Officersförbundets medlemsundersökning 2012

Transkript

1 Officersförbundets medlemsundersökning 2012 Foto: Erik Berglund (FS22) / Försvarets bildbyrå Den militära personalens syn på försvarspolitiken och Försvarsmakten I samarbete med

2 Sammanfattning 2012 är första gången Officersförbundet genomför en undersökning som undersöker samtliga tre militära yrkeskategorier som finns i det nya yrkesförsvar som ersatt det tidigare värnpliktsförsvaret. Försvarsmakten har under de senaste tjugo åren gått igenom en enorm, kontinuerlig, omställning. Omställningen fortsätter just nu med införandet av ett anställt försvar och en ominriktning av försvaret till att både kunna hantera nationellt försvar och internationella insatser. Tre av fyra av den militära personalen anser att materieltillgång, utbildning och befintlig personal inte hänger ihop och att det gör att förbanden har svårt att lösa delar av sina uppgifter, speciellt dem som inte är direkt kopplade till internationell tjänst. Andelen anställda med en positiv visavi en negativ syn på Försvarsmakten som arbetsgivare står och väger. 38 procent är positiva och 40 procent negativa. Svarstendensen sedan 2004 visar på en negativ trend där allt färre har en positiv bild av myndigheten som arbetsgivare. Sedan förra undersökningen 2010 har förtroendet för regeringens försvarspolitik minskat med nio procentenheter. Sju av tio bland de anställda soldaterna och sjömännen har övervägt att sluta under det föregående året, situationen bland officerarna är liknande. Bland de nya kategorierna gruppchefer, soldater och sjömän, samt specialistofficerare är den främsta anledningen till att man funderat på att sluta missnöje med villkor och löner. Den traditionella typen av officerare överväger att sluta i huvudsak på grund av bristande framtidstro och pågående omorganisation. En majoritet av gruppchefer, soldater och sjömän uppger att de avser jobba fyra år i Försvarsmakten, vilket är två år kortare än Försvarsmakten och riksdagen har räknat med. Om svaren blir verklighet kommer det att leda till ökade kostnader för utbildning, inskolning och rekrytering. Tre av tio önskar genomföra en internationell insats under det kommande året. En skillnad finns mellan officerare och gruppchefer, soldater och sjömän (GSS). Tre av fyra GSS vill genomföra en insats under det kommande året mot endast två av tio officerare och varannan specialistofficer som vill genomföra en insats. Brutet på ålder synes det dock vara så att det i stort är en åldersfråga snarare än en fråga om anställningskategori, fler yngre vill göra internationell tjänst jämfört med äldre. Barn är också en faktor som påverkar viljan att tjänstgöra internationellt. De med barn är mindre intresserade av utlandstjänstgöring än medlemmar utan. 15 procent uppger att de i jobbet varit med om någon (icke-stridsrelaterad) incident som kunnat orsaka allvarlig personskada eller dödsfall. Sju av tio anser dock att det finns ett tydligt system för att följa upp och förhindra incidenter på arbetsplatsen. Mellan procent av Officersförbundets medlemmar uppger att de behandlats nedlåtande eller diskriminerande under det senaste året. Det är främst kvinnor och anställda under 30 år som uppger sig ha blivit utsatta. Samtidigt kan en svag ljusning skönjas. Sedan 2004 synes en något minskande andel kvinnor uppleva sig utsatta för diskriminering eller nedlåtande behandling i försvaret. De främsta anledningarna till upplevd diskriminering är grad, anställningskategori (Officer/specialistofficer/gruppchef, soldat eller sjöman), eller ålder. För kvinnorna dominerar kön som anledning, för specialistofficerare dominerar grad och för soldater dominerar anställningskategori som skäl. 2 (22)

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Om den nya tidens Officersförbund och 2012 års medlemsundersökning Synen på Försvarsmakten och försvarspolitiken Gruppchefers, soldaters och sjömäns syn på sin anställning Officerares syn på sin anställning Verksamhetssäkerhet Likabehandling och jämställdhet Syn på internationella fredsfrämjande insatser Bakgrundsfakta: Officersförbundets medlemsundersökning (22)

