Glimtar från Ekonomin. Vården. Personalen. Foto: Anna von Brömssen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Glimtar från 2003. Ekonomin. Vården. Personalen. Foto: Anna von Brömssen"

Transkript

1 Glimtar från 2003 Foto: Anna von Brömssen Vården Personalen Ekonomin

2 Det här är NUsjukvården: NU-sjukvården är en av fem sjukhusförvaltningar i Västra Götalandsregionen. I förvaltningen ingår Uddevalla sjukhus, Näl (Norra Älvsborgs Länssjukhus), Dalslands, Strömstads och Lysekils sjukhus. NU-sjukvården ger vård på sjukhus och mottagningar främst till invånarna i Bohuslän, Dalsland och Götaälvdalen. Näl och Uddevalla sjukhus är självständiga sjukhus med egna chefer. Båda sjukhusen har både planerad vård och akutsjukvård. Lokalsjukhusen är inriktade på specialistöppenvård och dagsjukvård. Inom NU-sjukvården är över 80 procent av sjukhusvården akut. Totalt arbetar ca 5500 personer i NU-sjukvården. Budgeten för 2004 är ca 3,2 miljarder kronor. Det är i vardagen det händer Det är i vardagen i vården som mycket händer ofta i det tysta och föga uppmärksammat. Men det pågår hela tiden arbete, på den egna avdelningen, och med andra utanför NU-sjukvården, för att utnyttja våra resurser ännu bättre och få ut mer vård genom nya arbetsformer och ny teknik. Och även om de ibland tar tid att genomföra, så betyder resultaten mycket för patienterna. Under 2003 kortades köerna mer än vad våra uppdragsgivare hade beställt. Exempelvis fick 618 patienter nya höft- och knäleder; enligt avtalet skulle vi göra patienter opererades för gallsten, mot avtalat 340. Sjukvårdsupplysningen har börjat få genomslag. Näl har i en undersökning konstaterat att nästan 90 procent av dem som blivit akut sjuka först kontaktat sjukvårdsupplysningen eller akutmottagningen för att få råd om vart de ska vända sig. Patienterna har på så sätt kommit rätt från början och därmed har belastningen på akutmottagningen minskat något. Närsjukvårdsgruppen på Dalslands sjukhus har tillsammans med primärvården och kommunerna startat ett projekt Samrehab i Dalsland för att utnyttja allas samlade rehabiliteringsresurser så effektivt som möjligt. Samarbetet med kommunerna blir allt bättre. Andelen patienter som är utskrivningsklara men ändå ligger kvar har därmed minskat på sjukhusen. Under sommaren inrättades liksom 2002 en särskild vårdavdelning på Näl för dessa patienter som avdelningen drev tillsammans med Trollhättans och Vänersborgs kommuner. Ja, det finns mycket att glädjas åt i vår stora organisation. Satsningen på rekrytering av personal i början av året föll väl ut och vi kommer att arbeta för att göra NU-sjukvården till en ännu mer attraktiv arbetsplats. Medarbetare skall vilja komma till oss och vilja stanna kvar för att som fast anställd vara med och utveckla sjukvården i vårt område. Vi kan se tillbaka på ett år av mycket goda insatser av NU-sjukvårdens personal, som trots en kärv ekonomi, har givit alla patienter en mycket god vård. Sjukvården i regionen står inför stora förändringar. Under våren planerar Regionfullmäktige att fatta beslut som rör den framtida sjukvårdsstrukturen. NU-sjukvården ingår i den regionala planeringen och vårt arbete kommer att påverkas av dessa beslut. År 2004 kommer dessutom att bli ett år med stark ekonomisk återhållsamhet. Trots detta är våra förutsättningar goda att klara en stor mängd sjukvård av hög kvalitet. NU-sjukvårdens direktörer Glimtar från 2003 är Producerad av NU-sjukvårdens informations- och kommunikationsråd. Text och bilder av: Bettina Axelsson, Vivian Thorsson, Eva Idh, Elisabeth Flygare, Birgitha Olsson. Michael Malmborg, Rikard Eriksson, Gunvor Alexandersson samt frilansfotograferna Per Landén och Anna von Brömssen. Skriv gärna ut dokumetet och sprid det vidare. Omslagsbilden är tagen vid vårdavdelningen på Strömstads sjukhus där patienten Gun Borg och undersköterskan Birgitta Baatz får representera ett av alla möten mellan människor i vården. 02

3 Foto: Per Landén Nu kan Inger se klart igen Inger Erlandsson började se allt sämre och trots nya glasögon blev världen allt suddigare. Vad var det som hände? Höll hon på att bli blind? Med tilltagande ålder är det inte helt ovanligt att vi får besvär med synen. Vi ser sämre och får andra ögonbesvär. Inger Erlandsson i Uddevalla var 65 år när hon började få problem med sina ögon. Mina glasögon var fyra eller fem år gamla när de inte gav mig samma hjälp som tidigare, berättar Inger. Vid ett besök hos min optiker fick jag besked att min syn hade försämrats och att jag hade början till grå starr. Jag fick nya glasögon, men trots det såg jag allt suddigare. Det gick väldigt snabbt. På bara sex månader försämrades min syn så att jag jag fick problem med att köra bil. Vid ett besök på ögonkliniken på Uddevalla sjukhus fick Inger bekräftat att det var grå starr hon hade och för att hon skulle kunna se klart igen var det nödvändigt att operera. I drygt ett år fick hon vänta innan det var dags för den första operationen. Från att tidigare ha varit en ovanlig och komplicerad operation med lång konvalescens är idag gråstarrsoperationer landets vanligaste operation. Den medicintekniska utvecklingen har medfört att operationen, som görs med lokalbedövning, inte tar mer än ungefär femton minuter och patienten kan gå hem en kort tid efter ingreppet. Av säkerhetsskäl opererar man oftast ett öga i taget. I juni 2003 opererade Inger sitt ena öga och i augusti det andra. Det är klart jag var nervös, säger Inger. Jag visste ju att för att kunna se klart igen måste jag operera mig, samtidigt var jag rädd att något skulle gå galet. Ögonen och synen är så oerhört värdefull. Men allt gick bra. Personalen var underbar och tog så väl hand om mig. En sköterska höll mig i handen under hela operationen. Lite otur hade jag eftersom jag fick en inflammation på regnbågshinnan som krävde extra behandling. Min nästa operation gick hur bra som helst. En gråstarrsoperation innebär att man byter ut den grumliga linsen mot en ny som är gjord i ett mjukt plastmaterial. Det är vanligt att man redan dagen efter operationen har normal synskärpa. Jag vet inte om jag inbillar mig men jag tycker att jag ser bättre nu än före jag fick gråstarr och före mina operationer, säger Inger. Fakta: På Uddevalla sjukhus opererades cirka 3100 gråstarrspatienter under Gråstarrsoperationer är Sveriges vanligaste operation. Grå starr yttrar sig genom att linsen grumlas och att synskärpan försämras gradvis. Vad det är som orsakar sjukdomen vet man ännu inte. Operationen tar ungefär 15 minuter. Operationssnittet är 2.75 millimeter. På Uddevalla sjukhus opererades cirka 3100 gråstarrspatienter under

