! Fältbiologen /00

8 hotspot Inte behöver du sticka till latinamerikanska djungler eller bli ett mygghärdigt överlevnadsproffs för att uppleva häftig natur! Här vill Fältbiologen tipsa om platser i Norden med spännande djur, växter och landskap. Klockan fyra på Sundre fågelstation text: Ditte Green-Petersen foto: Magnus Bjelkefelt Egentligen borde jag vara fruktansvärt trött. Klockan är fyra på morgonen och man kan börja ana solen bakom fyren ett par kilometer österut. Det är alldeles stilla såhär dags. Det som hörs är mina gummistövlar som stryker mot det fuktiga gräset. Och näktergalarnas ii-pande i buskarna. Det är början på en vanlig dag vid Sundre fågelstation allra längst söderut på Gotland. Och jag är som vanligt alldeles för fascinerad av gryningslandskapet för att hinna tänka på att vara trött. Vi börjar med att gå runt bland buskarna och hissa upp de 8 nät som används för att fånga fåglarna. De kallas slöjnät och är specialkonstruerade för att fånga fåglar utan att skada dem. Den fågel som krockar med nätet faller ner i en nätficka och ligger oftast där till någon kommer och plockar upp den. Fastnar gör de oftast bara lätt. Varje halvtimme går vi en runda och plockar loss de fåglar som sitter i näten. Vid ringmärkarboden är det folk. Där dricks det kaffe och spanas ut över havet och upp mot bergsbranten för att upptäcka eventuella rariteter. Och det är här som fåglarna får en personlig identitet som räknas även i människovärlden. De får en ring med unikt nummer och går igenom allt det som man fick göra hos skolsystern på lågstadiet; vikt-, längd- och mognadskontroll. Det senare enbart för ungfåglar och i form av att man kollar hur långt de kommit i att byta till vuxenfjädrar. Jag tycker att turerna runt bland näten är det bästa. När man i djup koncentration lösgör fågel efter fågel ur näten. Får en personlig kontakt med de som man annars bara ser flyga iväg på avstånd. Ibland kan jag komma på mig själv att längta efter de här stunderna. När det enda som existerar är jag och fågeln i min hand. Att man för en gångs skull får möta fåglarna i en gemensam värld där i buskmarkerna. Med havet och morgonen omkring oss. Tröttheten kommer smygande när morgonen börjar gå över i förmiddag, solen börjar värma och morgonruschen av fåglar mattats av. Det gör inte så mycket. Vid tio drar vi ihop näten och efter några kilometer på cykel kommer jag upp till några hasselängar med mjukt, grönt gräs. Perfekta för att ligga och vila i och ladda upp inför nästa morgon. Om ängen inte lockar kan man välja att pressa på hällarna vid stranden eller skåda längs de långa strandängarna. Vad man än väljer kan man räkna med att världens mest örntäta område kommer att bjuda på både havsörn och kungsörn. I Sverige finns drygt 0 fågelstationer. Datan som samlas in används bland annat för övervakning av fågelbestånden och för att vi ska lära oss mer om fåglarnas flyttningsbeteende och flyttvägar. Känns det lockande att vara med i arbetet på fågelstationerna är det bara att höra av sig till respektive station. Många av dem är glada att ta emot assistanshjälp, även om du inte har några förkunskaper. Fågelstationer man kan arbeta på: Sundre, Gotland Ånnsjön, Jämtland Haparanda-Sandskär, Norrbotten Tåkern, Östergötland Stora fjäderägg, Västerbotten Alla Sveriges fågelstationer och kontaktuppgifter hittar du på 8 Fältbiologen /00

