Tillstånd enligt miljöbalken till kraftvärmeproduktion och förbränning av avfall

Transkript

1 Aktbilaga 18 BESLUT 1 (38) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Hans Sjöberg hans.sjoberg@x.lst.se Bollnäs Energi AB Bollnäs Tillstånd enligt miljöbalken till kraftvärmeproduktion och förbränning av avfall Anläggning: Säverstaverket Fastighet: Städet 7 N/S-koordinat: , O/V-koordinat SNI Koder: B 40-2, B Beslut Miljöprövningsdelegationen lämnar Bollnäs Energi AB ( ) tillstånd enligt miljöbalken till att inom ovan nämnda fastighet driva en anläggning för fortsatt och utökad produktion och distribution av fjärrvärme, ånga och el. Verksamheten begränsas till att omfatta en totalt installerad tillförd effekt av 112 MW samt en maximal årlig produktion av 210 GWh och förbränning av högst ton avfallsklassat bränsle. Tillstånd meddelas även för utbyggnad med en ny fastbränslepanna (panna 6) för kraftvärmeproduktion med tillhörande bränslelager och en motrycksturbin för produktion av el. Miljöprövningsdelegationen beslutar med stöd av 6 kapitlet 9 miljöbalken (MB) att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. Miljöprövningsdelegationen medger med stöd av 27 samt bilaga 5 punkt e i Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28) undantag från krav på kontinuerlig mätning av väteklorid (HCl) och vätefluorid (HF) för rökgas som passerat rökgaskylare respektive undantag från utsläppskravet avseende utsläpp av kolmonoxid (CO) från de befintliga fastbränslepannorna. Med stöd av 22 kap 27 MB skjuter miljöprövningsdelegationen under en prövotid upp frågan om vilka slutliga villkor som ska gälla för säkerhetshöjande åtgärder inklusive hantering av släckvatten vid händelse av brand i anläggningen samt utsläpp av oljehaltigt vatten efter oljeavskiljare.

2 BESLUT 2 (38) Miljöprövningsdelegationen skjuter vidare upp frågan om vilka slutliga villkor som ska gälla för utsläpp till vatten avseende halten ammoniakkväve (NH 4 -N) i renat kondensat. Bolaget ska under prövotiden: U1. Utifrån utförd riskanalys ska behovet av såväl förebyggande åtgärder som beredskap utredas och redovisas tillsammans med kostnaderna för dessa. Hantering av eventuellt släckvatten ska ingå som en del i utredningen. För åtgärder som föreslås ska en tidplan presenteras. Utredningen ska utföras i samråd med tillsynsmyndigheten och räddningstjänsten. U2. Bolaget ska utreda möjligheten att för vatten som avleds via oljeavskiljaren klara av en högsta utgående halt av 5 mg/l, mätt som oljeindex. U3. Bolaget ska utreda vilka lägsta halter av ammoniumkväve (NH 4 -N) i renat kondensat som är möjliga att nå till följd av den dosering av ammoniak i rökgasen som görs för att reducera utsläppen av kväveoxider (NO x ) till luft. Utredningarna med förslag till slutliga villkor skall lämnas till miljöprövningsdelegationen senast den 31 december Till dess miljöprövningsdelegationen beslutat annat skall följande provisoriska föreskrifter gälla: P1. Dagvatten från lagringen av olja samt avlopp som kan innehålla oljespill ska innan utsläpp till recipient avledas via oljeavskiljare med larm. P2. Vatten från rökgaskondenseringen ska innan utsläpp till recipient behandlas i vattenreningsanläggningen och justeras till ph mellan 7 och 9. Halterna i utgående kondensatvatten får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga: Suspenderat material 15 mg/l Arsenik Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink 50 µg/l 25 µg/l 5 µg/l 100 µg/l 50 µg/l 5 µg/l 50 µg/l 50 µg/l

3 BESLUT 3 (38) Som utsläppsgränsvärde vid provtagning enligt (NFS 2002:28) får halterna i utgående kondensatvatten inte överstiga: Tallium Dioxiner 50 µg/l 0,3 ng/l För tillståndet gäller följande slutliga villkor: Vid tillämpning av Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning med bilagor (NFS 2002:28) ska de i ansökan benämnda fastbränslepannorna P1, P2 klassas som en samförbränningsanläggning och den nya fastbränslepannan P6 klassas som en avfallsförbränningsanläggning enligt 3 förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning. 1. Om inte annat följer av villkoren nedan skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Endast avfall fördelat på avfallskategorierna Q1, Q14 och Q16 betecknade enligt bilaga 1 i avfallsförordningen (2001:1063) får förbrännas i fastbränslepannorna. 3. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet får som riktvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: dagtid vardagar (kl ) 50 db(a) nattetid (kl ) 40 db(a) övrig tid 45 db(a) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid bostäder. Buller från verksamheten får ej innehålla störande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Utsläpp till luft 4. Om inte något annat framgår av villkoren nedan ska den nya fastbränslepannan P6 vid all förbränning uppfylla de utsläppskrav som gäller för en avfallsförbränningsanläggning enligt föreskrifterna om avfallsförbränning. 5. Om inte något annat framgår av villkoren nedan ska de befintliga fastbränslepannorna P1 och P2 vid förbränning av klassat avfall uppfylla de utsläppskrav som gäller för en avfallsförbränningsanläggning enligt föreskrifterna om avfallsförbränning.

4 BESLUT 4 (38) 6. För utsläpp till luft av metaller, dioxiner och furaner ska de befintliga fastbränslepannorna P1 och P2 vid all förbränning uppfylla de utsläppskrav som gäller för en samförbränningsanläggning enligt föreskrifterna om avfallsförbränning. 7. Utsläpp av ammoniak (NH 3 ) till luft från fastbränslepannorna får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 8 mg/m 3 norm 1 torr gas vid 11 % O Utsläpp av Väteklorid (HCl) och Vätefluorid (HF) i rökgas som passerat rökgaskylare får som utsläppsgränsvärde vid provtagning enligt föreskrifterna om avfallsförbränning inte överskrida följande värden vid norm 1 torr gas och 11 % O 2 : Väteklorid (HCl) 10 mg/nm 3 Vätefluorid (HF) 1 mg/nm 3 9. Utsläpp till luft av kvicksilver från fastbränslepannorna får som riktvärde vid provtagning enligt föreskrifterna om avfallsförbränning inte överskrida 0,03 mg/nm 3 normal torr gas 1 vid 11 % O Utsläpp till luft av kväveoxider, räknat som kvävedioxid (NO 2 ), från de befintliga fastbränslepannorna P1 och P2 får som utsläppsgränsvärde och dygnsmedelvärde inte överskrida 200 mg/nm 3 vid norm 1 torr gas och 11 % O Vid förbränning av klassat avfall i fastbränslepannorna P1 och P2 får inte mer än 3 % av de validerade timmedelvärdena under året avseende halten kolmonoxid i rökgaserna överskrida 100 mg/m 3 normal torr gas vid 11 % O Utsläppen till luft från de befintliga fastbränslepannorna 1 och 2, vid förbränning av biomassa får som utsläppsgränsvärde och dygnsmedelvärde inte överskrida följande värden vid norm 1 torr gas och 11 % O 2 : Kolmonoxid (CO) 500 mg/nm 3 Stoft 20 mg/nm 3 Svaveldioxid (SO 2 ) 100 mg/nm 3 Totalt organiskt kol (TOC) 10 mg/nm 3 1 Normaliserad till temperaturen 273 K och trycket 101,3 kpa. Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt, ska föranleda de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas. Med utsläppsgränsvärde avses samma definition som i NFS (2002:28). Med klassat avfall och biomassa avses bränsle som omfattas respektive inte omfattas av förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning

5 BESLUT 5 (38) Förbränning av olja 13. Utsläpp av stoft till luft från förbränning av olja i oljepannorna P3, P4 och P5 får som riktvärde inte överstiga 0,5 g/kg olja. 14. Utsläpp till luft av kväveoxider räknat som kvävedioxid (NO 2 ) från oljeeldning i oljepannorna får som riktvärde inte överskrida 120 mg/mj tillfört bränsle. 15. Svavelhalten i den eldningsolja som utnyttjas vid anläggningen får inte överskrida 0,1 vikt - %. Utsläpp till vatten 16. Vatten från rökgaskondenseringen ska efter rening och ph-justering avledas via Säverstaområdets dagvattendike för utsläpp i Häggestaviken i sjön Varpen. Uppstår problem med vattenkvaliteten för närliggande växtodling tillföljd av bolagets utsläpp, ska bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att avhjälpa problemet. 17. Vatten som uppstår till följd av att oljepannorna vattensotas ska behandlas i reningsanläggningen för kondensat innan utsläpp till recipient. Hantering och lagring av bränslen och aska 18. Bränsle och aska ska lagras och hanteras så att risken för förorening av vatten, besvärande lukt, damning och brandfara minimeras. Uppstår olägenhet till följd av lagring eller hantering av aska eller bränsle ska åtgärder omedelbart vidtas för att avhjälpa olägenheten. 19. Aska från förbränning av biobränslen ska om möjligt separeras från avfallsaska t ex genom separat förbränning i någon av fastbränslepannorna och återvinnas, i första hand genom kompensations- och vitalitetsgödsling i skogsmark eller i andra hand nyttiggöras på annat sätt. Kan askan inte återvinnas ska den deponeras. 20. Kravspecifikationer till grund för mottagning av avfallsbaserat bränsle ska utformas så att material som är lämpat för återanvändning och materialåtervinning förbränns i så liten utsträckning som möjligt. Avfall och kemiska produkter 21. Hantering av kemiska produkter och farligt avfall ska ske på sådant sätt att utsläpp till mark, luft eller vatten motverkas. Spill från hantering av farligt avfall och kemikalier ska omedelbart samlas upp och därför ska saneringsmedel och saneringsutrustning finnas lättillgängligt vid anläggningen. 22. Förvaring av kemiska produkter och farligt avfall ska ske på tät yta, som är beständig mot de kemikalier och det avfall som lagras, samt skyddat mot

6 BESLUT 6 (38) nederbörd. Förvaringsytor ska ha sekundärt skydd så att spill, läckage eller liknande hålls kvar och kan omhändertas. Behållare med kemikalier och avfall ska vara tydligt märkta så att det framgår vad de innehåller. Kontroll 23. För kontroll av utsläppsvillkor, dagvatten och vattenkvaliteten i Varpen ska utformning av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod regleras i ett kontrollprogram. Programmet ska följas. Övrigt 24. Möjligheter till energieffektivisering ska utredas och redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 31 december Tillsynsmyndigheten bemyndigas att föreskriva ytterligare villkor i frågan. Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap 25 tredje stycket MB åt tillsynsmyndigheten att föreskriva ytterligare villkor angående: a) Att viss del av det avfallsbränsle som får förbrännas vid anläggningen enligt villkor 2 får ersättas med likvärdigt avfall av annan kategori. b) Försiktighetsmått vid tillämpning av villkor 16 och 18. c) Villkor angående energieffektivisering vid tillämpning av villkor 24. d) Undantag från krav i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning avseende konstruktions och temperaturkrav i 5 och 6. Miljöprövningsdelegationen överlåter vidare till tillsynsmyndigheten att, om det behövs, besluta angående kontroll av utsläppsvillkor med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod avseende kontrollprogrammet. Igångsättningstid Den nya fastbränslepannan P6 skall ha tagits i drift för produktion av värme och el senast den 31 december 2012 annars förfaller tillståndet i denna del. Bolaget ska meddela tillsynsmyndigheten när verksamheten satts igång. Verkställighetsförordnande Miljöprövningsdelegationen förordnar med stöd av 22 kap 28 första stycket MB att tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte har vunnit laga kraft Ianspråktagande av tillstånd Tillståndet ska anses ha tagits i anspråk den 31 december 2008 om inte bolaget dessförinnan skriftligen meddelat miljöprövningsdelegationen och tillsynsmyndigheten att bolaget beslutat sig för att ta det nya tillståndet i anspråk.

7 BESLUT 7 (38) Återkallelse av tidigare beslut Miljöprövningsdelegationen återkallar med stöd av 24 kap 3 första stycket MB länsstyrelsens och miljöprövningsdelegationens tidigare meddelade tillstånd daterade den 12 januari 1998 (dnr ), den 27 juni 2000 (dnr ) och den 15 augusti 2002 (dnr ). Återkallelsen gäller från och med att detta tillstånd vunnit laga kraft och tagits i anspråk av bolaget. Särskilda upplysningar Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att meddelat tillstånd enligt miljöbalken inte befriar tillståndsinnehavaren från skyldighet att iaktta vad som föreskrivs i annan författning i fråga om anläggning eller verksamhet som avses med tillståndet. Bolaget skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön (26 kap 19 MB) samt i övrigt iaktta vad som sägs i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Enligt denna är verksamhetsutövaren bl a skyldig att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljö. Verksamheten, förbränning av avfall, omfattas av Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2002:28) om avfallsförbränning. Miljöprövningsdelegationen erinrar därför om att verksamheten ska ske så att de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som anges i föreskriften eller föreskrift som ersätter denna uppfylls. Bolaget ska beakta de bestämmelser som återfinns i lag (1999:381) och förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Varje år före utgången av den 31 mars skall en miljörapport och eventuellt en köldmedierapport lämnas in till tillsynsmyndigheten enligt 26 kap 20 MB respektive 29 i förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ämnen som bryter ned ozonskiktet. Det är den sammanlagda köldmediemängden som avgör om bolaget är skyldig att lämna köldmedierapport eller inte. Bolaget skall till tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen samt utföra eller bekosta sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen (26 kap 21 och 22 MB).