4 Med hjälp av digital teknik kan man studera födelsemärken på djupet. Bilderna lagras så att man vid fortsatta kontroller kan se om det skett några förändringar.- Det är snabbt, enkelt, billigt och ger en hög patientsäkerhet, säger hudläkare Joanna Holm. Allt fler botas från hudcancer Uddevalla sjukhus är ett av två sjukhus i regionen som specialiserat sig på ärftlig hudcancer. Genom systematiskt arbete och modern teknik upptäcks förändringar tidigt och många liv kan räddas. Dödligheten i hudcancer (malignt melanom) har de senaste tio åren minskat med 20 procent tack vare att man idag kan upptäcka förändringar tidigt. Det sjuka födelsemärket kan då tas bort och man blir botad. Detta gäller idag nästan 90 procent av melanompatienterna, berättar Joanna Holm, hudläkare på Uddevalla sjukhus. Hudkliniken är en av elva specialistmottagningar i landet som samarbetar kring patienter med ärftlig hudcancer. I Västra Götalandsregionen finns mottagningar på Uddevalla sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Vid varje patientbesök registreras foton av patienternas hudförändringar som bearbetas i en gemensam databas. Detta för att man ska kunna följa utvecklingen av malignt melanom. Kliniken i Uddevalla deltar också i en nationell studie kring genetiska orsaker till hudcancer. Den ärftliga hudcancern härrör från en viss typ av födelsemärke. Om två personer i samma familj behandlats för malignt melanom erbjuds samtliga familjemedlemmar undersökning. Genom regelbunden kontroll av födelsemärken kan man tidigt upptäcka förändringar och ta bort de som kan utvecklas till tumörer. Att informera om riskerna är också en viktig del i att förebygga uppkomsten av malignt melanom. I de familjer där det förekommer risk för ärftlig hudcancer är det särskilt viktigt att lära sig umgås med solen. Idag vet vi att upprepade brännskador framförallt i barndomen kan orsaka cancer, säger Joanna Holm. För närvarande är 30 familjer med sammanlagt 120 patienter inskrivna på specialistmottagningen för regelbundna kontroller. Den som en gång blivit behandlad för ett malignt melanom löper 50 procents risk att drabbas på nytt. Därför är uppföljningen mycket viktig. Vid kliniken i Uddevalla prioriteras tumörer vilket innebär att man tar emot patienter utan remiss. Om man upptäcker någon misstänkt förändring av sina födelsemärken tar vi alltid emot, säger Joanna Holm. Eivor blev årets biomedicinsk analytiker Eivor Hellström vid Näls kemilaboratorium utsågs under 2003 till 2002 års biomedicinsk analytiker. Det var institutet för biomedicnsk laboratorievetenskap IBL som valde Eivor bland flera andra kandidater runt om i Sverige. I motiveringen stod det bland annat Tack vare sin diplomatiska förmåga, vänlighet, kunskap och förmåga att övertyga har hon lyckats förmedla en insikt hos alla berörda; betydelsen av bra kvalitet vid laboratoriearbetet Elsa fick miljöpris NU-sjukvårdens miljösekreterare Elsa Andréen utsågs under 2003 till Västra Götalandsregionens miljöpristagare. Elsa fick priset i konkurrens med 13 andra för att hon under flera år lagt ner ett omfattande arbete för att minska NU-sjukvårdens miljöpåverkan. Motiveringen var bland annat att många problem har fått sin lösning tack vare Elsas engagemang, kunnighet och tålmodiga arbete. 04

5 Mer resurser till vårdhygien Patienter som vårdas på sjukhus ska inte behöva riskera att drabbas av smitta. I NU-sjukvården arbetar Vårdhygien för att hygienrutinerna ska hålla samma höga nivå överallt på sjukhusen. Under 2003 fick NU-sjukvårdens tre hygiensjuksköterskor förstärkning av en hygienläkare. Hygienläkarens roll är bland annat att samordna rutiner så att man har en enhetlig syn i hela NUsjukvården När Ann-Christine Midtvedt tillträdde den nya tjänsten som hygienläkare i NUsjukvården kastades hon rakt in i ett av de största magsjukeutbrotten på många år hade det så kallade Caliciviruset en topp över hela Europa, något som inträffar med jämna mellanrum. Manfallet bland personalen var stort och vårdavdelningar belades med kortare perioder av intagningsstopp. Det var en extremsituation som ställde mycket höga krav på vårdhygien eftersom viruset har så stark spridningsbenägenhet, säger Ann-Christne Midtvedt. När det gäller multiresistenta bakterier finns ett nationellt samarbete som bland annat Hygienläkare Ann-Christine Midtvedt kastades rakt in i ett av de största magsjukeutbrotten på många år. arbetar med att förhindra att antibiotika används i onödan. Hur man använder antibiotika spelar stor roll för utvecklingen av resistenta bakterier. Man ska använda ett antibiotikum med så smalt spektrum som möjligt. Det betyder att man riktar in sig på att döda den bakterien som orsakar sjukdom, men så få andra bakterier som möjligt. Om man inte gör det slår man även ut den normala bakteriefloran som är en del av vårt infektionsförsvar. Då en bakterie utsätts för press går den i försvar genom att förändra sin genuppsättning och därmed utveckla resistens, förklarar Ann-Christine Midtvedt. Eftersom man aldrig kan veta vem som kan bära på en smitta måste basala hygienrutiner alltid användas. Om en smitta ändå dyker upp gäller det att ta reda på var huvudsmittan kan finnas och begränsa den. I Sverige och övriga Norden är problemet med multiresistenta bakterier relativt litet, mycket beroende på en klok antibiotikaanvändning. Mindre än en procent av framodlade Stafylococcus aureus är så kallade MRSA, med ökad antibiotikaresistens. I Sydeuropa där man kan köpa antibiotika utan recept i vanliga affärer är motsvarande siffra procent. Under 2003 påträffades ovanligt många fall av MRSA ute i samhället i NU-sjukvårdens upptagningsområde. I de flesta fallen rörde det sig om smitta i utomnordiskt land. Ingen patient smittades dock av MRSA när de vårdades i NU-sjukvården Mitt mål som hygienläkare är att vårdhygien ska vara enkelt och det blir det om man i alla vårdsituationer konsekvent tillämpar basala hygienrutiner, med tillägg av extraåtgärder i några få, väl definierade tillfällen, säger Ann-Christine Midtvedt. Nypremiär för NU-sjukvården på internet Dagens patienter förväntar sig att hitta vad de söker. Därför har vi beslutat att satsa på en mer utbyggd webbplats, säger Stig Fihn, NU-direktör. Den nya generationens webbplats hade premiär i slutet av I och med detta finns nu flertalet av NU-sjukvårdens verksamheter representerade. På kan man få tips om hur man blir av med mjölkstockning vid amning, få veta hur den förestående undersökningen kommer att gå till, vilka besökstider som gäller, eller få reda på när Sjukhuskyrkan på Näl har sina andakter. En av de största fördelarna är ju förstås att webben alltid är öppen, man behöver inte ta hänsyn till telefontider för att få svar på sina frågor. Införandet av NUsjukvårdens nya webbplats är själva starten på arbetet. Nu gäller det att hela tiden utveckla webbplatsen och hitta nya vettiga användningsområden som kommer till nytta för patienter, närstående och allmänhet. Vi ser införandet av en mer utbyggd webb som ett komplement till den övriga information som ges varje dag på mottagningar och avdelningar, säger Stig Fihn. Tack vare att upphandling och samarbete kring navigering och design har samordnats med övriga förvaltningar i regionen har NU-sjukvården kunnat hålla nere kostnaderna rejält och allt har samfinansierats med regionen. 05

6 Digital röntgen är framtiden Under 2003 togs beslut om att hela NU-sjukvårdens röntgenverksamhet ska digitaliseras. På Dalslands sjukhus finns redan den nya tekniken. Både patienter och sjukvårdsorganisationen har vunnit på att införa diagital röntgenteknik. Röntgeninformationen efter att patienten undersökts är snabbt tillgänglig för läkare både inom det egna sjukhuset och andra sjukhus. Personalens arbetsmiljö har förbättrats då man slipper den tunga hanteringen av röntgenbilder. Dessutom har miljöpåverkan kunnat minskas. Införandet av den moderna digitaltekniken genomfördes för två år sedan och har fungerat med stor driftsäkerhet. Den nya tekniken innebär att själva bilden är digital och lagras på en dataserver. Via digitalt nätverk kan bilden skickas mycket snabbt till en radiologisk avdelning på ett annat sjukhus eller ses via webblösning för bedömning och åtgärd. Bilden kan lätt granskas och bedömas på distans, vilket är bra för ett sjukhus som ligger i en glesbygd. Strax efter att en patient har röntgats kan läkare vid ett annat sjukhus ha bilden tillgänglig via en särskild dataskärm. Till fördelarna med digitala bilder hör att hela den manuella hanteringen av film och filmkuvert försvinner. Det tunga arkivarbetet minskar efterhand när bilder gallras ut från arkivet. Likaså försvinner miljöbelastningen med sköljvatten, kemikaliehantering och förbrukning av film som innehåller plast och silver, samt att vattenförbrukningen minskar. På Dalslands sjukhus ortopedmottagning används webbfunktionen för att ladda ner bilder. Med en personlig behörighet kan bilden nås via digitala nätverket. Bildskärmar finns tillgängliga på läkarexpedition, undersökningsrum och gipsrum. I undersökningsrummet kan läkaren och patienten titta på bilder tillsammans och patienten blir delaktig i sin behandling. Läkaren kan förstora bilden för att kunna Foto: Anna von Brömssen Röntgenläkaren Nils Qvarner granskar här digitala röntgenbilder på Dalslands sjukhus. deltaljgranska eller mäta vinklar i bilden. I gipsrummet används den digitala bilden vid behandling av frakturer som har felställning. Distriktsläkare och öronläkare ser också sina bilder på samma sätt och tycker det fungerar väl. Lungläkaren bedömer bilderna vid röntgenavdelningen. När bilder behöver skickas till Näl eller Uddevalla sjukhus för antingen diagnostik eller konsultation kan flera användare se på samma undersökning samtidigt, bilderna är därför aldrig utlånade till någon speciell mottagning. Behöver bilder skickas utanför NU-sjukvården eller kommer att användas vid en operation skickas bilderna till respektive sjukhus som skriver ut dem med laserskrivare. Sekretess och behörighetssystem reglerar vem som får tillgång till informationen. Personal som behöver uppgifterna i sitt arbete har rätt att ta del av dem men tystnadsplikt gäller. Uppskattad drop-in-röntgen i Strömstad Patienter är beredda att åka långt för att få en röntgenundersökning gjord lite snabbare. Det märks på sjukhuset i Strömstad där drop-in-röntgen blivit mycket uppskattat. Under 2003 har sjukhuset erbjudit drop-in-service varje onsdag mellan klocka 8 och 15. Den som har med sig en remiss för röntgen av exempelvis lungor eller skelett, alltså sådant som inte kräver speciella förberedelser, är välkommen att sitta ned i väntrummet. Vissa onsdagar har vi fullt upp med patienter hela tiden, andra gånger kan det vara två, tre stycken. Det varierar, säger röntgenläkare Suzanne Palmblad. Strömstads sjukhus har sällan längre väntetid än tre veckor till en röntgenundersökning. Det betyder att patienten kan tjäna upp till fem veckor på att åka till drop-in i Strömstad istället för att vänta på en kallelse från något annat sjukhus. För en person som gått länge med värk kan det betyda mycket att få undersökningen gjord snabbare. Det kommer patienter från söder om Uddevalla och de har inget emot att vänta ett par timmar. När de åker hit är de mentalt förberedda på det. Dessutom har vi fika i väntrummet. Patienterna är oerhört positiva, säger Suzanne Palmblad. Drop-in-servicen fungerar bra på den nivå man har idag. Vi får se om vi mäktar med det i längden, men det är väldigt roligt att göra saker som upplevs som positiva. 06