9 Allt själv text: Karin Gyllenklev bild: från boken Kvinnor i väglöst land Idag finns det affärer för nästan allt. Är du hungrig kan du köpa mat i en affär att laga till hemma. Vill du slippa laga mat kan du istället gå på restaurang. Men en gång i tiden, i en tid som inte är alltför avlägsen levde man i fullständig självhushållning. Förr i tiden fick man göra allting själv; så som mat, kläder, möbler och inte minst tak över huvudet. I takt med industrialiseringens framfart försvann självhushållningen allt mer. Kanske tog det längst tid för industrialiseringen att nå de innersta lappmarkerna där självhushållet höll i sig fram till Andra världskriget. Författaren Lilian Ryd har intervjuat några av de sista nybyggarkvinnorna och skrivit boken Kvinnor i väglöst land. Jag kände att jag var tvungen att få ner allt på papper innan det försvinner. De bär på så mycket kunskap från långt tillbaks i tiden, berättar Lilian. Inga Eriksson berättar i Kvinnor i väglöst land om hur hennes mamma spann garn, vävde tyg och sen sydde kläder av det. Förutom kläder gjorde hon också skor till sina åtta barn. Fältbiologen /00

10 När vi slaktat en ko la mamma kohudarna i sjön, helst när det var rötmånad, så att håren lossnade. Sedan skrapade hon hudarna rena med ett näskjärn och skickade bort dem på garvning. Löste ut dem för ett skapligt pris. Mamma hade ju renar och gjorde likadant med renskinn. Hon sydde skor av skinnen och lärde oss också. Men det var inte bara föräldrarna som jobbade. Alla barn som var gamla nog hjälpte till. Fritid fanns inte i deras ordförråd. När vi hade slåttern färdig hemma och fått in all gröda, potatis och foder och fisk för vintern, då var det att ta tjänsteplats. Ut och tjäna piga. De brukar säga att ingen ungdom som lever idag skulle klara av att leva deras liv, inte ens i en vecka, berättar Lilian som pratat med många gamla nybyggare. Men även om alla i familjen fick jobba hårt så klagar inte Inga. Hon menar att arbetet gav glädje i huset. I det gamla självhushållet användes sällan pengar. Det betyder inte att de var fattiga, naturens förråd var rikt och de hade stor kunskap om hur man bäst tog till vara på resurserna. Men allt kunde de inte göra själva. Salt och mjöl till exempel fick de på marknader genom att byta bort bland annat skinn. Ärlighet och solidaritet var viktiga värderingar bland nybyggarna. Om någon behövde hjälp hjälpte man till så gott man kunde. Även om man inte hade mycket själv delade man med sig av det lilla. Det var ett sätt att överleva, nästa gång kanske det var man själv som stod utan mat. Plocka bär i skogen och sticka sina sockor är en typ av självhushållning idag. Men vi kommer inte ens i närheten av den fullödade självhushållning som Jokkmokksgummorna beskriver. Eller som Lilian säger det: Självhushållningen är det godnatt med. Det är svårt att vända på utvecklingen. Det är till exempel inte längre möjligt att gå ut i skogen och hugga ner ett träd för att du behöver ett matbord. Om du inte äger skog förstås. Nybyggarkvinnor som Lilian pratat med känner en oro över samhällets utveckling. Alla tycker att det rusar iväg, och att allting bara handlar om pengar. Hon berättar att de är skeptiska till utvecklingen och tycker att det barkar iväg åt fel håll, både vad det gäller naturen och landets ekonomi. De har rätt de här gummorna. Det är något fel med den väg vi går. De här är inga gamla reliker utan medvetna människor som står med ena foten i 00-talet och andra i den moderna världen. Istället för självhushållning tror Lilian på att använda sig av närproducerade varor. Hon själv bor i Halland och har i princip allt hon behöver inom åtta mils radie. I trädgården har hon äppelträd, päronträd och krikon. Te gör hon själv av kryddväxter som hon odlar. Det är bara kaffet hon fuskar lite med. Inte speciellt många kan idag bereda ett renskinn och göra skor av det. Men intresset för självhushållning finns. 8 startade Petter Bergström tidningen Åter. Det är en tidning med praktiska artiklar för alla som vill bo på landet och leva självförsörjande. Tidningen innehåller också utflyttarbrev där läsare som flyttat från stan berättar hur det går för dem. Idag har Åter runt 000 prenumeranter. Jag märkte att det var många unga människor som ville flytta ut till landet, och tanken var att tidningen skulle fungera som ett första steg, berättar Petter. Läsarkretsen sträcker sig över hela skalan, från de som vill ägna sig åt självhushåll på en småskalig nivå till de som vill leva