8 BESLUT 8 (38) Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt MB skall avgift betalas årligen av den som bedriver miljöfarlig verksamhet. Bedrivs en miljöfarlig verksamhet av annan än den som meddelats tillståndet är den nye verksamhetsutövaren skyldig att snarast upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet (32 SFS 1998:899). En kopia av informationen bör skickas till länsstyrelsen. Det är förbjudet att utan anmälan enligt miljöbalken ändra en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (21 SFS 1998:899). Att upphöra med verksamheten är enligt miljöprövningsdelegationens bedömning en anmälningspliktig ändring. I och med att detta tillståndsbeslut vinner laga kraft och tas i anspråk av bolaget upphör tidigare tillstånd för verksamheten att gälla, vilket innebär att beslut som tillsynsmyndigheten fattat med stöd av tidigare tillstånd förlorar sin rättsverkan. Även tidigare beslut om slutliga villkor upphör att gälla i samma stund som huvudtillståndet. Bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har nyligen ändrats vilket innebär att verksamheten från och med den 1 januari 2008 kommer att klassas enligt följande koder: B (anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 50 MW), B (anläggning där avfall mer än ton avfall förbränns per år). Redogörelse för ärendet Tidigare tillståndsbeslut Länsstyrelsen lämnade den 12 januari 1998 (dnr ) tillstånd enligt miljöskyddslagen till att inom fastigheten Städet 7 i Bollnäs kommun driva en anläggning för värme- och ångproduktion med en tillförd effekt av högst 77,5 MW och en årlig produktion av maximalt 180 GWh. Miljöprövningsdelegationen lämnade den 27 juni 2000 ( ) tillstånd enligt miljöskyddslagen till att utöka förbränningen av avfall till ton kommunalt avfall. Länsstyrelsen lämnade den 15 augusti 2002 ( ) tillstånd med stöd av 24 kap. 8 miljöbalken till att tillsvidare årligen samförbränna maximalt ton utsorterat trä (RT-flis) med biobränsle. Ärendets handläggning Ärendet har föregåtts av en MKB-process där samråd skett med länsstyrelsen, kommunen och närboende. Länsstyrelsen beslutade den 30

9 BESLUT 9 (38) november 2006 (dnr ) att verksamheten inte antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4 MB. Ansökan och tillhörande MKB inkom till miljöprövningsdelegationen den 26 januari 2007 och kompletterades den 21 maj Ärendet kungjordes den 1 juni 2007 i Ljusnan. Tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen), Miljö- och byggnämnden samt Räddningstjänsten i Bollnäs kommun och Landstinget i Gävleborg enheten för samhällsmedicin, har beretts tillfälle att yttra sig. Sökande har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de yttranden som kommit in. Ansökan Ansökan omfattar tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Säverstaverket. Tillstånd söks bland annat för en ny fastbränslepanna med en tillförd effekt på maximalt 35 MW för produktion av både värme och el. Ansökan omfattar även tillstånd till en utökning av mängden avfall som får förbrännas per år från ton till ton. Ansökan syftar dessutom till att hela verksamheten ska omfattas av ett och samma tillståndsbeslut enligt miljöbalken. Av ansökningshandlingarna framgår bland annat följande: Lokalisering Anläggningen Säverstaverket är belägen inom Säversta industriområde ca 1 km sydväst centrala Bollnäs. Tomten ägs av kommunen och har sedan 1980-talet utnyttjats för produktion av fjärrvärme. Inom Säversta industriområde finns verkstäder, livsmedelsbutik samt livsmedelsindustri (charkuteri). De närmaste bostadsområdena är Säversta ca 400 m i nordlig riktning från anläggningen och Graneberg ca 700 m i sydostlig riktning. Anläggningsområdet omfattas av en detaljplan för Städet 7 antagen av kommunfullmäktige den 31 januari Enligt planen får marken endast användas för industriändamål. I planbestämmelserna angavs tillåten byggnadshöjd för det aktuella området till 24 m. Detaljplanen har genom beslut av Miljö- & Byggnämnden den 19 mars 2007 ändrats i syfte att medge planerad utbyggnad vid Säverstaverket. Verksamhetsbeskrivning Säverstaverket har fem produktionsenheter för ånga och fjärrvärme, två fastbränslepannor (P1, P2) och tre oljepannor (P3, P4 och P5). Vid anläggningen finns också utrustningar för hantering av och beredning av biomassa och klassat avfall. En hetvattenackumulator på 2000 m 3 finns för utjämning av effektbehovet i fjärrvärmenätet under dygnet. Under 2006

10 BESLUT 10 (38) producerades vid Säverstaverket totalt 153 GWh varav 20 GWh utgjorde ånga till mejeriet i Bollnäs. Utnyttjade bränslen är icke-farligt avfall från hushåll och industrier, rivningsflis (RT-flis), vegetabiliskt avfall från jord och skogsbruk samt rent biobränsle. Anläggningen består i dagsläget av: Fastbränslepannor 2 12 MW Oljepanna 25 MW Oljepannor 2 10 MW Rökgaskondensering 5,5 MW Hetvattenackumulator m 3 Värmeproduktionen sker i första hand i de två fastbränslepannorna, med s.k. fluidiserande bäddar. Med hjälp av dessa pannor produceras också ånga till mejeriet. Oljepannorna används främst för spetslaster och som reserv till fastbränslepannorna. Oljepannan på 25 MW är en halvångpanna som kan används som reserv för ångproduktion. Ett normalår står de två fastbränslepannorna för 85 % av den totala produktionen. Ytterligare värme utvinns ur rökgaserna i anläggningens rökgaskondensering. Rening av rökgaser Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön sker genom utsläpp till luft från verkets fastbränsle- och oljepannor. Oljepannorna är inte försedda med någon utrustning för rökgasrening. Rökgaserna från oljepannorna leds i separata rökrör ut genom en 65 m hög skorsten. För reducering av utsläppet av Kväveoxider (NO x ) är fastbränslepannorna försedda med SNCR-system. Det innebär att ammoniak doseras i eldstaden och reducerar NO x -utsläppet. Ammoniaklösning finfördelas med luft och doseras i båda pannorna. Mängden ammoniak styrs mot ett börvärde som begränsar ammoniaköverskottet i rökgasen. Rökgasen från fastbränslepannorna renas i flera steg. Båda pannorna är försedda med två grovcykloner för avskiljning av sand och grova partiklar. Efter cyklonerna tillsätts i rökgasen en kalkbaserad absorbent. Gasen, med sitt innehåll av absorbent, leds sedan in i ett textilt spärrfilter (slangfilter) via ett arrangemang som fördelar rökgasen mot slangarna. Gasen sugs genom slangarna till utloppskanalen varvid stoft, absorbent och föroreningar avsätter sig på slangarnas utsida. Slangarna rensas automatiskt under drift med tryckluftspulser.