7 Patientinfo på nätet Internet har gjort det allt lättare för människor att söka information. Det blir också allt vanligare att patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal aktivt söker information på detta sätt. Tillsammans med landstingen i Dalarna, Kalmar, Värmland och Skåne har NU-sjukvården utvecklat och byggt Pion, Patientinformation Online som introducerades i NU-sjukvården under På sjukhusbiblioteken i NUsjukvården finns patientinformationscentraler där man kan få sakkunnig hjälp att söka i Pion Ibland kommer patienten direkt från doktorn och vill sitta och informera sig ytterligare i lugn och ro, berättar Eva Berglund på biblioteket på Uddevalla sjukhus. Vi hjälper till att ta fram information både från vårt bok- och tidskriftsbibliotek och från Internet. Det är mest medelålders och äldre besökare som kommer till biblioteken för att få hjälp med internetsökning. Man känner till Internet som informationskälla men har inte en dator hemma. Många är också ovana datoranvändare, fortsätter Eva, de har svårt att hantera mus och tangentbord och vet inte hur internet fungerar. Vi hjälper till med att hitta den information de söker och också med att beställa den om man vill. I samband med att Pion introducerades inom NUsjukvården hade biblioteken Öppet Hus-aktiviteter. Vi har också varit ute och informerat på lokalsjukhusen och på folkbiblioteken, berättar Kerstin Kalén på Näl. Nästa steg är att etablera ett tätare samarbete med patientföreningarna som finns i vårt område. Det material som ingår i Pion skall vara ett komplement till den information som ges av personal inom hälso- och sjukvården. Databasen, som är nationell, innehåller patientinformationsmaterial och även referensinformation om böcker, artiklar, patientföreningar, webbsidor och tidskrifter. Även om olika uppfattningar om medicinska behandlingsmetoder speglas skall materialet vara aktuellt, i regel högst fem år gammalt, och korrekt samt i första hand bygga på de diagnos- och terapimetoder som tillämpas i den offentliga sjukvården. Eftersom den medicinska utvecklingen går snabbt rekommenderas patienten eller den som söker information att också diskutera informationsmaterialet med sin läkare. Invånarna i Dalarna, Värmland, Kalmar län, Skåne samt NUsjukvårdens område i Västra Götaland kan via Internet beställa lån eller kopior av materialet genom att fylla i beställningsformuläret som finns på hemsidan. Mobila psykosteam ersätter slutenvård Behovet av slutenvårdsplatser inom psykiatrin har minskat successivt de senaste åren. Samtidigt ökar behovet av resurser i öppenvården eftersom det är där man i stor utsträckning bedriver psykosvård idag. Forskning visar att vård i patientens hemmiljö ger mer varaktiga behandlingsresultat. Villa Ryland, ett behandlingshem för psykospatienter i Tanumshede, avvecklades bland annat av dessa skäl under hösten I praktiken hade Villa Ryland varit stängd sedan sommaren 2002 eftersom så få patienter var i behov av denna typ av vård. Det var också stora svårigheter att rekrytera sjuksköterskor till verksamheten. Därför var det viktigt att få det politiska beslutet som kom i slutet av april. Det var först då som man kunde börja jobba på allvar med avvecklingen. Vi hade redan tidigt på känn hur utvecklingen skulle bli, berättar Conny Emanuelsson avdelningschef på psykiatriska kliniken i NU-sjukvården. De ekonomiska medlen för psykosomhändertagande styrs i allt högre utsträckning över till kommunerna. Vi såg att vår kommande uppgift istället skulle bli att förstärka öppenvården i Norra Bohuslän. Av det skälet hade vi sedan en tid tillbaka en rad olika utbildnings- och utvecklingsaktiviteter för vår personal. Så snart vi fick besked om avveckling startade vårt arbete med att hitta stadigvarande lösningar för vår personal, forsätter Conny. Inalles arbetade 16 personer på Villa Ryland. I november hade samtliga fått nya placeringar eller andra lösningar. Det är kommunerna som har det primära ansvaret för boendet och sysselsättningen för psykospatienter. För att ge dessa patienter bästa stöd finns ett professionellt nätverk runt dem som består av resurser från både kommun och länssjukvård. Genom att skapa mobila psykosteam geografiskt nära patienten får också glesbygden på detta sätt tillgång till god psykosvård i patientens närmiljö. 07

8 Under året har patientkonsulenten inom NU-sjukvården förlagt en dag per månad vid Dalslands, Lysekils och Strömstads sjukhus. Mottagningstillfällen som i stort sett under hela året varit fullbokade. Orsaken till att patientkonsulenten nu finns tillgänglig vid lokalsjukhusen är att avståndet ska minska för patienter och anhöriga. I stort kan man säga att 08 patientflödet har varit över förväntan med tanke på den korta tid denna verksamhet har funnits ute på lokalsjukhusen. Tidsmässigt har det hela fungerat bra då vår strävan har varit att ge en så god service som möjligt och ge den enskilde möjlighet att få framföra sitt ärende utan stress och jäkt säger Svein Grönnevik, patientkonsulent. Att slippa resa från till exempel Ed eller Strömstad till Uddevalla sjukhus eller Näl för att få den hjälp man efterfrågar har uppskattats av både patienter och anhöriga. I synnerhet de äldre som oftast ser en lång reseväg som både dyr och påfrestande. Just att i god tid kunna beställa en tid som passar den enskilde har jag upplevt som mycket positivt från dem jag har varit i kontakt med säger Svein Grönnevik. Patientkonsulent Svein Grönneviks mottagningar på lokalsjukhusen har i stort sett varit fullbokade under året. Patientkonsulent även på lokalsjukhusen Har sjukvårdspersonal alltid patientens bästa för ögonen? Naturligtvis är det så. Det finns ingen vårdanställd som skulle svara nej på den frågan. Ändå inträffar varje år, ja till och med varje dag händelser där patienter inte fått den vård, omsorg eller bemötande som kunnat krävas. Detta har uppmärksammats vid Uddevalla sjukhus där man under 2003 inledde ett långsiktigt arbete med att förändra vårdens systemfel i grunden. Vad vi vet görs inte något motsvarande arbete på något annat sjukhus, säger Eugenia Strandberg som leder arbetet på Uddevalla sjukhus. Inom sjukvården och i alla andra organisationer finns det traditioner, attityder och tankesätt som är så självklara för dem som jobbar där, att de sällan eller aldrig ifrågasätts. Det finns på alla sjukhus och är så starkt rotat att de flesta inte är medvetna om det. Det handlar till exempel om att det unika och särpräglade anses mer spännande och intressant, än det vardagliga och det som det finns mycket av. Agda 85 som har diabetes, går dåligt och är lätt förvirrad är inte en intressant patient. Men paradoxalt nog tillhör hon den största patientgruppen, äldre med flera diagnoser, som sällan går att bota, men som är i stort behov av vård. Ofta tar det sig utryck i att när Agda 85 kommer in till akutmottagningen blir hon liggande där i timmar medan jourhavande läkare försöker hitta en vårdavdelning som vill ta emot henne. Till stor del handlar det här om brister i hur vi samordnar alla de olika insatser som patienten kräver. Men attityder och tankesätt spelar också in, säger Eugenia Strandberg. Under 2003 började man med att genomlysa ett antal patientfall. Det har handlat om patienter som kommit in Personalen här på sjukhuset har upplevt det mycket positivt att patientkonsulent finns tillgänglig då detta är en viktig del i vår verksamhet och ger en god service för patienter och deras anhöriga säger Inga-Lill Axelsson, vårdenhetschef, Dalslands sjukhus. Patientkonsulenten kan nås på telefonnummer Förändrade attityder ska ge bättre vård via akuten och där personalen på akuten har bedömt att patienten kunnat hanteras på ett bättre sätt. Syftet med genomlysningen är i första hand att patientens omhändertagande ska bli bättre. Men inte bara det förmågan att lösa problem ska förbättras och förändringskompetensen utvecklas. Det tar åratal att förändra ett system i grunden och det kan bara ske om var och en blir medveten om sitt eget agerande och sina egna i många fall omedvetna mönster. Det gäller all personal från vårdnivån till ledningen, säger Eugenia Strandberg.