11 helt och hållet självförsörjande. Petter ser det som positivt. Jag tycker det är bra att läsarna inte bara är en grupp extrema miljöfantaster. Men varför ska man egentligen odla sin egen potatis, eller hugga sin egen ved? Varför självhushålla när man kan gå till närmaste affär och handla det som behövs? Den vanligaste anledningen är att man vill förbättra den egna livskvaliteten, att man får leva ett liv som känns meningsfullt, äkta och roligt, menar Petter. Han berättar att många självhushåller för miljöns skull eller av solidaritet med andra människor. Ett viktigt skäl är av solidaritet med de som lever i fattiga länder, att vi inte använder deras mark för vår egen lyx. Petter själv lever i stort sett självförsörjande. Visst är det tungt och slitigt ibland, även stressigt men det upplevs hela tiden som äkta. De sysslor man gör är direkt knutna till ens liv. Det blir en annan sorts motivation än om man har ett jobb som man inte har ett direkt intresse för, får ut pengar och sedan går och handlar. Då missar man hur allting hänger ihop. Foto: Rolf Lundqvist Mat från förr Sylta av renskalle Det blir väldigt god sylta av renskalle, och det har jag med mig hemifrån, mamma lärde mig. Det är så bra att ha några skivor i ryggsäcken. Man måste ha flera skallar, det är för litet kött för att det ska räcka med en. Och så ska det vara litet lever i. Har man litet fläsk blir det ännu godare. Ibland kokar jag fem skallar på en gång, men det går med färre också. En skalle klyver jag i fyra bitar så jag får den inni grytan, och så käken dessutom. Nosbenet tar man bort, det är inte någon mat på det. Hjärnan tar man bort och lägger undan till hjärnpalt eller sådant. Mulen skär jag bort, det är mest bara brosk i renmulen. Ögonen tar man bort när det kokat färdigt, då är ögat som en hård klump, den slänger man åt hundarna. Men runt ögat är renen himmelsgod! Det är mycket fett och kött där. Öronen får koka med, det är mat i dem, inte så mycket, men litet mat i alla fall. Det är bara en liten stump kvar när skallen är flådd. Den som slaktar flår ju skallen också, och öronen ska följa med så att man kan se på märkningen vems renhud det är. Men två små köttbitar blir det kvar på skallen. Det är ju mat det också. Skallarna, levern och lite fläsk om man har, får koka några timmar med litet kryddpeppar och så saltar man litet medan det kokar. Men inte för mycket. Det ska inte smaka salt. Man sticker med en gaffel då och då. När gaffeln börjar gå igenom köttet och det lossnat från benen är det färdigt. Man tar upp det och tar bort benet, maler sedan allt kött, lever och fläsk och rör ihop det hela och breder ut det i en form. Det är gelé i en renskalle, så när det hela svalnat har det stelnat av sig självt och blivit färdig sylta! Gerda Pavval Omma, född. Blåbärsgröt Färska blåbär, det är mumma det! Blåbärsgröt gör man på vetemjöl och mycket blåbär. Det är mättande. Det ska vara mycket blåbär till blåbärsgröt! Man ska inte snåla med bären, det blir inte gott. Och det ska vara stora och färska bär, blåbärsgröt gör man just när man varit och plockat blåbär. Man kokar först blåbären med vatten och lite socker. Då vispar man inte. Man ser på bären när de börjar vara kokta, de spricker. Det blir mycket skum när man kokar bär, det ska man skumma av innan man fortsätter. Nu kommer det svåra, vetemjölet ska vispas ned så det blir en slät gröt. Man ska ha en ballongvisp, det är mycket viktigt! Det ska inte vara en vanlig visp med rullad ståltråd. Så strör man i vetemjölet lite i taget med ena handen, och vispar med den andra. Det är en konst! Det ska inte vara kornmjöl, det blir inte samma sak alls, utan vetemjöl ska det vara. Om man har smör så vispar man mot slutet ned en liten, liten smörklick så blir gröten blank och fin. Vi åt förr alltid blåbärsgröten med väldigt fin mjölk, helfet som det heter nu, oseparerad mjölk med all grädde kvar. Henna Pettersson, född. Torkat renblod Tidigt på våren medan det ännu är minusgrader kan man torka färskt renblod. Det går inte på hösten. Man tar en magsäck, tjoajvve, våmmen, vänder den ut och in så att den fransiga insidan kommer utåt, sköljer den noga, fyller med färskt blod och syr ihop. Om den inte är riktigt tät, då rinner det. Jag minns hur det ibland började rinna blod utanpå de där magarna när solen började värma. På hösten hälls blod i en rengjord mage och fryses ned i packad snö i en låda i matbodan över vintern. När det börjar tina i matbodan hänger man upp blodmagen på lagårdsväggen och torkar den. När vi var på myrslåtter hade mamma med sig torrblod som hon lade i blöt på kvällen och kokade blodpalt av. Hon hade knackat lös en bit från den där torkade klumpen och så malde hon det i kaffekvarn. Det var det vanliga sättet, att mala torrblodet i kaffekvarn. Sally Drabbing, född. Fältbiologen /00