4 1. Inledning Ungefär vartannat år genomför Officersförbundet en medlemsundersökning. Vi som militärt fack- och yrkesförbund speglar utvecklingen i försvaret och även i det samhälle som vi är satta att försvara. I år är första gången vi frågar de nya heltidsanställda soldaterna om deras syn på arbetet i försvaret. Jag tolkar svaren som positiva men nyanserade. Många uppfattar, med rätta, sina villkor och sina löner som för låga och de ställer högre krav på den dagliga verksamheten. Soldaterna är positiva och drivna men de kräver kvalité och accepterar inte att behandlas som kött stoppat i en uniform. Det känns tjatigt att påpeka att Försvarsmakten är inne i den största omvandlingen på kanske hundra år. Jag, och många andra inom försvaret, har en stark koppling till värnplikten då den var vägen in i yrket för de flesta av oss och något av ett grundämne i vår vardag. Någonstans har jag, trots det, ändå uppfattat dess avskaffande som en möjlighet att få nytt liv i försvaret, och försvarspolitiken, efter en längre tid på undantag. Årskullar av ständigt minskande värnpliktsuttag och till slut även uteblivna krigsplaceringar skulle kunna vändas till en finansierad försvarsmakt med bemannade förband med tydliga uppgifter. Jag tror att de kommande tjugo årens globala utmaningar kommer att bjuda på stora omvandlingar och risker och därigenom göra att försvaret kan komma att behövas än mer än idag, nationellt eller internationellt. Men när jag summerar årets och tidigare års undersökningar känner jag mig tvingad resa varningsflagg: Förtroendet för Försvarsmaktens ledning faller, förtroendet för försvarspolitiken likaså. Jag kan räkna upp vissa av skälen: Prio, ständiga omorganiseringar, lönesänkningar efter genomgången utbildning, hårdnande arbetsgivarattityd och löner som ligger under lägstalönerna för övriga ungdomar på den svenska arbetsmarknaden. De ovan nämnda skälen, fastän riktiga, kan dock även klassificeras som symptom på en djupare sjuka. Politikerna vågade ta ett djärvt beslut om systemskifte, men har inte klarat av att dra det i hamn. Underfinansieringen fortsätter, därav låga löner och omorganisationer för att kunna sparka ännu fler för att få pengarna att räcka och fortsatt uteblivna materielinvesteringar som gör att försvarets förmåga minskas. Just nu har politiken fastnat halvvägs och jag uppfattar att våra medlemmar ser det. De möter dagligen verkligheten och de hör den politiska retoriken. De ser att de två inte hänger ihop. Att skapa hållbar rekrytering till en sådan organisation är svårt om inte omöjligt. Men därmed vill jag inte säga att läget är hopplöst. Tvärtom, det går att vända skutan och få den i hamn. Det som krävs är ärlighet, mod och en vilja att faktiskt hantera problemen. Politiker, ni står i ett vägskäl: Prioritera och skär ned, eller ge tillräcklig finansiering och avsluta vad som inletts. Gör vägvalet och ge sedan försvaret fem eller sex år i lugn och ro, utan omorganisationer. Utan respit riskerar det hela att kollapsa. Som jag sagt tidigare, på den åker som ständigt plöjs kan inget gro. Som en slutpunkt till årets medlemsundersökning vill jag trots allt peka på att Försvarsmakten och därigenom vi själva verkar vara på väg mot en bättre mognad. Andelen kvinnor som uppfattar sig diskriminerade eller illa behandlade verkar minska. Samtidigt är nuvarande nivåer långt ifrån acceptabla. Lars Fresker Förbundsordförande Officersförbundet 4 (22)