11 BESLUT 11 (38) Rökgasflödet genom pannan och rökgasrening regleras med en rökgasfläkt som är placerad efter slangfiltret. Rökgasen kan evakueras direkt från rökgasfläkten till den 65 m höga skorstenen. Vid förbränning av klassat avfall sker emellertid ytterligare behandling av rökgasen i rökgaskylaren. Rökgaskylaren utgörs av en anläggning för rökgaskondensering och är gemensam för både P1 och P2. Den består av rökgasspjäll, boosterfläkt, quench (rökgaskylare/spraykammare), tvåbäddskrubber, droppavskiljare och skorstenspipa. All utrustning efter quenchen är utförd i plastmaterial. I rökgaskylaren renas rökgaserna ytterligare främst avseende sura komponenter som svavel och klorider och värme återvinns ur rökgaserna. I rökgaskylaren har också installerats ADIOX-material för reducering av utsläpp av dioxiner. ADIOX innebär att kolpartiklar som starkt binder dioxin finns i PP-plasten. Rening av vatten Vatten från rökgaskylaren (kondensat) och en del spillvatten från övrig verksamhet renas innan utsläpp till recipient (via ett dagvattendike till Varpen/Ljusnan). Vattenreningen består av utrustning för flockning, fällning och filtrering. Det första behandlingssteget utgörs av en neutraliseringstank där ph-värdet på kondensatet justeras med natriumhydroxid till optimal nivå för fällning av metallerna. Därifrån leds kondensatet till en fällningstank där fällningskemikalierna TMT-15 och järnklorid tillsätts. Kondensatet förs vidare till en flockningstank där polymer doseras som flockningsmedel. De utfällda flockarna avskiljs i en lamellseparator med tillhörande förtjockare. Slammet pumpas till en lagersilo för att senare användas för befuktning av aska. Det grovt renande kondensatet passerar slutligen ett sandfilter och ett kolfilter innan det ph-justeras och släpps ut i recipienten. Bränslehantering Bränslet utgörs till största delen av hushålls- och industriavfall inklusive rivningsflis. För produktionen används också biobränslen (inklusive vegetabiliskt avfall från jord- och skogsbruk) och eldningsolja. Allt klassat avfall lagras, hanteras och bereds till bränsle vid Sävstaås avfallsanläggning ca 5 km väster om Säverstaverket. Från Sävstaås avfallsanläggning transporteras bränsleblandningen till Säverstaverket med containerbilar där det mottas och färdigtkrossas i en hammarkvarn. Därefter separeras magnetiskt material bort innan avfallsbränslet lagras före förbränning i slutna silos. Lagringskapaciteten är 400 ton, vilket räcker för ett och ett halvt dygns drift. I framtiden planeras all förbehandling av avfallsbränslet ske på Sävstaås avfallsanläggning. Den befintliga hammarkvarnen som finns idag vid Säverstaverket kan komma att behållas som reserv.

12 BESLUT 12 (38) Biobränslen transporteras till Säverstaverket med lastbil och tippas mottagningsficka för vidare transport till en sluten lagringssilo som rymmer 1300 m 3. Varje höst anskaffas ett reservlager för biomassa som lagras utomhus vid anläggningen. Den lagrade mängden kan uppgå till ton. Avsikten är att lagret ska täcka 2 3 månaders behov vid Säverstaverket. Från lagret transporteras biobränslet till mottagningsfickan med lastmaskin. Lågsvavlig eldningsolja av typ WRD/EO2 används som bränsle i de tre oljepannorna. Eldningsoljan lagras och varmhålls i en cistern med volymen 500 m 3. Oljecisternen är inte invallad, utan har enbart spillkärl vid lossningsplatsen. Cisternen är försedd med certifierat överfyllnadsskydd. Vid lossning är oljan uppvärmd till en temperatur av 25 0 C och i cisternen värms oljan till 40 0 C. Lätt eldningsolja EO1 används som startbränsle till fastbränslepannorna P1 och P2 samt till drift av en nödkraftsgenerator. Den lätta eldningsoljan förvaras i en cistern med volymen 30 m 3 samt i en mindre tank på 1 m 3 som bränslet till nödgeneratorn förvaras i. Cisternen är försedd med invallning för ca 50 % av den totala volymen. Spillkärl finns vid lossningsplatsen och cisternen är försedd med certifierat överfyllnadsskydd. I tabell 1 nedan redovisas bränslefördelningen under Tabell 1 Bränslefördelning under 2006 Bränsle Mängd (ca) Hushålls- och industriavfall Rivningsflis Biobränsle ton ton ton Eldningsolja 1323 m 3 Avfall Allt avfall från verksamheten vid Säverstaverket transporteras bort från anläggningen för att omhändertas på lämpligt sätt vid Sävstaås avfallsanläggning. Huvuddelen av det avfall som uppstår i verksamheten är rester från förbränning i fastbränslepannorna. Aska som uppstår vid anläggningen bildas vid förbränning av avfall och biobränsle i fastbränslepannorna och för närvarande är ingen separering av askorna möjlig, utan all aska hanteras som aska från förbränning av avfall. Mängden förbränningsrester beror på utveckling av det brännbara avfall och biobränsle som kommer att användas i framtiden. Det är främst avfallets askhalt som påverkar mängden rester som uppstår. Resterna utgörs av sand, aska, oförbränt material samt tillsatta kemikalier som tillexempel kalk. Det kommer också att uppstå sot från oljepannorna som får hanteras separat, men sotet är

13 BESLUT 13 (38) mängdmässigt försumbart. I resterna kommer huvuddelen av bränslets innehåll av föroreningar att återfinnas Kemikalier Kemikalier utnyttjas huvudsakligen för att begränsa verksamhetens påverkan på miljön (reducering av Kväveoxider och vattenrening). Användningen av kemikalier för år 2005 och 2006 redovisas nedan i tabell 2. Tabell 2. Kemikalieanvändning för år 2005 och 2006 Produkt Användningsområde Enhet Ammoniak Reducering av ton (25 % lösning) kväveoxider Avhärdningssalt Vattenbehandling kg (NaCl) Natriumbisulfit Vattenbehandling kg (NaHSO 3 ) Trinatriumfosfat Matarvatten l Natriumhydroxid Vattenrening ton % Svavelsyra 96 % Vattenrening kg Svavelsyra 37 % Vattenrening kg Produkt Användningsområde Enhet Järnklorid 43 % Vattenrening kg TMT 15 Vattenrening kg Släkt kalk Rökgasrening ton Hydraulolja Smörjning kg Fett och smörjolja Smörjning kg Avfettningsmedel Rengörning l Ammoniaklösningen förvaras i en 50 m 3 cistern placerad vid pannhuset. Cisternen är placerad inom invallning som rymmer 100 % av den förvarade mängden. Natriumhydroxiden lagras i en 15 m 3 dubbelmantlad tank i vattenreningsrummet. Svavelsyra, järnklorid och TMT 15 förvaras i tre stycken en kubikmeter stora kärl inom samma invallning som rymmer 100 % av den samlade volymen kemikalier. Släckt kalk förvaras i cisterner inomhus och utomhus. Övriga kemikalier lagras inomhus i mindre behållare. Transporter Transporter till och från Säverstaverket kan enbart ske per landsväg då järnvägsförbindelse till anläggningen saknas. Intransporterna utgörs i allt väsentligt av bränslen och uttransporterna av rester från förbränningen. För att försörja fastbränslepannorna med avfallsbränsle vintertid krävs transporter på

