Alkoholkonsumtion och okad alkoholtillgiinglighet En handledning for alkoholpolitiker

Transkript

1 Alkoholkonsumtion och okad alkoholtillgiinglighet En handledning for alkoholpolitiker Scott Macdonald I USA, och i mindre utstrackning också i Canada, har den allmanna opinionen och affårsintressena utovat påtryckning på regeringen fcir att minska restriktionerna vad galler distributionen av alkoholdrycker. De primara skalen til! detta var att allmanheten fcir sin del onskade den storre bekvamlighet som en lattillgangligare alkohol innebar, medan de privata affårsintressena eftertraktade de ekonomiska fcirdelar som ar fcirknippade med alkoholfcirsaljning. - Det kan också finnas andra skal att liberalisera alkoholen, såsom fciljderna fcir turismen, och liberaliseringsargumenten kan variera mellan olika geografiska lagskipningsområden. - Påtryckningarna har formats til! en kraft, som gradvis har urholkat de regleringar som utformats fcir att kontrollera distributionen av alkoholdrycker. Nordamerika har genom åren upplevt en okning av antalet u tskanknings- och u tmin u teringsinra ttningar, ett storre urval av alkoholdrycker, och, som ett resultat av detta, en okad per capita-konsumtion av alkohol. Några av dessa fcirandringar tycks, mer an andra, ha bidragit til! hogre per capita-konsumtion och fciljaktligen allvarligare halsoskador Ufr Bruun et al fcir en diskussion om per capita-konsumtion och folkhalsa). Syftet med denna artikel ar att uppskatta de maj liga fciljderna av olika fcirandringar i distributionsnatet i termer av okad per capita-konsumtion. Tre typer av okad tillganglighet kommer att diskuteras: okat antal utminuteringsstallen, ok at antal utskankningsstallen samt en okning av urvalet av alkoholdrycker. Dessa olika slag av okad til!ganglighet fcirvantas ha olika fciljder fcir totalkonsumtionen av alkohol, vilket i sin tur kommer att påverka halsoskadorna. Samtliga exempel i artikeln baserar sig på liberaliseringserfarenheter från N ordamerika. Speciell vikt kommer att laggas på metoder som minimerar den okning av alkoholkon- sumtionen som kan bli en fciljd av dessa liberaliseringsåtgarder. Artikeln kan vara nyttig om man vill fcirstå konsekvenserna av politiska beslut som kan tillmotesgå allmanhetens krav på en liberalisering av tillgangligheten til! alkohol och samtidigt minimera folkhalsoskadorna. Okat antalforsiiljningsinriittningar for alkoholdrycker Två huvudsakliga typer av fcirsaljningsstallen kommer att granskas i detta avsnitt: utminuteringsstallen (dvs. dar kunden kaper alkohol och tar den hem eller någon annanstans fcir att drickas) och utskankningsstallen (dvs. dar kunden dricker alkoholen på fcirsaljningsstallet). Iavsnittet granskas studier från Nordamerika som undersakt fcirandringar over tid vad galler dessa slag av fcirsaljningsstallen. År 1978 blev det tillåtet att salja vin som producerats och buteljerats i provinsen Quebec, Canada, i vanlig a livsmedelsaffårer. Den totaia absoluta fcirsaljningen av vin okade mer detta år an under något annat år under den fciregående 10-årsperioden (Lamarshe 1981). Okningen var in te dramatiskjamfcirt med konsumtionstrenden från tidigare år. Det sked de också en betydande substitution (ersattande konsumtion), så att fcirsaljningen av importerade viner, som enbart såldes i de provinskontrollerade alkoholbutikerna, sj ank med 40 procent. Den okade fcirsaljningen av Quebec-viner stod fcir den totala okningen av vinfcirsaljmngen. En fårskare studie undersokte fciljderna fcir per capita-konsumtionenav vinfcirsaljning i livsmedelsaffårer i fyra av USA:s stater (Macdonald 1986). I två av staterna såldes vin tidigare endast på statligt kontrollerade fcirsaljningsstallen. Med de nya bestammelsrna okade antalet fcirsaljningsstallen fcir vin, i Idaho från 70 til! l 000 och i Maine från 65 till 129