12 Humlesjöfloran text: Jennie Wadman foto: Johanna Yourstone bild: Johanna Emgård Det är inte helt vanligt med lokala floror. Johanna Emgård från Skåne har skrivit och illustrerat sin helt egna flora. Mitt i naturbetesmarkerna i Hässleholms kommun i Skåne ligger Humlesjö. Mellan de öppna hagarna med ensamväxande ekar och den betade skogen, ligger Johanna Emgårds farmors sommarstuga. Naturen runt huset innehåller både fuktiga och torra partier. Den tuviga och steniga gräsheden blandas upp med myrmarker, rishedar av klockljungstyp, artrika åkrar och betad skog bestående av ädellövträd. En plats Johanna tillbringat alla sina somrar på sedan hon föddes. Mitt växtintresse började redan som barn, berättar hon. När jag var liten levde jag i en blomstervärld. Jag plockade blommor, lekte med blommor och ritade blommor. Som femåring fick jag min allra Fältbiologen /00

13 När jag var liten levde jag i en blomstervärld. Jag plockade blommor, lekte med blommor och ritade blommor. första flora, och sedan dess har intresset för växter bara ökat. Nu när jag blivit äldre har intresset för att teckna av växterna fördjupats. Och då jag började gymnasiet pratade jag med min biologilärare om en dröm jag länge haft om att göra en flora. Hon blev peppad och sa att det måste jag bara göra. Och sedan började idén till projektarbetet Humlesjös flora. Idag, tre år senare är floran tryckt och går att köpa via Johannas hemsida. Hon har gjort allt arbete själv, från inventeringarna, till tecknandet och att leta sponsorer. Det har varit ett väldigt spännande projektarbete. Men det har tagit jättemycket tid, mycket mer än vad jag trodde från början. Något som i kursplanen är en hundrapoängskurs har tagit mig över tusen timmar att färdigställa. Men hon är noga med att poängtera att det har varit ett roligt arbete. Man lär sig hemskt mycket, även om jag ibland blivit väldigt trött av det. Och skulle jag tipsa någon annan att göra ett liknande arbete skulle jag tipsa dem att göra det lite mindre, berättar Johanna Johanna gjorde fyra riktigt stora ingående inventeringar av området. Sedan har hon även gjort några mindre där hon valt ut slumpmässiga rutor. Dessutom har hon gått mindre rundor då och då och kollat av markerna. Johanna har kan ha missat en eller två arter, men inte fler säger hon. I den färdiga floran finns akvarellteckningar och artbeskrivninga av de växtarter jag hittat runt sjön. Då främst kärlväxter. Alla illustrationer är gjorda efter färska exemplar, i de flesta fall plockade i trakten. Mitt botanikintresse har ju på något sätt sin grund i farmor och farfars sommarstuga. Det var farmor som lärde mig många av mina första växter ute i Humlesjö och på så sätt blev det något av en självklarhet att göra en flora om just det området. Och naturligtvis är farmor väldigt glad över det jag gjort. Och eftersom hon bor där ute om sommaren har hon följt hela arbetet. Men även om jag gjort den mesta artbestämningen själv har hon så klart följt med ibland och tittat och kommenterat. Och under sina egna små rundor så kommer hon alltid med någon växt hon hittat som hon undrar om jag fått med. Johanna funderar på att söka till en konstskola i Simrishamn till hösten då hon tagit studenten. Jag vill utveckla min kreativitet ytterligare. Och sen tror jag att jag ska läsa till biolog. Detta då jag hoppas på att kunna fortsätta kombinera mina två största intressen och ge ut fler floror i framtiden. Johannas hemsida: Fältbiologen /00