14 BESLUT 14 (38) kvällstid och ibland nattetid, då lagringskapaciteten är begränsad vid Säverstaverket. Risk- och säkerhet En riskanalys har upprättats avseende kemikaliespill och brand med förslag till skyddsåtgärder vilken bifogats miljökonsekvensbeskrivningen. Planerad verksamhet Den planerade verksamheten innebär att en ny kraftvärmepanna för förbränning av avfall och hushållsavfall uppförs och tas i drift samt att en mottrycksturbin installeras för el-produktion. Den nya pannan P6 dimensioneras för som högst en tillförd effekt på 35 MW och en planerad produktion av 20 MW värme och 6 MW el. För el-produktion krävs en ångpanna med överhettad ånga som leds genom en mottrycksturbin kopplad till en generator. El-produktionen beräknas till 30 GWh per år och produktionen av värme och ånga förväntas öka något jämfört med dagens produktion, från ca 150 GWh till på sikt 170 GWh. Rökgaserna från den nya pannan kommer att renas från kväveoxider (NO x ) med SNCR-teknik som använder urea eller ammoniak och en våttorr rökgasrening utan rökgaskylare. Den närmare utformningen av reaktorn för att kyla rökgasen från pannan och bringa kontakt mellan föroreningarna och absorbenten är inte avgjord men avskiljningen kommer att ske i ett textilt spärrfilter. Pannan P6 kommer vara av typ rörlig roster eller fluidiserad bädd (FB) och anpassas till kraven för samförbränning i föreskrifterna om avfallsförbränning. Personalens långa erfarenhet av den praktiska driften av FB-pannor kan tala för att även P6 kommer att ha samma typ av eldningsanordning. I sådana fall kommer P6 förses med bränsle från befintliga silos, men eventuellt kan lagringskapaciteten behöva utökas. I det fall en rostereldad panna väljs förses den sannolikt med en tipphall där ett antal bilar samtidigt kan lossa bränslet till en bunker. Bunkern måste ges minst en storlek som tillåter lagring av bränsle för en lång helg. Den befintliga lagringskapaciteten biomassa i silon är 1300 m 3. Blir P6 en FB-panna kan samma silo användas om den nya pannan kan placeras så att en effektiv transportväg kan skapas. Annars så uppförs en separat silo vid P6 för biomassa. Väljs en rosterpanna med bunker kommer biomassa som lagrats på gården att transporteras till bunkern med lastmaskin. Den nya pannan innebär att mer energi kan produceras vid förbränning av fastbränsle (avfall och biomassa), vilket gör att mängden fastbränsle kommer att öka och behovet av oljeeldning minska. För värmeproduktionen krävs beräkningsmässigt ton fastbränsle och för elproduktionen ytterligare ton per år, totalt ca ton per år beroende på aktuellt värmevärde i det bränsle som används. Bolaget ansöker om att tillstånd till att förbränna upp till ton avfall per år mot ton som dagens tillstånd medger. Förbrukningen av eldningsolja beräknas minska till 400 ton per år jämfört med

15 BESLUT 15 (38) 2400 ton/år om inte den nya pannan tas i drift. Befintlig oljelagring vid Säverstaverket bedöms vara tillräcklig. Möjligen kan det av logistiska skäl behövas separata oljetankar vid P6. Förbrukningen av sand, släckt kalk och 25 % -ammoniaklösning kommer om en FB-panna väljs att öka proportionellt med energiproduktionen. Den planerade verksamheten medför också att kemikaliemängden som används för rening av produktionsvatten kommer öka med ökade krav på ångans renhet, medan däremot kemikalieförbrukningen för rening av processavloppsvatten kommer minska, då det vid P6 inte kommer att finnas någon rökgaskondensering. Den utökade förbränningen av avfall kommer dock att medföra att den totala förbrukningen av kemikalier kommer att öka för att neutralisera sura ämnen. Vattenförbrukningen kommer att öka från nuvarande ca m 3 till ca m 3 per år och elförbrukningen från nuvarande ca 9 GWh till 11 GWh. Med ökad energiproduktion och ökad andel fastbränsle kommer också antalet transporter till och från anläggningen att öka med nästan 50 % och mängden avfall från förbränningen med ungefär 40 % för sökt alternativ. Allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet Fjärrvärme har producerats vid Säverstaverket genom oljeeldning och förbränning av biobränsle och avfall i FB-pannor sedan början på 1980-talet. Bolaget och dess personal har därför ingående kunskaper och erfarenheter rörande verksamheten och dess påverkan på miljön. Drift och underhåll sköts av personal med stor kompetens och lång erfarenhet av denna och liknade anläggningar. Kunskapskravet måste därmed anses vara uppfyllt. Försiktighetsprincipen De skyddsåtgärder bolaget har vidtagit och avser vidta har beskrivits i ansökan. Dessa måste anses tillräckliga för den ansökta verksamheten. Lokaliseringsprincipen Ansökan avser i huvudsak tillstånd till befintlig anläggning som ligger i ett industriområde i utkanten av Bollnäs tätort sedan lång tid tillbaka. Verksamheten är beroende av befintligt infrastruktur och anläggningsdelar vid Säverstaverket samt närhet till Sävstaås avfallsanläggning. Verksamheten kan därför svårligen lokaliseras till annan plats.