9 Lindrar när bot inte är möjlig Samordning är nyckelordet för de båda palliativa team som utgår från Näl och Uddevalla sjukhus. Vi finns där patienterna är oavsett var i vårdkedjan de befinner sig, säger Kristina Palmberg, avdelningschef för palliativa enheten i NU-sjukvården och Ewa Lidman vikarierande sektionsledare på Näl. När vårdsamverkan fungerar som bäst upplevs den vård man får som en helhet utan gränser. Palliativ vård kallas den vård som ges när bot inte är möjlig. Lindrande insatser ges för att skapa en så god livskvalitet som möjligt. Det latinska ordet pallium betyder mantel. Den omslutande manteln symboliserar den palliativa vården där man arbetar utifrån en helhetssyn. Begreppet palliativ vård kan också översättas med aktiv livshjälp eftersom det handlar om att behålla det friska i det sjuka och sträva efter optimal livskvalitet för både patienter och närstående. Palliativa teamets huvuduppgifter är att ge råd och stöd till patienter, närstående och vårdgivare samt medverka till att goda samarbetsformer utvecklas i vårdkedjan. Dessutom ska teamen verka för att utveckla kunskap inom palliativ medicin och omvårdnad och utbilda olika yrkesgrupper i palliativ vård. Hörnstenarna i den palliativa vården är symtomlindring, kommunikation, samarbete samt stöd till efterlevande. Att stödja och att göra närstående delaktiga både under den sista tiden och efteråt ingår som en viktig del i teamens arbete. När någon drabbas av en obotlig sjukdom kontaktas palliativa teamet av någon i vårdkedjan som ser behovet av samordnade insatser. Vi finns oftare i hemsjukvården än på sjukhuset eftersom de flesta vill vårdas hemma. Vi jobbar både tillsammans med och genom personal, främst i hemsjukvården, säger Kristina Palmberg. I de palliativa teamen ingår förutom sjuksköterskor även läkare, kuratorer och sekreterare. Dessutom arbetar man tätt ihop med sjukhuskyrkan. Palliativ vård är högprioriterad internationellt. Men för att den ska fungera fullt ut krävs det att vårdsamverkan verkligen fungerar. Välfungerande vård för sjuka kranskärl På Näl finns en väl uppbyggd verksamhet för att behandla patienter med förträngningar i hjärtats kranskärl. Detta gynnar både inneliggande hjärtpatienter och de som står i kö för ballongutvidgning (PCI). Sedan ett par år finns både tekniken och kompetensen för PCI- verksamhet på Näl. Vid ingången av 2003 var målet att genomföra minst 380 ingrepp. Siffran slutade istället på 270 eftersom den hjärtspecialist som ledde verksamheten under våren återvände till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för ett chefsjobb. Istället fick externa operatörer rycka in. Det fungerade bra det också. Vår styrka är att vi har en väldigt välfungerande organisation. Det enda vi saknar är en egen operatör. Men det är svårt att rekrytera på grund av läkarbrist i hela landet, säger medicinklinikens chef Jan Carlström. Ewa Lidman och Kristina Palmberg betonar viketen av att vårdsamverkan verkligen fungerar 09

10 Vårdpersonal fick mer tid för patienterna Att rätt personer gör rätt saker är något som den medicinska akutvårdsavdelningen (MAVA) på Näl arbetat aktivt med under Resultatet blev mer tid för patienterna. Projektet, under ledning av chefsjuksköterskan Birgitta Jonasson, startade med att två undersköterskor och två sjuksköterskor skrev dagbok under två dagar för att se vad man behövde jobba vidare med. Köksarbete, transporter och kommunikation med andra avdelningar inom kliniken, samt läkarronderna visade sig vara angelägna områden. Undergrupper bildades för att jobba vidare med frågorna och detta gav också resultat. En icke sjukvårdsutbildad person anställdes på dagtid vardagar för att sköta avdelningsköket. En icke sjukvårdsutbildad transportör anställdes på dagtid vardagar för att köra patienter och gå med remisser och prover. Sektionsledare utsågs för att hålla kontakt med var sitt våningsplan och delta i möten då man diskuterar både problem och sånt som är positivt. Grundtanken med projektet var att frigöra vårdutbildad personal för patienternas skull, säger avdelningschef Ulla-Britt Svensson. Skillnaden märktes direkt. Nu får jag alltid ut Eva Åberg och Axel Lexberg i förgrunden är poppis på MAVA. Linda Andersson, Ulla-Britt Svensson och de övriga på avdelningen har fått avlastning och kan arbeta mer ostört med patienterna. Tio år med kvinnobröst i centrum min lunch och nästan alltid fikarasterna, säger Linda Andersson, sjuksköterska på MAVA. Linda och flera av hennes arbetskamrater berättar att de fått mer tid för patienterna. Kvalitén i patientarbetet har höjts eftersom de kan göra färdigt och slipper springa ifrån och göra andra saker under tiden. Förr kändes det som man sprang med papper och transporter utanför avdelningen hela dagarna, och nu när vi inte har köket på morgonen kan vi hålla på med patienterna i lugn och ro, säger Elisabeth Wahlström, undersköterska. Att ha en person som sköter köket har också varit en fördel under vinterns kräksjuka, då vårdpersonal sluppit springa mellan mathantering och patientarbete. För tio år sedan startade ett unikt samarbete mellan specialiteterna radiologi, kirurgi och patologi som resulterade i bröstmottagningen på Näl. Mottagningen är numera en av landets större, och är svåröverträffad med sitt effektiva omhändertagande och sin snabba behandling alltid med patienten i centrum. Om en kvinna för tio år sedan kände en knöl i sitt bröst och ville få den undersökt behövde hon besöka sjukvården minst fyra gånger under upp till 12 veckors tid. Då, tidigast, kunde hon få besked om knölen var en cancertumör eller inte. Bland läkarna började vid den tiden tanken växa fram att detta måste kunna göras bättre. Nyckelordet blev integration. Genom att samla de olika specialiteterna radiologi, kirurgi och patologi under ett tak kunde effektiviteten i omhändertagandet förbättras väsentligt. Sedan oktober 1993 är bilden därför en helt annan på Näl. Efter att ha fått en bokad tid får kvinnan genomfört allt på en och samma dag, vid besöket på bröstmottagningen. Undersökningar genomförs, provsvaren analyseras och bedöms och om så krävs, bokas en tid för operation direkt. Inom ett par timmar får de allra flesta kvinnorna ett klart och lugnande besked att knölen är ofarlig. Hos cirka tio procent av de cirka 2500 kvinnor som varje år besöker bröstmottagningen upptäcks en cancertumör. De får då en tid till operation med sig hem och får samtidigt en kontaktsjuksköterska från avdelningen att prata med. Behandlingen sker utan onödiga dröjsmål och kvinnan slipper långa veckor fyllda av oro. Ännu är detta integrerade arbetssätt inte självklart på landets sjukhus, och NUsjukvårdens bröstmottagning fungerar därför fortfarande som en föregångare inom området bröstkirurgi. Bengt Ekelund, tillförordnad verksamhetschef på Kirurgkliniken, och en av de som var med och byggde upp bröstmottagningen, har anledning att känna sig stolt. Han konstaterar att det koncept som arbetades fram för drygt tio år sedan håller lika bra än idag. Det som utvecklats under årens lopp är främst diagnostiken. Det finns idag bättre utvecklade metoder för att göra kompletterande undersökningar. Men nu har bröstmottagningen på Näl nått sin kapacitetsgräns. Skulle behovet öka ytterligare gäller det att hitta nya sätt att arbeta för att kunna bibehålla samma höga kvalitet. 10-års-jubileet firades med en utbildningsdag för kollegorna inom specialiteterna radiologi, kirurgi och patologi inom Västra Götalands-regionen den 10 oktober