2 l 500. Per capita-konsumtionen av vin okade dramatiskt under de år fårandringarna skedde (p <.001), jamfårt med trenden i vinkonsumtion under flera år fåre fårandringen (se figurerna l och 2). Dessutom syntes okningen som en hogre per capita-konsumtion av samtliga a1koholdrycker, eftersom fårsaljningen av ol och spritdrycker inte sjonk. Eftersomokningen var specifik får enbart vinet, ar det ytterst osannolikt att konsumtionsfårandringen kan tillskrivas något mera generellt fenomen som kunde oka fårsaljningen av alla slag av drycker. En potentielit storande faktor var emellertid att priserna på viner i livsmedelsbutikerna var något lagre an pris erna på dessa drycker fåre fårandringen i de statskontrollerade butikerna. De ovannamnda studierna representerar vad galler undersokningsdesign de basta i sitt slag får undersokningar av ambandet mellan utminuteringsstallen och konsumtion. Antalet fårsaljningsstallen okade avsevart och en signifikant okning av konsumtionen kunde faststallas genom studier av fårsaljningsdata från tidigare år. Att ett antal andra undersokningar.inte lyckats faststalla detta samband kan tillskrivas deras metodologiskt svagare forskningsdesign (dvs. korrelations- eller tvarsnittsanalyser). Praktiskt taget samtliga av de basta studierna och majoriteten av andra studier tyder på att en okning av antalet utminuteringsstallen fåljs av en okning av konsumtionen Ufr Macdonald & Whitehead 1983 får en mera detaljerad oversikt). Att tillåta fårsaljning av alkohol i livsmedelsaffårer tycks, jamfårt med att oka antalet butiker som enbart saljer alkoholdrycker, kunna fårknippas med en storre konsumtionsokning. En tolkning av detta ar att kunderna ar mera benagna får "impulskop" av alkoholdrycker i livsmedelsaffårer. Dessutom ar det svårare att uppratthålla kontrollen av att minderåriga 'konsumenter inte loper aikohol i livsmedelsaffårerna. Bevisen får ett samband mellan antalet utskiinkningsstiillen och den totaia per capitakonsumtionen ar å andra sidan inte starka. Nar staten Washington i USA, som ett exempel, tillat cocktail-lounger (barer, ofta i anslutning till restauranger, med ratt att servera alia slag av alkoholdrycker) intraffade ingen mark- bar konsumtionsfårandring (Bryant 1954). Ett motsvarande exempel ger Ontario, Canada, dar en mycket vidare skala av olika slag av utskankningsstallen etablerades. Konsumtionsokningen under de fåljande sju åren var mindre an i grannprovinsen Manitoba, dar inga f6randringar intraffat (Popham 1962). Ett flertal andra studier har också misslyckats med att påvisa att en okning av antalet utskankningsstallen f6ljs av några betydande konsumtionsokningar (Macdonald & Whitehead 1983). Misslyckandet att påvisa ett signifikant samband kan tillskrivas prisfaktorn. Det ar i allmanhet utmarkande att alkoholdrycker på utskankningsstallen har ett mycket hogre pris - ofta tre eller fyra gånger priset inom utminuteringen. De hogre alkoholpriserna inom utskankningen kan få'rhindra omfattande okningar av totalkonsumtionen. Okat urval av alkoholdrycker Mojligheten att påvisa att ett okat urval av alkoholdrycker sammanhanger med totalkonsumtionen beror i stor utstrackning på vilka nya alkoholdrycker som introduceras i jamfårelse med vad som tidigare fanns tillgangligt. Om ett nytt slag av de tre huvudkategorierna av alkoholdrycker (dvs. spritdrycker, ol eller vin) introduceras, ar en okning av totalkonsumtionen mycket sannolik. Om emellertid nya marken introduceras dar det redan saljs liknande produkter, ar det sannolikt att fåljderna får totalkonsumtionen blir minimala. Om till exempel speciella spritdrycker eller starkviner introduceras och det redan finns en betydande mangd spritdrycker och starkviner tillgangliga, kan det handa att det in te blir några matbara konsumtionsfårandringar, eftersom de nya markena fårmodligen efterfrågas av ett litet befolkningssegment. Det finns inget overflod av exempel på situationer dar dryckesurvalet okat. I staten Washington, USA, blev det tillåtet att salja importerade viner (dvs. ett storre antal viner) i livsmedelsaffårer, som redan tidigare sålde inhemska viner. Priserna på dessa importerade viner var ungefår 25 procent hogre an på samma viner i de statligt kontrollerade butikerna. Icke desto mindre okade vinfårsaljningen signifikan t (p <. O l) under det år som tillgang- 130