14

15 instruktioner: Laura de Jong bild: Anna Juhlin och Säde Huhta

16

17 Bengas i tankarna text: Magnus Bjelkefelt arkivbilder: från Alv Erikssons samlingar Det fanns en tid då bensin och cykelslang var ransoneringsvaror och då en egen bil inte var att tänka på. Ur dessa förhållanden, i Andra världskrigets skugga och efterdyningar, föddes cykelbilen i en anda av kreativitet, skaparglädje och uppfinningsrikedom. År infördes förbud mot privatbilism i Sverige. Kriget hade förvärrats och bensin och gummi fanns inte längre att få tag i. Sveriges transporter förändrades i och med detta radikalt; cykeln blev det viktigaste privata färdmedlet och SJ, som hade anställda, stod för långresorna. Men viljan att kunna göra egna helgutflykter med familjen och känna frihet i ransoneringssverige var stor. Nu gällde det alltså att ta saken i egna händer. Tidningarna Teknik för Alla och Teknik och Hobby manade på i skaparglädjen och Hobbyförlaget gav varje år ut en katalog med ritningar på allehanda gör-det-självprylar. Hobbysverige frodades och fröjdades, liksom folkhälsan. Cykelbilen blev symbolen för frihetslängtandet och den egna förmågan att bygga framtiden. Teknik för Alla, vars redaktion var cykelbilens mecka, satte igång en tävling om vem som kunde konstruera den bästa cykelbilen. Pedobilen, konstruerad Fältbiologen /00

18 Svenska mästerskapet på Östermalms idrottsplats drog storpublik. Rafflande uppgörelser i ljudlösa fartvidunder. av ingenjör Hans Axelsson, vann tävlingen med sin enkla stålrörskonstuktion och kaross av flygplansplywood. Från kom med jämna mellanrum rapporter om färdiga Pedobiler från olika delar av Sverige. En man från Skövde körde Vänern runt i sin egenbyggda Pedobil och kunde sedan intyga att det var ett exemplariskt långfärdsfordon. Men den kanske mest kända cykelbilen är den som aldrig blev byggd. Hobbyförlaget lanserade Fantom, den nya folkbilen, med texten lätt att bygga, trevlig att åka i. Dock var det ytterst få Fantombilar som byggdes, kanske ingen alls. Mycket på grund av de bristfälliga ritningarna och de tveksamma konstruktionslösningarna. Bara två A-sidor teckningar och två blad arbetsbeskrivning ingick i kitet för,0 kronor. Trots att Fantom inte var den optimala cykelbilen och att den knappt fanns förverkligad är den idag en riktig vandrande vålnad och en symbol för drömmen om en egen bengasad bil. Så sent som såldes ritningen fortfarande i Hobbexkatalogen. Vi har kört sönder bilen Affe och Alv Eriksson var ofta snabbast av dem alla. I sin Exon vann han både spurtoch orienteringstävlingar. Foto: Magnus Bjelkefelt Cykelbilen Fantom kontruerades av Kjäll Andersson. Ritningarna har sålts i tiotusentals exemplar, från fram till idag. Men det fanns de som kunde bygga cykelbilar och som gjorde det i så stor omfattning att man till och med började kalla sig cykelbilsfabrik. Landskrona cykelbilklubb startades av ett gäng ungdomar som i tidens anda vill ägna sig åt hobbyverksamhet. Man byggde bilar, lärde sig trafikvett, umgicks och gjorde utflykter tillsammans. Året senare startade Alv Eriksson och hans bror Erik cykelbilsfabriken Exon i en gammal militärbarack som Erik fått tag i. Alv var tävlingscyklist och drygade därmed ut sin magra militärpenning, medan Erik var en affärsman ut i fingerspetsarna. Tillsammans med en massa andra ungdomar skapade man den lilla fabriken där alla hjälptes åt att bygga. Alv Eriksson, idag 8 år gammal, minns tiden då Exon var ett begrepp i Landskrona och då han själv var något av en kändis. Vi hade ju en lokal som nyttjades av mängder av ungdomar. När man hade gjort färdigt skelettet visade vi de som inte kunde hur man skulle göra; böja plywooden, spika och limma. Flickorna höll på med måleriarbetena. Vi hade bara problem