16 BESLUT 16 (38) Hushållnings- och kretsloppsprincipen Verksamheten vid Säverstaverket baserar sig idag i huvudsak på utnyttjande av avfall som bränsle. Andelen avfallsbränsle ökar ytterligare vid sökt produktionsalternativ. Insamling och förbränning av avfall utgör ett mycket energieffektivt omhändertagande av avfallet. Bolaget anser därför att verksamheten uppfyller bestämmelserna i MB. Produktvalsprincipen De kemikalier som används vid Säverstaverket och som kommer att användas är sådana som förekommer allmänt vid denna typ av verksamhet. Bolaget följer utvecklingen av nya förbättrade kemikalier och kommer i den takt det blir möjligt att vid behov byta ut nu använda kemikalier mot sådana som är mindre miljöfarliga. Yrkande Bolaget ansöker om tillstånd till verksamhet vid Säverstaverket innefattande tillstånd att uppföra, dels en ny fastbränsleeldad panna för en tillförd effekt av högst 35 MW, dels en mottrycksturbin med generator samt att därefter bedriva verksamheten vid Säverstaverket enligt följande. Produktion av fjärrvärme och ånga i tre befintliga oljepannor med en tillförd effekt av tillsammans 50 MW Produktion av fjärrvärme och ånga i de tre befintliga pannorna P1, P2 och den nya pannan P6 vid en tillförd effekt av högst 63 MW från fasta bränslen Produktion av elkraft i en mottrycksturbin med generator Bolaget åtar sig att bedriva verksamheten i enlighet med ansökan och föreslår följande villkor: Generella villkor 1. Om inte något annat framgår av villkoren ska samförbränningen av klassat avfall bedrivas i enlighet med förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrift (2002:28) om avfallsförbränning. 2. Ventilationsluft från bränslehanteringen bör, där så är möjligt, ledas till pannor som förbränningsluft. Utsläpp av överskottsluft till omgivningen liksom hantering och förvaring av klassat avfall, biomassa och annat bränsle ska ske så att risk för damning, lukt och förorening av yt- och grundvatten minimeras.

17 BESLUT 17 (38) 3. Kemikalier och farligt avfall ska förvaras säkert inomhus eller på tätt underlag under tak, så att risken för läckage till omgivningen minimeras. Spill ska omgående samlas upp och tas om hand. 4. Dagvatten från oljehanteringen som kan innehålla oljespill ska avledas via oljeavskiljare med larm. 5. Buller från anläggningen får som ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostäder inte överstiga värdena i tabellen. Dag kl. 07:00 18:00 50 db(a) Kväll kl. 18:00 22:00 45 db(a) Sön- och helgdag kl. 07:00 18:00 45 db(a) Natt kl. 22:00 07:00 40 db(a) Villkor för oljeeldning 6. Lätt eldningsolja ska förvaras i invallade cisterner. 7. Den olja som används ska uppfylla vad som föreskrivs i gällande svavellagstiftning. 8. Stoftutsläppet får vid periodisk mätning uppgå till 25 mg/mj och utsläppet av kväveoxider får uppgå till 120 mg/mj som riktvärden. Med MJ avses tillförds bränsleenergi. 9. Vatten som uppstår som en följd av att oljepannorna vattensotas ska avledas via rökgaskylarens vattenrening. Villkor för utsläpp från vattenrening 10. Renat processvatten (kondensat) ska vid utsläpp i dagvattendiket hålla ett ph på 7 9. Föroreningshalterna får som riktvärde uppgå till högst följande värden. Suspenderade ämnen mg/l 20 Arsenik µg/l 50 Bly µg/l 50 Kadmium µg/l 5 Koppar µg/l 200 Krom µg/l 50 kvicksilver µg/l 5 Nickel µg/l 50 Zink µg/l 500

18 BESLUT 18 (38) Villkor för utsläpp till luft A. Följande ska alltid gälla: 11. Utsläpp med rökgasen från fastbränslepannorna får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga följande värden. Med MJ avses tillförd bränlseenergi för samtliga pannor. Ämne Kolmonoxid (CO) Stoft Svaveldioxid (SO 2 ) Ämne Kväveoxider (NO x) Ammoniak Årsmedelvärde 90 mg/mj 20 mg/mj 50 mg/mj Årsmedelvärde 100 mg/mj 10 mg/mj 12. Överstiger stofthalten i rökgasen från en fastbränslepanna 150 mg/nm 3 torr gas vid 11 % O 2 som medelvärde för en timme ska nedeldning av pannan företas. B. Följande gäller vid samförbränning (effektiv drift) 13. För rökgas från en fluidiserad bädd ska 97 % av de validerade timmedelvärdena för kolmonoxid (CO) under året understiga 100 mg/nm 3 torr gas vid 11 % O Automatiska mätsystem (AMS) för bestämning av väteklorid (HCL) och vätefluorid (HF) behöver inte användas för rökgas som passerat rökgaskylare. 15. För rökgas som släpps ut gäller utsläppsgränsvärdet (K) för metaller och dioxin enligt NFS 2002:28 Bilaga Kontrollen av utsläppsgränsvärdet (K) enligt följande tabell för HCl och HF i rökgas efter rökgaskylare företas genom periodiska mätningar samtidigt med periodisk mätning av metaller och dioxin. Ämne Enhet K HCl mg/nm 3 torr gas vid 6 % O 2 10 HF mg/nm 3 torr gas vid 6 % O Utsläppet av kvicksilver får som riktvärde inte överstiga 0,03 mg/nm 3 torr gas vid 11 % O 2.

19 BESLUT 19 (38) 18. Vid periodiska mätningar som genomförs två gånger per år får inte de riktvärden som följer av villkor överskridas. Om riktvärdena överskrids ska fortsatta mätningar företas till dess att riktvärdena innehålls. 19. Vid samförbränning av hushållsavfall enligt 15 i NFS 2002:28 gäller för utsläpp till luft föreskriftens bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) redogörs för de miljöaspekter som är kopplade till driften av befintliga pannor och den nya pannan. Ett nollalternativ med fortsatt drift av befintliga pannor och ett sökt alternativ som innebär att en ny fastbränslepanna byggs vid Säverstaverket redovisas. Utsläpp till luft Föroreningshalterna i det fasta bränslet kan variera avsevärt beroende på främst det klassade avfallets ursprung och vilken källsorteringsmodell som används. Utsläppet till luft påverkas dock i ringa omfattning. Det är främst utformningen av rökgasreningen och dess funktion som påverkar utsläppens storlek. Utifrån kraven i föreskrifterna om avfallsförbränning och en bedömning av normala utsläpp från befintliga fastbränslepannor P1 och P2 har halter av föroreningar i rökgaserna tagits fram för att beräkna årsutsläpp av föroreningar från fastbränslepannorna P1, P2 och P6. För oljepannorna P3, P4 och P5 har värden för stoft, SO 2, och No x tagits fram som är baserade på befintliga mätvärden och erfarenhetsvärden. Framtagna halter av föroreningar redovisas nedan i tabell 3. Tabell 3. Halter av föroreningar angivna för norm torr gas vid 6 % O 2. Förorening Enhet Oljepannor Fastbränslepannor CO mg/m 3 50 TOC mg/m 3 1 Stoft mg/m SO 2 mg/m NO x som NO 2 mg/m (P6) NO x som NO 2 mg/m (P1 och P2) HCl mg/m 3 5 NH3 mg/m 3 5 Cd+Tl mg/m 3 5 Hg mg/m 3 0,01 Sb+As+Pb+Cr+ mg/m 3 0,005 Co+Cu+Mn+Ni+V Dioxin (I-TEQ) ng/m 3 0,1 Det beräknade årsutsläppet av olika föroreningar till luft för nollalternativet respektive sökt alternativ redovisas nedan i tabell 4.