3 Figur 1. Idaho: Per capita-konsumtion ( 21 år) av spritdrycker, 61 och vin, 'O.J:: o '"@ '""' ;::l 'O rn..o ro... <l.) '""' Ovre konfidensintervall p<.ool 61 - spritdrycker -VIn * fcirandringsår 1.0 ============-= ' , --r Figur 2. Maine: Per capita-konsumtion ( 21 år) av spritdrycker, 61 ochvin, ,- Ovre konfidensintervall p<.ool _61 - spritdrycker -vin * fcirandringsår. 1'----- * 131

4 ligheten till importerade viner okade (se figur 3). Olforsaljningen sjonk samma år, men nedgången var inte signifikant. I Canada daremot, introducerades ett nytt ol (Miller High Life), som snart fick cirka 10 procent av hela olmarknaden, men utan att den totaia olkonsumtionen steg i motsvarande grad (Whittingham 1983). I staten Virginia, USA, introducerades starkviner i ungefår livsmedelsaffårer, som redan tidigare sålde lattviner. Vinforsaljningen okade inte under det år forandringen skedde (se figur 4 och Macdonald 1986 for mera detaljer). Det verkar som om nyintroducerade produkter, om de ar tillrackligt annarlunda och attraktiva, kommer att syn as som en okad totalkonsumtion. Diskussion Foljden av okad tillganglighet till alkohol har har analyserats utgående från olika geografiska ramar och omstandigheter. Resultaten tillåter några preliminara slutsatser om vilka slags åtgarder som narmast kan forknippas med per capita-konsumtion. Vidare tycks det som om omfattningen av effekterna av okad tillganglighet på konsumtionen beror på de speciella omstandigheterna dar den okade tillgangligheten genomfors. Avsikten med denna avslutande diskussion ar att ge forslag angående faktorer eller omstandigheter som kan minska foljderna for konsumtionen av okad tillganglighet till alkohol. Artikeln har gett en oversikt av fåljderna for konsumtionen av olika slag av ok ad tillganglighet. Oversikten visade att okningar i antalet utminuteringsstallen troligen har mer omfattande foljder for konsumtionen an okningar av antalet utskankningsstallen. Sålunda kunde alkoholpolitiker, om allmanheten utovar påtryckningar på statsmakten att oka tillgangligheten till alkoholdrycker, forst strava till att dampa påtryckningarna genom att oka antalet utskanknings- snarare an antal et utminuteringsstallen. Om det ar nodvandigt med en okning av antalet utminuteringsstallen, ar en metod for att minska foljderna for konsumtionen, att samtidigt hoja alkoholpriserna i de nya utminuteringsstallena. Prishojningar kan fullstandigt motverka troliga okningar av konsum tio- nen som en foljd av ett okat antal utminuteringsstallen. En annan mojlighet att minska foljderna av okad tillganglighet ar att tillåta 'lokala omrostningar om varje enskild liberaliseringsåtgard. Sådana lokaia opinions matningar kan formodligen reducera den totaia tillgangligheten i ett storre lagskipningsområde, eftersom somliga arter formodligen kommer att rosta emot liberaliseringsåtgarder. I Denna process kunde leda till en mera gradvis liberalisering av alkoholen. Det ar formodligen battre att salja alkoholen i butiker som endast for alkoholdrycker, snarare an att introducera dryckerna i livsmedelsbutiker eller butiker av kiosk-typ. Det sistnamnda alternativet kan formodligen leda till impulskop. Ett annat problem med att tillåta forsaljning av alkoholdrycker i livsmedelsaffårer ar att alkoholens speciella stallning småningom urholkas. Budskapet till kunden blir att beslutet att kopa alkohol inte ar mera betydande an beslut att kopa andra hushållsartiklar, som mjolk eller chokladbitar (Addiction Research Foundation 1985). En annan strategi som kan bidra till att minska fåljderna for konsumtionen av okad tillganglighet, ar att inskranka den okade tillgangligheten till att galla endast en av de tre huvudkategorierna av alkoholdrycker (ol, vin eller spri tdrycker). E tt oka t urval av nya drycker ger sannolikt inte några mera omfattande foljder for per capita-konsumtionen, om det redan finns en vid skala av drycker tillgangliga. Det ar mojligt att en del typer av nya drycker, såsom vin eller ol med låg alkoholprocent, kan resultera i lagre per capita-konsumtion matt i absolut alkohol, eftersom en del konsumenter kan overgå från drycker med hogre alkoholprocent till alkoholsvagare varianter. Ett antal olika slag av okad tillganglighet har granskats i denna artikel. Varje slag av tillganglighet kan forvantas ha sina specifika foljder for per capita-konsumtionen. Per capita-konsumtion ar starkt forknippad med omfattningen av alkoholrelaterade halsoproblem (Bruun et al. 1975). Det ar sant att snart sagt alla typer av okad tillganglighet kan forknippas med okad konsumtion, men det ar också sant att okad tillganglighet ibland kravs av invånare i olika samhallen. U r ett folkhalsoperspektiv bor alkoholen inte liberaliseras. Om 132