11 Sjuktransporter på nytt sätt Att använda sjuktransportbilar i ambulansverksamheten har gett positiva effekter både för ekonomin och patientsäkerheten under Det handlar främst om att öka tillgängligheten för de patienter som verkligen behöver ambulanstransport. Det finns otaliga exempel på att ambulanser varit upptagna i många timmar med att transportera patienter utan vårdbehov. Risken i sådana situationer är att den som verkligen behöver ambulanstransport, vid exempelvis en olycka, får vänta längre än nödvändigt. Före starten med de två sjuktransportbilarna den 31 mars 2003 genomförde Ambulanscentrum en informationskampanj där förarna av sjuktransportbilarna själva berättade om mål och syfte med den nya satsningen. Stor vikt lades vid att informera personalen på SOSalarm i Göteborg eftersom det är där prioriteringarna görs. Det gav snabbt stora effekter. Personalen har blivit mer uppmärksam på att man i många fall kan använda sjuktransportbilar eller taxi istället för ambulans, säger Bengt Asplén, chef för ambulanscentrum i NU-sjukvården. Skillnaden mellan taxi och sjuktransport är däremot stor eftersom sjuktransportbilarna körs av erfaren sjukvårdskunnig personal med hög kompetens. Förarna kan lätt få kontakt med SOS och övriga ambulanser i regionen. Man För oss handlar det i första hand om att lätta på trycket så att ambulanserna får större beredskap, säger Kent Andersson och Kalle Blomgren. kan genomföra sängtransporter och det finns gott om plats för bagage, rullstolar och anhöriga som vill åka med. Kostnaden för en sjuktransportbil är mindre än hälften jämfört med en ambulans. För oss handlar det i första hand om att lätta på trycket så att ambulanserna får större beredskap. Vi har fått en bra start, men det kan bli mycket bättre, säger Kalle Blomgren och Kent Andersson, ambulanssjukvårdare som kör sjuktransportbilarna. Det man främst inriktar sig på är rena överflyttningar från sjukhus till sjukhus. Och det är på de långa transporterna från ytterområdena man har mest att vinna på att inte låsa upp ambulanser i onödan. OP/IVA fick välbehövlig ansiktslyftning Har Näl Sveriges finaste uppvakningsenhet? Svaret är troligen ja. Under 2003 invigdes den totalrenoverade uppvakningsenheten på Näl. Personalen på Centraloperation hade då arbetat på en byggarbetsplats i över ett år samtidigt som man opererat fler patienter än någonsin tidigare. Det som var tänkt som en funktionsanpassning med bättre utrymmen för barn och ett effektivare flöde anpassat till dagens sätt att arbeta blev dessutom en miljö där man lyckats kombinera myspys med stil och modern design. Innergården som är avdelningens ljuskälla har förvandlats till en prunkande trädgård med porlande vatten. Väntrum och uppvakningsenhet för tankarna snarare till ett högklassigt hotell än till ett sjukhus. Barnen som tidigare fick vakna upp i ett bunkerliknande rum har fått ett stort och ljust utrymme och därtill ytterligare rum för dem som vaknat så pass att de hunnit få lite spring i benen. Näl projekterades ju ungefär fem år före invigningen för 15 år sedan. Vår verksamhet är hårt belastad och det har hänt mycket när det gäller organisation och arbetssätt. Nu har vi fått ett bättre samlat grepp och en klar arbetsmiljöförbättring i både entrézonen och i uppvaket, säger Örjan Lennander, verksamhetschef. 11

12 Uddevallateam fick traumautbildning i USA Andelen kniv- och skottskador ökar i Sverige. Det innebär att sjukhusen får in allt fler patienter med den typen av skador. I USA har man längre erfarenhet än Sverige att ta hand om dessa patienter och ett team från Uddevalla sjukhus har därför varit där för att utbilda sig inom området. Under en månad utbildades teamet vid traumasjukhuset HUP i Philadelphia Det var en oerhört spännande månad, berättar Lars Karlsson, ortoped. Utbildningen gav inte bara nya medicinska kunskaper utan också möjlighet att jämföra det egna arbetet med andras och vi har all anledning att vara stolta över vårt traumaomhändertagande. Kultur stärker det friska Jag var på bio i går! De visade Monsunbröllop här på sjukhuset! Orden uttalades av en kvinnlig patient, ivrigt talande i telefon, om gårdagens filmupplevelse. Att gå på bio under en sjukhusvistelse kan både förvåna, roa och stärka. Från ett av världens största filmproducerande länder, Indien, kom också biokvällens gäst, Mumtaz, som serverade kardemummakryddat thé, Chai och därtill en kaka i rosa med kokos. Att resa iväg till bröllopsföreberedelser i Indien före eller efter en operation kan vara ett sätt att fokusera tanken på något annat och försvinna in i filmens magiska värld. Ett filmfönster öppnas mot kunskap och upplevelser och samtal med vårdpersonal och närstående. Kanske går det sedan litet lättare att också ta in information om sin sjukdom. På Restad Gård, till tända stearinljus, sjunger Magdalena Palm goa låtar i biblioteket vid kakelugnen. Många önskningar framförs och musiken lyfter, väcker livslusten samt framkallar minnesbilder. På Uddevalla sjukhus samlas ett femtiotal åhörare på berättarkväll med Karl-Erik Brandt som tar alla med intressestorm, när han berättar om sin nya bok, Hem igen, Det handlar om lokalhistoria under andra världskriget och i publiken finns patienter, som också gärna vill och kan berätta uddevallahistorier. För trettonde året i rad kommer barn i långa rader till Näl för att gå på kalas. Denna gång är det Zigge med Z som bjuder på Z-bullar i fantasiskogen utanför samlingssalen Ägget. Kalasen har blivit minnesvärda för många barn som sedan kunnat minnas Alfons spökkällare och högläsande mumintroll vid någon blodprovstagning. Kulturprogrammen öppnar sjukhusens dörrar och in kommer lokalsamhället och världen. Teman med variationer, som lär ut, roar och stimulerar. Kulturen ger oss gemensamma upplevelser och stärker det friska i oss. Kultur läker och är hälsofrämjande, vilket också Kulturdepartementet tar upp i sina nya direktiv gällande kultur i arbetslivet, som en av åtgärder mot ohälsa. Utbildningen inleddes redan i Sverige med en vecka vid Katastrofmedicinskt Centrum vid Universitetssjukhuset i Linköping. Därpå följde en månad i USA. Under den månaden deltog teamet i direkt jour-och rondarbete. Vi var med överallt men försäkringssystemet medgav inte att vi opererade, berättar Hans Persson, kirurg. Det var ett högt tryck på akutmottagningen. Under vår månad kom det bland annat in ungefär femton skottskadade patienter. En sak som imponerade var snabbheten i beslut och insatser, fortsätter Hans. Det var också intressant att se sjukhusets konsekventa fokus på att varje moment innebar ett utbildningstillfälle, inte bara för oss utan för all personal. Det är Socialstyrelsen som fem år i rad arrangerat och finansierat utbildningsresan till traumasjukhuset HUP. I år var det sista gången som utbildningen arrangerades. Utbildningen, som har varit mycket eftertraktad bland de sjukhus som har traumateam, har haft två syften. Dels att grupperna ska ta med nya kunskaper hem till Sverige. Dels att vara beredda att ta ett utlandsuppdrag då krissituationer uppstår i vår omvärld. Fyra team har fått åka varje år och i år valde Socialstyrelsen bland andra Uddevalla Sjukhus. Uddevalla sjukhus har lång tradition i att ta hand om traumapatienter, det vill säga svårt skadade patienter. På 60-talet disputerade överläkare Claes-Göran Bäckström vid sjukhuset på trafikolyckor. Hans intresse för området lade grunden till fortsatt forskning på sjukhuset och också till det som idag är NU-sjukvårdens väl uppbyggda teamorganisation för traumaomhändertagande. 12