5 2. Om den nya tidens Officersförbund och 2012 års medlemsundersökning 2012 är första gången Officersförbundet genomför en medlemsundersökning som undersöker åsikterna hos samtliga tre militära yrkeskategorier som finns i det anställda försvar som ersatt det tidigare värnpliktsförsvaret. Vid tiden för förra medlemsundersökningen 2010 bedömde förbundet att det nya systemet var för färskt för att det skulle vara meningsfullt att undersöka. I förbundets vardagsstatistik separeras inte officerare och specialistofficerare då båda kategorierna är anställda som yrkesofficerare, men med olika inriktning. Gruppchefer, soldater och sjömän (GSS) syns som en separat post i förbundets medlemsstatistik utifrån att de har en tidsbegränsat anställning i försvaret. I årets rapport har de tre kategoriernas uppfattningar i olika frågor undersökts. Officersförbundet har önskat öka sin kunskap om de två nytillkomna kategoriernas åsikter. Officerare (tidigare kallade taktisktoperativa officerare) har en hävdvunnen status och roll i Försvarsmakten som de två nya kategorierna ännu inte har. De första specialistofficerarna utexaminerades 2008 men Officersförbundet upplever att försvaret i många fall har haft svårt att skapa fungerande roller för dessa trots att den första kullen varit ute på förband i fyra år. Gruppchefer, soldater och sjömän (GSS) är en ny grupp anställda där försvaret måste vänja sig av med över hundra år av värnplikt och hitta nya former för att se på dem som en ny kategori kollegor. Officersförbundets medlemsstatistik såg vid tiden för urvalet till undersökningen ut enligt följande: Tabell 1: Officersförbundets medlemssammansättning Officerare % GSS % Total % Bortfallsanalysen visar att 60 procent av officerarna i urvalet och 37 procent av gruppchefer, soldater och sjömän (GSS) har besvarat enkäten. Officersförbundet måste inför kommande undersökningar försöka hitta metoder att öka svarsviljan hos GSS. Svarsresultaten har viktats av Novus för att ge representativa resultat. Graf 1, Fråga 19: Vilken militär yrkeskategori tillhör du? 5 (22)

6 3. Synen på Försvarsmakten och försvarspolitiken Försvarsmakten har de senaste tjugo åren gått igenom en kontinuerlig omställning. Verksamhetsidén har svängt från nationellt invasionsförsvar till ett insatsförsvar inriktat på internationella fredsfrämjande uppgifter, för att nu efterfrågas på båda områdena. Värnplikten har avskaffats och ett anställt försvar införts. Fråga ett och två har ställts för att försöka fastställa hur den militära personalen uppfattar regeringens försvarspolitik, samt synen på försvarsmaktens ledning. Trenden är negativ i de båda frågorna med minskande förtroende. Synen på försvarspolitiken påverkas självklart också om man tror att försvaret kommer att behöva användas. Ett försvar brukar liknas vid en försäkring, något man skaffar sig i händelse av att det där oväntade ändå skulle hända. Riksdagen har även beslutat att försvaret idag ska kunna inkludera våra grannländer och även kunna få stöd av våra grannländers försvarsmakter. Många anser att politiken inte garderar sig tillräckligt mot en negativ omvärldsutveckling, enligt svaren på fråga 3. Fråga 4 kan anses vara ledande. Att den ändå ställts i den form den har beror på att många militärt anställda i samtal ofta ger konkreta exempel på hur försvarsmaktens system av system inte hänger ihop. Svaren i undersökningen på fråga fyra (och tre) tyder på att de som uttalar sig är representativa för de militärt anställda. Svaren skiljer sig inte nämnvärt beroende på ålder eller kön. För att försvaret ska fungera krävs att det finns fungerande sammanhängande materielsystem, samt personal som är övad och utbildad både i aktuella materialslag och i taktik med de förbandstyper som ingår. Officersförbundets uppfattning utifrån förbandsbesök och samtal med medlemmar är att Försvarsmakten idag är bra på att agera i den lägre taktiska nivån pluton, med acceptabel funktion upp till kompani. Därefter är förmågan sämre. Detta är ett resultat av flera års minskad övningsverksamhet i större förband, samt en tendens till att genomföra korta övningar, (momentövningar). Inom marinen och flygvapnet finns tecken på kritiska brister inom vissa materialslag. Vakanser och kritisk personalbrist finns genomgående i ett flertal olika befattningar. Andelen anställda med en positiv visavi en negativ syn på Försvarsmakten som arbetsgivare står och väger. 38 procent är positiva och 40 procent negativa. Svarstendensen sedan 2004 visar på en negativ trend där allt färre har en positiv bild av myndigheten som arbetsgivare. Resultatet i fråga två pekar på att samtidigt som Försvarsmakten allt mer frekvent talar om att bli en attraktiv arbetsgivare finns i praktiken en motsatt utveckling där personalen faktiskt i ökande grad uppfattar myndigheten som allt mer negativ. Detta kan innebära en risk både för att personal lämnar, men också för att de inte utgör de ambassadörer för verksamheten som behövs för att rekryteringen ska hålla på sikt. Graf 2: Fråga 1. Jag har allmänt sett stort förtroende för regeringens sätt att hantera frågor rörande försvaret 6 (22)