19 att hitta däck och hjul, annars fanns allt att få tag i. De stora svetsarbetena lämnade vi till Thulinverket. I ena hörnet av fabriksbaracken stod en stor tryckpress som spottade ut reklamtryck och annonser. Småningom trycktes även den häftade tidningen Cykelbilisten som blev en viktig informationsspridare för den trogna anhängarskaran. Mellan och 0 vagnar, både en- och tvåsitsiga, ska enligt Alv ha lämnat Exon:s cykelbilsfabrik. Under kriget fanns inte mycket spektakulär sport att titta på och Teknik för Alla började på Östermalms idrottsplats anordna svenska mästerskapet i cykelbilstävlan. SM drog storpublik. Drygt 000 människor såg tävlingarna och inträdet var en krona. var tävlingen inte längre en lek. Nu fanns seriösa mekaniker i depån och dessutom filmades hela evenemanget. Och från Landskrona anlände Exongrabbarna med ett topplag i vita overaller med Exonlogotypen på. Vi hade med oss sju bilar upp. Mannen på tåget ville först inte ta med bilarna, men när vi visade att de hade trampor och således borde räknas som cyklar, fick han ge med sig. De kopplade på en extra godsvagn! berättar Alv. Men det var en tuff tävling minns han. Josef Svedberg, Stockholm, startade i ett riktigt tekniskt underverk med pendeltrampning och bakhjulsstyrning. Alfons Davidsson från Karlshamn och Eric Rydström från Stockholms cykelbilklubb var också snabba konkurrenter. Knut Reinhold Nilsson ingick i det egna teamet och uppvisningskörde Exonbilarna med ett framhjul bortplockat. Det var nog så att vi vid de flesta tillfällena vann över Svedberg, säger Alv. Även nordiska mästerskapen kördes. I Helsingfors. Alv och hans tävlingskamrat Gert Mårtensson fick sin resa och hotellvistelse betald, men hemresan fick man själv betala, trots att man vunnit hela mästerskapet. Så vi stannade kvar på hotellet tills det blev så dyrt för arrangörerna att de skickade hem oss, skrattar Alv. Men det mest spektakulära inslaget på Nordiska mästerskapen var den finländska amfiebiecykelbilen som på sensommaren cyklades till Stockholm. Två kärva finländare sjösatte den i Åbo och trampade till Sverige genom den åländska skärgården. Så kom 0-talet och gemene man fick plötsligt råd med en motordriven bil och vägnätet började byggas ut. Privatbilismen slog igenom och då mopeden fick sin födsel fanns det inte Fältbiologen /00