13 Personalen 13 En angelägen fråga med stor strategisk betydelse för NUsjukvården var att under 2003 lyckas med personalförsörjningen. Vårt personalförsörjningsarbete kan delas in i två viktiga områden, säger NU-sjukvårdens personalchefer. Det ena är att vara en fortsatt attraktiv arbetsgivare för våra nuvarande medarbetare, det andra är att attrahera nya medarbetare. I början av 2003 gjordes en både aktiv och lyckad rekryterings- och marknadsföringssatsning och många läkare, sjuksköterskor och paramedicinsk personal anställdes. Under årets andra hälft förändrades NU-sjukvårdens ekonomiska förutsättningar och kraftiga besparingar blev nödvändiga. Bland många åtgärder beslutades då om anställningsstopp och rekryteringsinsatserna blev under resten av året mycket begränsade. NU-sjukvårdens ledare har under år 2003 arbetat med olika frågor kring organisation, kompetensutveckling och arbetsmiljö. De flesta kliniker har friskvårdsaktiviteter i någon form, ofta i grupp för att också främja arbetsgemenskapen på arbetsplatsen. Som på så många andra arbetsplatser är långtidssjukfrånvaron ett problem. En utförlig kartläggning av sjukfrånvaron resulterade i en fokusering på problemet och vid årets slut kunde man glädjande se att långtidssjukfrånvaron har sjunkit. Näl fyllde 15 - firade med kvalitetsvecka 2003 var det 15 år sedan de första patienterna började flytta in på Näl. Det firades med en kvalitetsvecka med stort utbud för både kropp och själ. Sjukhusdirektör Conny Andersson konstaterade i sitt invigningstal att strukturfrågor har varit på tapeten så länge det funnits sjukhus. På 1700-talet byggdes ett sjukhus i Vänerborg och ett i Borås med bara något års mellanrum. På 1950-talet började man tala om att bygga ett lasarett även i Trollhättan. Det stod färdigt Men bara några år senare började man diskutera att bygga nytt igen och 1973 gjordes en generalplan för att bygga ett nytt sjukhus i skogen mellan städerna. Koncentration av akutverksamhet var redan då ett hett ämne och debatten infekterad. Några år snare revs beslutet upp och i valrörelsen våren 1982 fördes idéer fram om att bygga ut sjukhuset i Vänersborg. Där fanns dock inget utrymme för att växa. Istället dammade man av den gamla generalplanen för ett nytt sjukhus. Ännu en Målinriktat personalarbete infekterad debatt följde om mastodontbygget. Ett år senare i april 1983 togs första spadtaget till Näl och 1988 började patienterna flytta in. Detta firades under vecka 38 med fem dagar fyllda av aktiviteter kring hälsa och kvalitet. 27 posterutställare och ett 30-tal seminariehållare delade med sig av sina erfarenheter i Utvecklingscentrum. Tanken var att sprida goda idéer på hemmaplan. Under veckan kunde man också ta del av flera intressanta och välbesökta seminarier. Exempelvis vårdförbundets ordförande Eva Fernvall hade många kloka tankar kring just utveckling och kvalitetsarbete. Mångfaldsteatern var ett annat arrangemang i samlingssalen Ägget som lockade mycket folk. Även här hördes många tänkvärda ord och inte minst många skratt. En av veckans populäraste inslag var taktil helkroppsmassage och meditation med beröringspedagog Agneta Johansson. Ägget fylldes av energi och glada skratt under mångfaldsteaterns välbesökta föreställningar. Beröringspedagog Agneta Johansson som gav taktil helkroppsmassage var fulltecknad hela veckan.

14 Personalen Forskning och utveckling viktig hörnsten Forsknings- och utvecklingsenheten (FoU) har en framskjutande position i den kunskapsintensiva verksamhet som NUsjukvården utgör. Enheten driver egna projekt, handleder studier och är med och hittar finansiärer till kliniska, administrativa och tekniska utvecklingsprojekt. FoU-enheten har varit drivande i konstruktionen och finansieringen av Fyrbodalinstitutet som under år 2003 startades i gamla vårdskolan vid Uddevalla sjukhus. Institutet bedriver FoU i samverkan mellan de tre vårdgivarna, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Mellan 4 och 6 juni genomförde FoUenheten tillsammans med Högskolan i Trollhättan/Uddevalla den 16 internationella vetenskapliga konferensen för European Association for Cancer Education. Enheten har både varit med som arrangör och sponsor av konferensen plus att enheten beviljades från Cancerfonden för att finansiera de inbjudna föreläsarna. Under 2003 har FoU-enheten utvecklat sin utbildningsverksamhet som kallas Fyrbodalakademin. Förutom två kurser i medicinsk statistik, Lilla forskarskolan och Lilla etikskolan har även en introduktionskurs i kvalitativ forskningsmetodik genomförts. Under verksamhetsåret har ett större IT-projekt avslutats som handlar om att bygga en IT-plattform som gör det möjligt för de tre vårdgivarnas elektroniska journaler att kommunicera med varandra. FoU-enheten har finansierat projektet och har tillsammans med Vårdsamverkan Fyrbodal erhållit 1,5 miljoner kronor från Kunskaps- och kompetensstiftelsen. Projektet har varit lokalt och kallats VITS och resultatet är mycket lyckat, då Västra Götalandregionen har beslutat att VITS ska bli en regional applikation. FoU-enheten i NU-sjukvården innehar också kanslifunktionen för FoU-rådet i Fyrbodal som varje år bland annat förmedlar projektmedel, doktorandmedel, och konferensmedel forskare inom Primärvården Fyrbodal, NU-sjukvården och Tandvården. Under 2003 beviljades 2,3 miljoner kronor till olika FoU-aktiviteter. En nyhet för år 2003 är Martin Gellerstedt, medicinsk statistiker, som är verksam inom rådet och FoU-enheten på konsultbasis. FoU-arbete blev bok och utställning Ätstörningar sitter i huvudet, inte i kroppen. Det blev tydligt för var och en som tog del av den utställning om ätstörningar som under 2003 visades på Bohusläns muséum. Upphovskvinnan heter Sirpa Johansson Wuori och är undersköterska på ätstörningsenheten Korallen på Uddevalla sjukhus. Under ett år arbetade Sirpa 25 procent inom NUsjukvårdens forsknings- och utvecklingsenhet (FoU) för att färdigställa utställningen. Resultatet blev ett tiotal skulpturer i stengods och en sagobok. Den 8 februari öppnade utställningen på Bohusläns museum och intresset för den har varit mycket stort. Det känns jätteskönt att vara färdig. Det har varit en omtumlande tid men jag skulle gärna göra om det. Nu vet jag ju precis hur jag borde ha gjort, säger Sirpa. Boken och skulpturerna bygger på de bilder av sig själva som patienterna på ätstörningsenheten förmedlat. En skulptur föreställer en smal flicka som ser sig själv i Sirpa Johansson Wuori med en av sina favoritskulpturer från utställningen som genomfördes med stöd av FoU-enheten. spegeln. Bilden hon möter är en groteskt tjock varelse som fyller ut hela spegelbilden. En mamma som var här berättade för mig att hon nu äntligen kunde förstå hur svårt hennes dotter hade det, berättar Sirpa. Just att skapa förståelse var själva drivkraften i arbetet med utställningen. Sirpa är utbildad symbolpedagog och hela utställningen bygger på symbolik. Det gäller även boken som är skriven som en saga. De vackra och ibland lite skrämmande i illustrationerna i boken finns också med som tavlor på utställningen. De är gjorda av frilanstecknaren Mattias Johansson från Göteborg. Boken Mimmi och skuggornas herre är utgiven av NU-sjukvårdens forskningsoch utbildningsenhet. Intresset för boken blev stort och den har bland annat beställts av Bibliotekstjänst. 14