7 Graf 3: Fråga 2. Jag har allmänt sett stort förtroende för Försvarsmaktens ledning Graf 4: Fråga: 3. Anser du att Sveriges försvarspolitik idag tar tillräcklig hänsyn till risken för en framtida mer negativ utveckling i omvärlden? 7 (22)

8 Graf 5: Fråga: 4. Anser du att du och ditt förband har tillräcklig tillgång till materiel, personal och utbildning för att kunna lösa er del av Försvarsmaktens kärnuppgifter väpnad strid och hävdande av territoriell integritet? Graf 6: Fråga: 5. Vad har du för bild av försvarsmakten som arbetsgivare?* * Vid jämförelser mellan 2012 och tidigare års fråga bör noteras att svarsalternativen utvecklats vilket kan ha påverkat utfallet. 8 (22)

9 4. Gruppchefers, soldaters och sjömäns syn på sin anställning Graf 7 Källa: Officersförbundets medlemsregister 2012 är första gången Officersförbundet har haft möjlighet att undersöka den nya medlemskategorins åsikter i olika frågor. Gruppen har en stor tonvikt av unga. Vissa har varit anställda nationellt i olika former sedan 2008 eller i olika internationella fredsfrämjande insatser. Var fjärde soldat eller sjöman (26%) har genomfört en eller flera internationella insatser. (Fråga 30.) Försvarsmakten och riksdagen antar att soldater och sjömän ska stanna i minst sex år för att systemet ska rymmas inom nuvarande ekonomiska ram. En majoritet av soldaterna och sjömännen anger emellertid att man avser stanna fyra år eller kortare, (fråga 23). Stannar soldaterna kortare tid än antaget kommer rekryterings- och utbildningsbehoven att öka. En rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) från 2010 uppskattar fördyringen på lång sikt för en tjänstgöringstid om fyra år till nästan 4oo miljoner årligen. Bland gruppchefer, soldater och sjömän (GSS) uppger nästan tre av fyra att de övervägt att lämna sin anställning under året. (Fråga 24.) När de som funderat på att lämna får ange av vilka skäl de funderat på att sluta sin anställning ligger lönen och anställningsvillkoren i topp. (Fråga 25.) Fördelningen av anledningar till att sluta liknar den hos specialistofficerare. Ungefär fyra av tio anger att minskad chans till deltagande i internationell insats varit en av anledningarna till tankarna på att sluta. Ungefär lika många uppger få utmanande/utvecklande övningar som skäl. Variationer finns dock mellan vapengrenarna. När det gäller synen på Försvarsmakten som arbetsgivare (fråga 5) är det en övervikt för dem som har en positiv bild (44%) jämfört med dem som har en negativ (37%.) Var femte (19%) har varken en positiv eller negativ bild. Ungefär fyra av tio uppger att de är intresserade av att jobba som yrkesofficer efter sin GSS-anställning. Resultatet indikerar att det torde finnas ett tillräckligt stort underlag av soldater och sjömän för att kunna bemanna en huvuddel av officersutbildningsplatserna med tidigare soldater. Detta skulle borga för att även framtidens officerare har en god och stabil grund i soldat- eller sjömansrollen. Var fjärde är istället inriktad på ett yrke med krav på akademisk examen. Försvarsmaktens försök att möjliggöra högskolestudier vid sidan av tjänstgöringen som soldat eller sjöman synes därför ha en fertil jordmån bland de GSS-anställda. Var tionde vill dock gå vidare till yrke utan akademisk examen. Det är 9 (22)