20 Dansk Leitra velomobil, anno 000-tal. Foto: leitra.dk längre plats för cykelbilen. Hur förfinad och häftig den än blivit under slutet av 0- talet. Sista SM gick av stapeln med cykelbilar som vägde under 0 kilo och som lätt kom upp i 0 kilometer i timmen. Även hurtige cyklisten Alv Eriksson köpte bil i denna veva; en Renault med handjagade vindrutetorkare. Alla mer eller mindre lyckade hemmabyggen ställdes undan, Erik Eriksson började satsa på motorcyklar, och Exonfabriken och umgänget kring cykelbilarna upphörde när ungdomarna blev vuxna. Cykelbilen blomstrade under knappt tio år och inte ens under denna tid var det någon större sak i Sverige. Det var mest i inom den lilla krets som höll på och som tänkte att ingen annan förstår hur bra cykelbilen är. Cykelbilen föll i glömska, både hos allmänheten och i de egna leden. Femtio år senare började så plötsligt intresset för cykelbilar, eller velomobiler som de moderna cykelbilarna kallas, öka. Mycket tack vare liggcykeln som fick ett enormt uppsving. Under 0-talet byggdes också en modern Fantom-cykelbil och flera Fantomförsök och en hel del andra egenbyggda cykelbilar har sedan dess rapporterats. Den moderna velomobilen serietillverkas idag av bland annat danska Leitra och många händiga liggcyklister står idag för den kreativitet och hemmabyggeskonst som på 0-talet byggdes upp av den sprudlande hobbyentusisasmen. I England sker ofta tävlingar med velomobiler och entusiaster i cykelländer som Danmark och Holland har länge velat få cykelbilen mer accepterad och integrerad i trafikbilden. Alv Eriksson är mycket förvånad att någon fortfarande bryr sig om cykelbilarna. För honom var det en ungdomsgrej och när han väl var färdig med sin tekniska utbildning blev det istället stora båtar som gällde. Och vanlig bil. Men kanske är det så att intresset ökar nu när man börjar inse bilismens stora nackdelar och när man med dagens teknik, material och precision kan bygga cykelbilar som går riktigt fort och som på allvar kan konkurrera om utrymmet i trafikmiljön. Frederik Van De Walle, Human powered vehicles Sweden, är med och ordar en miljöfordons- och cykelbilsutställning som ska hållas i Stockholm 8-0 september. Han ser velomobilen som en av lösningarna på framtidens hållbara mobilitet. Det är den högsta formen av cykelutveckling, och ju mer cykling utvecklas och diversifieras, ju fler cykelbilar/velomobiler kommer det att finnas. Särskilt i dessa tider med ökad medvetenhet om hållbara transporter och folkhälsa. Cykelbilen är tillbaka, denna gång för att stanna. 0 Fältbiologen /00

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas.

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas. Frågor Noa på taket av Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. NOA PÅ TAKET på taket ISBN 978-91-86651-97-8 www.hegas.se noa_paa_taket_oms.indd 1

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed Hemliga Clowndocka Yara Alsayed - Olivia vakna! Du kommer för sent till skolan, ropade mamma. - Ja jag kommer. Olivia tog på sig sina kläder och åt frukosten snabbt. När hon var klar med allt och står

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL LÄRARDOKUMENT UNDERVISNINGSMATERIAL 3: JABALI TILLVERKAR LEKSAKER ÄVENTYRSPAKET UPPFINNARNA I AFRIKA Copyright De Uitvinders Utgåva 2012 Version 2.0 EN BERÄTTELSE UPPFINNARNA IN AFRIKA

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och Ön Teodor Kapitel 1 Jag sitter på planet och är väldigt trött. Sen 10 minuter senare så hör jag att planet skakar lite. Det luktar bränt och alla på planet är oroliga. Därefter tittar jag ut och jag tror

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

gipsavgjutning av magen

gipsavgjutning av magen BELLYCASTING gipsavgjutning av magen Mot slutet av graviditeten, någon gång i vecka 37-38 - om du inte vet att du ska föda tidigare förstås, kan det vara roligt att göra en avgjutning av magen. Det blir

Läs mer

Glitterälvorna och den magiska ön

Glitterälvorna och den magiska ön Glitterälvorna och den magiska ön 1 Med glittrande kläder flög dom tvärs över ön. Det här är livet! ropade Rebecca med fladdrande hår. Dom två älvorna, Rebecca och Tristan bodde på Glitterön med deras

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten?

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? Frågor Noa gör upp eld av gör upp eld 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? 4. Vem hör när Noa ropar Hjälp!? 5. Vem släcker elden? FRÅGOR

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack till alla ängar och hagar som ständigt välkomnade oss med sin blomsterprakt. Tack till kossan Rosa och alla

Läs mer

Annie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi

Annie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi Ön Annie & Pernilla Made by: Hossai Jeddi Kapitel 1 Alla passagerare har kommit ombord nu. Jag är väldigt spänd över att åka flygplan med folk för första gången. Allting går som planerat, men det börjar

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

Art nr

Art nr Camilla Jonsson Vem bryr sig av Camilla Jönsson 1. Ett nytt hem Äntligen! Pappa sträckte på sig så att det knakade i ryggen. Det var den sista lådan, sa han och log. Skönt, sa jag och såg mig omkring.