15 Personalen Uddevalla sjukhus blir rökfritt Uddevalla sjukhus tog under året beslut om att bli rökfritt. Vi anser att detta är rätt och bra både ur arbetsmiljö- och folkhälsoperspektiv, säger sjukhusdirektör Bertil Apelman. Beslutet om ett rökfritt sjukhus handlar inte om den enskildes rökvanor utan gäller sjukhusets förhållningssätt till rökning på arbetsplatsen. Idag röker cirka 19 procent av svenska folket och man räknar med att den fördelningen gäller även sjukhusets personal. I samband med att sjukhuset blir rökfritt kan anställda som vill passa på att sluta röka delta i sluta-röka-grupper som företagshälsovården anordnar. I Västra Götaland är sedan tidigare Kärnsjukhuset i Skövde och Kungälvs sjukhus förklarade som rökfria zoner. Nästa steg blir rökfritt även i Falköping och Mariestad. Det fjärde sjukhuset i Skaraborg, Lidköping sjukhus planerar också för rökfritt. Näls sjukhusledning har diskuterat frågan men ännu inte fattat något beslut om att införa rökfritt sjukhus. Från bugg till afrikansk dans. Från Tae Kwon Do till massage. Från reflektionsrum till föreläsningar och från lunchmusik till after work. Vecka 43 på Uddevalla sjukhus hade i år ett innehållsrikt och varierande program. Temat för 2003 års vecka 43 var Den goda arbetsplatsen gott för både kropp och själ. Det är många delar som samverkar för att vi som människor skall må bra och fungera väl i arbetslivet och i privatlivet, säger Britten Hansson, projektledare för hela veckan. Syftet med den här veckan är att ge inspiration för både kropp och själ och också att bidra till att olika grupper på sjukhuset träffas och utbyter erfarenheter. Veckan är viktig även ur ett annat perspektiv, fortsätter Britten. Vi hoppas och tror att vi genom vecka 43 bidrar till att förstärka Christina Oderstam och Gunila Blomqvist var tidstypiskt klädda i sjuksköterskeuniformer i samband med utställningen om sjukhusets 40- åriga historia. Vecka för både kropp och själ sjukhusets identitet internt, att det stärker vikänslan. Ett populärt inslag i årets program var en utställning på före detta avdelning 13. För att uppmärksamma att sjukhuset i dess nuvarande form stod klart 1963, för 40 år sedan, var ett par rum möblerade med inredning och apparatur från Utställningen väckte minnen till liv och man blev medveten om hur fort utvecklingen går. Det var en kulturskatt personalen fick ta del av under dagarna och den visade också att det historiska perspektivet är ett viktigt inslag i sjukhusets identitet. Utöver friskvård och utställning bjöd veckan på andra spännande aktiviteter runt om i sjukhuset. Bättre arbetsmiljö utan narkosberedskap Narkossköterskeberedskapen upphörde på Strömstads sjukhus sommaren Under våren 2003 genomförde NU-sjukvården en utredning av nyttjande av narkosberedskapen vid Strömstads sjukhus. Beredskapen kom till för 15 år sedan för att man när som helst på dygnet skulle kunna hjälpa till med transporter, som krävde narkossköterskekompetens, från vårdavdelningen till andra sjukvårdsinrättningar inom området. Då vårdavdelningens karaktär under åren har ändrats har behovet av narkossköterskor minskat och arbetsuppgifterna har glidit mer över till prehospital vård. Under 2002 och början av 2003 har en kraftig ökning skett i antalet uppdrag under beredskapen. Man har haft svårigheter att rekrytera narkossköterskor till dessa tjänster som medför så stor bundenhet. Narkossköterskorna är anställda vid sjukhusets operationsavdelning. Narkosköterskeberedskapen kunde inte upprätthållas med en bemanning som tillgodosåg arbetsmiljön för de tjänstgörande och rymdes inte heller inom de ekonomiska ramar som stod till buds. Indragningen av beredskapen diskuterades med företrädare för vårdavdelningen vid Strömstads sjukhus, primärvården och ambulanssjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården beslutade vid sitt möte i maj att narkossköterskeberedskapen skulle upphöra från och med 1 juni. Istället för att narkossköterskorna larmas ut, larmas efter 1 juni vid behov en sjukvårdsgrupp. 15

16 Ekonomin Tuff väg mot bättre ekonomi 2003 var ett år som började med ett underskott på över 80 miljoner. Vi blev inte överens med våra beställare hur mycket vård vi skulle producera och hur mycket vi skulle få i er sättning utan fick i stället ett uppdrag av regionen att nå budget i balans senast Vi åtog oss att producera lika mycket 2003 som Redan tidigt blinkade siffrorna för regionens kostnader varnande rött. Regionstyrelsen signalerade att nu var det kostnadskontroll som gällde över allt annat. För NU-sjukvårdens del blev det treåriga uppdraget bytt mot ett krav på ekonomisk balans redan I juni fattade NU-sjukvårdens styrelse därför beslut om nollresultat för andra halvåret I september kom beslut om anställnings-stopp för förlängda vikariat och nyanställningar samt stopp för att använda bemanningsföretag, med undantag för det som medicinsk säkerhet och arbetsmiljölagen kräver. Resultatet för hela 2003 slutar på minus 56 miljoner. Men vi lyckades med att få ett positivt resultat för andra halvåret på plus 14 miljoner! Det har många förklaringar, men inte minst vardagsgnet på många händer. Köpen av sjukskötersketjänster från bemanningsföretagen har minskat, medan köpen av läkartjänster ökat. Det beror framför allt på att det är brist inom strategiska områden. I slutet av året ser vi ändå att kostnaderna tenderar att gå ner. Klokare inköp sparade pengar Rekordmånga förlossningar Året bjöd på redordmånga nya invånare i Fyrbodal-området och förlossningsavdelningen på Näl har haft ett hektiskt år barn föddes på Näl under 2003, vilket är det högsta talet i NU-sjukvårdens relativt korta historia. Det kan jämföras med 3006 barn under Ökningen kan delvis förklaras med de generellt höga talen för barnafödande i Sverige idag. Under året stängde också förlossningsverksamheten vid Sjukhuset i Lidköping, vilket för Näls del inneburit en ytterligare ökning av antalet förlossningar under hösten. Ännu ett rekord sattes på avdelningen under året. Vanligtvis är det våren som står för rekordnoteringarna, men i år var det istället juli månad. De 327 förlossningarna i juli innebar det största antalet födslar på en enskild månad i NU-sjukvården. Att göra inköp på rätt sätt är ett enkelt sätt att spara pengar utan att det drabbar verksamheten och patienterna, säger Gerth Ljungberg, som leder inköpsprojektet i NU-sjukvården. NU-sjukvårdens inköpsenhet har under året drivit ett projekt där syftet varit att öka förståelsen för hur viktigt det är att använda de leverantörer och avtal som inköpsförvaltningen Westma tecknat för regionens verksamheter. Bedömningen är att fyra miljoner har kunnat sparas redan under 2003 genom klokare inköp och att följa de regler som finns. På längre sikt handlar det om betydligt större summor, mellan 20 och 40 miljoner kronor. NU-sjukvården köper förbrukningsmaterial för 430 miljoner kronor per år. Ett första steg för att få ned kostnaderna är att handla förbrukningsvaror på rätt sätt. Det innebär att i första hand välja varor från Westmas depåsortiment, gärna sånt som är märkt bästa val där man har tagit hänsyn bådet till pris, kvalité och miljö. I andra hand kontaktas Westmas kundservice för råd och hjälp i inköpsfrågor. Personalen ska absolut undvika att handla av leverantörer utan avtal med Westma och aldrig köpa direkt av säljare som inte har avtal. Gert Ljungberg vill direkt varna personalen för att köpa kontorsmaterial och liknanade direkt från personer som går runt och säljer varor på sjukhusen. 80 procent av de inköp som görs i NU-sjukvården är korrekta och vi är således bättre än regionsnittet där endast 60 procent av inköpen görs på rätt sätt. Men det finns fortfarande en stor besparingspotential, säger Gerth Ljungberg. 16