10 viktigt att dessa inte glöms bort. Praktiska (civilt giltiga) yrkesexamina eller certifikat kan ibland vara svårare att lösa för Försvarsmakten, men de är därför inte mindre viktiga, kanske snarare än mer. Slutligen syns att en del ännu inte har en klar tanke kring sin framtid, vilket kan anses naturligt med tanke på den stora andelen unga. Tabell2: Fråga 5 Vad har du för bild av Försvarsmakten som Arbetsgivare? Gruppchef, soldat eller sjöman (GSS) Mycket positiv 12% Ganska positiv 32% Varken positiv eller negativ 19% Ganska negativ 29% Mycket negativ 8% Vet ej - Ej svar 0% Graf 8: Fråga: 23. Hur länge är du intresserad av att jobba som gruppchef/soldat/sjöman i Försvarsmakten? (Lägg ihop din nuvarande tid som anställd och den tid du idag skulle vilja fortsätta arbeta som gruppchef/soldat/sjöman.) 10 (22)

11 Graf 9: Fråga: 24. Har du under det senaste året haft tankar på att sluta som gruppchef/soldat/sjöman? Tabell 3: Fråga: 25. Av vilken/vilka anledningar har du haft tankar på att sluta som soldat? Gruppchef, soldat eller sjöman (GSS) Armén Marinen Flygvapnet Försvarsgrensoberoende Lönen och övriga anställningsvillkor 80% 84% 66% 98% 64% För få utmanande\utvecklande övningar eller verksamhet 41% 48% 36% 19% 29% Besked om förminskad, eller ingen, möjlighet till internationell insats 37% 39% 31% 46% 29% Annat, nämligen 29% 24% 40% 28% 43% 11 (22)

12 Graf 10: Fråga: 26. Vilket yrke vill du inrikta dig mot efter din tid som gruppchef/soldat/sjöman? 12 (22)

13 5. Officerares syn på sin anställning När det gäller officerares syn på sin anställning och arbetssituation har Officersförbundet flera tidigare års studier att jämföra flera av frågorna med. Just nu genomgår Försvarsmakten en stor omorganisation där många officerare förväntas bemanna befattningar vigda för specialistofficerare. Vidare finns risk att ett fåtal officerare måste flytta för att ta befattningar på andra orter när försvaret ska koncentrera sin samlade kompetens inom vissa funktioner till färre orter. Detta verkar dock inte ha någon större påverkan på hur många som funderat på att sluta som officer. Sedan 2002 har svarsfrekvensen pendlat runt att 70 procent har haft tankar på att sluta. (Fråga 21.) När det gäller skälen är bristande framtidstro i topp, följt av oklarheter om omstruktureringen, men även lön och anställningsvillkor anges av många. Bland specialistofficerare är dock lönen och anställningsvillkoren den vanligaste anledningen till att ha övervägt att sluta, angiven av 74 procent. Detta får en viss, men inte så stor effekt, på totalen på grund av deras lilla del i urvalet. Specialistofficerarnas villkor är dock en faktor att vara observant på. Specialistofficerare överväger oftare att lämna yrket jämfört med officerare. Marginellt färre uppger att de skulle välja Officersyrket om de stod inför ett val idag. Yngre är mest nöjda med sitt val, med fallande antal med ökad ålder. Ålder synes vara en starkare förklaringsfaktor än officerskategori. Graf 11: Fråga: 21. Har du under det senaste året haft tankar på att sluta som officer? 13 (22)