20 BESLUT 20 (38) Tabell 4. Årsutsläpp av föroreningar till luft från Säverstaverket Förorening Enhet 0-alternativ Sökt alternativ CO ton/år TOC ton/år 0,2 0,3 Stoft ton/år 1,3 1,6 Förorening Enhet 0-alternativ Sökt alternativ SO 2 ton/år NO x som NO 2 ton/år HCl ton/år 1 1,5 NH3 ton/år 1 1,5 Cd+Tl kg/år 2 3 Hg ton/år 1 1,5 Sb+As+Pb+Cr+ kg/år Co+Cu+Mn+Ni+V Dioxin (I-TEQ) g/år 0,02 0,03 Fossil CO 2 ton/år Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft finns fastställda i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft för kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och ozon. Baserat på de mätningar som genomförts inom urbanprojektet konstateras att Bollnäs inte har problem med att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Utsläppen från Säverstaverket bidrar i liten omfattning till de partiklar som avses med MKN liksom bly, bensen, kolmonoxid och ozon. Bidraget från Säverstaverket till svaveldioxid och kvävedioxid kan däremot ha betydelse. Det är särskilt kväveoxidutsläppet som kan ge ett mätbart bidrag till kvävedioxidhalt som mäts i Bollnäs även om det är trafiken som är dominerande särskilt för belastningen i gatumiljön. Utsläppet av kväveoxider från Säverstaverket på ungefär 40 ton per år utgör i storleksordningen 10 % av det totala utsläppet i Bollnäs tätort (uppskattat till 370 ton 2003). Mätningen vinterhalvåret 2004/05 inom urbanprojektet visade för Bollnäs en kvävedioxidhalt på 40 µg/m 3. Mätvärdet ska jämföras med MKN på 60 µg/m 3 och avser 98 % kvartil för dygn. Varken utsläppet av kväveoxid från nollalternativet eller sökt alternativ ger något avgörande bidrag till kvävedioxidhalten i tätortsluften. Bedömda bidrag från Säverstaverket av föroreningar som omfattas av MKN redovisas nedan i tabell 5.

21 BESLUT 21 (38) Tabell 5. Säverstaverkets bidrag till föroreningar i utomhusluften Förorening Utsläpp Norm MKN i utomhusluft µg/m 3 Bidrag till årsmedelvärdet µg/m 3 NO x som NO 2 38 ton/år 40 0,4 SO 2 23 ton/år 20 0,2 Stoft (antaget 1,6 ton/år 40 0,02 PM10) Förorening Utsläpp Norm MKN i utomhusluft µg/m 3 Bidrag till årsmedelvärdet µg/m 3 Bensen (1 % av 3 kg/år 5 0,00003 TOC) Bly 10 % av metallerna 3 kg/år 0,5 0,00003 Fossil koldioxid Säverstaverket bidrar i ringa grad med utsläpp av koldioxid som har fossilt ursprung. Verksamheten under de senaste fem åren har som medelvärde åstadkommit ett utsläpp av fossil koldioxid på ton per år. För nollalternativet har ett utsläpp av fossil koldioxid på ton (170 GWh) beräknats medan utsläppet för sökt alternativ (210 GWh) beräknas till ton. Med sökt alternativ är utsläppet av koldioxid med fossilt ursprung 52 % lägre än med nollalternativet räknat som ton/gwh. Utsläpp till vatten Från Säverstaverket finns det tre utgående vattenströmmar bestående av dagvatten, sanitärt avloppsvatten och renat processavloppsvatten (kondensat). Dagvatten som utgörs av regnvatten från tak och anläggningens markområde samlas upp och avleds till ett dike. Dagvatten som kan vara förorenat med olja leds via oljeavskiljare till spillvattennätet. Spillvatten som uppstår i anläggningen vid tillexempel rengörning kan blandas med kondensatet från rökgaskylaren och renas i dess reningsanläggning innan utsläpp till recipient. Vid kondenseringen av rökgasens fukt från fastbränslepannorna P1 och P2 fås kondensat som renas innan utsläpp till recipient. Mängden kondensat kommer att minska för sökt alternativ eftersom ingen rökgaskondensering kommer att användas vid den nya pannan P6. Beräknade årsutsläpp utifrån uppmätta halter av föroreningar efter rening av kondensatet under år 2006 för nollalternativet respektive sökt alternativ redovisas nedan i tabell 6.

22 BESLUT 22 (38) Tabell 6. Årsutsläpp av föroreningar med renat kondensat från Säverstaverket Förorening Enhet 0-alternativ Sökt alternativ Suspenderade kg/år 36 8 ämnen Kvicksilver g/år Kadmium g/år 0,9 0,2 Tallium g/år 1,6 0,4 Arsenik g/år - - Bly g/år 18 4 Krom g/år Förorening Enhet 0-alternativ Sökt alternativ Koppar g/år Nickel g/år 13 3 Zink g/år Alkalinitet kg/år HCO NH 4 -kväve kg/år Totalkväve kg/år Klorid kg/år Fluorid kg/år - - Sulfat kg/år Dioxiner g/år - - Kemikalier Den sökta verksamheten (ny panna P6) innebär inte att några nya typer av kemiska produkter behöver utnyttjas. Möjligen kan ökade krav på ångans renhet påverka förbrukningen. Den största användningen av kemiska produkter är vid rening och neutralisering av kondensat från rökgaskylaren. Den förbrukningen bör minska vid sökt alternativ. Avfall Vid förbränningen av de fasta bränslena kommer det att uppstå rester i form av sand, aska, oförbränt material samt tillsatta kemikalier som t ex kalk. I dessa rester kommer huvuddelen av bränslets innehåll av föroreningar att återfinnas. Restprodukter från förbränningen för nollalternativet respektive sökt alternativ redovisas nedan i tabell 7. Tabell 7. Restprodukter från förbränningen vid Säverstaverket Restprodukt Enhet nollalternativet Sökt alternativ Aska inkl oförbränt ton/år TS Sand ton/år TS Bottenaska ton/år TS Kalk ton/år TS Cyklon och filteraska ton/år TS