17 Ekonomin Navigerar rätt med styrkort Balanserade styrkort gör att Näls sjukhusledning har ett bra beslutsstöd och får hjälp att navigera rätt i en föränderlig värld. Det säger Pergöran Ekeroos, biträdande sjukhusdirektör på Näl, som driver arbetet med ledningsstödssystemet. Om Näl liknas vid ett fartyg så fungerar ett balanserat styrkort som både sjökort och radar. Genom styrkorten får vi en klar bild av var vi befinner oss och kan navigera förbi de grund och andra svårigheter som finns i vår väg och nå det mål vi valt. Pergöran Ekeroos, ansvarig för styrkortsarbetet på Näl, tar hjälp av en liknelse för att förklara varför Näl satsat på styrkort för att utveckla ledningsstödet. Styrkorten ger ledningen ett underlag för att både kunna analysera vad som hänt tidigare och bedöma organisationens nuläge. Nu gäller det att vi lyfter blicken och blir bättre på att använda styrkorten till att styra in i framtiden. Först då kan vi fullt ut utnyttja de möjligheter som metoden ger oss och kan också bli bättre på att i god tid vidta åtgärder som leder oss till målet. Pergöran Ekeroos berättar att Näls styrkort innehåller fyra olika perspektiv, som vart och ett är viktiga för Näls verksamhet. Fakta: Balanserade styrkort är en amerikansk metod för ledningsstöd, som skapades av Robert Kaplan och David Norton i början av nittiotalet. Syftet med att införa styrkorten i en organisation är att ge ledningen ett systematiskt stöd för beslutsfattande. Ett balanserat styrkort kan liknas både vid sjökort och radar enligt Pergöran Ekeroos, styrkortsansvarig på Näl. För varje perspektiv formuleras ett övergripande mål som först bryts ned till nyckeltal och därefter i aktiviteter som leder mot det angivna målet. I Näls styrkort speglar ett perspektiv processerna i verksamheten, där är målet att Näl ska utveckla en effektiv akut och planerad sjukvård. Ett viktigt perspektiv berör våra patienter, där målsättningen är att väntetiderna för behandling på sjukhuset ska minska. Ett annat perspektiv berör våra medarbetare, målet är där att Näl ska bli en ännu mer attraktiv arbetsplats. Målet för det ekonomiska perspektivet är att nå en ekonomi i balans. Med ett systematiskt arbete får ledningen stöd att fatta bra beslut genom att det finns ett gediget underlag inför beslutet. På så sätt kan organisationen styra undan för framtida svårigheter i god tid och risken minskar för att kortsiktiga beslut fattas som endast baseras på ekonomiska grunder. Första steget mot bättre miljö Under 2003 har NU-sjukvården tagit ett stort steg på vägen mot att införa ett miljöledningssystem. Ett sjukhus är en stor verksamhet som på många sätt påverkar miljön omkring sig. Mycket energi går åt till att värma upp de stora byggnaderna, respiratorer, datorer, röntgenapparatur och all annan utrustning som kräver elektricitet för att fungera. Rester av mediciner och narkosgaser släpps ut i avlopp och i luft. Resorna till, från och mellan sjukhusen för personal och patienter påverkar klimatet på sikt. Ett effektivt sätt att försöka minska verksamhetens påverkan på miljön kan vara att införa ett miljöledningssystem. Det fungerar som ett verktyg för att få en bättre kontroll på miljöarbetet. Med hjälp av systemet kan vi få en helhetsbild över var de miljöpåverkande aktiviteterna finns och vi kan skapa tydliga rutiner för att minimera miljöpåverkan. Västra Götalandsregionens mål är att miljöledningssystem ska vara infört i varje förvaltning senast under år Under året har miljöutredningar genomförts på Uddevalla sjukhus, Näl och lokalsjukhusen, för att kartlägga hur sjukhusen påverkar miljön och hur vi berörs av lagar och förordningar. Utredningarna visar inom vilka områden som sjukhusen påverkar miljön mest. Nästa steg, som ska genomföras under 2004, blir att sätta mål för det fortsatta miljöarbetet och ta fram konkreta handlingsplaner som anger de aktiviteter som måste genomföras. 17

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

pion.se Sök Patient Information Online Webb Audio/Video Publikationer Livsskildringar Om Pion Sök Ämne Organisationer Översätt

pion.se Sök Patient Information Online Webb Audio/Video Publikationer Livsskildringar Om Pion Sök Ämne Organisationer Översätt Starr >> Visar sida 0 av 0 Antal träffar 0 Starr De vanligaste ögonsjukdomarna Glaukom, grön starr Glaukom : grön starr, frågor och svar Grå starr Vanligt förekommande diagnoser Synskadades riksförbund

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen 1 2013-01-18 Jan Carlström Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionkansliet Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Moderaternas vision för NU-sjukvården

Moderaternas vision för NU-sjukvården Moderaternas vision för NU-sjukvården juni 2010 En vision för framtiden 3 Framtidens utmaningar 3 Moderaterna och NU-sjukvården 5 1. En starkt utbyggd ambulanssjukvård. 6 2. Utvecklade och bättre akutmottagningar

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Fritid. Genusanalys av ekonomiska beslut och satsningar inom kultur och fritid

Fritid. Genusanalys av ekonomiska beslut och satsningar inom kultur och fritid Fritid Genusanalys av ekonomiska beslut och satsningar inom kultur och fritid Lite att göra vill flytta, negativ framtidssyn och mindre positiv livssyn Utbildning i genus och mångfald för fritidsledare

Läs mer

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL enheter i VGR och år 2015 Uppdaterad 150922 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Högsbo - avdelning 604 Kompetenscentrum / Utvecklingsenheten för palliativ vård SU/Högsbo ASIH-team Område Väster Område Öster

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Lean Healthcare. Strategiska staben

Lean Healthcare. Strategiska staben Lean Healthcare Strategiska staben En dag på Universitetssjukhuset i Lund 870 inneliggande patienter 2 900 patienter besöker olika mottagningar varav 180 uppsöker akut mottagningen 710 patienter röntgas

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Demensteam i Sverige

Demensteam i Sverige 20 april 2010 Folkets Hus i Umeå Konferens Demensteam i Sverige Konsten att lyckas med teamarbete Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Demensteam i Sverige! Runt om i landet

Läs mer

Så vill vi utveckla sjukvården i Fyrbodal

Så vill vi utveckla sjukvården i Fyrbodal Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-08-24 Så vill vi utveckla sjukvården i Fyrbodal Möjligheternas Västra Götaland 2 (16) Innehållsförteckning Möjligheternas Västra Götaland... 3 Närsjukvård... 5

Läs mer

Välkommen till avdelning 17/30

Välkommen till avdelning 17/30 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 17/30 Fotograf: Carina Johansson Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet. Primärvården Göteborg

Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet. Primärvården Göteborg Primärvårdens värdskap Ett vänligt och professionellt bemötande i en harmonisk miljö. Forsythiadokumentet Syftet med Forsythiaprojektet har beslutat sig för att tydliggöra sin roll som primär vårdgivare

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Utbildningsplan Samverkande sjukvård

Utbildningsplan Samverkande sjukvård Utbildningsplan Samverkande sjukvård Syfte med utbildningsplanen är att strukturerar våra utbildningar inom Samverkande sjukvård där vi kan följa upp planen och utbildningsinsatser som görs inom ramen

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder t e d a l Friskb Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder Hej! Du är en av alla kloka invånare som har valt Frisktandvården. Tillsammans är vi nu över 16 000 personer i Kalmar län mellan 20 och 85

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2012-10-05 Patientnämnden Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal

Vårdsamverkan FyrBoDal Vårdsamverkan FyrBoDal /bo 2007-09-21 Närsjukvårdsgruppens Strömstad/Tanum möte 2007-08-31 - minnesanteckningar Plats Konferensrum Bullaren, Tanums kommun Närvarande: Kommun Anders Fischer Bo Lundgren

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Minnesanteckningar Närsjukvårdsgruppen Uddevalla/Orust 2013-12-02

Minnesanteckningar Närsjukvårdsgruppen Uddevalla/Orust 2013-12-02 1 (5) Handläggare Utredare Camilla Karlsson Telefon 0522-69 7047 camilla.a.karlsson@uddevalla.se Minnesanteckningar Närsjukvårdsgruppen Uddevalla/Orust Närvarande Gunilla Dimsjö, enhetschef, Uddevalla

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

INBJUDAN. 13 September, kl 09.00 ca 14.00

INBJUDAN. 13 September, kl 09.00 ca 14.00 INBJUDAN 13 September, kl 09.00 ca 14.00 Radisson SAS Scandinavia Hotel (f d Hotel Sheraton) Konferensrum Västerhavet Södra Hamngatan 59-65, Göteborg Centrum för Verksamhetsutveckling, CVU, arrangerar

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i Regionens hus, Tärnan, Uddevalla måndag 12 maj 2014 kl. 13.30 16.00

Minnesanteckningar från möte i Regionens hus, Tärnan, Uddevalla måndag 12 maj 2014 kl. 13.30 16.00 Minnesanteckningar från möte i Regionens hus, Tärnan, Uddevalla måndag 12 maj 2014 kl. 13.30 16.00 Närvarande: Frånvarande: Anders Fischer, avdelningschef, Uddevalla Bo Lundgren, socialchef, Uddevalla

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning Snabba bollar att springa på eller en långsiktig sammanhållen strategi Helena Svensson HR-strateg /HR-staben på Regionkansliet Region Örebro län Febr 2015 på www.regionorebrolan.se

Läs mer