14 Tabell 4: Fråga 21 brutet på SO/OF. Totalt Officer (OF) Specialistofficer (SO) Ja, ofta 31% 30% 40% Ja, någon gång 43% 43% 43% Nej 26% 26% 17% Ej svar 0% 0% - Tabell 5: Fråga: 22. Av vilken/vilka anledningar har du haft tankar på att sluta som officer? Totalt Officer (OF) Specialistofficer (SO) Bristande framtidstro 73% 73% 72% Oklarheter om omstruktureringen 59% 61% 45% Lönen och övriga anställningsvillkor 48% 45% 74% Annat, nämligen 33% 32% 45% Graf 12: Fråga: 20. Skulle du välja officersyrket om du stod inför ett yrkesval idag? 14 (22)

15 6. Verksamhetssäkerhet Sju av tio anställda anser att det finns ett tydligt system för att följa upp och förhindra incidenter på arbetsplatsen. En viss minskning har skett vilket synes bero på att många av gruppcheferna, soldaterna och sjömännen svarar att de inte vet, vilket är en signal om att försvarsmakten måste vinnlägga sig om att även de nytillkomna skolas in i avvikelserapportering och dito hantering. Försvarsmakten har under självt lyft frågan om säkerhetskulturer bland soldater och bland annat betonat behovet av att återstarta gruppchefsutbildningarna för att öka säkerheten. Resursbrist omtalades i svaren på fråga 4. Liknande svar erhålles när frågan ställs om någon behövt göra avsteg från säkerhetsbestämmelserna under det senaste året för att kunna lösa sina uppgifter. (Fråga 11.) En av fem har gjort det flera gånger och ytterligare en av tjugo har gjort det en gång. Anledningarna till detta uppges vara tidsbrist, följt av personalbrist. Något färre anger brist på utbildning eller andra skäl. Det är svårt att dra alltför hårda slutsatser av svaren när man inte känner till de exakta omständigheterna kring varje enskilt avsteg, men svaren visar ändå på en anda som finns i Försvarsmakten och utgör kanske personalens främsta styrka och svaghet: man löser uppgiften. Från grundläggande utbildning och framåt får varje krigsman i Försvarsmakten lära sig att det främsta är att lösa uppgiften. Oavsett nya svårigheter som kastas på dig, är det ditt ansvar att hitta ett nytt sätt att lösa uppgiften på, trots de nya omständigheterna. Uppgiften ska dessutom lösas på tilldelad tid. Den mentaliteten gör att Försvarsmakten ofta löser ställda uppgifter trots otillräckliga resurser. Samtidigt är det denna mentalitet som utgör en av de största svagheterna och leder till att allmänheten inte ser konsekvenserna av exempelvis otillräckligt finansiering från politikerna, samt att de anställda ibland utsätter sig för risker de inte borde. 15 procent uppger att de i jobbet varit med om någon (ickestridsrelaterad) incident som kunnat orsaka allvarlig personskada eller dödsfall. Förändringen från 2010 kan bero på att frågan det året inte exkluderade stridsrelaterade incidenter. Sju av tio anser dock att det finns ett tydligt system för att följa upp och förhindra incidenter på arbetsplatsen. Tappet sedan 2010 beror till stor del på att en högre andel soldater och sjömän uppger sig inte veta om det finns ett tydligt system för incidenthantering. Graf 13: Fråga: 11. Har du någon gång under det senaste året i tjänsten tvingats göra avsteg från säkerhetsbestämmelserna för att kunna lösa dina uppgifter? Av dem som tvingats göra avsteg från säkerhetsbestämmelserna är det 54 procent pga tidsbrist 47 procent pga personalbrist 24 procent pga brist på utbildning (brist på utbildning har ökat med det dubbla sedan mätningen 2010, då 12% angav detta alternativ). 37 procent anger också andra skäl, 15 (22)

16 Graf 14: Fråga: 13. Har du under det senaste året i jobbet varit med om någon (icke stridsrelaterad) incident som kunnat orsaka allvarlig personskada eller dödsfall?* * Frågan omformulerad sedan Icke-stridsrelaterade incidenter exkluderade 2012, men inte Graf 15: Fråga: 14. Tycker du att det finns ett tydligt system för att följa upp och förhindra incidenter på din arbetsplats? Tabell 6: Fråga: 14. Tycker du att det finns ett tydligt system för att följa upp och förhindra incidenter på din arbetsplats? Officer (OF) Specialistofficer (SO) Gruppchef, soldat eller sjöman (GSS) Ja 73% 76% 56% Nej 13% 11% 13% Vet ej 14% 12% 31% Ej svar 1% - - Graf 16: Fråga: 15. Anser du att du kan rapportera incidenter utan att det påverkar din karriär? 16 (22)