23 BESLUT 23 (38) Buller och lukt Säverstaverket uppfyller idag gällande riktlinjer för nyetablerad verksamhet. Det gäller också för nollalternativet. Uppförs en ny panna som avses med sökt alternativ kommer alla nödvändiga åtgärder vidtas vid planering och uppförande av denna så att den inte bidrar till en höjd bullernivå i omgivningen. Riktlinjerna för externt industribuller ska uppfyllas även vid drift av P6. Verksamheten vid Säverstaverket genomförs så att avfall som kan medföra lukt inte hanteras utomhus. Med säkerhetslagret av biomassa på gården vid anläggningen kan man inte bortse från att vedlukt kommer att spridas då lagrad flis och bark behöver användas och hanteringen av flisen sker med lastmaskiner. Energi och råvaror Den sökta verksamheten innebär att förbrukningen av råvaror såsom avfallsbränsle, biobränsle, vatten, sand, ammoniak och kalk kommer att öka. Även den interna el-förbrukningen kommer att öka vid sökt verksamhet, samtidigt kommer el- energi att produceras vid anläggningen vilken kan ersätta produktion med fossila bränslen. Vid projektering av den nya pannan kommer man att se över energiförbrukningen för hjälputrustningen. Ett exempel på det kan vara att större motorer förses med varvtalsstyrning för att minimera förbrukningen av el. Förbrukningen av energi och råvaror för nollalternativet respektive sökt alternativ redovisas nedan i tabell 8. Tabell 8. Förbrukning av energi och råvaror vid Säverstaverket Råvara/energi Enhet nollalternativet Sökt alternativ Eldningsolja ton/år Klassat avfall ton/år Biobränsle ton/år Vatten m 3 /år Sand ton/år Ammoniak ton/år (25 %) Kalk ton/år El (förbrukningen avser endast pannorna P1 P6) MWh Transporter Med sökt alternativ ökar bränslemängden som förbrukas och det ökar antalet transporter jämfört med nuläget 2006 med ungefär 50 %. Även vid nollalternativet ökar produktionen vid Säverstaverket, men genom att det till stor del är fråga om ökad oljeförbrukning påverkas transporterna mer begränsat. Det klassade avfall som beräknas bli bränsle vid Säverstaverket upphandlas på

24 BESLUT 24 (38) en marknad och det är inte möjligt att förutse varifrån bränslet kommer att hämtas i framtiden. Allt avfallsbränsle kommer emellertid att beredas på Sävstaås avfallsanläggning och alla restprodukter kommer att återföras dit Avståndet mellan Säverstaverket och Sävstaås är 4,4 km. Vid beräkning av antalet transporter som verksamheten medför och utsläppen av föroreningar från dessa har för transporterna mellan Sävstaås avfallsanläggning och Säverstaverket satts till 10 km. Biomassan hämtas från ett större område och transportsträckan antas där vara 200 km. För transport av oljan beräknas transporten ske från Gävle. Transportsträckorna för övriga råvaror har satts till 150 km. Utifrån uppgift om förbrukade mängder bränslen och råvaror samt mängden förbränningsrester har antalet transporter till och från anläggningen per dag beräknats till 15 stycken för nollalternativet respektive 23 stycken för sökt alternativ, vilket redovisas nedan i tabell 8. Utifrån uppgift om bränsleförbrukningen för de lastbilar som utnyttjas för transporterna och den totala transportsträckan har emissionerna av föroreningar från transporterna beräknats vilket redovisas nedan i tabell 9 för nollalternativet respektive sökt alternativ. Tabell 9. Emissioner från transporter vid Säverstaverket Förorening Enhet nollalternativet Sökt alternativ Koldioxid ton/år Partiklar kg/år Kväveoxider kg/år Flyktiga kolväten (VOC) kg/år Riskvärdering Till MKB:n har bifogats en riskanalys avseende den befintliga anläggningen. En brand i biobränslelagret vid anläggningen bedöms utgöra den största risken med avseende på miljöskada. Risken ligger inom det rödmarkerade området som anger att riskreducerande åtgärder ska vidtas omedelbart. Konsekvenserna i händelse av brand i biobränslelagret har bedömts kunna medföra stora konsekvenser för miljön, men det är den höga sannolikheten för att händelsen kan inträffa som gör att risken totalt sett bedömts vara oacceptabel. För att minska sannolikheten för en omfattande brand i bränslelagret kan sannolikhetskonsekvensreducerande åtgärder vidtas. I övrigt har skadehändelse avseende utsläpp av eldningsolja utpekats som en händelse som kan ge mycket stora konsekvenser på miljön. Denna risk anses dock tolerabel med hänsyn till att sannolikheten för den är mycket liten. De allvarligaste riskerna avseende liv förknippade med verksamheten bedöms utgöras av ammoniakutsläpp, brand i bränslelager och gasolutsläpp.

25 BESLUT 25 (38) Sannolikheten för allvarliga olyckor i samband med hanteringen av dessa produkter bedöms dock vara mycket liten, vilket medför att risken totalt sett är tolerabel. Bolaget kommer att beakta de risker som framkommit i riskanalysen och komplettera rutiner m.m. för att minska riskerna till acceptabel nivå. En särskild riskanalys kommer också att utföras för den nya pannan i samband med beställningen för att säkerställa att tillkommande risker är identifierade och om möjligt eliminerade innan pannan tas i drift. Yttrande Samhällsbyggnadskontoret i Bollnäs kommun anför bland annat att: Mobackes Trädgårdsanläggningar har sitt intag av bevattningsvatten ca 20 m från strandkanten längs in i Häggestaviken. I dagsläget har vattnet tillfredställande kvalitet. Om kondensatvattnet även fortsättningsvis ska släppas ut i diket förutsätts att bevattningsvattnet inte negativt påverkas av utsläppet av kondensatvatten. Vattenkvaliteten i Häggestaviken bör regelbundet följas genom provtagning. Om kvalitetsförsämringar konstateras måste sådana åtgärder vidtas att en för bevattningsändamål tillfredställande vattenkvalitet kan upprätthållas. Det har tidvis förekommit lukt från Säverstaverket. Förmodligen härrör denna lukt huvudsakligen från hanteringen av bränsleupplagen. Det bedöms dock som ytterst betydelsefullt att man vid val av panntyp och lagringssystem tar hänsyn till risken för lukt i närområdet. Även lämpliga åtgärder för att minimera lukten från bränsleupplagen bör studeras framgent. Landstinget Gävleborg, enheten för samhällsmedicin har inga miljömedicinska synpunkter i ärendet. Tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) anför bland annat att det i tillståndet ska anges en produktionsbegränsning, då det inte kan förutsättas att en verksamhets art och omfattning med medföljande miljöpåverkan för all framtid är statisk. Eventuellt förändrad verksamhet och produktion kan medföra ändrad omgivningspåverkan och det kan då vara rimligt att en ny tillståndsprocess initieras eftersom förutsättningarna för anläggningen är annorlunda. Tillsynsmyndigheten skriver vidare i sitt yttrande att tillsynsmyndigheten förutsätter att bolaget beaktar de risker som framkommit i riskanalysen och kompletterar rutiner och genomför åtgärder enligt det förslag till säkerhetshöjande åtgärder som ges i avsnitt 7 i riskanalysen. Tillsynsmyndigheten anser att någon form av lösning för omhändertagande av släckvatten bör upprättas. Kan släckvatten samlas upp och provtas innan det