5 Figur 3. Washington: Per capita-konsumtion (;:;: 21 år) av spritdrycker, 61 och vin, Ovre konfidensintervall p<.oi _61 _ spritdrycker - VIn * foriindringsår * Figur 4. Virginia: Per capita-konsumtion (;:;: 21 år) av spritdrycker, 61 och vin, "O o "@..., ;:l "O U'1..o ro... <l.)..., ;j 4.0 Ovre konfidensinterval! p<.oi spritdrycker VIn 2.0 * forindringsår l * 133

6 det ar nodvandigt att oka tillgangligheten, bor man overvaga vilka åtgarder som kan vidtas for att minimera foljderna for per capita-konsumtionen och sålunda minska riskerna for halsoskador. Litteratur Addiction Research Foundation: Beer and wine in grocery stores: The implication. London, Ontario 1985 Bruun, K. & Edwards, G. & Lumio, M. & al.: Alcohol control policies in public health perspective. The Finnish Foundation for Alcohol Studies 25, Helsinki 1975 Bryant, B. W.: Effects of sale of 1iquor by the drink in the state ofwashington. Quarterly Journal of Studies on Alcohol 15 (1954): Lamarshe, P.: The impact of "Bill 21" authorizing the sale of wines in the grocery stores in the province of Quebec. Paper presented at International Council on Alcohol and Addictions, Padua, Italy 1983 Macdonald, S.: The impact ofincreased availabilit y ofwine in grocery stores on consumption: Four case histories. British Journal of Addictions 81 (1986): Macdonald, S. & Whitehead, P. C.: Availability of outlets and consumption of alcoholic beverages. Journal ofdrug Issues 13 (1983): Popham, R. E.: The urban tavern: Some preliminary remarks. Addictions 9 (1962): Whittingham, A.: Beer - An industry comes alive. Macleans, August (1983): Oversattning: Kerstin Stenius English Summary Scott Macdonald: Alkoholkonsumtion och okad alkoholtillganglighet. En handledning for alkoholpolitiker (The impact of increased accessibility of alcohol on consumption. A policymaker's guide) This paper focuses on situations of increased accessibility of alcoholic beverages that have occured in the U nited States and Canada. Three types of increased accessibility of alcoholic beverages are discussed: increased numbers of off-premise outlets, on-premise outlets, and increased selection off different types of alcohol. Evidence was shown that these different kinds of increased accessibility had different impacts on overall per capita consumption of alcohol. Increases in offpremise outlets appeared to be more strongly associated with increased per capita consumption of alcohol. Increases in off-premise outlets appeared to be more strong1y associated with increased per capita consumption than increases in on-premise outlets or increases in selection of alcoholic beverages. In recent years, many countries have experienced pressures to increase the accessibility of alcoholic beverages. Given the political reality that increased liberalization of alcohol may take p1ace, suggestions are provided to introduce measures that will minimize the impact of such changes on per capita consumption of alcohol. For example, increases in selection of alcoho1ic beverages or increases in onpremise outlets are expected to have fewer public health consequences than increase in off-premise outlets. It is suggested that alcoho1 should no be sold in grocery stores or convenience stores because this could create more impuls e buying of alcohol and this could erode the special status of alcoholic beverages. Alkoholpolitik - Tidskriftfor nordisk alkoholforskning Vol. 3: ,1986 Forfattaren tackar Ardith Ekdah1 och Christine Glenn får redaktionella kommentarer. Mario Faveri och Norman Giesbrecht har bidragit med vardefulla fårslag. 134