17 7. Likabehandling och jämställdhet Mellan procent av Officersförbundets medlemmar uppger i årets medlemsundersökning att de behandlats nedlåtande eller diskriminerande under det senaste året. (Fråga 16) En högre andel kvinnor och yngre under 30 år uppger sig ha blivit utsatta. De främsta anledningarna till upplevd diskriminering är grad, anställningskategori eller ålder. För kvinnorna dominerar kön som anledning, för specialistofficerare dominerar grad och för soldater dominerar anställningskategori. (Fråga 17) Trenden för diskriminering av kvinnor kan eventuellt visa en minskande tendens. I årets undersökningn uppger var fjärde kvinna att de behandlats diskriminerade eller nedlåtande under det senaste året uppgav 32 procent av de tillfrågade kvinnorna att de att de behandlats diskriminerade eller nedlåtande på arbetsplatsen under det föregående året, 2006 var siffran 30 procent och år 2010 var den 23 procent. Officersförbundet drar slutsatsen att Försvarsmakten måste jobba vidare med att integrera kvinnor och de nya kategorierna specialistofficerare och gruppchefer, soldater och sjömän. Även för Officersförbundets del måste arbetet med att välja in representanter för de två nya anställningskategorierna fortsätta. Officersförbundet drev tidigare aktivt ett projekt kallat Respekt för att skapa diskussion bland medlemmarna kring värderingar och likabehandling och jämställdhet. Frågorna är fortsatt en integrerad del i den fackliga utbildningen. Graf 17: Fråga: 16. Har du upplevt att du under det senaste året behandlats nedlåtande eller diskriminerande på din arbetsplats? 17 (22)

18 Tabell 7: Fråga 17. Av vilken/vilka anledningar har du upplevt att du behandlats nedlåtande eller diskriminerande? Totalt Officer (OF) Specialistofficer (SO) Gruppchef, soldat eller sjöman (GSS) Grad 45% 40% 64% 47% Kvinna Man 51% 45% Ålder 41% 50% 44% 19% Anställningskategori - gruppchef\soldat\sjöman 19% 0% 9% 68% Kön 6% 6% - 9% Sexuell läggning 3% 2% 9% - Etnisk tillhörighet 1% - - 2% Könsöverskridande identitet eller uttryck 1% 2% - 1% Religiös övertygelse 0% 0% - - Annan orsak, nämligen 42% 50% 27% 30% 31% 42% 31% 18% 55% 2% 4% 3% - 1% 4% 1% 4% - 18% 44% 18 (22)