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Wow, hösten är här. Så mycket att lära sig, höstlov och Halloween. Spännande! Mica lär sig om återvinning. Busiga Pyssel med NR 5, 2017

Wow, hösten är här. Så mycket att lära sig, höstlov och Halloween. Spännande! Mica lär sig om återvinning. Busiga Pyssel med NR 5, 2017 NR 5, 2017 Wow, hösten är här. Så mycket att lära sig, höstlov och Halloween. Spännande! Nummer 5 Vecka 38 46 2017 Mica lär sig om återvinning Busiga Halloweentrix Pyssel med pussel I butiken... Vad enkelt

Läs mer

mysteriet Torsten Bengtsson

mysteriet Torsten Bengtsson mysteriet med smitarna Torsten Bengtsson Mysteriet med smitarna av Torsten Bengtsson Illustrerad av Katarina Strömgård Nära döden Jag smyger fram genom den mörka salen. Det hörs inte ett ljud. På golvet

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok. SCOUTMÖTET JAG SJÄLV, INUTI OCH UTANPÅ Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna fundera kring sådant som finns inuti oss och påverkar vårt beteende,

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Lille katt, lille katt, lille söte katta, vet du att, vet du att det blir mörkt om natta

Lille katt, lille katt, lille söte katta, vet du att, vet du att det blir mörkt om natta Heja Bamse, starkast är vår Bamse. Men han tycker inte om att slåss! Dunderhonung, farmors dunderhonung, äter han för att bli stark förstås. Och kommer det en stöddig typ, och ger en liten svag ett nyp,

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant Burken Berta och flaskan Frans - En saga om pant Fakta om burken 1 1 miljard dryckesburkar säljs varje år i Sverige och av dessa återvinns 90 %. Alla pantade aluminiumburkar kan bli till nya burkar, utan

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR ET T A NNA S T Ä T T ATT A ÄT 5 8 ÅR ʼʼ Precis som Lilly och Alfred kommer du att få mat genom en slang. Lillys slang går in genom näsan och ner till magen. Alfred har en liten

Läs mer

Nutricia 2018 Material_28

Nutricia 2018 Material_28 www.alltomsondnaring.se Nutricia 2018 Material_28 MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR ET T A NNA S T Ä T T ATT A ÄT 5 8 ÅR 02 ʼʼ Precis som Lilly och Alfred kommer du att få mat genom en slang. Lillys slang går

Läs mer

Författare: Helena Karlsson

Författare: Helena Karlsson Läsnyckel Lea, vilse! Författare: Helena Karlsson Lea, vilse! är en ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Den riktar sig till dig som vill ha en spännande berättelse, skriven med ett tydligt språk,

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

Kap,1. De nyinflyttade

Kap,1. De nyinflyttade Kap,1 De nyinflyttade Det är mitt i sommaren och Clara sitter i fönstret och tittar ut, hon ser dem nyinflyttade bära in flyttkartonger. Mamma hade sagt att dom hade en tjej som är lika gammal som Clara.

Läs mer

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2 1. Leo

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is?

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is? Vilken smäll! SIDAN 1 Kapitel 1 En vild jakt A. Varför tror du att de stjäl sprejflaskorna? B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod:

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen En bra kompis - sagan om den goda förpackningen FRUKT 1 Det här är William och Ellen. Idag är de med sin farmor och farfar i affären. I affären är det fullt av människor och många hyllor med varor. Det

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Masha och Hjälparna. Tove Ulfsdotter Johanson

Masha och Hjälparna. Tove Ulfsdotter Johanson Masha och Hjälparna Tove Ulfsdotter Johanson Ett kallt hus Det får räcka med att hon anar. Jag börjar lita på hennes aningar nu. Och Lu tittar så trofast, på henne. Då letar vi, säger Lu. Först vill jag

Läs mer

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL Uggleposten Exklusivt 2* intervju i detta nummer År: 2011 Nummer: 1 I det här numret: I detta nummer hedrar vi vår kära Barbro Ljungholm som snart går

Läs mer