19 8. Syn på internationella fredsfrämjande insatser Den militära personalen en positiv syn på internationella fredsbevarande insatser. I år uppger sig 78 procent vara ganska eller mycket positiva till att Försvarsmakten har internationella fredsfrämjande uppgifter. Det avtar dock med ökande ålder, sannolikt på grund av att äldre officerare rekryterades till försvaret då kärnuppgiften var att försvara landet. Försvaret har sedan 2000 i allt högre grad inriktats på internationella insatser, med en topp 2008 varefter det nationella försvaret återkommit. Totalt sett har fyra av tio av förbundets medlemmar deltagit i en eller flera fredsfrämjande insatser. Toppen kring högst antal deltagande finns i åldersspannet år vilket kan förklaras av att sannolikheten för deltagande ökar med längre tid i Försvarsmakten och det stora fokuset inleddes på 90- talet. Ju längre ned i en militär enhet du kommer desto fler befattningar finns också. Det syns även i svaren att armén är den vapengren som genomfört flest insatser. Tre av tio önskar genomföra en internationell insats under det kommande året. (Fråga 28.) En skillnad finns mellan officerare och gruppchefer, soldater och sjömän (GSS). Tre av fyra GSS vill genomföra en insats under det kommande året, mot endast två av tio officerare och varannan specialistofficer. Tidigare sökte anställda i Försvarsmakten frivilligt till befattningar i dåvarande utlandsstyrkan när sådan tjänst passade yrkes- och privatliv. Sedan 2010 är det inte längre frivilligt att genomföra en insats, utan arbetsgivaren kan tvinga de anställda att delta i insats, bland annat har 12 helikopterbesättningsmän tvingats iväg till Afghanistan mot sin vilja. Officersförbundet misstänker dock att den internationella tjänstgöringsskyldigheten oftast används av mellanchefer i försvaret som ett motiv för att få de anställda att frivilligt söka befattningar med motiveringen att annars måste jag som chef använda tjänstgöringsskyldigheten. Risken är att mörkertalet för implicit tvång blir stort och att ett fåtal lättövertalade pressas att ta fler uppdrag än de själva egentligen vill med risk för konsekvenser för både hälsa och säkerhet. Två procent uppger sig ha blivit utsatta för påtryckningar, ytterligare två procent uppger att kollegor samtidigt blivit utsatta för påtryckningar. 15 procent uppger sig ha bevittnat att kollegor blivit utsatta för påtryckningar. Tabell 8: Fråga: 30. Har du tjänstgjort i någon internationell fredsfrämjande insats? Totalt Officer (OF) Specialistofficer (SO) Gruppchef, soldat eller sjöman (GSS) Armén Marinen Flygvapnet Försvarsgrensoberoende Ja 40% 43% 44% 26% 52% 22% 33% 36% Nej 59% 56% 54% 74% 47% 78% 66% 64% Ej svar 1% 1% 2% - 1% - 1% - 19 (22)

20 Graf 18: Fråga: 30. Har du tjänstgjort i någon internationell fredsfrämjande insats? Graf 19: Fråga: 28. Önskar du genomföra en internationell fredsfrämjande insats under det kommande året? Tabell 9: Fråga: 28. Önskar du genomföra en internationell fredsfrämjande insats under det kommande året? Totalt Officer (OF) Specialistofficer (SO) Gruppchef, soldat eller sjöman (GSS) Ja 32% 19% 53% 75% Nej 58% 71% 36% 17% Vet ej 9% 9% 9% 8% Ej svar 1% 1% 2% - 20 (22)

21 Graf 20: Fråga: 27. Är du själv positiv eller negativ till att det svenska försvaret har internationella fredsfrämjande uppgifter? Graf 21: Fråga: 29. Har du uppfattat att arbetsgivaren använt obligatoriet som påtryckning för att få dig eller någon kollega att frivilligt åta sig en svårbemannad befattning i någon internationell fredsfrämjande insats? 21 (22)

22 9. Bakgrundsfakta: Officersförbundets medlemsundersökning Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Officersförbundet. Intervjuerna har genomförts med en kombination av webb och postala enkäter. Urvalet omfattade 1400 medlemmar från Officersförbundets medlemsregister, inkl tilläggsurval av 200 kvinnor och 200 soldater. Syftet med dessa tilläggsurval har varit att erhålla redovisningsbara baser för dessa två grupper. Resultaten på totalnivå speglar dock den totala medlemsgruppens verkliga proportioner. Fältperioden pågick från 15 maj till 15 juni. 2 påminnelser genomfördes postalt, där sista påminnelsen bestod av en extra enkät. Sammanlagt inkom 700 svar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 50%. Totalt inkom 193 svar via webben och 507 svar postalt. Vid frågor kring innehållet i medlemsundersökningen, Officersförbundets ståndpunkter, eller intresse att få del av rådata, kontakta Officersförbundets press- och informationsansvarige: Daniel Skoglund, , daniel.skoglund@officersforbundet.se Kontaktpersoner på Novus är: Per Fernström, Tel: Per.fernstrom@novus.se Annelie Önnerud Åström, Tel: Annelie.astrom@novus.se 22 (22)